Övningsbok
Stefan Zetterström
9 upplagan
Övningsbok
Stefan Zetterström
9 upplagan
Förord
Som student på 1980-talet var avsaknaden av en övningsbok till den formidabla läroboken Civilrätt av Agell & Malmström emellanåt alltför påtaglig. Visst hade vi övningsböcker, men ofta var de för gamla eller ofullständiga. Och som färska studenter var det med viss möda och frustration som vi tog oss igenom alla frågor och svar – i den mån det fanns några svar.
Nu, över 40 senare, har jag fått möjlighet att se till att kommande generationer får glädjen av flera hundra frågor med utgångspunkt från Civilrätt (uppl. 28), men som kan användas oavsett grundbok. Dessutom finns det svar till varje enskild fråga. Om jag räknat rätt, innehåller den här övningsboken 734 frågor, varav 604 är kortsvarsfrågor och 130 problemorienterade frågor. Till detta kommer ett antal övningstentor och korsord. Nu i efterhand känns det närmast obegripligt att jag lyckats formulera ett så stort antal frågor (och svar). Det är förstås inte uteslutande en mans verk och jag vill passa på att tacka några personer som varit mig behjälpliga. Andreas Dahlqvist, som alltid hjälper mig när jag kallar, har bidragit som bollplank samt skapat några frågor i immaterialrätt eftersom han är specialist på detta område och jag novis. Tack också till Christian Nilsson som kontrollerat, rättat och gett synpunkter på mina kortsvarsfrågor i immaterialrätt. Även Christian står där alltid med en hjälpande hand och är expert inom immaterialrätt. Som oftast är det dock en kvinna jag ska tacka allra mest. Denna gång är inte ett tack tillräckligt, utan tårar av tacksamhet beskriver bättre min sinnesstämning när jag konstaterar att denna bok inte hade sett dagens ljus om det inte varit för Gisela Lindoff. Hon har stressat från sitt heltidsarbete till arbetet med boken och därutöver varit ombytt och beredd inför våra regelbundna, gemensamma
träningspass. Vi har ägnat timmar, veckor och månader åt övningsboken. Jag har dikterat frågor och svar samtidigt som Gisela skrivit ner dessa på datorn. Det visade sig gå mycket snabbare om jag med källan i hand, Civilrätt, kunde bläddra, läsa och formulera frågor och svar utan att behöva byta mellan bok och dator. Tack Gisela!
Slutligen vill jag också tacka mina kära och tålmodiga barn, Ludwig och Louise, som ibland blickandes mot pappas skrivhörna blivit lite avskräckta inför framtiden. De har ingen lust att ägna så mycket tid åt arbete. Min f.d. fru, en kvinna av stål, har visat ett tålamod utöver det ordinära. Att stå ut med en pappa till hennes barn som inte bara arbetar heltid på universitetet, utan dessutom har som bisyssla att ägna sig åt externa undervisningsuppdrag och skriva arbetskrävande läroböcker borde resultera i ett nobelpris. Och då har jag inte ens nämnt de 15–20 timmar i veckan som jag ägnar åt ultratriathlon och andra tidsödande tävlingar, såsom löpning, cykling och längdåkning. De senaste vintrarna har jag dessutom tillbringat i Florida, USA , och ansvaret för barnen har fallit tungt på deras mamma, trots att jag har haft dem hos mig en del.
Stockholm i juni 2024
Stefan Zetterström
Innehållsförteckning
1. Juridisk metod och problemlösning
En metod att lösa och möta juridiska frågeställningar 17
Centrala moment i juridikstudierna 18
Allmänna förberedelser 18
Uppgift – Partsställning i en simulerad process 19
Uppgift – Domstol eller bedömningsgrupp 19
Uppgift – Utredningsarbete 20
Bokens upplägg 20
2. Övningsfrågor
Rätt och rättsutveckling
1. Rättsordningen och rättskällor
Kortsvarsfrågor 1.1–1.47
26
Rättsordningens begrepp och indelning (1.1–1.8) 26
Några drag ur rättsutvecklingen (1.9–1.15)
Rättsreglernas struktur (1.16–1.17)
26
26
Svensk rätts internationella beroende (1.18–1.30) 27
Lagtolkning (1.31–1.39) 27
Rättspraxis, prejudikat (1.40–1.42) 27
Rättsvetenskapen (1.43–1.47) 27
Problemorienterade frågor 1.48–1.58 28
Inledning till civilrätten
2. Civilrättens begrepp och problemlösning
Kortsvarsfrågor 2.1–2.5
29
Problemorienterad fråga 2.6 29
3. Personrätt
Kortsvarsfrågor 3.1–3.15
Person. Rättssubjekt (3.1–3.2)
Fysiska personer (3.3–3.6) 30
Rättslig handlingsförmåga och civilrättslig ansvarighet (3.7–3.10)
Förmyndare. God man. Förvaltare. Anhörigbehörighet. Framtidsfullmakt (3.11–3.15)
frågor 3.16–3.18
Allmän förmögenhetsrätt och särskilda avtalstyper
4. Allmän förmögenhetsrätt Kortsvarsfrågor 4.1–4.35
Förmögenhetsrättens grundprinciper (4.1)
egendomsslag (4.2–4.19)
innebörd (4.20–4.22)
Förvärv av rättigheter. Allmänt om sakrätt (4.23–4.35)
Problemorienterade frågor 4.36–4.39
5. Avtal och andra rättshandlingar. Allmänna principer
Kortsvarsfrågor 5.1–5.45
Grundläggande principer och huvudproblem (5.1–5.4)
Ingående av avtal (5.5–5.15)
33
33
34
34
34
Ångerrätt vid distansavtal m.m. (5.16–5.17) 34
Ansvar vid avtalsförhandlingar (5.18–5.19) 34
Rättshandlingar genom ställföreträdare (5.20–5.25)
Avtals innehåll (5.26) .................................35
Rättshandlingars ogiltighet m.m. (5.27–5.34)
Avtalsbrott (5.35–5.37)
Avtalsfrihetens gränser. Marknadsrätt (5.38–5.45)
Problemorienterade frågor 5.46–5.71
6. Särskilda avtalstyper
Kortsvarsfrågor 6.1–6.76
Köp (6.1–6.35)
Kommission, handelsagentur, återförsäljaravtal och franchising (6.36–6.37)
Gåva (6.38–6.40)
Hyra av lös sak, leasing (6.41–6.45)
42
Avtal om tjänster (6.46–6.56) ..........................43
Kreditavtal m.m. (6.57–6.64)
43
Avtal om säkerhet. Pantavtal, företagshypotek och borgen (6.65–6.76) 43
Problemorienterade frågor 6.77–6.95
7. Fordringar, utmätning och konkurs
Kortsvarsfrågor 7.1–7.40
44
50
Skuldebrev (7.1–7.13) ................................50
Flera gäldenärer i fordringsförhållanden (7.14–7.16) 50
Borgenärsbyte och gäldenärsbyte (7.17–7.19) 50
Preskription och preklusion (7.20–7.24) 51
Betalning och exekutiva åtgärder (7.25–7.40) 51
Problemorienterade frågor 7.41–7.49 51
Immaterialrätt
8. Immaterialrätt
Kortsvarsfrågor 8.1–8.17
Inledning (8.1)
55
55
Upphovsrätt (8.2–8.7) 55
Patenträtt (8.8–8.11) 55
Mönsterskydd (8.12–8.14) 55
Känneteckensrätt – varumärken och företagsnamn (8.15–8.17) 55
Problemorienterade frågor 8.18–8.24 56
Fastighetsrätt
9. Fastighetsrättens grunder
Kortsvarsfrågor 9.1–9.18 .................................58
Fast egendom och tillbehör (9.1–9.3)
58
Fastighetsbildning och inskrivningsväsende m.m. (9.4–9.9) 58
Användningen av fast egendom (9.10–9.18)
Problemorienterad fråga 9.19
10. Fastighetsöverlåtelse
Kortsvarsfrågor 10.1–10.29
58
59
60
Fastighetsköpets form. Villkor vid fastighetsköp (10.1–10.6) ...........................60
Säljares och köpares rättigheter och skyldigheter (10.7–10.16)
Gåva av fastighet (10.17)
Lagfart (10.18–10.24)
Sakrättsliga frågor vid fastighetsköp (10.25–10.29)
frågor 10.30–10.35
11. Panträtt. Nyttjanderätt. Servitut
Kortsvarsfrågor 11.1–11.46
Inteckning och panträtt (11.1–11.8)
i fast egendom (11.9–11.13)
Nyttjanderätt (11.14–11.40)
Servitut. Ledningsrätt. Gemensamhetsanläggningar m.m. (11.41–11.46)
Associationsrätt. Arbetsrätt
12. Associationer. Stiftelser
Kortsvarsfrågor 12.1–12.30
(12.1)
(12.2–12.20)
Föreningar (12.21–12.26)
(12.27–12.30)
frågor 12.31–12.36
13. Arbetsrätt
Kortsvarsfrågor 13.1–13.31
Arbetstagarbegreppet (13.1)
Kollektiv arbetsrätt (13.2–13.14)
Anställningsavtal (13.15–13.29)
Övergång av verksamhet (13.30)
Arbetsrättsliga tvister (13.31)
Problemorienterade frågor 13.32–13.36 72
Skadeståndsrätt. Försäkringsrätt
14. Skadestånd utanför kontraktsförhållanden
Kortsvarsfrågor 14.1–14.42 75
Inledning (14.1–14.4) 75
Skadetyper (14.5–14.7) 75
Ansvar för skada? (14.8–14.30) 75
Orsakssamband (kausalitet) och adekvans (14.31–14.33) 76
Skadeståndsberäkningen (14.34–14.40) 76
Flera skadegörares ansvar (14.41) 77
Brottsskadeersättning (14.42) 77
Problemorienterade frågor 14.43–14.49 77
15. Försäkringsrätt
Kortsvarsfrågor 15.1–15.28 ...............................79
Försäkringsavtal (15.1–15.2) 79
Olika typer av försäkring (15.3–15.12) 79
Några generella försäkringsrättsliga frågor (15.13–15.18) 79
Skadeförsäkring (15.19–15.24) 80
Personförsäkring (15.25–15.27) 80
Patient- och läkemedelsskador (15.28) 80
Problemorienterad fråga 15.29 80
Familjerätt
16. Familjerättens innehåll och utveckling
Kortsvarsfrågor 16.1–16.2 81
17. Äktenskap och samboende
Kortsvarsfrågor 17.1–17.33 82
Äktenskaps ingående (17.1–17.4) 82
Äktenskapets upphörande (17.5–17.10) 82
Äktenskapets rättsverkningar (17.11–17.28) .............82
Samboende (17.29–17.33) 83
Problemorienterade frågor 17.34–17.37 83
18. Barn och föräldrar
Kortsvarsfrågor 18.1–18.28 85
Fastställande av föräldraskap (18.1–18.5)
(18.6–18.11) ...............................85
Personliga rättsförhållanden. Vårdnad. Boende och umgänge (18.12–18.21)
Underhållsskyldigheten (18.22–18.28)
frågor 18.29–18.32
Successionsrätt
19. Olika slag av succession Kortsvarsfrågor 19.1–19.27
Arvsavtal (19.12–19.27)
frågor 19.28–19.34
20. Boutredning och arvskifte
Kortsvarsfrågor 20.1–20.10
3. Övrigt studiematerial
4. Svar och lösningar
Övningsfrågor
1. Rättsordningen och rättskällor
Svar till kortsvarsfrågor 1.1–1.47 118
Svar till problemorienterade frågor 1.48–1.58 121
2. Civilrättens begrepp och problemlösning
Svar till kortsvarsfrågor 2.1–2.5 125
Svar till problemorienterad fråga 2.6 125
3. Personrätt
Svar till kortsvarsfrågor 3.1–3.15 126
Svar till problemorienterade frågor 3.16–3.18 127
4. Allmän förmögenhetsrätt
Svar till kortsvarsfrågor 4.1–4.35 129
Svar till problemorienterade frågor 4.36–4.39 ...............132
5. Avtal och andra rättshandlingar. Allmänna principer
Svar till kortsvarsfrågor 5.1–5.45 134
Svar till problemorienterade frågor 5.46–5.71 139
6. Särskilda avtalstyper
Svar till kortsvarsfrågor 6.1–6.76 149
Svar till problemorienterade frågor 6.77–6.95 159
7. Fordringar, utmätning och konkurs
Svar till kortsvarsfrågor 7.1–7.40 168
Svar till problemorienterade frågor 7.41–7.49 ...............174
8. Immaterialrätt
Svar till kortsvarsfrågor 8.1–8.17 180
Svar till problemorienterade frågor 8.18–8.24 183
9. Fastighetsrättens grunder
Svar till kortsvarsfrågor 9.1–9.18 .........................186
Svar till problemorienterad fråga 9.19 189
10. Fastighetsöverlåtelse
Svar till kortsvarsfrågor 10.1–10.29 191
Svar till problemorienterade frågor 10.30–10.35
11. Panträtt. Nyttjanderätt. Servitut
Svar till kortsvarsfrågor 11.1–11.46
Svar till problemorienterade frågor 11.47–11.55
12. Associationer. Stiftelser
Svar till kortsvarsfrågor 12.1–12.30
till problemorienterade frågor 12.31–12.36
13. Arbetsrätt
Svar till kortsvarsfrågor 13.1–13.31
Svar till problemorienterade frågor 13.32–13.36
14. Skadestånd utanför kontraktsförhållanden
Svar till kortsvarsfrågor 14.1–14.42
till problemorienterade frågor 14.43–14.49
15. Försäkringsrätt
Svar till kortsvarsfrågor 15.1–15.28
Svar till problemorienterad fråga 15.29
16. Familjerättens innehåll och utveckling
Svar till kortsvarsfrågor 16.1–16.2 235
17. Äktenskap och samboende
Svar till kortsvarsfrågor 17.1–17.33 .......................236
Svar till problemorienterade frågor 17.34–17.37
18. Barn och föräldrar
Svar till kortsvarsfrågor 18.1–18.28
Svar till problemorienterade frågor 18.29–18.32
19. Olika slag av succession
Svar till kortsvarsfrågor 19.1–19.27
Svar till problemorienterade frågor 19.28–19.34
20. Boutredning och arvskifte
Svar till kortsvarsfrågor 20.1–20.10 258
Övningstentor
Svar till övningstenta 1 260
Svar till övningstenta 2 263
Svar till övningstenta 3 267
Svar till övningstenta 4 271
Svar till övningstenta 5 274
Korsord
Lösning till korsord 1 278
Lösning till korsord 2 279
Lösning till korsord 3 280
Lösning till korsord 4 281
Lösning till korsord 5 282
1. Juridisk metod och problemlösning
juridik är ett område som fascinerar många. Vi som arbetar med juridik fängslas av den dynamik, språkliga finess och logiska struktur som förknippas med ämnet, eller av de verktyg/regler som skapas för konfliktlösning, förebyggande åtgärder, beteendeskapande mönster etc.
Juridiken är en mångfacetterad disciplin. Arbetsuppgifterna för en jurist är många och varierande, vilket gör yrket oerhört spännande. Den stora allmänheten som inte i huvudsak arbetar med juridik berörs ändå dagligen av juridiska frågor och problem. Varje dag ingår vi avtal eller vidtar andra (rätts)handlingar som får rättsliga konsekvenser. Många av dessa avtal och överenskommelser som sluts reflekterar vi knappt över. Den som kliver på en buss till arbetet på morgonen funderar sannolikt inte över att personen just konkludent (ung. tyst) har ingått ett avtal. Den som beställer mat under lunchen eller den som tackar nej till ett erbjudande om en prenumeration har också varit föremål för olika rättshandlingar. Oftast flyter tillvaron på utan några problem, men den blir så mycket mer påtaglig när något går »åt skogen« eller som man inte riktigt tänkt sig. I dessa lägen blir ofta juridiken synlig och påtaglig.
För många förefaller juridiken som ett mystiskt väsen med svåra och obegripliga ord. Dessutom uppfattas den många gånger som orättvis och onödigt krånglig, i alla fall av den som förlorat en rättslig tvist eller av den som inte är van att läsa meningar och ord formulerade på ett språk som emellanåt ligger långt ifrån vardagens språkbruk. Juridik är krångligt och det är bl.a. därför som det är så intressant och spännande. Det faktum att juridik är krångligt är inte konstigare än att byggnadskonstruktioner är krångliga för alla som inte är i den branschen. Samtidigt är många sina egna jurister och anser att de själva vet bäst (jurister behövs inte). Men om vi vill bygga oss ett hus inser de flesta av oss snabbt att vi måste kontakta en arkitekt och ett byggföretag. Vi har (oftast) allt förtroende i världen för deras beslut och vi lägger oss sällan i deras arbete, även om vi kanske kommer med önskemål om vissa lösningar. Det är på samma sätt med juridik och det finns två sätt att möta juridiska konflikter med viss chans till framgång: det ena är att anlita ett juridiskt ombud och det andra är att börja studera ämnet, t.ex. i form av en juridisk översiktskurs.
Att studera juridik är spännande, tidskrävande och en investering för livet. En jurist måste vara ytterst noggrann och strukturerad.
Den här övningsboken har som syfte att underlätta din inlärning av
läroboken Civilrätt (av Malmström, reviderad av Christina Ramberg) och träna dig i juridisk metod och problemlösning. Ju bättre du förbereder dig inför frågorna, desto större nytta och glädje kommer du att ha av studierna och frågornas svar/lösningar.
Övningsboken innehåller både kortsvarsfrågor och problemorienterade frågor. När du angriper de problemorienterade frågorna bör du, varje gång, sträva efter att söka svar på följande frågor:
• Vad har hänt?
• Vilka regler behandlar det som hänt?
• Vad innebär dessa regler?
En jurist arbetar metodiskt och strukturerat enligt detta frågeschema, gång efter gång. Ingen jurist kan allt utantill. Däremot kan de flesta jurister, genom att använda metoden ovan, söka svar på juridiska frågor och problem.
En metod att lösa och möta juridiska frågeställningar
En jurist tränar dagligen sitt skrift- och talspråk, sin förmåga att analysera juridiska problem, rättsregler och konsekvenser, sitt sätt att argumentera, övertyga, motivera och diskutera. Till sin hjälp har juristen ett antal olika rättskällor som ska ge stöd för de slutsatser som blir resultatet av arbetet. En jurist måste alltid fatta ett beslut. Exempelvis kan inte en domstol skjuta ett ärende ifrån sig med motiveringen att det är för svåra frågor.
Alla jurister arbetar självklart inte på samma sätt, dels på grund av olika personliga val av metod, dels på grund av olika arbetsuppgifter. En advokat har främst till uppgift att företräda sin klient och därmed söka efter argument som talar till klientens fördel. En domare har till uppgift att dels göra en (opartisk) bedömning av parternas argument och sakomständigheterna, dels göra en bedömning av om olika rättskällor ger stöd för framförda argument och att slutligen avgöra tvisten. Den som arbetar som exempelvis rättssakkunnig på ett departement har ofta till uppgift att arbeta fram ny lagstiftning, nya regler. Den rättssakkunnige behöver inte syssla med tvister utan arbetar med förebyggande eller handlingsdirigerande regler för framtiden. Rättsvetenskapsmannen/rättsvetenskapskvinnan arbetar med att forska i och skriva om olika frågor, rättsområden m.m. för att bl.a. öka förståelsen för reglernas innebörd, struktur, funktion
och verkan, och kanske med förslag på lösningar av frågor som ännu är olösta.
Alla dessa arbetsuppgifter kräver något olika metoder och har olika förutsättningar. Därför kan vi inte säga att alla juridiska frågor är av samma typ och därmed ska angripas på samma sätt.
Centrala moment i juridikstudierna
Under en juridisk översiktskurs är oftast syftet att du som student ska lära dig nya termer och bli bekant med ett nytt sätt att skriva och tala svenska (och ibland även latin). Du kommer också att tränas i (juridisk) konfliktlösning, att författa PM över en begränsad frågeställning och att delta i s.k. spelade processer med uppgift att vara advokat, domare, part, vittne osv. Det innebär att du får bekanta dig med ett flertal olika roller som jurist. Efter avslutad kurs bör du kanske inte dra slutsatsen att nu är jag fullärd och kan öppna egen praktik, men du har sannolikt en större förståelse för den många gånger logiska krångligheten i juridiken och står betydligt bättre rustad inför vardagen och dess juridiska inslag.
Allmänna förberedelser
De flesta kurser i juridik är uppbyggda enligt samma mönster. Det finns inslag av föreläsningar, lektioner och seminarier. Lektioner och seminarier kan nog många gånger vara samma sak, även om grundtanken är att de ska fylla något olika syften. Lektioner är mer av envägskommunikation med läraren i centrum, medan seminarier snarare är diskussionsmöten med läraren i en passivare roll till förmån för studenterna.
Under lektioner och seminarier är tanken att du som student ska få argumentera, lösa problem och få en sammanfattning av rättsläget. Förmodligen har du fått möjlighet att förbereda de aktuella frågorna. Ibland finns läsanvisningar att tillgå och då följer man förslagsvis dessa. Läraren hjälper då till med att avgränsa området för studierna, vilket kan vara svårt för studenten. En yrkesverksam jurist får oftast själv, utifrån en bakgrundsbeskrivning, avgränsa sitt sökande. En tränad jurist kan utifrån en berättelse relativt snabbt skaffa sig en bild av vad som är problemet och inom vilket rättsområde (t.ex. avtalsrätt, köprätt, fastighetsrätt eller straffrätt) studierna bör företas.
När det råder klarhet om rättsområdet ska du läsa anvisad kurslitteratur och de sidor som omfattas av uppgiften. Litteraturen bör läsas med lagtexten som stöd. Det kan vara svårt att läsa lagtext i början, men träning ger färdighet.
När du har skaffat dig viss förståelse för området och dess regler, är det dags att angripa frågorna som ska lösas. Läs uppgiften noga och för gärna anteckningar i marginalen om viktiga delar eller begrepp. Det är också lämpligt att stryka under eller färglägga viktiga delar av uppgiftens text. Försök att så snabbt som möjligt skaffa dig en uppfattning om vad som efterfrågas, vilket eller vilka problem som vill ha sin lösning m.m.
Denna första genomläsning är till för att du dels ska identifiera problem, rättsliga frågor, rättsområde osv., dels avgränsa frågeställningen till kärnan och fokusera på denna i ditt sökande efter svar i lagtext eller litteratur. Kom ihåg: Allt är inte viktigt.
Uppgift – Partsställning i en simulerad process
När din uppgift är att företräda en part ska du inom en rimlig och rättslig ram söka argument som talar för din klient/part. Av den bakgrundsbeskrivning som brukar utgöra frågan finns ofta en hel del lösa trådar och oklara omständigheter som inbjuder till rimliga antaganden som är till nytta för din klient. För att inte argumenten och diskussionen med motparten och domstolen ska bli alltför osannolika är det viktigt att inte påstå att vissa saker är självklara, om inte det framgår av bakgrundsbeskrivningen. Koncentrera din framställning på omständigheter som pekar i din klients riktning. Använd i dessa fall olika rättskällor (lagtext, rättsfall, förarbeten m.m.) och litteraturen.
När arbetet är inriktat på lagtext är det av avgörande betydelse att du anstränger dig att förstå och förklara de olika rekvisiten i bestämmelsen. Du ska självklart inte gräva fram argument som talar för motparten – det blir motpartens arbete. Däremot kan det ibland vara helt i sin ordning att inte säga emot om fakta är ostridigt till motpartens fördel. Lägg ditt krut på det som talar för din klient, men gör det med balans.
Uppgift – Domstol eller bedömningsgrupp
Om du har att avgöra en tvist mellan två parter måste du självklart väga in båda sidors argument, eventuell bevisning och ostridiga fakta. Domstolens roll är att avgöra om det som påstås av part har sin
förankring i olika rättsregler. Domstolen ska sakligt och noggrant ange av vilka skäl den anser att den ena sidan bör få framgång i tvisten. Det är ingen lätt uppgift, men lärorik. Domstolen har också till uppgift/som skyldighet att se till att målet blir tillräckligt utrett. Det ställer krav på domstolen att komplettera med frågor som medför att alla för utgången avgörande frågor blir utredda.
Uppgift – Utredningsarbete
Din uppgift kan också vara att utreda en rättslig fråga, t.ex. en befintlig regel, ett rättsfall eller ett rättsområde. Uppgiften kan även vara att utreda frågan om vad som behövs för att (juridiskt) lösa ett oreglerat problem eller område. En utredning resulterar vanligtvis i ett s.k. PM . Utöver själva uppgiften att »knäcka« den rättsliga frågan, som i sig kan bjuda tillräckligt med motstånd, är utmaningen att på ett strukturerat och begripligt sätt skriftligen eller muntligen redovisa resultatet.
Ett framgångsrikt PM vilar alltid på en väl genomtänkt disposition och ett språkbruk som är klart, enkelt och tydligt. Försök att undvika ett alltför tillkrånglat språk med en mängd ålderdomliga termer och ord. Ett kortare PM bör innehålla en bakgrundsbeskrivning, aktuella rättsregler som berör frågan, en (rättslig) analys och en slutsats.
Bokens upplägg
Fortsättningen av boken är uppdelad enligt följande:
Del 2, Övningsfrågor, innehåller dels kortsvarsfrågor, dels problemorienterade frågor. Kortsvarsfrågorna syftar främst till att du ska lära dig olika begrepp, deras innebörd och betydelse. Det är av stor vikt att du förstår vad alla dessa olika begrepp betyder för att på så sätt kunna sätta in dem i ett större sammanhang. Många gånger är svaren mer utvecklade än vad som kanske är nödvändigt för rätt svar. Anledningen är främst att juridiken sällan är svart eller vitt, men också att om en förutsättning förändras kan svaret komma att bli ett annat. Vissa kortsvarsfrågor tangerar gränsen för problemorienterade frågor, t.ex. »Vad söker vi vid en teleologisk tolkning?«. Svaret kan göras kort men inget hindrar en viss utveckling.
Kortsvarsfrågorna följer närmast slaviskt Malmströms Civilrätt, reviderad av Christina Ramberg (Liber, 28 uppl.), med samma kapitelnumrering och rubriker. De kan därför fungera som en form
av kontroll av att du tillgodogjort dig innehållet, inte bara som genomläsning, utan också med förståelse för det genomlästa. Svaren till frågorna är i huvudsak baserade på Civilrätt och aktuell författningstext. Det ställs inga krav på kännedom om innehållet i andra kunskapskällor. I vissa fall är dock svaren utformade utöver kraven för att ge dig en ytterligare förståelse och inblick i frågeställningen. Civilrätt är trots allt en översiktsbok och kan omöjligt ta upp alla små fördjupningar inom juridiken. Det utvidgade svaret ska då ses som en möjlighet till fördjupning eller breddande av kunskaperna.
De problemorienterade frågorna är ofta av karaktären hypotetiska fall/situationer som kan ha inträffat/uppstått. Vanligtvis utgörs frågorna av olika rättsliga konflikter. Vissa problemorienterade frågor är utformade med tanken att du ska lämna en redogörelse över något rättsligt förhållande eller en redogörelse för sambandet mellan olika rättsliga begrepp. Exempel på det förstnämnda kan vara följande: »Redogör för hur svensk rätt ser på frågor om ansvar för underlåtenhet att handla.« Det är inte möjligt att exakt ange hur ett svar ska utformas för att godtas/uppskattas av samtliga lärare eller bedömare. En tumregel är dock att hellre skriva mer än mindre, så länge det som skrivs har relevans för frågan. Frågor där det tolkningsmässigt går att komma fram till olika slutsatser bör besvaras med olika alternativa lösningar.
De problemorienterade frågorna är avsiktligt öppet skrivna och med frånvaro av vissa styrande/bindande påståenden. Det ger dig möjlighet att beakta flera möjligheter och att lära dig flera tänkbara alternativ. De problemorienterade frågorna kan dels vara begränsade till en viss del av aktuellt kapitel i Civilrätt, dels vara s.k. gränsöverskridande frågor och omfatta flera områden från det aktuella kapitlet. En tvist kan beröra såväl »ingående av avtal« som »fullmakt« och det ger dig möjlighet att hålla fler bollar i luften och att lära dig sambanden mellan olika rättsfigurer och områden.
Notera att kapitel 16 och 20 saknar problemorienterade frågor.
Anledningen är att innehållet i dessa kapitel i Civilrätt inte lämpar sig lika naturligt att formulera som problem.
Del 3, Övrigt studiematerial, innehåller s.k. övningstentor och korsord. Övningstentorna syftar till att vara förberedande för »riktiga« tentor, examinationer eller prov. Samtliga övningstentor innehåller en del 1 med tio kortsvarsfrågor av samma natur som övningsfrågorna i del 2. Dessutom finns en andra del som innehåller tre (med undantag för en övningstenta) problemorienterade frågor.
Dessa kan vara uppbyggda med frågeställningar från ett begränsat område, men kan också spänna över flera (rätts)områden och kapitel i Civilrätt.
För att du ska få ut det bästa av att göra övningstentor är det lämpligt att avsätta tillräckligt med tid (3–5 timmar) och skapa en känsla och förutsättningar som påminner om ett verkligt tentamenseller provtillfälle. Var noga med att motstå frestelsen att »smygtitta« i svaren. Tänk också på att hela tiden arbeta parallellt med författningstext (lagbok e.d.).
Korsorden har två syften: dels att vara underhållande, dels att utgöra en del av inlärningen under studierna, om än med ett lite annorlunda grepp. Det finns fem korsord och samtliga har korta frågor, beskrivningar eller påståenden.
Del 4, Svar och lösningar, innehåller svar/lösningar till samtliga övningsfrågor, övningstentor och korsord. En del svar är korta och relativt precisa. Ett stort antal svar är mer omfattande och som tidigare sagts avsedda som en fördjupning och utvikning för ytterligare inlärning.
Övningsbok Civilrätt
ISBN 978-91-47-15273-5
© 2025 Stefan Zetterström och Liber AB
Förläggare Calle Gustavsson
Redaktör Camilla Nevby
Omslag och grafisk formgivning
Björn Larsson
PROJEKTLEDARE Magnus Winkler
PRODUKTION Lars Wallin
Upplaga 9:1
Repro: INTEGRA SOFTWARE SERVICES, INDIEN
Tryck: People Printing, Kina 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice tfn 08-690 90 00
Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Med fler än 700 frågor – inklusive svar och lösningar – är
Övningsbok Civilrätt ett heltäckande komplement till den klassiska boken Malmströms Civilrätt. Boken kan dock även användas fristående.
Boken är avsedd för både studenten och läraren.
Ytterligare inlärningsstöd ges genom ett antal övningstentor och korsord.
Till sin struktur bygger frågedelen på samma avsnittsindelning som huvudboken. Kortsvarsfrågorna syftar främst till att studenten ska lära sig olika begrepp, deras innebörd och betydelse. De problemorienterade frågorna är i huvudsak utformade som hypotetiska fall, vilka resulterar i olika rättsliga konflikter som studenten ställs inför. Svaren till frågorna baseras på Civilrätt och aktuell författningstext – det krävs inga andra kunskapskällor.
Övningsboken till Civilrätt följer såväl upplägg som omarbetningar av Civilrätt.
Stefan Zetterström är jur. kand. och universitetsadjunkt i civilrätt vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Han har tidigare gett ut flera läroböcker.