Värdeskapande möten by Smakprov Media AB

328s Multi offset 90gr bulk 1,29 rygg = 22,5mm

PER FRANKELIUS & OLLE VOGEL

Är det möten som förändrar världen?

ningar. Nästan alltid krävs kunskaper och kompetenser av olika slag, och därmed också från olika kunskapskulturer. Dessa kunskapskulturer är kopplade till olika yrkeskulturer eller sektorskulturer. De är med andra ord inbäddade i olika kulturella sammanhang. Den bärande idén i denna bok är att hemligheten bakom stora prestationer och högpresterande miljöer är korsbefruktning av idéer och kunskaper från olika kulturer, och att sådan korsbefruktning sker vid speciella former av möten. Hur åstadkommer man då dessa speciella, värdeskapande möten? Boken innehåller nedslag i forskningen och lärdomar från konkreta exempel. Bland exemplen finns översättningsskolorna i Toledo, mäster-

CERN och University of Warwick. Här finns också nationella program i mångmiljonklassen (Tekniq och Meny) liksom utvecklingen av Business Lab i Jönköping och upplevelsearenan i Hultsfred. Mässor ges en särskild belysning. Avslutningsvis presenteras en teoretisk modell över värdeskapande möten. Författarna har stor samlad kompetensbredd. En grundidé bakom bokprojektet har varit mångvetenskaplig samverkan, och en annan att praktikers kunskap kan vara lika viktig som akademikers. Trevlig läsning!

PER FRANKELIUS & OLLE VOGEL

verket Florensdomen, världsutställningen i Paris, Solvaykonferenserna,

Värdeskapande möten

Stora prestationer bygger på många människors gemensamma ansträng-

(RED.)

Best.nr 47-08958-1

Tryck.nr 47-08958-1-00

Värde skapande möten

(RED.)

Värdeskapande möten ISBN 978-91-47-08958-1 © 2009 Författarna och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Förlagsredaktörer: Åsa Sterner och Carina Blohmé Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Per Frankelius Bildredaktör: Per Frankelius Sättning: Gyllene Snittet AB, Helsingborg Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Teckensnitt: Brödtext, Adobe Garamond Pro. Rubriker: Formata Printed in Sweden by: Elanders, Vällingby 2009

Omslagsbilden visar världsutställningen i London 1851. Thomas Cook arrangerade resor dit och det blev grunden till Cooks resebyrå. Totalt kom 6 miljoner människor för att se och diskutera nya idéer, kunskaper och produkter. Utställningen hade 13 937 utställare och arenan Crystal Palace var byggd genom en ny konstruktion av glas och stål. En av besökarna, Fredrika Bremer, skrev att ”tillresta svenskar förskräcktes och skämdes svårliga och höll sig i galleriet så långt som möjligt från den svenska avdelningen, på det att ingen måtte där kalla på dem och fråga: – Är detta allt som ni har att visa?” Detta blev troligen en morot till utveckling. Mötesarenan blev en katalysator för många värdeskapande processer. Bild: Mary Evans Picture Library/Mark Furness Collection

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Vardeskapande moten.indd 4

08-11-20 11.56.47

Innehåll Inledning..............................................................................................9 Olle Vogel Kapitel 1. Forskning om möten...........................................................15 Per Frankelius och Olle Vogel Inledning.........................................................................................15 Tesen: Det är möten som förändrar världen.....................................18 Toleransens betydelse för framsteg...................................................21 Tolerans nödvändigt men inte tillräckligt.........................................23 Hur kan man stimulera (rätt) möten?..............................................25 Bokens centrala frågor.....................................................................27 Forskning om möten och kultur......................................................31 Är virtuella möten framtiden?..........................................................38 Kapitel 2. Korsbefruktandekreativitet eller krock och katastrof. ..........41 Göran Asplund Svårigheter och möjligheter.............................................................42 Vad menar vi med kultur?................................................................42 Kulturdimensioner och kulturnivåer................................................43 Kulturnivåer....................................................................................45 Länder och kulturer.........................................................................47 Hur undviker vi fällorna?.................................................................49 Hur tar vi till vara möjligheterna?....................................................49 Slutsatser.........................................................................................50 Kapitel 3. Möten på mässor som katalysatorer för utvecklingsprocesser.............................................................................................51 Mikael Jansson Mötesarenor för planerade möten....................................................51 Mässorna kom först.........................................................................54 Handelsplatserna.............................................................................55 5

Vardeskapande moten.indd 5

08-11-20 11.56.47

innehåll

Världsutställningarna.......................................................................57 De nischade mässorna.....................................................................58 Dagens mässor.................................................................................59 Affärsidéer som föds och utvecklas...................................................61 Hävstång som hjälper företag att växa..............................................63 Plattform för utbildning..................................................................64 Katalysator för branschförändring....................................................65 Myndigheternas roll........................................................................66 Kapitel 4. Entreprenöriella universitet – specialister på möten?............68 Joakim Falkäng och Per Frankelius En framgångssaga i akademins värld................................................68 Varför bildades University of Warwick?............................................69 De formerande åren.........................................................................70 Nya utmaningar..............................................................................72 Aktivitetsarenor som ett slags kransorganisationer............................73 Strategi............................................................................................76 Lärdomar........................................................................................79 Kapitel 5. Effektiva värdeskapande möten i studentföretagande. .........82 Therese Sjölundh och Clas Wahlbin Inledning.........................................................................................83 Bärande idéer i exemplet Jönköping.................................................84 Stödsystemets uppbyggnad och funktion.........................................86 Resultat och resurser........................................................................90 Framgångsfaktorer i exemplet..........................................................93 Allmänna slutsatser om möten i värdeskapande processer................96 En skiss till en generell beskrivningsmodell......................................97 Kapitel 6. Framgångsrik kunskapssatsning genom tredjepartsaktör..........................................................................................100 Erik Sunnert och Per Frankelius Inledning.......................................................................................101 Om studieobjektet och referensramen...........................................103 Om möten mellan kulturer............................................................106 Tekniq...........................................................................................107

Vardeskapande moten.indd 6

08-11-20 11.56.47

innehåll

Framgångsfaktorer.........................................................................129 Metodmässiga slutsatser.................................................................132 Kapitel 7. Utbildningsverktyg för kompetenslyft...............................135 Magnus Ljung, Margareta Stigson och Mats Strandell Nytta och metodutveckling...........................................................136 Olika utbildningsverktyg för varierande företagsbehov...................139 Effekter av deltagande i Menys aktiviteter......................................147 Olika kunskapstraditioner.............................................................153 Varför deltar inte vissa företag?......................................................154 Menys ekonomiska effekt och betydelse.........................................155 Organisering av Menyprogrammet – i går, i dag och i framtiden....156 Kapitel 8. Hungriga vargar jagar bäst – lärdomar från Hultsfred.....159 Joakim Falkäng och Johan Fridell Mötesplats Hultsfred.....................................................................160 Hultsfredsfestivalen.......................................................................162 Hultsfred i dag..............................................................................165 Hur uppkommer möten i Hultsfred?.............................................168 Etablering av en forskningsmiljö....................................................172 Det speciella med Hultsfreds miljö................................................173 Hur kan man stimulera till möten?................................................177 Slutsatser och lärdomar..................................................................180 Kapitel 9. Domen i Florens – ett unikt konstverk byggt på säkrad ingenjörsvetenskaplig grund.......................................................................181 Gunnar Eliasson och Ulla Eliasson Skapande rivalitet: problemet........................................................182 Domen i Florens............................................................................184 Arkitektur som Stor Konst.............................................................186 Kompetensblocksanalys.................................................................188 De kompetenta kunderna..............................................................192 Rivalitet mellan genier...................................................................193 Innovationer och ny teknologi.......................................................198 Entreprenörskap en nödvändig förutsättning.................................204 Finansiering...................................................................................207 Slutsatser.......................................................................................208 7

Vardeskapande moten.indd 7

08-11-20 11.56.47

innehåll

Kapitel 10. Innovativa möten som självorganiserande system............211 Detlef Quast Möten genom böcker – översättningsskolorna i Toledo..................212 Innovativa möten genom elitkonferenser – Solvaykonferenserna....215 Gränslös nyfikenhet och den öppna dörren – CERN.....................216 Intuition och friheten att forska – BIC AB....................................219 Möten som självorganiserande system............................................221 Epilog: En vetenskapsteoretisk betraktelse.....................................223 Kapitel 11. En teoretisk modell av värdeskapande möten. .................227 Per Frankelius Dominerande modeller.................................................................227 Återblick på projektet....................................................................230 Den nya modellen.........................................................................231 Utgångspunkter och förutsättningar..............................................233 Mötesprocessen.............................................................................240 På väg mot fördjupad dynamik......................................................245 Praktiska implikationer..................................................................248 Var står vi? Vart går vi?...................................................................248 Om författarna..................................................................................251 Noter................................................................................................256 Källor................................................................................................267 Register.............................................................................................289

Vardeskapande moten.indd 8

08-11-20 11.56.48

Kapitel 1.

Forskning om möten Per Frankelius och Olle Vogel

”In the long history of humankind (and animal kind, too) those who learned to collaborate and improvise most effectively have prevailed.” Charles Darwin

Inledning De olympiska spelens ringar är kanske världens mest kända varumärke, möjligen efter Röda korsets eller Röda halvmånens. Så här skrev skaparen Pierre de Coubertin i augusti 1913 i Revu Olympique: ”De fem ringarna … representerar de fem världsdelarna som vunnits till den olympiska rörelsen” (s. 119–120). De olympiska spelen och dess symboler, såsom ringarna och elden som förs fram av fackelbärare, ska förknippas med möten, prestationer och förbrödring mellan atleter och länder. I Peking 2008 valdes mottot till ”One World, One Dream”, vilket associerar till vänskap mellan alla kulturer på jorden. Positivt utbyte mellan olika kulturer är något den olympiska rörelsen gärna vill bli förknippad med. Dock är de olympiska spelen alltid föremål för heta diskussioner, och sommarspelen i Peking var inget undantag. De olympiska spelen är sammantaget ett bra exempel på fenomen där såväl individers och lags prestationer som olika länders traditioner och kulturer står i fokus. Olika träningsfilosofier och -metoder diskuteras och bryts mot varandra. OS är också en arena där innovationer introduceras. Exempel på detta är Fosburys floppstil (se vidare Xavier & Rosaldo 2008). 15

Vardeskapande moten.indd 15

08-11-20 11.56.49

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

Kina och Peking leder oss också in på tanken om Asiens enorma ekonomiska utveckling, vilket här får utgöra avsparken till en mer principiell diskussion på detta tema. I ett historiskt perspektiv kan man konstatera att vissa regioner, platser eller miljöer under vissa perioder utvecklats till att bli betydligt mer framgångsrika än andra. Historien lär oss också att alla aktivitetshärdar som växer med stor framgång förr eller senare tycks hamna i svåra problem och inte sällan kollapsar. Angus Maddison presenterade för några år sedan en sammanställning av statistiska data som speglade världens utveckling historiskt (Maddison 2001). Om man utifrån dessa data, kompletterat med data för de senaste åren, analyserar olika regioners andel av världens totala produktion av varor och tjänster sedan Kristi födelse framkommer ett intressant mönster. Asien var den klart starkaste ekonomin från vår tideräknings början ända fram till 1800-talet för att sedan dala snabbt i förhållande till andra regioner. Europa var långt efter Asien men gjorde en dramatisk framryckning efter 1400-talet. Under 1900-talet gjordes ytterligare en stor framryckning. Därtill kommer den extrema framväxten av ”Europeiska barn”, dvs. USA, Canada, Nya Zeeland och Australien. Det västerländska undret gav oss allt från penicillin och insulin till kylskåp och biografer. Därmed inte sagt att det inte också förde med sig avigsidor. Andra regioner än västerlandet genomgår nu en våldsam tillväxtökning, och takten på denna ökning är större än vad världen tidigare skådat. Europa befinner sig med vissa mått mätt i fritt fall relativt Asien. Detta borde mana till reflektion. Vad är hemligheten bakom att vissa regioner eller miljöer blir högpresterande? Vilka är skälen till att tidigare framgångsrika regioner, platser eller miljöer tappar fart eller kollapsar? I de olika kapitlen som följer får vi stifta bekantskap med verksamheter, branscher eller platser. Men innan dess vill vi diskutera den mer övergipande frågan om vilka faktorer som låg bakom det ryck som västvärlden i stort gjorde relativt Asien med brytpunkt någon gång efter 1400-talet. De lärda tvistar om svaret. En förklaring är den industriella revolutionen. Den förklaringen har getts av de flesta ekonomihistoriker (t.ex. Marks 2007 eller Horn 2007) och är även marxismens tes (Marx 1867). Schumpeter (1911/1934) såg inte den industriella revolutionen som ”summan av många bäckar små” av framsteg. Snarare ansåg han att allt handlade om ett fåtal radikala innovationer framdrivna av vissa sällsynt skickliga entreprenörer. Andra hävdar att det var Europas investering i utbildning som gjorde att kontinenten började utvecklas så framgångsrikt (Müller m.fl. 1987). 16

Vardeskapande moten.indd 16

08-11-20 11.56.49

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

Den tyske sociologen Max Weber pekade i boken Die protestantische Ethik und der Geist des Kapitalismus (1934) på den protestantiska etiken, som bidrog till att människor drevs till att utveckla verksamhet snarare än att bygga rikedom och monument kring sig själva. Ekonomerna Robert Thomas och Douglass North gav ett nytt svar på frågan om den europeiska civilisationens framgångsfaktor. I boken The rise of the Western world: A new economic history (1973) gör de en exposé över världshistorien och försöker belägga ett nytt tolkningsschema. I stället för att förklara västerlandets uppgång med exempelvis den industriella revolutionen framför författarna idén att huvudskälet bakom tillväxten var att samhället lyckades införa institutioner som gynnade marknadens funktionssätt. Dessa institutioner, i form av främst detaljerade regelverk, var kopplade inte minst till äganderätten. Lika viktigt som att utforma äganderätten var skapandet av de strukturer som såg till att lagar och regler också efterlevdes. Med stark äganderätt som också skyddas av samhället följer ökad trygghet hos människor. Det gäller både persontrygghet och egendomstrygghet. Norths analys, som utvecklades i flera andra publikationer, var genomarbetad och gav honom Nobelpriset. Vi ansluter oss till North, men är samtidigt kritiska av två skäl. För det första kopplar han inte samman institutioner med innovativa processer, vilket hade kunnat vara en naturlig följd av hans resonemang. Ett samhälle utan stark äganderätt har inte lika starka incitament till ansträngning (jfr Frankelius 2008a). Ordet innovation lyser alltså med sin frånvaro i hans böcker.1 Vi framförde detta till North i januari 2008 och han hänvisade då till sin Understanding the process of economic change (2005), men inte där heller finns analys av hur institutioner är kopplade till innovation (ordet finns inte ens med i sakregistret). Det andra skälet till att vi är kritiska mot North är att han talar om spelregler och transaktionskostnader men inte om de faktorer som driver själva utvecklingsprocessen (spelarna som spelar enligt spelreglerna). Jämför även teorin om transaktionskostnader. Dessa teorier fokuserar kostnader och regler, men förmår inte förklara den underliggande utvecklingskraften. Liksom fysiker vet att friktionsförluster inte uppstår förrän kroppar börjar röra på sig, vet innovationsekonomer att rörelse i form av entreprenöriella initiativ inte bör tas för given. Forskaren Jared Diamond har också gett sig in i matchen om svaret på frågan. I boken Guns, germs, and steel (1997) lade han fram en teori som går ut på att olika civilisationers utveckling först och främst handlar om 17

Vardeskapande moten.indd 17

08-11-20 11.56.49

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

klimatrelaterade förutsättningar. Dessa påverkar i sin tur mängden livsmedel som kan produceras. Den andra faktorn är framställning av stål och användning av denna teknologi till vapen, som européerna sedan underkuvade andra folk med. I sin senare bok, Collapse (2005), fokuserade han frågan varför stora civilisationer kollapsade. Hans antagande var att det handlade om hur människan förmår hantera naturresurser och miljöförstöring. Detta har onekligen spelat en roll för en del kulturer genom århundradena. Exempelvis har en icke uthållig konstbevattning förstört bördiga jordar och därmed tidiga högkulturer, och en långsiktig lösning på t.ex. energifrågan är en av mänsklighetens största utmaningar. Men vi betvivlar att miljöfrågan har varit en dominerande orsak till stora civilisationers sönderfall under gången tid.

Tesen: Det är möten som förändrar världen Alla nämnda svar på frågan har säkerligen en hel del sanning i sig. Givetvis är det kombinationer av olika faktorer som gör att vissa regioner, miljöer eller verksamheter blomstrar eller förfaller. Men om man måste välja ut de viktigaste faktorerna instämmer vi inte i något av svaren ovan. Vi vill snarare lyfta fram en ny hypotes: Att det är möten mellan människor med viss vilja, kulturell bakgrund och inte minst kompletterande kompetens som mer än något annat genererar stora utvecklingssteg. I vårt perspektiv är sådant som teknikutveckling eller innovationer inte grundorsaker till framgång. Det är snarare följder av lyckosamma möten. Det gör att just speciella former av möten är grundorsaken till framgång. Låt oss utveckla resonemanget. Skapandet av högkulturer eller civilisationer kan betraktas antingen med det gamla ”ricardoanska perspektivet”, dvs. att vissa regioner har komparativa fördelar i form av speciella naturresurser (se Ricardo 1817, Svedberg 1994). Även Michael Porters positioneringstänkande kopplat till kluster och regioner är ett arv av detta gamla perspektiv (se Porter 1990). Men skapandet av högkulturer eller civilisationer kan också ses som en fråga om konstruerade fördelar (se Foray & Freeman 1993, de la Mothe & Mallory 2003, Leydesdorff, Cooke & Olazaran 2002, Eriksson 2005, 2006). Till skillnad från fördelar givna av naturen handlar den nya tidens konkurrenskraft om förmågan att själv skapa sina fördelar genom att utveckla sin förmåga. I fokus hamnar inte av historien givna framgångar eller resurser, 18

Vardeskapande moten.indd 18

08-11-20 11.56.49

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

utan snarare framtidsrelevanta kunskaper och sådant som kreativitet och innovationsförmåga. Till skillnad från ett positioneringstänkande à la Michael Porter (med utgångspunkt i givna fördelar) riktas fokus mot hur människors aktiviteter kan koordineras så att plattformar etableras för skapandet av nya framtida kompetensfördelar. Förmågan att skapa högpresterande miljöer och att därvid såväl ”väcka talanger” som attrahera talanger utifrån och in till speciella miljöer är exempel på centrala områden som följer av det nya perspektivet. Till skillnad från hela civilisationer kan man också diskutera kulturer av mer lokal karaktär. Storhetstiden för Athen började vid tidpunkten för de två perserkrigen 490–479 f.Kr. Varför blev just Athen under Perikles tid en sådan smältdegel av framsteg och utveckling? Det som gjorde Athen så starkt var att staden inte bara räddade sig själv, utan också räddade andra områden från persernas attacker. Därigenom blev Athen ledaren för det förbund av stater som höll stånd mot perserna. Enligt avtalet skulle Athen fortsätta att skydda andra stater mot perserna, och i gengäld skulle varje stat årligen stå till tjänst med fartyg alternativt betala ett pris motsvarade en viss mängd fartyg. De flesta stater valde att ge Athen en sådan ekonomisk kompensation och genom detta blev Athen rikt och mäktigt. Den stärkta ekonomin möjliggjorde investeringar i sådant som teatrar och tempel men också filosofiska skolor som i grunden var mötesarenor för intellektuellt utbyte. Ur dessa arenor flödade banbrytande idéer som än i dag fascinerar historikerna. Låt oss hoppa fram i historien. Vad var det i Wienkulturen som gjorde att så många framsteg skedde just då och där, dvs. i Wien inför förra sekelskiftet? Vilken roll spelade egentligen möteskulturen och kafélivet – var det en av nycklarna till framgången? (Jfr Janik & Toulmin 1973, Ambjörnsson m.fl. 1986.) När man i dag besöker platser som Café Museum i Wien känner man nästan hur väggarna berättar om alla givande utbyten och dialoger som förekommit i denna miljö. Kaféliv liksom krogliv och måltider har uppenbarligen spelat stor roll för idéers utveckling och kulturmöten. På Fleet Street i London finns puben Olde Cheshire Cheese. Den byggdes (om) 1667 och var pub redan 1538, då under namnet The Horn. På denna pub flödade idéerna under många hundra år, och som exempel kan nämnas att just den puben var tillhåll för personer som Samuel Johnson och Charles Dickens. Än i dag spelar publiv och måltider stor roll för värdeskapande processer. När vi båda 19

Vardeskapande moten.indd 19

08-11-20 11.56.49

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

den 27 februari 2008 deltog i en aktivitet för att utvärdera Rock City i Hultsfred kommenterade eldsjälen Putte Svensson vid flera tillfällen betydelsen av att ha en trevlig pub där människor träffas kontinuerligt för att utbyta idéer. Carl Jan Granqvist brukar tala om måltidens betydelse för demokratins utveckling. Vi menar att måltiden har lika stor betydelse för innovativa processers utveckling. När man har fokus på kaféers, pubars och måltiders roll för olika processer bör man ha i minnet att det i regel bara är en av flera viktiga komponenter. I Wien upplevdes under nämnda period exempelvis stor dramatik inom det politiska området. Arenor för möten handlar inte bara om kontinenter, länder och städer. De kan också utgöras av specifika verksamheter. När vi närmar oss sådana bör analysen bli mer specifik. Vissa företag, organisationer eller samverkande kollektiv av sådana aktörer är mer framgångsrika än andra. Modekedjan Benetton är ett exempel på en under lång tid framgångsrik organisation (Frankelius 2003a). Finns det något i Benettons eget universitet Fabrica som gör att så stora prestationer sker? Är det deras mångkulturella seminarier som mest av allt ligger bakom de positiva prestationerna? Ett annat exempel på framgångsrik organisation är Pixar Studios. I ett reportage om det företaget (CNN 2005) framgick att framgången där består i att man lyckats smälta samman affärs-, konst- och teknikperspektivet så att de befruktar varandra. En nyckelfaktor hos Pixar är att ledningen fått de anställda att inse att vars och ens arbetsområde bara är en del av en helhet, dvs. alla inser alla andra grupperingars betydelse för den totala prestationen hos Pixar. Vår tes i den här boken är alltså att speciella typer av möten spelar en betydande roll för stora prestationer – oavsett om det gäller exempelvis ländernivån, kommunnivån eller verksamhetsnivån. Men vår uppfattning är också att det stora flertalet av alla möten inte leder vidare utan många gånger är resursslöseri. Det är alltså bara vissa möten och mötesarenor som vi antar vara bärare av den positiva energin. I boken The rise of the creative class (2002) sammanfattade Richard Florida sin framgångsformel för geografiska områden: talang, tolerans och teknologi. Man kan utläsa av hans studie att tolerans och möten hänger samman. Hög tolerans mot andra människor, tänkesätt och kulturer medför ökad benägenhet att delta i fler typer av möten. Därmed ökar också chansen att få in kunskaper och idéer.

Vardeskapande moten.indd 20

08-11-20 11.56.49

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

Toleransens betydelse för framsteg Några fler ord bör sägas om tolerans, eller snarare om dess motsats, om oviljan att mötas idémässigt. Historien innehåller många exempel på hur nya idéer och perspektiv vållat protester och hur företrädarna för det nya attackerats av etablissemanget. Ibland har det nya visat sig vara dåligt eller felaktigt, men inte så sällan har det nya varit gott och rätt och ändå mött massivt motstånd. Idéer som hotar gängse paradigm möts vanligen med antingen tystnad eller massiv kritik. I somliga fall har det övergått till allt från bokbål till tortyr och arkebusering. Ett tidigt exempel var när Sokrates tömde giftbägaren hellre än att tillmötesgå etablissemangets krav på att han skulle ta tillbaka sina idéer. Låt oss visa på anti-toleransens sidor genom ytterligare två historiska exempel, båda baserade på skildringar av författaren Dava Sobel. Femtio år före Galileo Galilei hade Nicolaus Copernicus lanserat idén om en heliocentrisk världsbild, dvs. ett universum med solen snarare än jorden i centrum. Det gjordes 1543 i boken De revolutionibus orbium coelestium. År 1608 nåddes Galilei av information om Copernicus hypoteser. Galilei var därmed inte först med den principiella idén om den nya världsbilden, men hans bevisföring – som möjliggjordes genom bl.a. konstruktion av ett teleskop – och detaljerade resonemang var så övertygande att han snabbt fick stor uppmärksamhet. I boken Galileo’s daughter (Sobel 1999) skildras hur Galilei först fick stor uppmärksamhet för att år 1633 tvingas ta tillbaka sina teorier. Den rådande makteliten i form av inte minst konservativa naturfilosofer tålde inte hans idéer eftersom de bröt mot deras uppfattningar. De kunde inte möta Galilei idémässigt. Omständigheterna kring Galilei är föremål för olika tolkningar inom forskningen. Helt klart är dock att han den 22 juni 1633 dömdes till livstids fängelse (husarrest) och tvingades avsvära sig tron på den nya världsbilden. Efter det att han officiellt hade tagit tillbaka sin teori, som inkluderade att jorden rör sig kring solen, lär han ha viskat tyst för sig själv: ”Och likväl rör hon sig.” I boken Longitude (Sobel 1995) ges berättelsen om John Harrison: År 1714 utfärdade Royal Society en belöning på 20 000 pund till den person som kunde finna en metod för att fastställa en positions längdgrad. Bakgrunden var påtryckningar från handelsmän och sjöfarare som hade behov av navigering. Det var alltså fråga om initiering av behovsmotiverad forskning. Den s.k. longitudkommittén tog emellertid för givet – och ville – att

Vardeskapande moten.indd 21

08-11-20 11.56.50

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

lösningen skulle vara av astronomiskt slag, och att den skulle komma från en vetenskapsman med bas i universitetsvärlden. Harrison kom från en annan kultur och valde dessutom en annan problemlösningsväg: han var snickare och urmakare och hans kunskapsgrund var inte astronomisk utan finmekanisk. Genom sin kompetens och sina idéer utvecklade han under 1730-talet en klocka med vilken man kunde härleda longituden. Trots att han löste problemet vägrade longitudkommittén att ge belöningen till honom. Årtiondena gick och han kämpade för att få upprättelse. Gång på gång bemötte han kommitténs invändningar genom att göra resor för att bevisa att han hade rätt, men kommittén kom alltid med en ny invändning. Harrison utvecklade också nya, ännu bättre versioner av sin klocka. Först år 1773 – tre år före sin död – fick han ett erkännande. Detta exempel visar att sakfrågan ibland blir sekundär i förhållande till personfrågan, som följd av dels en barriär mellan två kunskapskulturer, dels bristande respekt mellan människor från olika samhällsområden. Någon kanske tror att fenomenet kulturrelaterade motstånd är av främst historisk karaktär. Vi menar att fenomenet i allra högsta grad förekommer också i dag. Det kan gälla motstånd mot en ny idé om hur forskningspolitiken bör utformas eller mot en ny idé gällande vad som var någon känd 1700-talsforskares egentliga forskningsinnehåll. Ett samtida exempel uppmärksammades när Nobelpriset i medicin år 2005 gavs till upptäckten att magsår orsakas av en bakterieinfektion. I en intervju med en av de två nobelpristagarna, klinikern Barry Marshall (den andre var patologen Robin Warren), beskriver han hur de motarbetades av den etablerade forskar- och läkarkåren. Detta motstånd var särskilt starkt inom specialistområdet gastroenterologi, som har matsmältningsorganen i fokus (Bojs 2005). Områdets specialister var uppfyllda av uppfattningen att magsår orsakades av besvär såsom stress, dålig diet och ärftliga faktorer och kunde därför inte föreställa sig att bakterier kunde orsaka magsår. Vidare framhåller Marshall att den intellektuella blockeringen ledde till att många patienter tvingades utstå lidande – och också sätta livet till – i onödan. Inte förrän Marshall gjorde sig sjuk genom att svepa en bägare med magsårsbakterier, Helicobacter pylori, och därefter gjorde sig frisk genom en antibiotikakur började upptäckten att vinna insteg hos etablissemanget. Exemplet tydliggör att intoleransen finns även i så kallade bildade kretsar också i dag och hur långtgående konsekvenserna av detta kan bli.

Vardeskapande moten.indd 22

08-11-20 11.56.50

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

Avslutningsvis vill vi referera till en generell modell av hur människor – inte minst etablerade personer – ofta hämmar utvecklingen genom att inte ta till sig nya idéer. Beskrivningen har tillskrivits Mahatma Gandhi och George Bernard Shaw, men den formulerades sannolikt först av Arthur Schopenhauer (Marr 2006). En radikalt ny idé genomgår enligt denna modell tre faser: Först skrattar alla åt den och förlöjligar den genom att exempelvis påpeka detaljbrister. När idén sedan trots allt sprids tvingas de som skrattat åt den att ta den på allvar, men de ser den som farlig och börjar bekämpa den med all makt de har. När idén slutligen segrat, trots allt motstånd den mötte, säger alla att den är självklar, och få erkänner nu att de tidigare motarbetat idén. Medan författare som Fleck (1935) och Kuhn (1962) teoretiserat kring problemet som illustrerades ovan, vill vi med denna bok ta ett steg mot en ansats för att komma över problemet att olika människor, kulturer eller idévärldar inte möter varandra. De exempel som kommer att skildras handlar om hur olika metoder och ansatser kan användas för att överbrygga toleransbrist och relaterade problem. Kapitel 10, skrivet av Detlef Quast, innehåller exempelvis beskrivningar av toleranta miljöer i historien. I avslutningskapitlet knyts resonemanget ihop i en modellsyntes med hjälp av begrepp som kulturplasma och plasmaupplösning.

Tolerans nödvändigt men inte tillräckligt Tolerans kan alltså vara en faktor som påverkar inte minst benägenheten att delta i möten liksom benägenheten att lyssna på nya perspektiv. Kanske är emellertid Floridas tolerans bara ett viktigt men långt ifrån tillräckligt kriterium. Man kan vara tolerant men samtidigt ointresserad eller likgiltig. Är man ointresserad betyder det bl.a. att man inte har någon lust eller vilja att lära sig och ta till vara kunskap från andra kulturer eller sociala kretsar. Just viljan eller motivationen är central för vår analys. Jämför också Swedish Standards Institutes definition av kompetens: ”förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter” (SIS 2006, vår kursivering). Begreppet motivation kommer från latinets movere (att flytta) och användes 1873 i tidskriften Contemporary Review. Det var en artikel om Schopenhauer där det skrevs att han ”distinguishes the sufficient reason of

Vardeskapande moten.indd 23

08-11-20 11.56.50

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

Becoming, of Knowledge, of Being, and of Action … The fourth is the law of motivation” (enligt Oxford English Dictionary 2002). Alla som läst Schopenhauer vet att han passar bra in som en illustration på tänkare kring betydelsen av människors vilja (jfr Schopenhauer 1818). Vi vill också peka på Nancy Smith som skrev att motivation ”causes all action; without it nothing at all would happen” (1989, s. 177). Begreppet motivation sägs inom den psykologiska litteraturen ha använts först 1879 i tidskriften Princeton Review. Oxford English Dictionary (2002) definierar begreppet som: ”The (conscious or unconscious) stimulus for action towards a desired goal, esp. as resulting from psychological or social factors; the factors giving purpose or direction to human or animal behaviour. Now also more generally (as a count noun): the reason a person has for acting in a particular way, a motive.” Möten är inte alltid syftande till att stimulera nya tankar. Människor kan t.ex. delta i möten för att få bekräftelse snarare än för att lära sig något nytt. En erfarenhet hos luttrade konsulter är att uppdragsgivarna inte sällan vill att kollegerna ska få höra någon annan säga i princip samma sak som uppdragsgivaren själv redan tänkt. Om så inte blir fallet blir reaktionen irritation snarare än konstruktivt lärande. Resonemanget kan vidareutvecklas: Om människor är öppna för lärande, innebär det då samtidigt att de är öppna för kreativa (mentala) och/eller innovativa processer? Lärandeperspektiv kan, dock inte nödvändigtvis, intolkas som att man utgår från att andra redan har svaret på frågorna och att det centrala är att ta del av dessa svar. Mot det står ett perspektiv där man är öppen för möjligheten att själv skapa svar. Det är många faktorer som kan stimulera eller hämma formeringen av produktiva möten. Vid sidan av de faktorer som redan diskuterats kan man föra fram hypotesen att tidsbrist påverkar liksom blyghet. Slutligen finns det en faktor utöver alla nämnda: den mekanism som rent praktiskt gör att två individer får kontakt med varandra. Även om tolerans, vilja och tid finns måste det till en kontaktlänk i någon form. Märkligt nog tas sådan kontakt ofta för given i exempelvis kommunikationsmodeller, där sändare och mottagare redan antas stå i kontakt med varandra för att kunna idka kommunikation (för vidare diskussion om detta, se t.ex. Fiske 1982 och Frankelius 1997). I sammanhanget är det också viktigt att inte glömma förekomsten av fysiska mötesarenor. Dessa kan ha rollen som just kontaktlänk mellan människor, men de kan också bidra till att fördjupa samspelet 24

Vardeskapande moten.indd 24

08-11-20 11.56.50

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

mellan personer som fått kontakt på annat sätt innan de ses på den fysiska mötesarenan.

Hur kan man stimulera (rätt) möten? Om man utgår från att möten är betydelsefulla, och att det går att peka på ett antal faktorer som inverkar på möteskaraktärer och mötesbenägenheter, följer en normativ frågeställning: Hur kan man stimulera möten med önskvärda resultat och effekter? Här tror vi att empiriska exempel är en viktig väg till svaren. Redan har nämnts Wienkulturen och Pixar m.fl. Men det finns många fler exempel. Vilken roll spelade öppenheten för olika kulturer när MIT, Massachusetts Institute of Technology, växte fram som en världsledande forskningsaktör? Har vi något att lära av det sätt som IBM i Zürich använder för att skapa möten med människor som har olika bakgrund. IBM:s Zürichanläggning har genererat två nobelpristagare. Förutom historiska exempel som Athen under Perikles tid tror vi också att man genom studier av samtida fall kan närma sig svaren på frågorna. En av oss har djupstuderat ett fall som härvid kan vara intressant att nämna eftersom det illustrerar storartade prestationer genom möten mellan kunskapskulturer: Fallet Pharmacia var en studie om världens första projekt där man med DNA-teknik försökte utveckla ett läkemedel (Frankelius 1999). Projektet lyckades och har gått till historien både för sitt vetenskapliga och medicinska genombrott och för sin ekonomiska succé. En nyckel till framgången var att man fick till stånd ett möte mellan tre kunskapskulturer i Sverige (proteinkompetens, odling av mikroorganismer och avancerad frystorkningsteknik) och en kunskapskultur i USA (molekylärbiologi). Bara den process som ledde till att företaget kom i kontakt med rätt personer i USA var mycket komplicerad och krävde informationssökning m.m. till kostnader i miljonklassen (omvärldsanalys var sålunda en strategisk faktor). När ett kontrakt skulle skrivas blev det dessutom så bråttom att företagets VD Bengt Andén fick kasta sig iväg till Paris för att ta Concorde till USA. En intressant kulturöverbryggande aspekt i fallet Pharmacia är att företaget hade förmågan att internt väva samman sådant som produktion, medicinsk forskning, marknadsföring m.m. till ett integrerat team av personer snarare än att som brukligt i branschen arbeta med separata avdelningar. I samband med att tillväxthormonet Genotropin fyllde tjugo år 2007 sam25

Vardeskapande moten.indd 25

08-11-20 11.56.50

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

manfattade en av nyckelpersonerna, Linda Fryklund, hur det var under dessa år i DNA-teknikens barndom: ”Det var bråttom jämt. Det dök upp nya saker hela tiden” (Fryklund 2007). Stress och intensiva dygn är ofta en del av storartade prestationer, men det är inte alltid populärt att se denna sanning i vitögat. När en av oss den 5 februari 2008 deltog i en konferens om framtidens arbete arrangerat av ABB uppstod livliga diskussioner. Flera av åhörarna menade att det inte är hälsosamt med ett sådant stressperspektiv, och att man måste kunna få ta det lugnt. Detta må vara ett önskemål, men det rimmar inte med empiriska faktum i de fall vi själva studerat på djupet. Att vara kompetent innebär inte att man också är högpresterande. Den andre av oss (Vogel) har erfarenhet av att stimulera möten från en rad sammanhang. En sådan erfarenhet är utvecklingen av stödformer för industridoktorander och tvärvetenskap på dåvarande Teknikvetenskapliga forskningsrådet. En annan är utvecklingen av program för kompetensutveckling som bygger på att generera möten och samverkan mellan lärosäten, forskningsinstitut och företag på Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Ytterligare en erfarenhet är arrangemang av ett stort antal seminarier rörande teknikbaserad samhällsutveckling med deltagare från akademi, näringsliv och offentlig verksamhet på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Dessa exempel illustrerar att arbete med att stimulera möten är en etablerad verksamhet hos vissa organisationer, vilket bl.a. lett till en påtaglig produkt- och affärsutveckling hos företag (se t.ex. avsnittet om Tekniq i kapitel 6). Trots detta har frågan om att stimulera möten mellan kompletterande kulturer och kompetenser inte fått den belysning och ställning i innovationspolitiska sammanhang som den förtjänar. Vid sidan om empiri finns det mycket att lära från teoriernas värld om man vill förstå hur möten skapar effekter av olika slag. Som exempel kan nämnas marknadsföringsteori, där man analyserar frågan om hur företag använder olika metoder för att komma i kontakt med och vinna förtroende hos nya och befintliga kunder. Det är, som vi ser det, en teori om hur man aktivt skapar möten som ger önskvärda effekter från såväl företagets som kundens perspektiv.

Vardeskapande moten.indd 26

08-11-20 11.56.50

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

Bokens centrala frågor Utgångspunkten i denna bok är hypotesen att möten och kulturella fenomen hänger samman samt att dessa i sin tur inverkar på värdeskapande processer (jfr Etulain 1994). De centrala frågorna i boken är formulerade på följande sätt: 1. Vad är egentligen ett möte, i synnerhet ett kulturöverbryggande möte, och vilka skepnader av sådana möten finns? 2. Vilken roll spelar kulturöverbryggande möten för kunskapsutveckling, kompetensutveckling, värdeskapande och innovation? 3. Vilka faktorer påverkar uppkomsten av, eller effekten av, önskvärda möten? 4. Hur kan man stimulera möten och mötesarenor med utgångspunkt i definierade prestationsmål? Nedan kommer vi att diskutera dessa frågor lite mer utförligt. En utgångspunkt har varit att inte närma oss svaren genom någon etablerad referensram, t.ex. innovationssystemansatsen (kritisk diskussion om den finns i Frankelius 2006, 2007). Ansatsen har snarare varit att arbeta idémässigt explorativt. Bokens teoretiska inramning innebär gränslandet mellan möten, kulturella faktorer och innovativa eller på annat sätt storartade prestationer (se figur 1.1). Stora prestationer inkluderar innovativa prestationer, med vad vi avser

Stora prestationer

?! Möten

Kulturella faktorer

Figur 1.1. Bokens teoretiska inramning.

Vardeskapande moten.indd 27

08-11-20 11.56.50

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

processer relaterade till kunskapsutveckling och värdeutveckling som antingen i sig är innovativa eller leder fram till ett innovativt resultat (jfr begreppet innovativa processer i Gidlund & Frankelius 2003). Främst avser vi i boken sådana stora prestationer som leder till ett resultat som i sin tur skapar ekonomiska värden. Med det avses att prestationerna påverkar ekonomiska processer och då i praktiken leder till affärer mellan säljare och köpare. Det sistnämnda innebär att boken handlar om prestationer som leder till värden av mer konkret karaktär än bara nya idéer eller kunskaper. Bokens fokus är därmed inte hur möten stimulerar kreativitet. Om detta finns redan en omfattande litteratur (jfr t.ex. Hargittai 2002 och Törnqvist 2004). Visserligen kan kreativitet vara en viktig del i de processer som leder till stora värden, såsom vi definierar detta. Men även om kreativitet är central är det aldrig tillräckligt för att fullgöra sådana processer vi talar om. I litteraturen kring kreativitet förs arenor fram som exempelvis ekonomiska institutionen vid Chicagouniversitetet (som genererat så många nobelpristagare), Trinity College och universitetet i Heidelberg. Ett annat exempel är det lutheranska gymnasiet i Budapest i början av 1900talet (det lilla landet Ungern och några gymnasier där har varit briljanta plantskolor där flera nobelpristagare fått sin grund och inspiration). Kreativitet i termer av exempelvis nya teorier kan ofta i förlängningen bidra till enorm ekonomisk utveckling (och vice versa). Men – och detta är viktigt att framhålla – övergången mellan teorierna och den ekonomiska utvecklingen sker inte alltid på den plats som det kreativa lyftet associeras med. Penicillinet upptäcktes på St. Mary’s Hospital, men vägen till användbar medicinering i stor skala utvecklades på helt annat håll (U.S. Department of Agriculture och ett antal läkemedelsföretag) och krävde helt andra kunskaper än de som Alexander Fleming hade. Upptäckten gjordes 1928, men den första penicillinmedicineringen skedde inte förrän 1941, vilket illu strerar att kreativitet och upptäckt inte är samma sak som innovation. Innovation definierar vi som ”en process som innebär att något radikalt nytt – inom vilket område som helst – utvecklas och vinner insteg på marknader eller i samhället” (instegsproblemen blir enligt denna definition lika viktiga som utvecklingsproblemen). Vissa miljöer har dock en mer tydlig brygga mellan kreativitet och nyttiggörande av kreativitet. Redan har nämnts U.S. Department of Agriculture, men det gäller även t.ex. Max-Planck-Gesellschaft, Basel Institute for Immunology och Institut Pasteur. Det gäller också platser som Manchester kring mitten av 1800-talet 28

Vardeskapande moten.indd 28

08-11-20 11.56.51

1 . F o r s k n i n g o m m öt e n

eller Göttingen vid ungefär samma tid. Båda dessa platser kännetecknades av omfattande samverkan mellan akademi och industri. I Sverige kan vi peka på exempelvis Sveriges Lantbruksuniversitet där bryggan mellan teori och praktik alltid varit central. Kultur är den andra hörnpelaren. En människas sätt att resonera, bete sig och iklä sig symboler (hus, kläder, bilar etc.) kan hänga samman med de djupare strukturer som brukar benämnas kultur. Kulturen kan påverka människan såväl i hennes privat- eller vardagsliv som i hennes yrkesliv. Många gånger är också människans kunskapsinriktning, kunskapsnivå och i förekommande fall också vetenskapliga betraktelsesätt delvis kopplade till kulturer. Med kultur avses i denna bok ett vitt spektrum av fenomen som är relaterade till människors tänkesätt, vanor, traditioner, kunskapserfarenheter och perspektiv. Dessa kan vara kopplade till vissa länder, etniska tillhörigheter eller kön m.m., men det kan också handla om olika perspektiv, värderingar eller kunskapsgrunder hos människor i deras yrkesroll. Vi har alltså i boken en mycket vid syn på kultur. Utgångspunkten är att männi skor som kommer (eller önskas komma) samman i samverkan har olika bakgrund, yrkestillhörighet, utbildningsinriktning, perspektiv, värderingar och erfarenheter. Vårt kulturbegrepp har viss likhet med vad Ludwik Fleck (1935) benämnde tankekollektiv. Med det relaterade begreppet kulturöverbryggande avser vi flera olika fenomen. I en betydelse avses när personer med olika kulturell bas kommer samman och interagerar. I en annan betydelse avses när personer med kulturskillnader också börjar samverka substantiellt och då bortser från ”irritationer” som är relaterade till respektive kultur. I ytterligare en betydelse avses situationer där personerna medvetet eller omedvetet drar uppenbar nytta av de skillnader som är relaterade till deras respektive kulturer. Slutligen avses situationer där det finns så stora problem förenade med skilda kulturer att det krävs en speciell och medveten kraftansträngning för att minska problemen. Sålunda kan t.ex. en forskningsstiftelse med hjälp av ekonomiska incitament ”tvinga samman” aktörer med olika kultur, exempelvis i bemärkelsen kunskapsgrund. Begreppet kulturöverbryggande bör användas med försiktighet och eftertanke. Skälet är att det kan antyda att det (alltid) förekommer konflikter och problem som ska överbryggas eller att det just är konflikter som bör fokuseras för att förstå ett visst skeende. Bättre vore kanske att i vissa fall använda begrepp som korsbefruktning av kulturer. (Se vidare kapitel 2.) 29

Vardeskapande moten.indd 29

08-11-20 11.56.51

328s Multi offset 90gr bulk 1,29 rygg = 22,5mm

PER FRANKELIUS & OLLE VOGEL

Är det möten som förändrar världen?

PER FRANKELIUS & OLLE VOGEL

verket Florensdomen, världsutställningen i Paris, Solvaykonferenserna,

Värdeskapande möten

Stora prestationer bygger på många människors gemensamma ansträng-

(RED.)

Best.nr 47-08958-1

Tryck.nr 47-08958-1-00

Värde skapande möten

(RED.)