Naturligtvis NATURKUNSKAP 1b
KARL-NIKLAS HULT PETER OLSSON
INNEHĂ LL
ANATURVETENSKAPLIGT ARBETSSĂTT 6
A1 Ett naturvetenskapligt arbetssÀtt 7
Testa dig sjÀlv 14
A2 Egna naturvetenskapliga undersökningar 15
Testa dig sjÀlv 23
Fördjupning â Observationer och simuleringar 24
A3 Att inte bli lurad 25
Testa dig sjÀlv 33
Sammanfattning 34
Uppgifter 36
BCELLEN, DNA OCH GENTEKNIK 38
B1 Vad Àr liv? 39
Testa dig sjÀlv 42
B2 Cellen 43
Testa dig sjÀlv 49
B3 Cellens och individens genetik 50
Testa dig sjÀlv 58
Fördjupning â Mendel och arvets mekanismer 59
B4 DNA:s funktion 61
Historik â UpptĂ€ckten av DNA 69
Testa dig sjÀlv 70
B5 Mutationer 71
Testa dig sjÀlv 75
Fördjupning â Industrialiseringen pĂ„verkar evolutionen 76
B6 VÀxtförÀdling och husdjursavel 77
Testa dig sjÀlv 80
Fördjupning â Lantraser, gamla kulturvĂ€xter och genbanker 81
B7 Genmodifiering 82
Testa dig sjÀlv 88
Fördjupning â Genmodifierad lax 89
Fördjupning â För eller emot GM-grödor? 90
B8 Genterapi pÄ mÀnniskor 91
Testa dig sjÀlv 96
Fördjupning â OtillĂ„ten anvĂ€ndning av CRISPR/Cas9 97
Sammanfattning 98
Uppgifter100
C HĂ LLBAR UTVECKLING 102
C1 En hÄllbar utveckling 103
Testa dig sjÀlv 108
Fördjupning â PlanetĂ€ra grĂ€nser 109
C2 En hÄllbar produktutveckling 110
Testa dig sjÀlv 118
Fördjupning â TillvĂ€xtens dilemma 119
C3 Ekologi och ekosystem 120
Testa dig sjÀlv 128
Fördjupning â Ăvergödning i Ăstersjön 129
C4 Biologisk mÄngfald och ekosystemtjÀnster 132
Testa dig sjÀlv 140
Fördjupning â Biologisk mĂ„ngfald pĂ„ olika nivĂ„er 141
C5 En hÄllbar energiproduktion 143
Testa dig sjÀlv 153
Fördjupning â Den gröna omstĂ€llningen 154
C6 Ett förÀndrat klimat 156
Testa dig sjÀlv 171
Sammanfattning 172
Uppgifter 174
D KROPPEN, LIVSSTIL OCH HĂLSA 176
D1 Vetenskapen om hÀlsa 177
Testa dig sjÀlv 180
D2 Kost och hÀlsa 181
Testa dig sjÀlv 191
Fördjupning â Framtidens mat 192
D3 TrÀning och hÀlsa 193
Testa dig sjÀlv 202
Fördjupning â Dopning 203
D4 Droger och beroende 204
Testa dig sjÀlv 220
D5 à terhÀmtning och sömn 221
Testa dig sjÀlv 225
D6 Psykisk hÀlsa 226
Testa dig sjÀlv 231
Fördjupning â Anorexi och bulimi 232
D7 Global folkhÀlsa 233
Testa dig sjÀlv 243
Sammanfattning 244
Uppgifter 246
ESEXUALITET, SAMTYCKE OCH RELATIONER 248
E1 Samtycke och relationer 249
Testa dig sjÀlv 258
E2 Kön, genus och sexualitet 259
Testa dig sjÀlv 267
E3 Konsekvenser av sex 268
Testa dig sjÀlv 275
Sammanfattning 276
Uppgifter 277
Facit 278 Register 285
Bildförteckning 288
NATURVETENSKAPLIGT ARBETSSĂTT
A1 Ett naturvetenskapligt arbetssÀtt
A2 Egna naturvetenskapliga undersökningar
A3 Att inte bli lurad
A1 Ett naturvetenskapligt arbetssÀtt
Diskutera
PÄ vilket sÀtt har de senaste Ärhundradenas naturvetenskapliga upptÀckter pÄverkat hur vi förestÀller oss vÀrlden?
Det Àr nog ingen överdrift att pÄstÄ att de naturvetenskapliga upptÀckterna har förÀndrat hur de flesta av oss uppfattar omvÀrlden och oss sjÀlva.
Den vetenskapliga revolutionen
Grundidéerna till den moderna naturvetenskapen har utvecklats pÄ olika hÄll i vÀrlden. Det verkliga genombrottet intrÀffade i Europa efter medeltiden under en period som brukar kallas för den vetenskapliga revolutionen. Innan dess var det vanligt att man letade efter svar pÄ frÄgor om vÀrlden i antika skrifter eller i kyrkans lÀra. Nu började man istÀllet anvÀnda systematiska undersökningsmetoder och göra experiment. En av föregÄngarna var astronomen Nicolaus Copernicus. Med hjÀlp av noggranna observationer av himlakropparnas rörelser kunde han visa att det Àr solen, och inte jorden, som ligger i solsystemets centrum.
Sedan den vetenskapliga revolutionen inleddes i slutet av 1500 Âtalet har mĂ€nskligheten gjort ett stort antal vetenskapliga upptĂ€ckter som förĂ€ndrat vĂ„r syn pĂ„ vĂ€rlden. UpptĂ€ckter inom jordbruk, medicin och teknik har ocksĂ„ lett till att livsvillkoren förbĂ€ttrats för det stora flertalet pĂ„ jorden.
Den italienska vetenskapsmannen Galileo Galilei var en förgrundsgestalt under den vetenskapliga revolutionen. Eftersom han föresprĂ„kade att man skulle anvĂ€nda experiment för att testa olika teorier omnĂ€mns han ibland som âden moderna vetenskapens faderâ. Enligt en vĂ€lkĂ€nd (om Ă€n omstridd) berĂ€ttelse lĂ€t Galilei utföra ett experiment dĂ€r han slĂ€ppte tvĂ„ klot, med olika massor, frĂ„n det lutande tornet i Pisa. Syftet var att motbevisa den rĂ„dande förestĂ€llningen att tyngre föremĂ„l faller snabbare Ă€n lĂ€tta.
Vad Àr ett naturvetenskapligt arbetssÀtt?
Det övergripande syftet med naturvetenskapliga undersökningar Àr att ta reda pÄ hur vÄr omvÀrld Àr uppbyggd och fungerar. PÄ sÄ sÀtt kan vi fÄ ny kunskap och vidga vÄrt vetande. En naturvetenskaplig undersökning utgÄr i regel frÄn en vetenskaplig frÄgestÀllning och en hypotes. En frÄgestÀllning Àr en specifik och avgrÀnsad frÄga som preciserar syftet med en undersökning. Det kan exempelvis vara en frÄga om vad nÄgot beror pÄ. En hypotes formuleras i form av ett pÄstÄende och ger ett möjligt svar pÄ frÄgestÀllningen. NÀr en hypotes föreslÄs vet vi inte om den Àr sann eller falsk.
FrÄgestÀllning
Varför fungerar inte belysningen?
Hypotes
Belysningen fungerar inte eftersom ljuskÀllan Àr trasig.
Ăr formulerad som en frĂ„ga. I det hĂ€r fallet handlar frĂ„gan om vad nĂ„got beror pĂ„. Ăr formulerad som ett pĂ„stĂ„ende. I det hĂ€r fallet som en möjlig förklaring till varför takbelysningen inte fungerar.
FrÄgestÀllningar och hypoteser besvaras och testas genom att man systematiskt samlar och tolkar data frÄn observationer, experiment och simuleringar. För att en undersökning ska anses vara vetenskaplig Àr det viktigt att följande kriterier uppfylls:
⹠Hypotesen ska vara bÄde testbar och falsifierbar.
⹠Experimentet mÄste vara repeterbart.
En testbar hypotes ska kunna undersökas genom experiment och observationer. Ăr den falsifierbar mĂ„ste den ocksĂ„ vara möjlig att motbevisa. Det kan exempelvis ske genom att resultaten i ett experiment motsĂ€ger hypotesen. Ett repeterbart experiment mĂ„ste kunna upprepas och kontrolleras av andra.
Naturvetenskapens begrÀnsningar
Kriteriet för testbarhet innebĂ€r att naturvetenskapen Ă€r begrĂ€nsad till att undersöka sĂ„dant som kan testas i vetenskapliga undersökningar. FrĂ„gor av karaktĂ€ren âVad finns utanför universum?â och âFinns Gud?â anses dĂ€rför hamna utanför de naturvetenskapliga Ă€mnenas rĂ€ckvidd. Naturvetenskapen kan inte heller anvĂ€ndas för att besvara frĂ„gor om vad som Ă€r rĂ€tt och fel i moralisk mening. Vi kan anvĂ€nda ett naturvetenskapligt arbetssĂ€tt för att studera klimatförĂ€ndringarna pĂ„ jorden, men vi kan inte anvĂ€nda det för att besvara frĂ„gan om förĂ€ndringarna Ă€r âbraâ eller âdĂ„ligaâ. Det Ă€r istĂ€llet en frĂ„ga om vĂ€rderingar.
Ett trÀsnitt som visar en person som försöker se vad som finns utanför vÄrt synliga universum. Det Àr en frÄga som Àn sÄ lÀnge inte Àr möjlig att studera med hjÀlp av nÄgon naturvetenskaplig metod.
BÄde som privatpersoner och i vÄra yrken hÀnder det att vi ibland behöver undersöka varför nÄgot inte fungerar. Det kan handla om att en belysning slutat fungera, att en bil inte startar eller att ett djur ser ut att mÄ dÄligt. Den arbetsgÄng vi anvÀnder nÀr vi undersöker vad som orsakat felet pÄminner om den som anvÀnds för att fÄ fram nya kunskaper inom naturvetenskapen.
Forskningens arbetsgÄng
Ibland hĂ€nvisas det till âden vetenskapliga metodenâ som en beskrivning av en viss bestĂ€md ordning av steg som mĂ„ste följas. Det finns i sjĂ€lva verket inte en enda metod som alla naturvetare följer, utan forskning kan bedrivas pĂ„ ett varierat sĂ€tt inom olika forskningsfĂ€lt. Ibland anvĂ€nder vi oss faktiskt av metoder som pĂ„minner om ett naturvetenskapligt arbetssĂ€tt i vĂ„r vardag, utan att vi ens tĂ€nker pĂ„ det. Det gĂ€ller till exempel nĂ€r vi systematiskt felsöker nĂ„got som slutat fungera. TĂ€nk dig att belysningen i det rum du befinner dig plötsligt slocknar och allt blir mörkt. Det fĂ„r oss att stĂ€lla frĂ„gan: Varför slutade belysningen att fungera?
Det Àr en frÄga som inom naturvetenskapen kallas för en frÄgestÀllning. En möjlig förklaring till att det slutade lysa kan vara att ljuskÀllan gÄtt sönder. En annan möjlig förklaring kan vara att en sÀkring löst ut i husets elcentral. Den hÀr sortens kvalificerade gissningar kallas för hypoteser. Om felet beror pÄ att ljuskÀllan Àr trasig Àr det rimligt att anta att belysningen kommer fungera igen om lampan byts ut mot en ny. Den hÀr sortens konsekvens av vad vi förvÀntar oss ska hÀnda om en hypotes stÀmmer kallas för en förutsÀgelse. Genom att byta ut den gamla ljuskÀllan mot en ny utför vi ett experiment dÀr vi testar om hypotesen om att ljuskÀllan Àr trasig stÀmmer eller inte.
Om det visar sig att belysningen börjar fungera igen nÀr vi byter ut den gamla ljuskÀllan mot en ny, kan vi dra slutsatsen att felet troligtvis orsakats av en trasig ljuskÀlla. Om det varken hjÀlper att byta ut ljuskÀlla eller proppar tyder det istÀllet pÄ att felet beror pÄ nÄgot annat Àn det vi föreslagit. DÄ behöver vi formulera nya hypoteser och testa andra möjliga förklaringar till varför belysningen inte fungerar.
Den hypotetisk-deduktiva metoden
FrÄgestÀllning
En frĂ„ga stĂ€lls om det som ska undersökas: âVarför fungerar inte belysningen?â
En motbevisad hypotes behöver ersÀttas av nya hypoteser.
Vetenskaplig hypotes
Formuleras som en möjlig förklaring och besvarar frĂ„gestĂ€llningen: âBelysningen fungerar inte eftersom ljuskĂ€llan Ă€r trasigâ.
FörutsÀgelse
Formuleras som ett pĂ„stĂ„ende om vad vi förvĂ€ntar oss ska hĂ€nda om vi utgĂ„r frĂ„n att hypotesen stĂ€mmer; âOm ljuskĂ€llan byts ut kommer belysningen fungeraâ.
Undersökning
FörutsĂ€gelsen prövas i ett experiment: âDen gamla ljuskĂ€llan byts ut mot en nyâ
Slutsats
Resultaten tolkas för att avgöra om förutsÀgelsen intrÀffat eller inte. Om förutsÀgelsen intrÀffar ger det stöd Ät att hypotesen stÀmmer. Om förutsÀgelsen inte intrÀffar motbevisas (falsifieras) hypotesen.
Den metod som ofta ligger till grund för naturvetenskapliga undersökningar kallas för den hypotetisk-deduktiva metoden. Den kan bÄde anvÀndas för att strukturera naturvetenskapliga undersökningar och för att lösa problem i vardagen.
Vetenskaplig teori
Fler förutsÀgelser kan testas för att ge mer stöd Ät hypotesen.
En hypotes som stöds.
Noggrant testade hypoteser kan upphöjas till vetenskapliga teorier.
I historien har det hÀnt att felaktiga teorier utvecklats eller ersatts av andra, bÀttre förklaringsmodeller. Ett exempel pÄ det Àr nÀr den polske astronomen Nicolaus Copernicus pÄ 1500-talet kunde visa att det Àr solen, och inte jorden, som ligger i solsystemets centrum.
Naturvetenskapliga teorier
Naturvetenskaplig kunskap baseras pÄ data som samlas in genom noggranna och systematiska mÀtningar frÄn observationer, experiment och simuleringar. Ju fler gÄnger en hypotes testas desto tillförlitligare blir slutsatserna om hypotesen. Mest pÄlitliga Àr försök som upprepats och kontrollerats av andra. Hypoteser som fÄr stöd frÄn mÄnga olika experiment kan med tiden upphöjas till vetenskapliga teorier. Det Àr vÀl underbyggda förklaringsmodeller kring hur nÄgot i vÄr omvÀrld Àr uppbyggt eller fungerar. Till skillnad mot hur begreppet teori anvÀnds i vardagssprÄket Àr en vetenskaplig teori alltsÄ lÄngt mycket mer Àn bara en gissning.
NÄgot som kÀnnetecknar vetenskapliga teorier Àr att de Àr öppna för förÀndring. Det innebÀr att nya upptÀckter kan leda till att förÄldrade teorier revideras och ersÀtts. Ett exempel pÄ det Àr nÀr teorin om att jorden ligger i solsystemets centrum (den geocentriska vÀrldsbilden) ersattes av teorin att alla planeter kretsar runt solen (den heliocentriska vÀrldsbilden). Att vetenskapliga teorier med tiden utvecklas innebÀr inte att det vetenskapliga arbetssÀttet Àr opÄlitligt. Snarare tyder det pÄ motsatsen! Att förklaringsmodellerna Àr öppna för prövning Àr en del av naturvetenskapens karaktÀr och har bidragit till att felaktiga teorier med tiden rensats ut och ersatts. NÀr en vetenskaplig teori ersÀtts av en annan, sÀger man att det sker ett paradigmskifte.
Naturvetenskap har förbÀttrat samhÀllet
Naturvetenskapen har haft en enorm pÄverkan pÄ samhÀllet under de senaste Ärhundradena och förbÀttrat vÄra liv pÄ mÄnga sÀtt. HÀr ges exempel pÄ praktiska anvÀndningar inom olika omrÄden:
Medicin
Sterilteknik
Antibiotika
Vaccin
Nya mediciner
Medicinsk teknik (röntgen och EKG)
Genetiska analyser
Jordbruk
VÀxtförÀdling och djuravel
Genteknik (GMO)
Konstgödsel
BekÀmpningsmedel
Teknologi
Elektricitet
Datorer
Internet
Radio
Energi och miljö
Förnybar energi (sol, vind och vatten)
KĂ€rnkraft
Kunskap om miljöproblem
HĂ„llbarhet
Praktiska tillÀmpningar
Transport och bygg
Fordon (bÄtar, tÄg, bilar, motorcyklar och bilar)
Infrastruktur (vÀgar, broar, vatten och avlopp)
Byggnader
Reningstekniker
Rymdforskning
Satelliter
Raketer
GPS
RymdfÀrder
Fusion
Forskningsetik
Utöver de lagar som reglerar forskningen i Sverige, finns ocksĂ„ en etikprövningsmyndighet och etiska kommittĂ©er som ger vĂ€gledning till forskare, sĂ„ att deras arbete utförs pĂ„ ett etiskt sĂ€tt. Det rĂ€knas exempelvis som forskningsfusk att plagiera, förfalska eller undanhĂ„lla resultat frĂ„n sin forskning. För försök pĂ„ blĂ€ckfiskar, ryggradsdjur och mĂ€nniskor behöver man i regel göra en etikprövning innan ett experiment fĂ„r utföras. Ett uppmĂ€rksammat fall om forskningsfusk Ă€r den lĂ€kare som i början av 2010 Âtalet utförde tre operationer med konstgjorda luftstrupar pĂ„ Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Det visade sig att metoden inte hade blivit testad tillrĂ€ckligt noga, samt att lĂ€karen redovisat felaktiga forskningsresultat. Det ledde till att flera patienter dog och till att förtroendet för forskare och forskning skadades.
TESTA DIG SJĂLV
1. Vad menas med den vetenskapliga revolutionen?
2. Vad Àr en hypotes?
3. Vad menas med att en hypotes mÄste vara testbar?
Vi vill kunna lita pÄ att behandlingar bygger pÄ en vetenskaplig grund och har testats pÄ ett etiskt sÀtt innan de utförs inom vÄrden.
4. Vad menas med att en undersökning mÄste vara repeterbar?
5. Vilka Àr stegen i den hypotetisk-deduktiva metoden?
6. Vad Àr en vetenskaplig teori?
7. Vad menas med forskningsfusk?
A2 Egna naturvetenskapliga undersökningar
Diskutera
Varför kan det vara viktigt att sjÀlv kunna planera och utföra en naturvetenskaplig undersökning?
Ett vetenskapligt försök ska kunna upprepas och kontrolleras av andra. För att kunna Äterge alla steg Àr det viktigt att noggranna anteckningar förs under hela arbetsprocessen.
Exempel pÄ en specifik frÄgestÀllning
Hur pÄverkar mÀngden ljus tillvÀxten hos lökplantor (Allium cepa), mÀtt som ökningen av biomassa?
Specifik eftersom bÄde den oberoende variabeln (mÀngden ljus) och den beroende variabeln (ökning av biomassa) anges. Dessutom avgrÀnsas frÄgestÀllningen eftersom namnet pÄ vÀxtarten som undersöks anges.
Att formulera frÄgestÀllningar och hypoteser
Naturvetenskapliga undersökningar kan ha olika syften. De kan utföras för att beskriva samband eller för att testa förutsÀgelser utifrÄn hypoteser. Det kan exempelvis handla om att undersöka hur mÀngden ljus pÄverkar tillvÀxten hos en viss vÀxtart. Syftet med undersökningen kan preciseras i form av en frÄgestÀllning. Som ett komplement eller alternativ till frÄgestÀllningen kan Àven en hypotes formuleras. En hypotes formuleras som ett pÄstÄende och Àr ett möjligt svar pÄ frÄgestÀllningen.
Exempel pÄ en hypotes följt av en testbar förutsÀgelse
MÀngden ljus begrÀnsar tillvÀxten hos lök (Allium cepa). Om plantor av lök (Allium cepa) utsÀtts för en ökad mÀngd ljus kommer deras tillvÀxt, mÀtt som ökningen av biomassa, ocksÄ att öka.
Hypotesen Àr ett möjligt svar pÄ frÄgestÀllningen. Den Àr testbar eftersom den Ätföljs av en förutsÀgelse om vad det förvÀntade resultatet kommer att bli.
Inspirationen till frÄgestÀllningar och hypoteser kan komma frÄn en rad olika hÄll. Det kan vara nÄgot man sjÀlv funderat pÄ eller iakttagit och inte hittar en förklaring till. Det kan ocksÄ grunda sig pÄ forskning som andra redan gjort, men som man sjÀlv vill testa i en ny situation. För att frÄgestÀllningar och hypoteser ska kunna besvaras behöver de vara specifika och avgrÀnsade. Det kan exempelvis innebÀra att det tydligt beskrivs vilka variabler som undersöks, vad som mÀts och att de vetenskapliga namnen pÄ de organismer som undersöks anges.
Hypoteser mÄste dessutom vara testbara. Det innebÀr att det mÄste gÄ att göra förutsÀgelser om vad resultatet förvÀntas bli i en vetenskaplig undersökning.
Att utföra experiment
För att kunna besvara frÄgestÀllningar och testa hypoteser görs ofta ett experiment. Ett experiment kÀnnetecknas av att den som utför försöket avsiktligt Àndrar en variabel för att undersöka effekten pÄ nÄgot annat. Det som förÀndras, och som antas orsaka en förÀndring, kallas den oberoende variabeln. Det som mÀts, och som antas pÄverkas, kallas den beroende variabeln. För att sÀkerstÀlla att resultatet inte beror pÄ nÄgot annat behöver alla andra faktorer, sÄ kallade störvariabler, hÄllas sÄ konstanta som möjligt. Faktorer som kontrolleras kallas gemensamt för kontrollerade variabler.
De kontrollerade variablerna
â jordmĂ„n â nĂ€ringstillgĂ„ng â tillgĂ„ng till vatten
â temperatur
Den beroende variabeln â tillvĂ€xt
Grupp 1
Grupp 2
Den oberoende variabeln
belysningsstyrka
Grupp 3
Grupp 4
Grupp 5
Genom att variera mÀngden ljus en vÀxt utsÀtts för kan vi exempelvis undersöka hur tillvÀxten pÄverkas. Det förutsÀtter att alla andra faktorer, som ocksÄ kan tÀnkas pÄverka tillvÀxten, hÄlls konstanta.
Eftersom det kan finnas individuella variationer mellan hur snabbt olika plantor vÀxer Àr det ocksÄ viktigt att mÀtningarna i exemplet ovan görs pÄ mer Àn en planta i varje försöksgrupp. Generellt gÀller att ju fler individer som ingÄr i försöket, desto pÄlitligare resultat kan vi förvÀnta oss. Det beror bland annat pÄ att pÄverkan frÄn slumpmÀssiga variationer och eventuella mÀtfel minskar i takt med att antalet mÀtvÀrden ökar.
I vissa försök ingÄr Àven en kontrollgrupp i experimentet. Det gÀller exempelvis i försök dÀr effekten av en viss behandling eller tillsats av nÄgot undersöks. Kontrollgruppen utsÀtts inte för
nÄgon behandling eller tillsats, men i övrigt vÀljs de ut och ingÄr i experimentet pÄ samma sÀtt som de som utsÀtts. PÄ sÄ sÀtt kan inverkan frÄn eventuella störvariabler minskas, och vi kan vara sÀkrare pÄ att skillnaden beror pÄ det vi undersöker. I medicinska studier Àr det vanligt att mÀnniskor som ingÄr i kontrollgruppen inte sjÀlva fÄr veta om de fÄr nÄgon aktiv substans eller inte. Det kallas för en blindstudie och görs för att utesluta eventuell placeboeffekt. Placeboeffekten Àr pÄverkan pÄ ett behandlingsresultat, som beror pÄ att försökspersonen förvÀntar sig att bli bÀttre av en viss behandling, och dÀrmed ocksÄ kÀnner sig bÀttre trots att den inte fÄtt nÄgon riktig verksam medicin.
För att utesluta att placeboeffekten ska pĂ„verka resultatet fĂ„r försökspersonerna, som ingĂ„r i den medicinska studien, inte sjĂ€lva veta om de fĂ„r den aktiva substansen eller inte. Ăven om det vetenskapliga vĂ€rdet kan vara högt kan det ocksĂ„ innebĂ€ra svĂ„ra moraliska dilemman. En konsekvens kan bli att eventuellt sjuka personer i kontrollgruppen inte fĂ„r nĂ„gon verksam medicin och dĂ€rmed inte heller nĂ„gon fungerande behandling.
Att redovisa resultat
Resultatet redovisas vanligen i form av tabeller och diagram. En tabell kan exempelvis visa alla mÀtdata följt av ett berÀknat medelvÀrde för varje grupp. I diagram som visar resultat frÄn flera olika försöksgrupper Àr det i regel bara medelvÀrden som presenteras. PÄ sÄ sÀtt blir resultatet mer överskÄdligt.
Ăkning av biomassa (g)
(lux)
Ăkning av biomassa (g) hos plantor av lök (Allium cepa) som odlats i olika belysningsstyrkor under tvĂ„ veckor.
Ăkning av biomassa (g) Trendlinje
Belysningsstyrka (lux/m2)
Resultaten Àr sammanstÀllda i ett punktdiagram som visar medelvÀrdet för varje försöksgrupp. I diagrammet finns ocksÄ en trendlinje som visar att biomassan ökar i takt med att vÀxterna fÄr mer ljus. SÄvÀl x- som y-axeln Àr försedda med axelrubriker dÀr enheterna anges inom parentes.
Att dra slutsatser
NÀr resultaten har sammanstÀllts anvÀnds de för att dra slutsatser. Om undersökningen utgÄr frÄn en frÄgestÀllning anvÀnds resultaten för att besvara frÄgestÀllningen. Om undersökningen istÀllet utgÄr frÄn en hypotes anvÀnds slutsatserna för att avgöra om de förutsÀgelser man gjort har intrÀffat eller inte. Om förutsÀgelserna har intrÀffat talar det för att hypotesen Àr sann. Eftersom det inte med absolut sÀkerhet gÄr att sÀga att hypotesen Àr sann eller bevisad, sÀger man istÀllet att hypotesen stöds. Om förutsÀgelserna inte har intrÀffat har hypotesen dock visat sig vara falsk. I vissa fall Àr resultaten lÀtta att tolka och visar pÄ ett tydligt samband mellan de variabler som undersökts. I andra fall kan det vara svÄrare att urskilja nÄgot samband alls. Det kan antingen bero pÄ att det inte finns nÄgot samband mellan variablerna eller pÄ att vi inte hittat de samband som faktiskt finns. Undersökningen har kanske inte omfattat tillrÀckligt mÄnga individer eller gjorts tillrÀckligt noggrant.
Varmt och soligt sommarvÀder
Orsakssamband
Orsakssamband
Glasskonsumtion
NÀr resultaten tolkas Àr det viktigt att vara medveten om risken med att dra förhastade slutsatser om orsak och verkan. Bara för att en undersökning visat pÄ ett samband mellan olika variabler innebÀr det inte nödvÀndigtvis att det finns ett orsakssamband mellan dem. I en del fall kan det istÀllet vara sÄ att de variabler man undersökt har samvarierat (korrelerat) av en slump. I vissa fall kan tvÄ variabler som tycks bero pÄ varandra i sjÀlva verket ha pÄverkats av en annan tredje faktor.
Samvariation (korrelation) men inget orsakssamband
SolbrÀnna
Trots att det finns en samvariation (korrelation) mellan glasskonsumtion och solbrÀnna finns det inget som tyder pÄ att det finns ett orsakssamband mellan dem. IstÀllet tycks bÄde glasskonsumtion och solbrÀnna orsakas av ytterligare en faktor, nÀmligen hur varmt och soligt vÀder det Àr.
Skriftlig redovisning av ett experiment
Den skriftliga redovisningen av ett experiment sker i regel genom en rapportskrivning. Det Àr viktigt att rapporten Àr vÀlstrukturerad och tydlig. Nedan ges ett exempel pÄ hur en vetenskaplig rapport kan struktureras, men rubrikerna kan ibland variera nÄgot.
Titel
Det Àr viktigt att rapportens titel avspeglar innehÄllet i undersökningen.
Inledning
HÀr ges nödvÀndig bakgrundsinformation som lÀsaren kan behöva kÀnna till för att förstÄ undersökningen. SvÄra begrepp förklaras. Om undersökningen bygger pÄ nÄgra speciella teorier bör de förklaras. Undersökningen kan ocksÄ sÀttas i ett större sammanhang. Varför Àr det exempelvis viktigt att undersökningen görs?
I inledningen ska ocksÄ frÄgestÀllningen och eventuell hypotes finnas med.
Material och metod
HÀr beskrivs noggrant vilken utrustning som anvÀnts samt hur experimentet utförts. De som lÀser beskrivningen ska sjÀlva kunna upprepa experimentet.
Resultat
HÀr redovisas resultatet av undersökningen. Tabeller och diagram anvÀnds för att göra resultaten lÀttöverskÄdliga. Om medelvÀrden berÀknats kan de visas i diagrammet istÀllet för alla mÀtdata. Tabeller och figurer behöver tabell- och figurtexter.
Diskussion
HÀr besvaras frÄgestÀllningen och hypoteser utvÀrderas genom tolkningen av resultaten. Om det finns resultat som avviker, eller gör att en sÀker slutsats inte kan dras, behöver de tÀnkbara orsakerna till det diskuteras. Om undersökningen utgÄr frÄn nÄgon teori bör diskussionen ta upp ifall slutsatserna stödjer teorin eller inte. I diskussionen Àr det ocksÄ vanligt att eventuella begrÀnsningar och svagheter med försöket diskuteras. Det Àr ocksÄ lÀmpligt att ange förbÀttringsförslag till undersökningen samt föreslÄ hur den ska kunna utvecklas vidare.
KÀllförteckning
I alla vetenskapliga arbeten ska de kÀllor som det refereras till i texten finnas angivna i form av en kÀllförteckning. Det finns olika standardsÀtt för hur en kÀllförteckning skrivs.
SĂ€kerhet i laboratoriet
NÀr naturvetenskapliga undersökningar planeras och utförs Àr det viktigt att utrustning och kemikalier anvÀnds pÄ ett sÀkert sÀtt. PÄ sÄ sÀtt kan risken för skada minskas. Ett sÄdant sÀkerhetstÀnkande kan ocksÄ komma till anvÀndning i vardagslivet och i ett framtida yrkesliv. En del av sÀkerhetsarbetet handlar om att göra en riskbedömning innan vi pÄbörjar det praktiska arbetet. Det gÀller sÄvÀl laborationer dÀr vi hanterar kemikalier och biologiskt material som nÀr vi samlar in svar via enkÀtundersökningar och intervjuer. I det praktiska arbetet, exempelvis i en laborationssal, finns vissa generella regler som mÄste följas. Det kan handla om att skolans sÀkerhetsföreskrifter mÄste följas och att skyddsutrustning ska anvÀndas dÄ lÀraren sÀger det. Det kan ocksÄ vara att inga experiment fÄr utföras utan lÀrarens tillstÄnd och det kan vara ett krav att nÀrvara vid en sÀkerhetsgenomgÄng för att fÄ vara med och delta. Utöver de generella reglerna kan det ocksÄ finnas specifika regler som gÀller vid arbete med kemikalier, öppen lÄga och biologiskt material.
Skadlig. Kan ge klÄda och irritation pÄ huden eller i ögonen. Kan ge allergi vid hudkontakt. Kan göra dig dÄsig och yr.
Brandfarlig. Produkten Àr brandfarlig och kan brinna vÄldsamt. Den ska dÀrför hÄllas borta frÄn vÀrme, gnistor och öppen lÄga.
FrÀtande. Farlig att fÄ pÄ huden, i ögonen eller i munnen.
HÀlsofarlig. Produkten kan vara cancerframkallande, ge fosterskador och störa fortplantningen. Produkten Àr dÀrför farlig att förtÀra eller andas in.
Miljöfarlig. Produkten Àr farlig för vattenmiljön.
Giftigt. Produkten ger livshotande skador vid inandning, hudkontakt och förtÀring.
För att förebygga skada och olyckor ska hÀlso- och brandfarliga produkter vara mÀrkta med farosymboler.
TESTA DIG SJĂLV
1. Varför Àr det viktigt att en frÄgestÀllning Àr avgrÀnsad och specifik?
2. Vad kÀnnetecknar ett experiment?
3. Vad menas med en beroende variabel i en undersökning?
4. Varför Àr det viktigt att alla andra variabler, Àn de som undersöks, hÄlls sÄ likartade som möjligt i ett experiment?
5. Varför kan ett experiment som upprepas flera gÄnger tÀnkas ge sÀkrare slutsatser Àn om experimentet bara utförs en gÄng?
6. Vad menas med placeboeffekten?
7. Vilka delar ingÄr i en vetenskaplig rapport?
8. Vad betyder följande farosymboler?
Observationer och simuleringar
Det Àr inte allt som kan studeras med hjÀlp av experiment. I vissa fall fÄr vi nöja oss med att samla in resultat via observationer eller simuleringar istÀllet. Det gÀller exempelvis inom astronomin, dÀr vi snarare fÄr förlita oss pÄ observationer istÀllet för experiment, nÀr vi studerar avlÀgsna himlakroppar. Det gÀller ocksÄ inom mycket av den nutida klimatforskningen. Genom observationer kan vi samla in data om orkanernas antal och styrka för att se hur de samvarierar med den globala uppvÀrmningen.
Inom klimatforskningen anvÀnds datorsimuleringar för att berÀkna vilken temperaturförÀndring vi kan förvÀnta oss pÄ jorden framöver. Simuleringar görs med hjÀlp av komplicerade
klimatmodeller som bygger pÄ kunskap om hur klimatsystemen pÄ jorden fungerar, samt pÄ stora mÀngder insamlade data. I klimatmodellen vÀgs faktorer in som kan tÀnkas pÄverka klimatet, exempelvis storleken pÄ utslÀppen av vÀxthusgaser och jordens strÄlningsbalans. För att kontrollera om en modell stÀmmer eller inte, testar man om den kan Äterskapa de förÀndringar vi hittills haft. Det kan göras genom att startpunkten för simuleringen sÀtts tillbaka i tiden, varefter berÀkningarna körs fram tills nu. Om modellen lyckas Äterskapa det klimat vi har idag ger det stöd för att modellen ocksÄ kan förutsÀga framtida förÀndringar.
UppmÀtt temperaturförÀndring
BerÀknad temperaturförÀndring
TemperaturförĂ€ndring vid âvĂ€rstaâ tĂ€nkbara scenario (RCP 8,5)
TemperaturförĂ€ndring vid âbĂ€staâ tĂ€nkbara scenario (RCP 2,6)
Den berÀknade genomsnittliga temperaturförÀndringen pÄ jordytan vid tvÄ olika scenarier. Röd kurva visar prognosen om vi fortsÀtter att vara beroende av fossila brÀnslen och om befolkning ökar till 12 miljarder till Är 2100. BlÄ kurva visar prognosen om vi gör en snabb omstÀllning till förnybara energikÀllor och om jordens befolkning inte nÄr fler Àn 9 miljarder till Är 2100. De skuggade omrÄdena visar osÀkerheten i berÀkningarna. (KÀlla: IPCC 2014) 1950 2000 2050 2100
A3 Att inte bli lurad
Diskutera
Hur ska vi undgÄ att bli lurade av felaktig information som medvetet eller omedvetet sprids av andra?
I takt med att information sprids allt snabbare har ocksÄ risken för att utsÀttas för felaktig information och osanningar ökat.
Ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt
Ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt innebÀr att man har ett kritiskt tÀnkande, Àr opartisk, Àr öppen för nya idéer och att man baserar sina slutsatser pÄ vÀlgrundade fakta, exempelvis frÄn vetenskapliga undersökningar. Kan vi inte skilja det som Àr sant frÄn det som Àr falskt, kan det leda till att vi blir lurade och drar felaktiga slutsatser. Med hjÀlp av sociala medier och bloggar kan i stort sett vem som helst publicera ogrundade pÄstÄenden som kan lÀsas och delas av andra anvÀndare. Det innebÀr att felaktiga uppgifter snabbt kan fÄ stor spridning. Viktiga strategier för att skydda sig frÄn att bli lurad av sÄvÀl andra, som sig sjÀlv, innebÀr bland annat:
⹠Att anvÀnda kÀllkritik för att kritiskt granska information och reklam.
⹠Att vara uppmÀrksam pÄ fenomen som desinformation, konspirationsteorier, faktaresistens, ekokammare och filterbubblor.
⹠Att kÀnna till psykologiska mekanismer som gör att vi inte alltid tÀnker rationellt.
âą Att kunna skilja mellan vetenskap och pseudovetenskap.
KĂ€llkritik
KÀllkritik innebÀr att man systematiskt granskar och bedömer kÀllors trovÀrdighet. Genom att sortera bort inaktuella och opÄlitliga kÀllor undviker vi att bli lurade samtidigt som vi förhindrar att den vilseledande informationen sprids vidare till andra. För att bedöma om en kÀlla Àr trovÀrdig eller inte behöver vi försÀkra oss om att kÀllan Àr Àkta och att upphovspersonen Àr den som den utger sig för att vara. I de fall dÀr kÀllan Àr anonym eller referenser till andra kÀllor saknas gÀller det att vara sÀrskilt kritisk.
För att avgöra trovÀrdigheten i ett pÄstÄende kan man frÄga sig om den som stÄr bakom pÄstÄendet har nÄgot att tjÀna pÄ det. I reklam anvÀnds ofta experter som sÀger att du ska köpa en viss produkt eller att just den hÀr produkten har bevisad effekt.
Ett kÀllkritiskt förhÄllningssÀtt kan ocksÄ anvÀndas för att kritiskt granska reklam. Ofta anvÀnds kÀndisar eller experter för att bygga trovÀrdighet. Men det Àr viktigt att komma ihÄg att de hÀr personerna kan fÄ betalt för att sÀga positiva saker om produkten.
Genom att granska datumet för nÀr kÀllan publicerades kan vi ocksÄ bedöma om informationen fortfarande Àr aktuell. Inom vissa naturvetenskapliga omrÄden gÄr utvecklingen fort, vilket gör att informationen snabbt blir förÄldrad.
NÀr man bedömer tillförlitligheten av en kÀlla kan det vara relevant att ta reda pÄ om kÀllan Àr en primÀr eller sekundÀrkÀlla. Vetenskapliga artiklar rÀknas som primÀrkÀllor eftersom de ofta baseras pÄ observationer och experiment. Som sekundÀrkÀllor rÀknas alla de kÀllor som hÀmtar sin information frÄn andra kÀllor. SekundÀrkÀllor Àr mindre pÄlitliga Àn primÀrkÀllor eftersom de Àr beroende av att den ursprungliga informationen, det vill sÀga den de hÀnvisar till, Àr korrekt. Om flera sekundÀrkÀllor ger samma information oberoende av varandra stÀrks trovÀrdigheten. NÀr man bedömer en kÀllas tillförlitlighet Àr det Àven viktigt att ta reda pÄ om den Àr tendensiös (vinklad), det vill sÀga om det finns underliggande politiska, ekonomiska eller ideologiska intressen. Vinklade kÀllor Àr mindre trovÀrdiga, till exempel kan det finnas anledning att vara skeptisk mot kÀllor om rökningens skadeverkningar som finansieras av tobaksindustrin eftersom företagen samtidigt tjÀnar pengar pÄ att underdriva riskerna.
Tips pÄ hur man kÀllkritiskt kan granska en kÀlla.
Vetenskapliga kĂ€llor Ă€r överlag mer tillförlitliga Ă€n de som hĂ€nvisar till bloggar och hemsidor. Det hĂ€nder ibland att forskare överdriver betydelsen av sina upptĂ€ckter eller tolkar resultaten fel. Det Ă€r dĂ€rför vanligt att en vetenskaplig rapport granskas av minst tvĂ„ andra oberoende forskare innan den publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Processen kallas âpeer reviewâ och Ă€r ett sĂ€tt att garantera kvaliteten pĂ„ vetenskapligt publicerade artiklar.
Ăr kĂ€llan aktuell?
AnvÀnd information frÄn nya och uppdaterade kÀllor.
Ăr kĂ€llan Ă€kta?
Kolla upp om kÀllan Àr pÄlitlig och om upphovspersonen verkligen Àr expert inom ÀmnesomrÄdet. Om en upphovsperson saknas (exempelvis dÄ genererats av AI) gÀller det att vara sÀrskilt uppmÀrksam!
Ăr kĂ€llan tendensiös?
Identifiera om det kan finnas nÄgra bakomliggande intressen som kan pÄverka informationens trovÀrdighet. Faktagranska information som du misstÀnker Àr vinklad!
Ăr kĂ€llan beroende?
KÀllor som samlat in egen data Àr generellt sett mer pÄlitliga Àn de som bygger pÄ uppgifter frÄn andra kÀllor. Försök dÀrför hÀmta information frÄn kÀllor som Àr sÄ nÀra ursprungskÀllan som möjligt.
Ăr kĂ€llan granskad?
Vetenskapliga kÀllor som granskas av andra forskare Àr i allmÀnhet mer pÄlitliga Àn inlÀgg pÄ sociala medier och bloggar!
Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) har ökat kraven pĂ„ anvĂ€ndandet av kĂ€llkritik. Det beror pĂ„ att AIÂsystem automatiskt kan skapa texter, bilder och videoklipp utan mĂ€nsklig inblandning. Ett exempel pĂ„ det Ă€r chattbotar som kan skriva artiklar utifrĂ„n de instruktioner som en anvĂ€ndare matar in. Ăven om texten kan verka trovĂ€rdig Ă€r det viktigt att komma ihĂ„g att den kan innehĂ„lla falsk information. Till skillnad frĂ„n texterna i ett traditionellt uppslagsverk har inte AIÂgenererad text granskats av nĂ„gon expert. Chattbotar kan ange kĂ€llor till sina pĂ„stĂ„enden om man matar in den instruktionen, men kĂ€llorna kan ibland vara pĂ„hittade eller sakna anknytning till texten.
Desinformation
Utvecklingen av internet och sociala medier har gett ett ökat utrymme för spridning av felaktig information. Det kan bÄde ske medvetet och pÄ grund av okunskap. Felaktig information som sprids medvetet för att lura eller vilseleda nÄgon benÀmns desinformation. Anledningar till att nÄgon vill sprida desinformation kan vara att man vill gynna sina egna intressen eller försöka pÄverka opinionen i en viss politisk frÄga. Syftet med att sprida desinformation kan ocksÄ vara att skapa misstro, splittring och kaos i samhÀllet. Det Àr skadligt eftersom det kan öka polariseringen mellan olika grupper och undergrÀva mÀnniskors förtroende för myndigheter och forskare.
Desinformation kan spridas pÄ en rad olika sÀtt. Exempel pÄ spridningsvÀgar Àr:
⹠Vinklade nyhetssajter och bloggar: TillÄter personer och grupper att sprida falska eller vilseledande artiklar.
âą Sociala medier: Plattformar dĂ€r anvĂ€ndarna delar den felaktiga informationen vidare. Problemet förvĂ€rras av att algoritmerna pĂ„ sociala medier ofta prioriterar innehĂ„ll som genererar starka reaktioner. Det gör att falska nyheter som fĂ„r mĂ„nga âlikesâ och âsharesâ kan spridas snabbare Ă€n sanna nyheter.
âą Automatiserade program (botar) och anonyma konton: Program och anstĂ€llda âtrollâ som kan anvĂ€ndas för att sprida en stor mĂ€ngd desinformation pĂ„ sociala medier. Det kan skapa en illusion av att viss falsk information Ă€r populĂ€r eller allmĂ€nt accepterad.
⹠Deepfakes: Tekniker som anvÀnder AI (artificiell intelligens) för att skapa falska bilder, videor och ljudinspelningar av personer.
⹠Propaganda: En form av kommunikation som syftar till att pÄverka den allmÀnna opinionen och undergrÀva politiska motstÄndare. Propaganda kan vara bÄde sann och falsk. AnvÀnds den för att medvetet sprida falsk information rÀknas den som desinformation.
⹠Ryktesspridning: NÀr falska rykten medvetet sprids rÀknas det som desinformation. Syftet kan vara att undergrÀva förtroendet för en meningsmotstÄndare.
Under flera decennier har det publicerats inlÀgg pÄ sociala medier med innehÄll som strider mot det som sÀgs av forskarna i FN:s klimatpanel. Det inkluderar inlÀgg om att det inte sker nÄgon klimatförÀndring eller att mÀnniskans roll i klimatförÀndringarna inte Àr sÄ stor som forskarna sÀger. Hur kan man avgöra om inlÀggen Àr desinformation eller information som gÄr att lita pÄ?
Det kan vara svĂ„rt att pĂ„ egen hand avslöja vad som Ă€r desinformation eller inte. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att anvĂ€nda ett kĂ€llkritiskt förhĂ„llningssĂ€tt nĂ€r man bedömer trovĂ€rdigheten i ett pĂ„gĂ„ende. Ăr man osĂ€ker kan man anvĂ€nda webbtjĂ€nster som Ă€gnar sig Ă„t faktagranskning. Man kan ocksĂ„ sjĂ€lv bildra till att minska spridningen pĂ„ internet genom att inte sprida misstĂ€nkt desinformation vidare.
Konspirationsteorier
KĂ€nda konspirationsteorier som berör naturvetenskap grundar sig ofta i en misstro mot de officiella förklaringarna kring mĂ„nlandningarna, klimatförĂ€ndringen, virussjukdomar och vacciner. Konspirationsteorier Ă€r förestĂ€llningar om att det finns nĂ„gon form av sammansvĂ€rjning dĂ€r hemliga grupper arbetar med att uppnĂ„ dolda mĂ„l. Ăven om de flesta konspirationsteorierna saknar stöd i forskningen finns det ocksĂ„ nĂ„gra historiska exempel pĂ„ nĂ€r det funnits sanning i dem. Ett exempel pĂ„ det Ă€r Watergateskandalen, en politisk skandal som avslöjades efter det att president Richard Nixons administration pĂ„ 1970 Âtalet försökt mörklĂ€gga att de gjort inbrott hos sina politiska rivaler. I regel kĂ€nnetecknas konspirationsteorier av att det finns en djup misstro mot den officiella förklaringen. IstĂ€llet hĂ€vdar anhĂ€ngarna att bĂ„de myndigheter och experter medvetet ljuger för att försöka dölja sanningen för befolkningen. Enligt anhĂ€ngarna vill forskare, företag, myndigheter och och regeringar luras för att exempelvis fĂ„ politiska fördelar, tjĂ€na pengar eller för att kontrollera befolkningen.
En konspirationsteori Ă€r att de vita strecken efter flygplan, sĂ„ kallade âchemtrailsâ, Ă€r Ă€mnen som medvetet sprutas ut i atmosfĂ€ren av myndigheterna. Orsaken anses vara att kontrollera vĂ€dret eller förgifta mĂ€nskligheten. Den vetenskapliga förklaringen Ă€r att strecken Ă€r kondensstrimmor som bildas nĂ€r varm fuktig luft frĂ„n flygmotorer möter kall luft pĂ„ hög höjd.
Faktaresistens, ekokammare och filterbubblor
Begreppet faktaresistens anvÀnds för att beskriva ett fenomen, dÀr en person hÄller fast vid sin egen övertygelse, Àven om det finns fakta som talar emot. Att hÄlla fast vid en övertygelse, av den enda anledningen att det bekrÀftar det man vill tro, strider mot ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt. Faktaresistens kan bidra till att förstÀrka felaktiga uppfattningar och leda till svÄrigheter att nÄ enighet kring viktiga samhÀllsfrÄgor, exempelvis vaccinationer och klimatÄtgÀrder.
Filterbubblor Ă€r ett fenomen dĂ€r personer med likartade uppfattningar befinner sig i samma âbubblaâ, avskĂ€rmade frĂ„n personer med avvikande Ă„sikter.
En ekokammare Àr en miljö, exempelvis pÄ sociala medier, dÀr Äsikterna i en grupp förstÀrks pÄ grund av att anvÀndarna stÀndigt bekrÀftar varandras övertygelser. Filterbubblor Àr ett likartat fenomen men uppstÄr istÀllet pÄ grund av att algoritmerna pÄ sociala medier anpassar innehÄllet efter en persons anvÀndarprofil. BÄde ekokammare och filterbubblor hindrar oss frÄn att möta uppfattningar som strider mot vÄra egna övertygelser. Att endast ta del av kÀllor som bekrÀftar det vi redan tror Àr inte förenligt med ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt och riskerar med tiden att ge en snedvriden vÀrldsbild.
Psykologiska mekanismer
Ett vetenskapligt förhĂ„llningssĂ€tt innebĂ€r att vĂ„ga ifrĂ„gasĂ€tta egna uppfattningar och ta del av annan information Ă€n den som bekrĂ€ftar det vi redan tror. Ăven om vi bör tillĂ€mpa ett kritiskt förhĂ„llningssĂ€tt innebĂ€r det inte att vi per automatik ska avfĂ€rda allt som gĂ„r emot den egna uppfattningen som struntprat. Snarare innebĂ€r det att vi ibland mĂ„ste ersĂ€tta felaktiga förklaringar med sĂ„dana som bĂ€ttre beskriver verkligheten. I grund och botten Ă€r det ett sĂ„dant stĂ€ndigt ifrĂ„gasĂ€ttande som driver all forskning framĂ„t!
Att ifrÄgasÀtta egna uppfattningar Àr dock lÀttare sagt Àn gjort. Det finns flera psykologiska mekanismer som gör det svÄrt för oss att Àndra stÄndpunkt trots att vi blir motbevisade. En sÄdan Àr att vi tenderar att ha högre tilltro till information som redan stÀmmer med vÄra egna uppfattningar. Det kallas bekrÀftelsebias och kan innebÀra att vi omedvetet avfÀrdar sÄdant som strider mot vÄra övertygelser, Àven om det skulle vara sant. Det finns Àven mekanismer som kan fÄ oss att hÄlla fast vid den vÀrldsbild vi redan har, trots att det vore rationellt att Àndra uppfattning. Det har sin grund i att motstridiga fakta som inte stÀmmer med vÄra övertygelser kan skapa en inre konflikt. Det kallas kognitiv dissonans och gör att vissa vÀljer att förneka fakta snarare Àn att Àndra sina uppfattningar.
I flera studier har man visat att det finns ett psykologiskt fenomen som gör att mÀnniskor verkar acceptera ett falskt pÄstÄende som sant om de hör det upprepade gÄnger. Det innebÀr att personer som stÀndigt utsÀtts för samma felaktiga information kan börja acceptera informationen som sann, Àven om de ursprungligen var skeptiska.
Pseudovetenskap
Begreppet âvetenskapligtâ har fĂ„tt en hög status i vĂ„r kultur och anvĂ€nds dĂ€rför för att ge trovĂ€rdighet Ă„t bĂ„de produkter och idĂ©er. I ett vetenskapligt förhĂ„llningssĂ€tt kan det dĂ€rför vara anvĂ€ndbart att kunna skilja âverkligâ vetenskap frĂ„n pseudovetenskap.
Pseudo  betyder falsk och med pseudovetenskaper avses lĂ€ror som gör ansprĂ„k pĂ„ att vara vetenskapliga fast de inte har vetenskapligt stöd. Exempel Ă€r idĂ©er om att det finns linjer med energifĂ€lt, sĂ„ kallad âjordstrĂ„lningâ som pĂ„verkar oss och att himlakropparnas positioner kan avgöra mĂ€nniskors personlighet och livsöden. Det senare kallas astrologi och klassas som en pseudovetenskap eftersom inga experiment kunnat visa pĂ„ ett samband mellan personlighet och stjĂ€rntecken. De förutsĂ€gelser som görs i horoskop Ă€r ocksĂ„ ofta för vaga för att kunna testas med vetenskapliga experiment. Sedan 1960 Âtalet publicerar Ă€ndĂ„ flera svenska dagstidningar horoskop.
Problemet med pseudovetenskap Ă€r att den ofta presenteras pĂ„ ett sĂ€tt som gör att den pĂ„minner om âverkligâ vetenskap. Det kan leda till att mĂ€nniskor blir lurade att tro pĂ„ saker som inte Ă€r sanna. Det kan ocksĂ„ leda till att mĂ€nniskor anvĂ€nder pseudovetenskapliga behandlingar i tron om att de fĂ„r effektiv vĂ„rd. Det kan leda till en falsk trygghet och att personen avstĂ„r frĂ„n att söka beprövad sjukvĂ„rd.
TESTA DIG SJĂLV
1. Ange tvÄ exempel av kÀllkritikens ABC.
2. Vad menas med att en kÀlla Àr tendensiös?
3. Vad Àr desinformation?
4. Varför bör man Àven anvÀnda kÀllkritik mot bilder, ljud och filmer?
5. Vad menas med faktaresistens?
6. Vad Àr en filterbubbla?
7. Ge exempel pÄ en konspirationsteori.
8. Vad menas med pseudovetenskap?
Sedan 1960-talet publicerar flera svenska dagstidningar horoskop dÀr en mÀnniskas personliga öde förutspÄs beroende pÄ i vilket stjÀrntecken man Àr född. Eftersom förutsÀgelserna Àr skrivna generellt Àr de i allmÀnhet öppna för tolkning vilket gör att de inte kan testas med hjÀlp av vetenskaplig metod.
A SAMMANFATTNING
» Under den vetenskapliga revolutionen började mĂ€nskligheten ifrĂ„gasĂ€tta gamla âsanningarâ och istĂ€llet anvĂ€nda observationer och experiment för att förklara hur vĂ„r omvĂ€rld Ă€r uppbyggd och fungerar.
» Naturvetenskapliga undersökningar kan göras i form av; observationer, experiment och simuleringar. För att en undersökning ska anses vara vetenskaplig Àr det viktigt att den utgÄr frÄn testbara och falsifierbara hypoteser och att den Àr repeterbar.
» Inom den hypotetiskÂdeduktiva metoden hĂ€rleds en eller flera förutsĂ€gelser som mĂ„ste intrĂ€ffa ifall en viss hypotes stĂ€mmer. DĂ€refter utförs experiment för att undersöka om förutsĂ€gelserna intrĂ€ffar eller inte. Om förutsĂ€gelsen intrĂ€ffar fĂ„r hypotesen stöd.
» Hypoteser som testats i mÄnga olika experiment, och fÄtt mycket stöd, kan upphöjas till, eller ingÄ i en vetenskaplig teori. Det Àr en vÀl underbyggd förklaringsmodell för hur vÀrlden fungerar eller Àr uppbyggd.
» Det finns bÄde internationella och nationella vetenskapsrÄd och etiska kommittéer som ger vÀgledning till hur forskning kan utföras pÄ ett etiskt och objektivt sÀtt. Det anses vara forskningsfusk att plagiera samt manipulera eller undanhÄlla resultat frÄn sin forskning.
» I ett experiment Àndras en variabel medvetet, den oberoende variabeln, för att undersöka hur det pÄverkar en annan variabel, den beroende variabeln. Samtidigt hÄlls de kontrollerade variablerna sÄ konstanta som möjligt, för att undvika pÄverkan.
» Ju fler försökspersoner som ingÄr i en studie eller ju fler gÄnger ett försök repeteras, desto mer sannolikt Àr det att resultatet beror pÄ nÄgot annat Àn slumpen.
» En kontrollgrupp fungerar som en jÀmförelsegrupp genom att de som ingÄr i gruppen inte fÄr nÄgon behandling eller verksamt Àmne. Det minskar risken för att andra variabler kan pÄverka vÄr slutsats.
Kontrollgrupp
Experimentgrupp
Foderpellets utan nÄgon tillsats.
Foderpellets med en tillsats av mörk choklad.
I försök som syftar till att undersöka hur exempelvis mörk choklad pÄverkar blodtrycket hos möss behövs ocksÄ en kontrollgrupp. Kontrollgruppen fÄr foderpellets utan nÄgon tillsats och fungerar som en jÀmförelsegrupp till experimentgruppen. Vilka möss som ska ingÄ i kontrollgruppen respektive experimentgruppen avgörs av slumpen.
NATURVETENSKAPLIGT ARBETSSĂTT
» NÀr slutsatser dras Àr det viktigt att veta att en samvariation (korrelation) mellan tvÄ faktorer inte nödvÀndigtvis mÄste betyda att det ocksÄ finns ett orsakssamband mellan dem.
» Vetenskapliga undersökningar redovisas ofta i form av en rapport i vilken följande delar kan ingÄ: Inledning, material och metod, resultat, diskussion och kÀllförteckning.
» I den kÀllkritiska processen ingÄr att utvÀrdera ifall kÀllan Àr Àkta, oberoende, granskad, tendensiös och aktuell. Vetenskapliga kÀllor Àr i allmÀnhet pÄlitliga eftersom de grundar sig pÄ vetenskapliga studier som granskats av andra forskare innan de publicerats.
» Ăr man osĂ€ker pĂ„ om informationen Ă€r sann eller inte kan man jĂ€mföra den med information hĂ€mtad frĂ„n andra kĂ€llor.
» För att undvika att luras av desinformation (falsk information som sprids medvetet) i det stÀndiga informationsflöde som möter oss kan ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt vara till hjÀlp.
» Ibland kan ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt krÀva att vi ifrÄgasÀtter vÄra egna övertygelser och anvÀnder oss av rationella beslut för att godta den bÀsta förklaringsmodellen för nÄgot.
» Om de sökmotorer vi anvÀnder pÄ internet anvÀnder olika algoritmer för att anpassa innehÄllet till enskilda anvÀndare kan det uppstÄ filterbubblor. Ekokammare Àr miljöer pÄ sociala medier dÀr personer med samma Äsikter förstÀrker varandra. Det kan leda till att vi inte tar del av den information som motsÀger den egna verklighetsuppfattningen.
» PÄ grund av psykologiska mekanismer och fenomen som ekokammare och filterbubblor finns det en risk att vi fÄr en snedvriden vÀrldsbild. I extrema fall kan vi utveckla faktaresistens, det innebÀr att det finns kunskap som vi inte verkar ta till oss.
» En pseudovetenskap uppfyller inte de kriterier som stÀlls pÄ vetenskap. Det kan bero pÄ att de lÀror som pseudovetenskapen vilar pÄ inte kan ge upphov till testbara förutsÀgelser eller att de inte fÄtt stöd av vetenskapliga undersökningar.
A UPPGIFTER
Förklara och
utveckla
A1
1. Ge nÄgra olika exempel pÄ vetenskapliga upptÀckter som lett till att levnadsvillkoren för det stora flertalet har förbÀttrats.
2. Vilka slutsatser kan vi dra i ett försök beroende pÄ om förutsÀgelserna intrÀffar eller inte?
3. Vad skiljer en vetenskaplig teori frÄn en gissning?
4. Ge ett exempel pÄ en situation dÀr moralen kan sÀtta stopp för genomförandet av ett vetenskapligt experiment.
A2
5. Anta att vi vill undersöka sambandet mellan den omgivande vattentemperaturen och hur snabbt isbitar smÀlter.
a) Ge förslag pÄ en specifik och avgrÀnsad frÄgestÀllning som syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan det omgivande vattnets temperatur och hur snabbt isbitar smÀlter.
b) Formulera en hypotes som kan anvÀndas för att vetenskapligt testa din frÄgestÀllning (uppgift a).
c) FöreslÄ en förutsÀgelse som mÄste intrÀffa förutsatt att din hypotes (uppgift b) Àr sann.
d) Ge förslag pÄ hur en vetenskaplig undersökning skulle kunna göras för att testa din förutsÀgelse (uppgift c).
e) Vilken slutsats kan du dra om din förutsÀgelse (uppgift d) intrÀffar?
6. Hur kan vi vetenskapligt testa om en klimatmodell ger korrekta resultat eller inte?
NATURVETENSKAPLIGT ARBETSSĂTT
A3
7. Ge nÄgra exempel pÄ varför en person medvetet skulle kunna vilja sprida falska uppgifter (desinformation) pÄ internet.
8. Ge nÄgra olika exempel pÄ varför det kan vara relevant att veta vem som Àr upphovspersonen till en internetsida om exempelvis djurförsök?
9. PÄ vilket sÀtt kan ekonomiska intressen pÄverka en kÀllas trovÀrdighet?
10. Varför Ă€r vetenskapliga artiklar som genomgĂ„tt âpeer reviewâ i regel mer pĂ„litliga Ă€n bloggar?
11. Varför kan det finnas anledningar att vara kritisk till information som genererats med hjÀlp av AI?
12. Vad skiljer ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt frÄn faktaresistens?
13. Förklara hur fenomen som filterbubblor och ekokammare kan leda till en snedvriden vÀrldsbild.
14. Ge exempel pÄ hur psykologiska mekanismer kan göra det svÄrt för oss att Àndra stÄndpunkt trots att vi blir motbevisade.
Ta stÀllning och argumentera
1. Hur pÄlitliga Àr de vetenskapliga teorierna som ligger till grund för vÄr vÀrldsbild?
2. Vad ska krÀvas för att det ska vara moraliskt rÀtt att göra försök med mÀnniskor?
3. Ăr alla vetenskapliga upptĂ€ckter âbraâ eller finns det ocksĂ„ upptĂ€ckter som vore bĂ€ttre om de inte gjorts?
4. Vilka problem kan det finnas med att begreppet âvetenskapligt bevisatâ anvĂ€nds nĂ€r en viss produkt marknadsförs?
5. Vad har desinformation med naturvetenskap att göra?
6. Hur vanligt Àr det med faktaresistens?
Naturligtvis NATURKUNSKAP 1b
Naturligtvis naturkunskap 1b Àr ett lÀromedel i gymnasieÀmnet Naturkunskap, nivÄ 1b (100 p), som utgÄr frÄn den uppdaterade Àmnesplanen Gy25.
Boken har följande kapitelindelning:
A Naturvetenskapligt arbetssÀtt
B Cellen, DNA och genteknik
C HĂ„llbar utveckling
D Kroppen, livsstil och hÀlsa
E Sexualitet, samtycke och relationer
Karl-Niklas Hult har mĂ„nga Ă„rs erfarenhet av att undervisa i naturkunskap pĂ„ gymnasiet. Han har Ă€ven en masterexamen i biologi, har erfarenhet av ïŹskodling och har deltagit i ett projekt ïŹnansierat av WWF med sy e att kartlĂ€gga vithajsbestĂ„ndet utanför Sydafrikas kust. Karl-Niklas har Ă€ven erfarenhet av att undervisa pĂ„ IB-programmet.
Peter Olsson arbetar som gymnasielÀrare med undervisning i naturkunskap, biologi och Àven pÄ IB-programmet. Tidigare har han doktorerat och forskat om fÄglars syn vid Lunds universitet samt undervisat pÄ universitetsnivÄ. Han har Àven medverkat i den populÀra Biologishowen som anordnas av naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
KARL-NIKLAS HULT PETER OLSSON