BokGym
VVS OCH FASTIGHET 1
Rickard Andersson
ARBETSUPPGIFTER,
Innehåll
ARBETSMILJÖ 64
Lagar och bestämmelser 65
Arbetsmiljölagen 65
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) 66
Ergonomi 68
Ergonomiskt riktigt arbetssätt 68
Arbetsställningar 68
Säkra arbetssätt 71
Dokumentation och utvärdering 72 Dokumentation 72 Utvärdering 73
Egenkontroll 73
INSTALLATIONSSYSTEM 78 Värmesystem 78
Vattenburet värmesystem 78 Luftburet värmesystem 80
Verktyg och maskiner 30
Val av verktyg och maskiner 30
Användning av verktyg och maskiner 31
Branschens verktyg och maskiner 32
Vård och underhåll 34
Manualer och anvisningar 35
BYGGNADERS KONSTRUKTION OCH LAGKRAV 42
Konstruktion och material 42
Byggnadens tekniska konstruktion 43
Mark och grund 44
Stomme 48
Byggnadsmaterials egenskaper 53
Lagar och bestämmelser 54
Plan- och bygglagen (PBL) 54
Boverkets byggregler (BBR) 55
Miljöbalken 55
Inomhusklimat 56
Temperatur 56
Luftkvalitet 56
Luftfuktighet 57
Ljudnivåer 57
Ljusförhållanden 57
Direktverkande el 80 Sanitetssystem 82 Tappvattensystem 82 Spillvattensystem 83 Ventilationssystem 86 Kylsystem 88 Komfortkylsystem
Vattenburet komfortkylsystem 88
Luftburet komfortkylsystem 90
Kombinerat luft-och vattenburna komfortkylsystem 90 Värmepumpsystem 91
VVS och fastighet, nivå 1
Centralt innehåll
Undervisningen i ämnet VVS och fastighet på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:
1
• VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden.
• Yrken inom VVS- och fastighetsbranschen.
• Introduktion till lagar och andra bestämmelser som gäller byggnaders konstruktion och material.
• Inomhusklimatets betydelse för god hälsa.
CENTRALT INNEHÅLL: xyz
• Lagar och andra bestämmelser som gäller arbetsmiljö i relation till den aktuella arbetsuppgiften.
• Uppbyggnad och funktion av värme-, sanitets-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem i fastigheter och anläggningar.
• Byggnaders tekniska konstruktion och byggmaterials egenskaper.
• Sambanden mellan byggnaders konstruktion, klimatskal och verksamhet utifrån perspektiv på social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
• Vattnets kretslopp i naturen och hur miljön påverkar tillgången på rent vatten.
• Sambanden mellan värme och andra former av energi, till exempel värmeöverföring, temperatur, energiomvandling och tryck.
• Termodynamikens lagar.
• Resursanvändning i arbetet.
• Läsning och tolkning av ritningar, ritningssymboler och beteckningar samt hur de används för att beskriva system, däribland isometriska ritningar.
• Systemfunktioner och enheter inom området värme och ventilation.
• Utförande av vanligt förekommande arbetsuppgifter inom värme-, sanitets-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem.
• Enklare montering av delar av system inom samtliga områden kyla, värme, sanitet och ventilation.
• Ergonomi och arbetsmiljö för den aktuella arbetsuppgiften samt hur verktygen kan underlätta arbetet.
• Säkra arbetssätt i relation till arbetsuppgiften, däribland vid användning av jordfelsbrytare som personskydd.
• Egenkontroller, utvärdering och enkel dokumentation utifrån den aktuella arbetsuppgiften.
• Val, användning och vård av verktyg och maskiner för den aktuella arbetsuppgiften.
• Läsning och tolkning av manualer och anvisningar från verktygstillverkare, maskin- och komponentleverantörer.
• Användning av grundläggande tekniska begrepp, beteckningar och symboler inom respektive yrkesområde.
• Begrepp inom termodynamiken, till exempel värmeöverföring, temperatur, energiomvandling och tryck.
• Kommunikation med facktermer i relation till arbetsuppgiften.
• Situationsanpassat bemötande och faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel attityder och värderingar.
Betygskriterier
Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Betyget E
F Eleven visar godtagbara kunskaper om VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden och yrken. Eleven visar godtagbara kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet.
F Eleven visar godtagbara kunskaper om energitekniska system och energibärande medier. Eleven redogör översiktligt för effektiv och hållbar energianvändning.
F Eleven utför med viss säkerhet arbetsuppgifter inom VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden. Eleven utvärderar och dokumenterar arbetsprocessen och resultatet samt ger enkla förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.
F Eleven hanterar material, maskiner, verktyg och annan teknisk utrustning med viss säkerhet
F Eleven samverkar och kommunicerar under arbetsutövningen. Eleven använder fackspråk med viss säkerhet.
Betyget D
F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
F Eleven visar goda kunskaper om VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden och yrken. Eleven visar goda kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet.
F Eleven visar goda kunskaper om energitekniska system och energibärande medier. Eleven redogör utförligt för effektiv och hållbar energianvändning.
F Eleven utför med säkerhet arbetsuppgifter inom VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden. Eleven utvärderar och dokumenterar arbetsprocessen och resultatet samt ger välgrundade förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.
F Eleven hanterar material, maskiner, verktyg och annan teknisk utrustning med säkerhet.
F Eleven samverkar och kommunicerar under arbetsutövningen. Eleven använder fackspråk med säkerhet.
Betyget B
F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
F Eleven visar mycket goda kunskaper om VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden och yrken. Eleven visar mycket goda kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet.
F Eleven visar mycket goda kunskaper om energitekniska system och energibärande medier. Eleven redogör utförligt och nyanserat för effektiv och hållbar energianvändning.
F Eleven utför med god säkerhet arbetsuppgifter inom VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden. Eleven utvärderar och dokumenterar arbetsprocessen och resultatet samt ger välgrundade och nyanserade förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.
F Eleven hanterar material, maskiner, verktyg och annan teknisk utrustning med god säkerhet.
F Eleven samverkar och kommunicerar under arbetsutövningen. Eleven använder fackspråk med god säkerhet
1
CENTRALT INNEHÅLL:
■ VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden.
■ Yrken inom VVS- och fastighetsbranschen.
VVS-och fastighetsbranschen
Detta kapitel ger en översikt av VVS- och fastighetsbranschens huvudsakliga verksamhetsområden, inklusive värme, ventilation, sanitet och fastighetsdrift. Här beskrivs de olika yrken som finns i branschen, exempelvis VVS-montörer och fastighetstekniker. Kapitlet belyser även arbetsuppgifter och betydelsen av deras arbete för att upprätthålla och förbättra funktionaliteten i fastigheter.
Verksamhetsområden
VVS- och fastighetsbranschen är en sektor inom bygg- och fastighetsindustrin och omfattar verksamhetsområden som installation, samt drift och underhåll av fastighetstekniska system.
För att ge en omfattande och detaljerad beskrivning kan branschen delas in i två huvudsakliga delar: VVS (värme, ventilation och sanitet) och fastighetsförvaltning.
VVS- och fastighetsförvaltning handlar om att säkerställa att byggnader och deras tekniska system som ventilation, värme, sanitet och elförsörjning, fungerar effektivt och är hållbara ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv.
VVS
VVS omfattar installation, underhåll och reparation av system för uppvärmning, ventilation, vattenförsörjning och avlopp i byggnader. Det inkluderar både energisystem för inomhusklimat och dricksvatten, samt avloppssystem för hantering av avloppsvatten. Olika typer av VVS-tekniker arbetar med att skapa effektiva och miljövänliga lösningar för inomhuskomfort, och området är centralt för att säkerställa funktionella fastigheter.
Värme
Värmesystemets funktion är att reglera temperaturen i byggnader genom olika uppvärmningsmetoder som fjärrvärme, värmepumpar och olika typer av värmepannor. Verksamhetsområden är bland annat:
• Installation av värmepannor och andra komponenter som cirkulationspumpar, expansionskärl och olika typer av ventiler.
• Installation av radiatorsystem och golvvärmesystem.
• Underhåll och skötsel av olika typer av värmesystem.
• Energioptimering av olika typer av värmesystem.
Funktionen hos värmesystemet är att upprätthålla inomhuskomforten genom att reglera och bibehålla temperaturen i våra byggnader.
FAKTA:
Entreprenad- och servicearbeten VVS-montörer arbetar i entreprenader eller med service - vilka är två verksamhetsområden som skiljer sig åt. Entreprenader är oftast större projekt med tydligt start- och slutdatum. Tänk dig installationen av VVS-system i en nybyggd större fastighet eller en omfattande renovering av rörsystemet i ett stort äldre flerbostadshus. Sådana projekt kräver noggrann planering, samordning med andra yrkesgrupper och en omfattande dokumentation i form av ritningar och tekniska beskrivningar.
Servicearbeten är däremot mindre och ofta mer akuta. Det kan handla om att laga en läckande köksblandare hos en privatperson, byta ut en trasig toalettstol eller installera en diskmaskin.
Entreprenader innebär arbete på större byggarbetsplatser, medan servicearbeten oftast utförs i kundernas hem, vilket kräver flexibilitet och förmåga att anpassa sig till olika miljöer.
Planeringen skiljer sig också åt. Entreprenader följer oftast en förutbestämd tidplan med fastställda tider. Servicearbeten är mycket mer oförutsägbara och kräver snabb respons på akuta problem. En servicetekniker kan behöva rycka ut med kort varsel och planeringen kan variera från dag till dag.
En annan viktig skillnad är kundkontakten. Vid entreprenader är kontakten med kunden oftast begränsad och sker via projektledare eller en och samma beställare. Servicetekniker har däremot direktkontakt med flertalet olika kunder, vilket ställer krav på god kommunikationsförmåga och servicekänsla.
Prissättningen av arbetena är en annan skillnad. Entreprenader offereras oftast till ett fast pris baserat på en detaljerad specifikation av arbetet. Servicearbeten debiteras oftast per timme.
Sammanfattningsvis erbjuder entreprenadoch servicearbeten olika utmaningar och möjligheter för VVS-montörer. Valet mellan de två beror på personliga preferenser, kompetens och eventuella karriärmål.
1
CENTRALT INNEHÅLL:
Butiksförsäljare arbetar vanligen i byggvaruhandeln alternativt hos VVS-grossiter.
Försäljare
I VVS-branschen kan försäljarna delas upp i två olika delar; butiksförsäljare (grossist) och teknisk säljare. Grossistförsäljare arbetar i butik hos de olika VVSgrossister som finns på marknaden, medan en teknisk säljare vanligen arbetar för ett visst fabrikat eller tillverkare. Försäljare hos grossist agerar som rådgivare i butiken, medan man som teknisk säljare ofta ger råd och arbetar med erbjudanden och offerter.
Arbetsledare
En arbetsledare för VVS-montörer arbetar fysiskt på arbetsplatsen med praktiska uppgifter. Utöver detta ansvarar arbetsledaren för planering, ledning och organisering av installationer och reparationer av värmesystem och sanitetssystem. De fördelar arbetsuppgifter, övervakar arbetet för att säkerställa att det sker enligt tidsplan och med kvalitet, beställer hem material samt fungerar som en länk mellan projektledning, ingenjörer och montörer. Arbetsledaren ger tekniskt stöd och löser problem med andra yrkesgrupper för att förebygga konflikter och undanröja hinder.
Kalkylator
En kalkylator ansvarar för att beräkna kostnader för material, arbetskraft och resurser, ofta baserat på ritningar och tekniska beskrivningar. Kalkylatorn bedömer materialåtgång och andra kostnader, samt sammanställer anbud och offerter. Det finns personer och företag som är specialiserade och endast arbetar med kalkyler för VVS-installationer. Det är dock många gånger företagets projektledare, chef eller eventuellt en ingenjör som utför arbetet.
Yrkeslärare undervisar elever i både teoretiska och praktiska moment inom VVS-och fastighetsteknik.
Yrkeslärare
Yrkeslärare på VVS- och fastighetsprogrammet undervisar elever i både teoretiska och praktiska moment inom VVS-och fastighetsteknik, samt handleder dem i verkstaden och på praktikplatser. Yrkeslärarna planerar ämnen, tar fram och utvecklar lektionsupplägg, samt anpassar undervisningen efter branschens krav och nationella riktlinjer.
Läraren bedömer elevernas kunskaper genom teoretiska och praktiska tester, samt förbereder dem för arbetslivet. Dessutom samarbetar de med branschen för att ordna praktik och säkerställa utbildningens relevans, samtidigt som de ger eleverna stöd i deras personliga utveckling och yrkesval.
Projektledare
En projektledare i ett VVS-företag ansvarar för att leda och samordna större projekt från start till slutförande. De planerar projektmål, tidsplaner och budget, samt fördelar resurser. Projektledaren samordnar insatser mellan yrkesgrupper, övervakar budgeten och säkerställer att arbetet uppfyller kvalitetskraven.
De håller löpande kommunikation med kunder och intressenter, hanterar risker och löser problem som uppstår. När projektet slutförs ser de till att alla installationer inspekteras och godkänns, samt att projektet överlämnas enligt kontrakt.
Som fastighetstekniker arbetar man bland annat med att utföra kontroller av de olika installationssystemen.
Fastighetstekniker
Fastighetstekniker har tekniskt ansvar för drift och underhåll av byggnadens tekniska system, som värme, ventilation, el och säkerhetssystem. Arbetsuppgifterna består bland annat av:
• Drift och underhåll av byggnadens tekniska system.
• Felsökning och reparation av VVS-, el- och säkerhetssystem.
• Installation av nya system eller uppgraderingar av befintlig teknik.
• Utföra regelbundna kontroller av byggnaden, installationssystem och säkerhetssystem.
• Samarbeta med fastighetsförvaltare och entreprenörer i större projekt.
Att klippa gräs och sköta rabatter kan vara en del av att arbeta som fastighetsskötare.
Fastighetsskötare
Fastighetsskötare är ansvariga för att underhålla fastighetens inre och yttre delar. De ser till att fastigheten fungerar som den ska, allt från tekniska system till gemensamma allmänna ytor. Arbetsuppgifterna består bland annat av:
• Underhåll och skötsel av fastighetens olika system, exempelvis ventilationssystem och värmesystem.
• Skötsel av fastighetens yttre, till exempel trädgårdar, gångbanor och gemensamma ytor.
• Felsökning och åtgärdande av mindre tekniska problem i fastigheten, exempelvis belysningsystem.
• Utföra löpande kontroller och förebyggande underhåll.
• Samarbeta med hyresgäster för att lösa fastighetsrelaterade problem.
FAKTA:
Utbildning till fastighetstekniker
Utbildning till fastighetstekniker kan ske genom VVS-och fastighetsprogrammet på gymnasiet, alternativt genom vuxenutbildning eller 2-årig yrkeshögskoleutbildning.
FAKTA:
Utbildning till fastighetsskötare
Utbildning till fastighetsskötare sker genom VVS-och fastighetsprogrammet på gymnasiet, alternativt genom vuxenutbildning eller arbetsmarknadsutbildning hos Arbetsförmedlingen.
2CENTRALT INNEHÅLL:
■ Utförande av vanligt förekommande arbetsuppgifter inom värme-, sanitets-, ventilations-, kyl-och värmepumpssystem.
■ Enklare montering av delar av system inom samtliga områden kyla, värme, sanitet och ventilation.
■ Val, användning och vård av verktyg och maskiner för den aktuella arbetsuppgiften.
■ Läsning och tolkning av manualer och anvisningar från verktygstillverkare, maskin- och komponentleverantörer.
Arbetsuppgifter, verktyg och maskiner
Inom tekniska system som värme, sanitet, ventilation, kyla och värmepumpar krävs både praktiska färdigheter och teoretisk förståelse. Detta kapitel kommer därför ge en kort beskrivning över vilka vanligt förekommande arbetsuppgifter man utför inom dessa områden.
Arbetsuppgifterna beskrivs inte på ett omfattande och detaljerat sätt, utan beskrivningen är kort och översiktlig för att få en inblick i de vanligaste arbetsmomenten. Vi tittar också på vad man bör tänka på när det gäller att välja rätt verktyg och hur man läser manualer och anvisningar från tillverkare.
Arbetsuppgifter
Hantverkarnas arbete inom VVS-och fastighetsbranschen är avgörande för att säkerställa funktion, inomhuskomfort och ett energieffektivt byggande. Genom att kombinera teoretisk kunskap med praktiska färdigheter bidrar de till funktionella, energieffektiva samt hållbara och långsiktiga lösningar. För att lyckas krävs en djup förståelse för systemens uppbyggnad, och samspelet mellan de olika systemen och dess komponenter.
Värmesystem
Vanliga arbetsuppgifter inom värmesystem innefattar installation och service av värmepannor, värmeväxlare och radiatorer, samt underhåll av fjärrvärmesystem eller golvvärmesystem. Vid arbete med värmesystem är det viktigt att tänka på systemtryck och provtryckning. Värmesystem arbetar under tryck, vilket innebär att det är viktigt att kontrollera att systemet är tätt och att provtryckningar utförs korrekt efter installation och service.
Rörgrav för fjärrvärme.
FAKTA:
Värmeväxlare
En värmeväxlare är en komponent som överför värme från ett medium till ett annat utan att medierna blandas. I vattenburna värmesystem används värmeväxlare för att överföra värme mellan olika kretsar, exempelvis från fjärrvärmenätet till en byggnads interna värmesystem. Värmeväxlaren säkerställer att energi överförs effektivt samtidigt som systemen hålls åtskilda för att förhindra föroreningar. Vanliga typer är plattvärmeväxlare och rörvärmeväxlare.
Säkerhetsventiler och expansionskärl måste kontrolleras och underhållas regelbundet för att förhindra övertryck i systemet, eftersom det kan leda till skador. Det är även viktigt att tänka på isoleringen av rör och komponenter i värmesystemet för att minimera värmeförluster och öka energieffektiviteten. Många uppgifter inom värmesystem, såsom installation av radiatorer eller värmepannor kan innebära tunga lyft och arbete i trånga utrymmen. Var noga med att använda korrekta lyfttekniker och rätt hjälpmedel för att undvika skador och förslitningar.
FAKTA:
Expansionskärl
Ett expansionskärl är en behållare som används i värmesystem för att absorbera den termiska expansionen av vattnet när det värms upp. Det förhindrar att trycket i systemet blir för högt, vilket kan skada rör och andra komponenter. Expansionskärlet består ofta av en stålbehållare med ett gummimembran inuti.
Golvvärme är idag en vanlig installation för byggnader. Bilden visar en montör som arbetar med ett fördelningsskåp för ett golvvärmesystem.
FAKTA:
Fjärrvärmesystem
Fjärrvärmesystem är en metod för att producera och distribuera värme från en central anläggning till byggnader via ett nätverk av isolerade rör placerade i marken. Värmen genereras ofta genom förbränning av biobränslen, avfall eller spillvärme från industrin. Fjärrvärme ger pålitlig och bekväm uppvärmning med minimal underhållsinsats för slutanvändarna.
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Introduktion till lagar och andra bestämmelser som gäller byggnaders konstruktion och material.
■ Inomhusklimatets betydelse för god hälsa.
■ Byggnaders tekniska konstruktion och byggmaterials egenskaper.
■ Sambanden mellan byggnaders konstruktion, klimatskal och verksamhet utifrån perspektiv på social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
Exempel på yttervägg med trästomme och fasad av tegel.
Ångspärr Värmeisolering Träregel
Invändig beklädnad
Utvändig tegelmur
Byggnaders konstruktion och lagkrav
Detta kapitel ger en kort översikt av de lagar och bestämmelser som styr byggnaders konstruktion och materialval, och betonar vikten av dessa för säkerhet och hållbarhet. Vidare behandlas inomhusklimatets betydelse för hälsa, samt hur byggnadens tekniska konstruktion och materialegenskaper påverkar dess prestanda.
Konstruktion och material
Byggnaders konstruktion och material styrs av en omfattande uppsättning lagar, regler och andra bestämmelser som har till syfte att säkerställa att byggnaderna är säkra, hållbara, energieffektiva och miljövänliga. Dessa regler finns för att skydda människors liv och hälsa, samt för att minimera miljöpåverkan och garantera att byggnader uppfyller moderna standarder och krav.
Sambanden mellan byggnaders konstruktion, klimatskal och verksamhet spelar central roll när vi ser på byggandet ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart perspektiv. Varje del påverkar både byggnadens prestanda, dess inverkan på omgivningen och de människor som vistas i eller använder byggnaden. Genom att integrera dessa faktorer kan vi skapa byggnader som inte bara är funktionella och hållbara utan också bidrar till en långsiktig positiv påverkan på både samhället och miljön.
Konstruktionen av en byggnad omfattar den tekniska utformningen och materialvalen som används för att säkerställa att byggnaden har rätt stabilitet, hållbarhet och funktion över tid. En bra konstruktion främjar säkerhet och minskar riskerna för olyckor, medan en genomtänkt utformning kan bidra till att skapa sociala mötesplatser och öka trivseln för de som vistas där.
FAKTA:
Klimatskal
Klimatskalet, eller byggnadens ”ytterhölje”, är avgörande för hur en byggnad hanterar energi- och klimatrelaterade frågor. Klimatskalet inkluderar tak, väggar, fönster, dörrar och andra element som skiljer byggnadens insida från dess yttre miljö.
Kapillärbrytande och lu tät värmeisolering
Byggnadens tekniska konstruktion
Det finns många olika system och tekniker för att bygga ett hus, och samma hus kan bestå av flera olika typer av grundläggning, stomsystem och tak. Detta beroende på exempelvis markförhållanden, vad huset ska användas till och arkitektens val av design. Huset kan delas upp i ett antal huvuddelar som i sin tur delas upp i olika byggnadsdelar. Ett vanligt sätt för indelning är fem huvuddelar.
• Mark och grund (eller bara grund): Dränering, pålar, plattor, fundament och plintar.
• Stomme: Bärande väggar, bjälklag, pelare och takkonstruktion.
• Stomkomplettering: Balkonger, trappor, ej bärande väggar, fönster, beklädnader och undertak.
• Installationer: Vatten, avlopp, el, hissar, ventilation och värmesystem.
• Utrustning och inredning: Köksinredning, krokar, kapphängare och garderober.
HANBJÄLKLAG
Ev. beträdbart golv Vindskyddad isolering Hanbjälke Lu tät folie Innertaksbeklädnad
Nockbräda som bär nockpannor
Vattenbräda, o a av plåt
Vindskiva
Takfot
YTTERVÄGG
Fasad av träpanel
Distansläkt/spikregel
Vindtät skiva
Liggande regel
Isolering Stomregel Lu tät folie Invändigt beklädnadsmaterial
TAKKONSTRUKTION Råspontpanel Takstol Lu spalt
Vindskyddad isolering Lu tät folie Innertaksbeklädnad Takkupa
YTTERTAK Takpannor Bärläkt
Ströläkt Underlagspapp Råspontpanel
Hängränna
Stuprör
Fönsterbleck Foder Tätning med plåtbleck
INNERVÄGG av regelstomme med isolering klädd med skivor och/eller panel på båda sidor
Hammarband
KÄLLARMUR av lättklinker- eller lättbetongblock som fuktskyddats utvändigt
MELLANBJÄLKLAG
Golvbräder
Golvbjälkar med isolering emellan Glespanel (cc 300 mm) Träpanel, gipsskiva eller dylikt
Syll Tass Stödben
1
”Smarta hem” är byggnader utrustade med teknik som kan fjärrstyras och automatisera funktioner som värme, ventilation, belysning och säkerhetssystem.
Inomhusklimat
VVS- och fastighetsdrift spelar en central roll i att säkerställa ett bra inomhusklimat genom att kontrollera och optimera flera faktorer som påverkar komfort och hälsa inomhus. Inomhusklimatet är en kombination av temperatur, luftkvalitet, luftfuktighet samt ljudnivåer och ljusförhållanden. Ett hälsosamt inomhusklimat bygger alltså på god ventilation, rätt temperatur, optimal luftfuktighet, tillräckligt med dagsljus och en låg ljudnivå. Genom att säkerställa dessa faktorer kan man minska risken för en rad hälsoproblem, såsom allergier, luftvägsinfektioner, sömnsvårigheter och stress. Ett bra inomhusklimat bidrar till både fysisk och mental hälsa, vilket i sin tur främjar en högre livskvalitet och ett ökat välbefinnande.
Temperatur
Människans välbefinnande i byggnader och bostäder avgörs av ett antal olika faktorer, där temperaturen oftast ses som den mest avgörande faktorn för ett optimalt inneklimat. Beroende på vilken typ av byggnad och vilken typ av verksamhet som bedrivs ska temperaturen anpassas på bästa sätt. Det medför att VVS-systemen dimensioneras och installeras för att uppnå ett optimalt inneklimat och önskad rumstemperatur.
Den inomhustemperatur där de flesta människorna känner sig bekväma ligger omkring 21–23 °C i bostäder, vilket gör att värmesystemen dimensioneras för att hålla dessa rumstemperaturer. Golvets yttemperatur bör normalt vara mellan 20–25 °C, förutom vid golvvärmesystem, där temperaturen oftast kan ligga på 27 °C. Viktigt att förstå när det gäller inomhustemperaturer är att den upplevda temperaturen inte bara beror på temperaturen. Andra faktorer som påverkar temperaturupplevelsen utöver den inställda rumstemperaturen är typ av aktivitet, klädsel, luftrörelser (drag) och luftens fuktinnehåll.
Inomhustemperaturer vid andra typer av verksamheter och byggnader som industrier, verkstäder och idrottshallar skiljer sig från bostäder. Det innebär att inomhustemperaturen i dessa byggnader oftast ligger omkring 16–18 °C.
21-23°C 14-16°C
Luftkvalitet
Temperaturen i våra byggnader är direkt beroende av vilken typ av verksamhet som bedrivs. I ett vanligt småhus skiljer sig ofta temperaturen mellan exempelvis bostadsrum och garage.
Temperaturen i våra boenden och byggnader är direkt beroende av vilken typ av verksamhet som ska bedrivas. I ett vanligt småhus så skiljer sig ofta temperaturen mellan exempelvis bostadsrummen och garaget.
Luftkvaliteten inomhus spelar en avgörande roll för vår hälsa. Dålig luftkvalitet kan orsaka olika hälsoproblem, från milda symtom som huvudvärk och trötthet till allvarliga luftvägsproblem och allergier. Vanliga partiklar och allergener i inomhusluften inkluderar damm, pollen och djurhår, som ofta orsakar allergiska reaktioner som nästäppa, nysningar och ögonirritation. Dessa symtom kan förvärras för personer som lider av astma eller andra luftvägsproblem. Mögel och fukt i hemmet är också stora hälsorisker, eftersom de kan framkalla allergiska reaktioner och i värsta fall leda till lungsjukdomar.
Förutom partiklar och allergener är koldioxidnivåerna (CO2) i inomhusmiljön en viktig faktor. I rum med dålig ventilation kan koldioxidhalterna stiga, vilket kan leda till trötthet, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Hög CO2-halt indikerar ofta brist på luftcirkulation, vilket gör att föroreningar och fukt stannar kvar i luften. Därför är god ventilation nödvändig för att hålla luften frisk och för att förhindra ansamling av skadliga ämnen.
Flyktiga organiska föreningar (VOC) är en annan faktor som påverkar luftkvaliteten. Dessa kemiska föreningar avges från byggmaterial, möbler, rengöringsmedel och färger. Långvarig exponering för VOC kan orsaka irritation i ögon, näsa, hals, huvudvärk och illamående.
Luftfuktighet
Luftfuktigheten inomhus är en viktig faktor som påverkar inomhusklimatet och hälsan. Den optimala luftfuktigheten ligger mellan 40–60 %, och man kan riskera sitt immunförsvar och därmed sin hälsa om luftfuktigheten inte hålls inom detta intervall. Om luftfuktigheten är för hög kan detta skapa förutsättningar för mögel och dammkvalster. Detta kan leda till allergiska reaktioner och förvärra astma, särskilt hos barn.
Fuktig luft kan också göra det svårare att andas och förvärra luftvägsproblem. Om luftfuktigheten är för låg kan det i sin tur orsaka torr hud, torra ögon och torra slemhinnor, vilket kan leda till obehag. Låg luftfuktighet kan även orsaka statisk elektricitet, vilket kan vara irriterande i vardagen. Att hålla luftfuktigheten på en optimal nivå är därför viktigt för att undvika dessa hälsoproblem.
Ljudnivåer
Ljudmiljön inomhus har också en betydande påverkan på hälsan. Långvarig exponering för höga ljudnivåer, särskilt under natten, kan störa sömnen och orsaka stressrelaterade hälsoproblem. Ljudisolering är därför viktigt, särskilt i bullriga miljöer som städer eller områden nära trafikerade vägar. En tyst och lugn inomhusmiljö bidrar till att minska stress och främja återhämtning, vilket är avgörande för att upprätthålla både fysisk och mental hälsa.
Ljusförhållanden
Ljus är en viktig faktor för både fysisk och mental hälsa. Dagsljus hjälper till att reglera kroppens dygnsrytm, vilket påverkar sömnmönster och energinivåer. Brist på dagsljus kan leda till trötthet, sömnsvårigheter och i vissa fall depression. Konstgjord belysning spelar en viktig roll i inomhusklimatet. För stark eller för svag belysning kan påverka koncentrationen och humöret negativt. Att ha rätt balans mellan dagsljus och konstgjord belysning är därför avgörande för att skapa en hälsosam inomhusmiljö.
Kontinuerlig rengöring av filter i luftkonditioneringens inomhusdel är ett sätt att hålla luftkvaliteten på en god nivå.
Kondens (eller ”fukt” på insidan av fönstret) uppstår när varm, fuktig luft inomhus kommer i kontakt med den kalla fönsterytan. Om fönstren har dålig isolering eller är enkla glas, blir de kallare och mer benägna att samla kondens.
Välisolerade mellanväggar är ett bra recept för att hålla nere ljudnivåer i en byggnad.
CENTRALT INNEHÅLL: xyz
■ Lagar och andra bestämmelser som gäller arbetsmiljö i relation till den aktuella arbetsuppgiften.
■ Resursanvändning i arbetet.
■ Ergonomi och arbetsmiljö för den aktuella arbetsuppgiften samt hur verktygen kan underlätta arbetet.
■ Säkra arbetssätt i relation till arbetsuppgiften, däribland vid användning av jordfelsbrytare som personskydd.
■ Egenkontroller, utvärdering och enkel dokumentation utifrån den aktuella arbetsuppgiften.
Arbetsmiljö
Människor tillbringar en stor del av sina liv på olika typer av arbetsplatser, och för att vi ska må bra behöver våra arbetsplatser och skolor vara utformade på ett sätt som gynnar oss ur ett psykiskt och fysiskt perspektiv. För en hantverkare är det viktigt att känna till de rättigheter som finns när det gäller arbetsmiljö i allmänhet och arbetsskydd i synnerhet, men också att lära sig arbeta på ett sätt som gör att vi kan förhindra arbetsskador och långvariga belastningar på vår kropp.
Oavsett om vårt arbete sker på en arbetsplats eller inne i en skolas verkstad är det alltså vissa grundläggande saker vi måste förhålla oss till och ta ansvar för när det gäller vår arbetsmiljö. Vanligen brukar det vi kallar arbetsmiljö delas upp i fyra olika delar:
• Fysisk arbetsmiljö. Innefattar hur arbetsplatsen är utformad när det gäller exempelvis ljus, bullerpåverkan, ventilation, temperatur, omklädningsrum och personalrum. Även vilka typer av maskiner och verktyg som används på arbetsplatsen ligger under det som brukar kallas den fysiska arbetsmiljön.
• Kemisk arbetsmiljö. Innefattar saker som färger, rengöringsmedel, lösningsmedel, oljor och farliga gaser vid svetsning och lödning.
• Ergonomisk arbetsmiljö. Innefattar hur arbetstagaren blir påverkad av arbetsställningar, tunga lyft och andra typer av belastande rörelser för kroppen.
• Psykosocial arbetsmiljö. I den psykosociala arbetsmiljön hanteras framför allt hur arbetet organiseras och hur samarbetsformerna ser ut på arbetsplatsen. Detta innebär exempelvis att kunna påverka sitt eget arbete, få chans till att vidareutbilda sig, ha en bra lön och få utmanande uppgifter som gör att arbetstagaren utvecklas som person.
FAKTA:
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är en myndighet som har i uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs av företag och organisationer.
Arbete i trånga utrymmen är något som VVS-montörer ofta behöver utföra, exempelvis under köks- och diskbänkar.
Lagar och bestämmelser
Arbetsmiljö är en central fråga inom alla branscher, inte minst inom VVS (värme, ventilation och sanitet), där arbetet ofta innebär fysiska och ergonomiska utmaningar. Lagar och andra bestämmelser som reglerar arbetsmiljön syftar till att säkerställa att arbetsplatser är säkra och att arbetstagare inte utsätts för onödiga risker.
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen (AML) är den övergripande lagen som reglerar arbetsmiljön i Sverige och gäller alla arbetsplatser, inklusive VVSoch fastighetsbranschen. Lagen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en säker och trygg arbetsmiljö.
AML kräver att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön, men arbetstagaren har också ett ansvar att följa de regler och riktlinjer som arbetsgivaren har infört. AML innehåller flera viktiga aspekter som är särskilt relevanta. Nedan följer ett urval som man behöver känna till:
• Arbetsgivaren ansvarar för att förebygga olyckor och ohälsa. Arbetsgivaren måste därför säkerställa säkerheten genom att tillhandahålla utbildning, utrustning och riskbedömningar.
• Skydd mot fysiska risker som tunga lyft, farliga ämnen och fall. Eftersom arbetet kan innebära tunga lyft och arbete på höjder och i trånga utrymmen, krävs rätt skyddsutrustning och ergonomisk utformning av arbetsplatser.
• Arbetsgivaren ska förebygga stress och främja en god psykosocial miljö. Tids- och prestationskrav kan skapa stress, vilket arbetsgivaren måste hantera genom bra planering och arbetsfördelning.
• Arbetsgivaren ska tillhandahålla nödvändig utbildning och tydliga instruktioner. Alla måste få utbildning i ergonomi, säkerhet och hantering av farliga ämnen.
• Arbetsmiljön ska anpassas efter individens förmågor och hälsa. Ergonomiskt anpassade verktyg och arbetsmetoder för att minska belastningsskador och öka säkerheten ska finnas.
FAKTA:
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Enligt AML ska arbetsgivaren bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), vilket innebär att man kontinuerligt undersöker, genomför och följer upp åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Detta är särskilt viktigt i VVS-arbeten där arbetsmiljörisker snabbt kan förändras beroende på arbetsplats och arbetsuppgift.
FAKTA:
Nyckelområden i AML
Det finns några nyckelområden som man bör känna till kring arbetsmiljölagen:
• Arbetsgivaren har huvudansvar för arbetsmiljön.
• Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ska genomföras för att identifiera och hantera risker.
• Arbetstagare ska delta och följa de föreskrifter som gäller för arbetsplatsen.
• Skyddsombud ska utses på arbetsplatser med minst fem anställda.
• AML omfattar alla arbetsplatser.
Arbete med handhållna vibrerande maskiner är exempel på arbete som regleras av arbetsmiljölagen.
5
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Uppbyggnad och funktion av värme-, sanitets-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem i fastigheter och anläggningar.
■ Systemfunktioner och enheter inom området värme och ventilation.
■ Användning av grundläggande tekniska begrepp, beteckningar och symboler inom respektive yrkesområde.
■ Vattnets kretslopp i naturen och hur miljön påverkar tillgången på rent vatten.
Installationssystem
De installationssystem som finns installerade i våra byggnader påverkar inneklimat och därmed människors välbefinnande i högsta grad. För att kunna lyckas med att skapa ett bra inneklimat krävs god kunskap kring hur olika installationssystem samverkar på olika sätt.
Om installationerna ska fungera på ett så optimalt sätt som möjligt krävs alltså en total helhetssyn på byggnadens samtliga installationssystem. De installationssystem som finns i våra byggnader är:
• värmesystem
• sanitetssystem
• ventilationssystem
• kylsystem
• värmepumpsystem.
Alla installationssystem påverkar varandra och är beroende av vilken systemlösning som väljs.
Värmesystem
De olika typer av värmesystem som i huvudsak finns är:
• vattenburet värmesystem
• luftburet värmesystem
• direktverkande el.
Vattenburet värmesystem
Det vanligaste och mest använda värmesystemet är det vattenburna värmesystemet. Med vattenburna värmesystem menas system som värmer vatten i någon form av uppvärmningsanordning, som elpanna, vedpanna, pelletspanna, värmepump eller en fjärrvärmeväxlare. Det uppvärmda värmevattnet distribueras ut i rörledningssystemet med hjälp av en cirkulationspump och värmen avges slutligen genom en radiator, konvektor eller golvvärmeslinga.
FAKTA:
Uppvärmningsanordning Ett annat namn för uppvärmningsanordning är produktionsapparat. Exempel på produktionsapparater är värmepannor och värmepumpar.
Att använda sig av vattenburen värme innebär en mängd fördelar, varav en särskilt viktig är möjligheten till att kunna välja mellan ett stort antal olika energislag. Systemet är också energieffektivt, driftsäkert och lätt att reglera.
En nackdel är dock att systemet är relativt dyrt att installera, och att det alltid finns en viss risk för vattenläckage, vilket skulle kunna medföra vattenskador i värsta fall. Ett vattenburet värmesystem är ofta mer energieffektivt och ger en bättre inomhuskomfort än direktverkande el och luftburna värmesystem.
Det vattenburna värmesystemet kan delas in i tre delar, dessa är:
• produktion
• distribution
• förbrukare.
Under delen produktion i ett värmesystem finns de produktionsapparater som producerar varmt vatten till våra system, exempelvis pannor, värmepumpar och värmeväxlare. Även solfångare brukar placeras i delen som kallas produktion. Dessa apparaters uppgift är alltså att värma upp vattnet till systemets önskade temperatur.
Under delen distribution finns de materialdelar av värmesystemet som måste till för att distribuera, injustera och balansera systemet. Exempelvis rör och rördelar, cirkulationspumpar, expansionskärl och olika typer av ventiler.
Under delen förbrukare återfinns de materialdelar som avger värme till våra byggnader, exempelvis radiatorer, konvektorer och golvvärmeslingor.
Ventiler i alla dess former är en del av distributionen i ett vattenburet värmesystem.
Radiator och radiatortermostat är förbrukardelar som avger värme till våra byggnader.
1
6
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Sambanden mellan värme och andra former av energi, till exempel värmeöverföring, temperatur, energiomvandling och tryck.
■ Termodynamikens lagar.
■ Begrepp inom termodynamiken, till exempel värmeöverföring, temperatur, energiomvandling och tryck.
Energi
Ordet energi har i alla tider försökts att förklaras och definieras på olika sätt. Om du exempelvis frågar en fysiker om en förklaring om vad som menas med energi, blir svaret att energi är ”förmågan att utföra ett arbete eller förmågan till rörelse”. Det finns olika typer av energi som vi i dagligt tal pratar om, exempelvis elenergi, rörelseenergi, kärnenergi och värmeenergi. Som VVS- och fastighetstekniker är det viktigt att förstå vad energi är för något i allmänhet, och sambanden mellan värme och andra former av energi i synnerhet.
Termodynamik
Begreppet termodynamik är läran om energi, dess omvandling mellan olika former och samspelet mellan värme och arbete. Termodynamiken studerar kopplingen mellan temperatur, energiomvandlingar och tryck i system, samt hur dessa påverkas och förändras genom termodynamiska processer. Termodynamikens grundprinciper har under åren kommit att formuleras i ”termodynamiska huvudsatser”, även kallade termodynamiska lagar. Dessa beskriver olika aspekter av energins natur och hur olika former av energi kan interagera. Ordet termodynamik kommer från början av grekiskan och betyder värmerörelse.
Nollte huvudsatsen
Nollte huvudsatsen i termodynamik säger att ”två kroppar som var för sig är i termisk jämvikt med en tredje kropp, står även i termisk jämvikt med varandra”.
Termodynamikens
nollte huvudsats säger att två kroppar som var för sig är i termisk jämvikt med en tredje kropp står även i termisk jämvikt med varandra.
Den nollte huvudsatsen säger oss alltså att om kroppar står i termisk kontakt med varandra och har olika temperaturer kommer kropparna till slut att få samma temperatur. Detta på grund av den värmeenergi som kommer flöda från den varmare kroppen till den kallare kroppen.
Första huvudsatsen
Termodynamikens första huvudsats, även kallad energiprincipen, brukar formuleras och utryckas på olika sätt men beskriver samma sak. Huvudsatsen säger att ”energi kan inte skapas eller konsumeras, bara omvandlas i olika former”. Ett annat sätt att utrycka huvudsatsen skulle kunna vara att ”energi kan inte produceras eller förbrukas, bara omvandlas från en form till en annan form”.
Termodynamikens första huvudsats säger att energi inte kan skapas eller förbrukas, bara omvandlas i olika energiformer.
Vindenergi
Termodynamikens första huvudsats
Rörelseenergi
säger att energi inte kan skapas eller förbrukas, bara omvandlas i olika energiformer.
Värmeenergi
Elenergi
Spontant skulle man kunna tycka att huvudsatsen verkar ologisk om vi tänker på exempelvis värmesystem. I värmesystem har vi ju en produktionssida, exempelvis elpannor eller värmepumpar, och en förbrukarsida, exempelvis radiatorer eller golvvärme. Men det som sker är egentligen ingen form av produktion eller förbrukning, utan dessa begrepp används bara för att på ett enkelt sätt beskriva principen för ett värmesystem. En elpanna omvandlar ju egentligen bara den tillförda elenergin till varmt vatten, som sedan sätts i rörelse med hjälp av en cirkulationspump för att transporteras till radiatorerna i systemet. Den värmeenergi som tillförs radiatorn överförs sedan till rummet och människorna som nyttjar det. Någon förbrukning i egentlig mening sker alltså inte.
Cirk.pump
I ett vattenburet värmesystem sker ständiga energiomvandlingar. En elpanna omvandlar elenergi till värmeenergi genom att värma vattnet. Cirkulationspumpen sätter det varma vattnet i rörelse genom att omvandla elenergi till rörelseenergi. Slutligen överför radiatorn värmeenergin för att värma byggnader och människor.
Elpanna
Radiator
1
CENTRALT INNEHÅLL:
Konvektion
Konvektion sker när värme överförs mellan luft eller vätska till en fast kropp eller en yta. Som exempel kan du tänka dig fönster i ett hus. Fönstret kyler ner luften som faller ner mot golvet och ny luft strömmar mot fönstret för att kylas ner. Värmen har nu alltså överförts från luften till fönstret.
Det finns egenkonvektion och något som kallas påtvingad konvektion. Egenkonvektion är när luften strömmar av sig självt, det vill säga att varm luft stiger uppåt. Påtvingad konvektion är när man med hjälp av exempelvis en fläkt sätter luften i rörelse för att på det sättet öka strömningshastigheten.
1. Framledning
2. Varmluft
3. Avluftningsventil
4. Kalluft (rumstemperatur)
5. Retur.
I vattenburna värmesystem installeras många gånger konvektorer där det inte finns utrymme för en radiator. En konvektor består av vattenfyllda värmeplattor med vågformade flänsar. Omkring 90 % av värmen från en konvektor överförs genom konvektion.
Strålning
Strålning är när värmeöverföring sker mellan ytor med olika temperaturer. Värme överförs genom elektromagnetiska vågor från en varm yta till en kallare yta. Värmeöverföring genom strålning kräver inget medium utan värmen kan stråla genom vakuum. Ytorna, eller kropparna, behöver inte vara i kontakt med varandra för att värmeöverföring ska ske.
Ett exempel på värmestrålning som ofta tas upp är solens strålning mot jorden. Ett annat bra exempel på strålningsvärme är ljuset som en vanlig glödlampa alstrar. Strålning är ett effektivt sätt att förmedla värmeenergi på, och stora energimängder kan transporteras mellan små ytor eller kroppar.
1. Strålning 2. Varm yta. 3. Kall yta.
Värmeöverföring i VVS-system
Värmeöverföring berör VVS-system på olika sätt. Några av de vanligaste exemplen av värmeöverföring i VVS-system är:
• radiatorer och konvektorers uppvärmning av byggnader
• värmeväxling från kallt till varmt vatten i tappvattensystem
• värmeväxling från primärsida till sekundärsida i värmesystem
• värmeväxling från vattenburet batteri till ventilationsluft
• värmeåtervinning från frånluft till tilluft genom vätskekopplad värmeväxlare.
Ovanstående är exempel på tillfällen då vi vill skapa optimal värmeöverföring, vilket gör att nya tekniska lösningar tas fram för att få så energieffektiva radiatorer, konvektorer och värmeväxlare som möjligt. Andra tillfällen vill vi begränsa värmeöverföringen i våra VVS-system, bland annat vid:
• isolering av rörsystemen, detta för att förhindra spillvärme på väg till exempelvis radiatorer
• lagring av varmt vatten, exempelvis varmvattenberedare och ackumulatortankar.
Det finns andra indirekta värmeöverföringar som påverkar våra VVS-system på olika sätt, bland annat:
• transmissionsförluster i byggnaden, alltså värmeförluster i golv, väggar, tak och fönster
• oavsiktligt luftläckage genom otätheter mellan byggnadens byggnadsdelar
• solinstrålning
• internvärme, exempelvis människor, datorer och elbelysning.
Ovan exempel på värmeöverföringar måste man ta hänsyn till när apparater och komponenter som värmepannor, värmepumpar, radiatorer och konvektorer ska dimensioneras.
Isolering av rörledningar sker med olika typer av material, detta för att förhindra oönskad värmeöverföring.
FAKTA:
Dimensionering
Att dimensionera betyder att storleksanpassa någonting, exempelvis ett rör utifrån ett flöde, en radiator utifrån effektbehovet för ett rum, eller en värmepump utifrån en byggnads totala effektbehov.
CENTRALT INNEHÅLL:
xyz
■ Läsning och tolkning av ritningar, ritningssymboler och beteckningar samt hur de används för att beskriva system, däribland isometriska ritningar.
Ritningar
För att förstå och kunna montera installationer används olika typer av ritningar. De typer av ritningar som vanligen används är följande:
• systemritningar
• planritningar
• sektion-och snittritningar
• detaljritningar
• situationsplaner.
Systemritningar
Systemritningar tas fram för att få god översikt och förståelse för hur installationer och komponenter samverkar. De systemritningar som används är i första han följande:
• flödesscheman
• principscheman
• stamscheman.
FAKTA:
CAD
CAD (Computer Aided Design) är programvara som används för att skapa tekniska ritningar i 2D och 3D. Det används inom olika branscher som bygg, VVS- och fastighetsbranschen.
En isometrisk ritning är en typ av tredimensionell avbildning som används för att visa en byggnads eller ett föremåls form och konstruktion från en vinkel där alla tre dimensioner (höjd, bredd och djup) framställs utan perspektivförvrängning. Detta gör att alla sidor av ett objekt visas tydligt, vilket gör isometriska ritningar särskilt användbara inom VVS för att visa detaljer och ge en tydlig överblick av rörkonstruktionen.
Flödesscheman används för att redovisa hur systemet är uppbyggt och hur det är tänkt att fungera. I flödesschemat redovisas hur apparatur och komponenter, som pumpar, styrventiler och värmeväxlare ska kopplas samman. Ritningen är alltså en schematisk beskrivning och visar i vilken ordning komponenterna ska monteras.
VVS-ingenjörer spelar en avgörande roll i att skapa tekniska ritningar och underlag för byggprojekt genom att analysera projektkrav och samarbeta med arkitekter och andra specialister för att säkerställa att byggnadens behov av värme, ventilation, kylsystem och vattenförsörjning uppfylls. De använder CADprogram för att ta fram detaljerade 2D- och 3D-ritningar som visar placering och installation av rör, ventiler, ventilationskanaler och andra komponenter.
Ett flödesschema för värme-och sanitetssystem för en 2-stegs fjärrvärmecentral.
CENTRALT INNEHÅLL: xyz
■ Kommunikation med facktermer i relation till arbetsuppgiften.
■ Situationsanpassat bemötande och faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel attityder och värderingar.
Kommunikation och bemötande
I det här kapitlet redogör vi för betydelsen av samverkan och kommunikation på arbetsplatsen och hur effektiv kommunikation samt samarbete inte bara bygger starka arbetsteam, utan också bidrar till framgångsrika VVS- och fastighetsprojekt. Vi tar upp den sociala arbetsmiljön och hur den inbegriper aspekter som bemötande, språkbruk och kommunikation. Vi förklarar även begreppen fackspråk och facktermer, samt ger en ordlista med de viktigaste facktermerna.
Oavsett vad arbetet består av är det viktigt att kunna kommunicera med kunden på ett bra sätt.
Kommunikation
Att kunna samverka och kommunicera effektivt är av stor betydelse inom VVS- och fastighetsbranschen, inte bara ute på olika arbetsplatser utan även inom företagets organisation och dess personal. Nedan följer några anledningar till att dessa färdigheter är så viktiga.
• Säkerhet på arbetsplatsen: En arbetsplats är full av potentiella risker. Effektiv kommunikation hjälper till att förmedla viktig säkerhetsinformation och säkerställer att alla är medvetna om eventuella faror. Genom god samverkan kan arbetsgrupper hitta och hantera risker mer effektivt, vilket minskar risken för olyckor.
• Effektivitet och produktivitet: Tydlig kommunikation om arbetsuppgifter och mål säkerställer att alla arbetar i samma riktning. Detta minskar missförstånd och onödiga förseningar. När alla samarbetar smidigt kan projekt slutföras snabbare och med högre kvalitet.
• Problemlösning: VVS- och fastighetsprojekt kan vara komplexa och oförutsägbara. Förmågan att effektivt kommunicera och samarbeta underlättar problemlösning. Arbetsteam som samverkar bra är bättre på att komma på kreativa lösningar på oväntade utmaningar.
• Arbetsmiljö och trivsel: En god arbetsmiljö där alla känner sig hörda och respekterade bidrar till de anställdas välmående. När arbetare och ledare kommunicerar öppet och respektfullt skapas en positiv atmosfär som främjar trivsel och minskar stress.
I arbetet gäller det att kunna bemästra fackspråk och dess facktermer, annars kommer man få svårt
Fackspråk
förstådd.
Att bemästra fackspråk och dess facktermer är av central betydelse för de som arbetar inom VVS- och fastighetsbranschen. I VVS- och fastighetsbranschen där precision och detaljrikedom är kritiska blir kunskapen om och användningen av korrekta facktermer inte bara en del av arbetet, utan också en avgörande faktor för framgång och säkerhet.
Inom branschen är kommunikationen ofta teknisk. Att använda korrekta facktermer säkerställer att all information överförs klart och tydligt mellan alla inblandade parter. Detta minskar risken för missförstånd som kan leda till felaktiga utföranden, förseningar i arbetet eller till och med farliga situationer.
Arbetsplatser kan vara farliga miljöer med många risker, därför är korrekt användning av facktermer avgörande för att förstå och följa säkerhetsföreskrifter och instruktioner. Om en arbetare inte förstår terminologin som används i säkerhetsdokumentation eller under säkerhetsgenomgångar ökar risken för olyckor.
Att kunna fackspråket visar på kompetens och professionalism. Det skapar förtroende inte bara bland kollegor utan också hos arbetsledare, projektledare och kunder. I en bransch där rykte kan vara avgörande för att få nya uppdrag är förmågan att kommunicera professionellt en viktig tillgång.
När alla på en arbetsplats talar ”samma språk” (det vill säga använder samma facktermer) underlättas arbetsflödet. Det minskar tidsåtgången för förklaringar och frågor, vilket leder till en mer effektiv och produktiv arbetsmiljö.
att göra sig
Facktermer
Term Förklaring
Ackumulatortank
1
En välisolerad tank som lagrar varmt vatten för att användas vid behov, till exempel för uppvärmning eller tappvarmvatten.
Allergener Ämnen som kan orsaka allergiska reaktioner, viktigt att undvika i ventilationssystem.
Aluminium Ett lätt, silvervitt och formbart metalliskt grundämne som är vanligt förekommande i jordskorpan. Det används bland annat i rör, profiler och isolerade fönster.
CENTRALT INNEHÅLL:
Andningsmask Skyddsutrustning som filtrerar luft för säker andning.
Anvisningar Riktlinjer eller instruktioner för ett arbete.
xyz
Arbetshandskar Handskar som skyddar mot skador vid arbete.
Arbetsmiljö Allt som påverkar en persons hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen, inklusive fysiska, psykiska och sociala faktorer.
Arkitekt En person som designar och planerar byggnader och andra fysiska strukturer.
Avloppsreningsverk Anläggning för att rena avloppsvatten från hushåll och industrier.
Avloppssystem Nätverk av rör och komponenter som hanterar avloppsvatten.
Avluft Luft som leds ut från ett ventilationssystem.
Avluftningsanordning Komponent som tar bort luft från vätskor i system.
B Balk
Bärande byggnadselement som ofta används för att stödja tak eller golv.
Beklädnad Ytskikt eller material som används för att skydda, dekorera eller täcka en byggnadsdel eller yta.
Bemötande Hur du agerar och kommunicerar gentemot andra människor, vilket inkluderar både ditt verbala och icke-verbala språk, din attityd och dina handlingar.
Betong Material bestående av cement, ballast (vanligtvis sand och grus) och vatten, som blandas ihop och härdar till en stenliknande massa som används för konstruktion av byggnader.
Bjälklag En horisontell bärande byggnadsdel som avgränsar våningar i en byggnad, både uppåt och nedåt.
Bockningsverktyg Verktyg för att böja rör och metaller till önskad form.
Bokföring Ekonomisk registrering och redovisning av verksamhetens transaktioner.
Borrad brunn Brunn som skapas genom borrning för att nå grundvatten.
Borrmaskin Elektriskt verktyg för borrning i material som trä och betong.
Boverkets byggregler Nationella regler som styr byggnation och säkerhet.
Brandskydd Åtgärder och system för att förebygga och begränsa brand.
Branschstandard En överenskommen riktlinje eller norm som används inom en specifik bransch för att säkerställa kvalitet.
Bärande vägg En vägg som har en konstruktiv funktion i en byggnad. Det vill säga den bär upp vikten av tak, bjälklag eller andra väggar ovanför.
C-D
Cellplast Ett lättviktigt material som består av plast med små gasfyllda celler, vilket ger det utmärkta isolerande egenskaper. Ett material som används för isolering i byggnader.
Centrifugalpump Pump som använder en roterande impeller för att öka trycket och flödet på en vätska.
Certifiering Process där en oberoende part intygar att en produkt, tjänst, person eller organisation uppfyller specifika standarder eller krav. Med andra ord en form av kvalitetsmärkning.
Cirkulationspump En pump som används för att cirkulera vätska (oftast vatten) i värmesystem, kylsystem och tappvarmvattensystem (VVC).
COP-faktor Mått på en värmepumps energieffektivitet. Anger förhållandet mellan tillförd och avgiven energi.
Dimensionering Beräkningar för att bestämma rätt storlek och kapacitet på komponenter eller system.
Djupbrunnspump Pump som används för att hämta upp grundvatten, oftast mellan 30-120 meter ner i marken.
Dokumentation Professionella anteckningar för att beskriva ett arbete, installationer eller ett system.
Term Förklaring
Don Komponent som används för att reglera luftflöde i ventilationssystem.
Dricksvatten Rent vatten avsett för konsumtion och daglig användning.
Drift- och underhåll Planerade och regelbundna åtgärder för att hålla system och byggnader fungerande.
Dränkbar pump Pump som kan sänkas ner i vatten.
Dusch En installation för personlig hygien där vatten leds genom ett duschmunstycke. Duschar finns i badrum, men kan även finnas i andra utrymmen, till exempel i gym eller omklädningsrum.
E
Egenkontroll Kontroll av arbetsuppgifter för att säkerställa kvalitet.
Ejektorpump Pump som använder en ström av vätska eller gas för att skapa undertryck och lyfta eller flytta vätskor från en lägre nivå till en högre.
Ejektorsystem System som skapar ett undertryck för att transportera vätskor som vatten.
Ekonomisk hållbarhet
Ekonomisk hållbarhet handlar om att skapa en stabil och långsiktig ekonomi som tar hänsyn till människors behov och planetens resurser.
Elpanna Uppvärmningsanordning som använder elektricitet för att värma vatten, vilket används för att förse ett hus med värme och/eller varmvatten.
Energimätare Anordning som mäter och registrerar energiförbrukning, oftast i form av el.
Energiomvandling Process där energi omvandlas från en form till en annan.
Energioptimering Strategier och teknik för att minska energiförbrukningen.
Entreprenör En person eller organisation som driver och utvecklar projekt eller företag.
Ergonomi Ergonomi handlar om att anpassa arbetet och arbetsmiljön till människan, både fysiskt och psykiskt. Detta för att förebygga skador och ohälsa
Estetik Handlar om upplevelsen och bedömningen av skönhet och visuella kvaliteter hos byggnader eller system.
Expansionskärl Behållare som hanterar variationer i tryck inom ett system.
F
Fackspråk Ett språk som används inom ett visst yrke, område eller intressegrupp. Det innehåller speciella ord och uttryck, så kallade termer, som har en specifik betydelse inom just det området
Facktermer Ord och uttryck som har en specifik betydelse inom ett visst yrke, område eller ämnesområde. De är en del av fackspråket och används för att underlätta kommunikationen mellan personer som är insatta i området.
Fastighetsautomationssystem
Digitalt system som centraliserar övervakning, styrning och optimering av en byggnads tekniska system för att förbättra effektivitet och komfort.
Fastighetsförvaltning Handlar om att ta hand om en fastighet på bästa sätt, både fysiskt och ekonomiskt. Det innefattar allt från att sköta om den dagliga driften och underhållet till att planera långsiktiga investeringar och utveckla fastigheten.
Filter Komponent som tar bort partiklar eller föroreningar från luft eller vatten.
Fjärrkyla
Ett system för att kyla ner byggnader genom att distribuera kallt vatten från en central produktionsanläggning via ett nätverk av rörledningar.
Fjärrvärme Ett system för att värma upp byggnader genom att distribuera varmt vatten från en central produktionsanläggning via ett nätverk av rörledningar.
Flyktiga organiska föreningar (VOC) En grupp kemikalier som avdunstar till gasform vid rumstemperatur och kan påverka inomhusluftens kvalitet.
Fläkt Anordning som flyttar luft i ventilations- eller kylsystem.
Frånluft Luft som avlägsnas från ett ventilationssystem och dess byggnad.
Frånluftsdon Komponent som leder bort luft från ett rum i byggnaden.
Fundament En bärande konstruktion som fördelar vikten av en byggnad eller anläggning till marken.
Fördelningsskåp Skåp där rör och ledningar samlas för fördelning av vatten eller värme.
Föreskrift Riktlinje eller regel som ska följas vid arbete och installationer.
Förordning Juridiskt bindande regel som styr verksamheter.
BokGym
VVS OCH FASTIGHET 1
VVS och fastighet nivå 1 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden, yrken, lagar och bestämmelser, inomhusklimatets betydelse, arbetsmiljölagstiftning, uppbyggnad och funktion av värme-, sanitets-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem, vattnets kretslopp, termodynamikens lagar, läsning och tolkning av ritningar, vanligt förekommande arbetsuppgifter, ergonomi och arbetsmiljö, egenkontroll och dokumentation, tolkning av manualer samt kommunikation med facktermer. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.
Rickard Andersson