Issuu

NATURBRUK 1

BokGym

Bengt Weidow

Innehåll

HÅLLBART NATURBRUK

Biologisk mångfald 76 Ekosystemtjänster 77

naturresurser

med växter 91 Arbetsuppgifter med djur 92 Ergonomi, säkerhet och miljö 93

och tekniska hjälpmedel

Naturbruk, nivå 1

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet Naturbruk på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Introduktion av naturbrukets verksamhetsområden

• Naturbrukets olika yrkesområden och yrkesmiljöer, till exempel arbete inom djurvård, hästhållning, lantbruk, naturturism, skogsbruk och trädgård.

CENTRALT INNEHÅLL:

• Naturbruksprodukter och naturbrukstjänster, till exempel livsmedel, växtmaterial, träråvara, energiråvara, naturoch landskapsvård samt naturupplevelser.

• Naturbrukets utveckling med ett historiskt och globalt perspektiv.

• Etiska aspekter av olika produktionsmetoder samt målkonflikter i samband med naturbruksverksamheter, till exempel markanvändning och genmodifiering.

• Intresseorganisationer inom området naturbruk, deras arbete och påverkan på den politiska agendan från lokal till global nivå.

Hållbart naturbruk

• Naturens biologiska mångfald och dess betydelse för ett hållbart naturbruk.

• Begreppet ekosystemtjänster som ett sätt att synliggöra de ekologiska sambanden i naturen och hur människans resursanvändning påverkar dessa.

• Samhällets styrmedel och mål på lokal, regional, nationell och internationell nivå samt hur de används i samband med frågor om en hållbar användning av naturresurser.

• Naturbrukets användning av naturresurser samt naturbruket som resurs för en hållbar utveckling.

• Miljöhänsyn inom naturbruk, till exempel i samband med gödselhantering, växtnäringstillförsel, maskinanvändning, djurhållning och nyttjande av mark för upplevelsebaserade tjänster samt skogsskötsel.

Arbetsuppgifter

• Arbetsuppgifter med hantering av växter eller djur samt dokumentation av genomförda arbetsuppgifter.

• Användning av vanligt förekommande handredskap och tekniska hjälpmedel, däribland digital teknik.

• Materialkunskap, materialval och materialanvändning när arbetsuppgifter utförs.

• Underhåll av handredskap och tekniska hjälpmedel.

• Arbetsuppgifter med utgångspunkt från handböcker och instruktioner.

Arbetsmiljö och säkerhetsfrågor

• Arbetsmiljö och säkerhetsfrågor samt systematiskt arbetsmiljöarbete, däribland riskbedömning, förebyggande åtgärder och uppföljning.

• Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter samt anställningsvillkor och försäkringar.

• Arbete och återhämtning, ergonomi samt hur sociala kontakter, samarbete och inflytande påverkar människors hälsa och arbetsförmåga.

• Första hjälpen med HLR (hjärt-lungräddning).

• Brandskydd, brand och brandbekämpning.

• Funktions- och säkerhetskontroll i samband med användning av tekniska hjälpmedel.

• Ergonomi i samband med att olika arbetsuppgifter utförs.

• Lagar och andra bestämmelser som gäller säkerhet i arbetet.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

F Eleven redogör översiktligt för olika yrkesområden inom naturbruket och ger exempel på yrken och arbetsuppgifter.

F Eleven redogör översiktligt för produkter och tjänster samt för naturbrukets historiska utveckling.

F Eleven för enkla resonemang om hur naturresurser används inom naturbruket och hur naturbruket kan bidra till att främja en hållbar utveckling.

F Eleven följer arbetsinstruktioner, väljer lämpliga verktyg och redskap samt utför arbetsuppgifter på ett etiskt och säkert sätt. Eleven tar ansvar för materiella värden och för miljön i enlighet med lagar och andra bestämmelser. Eleven gör enkla riskbedömningar och vidtar förebyggande säkerhetsåtgärder.

Betyget D

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

F Eleven redogör utförligt för olika yrkesområden inom naturbruket och ger exempel på yrken och arbetsuppgifter.

F Eleven redogör utförligt för produkter och tjänster samt för naturbrukets historiska utveckling.

F Eleven för utvecklade resonemang om hur naturresurser används inom naturbruket och hur naturbruket kan bidra till att främja en hållbar utveckling.

F Eleven följer arbetsinstruktioner, väljer lämpliga verktyg och redskap samt utför arbetsuppgifter på ett etiskt och säkert sätt. Eleven tar ansvar för materiella värden och för miljön i enlighet med lagar och andra bestämmelser. Eleven gör utvecklade riskbedömningar och vidtar förebyggande säkerhetsåtgärder.

Betyget B

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

F Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika yrkesområden inom naturbruket och ger exempel på yrken och arbetsuppgifter.

F Eleven redogör utförligt och nyanserat för produkter och tjänster samt för naturbrukets historiska utveckling.

F Eleven för välutvecklade resonemang om hur naturresurser används inom naturbruket och hur naturbruket kan bidra till att främja en hållbar utveckling.

F Eleven följer arbetsinstruktioner, väljer lämpliga verktyg och redskap samt utför arbetsuppgifter på ett etiskt och säkert sätt. Eleven tar ansvar för materiella värden och för miljön i enlighet med lagar och andra bestämmelser. Eleven gör välutvecklade riskbedömningar och vidtar förebyggande säkerhetsåtgärder.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Naturbrukets olika yrkesområden och yrkesmiljöer, till exempel arbete inom djurvård, hästhållning, lantbruk, naturturism, skogsbruk och trädgård.

■ Naturbruksprodukter och naturbrukstjänster, till exempel livsmedel, växtmaterial, träråvara, energiråvara, naturoch landskapsvård samt naturupplevelser.

Naturbruk

Naturbruk omfattar de olika verksamheter som nyttjar och förvaltar naturresurser. Det kan till exempel vara produktion av livsmedel, växtmaterial och träråvara. Andra verksamheter är exempelvis naturoch landskapsvård, fiske och vattenbruk, arbete med djur, park- och trädgårdsmiljöer, verksamheter som erbjuder naturupplevelser samt annat arbete med varor och tjänster inom naturbrukssektorn.

Naturbruk är en stor sektor i samhället och omfattar arbeten inom jordbruk, skogsbruk, hästhållning, djurvård, vattenbruk och trädgård. Till naturbrukets sektor räknas också naturturism. Det finns dessutom många arbeten med förädling av råvaror, forskning och rådgivning, arbeten på länsstyrelser och statliga verk och arbeten inom intresseorganisationer inom naturbruk.

De som arbetar inom sektorn naturbruk gör det antingen som anställda eller som egenföretagare. Jämfört med andra samhällssektorer är det en stor andel som arbetar som egna företagare.

Naturbruk omfattar en stor bredd av arbeten, från produktion av färdiga produkter för livsmedelsförsäljning eller råvaror för industrin, till naturturism och naturvård. Egenföretagare inom naturbruk kan tillhandahålla tjänster såsom maskinförare, hovslagare, fårklippare, klövverkare, ridlärare eller trädgårdshjälp.

Arbete inom naturbruk innebär arbete i eller nära naturen, ofta med maskiner och ibland med djur. Många gånger är arbetet fysiskt. Jämfört med förr i tiden har många arbeten inom i synnerhet jordoch skogsbruk förändrats. Det har bland annat inneburit att den fysiska arbetsmiljön blivit bättre, maskiner utför idag många tunga uppgifter och datoriseringen har skapat fler kvalificerade arbetsuppgifter. Till viss del har dessvärre även omfattningen av ensamarbete ökat.

FAKTA:

Vattenbruk

Vattenbruk, även kallat akvakultur, är odling av vattenlevande organismer som fisk, skaldjur, alger och andra vattenlevande arter i kontrollerade miljöer. Det omfattar både sötvatten och saltvatten och är en viktig näringsgren för livsmedelsproduktion.

FAKTA:

Egenföretagare

Egenföretagare kallas den person som driver enskild näringsverksamhet (även kallad enskild firma). Personen är ekonomiskt ansvarig för företagets skulder, till skillnad från företagare som bedriver aktiebolag, där bolagets ekonomi är separerad från individens. Även om de flesta egenföretagare vanligtvis inte har någon anställd personal, är det ändå möjligt att bedriva en enskild firma med anställda.

Naturbruk är en stor sektor i samhället och omfattar arbeten inom jordbruk, skogsbruk, djurskötsel och trädgård.

Yrkesområden inom naturbruk är:

• lantbruk

• skogsbruk

• trädgård

• häst

• djurvård

• naturturism

• vattenbruk.

FAKTA:

Den gröna sektorn och areella näringar

I stället för ordet naturbruksektorn används ibland uttrycken den gröna sektorn eller de areella näringarna. Företag inom gröna näringar är företag som har jord, skog, trädgård eller landsbygdens miljö som grundläggande resurser. Areella näringar är ett samlingsbegrepp för verksamheter som använder biologiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiske, jakt och rennäringen. Begreppet används bland annat inom statistik och samhällsplanering.

1

Mycket av det tunga och slitsamma arbetet i ladugårdar är numera automatiserat genom mjölkningsrobotar och mekaniserad utfodring och utgödsling.

Arbete med lantbruksdjur

Det vanligaste arbetet med lantbruksdjur är som djurskötare. Som lantbrukare inom djurproduktion eller som anställd djurskötare har man hand om daglig skötsel av djuren och att allmänt se till att djuren mår bra. Beroende på vilken typ av produktion och djurslag man arbetar med kan arbetsuppgifterna vara olika.

• Mjölkkor: utfodring, rengöring av stall, mjölkning och diskning av mjölkmaskin och anläggning, kontroll av brunst och planera semineringar, övervaka kalvningar, sköta om småkalvar samt tillse att stängsel och betesmarker är i ordning.

• Köttdjur: utfodring, kontroll av kalvningar, märkning av kalvar, översyn av stängsel och betesmarker, vägning av slaktdjur samt slaktplanering.

• Får: utfodring, kontroll av stängsel och betesmarker, planering av lamning, klippning, vägning och parasitkontroll, slaktplanering, övervakning av lamning samt märkning av djur.

• Gris: utfodring, kontroll av automatiska vattensystem, rengöring av utrymmen och ströa, väga djur, slaktplanering, kontroll av brunster samt övervakning av seminering och grisning.

• Fjäderfä: övervakning av automatiska system för foder och vatten, kontrollera antal ägg, packning av ägg, se över djuren samt ta bort döda och sjuka djur från grupperna.

En del djurskötare blir specialiserade på ett visst djurslag eller till och med vissa arbetsmoment. Andra har flera arbetsuppgifter som att köra traktor eller andra maskiner, och hantera automatiska system för exempelvis utfodring och utgödsling. Som djurskötare har man en mycket viktig uppgift för djurens välfärd, men också för produktionens och gårdens ekonomi. Djurskötsel är ett samspel mellan djur, människa, teknik och ekonomi.

En fårklippare är en person som klipper ull från får utan att skada djuret. Arbetet utförs vanligtvis med elektriska klippmaskiner och kräver skicklighet för att snabbt och effektivt avlägsna ullen samtidigt som djuret hanteras varsamt.

Förutom djurskötare finns det ett antal andra yrken med produktionsdjur:

• Avbytare. Avlastar lantbrukaren under perioder med stor arbetsbelastning eller under semester eller sjukdom. Avbytaren ska kunna det djurslag och de tekniska system som finns på de olika gårdarna.

• Klövvårdare. Åker till olika gårdar för att verka och sköta om klövarna på i första hand nötkreatur.

• Fårklippare. Åker till gårdar med får och klipper får.

• Mönstrare. Bedömer får utifrån givna kriterier. Mönstringen ligger sedan som grund till vilka djur som ska gå vidare till avel och vilka som ska till slakt.

• Seminör. Har utbildning för att seminera olika djurslag. I större besättningar kan det vara en djurskötare som har utbildning för seminering.

Andra yrken och yrkestitlar inom lantbruk som kräver eftergymnasiala utbildningar är exempelvis forskare, rådgivare, agronom, lantmästare, agrotekniker och driftledare.

FAKTA:

Agronom

En agronom är en expert inom jordbruk och livsmedelsproduktion som arbetar med att förbättra odling, djurhållning och hållbar resursanvändning. De kombinerar kunskap inom biologi, kemi och ekonomi för att optimera jordbrukets effektivitet och minska dess miljöpåverkan. Agronomer kan arbeta med forskning, rådgivning, livsmedelsproduktion eller policyutveckling.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

En fiskeguide ordnar eventuella tillstånd och leder sportfiskare till lämpliga fiskevatten.

Naturturism

FAKTA:

Allemansrätt

Sedan 1994 finns det inskrivet i en av Sveriges grundlagar (regeringsformen) att; ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”. Allemansrätt innebär en rätt för alla människor att tillfälligt uppehålla sig på privat mark i naturen, att färdas där och att till exempel plocka bär, svamp och vissa andra växter. Rätten innebär också en skyldighet att ta hänsyn och vara varsam mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra människor. Sedan 2000-talet har diskussioner om allemansrätten ökat eftersom den anses till viss del vara i konflikt med äganderätten.

Naturturism är hur natur-och kulturmiljöer kan användas för naturupplevelser och företagande. Många människor söker sig själva till naturen för rekreation och för att tillbringa en eller flera semesterdagar. Det kan vara för att kombinera naturintresse med fysisk aktivitet, för att lära sig mer om natur och kultur, eller bara för att koppla av i en naturlig omgivning. Exempel på naturturism är fjällvandring, forsränning, bergsklättring, slädhundturer, långritt med häst, fäbodvistelse, fågelskådning, fisketurer och viltsafari.

Arbete med naturturism

En naturguide är utbildad i att ta hand om grupper av människor för att visa olika miljöer. Guiden ska på ett säkert sätt visa hur man kan använda och bruka naturen, samtidigt som man värnar djur, natur, allemansrätt och den personliga säkerheten. Guiden ska också kunna förstärka naturupplevelsen för sina gäster och kunna förmedla biologiska samband i naturen. Ofta specialiserar sig guiden som exempelvis jakt- eller fiskeguide, vildmarksguide eller äventyrsguide.

Naturguider arbetar oftast som egenföretagare och har nästan alltid eftergymnasiala utbildningar inom något eller några av områdena ledarskap, guidning, turism och biologi.

Vattenbruk

I Sverige finns mycket vatten och därför goda möjligheter till vattenbruk. Vattenbruk finns i hela Sverige och bedrivs i havet, i sjöar och kraftverksdammar samt i tankar på land. Flytande kassar av nät är den vanligaste tekniken, men metoderna förändras och förbättras för att göra vattenbruket effektivt och samtidigt tillgodose miljökrav. Vattenbruk kan ha olika mål med produktionen:

• Livsmedel. Exempelvis lax, regnbåge, kräftor eller musslor för konsumtion.

• Produktion av yngel. Den yngel som produceras planteras ut i det vilda eller säljs för vidare uppfödning.

• Industriprodukter. Kan exempelvis vara alger till bränsle eller till gödning.

Arbete med vattenbruk Yrken inom vattenbrukssektorn är exempelvis följande:

• Fiskodlare. Sköter fiskodlingen genom utsättning, utfodring, märkning och slakt av fisk.

• Fiskevårdare. Har teoretiska och praktiska kunskaper i marinbiologi och arbetar med att vårda fisk och fiskevatten. Denne har ofta en eftergymnasial utbildning.

• Fiskekontrollant. Den viktigaste uppgiften är att sköta fisketillsynen och förhindra tjuvfiske.

För att få odla fisk, kräftor och blötdjur krävs tillstånd, och journaler ska föras. Det är den som är ansvarig för odlingen på ett vattenbruk som är ansvarig för att det förs en journal över verksamheten. Denna ska sparas i minst fem år och finnas tillgänglig för kontrollpersonal vid ett kontrollbesök.

FAKTA:

Grön rehab

Grön rehab bygger på kunskapen om trädgårdens, djurens och naturens goda förmåga att ge återhämtning och läka stressrelaterad ohälsa. Personer som har stressrelaterad sjukdom eller lättare depression kan få remiss från vården att besöka godkända anläggningar för grön rehab. Ofta är grön rehab ett komplement till traditionell arbetsterapi, psykoterapi och sjukgymnastik, och kan vara en kompletterande verksamhet på ett lantbruk.

En tämligen stor verksamhet med vattenbruk.

2CENTRALT INNEHÅLL:

■ Naturbrukets utveckling med ett historiskt och globalt perspektiv.

■ Etiska aspekter av olika produktionsmetoder samt målkonflikter i samband med naturbruksverksamheter, till exempel markanvändning och genmodifiering.

■ Intresseorganisationer inom området naturbruk, deras arbete och påverkan på den politiska agendan från lokal till global nivå.

Naturbrukets utveckling

Grundläggande förutsättning för naturbruk är mark och jord. Vår jord är ett resultat av inlandsisens effekter. Isen, som för tusentals år sedan började smälta och drog sig tillbaka mot norr, lämnade efter sig ett kargt och ödsligt landskap. De sydligaste delarna av Skåne blev isfria för cirka 15 000 år sedan. Det dröjde några tusen år innan marken blev täckt av mossor, lavar och köldhärdiga örter och träd. När de första människorna kom till Sverige vet vi inte. Kanske att det var en jägare och hans familj som gick över det som idag är Öresund för nära 10 000 år sedan.

Klimatet blev så småningom varmare och mer värmekrävande växter koloniserade landet. Ädellövskogar av ek, lind, alm och hassel växte upp. Bland de fuktiga lövurskogarna fanns det även torra och magra tallmarker.

Människan har alltid påverkat landskapet, och nästan all mark och allt djurliv i Sverige har på något sätt påverkats av mänsklig aktivitet. Det kan handla om jakt för kött och päls, bete till tamdjur, ved och virke från skogen, uppodling av åkermark, byggande av bostäder och anläggningar för industrier, vägar och fritidsanläggningar.

FAKTA:

Moränmark

Moränmark är mark som består av morän, en osorterad jordart bildad av inlandsisens avlagringar. Den innehåller en blandning av lera, sand, grus och sten.

Hur landskapet påverkats beror på var i Sverige man befinner sig. I norra Sverige dominerar barrskogen och skogsbruket, och i södra Sverige jordbruksmark och spannmålsodling. Däremellan finns områden med slättlandskap, skogsbygder, och en blandning av dessa. Stor påverkan på landskapet har också mänsklig aktivitet som inte är naturbruk, exempelvis byggandet av städer, industrier och infrastruktur.

Naturbrukets utveckling skiljer sig mellan jordbruk, skogsbruk, trädgård, häst, djurvård och naturturism.

Landskap i Sverige som formats av inlandsisen. På den mark som idag brukas som åker avsatte den smältande inlandsisen det finaste materialet, medan höjderna i bakgrunden fick ta emot det grövre och osorterade materialet. Resultatet här blev moränmark, där det idag växer skog.

Traktorer i jordbruket är en relativ ny företeelse. De första traktorerna tillverkades i slutet av 1800-talet, med några av de tidigaste exemplen runt 1890-talet. Dessa maskiner drevs ofta av ångmotorer och utvecklades senare till bensin- och dieseltraktorer i början av 1900-talet.

Jordbruk

Innan framväxandet av jordbruk levde människor som jägare och samlare. De första jordbruken tros ha uppstått för cirka 12 000 år sedan. Oberoende av varandra uppstod jordbruk bland annat i Mellanöstern, Mexiko, Peru och Kina. Olika grödor användes på de skilda platserna. I Europa och Mellanöstern blev vetet den viktigaste grödan, i A sien odlades ris och hirs, medan man i Amerika odlade bland annat majs, bönor, potatis och kassava.

Jämfört med livet som jägare och samlare innebar jordbruk en ökad tillgång på mat. Detta resulterade i ökad folkmängd samt större och mer permanenta bosättningar. Jordbruk innebar även ett överskott på mat. Detta överskott kunde man byta mot andra varor. Succesivt uppstod härigenom handel, handelsleder och nya bosättningar. Överskott och handel innebar att vissa grupper av människor kunde försörja sig på annat sätt än att själva vara jordbrukare, till exempel genom hantverk.

FAKTA:

Kassava

Kassava (även kallat maniok) är en buskartad ört som bildar stora knölrötter. Rötterna innehåller mycket stärkelse och är ett viktigt baslivsmedel i många tropiska länder.

FAKTA:

Infrastruktur

Infrastruktur är anläggningar som behövs för att grundläggande funktioner i samhället ska fungera. Till infrastruktur räknar man vägar, järnvägar, elnät, telenät, vatten, avloppsnät och internet. Även andra strukturer som myndigheter, utbildningsväsen och sjukvård räknas till samhällets infrastruktur.

FAKTA:

De första människorna

De första människorna i Sverige levde som jägare och nomader. Man fiskade, jagade och åt bär, nötter och frukter. När det blev för lite mat på en plats drog de vidare till nästa ställe.

FAKTA:

Nomader

Nomader är människor som lever ett kringvandrande liv utan en fast boplats, ofta i jakt på betesmarker, vatten eller andra resurser.

CENTRALT INNEHÅLL:

Skogsarbetare i vintermiljö som bär skyddsutrustning, inklusive hjälm, hörselskydd och varselkläder. Skogen är en krävande arbetsmiljö och ställer därmed höga krav på säkerhet.

Skogsbruk

De skogar vi har idag har under århundraden påverkats av mänsklig aktivitet. Man har svedjat, huggit, dämt upp vatten och dikat ur sankmarker. Hur skogen ser ut beror på hur den brukats och var i Sverige den finns. Olika delar av Sverige har också påverkats på olika sätt av skogsbruket.

Tidig historia

I södra Sverige har odling och betesdjur varit vanligt under flera tusen år. Åkermarken stängdes in och djuren fick gå på bete i skogarna runt åkermarken. Skogarna, som till övervägande del var lövskog, blev till ett halvöppet kulturlandskap, som delvis finns kvar än i dag.

I norra delarna av Sverige var det glesare befolkning. De flesta människor levde då precis som nu längs med kusten och de stora vattendragen. Landskapet dominerades av stora barrträdskogar, som närmare fjällkanten övergick till blandskog med björk. Förutom betesmark åt djuren gav skogen timmer till husbyggen och bränsle för uppvärmning och matlagning. Skogen gav också ett tillskott till hushållet i form av bär och svamp.

De första svedjebrukarna kom från Finland under slutet av 1500-talet och på 1700-talet. När befolkningen växte omvandlades allt större skogsområden till jordbruksmark för livsmedelsproduktion. Uppodlingen av skogsområden uppmuntrades av staten genom skattelättnader. Men när stora skogsområden blev jordbruksmark kom en rädsla över att skogen skulle ta slut, och skattelättnaden upphörde.

Under 1600-talet och ända in på 1900-talet var bergsbruket i stort behov av ved och träkol för malmbrytning i gruvorna. Enorma skogsområden avverkades för att förse masugnarna med bränsle. Bruken började köpa upp skogsområden runt gruvorna för att säkra tillgången av ved och virke. Man insåg också att skogen behövde nyplanteras efter avverkning för att långsiktigt säkra tillgången på ved.

Skogsbruket övergick successivt från att bara enbart bli exploaterad till att även bli förvaltat med hänsyn till hållbar produktion. Gruvorna var vanligast i Mellansverige, men sättet att förvalta skog spred sig över hela landet. Mellan åren 1850–1950 förändrades produktionsmetoderna för järnhanteringen successivt. Träkol fasades ut, och istället användes virket i sågverk och i massaindustrin. Kolning upphörde omkring år 1950.

I södra Sverige brukades skogarna av bönderna men på andra sätt. Skogen användes länge till bete, och träden avverkades främst till husbehovsved och för virke till gårdarnas byggnader. Djuren betade ibland hårt, och detta höll skogen halvöppen.

Dimensionshuggning, vilket innebär att de grövsta och mest värdefulla träden avverkas, var vanligast i Norrland. Skogar som är dimensionshuggna fick ofta en sämre tillväxt eftersom de sämsta träden lämnades kvar. När pappersmassaindustrin behövde mer råvara under slutet av 1800-talet blev det lönsamt att avverka även de klena dimensionerna. I stället för att bara avverka de största träden började man avverka allt virke.

FAKTA:

Dimesionshuggning

Dimensionshuggning innebär att träd över en viss dimension huggs. Sättet att hugga räknas som exploaterande, detta eftersom det inte tar hänsyn till den kvarvarande skogens kvalitet. Dimensionshuggning används knappast i dag.

FAKTA:

Kolning

Kolning är framställning av träkol av ved och annat biologiskt material. Under senare delen av 1800-talet svarade kolningen för 15 % av den svenska virkesförbrukningen. Kolningen kom att medföra att stora arealer skogsmark avskogades. Idag är kolning en turistattraktion snarare än en näringsverksamhet.

Ved var en av de dominerande produkterna från skogen under århundraden.

Arbete med en kolmila.

Utemiljötjänster inom trädgård omfattar bland annat anläggande av parker med plattsättning, byggande av murar och trapper, utplantering av ett- och fleråriga växter och inte minst skötseln av parker (ogräsrensning samt klippning av gräsmattor, buskar och träd).

Trädgård

FAKTA:

Fritidsodling

Fritidsodlingen räknas inte till den egentliga trädgårdsnäringen då det är privatpersoner som för nöjes skull anlägger och förvaltar sina trädgårdar och kolonilotter. Det är således ingen näringsverksamhet.

Anläggning av trädgård bara för trevnad var tidigt endast för de välbärgade. Idag är trädgårdsanläggning en sysselsättning för de flesta med eget hus.

Den svenska trädgårdsbranschen är komplex och består av företag med en rad olika inriktningar. Förenklat kan branschen delas upp i en bransch med produktion av livsmedel och i en utemiljöbransch. Värdet av den samlade produktionen i trädgårdsnäringen av varor och tjänster utgörs till cirka en tredjedel av produktion av potatis, frukt, bär, grönsaker, svamp, prydnadsväxter och plantskoleväxter. Omkring två tredjedelar är utemiljötjänster. Totalt är värdet på trädgårdsbranschens produktion av varar och tjänster drygt 30 miljarder kronor.

Tidig historia

Odling och produktion av livsmedel, som potatis, frukt, bär och grönsaker, var från början en del av böndernas självhushållning. På de större godsen fanns ofta egen trädgård för odling av frukt och grönsaker. När klassamhället blev utpräglat var det adeln och överklassen som anlade trädgårdar för nöjes skull.

Historiskt sett var man tvungen att äta och försörja sig på det som kunde odlas i Sverige, eftersom transporter var begränsade och mycket dyra. På landsbygden odlade man och åt anpassat till odlingssäsongen och efter de lagringsmöjligheter man hade.

Äpplen var tidigt en del av självhushållningen. Idag finns äppelodlingar för produktion av matäpplen och för tillverkning av bland annat mos och must.

Trädgårdsnäringen i dag

Den svenska trädgårdsnäringen är en yrkesmässig produktion av grönsaker, köksväxter, prydnadsväxter, frukt och bär samt plantskoleväxter. Produktionen sker dels i växthus, dels på friland. Den omfattar även utemiljöbranschen som anlägger och förvaltar trädgårdar och parkanläggningar.

Trädgårdsnäringen är en typisk småföretagarbransch med relativt små produktionsenheter. Södra Sverige är centralt för landets trädgårdsodling. Frukt odlas framför allt i de södra delarna av landet medan bärodlingen är spridd i princip över hela landet. Blomsterodlingarna har en viss koncentration till tättbebyggda områden men sker i hela landet. Odlingen av utplanteringsväxter är en viktig produktion för mellersta och norra Sverige.

Precis som jordbruket har trädgårdsbranschen upplevt stora förändringar under de senaste åren med bland annat ett stadigt minskande antal företag men i stort sett oförändrade odlingsarealer. Utvecklingen har varit snabbare inom trädgårdsodlingen än för jordbruket som helhet.

Produktionen av livsmedel skiljer sig mellan olika länder, bland annat beroende på klimat och tillgång till odlingsteknik. Den skiljer sig även mellan södra och norra delarna av Sverige. Idag är det billigt att transportera livsmedel, och merparten av den frukt och de grönsaker vi äter är importerade. Det finns ett stort utrymme att odla mer i Sverige, och under senare år har fritidsodlingar och intresset för närproducerat och svenskproducerat ökat.

Växthusodling av tomater.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Naturens biologiska mångfald och dess betydelse för ett hållbart naturbruk.

■ Begreppet ekosystemtjänster som ett sätt att synliggöra de ekologiska sambanden i naturen och hur människans resursanvändning påverkar dessa.

■ Samhällets styrmedel och mål på lokal, regional, nationell och internationell nivå samt hur de används i samband med frågor om en hållbar användning av naturresurser.

■ Naturbrukets användning av naturresurser samt naturbruket som resurs för en hållbar utveckling.

■ Miljöhänsyn inom naturbruk, till exempel i samband med gödselhantering, växtnäringstillförsel, maskinanvändning, djurhållning och nyttjande av mark för upplevelsebaserade tjänster samt skogsskötsel.

Hållbart naturbruk

Allt människan gör påverkar omgivningen och miljön. Byggande av vägar och hus samt bil- och flygresor. All produktion av varor kräver råvaror och energi, vilket ger utsläpp och restprodukter som påverkar miljön. Även naturbrukets verksamhet med exempelvis odling, djurhållning, jakt och fiske påverkar. Det sker genom intrång i naturen, förbrukning av material, transporter och utsläpp. Samtidigt producerar naturbrukssektorn en stor mängd produkter och råvaror som är livsnödvändiga för människors överlevnad, exempelvis mat.

Detta kapitel förklarar begreppen hållbart, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vidare handlar kapitlet om naturbrukets användning av naturresurser och hur samhället kan påverka denna användning. Dessutom presenteras olika metoder för att arbeta miljövänligt inom naturbruk.

Hållbarhet

Det finns olika aspekter av hållbarhet: grön, ekonomisk och social hållbarhet.

• Grön hållbarhet innebär exempelvis att hushålla med jordens resurser, som råvaror och energi, minimera miljöfarliga utsläpp och avfall, varsamhet med kemiska produkter samt att vara medveten om att allt i naturen rör sig i kretslopp.

• Ekonomisk hållbarhet innebär att verksamheter såsom odling och avverkning måste vara ekonomiskt lönsamma för att företagaren ska vara villig att investera kapital i verksamheten.

• Social hållbarhet är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Till social hållbarhet kan också räknas allas möjlighet att kunna använda vår natur och allas skyldighet att värna om den möjligheten.

Skog och grönska är ofta symboler för grön hållbarhet, men hållbarhet är mer än så.

Målet med hållbar utveckling brukar definieras som att människan ska kunna leva ett bra liv på vår planet, som har begränsade resurser, samtidigt som miljön och den biologiska mångfalden värnas. I alla delar av naturbruket, odling på åker eller i skog, uppfödning av produktionsdjur eller sällskapsdjur samt vistelser i naturen, ska målsättningen vara att använda våra resurser på ett så miljömässigt och effektivt sätt som möjligt. Även utsläpp och mängden icke önskvärda restprodukter ska hållas på lägsta möjliga nivå. För att uppnå ett hållbart samhälle och en hållbar miljö finns det många aspekter att ta hänsyn till.

Hållbart naturbruk kan betyda många olika saker. Dels betyder det att välja odlingsmetoder och brukningsmetoder som ger minsta möjliga energiförbrukning, vidare att bevara den biologiska mångfalden samt att på bästa sätt vara aktsam och varsam om miljön. Samtidigt ska naturbrukets varor och tjänster produceras till ett pris som kunderna kan och vill betala. Till hållbarhet inom naturbrukssektorn kan också räknas möjligheten att producera livsmedel i händelse av en krissituation.

Som naturbrukare och som privatperson kan man påverka hållbarheten i sin egen verksamhet och vardag. Det finns en lägsta nivå i lagstiftningen på vad man inte får eller vad man måste göra. Utöver det kan varje företag bestämma att man vill göra mer än lagstiftningen kräver.

I ett naturligt ekosystem finns det en balans mellan alla organismer. Om en art ökar och breder ut sig i antal och på marken resulterar det i att organismer, växter eller djur, som lever på denna art ökar och begränsar utbredningen. Naturen strävar efter ett jämviktsläge.

FAKTA:

Ekologi

Ekologi beskriver hur allt levande samverkar med varandra och med sin omgivning. När naturen får fritt spelrum bildas ett naturligt ekosystem. De växter och djur som har bäst förutsättningar att överleva på en viss plats frodas, medan andra växter och djur trängs undan. Ett naturligt ekosystem bildas på så vis.

Livscykelperspektiv

Livscykelperspektiv är att ta hänsyn till en produkts påverkan på miljön från bearbetning av jorden, via skörd och leverans till butik och kund. Alltså hela livscykeln från produktion till konsumtion.

Växthuseffekt

De höga utsläppen av koldioxid anses vara den största orsaken till att växthuseffekten ökat. Även halten av metan, lustgas, marknära ozon samt freoner anses bidra till växthuseffekten. Gasernas växthuseffekt beror på att de släpper igenom solljus som värmer upp mark, träd och vatten. Den värmen kan sedan inte stråla ut i rymden igen som infraröd strålning, eftersom växthusgaserna delvis absorberar den.

Kris

En extraordinär händelse är en händelse som innebär en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner. Extrem väderlek, omfattande strömavbrott eller krig, kan räknas till extraordinära händelser. Även handelskrig mellan länder kan leda till krissituationer.

Att arbeta hållbart är en viktig del för liv på jorden.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Arbetsuppgifter med hantering av växter eller djur samt dokumentation av genomförda arbetsuppgifter.

■ Användning av vanligt förekommande handredskap och tekniska hjälpmedel, däribland digital teknik.

■ Materialkunskap, materialval och materialanvändning när arbetsuppgifter utförs.

■ Underhåll av handredskap och tekniska hjälpmedel.

■ Arbetsuppgifter med utgångspunkt från handböcker och instruktioner.

Arbetsuppgifter

I det första kapitlet i denna bok finns en uppräkning av yrken som finns för den som gått någon av naturbruksprogrammets inriktningar. Oavsett vilken inriktning man går på naturbruksprogrammet så finns det en hel del kunskap och färdigheter som alla lär sig och som man även förväntar sig att alla som gått naturbruksprogrammet klarar av.

Hantering av växter och djur samt dokumentation av sådana arbetsuppgifter är ett sådant område. Ett annat är att kunna hantera och underhålla vanliga handredskap och tekniska hjälpmedel. Man ska också ha tillräckliga kunskaper om material för att göra kloka val när arbetsuppgifterna utförs.

Arbetsuppgifter med växter och djur

Innan man sätter i gång med att arbeta med en anvisad arbetsuppgift bör en planering göras.

Planering

Först gör man en ordentligt undersökning av vad det är som ska utföras. Är det flera som tillsammans ska utföra arbetet? Är det lämpligt att arbetslaget arbetar gemensamt, eller bör uppgifter fördelas mellan individer? Därefter ser man till att ha på sig eller tillgång till den skyddsutrustning som eventuellt behövs och som man är beordrad att använda. Slutligen, innan man sedan sätter i gång med själva arbetet kan det många gånger vara klokt att stanna upp en stund och tänka igenom hur arbetet ska läggas upp, exempelvis i vilken ordning skilda moment bäst utförs. I den mån som sådana finns, utförs arbetsuppgifterna med utgångspunkt från handböcker och instruktioner. Detta gäller alltid vid användning av maskiner.

Oavsett om man arbetar med djur i sin profession eller har dem som en fritidssysselsättning gäller det att inneha goda kunskaper i att hantera djuren på ett bra sätt.

Vid plantering är det viktigt att välja rätt plats med lämplig jord och tillräckligt med solljus. Plantan ska planteras på rätt djup och vattnas ordentligt för att säkerställa att rötterna etablerar sig.

Arbetsuppgifter med växter

Växters grundläggande behov är att deras rötter i jorden har ett bra fäste för att kunna hämta upp vatten och näring. Växter behöver även solljus, då den genom fotosyntesen bildar sin egen näring. Detta är krav man måste tänka på när man arbetar med växter. Exempel på tämligen enkla arbetsuppgifter med växter är:

• Plantering av skogsplantor. Plantering av skogsplantor görs mestadels med maskin, men det är också möjligt att utföra arbetet manuellt. I arbetet ligger det en utmaning i att tillse att plantornas rötter får en bra placering för att kunna växa vidare.

• Skolning av växter. Skolning innebär att man tar upp små plantor från en kruka där man sått en mängd fröer. De fröer som utvecklats bra tar man upp och planterar i en ny kruka där jorden har en något högre näringshalt. Arbetsuppgiften är inte fysiskt krävande, men kräver relativt stor fingerfärdighet.

• Röjning med röjmotorsåg. Innan det påbörjas fordrar arbetet en genomgång av hur det ska utföras för att kunna utföras på ett säkert sätt. Själva arbetet är tämligen okomplicerat. Med en röjmotorsåg kan så väl gräs och sly klippas från ytor där man inte vill ha dem.

Säkert arbete med röjmotorsåg kräver korrekt säkerhetsutrustning.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Arbetsmiljö och säkerhetsfrågor samt systematiskt arbetsmiljöarbete, däribland riskbedömning, förebyggande åtgärder och uppföljning.

■ Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter samt anställningsvillkor och försäkringar.

■ Arbete och återhämtning, ergonomi samt hur sociala kontakter, samarbete och inflytande påverkar människors hälsa och arbetsförmåga.

■ Första hjälpen med HLR (hjärt-lungräddning).

■ Brandskydd, brand och brandbekämpning.

■ Funktions- och säkerhetskontroll i samband med användning av tekniska hjälpmedel.

■ Ergonomi i samband med att olika arbetsuppgifter utförs.

■ Lagar och andra bestämmelser som gäller säkerhet i arbetet.

FAKTA:

Miljö

Ordet miljö betyder omgivning, eller yttre förhållanden som påverkar allt liv. Arbetsmiljö betyder hur förhållanden är för en arbetstagare på en arbetsplats. Förhållanden kan vara både fysiska och psykiska.

FAKTA:

Tillsyn

Arbetsmiljö och säkerhet

Inom flera naturbruksområden är arbetena särskilt riskfyllda, och sektorn är en av de mest olycksdrabbade i landet. Särskilt gäller det risker för fallolyckor, arbete med djur, gödselbrunnar och maskiner.

En bidragande orsak till de många arbetsplatsolyckorna är att många arbetar ensamma och att arbetsmiljöarbetet inte prioriterats. Därför är ett fungerande arbetsmiljöarbete helt avgörande och en förutsättning för att främja god hälsa och förebygga orsaker till ohälsa och olycksfall i arbetet. Oavsett om det handlar om ett större företag eller ett enmansföretag bör arbetsmiljöarbetet inte försummas.

Kapitlet arbetsmiljö och säkerhet omfattar inledningsvis lagar och andra bestämmelser som gäller säkerhet i arbetet. Vidare omfattar det arbetsliv, ergonomi, första hjälpen, brand samt naturolyckor.

Arbetsmiljö är allt som omger den som arbetar på en arbetsplats. Det är luften, ljuset, maskinerna och dess buller, djur samt arbetskamraterna. Arbetsmiljö kan också vara möjligheten att styra sin egen tid, och vad man upplever under arbetsdagen.

En myndighet bestämmer genom lagar, förordningar och föreskrifter, villkor för hur något ska utföras, skötas eller hanteras. Lagstiftningen talar om en lägsta nivå som alla i samhället ska rätta sig efter. Varje enskild person eller företag har skyldighet att följa dessa lagar, förordningar och föreskrifter.

Andra myndigheter har uppdraget att tillse att alla bestämmelser efterlevs. För verksamheter inom naturbruk är det oftast enheter på länsstyrelser eller kommunala nämnder, exempelvis miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande, som har det regionala respektive lokala tillsynsansvaret att bestämmelser följs.

Lagar och bestämmelser

Riksdagen stiftar alla lagar medan regeringen beslutar om förordningar. Statliga myndighet beslutar, grundat på stiftade lagar och förordningar, om föreskrifter. Föreskrifter anger på en mer detaljerad nivå hur man inte får göra, eller hur man måste göra. Den myndighet som i synnerhet påverkar arbetsmiljöarbetet är Arbetsmiljöverket.

Andra myndigheter som har betydelse för arbetet kring arbetsmiljön för naturbruket är bland annat Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen, Försäkringskassan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och Elsäkerhetsverket. Det finns olika myndigheter, organisationer, företag och personer som arbetar med arbetsmiljö. Ett företag kan ha högre krav för arbetsmiljön för sina anställda, än den miniminivå som myndigheter bestämmer. Däremot får man aldrig ha en lägre nivå än lagstiftningen anger.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Ansvaret omfattar att dels tillse att arbetsmiljön är så säker som möjlig och att alla på arbetsplatsen känner till de regler som gäller. De anställda måste följa de bestämmelser och regler som arbetsgivaren ställer samt är skyldiga att använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren anvisar.

Arbetsmiljölagen (AML) är den övergripande lagstiftningen om arbetsmiljön. Under den finns arbetsmiljöförordningen och ett antal föreskrifter som också gäller. Följande föreskrifter är särskilt aktuella för naturbruk:

• Användning av traktorer (AFS 2004:6). Den som arbetar med en traktor ska ha ordentlig kunskap om traktorns konstruktion och risker med den.

• Arbete med djur (AFS 2008:17). Föreskriften har till syfte att minska antalet olyckor och skador som beror på arbete med djur.

• Användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Felaktigt använda motorsågar och röjsågar är dessvärre mycket vanliga orsaker till olyckor med dessa redskap.

• Arbete med försöksdjur (AFS 1990:11). Föreskriften handlar om arbete med försöksdjur, drift av lokaler och utrustning, hantering av foder och strö samt hälsorisker, till exempel allergi, bettskador och infektioner.

• Bekämpningsmedel (AFS 1998:6). Föreskriften anger vad som gäller vid arbete med bekämpningsmedel, samt om utrustning eller produkter som har behandlats med bekämpningsmedel.

I lagboken regleras arbetsmiljöfrågor för att säkerställa en hälsosam och säker arbetsmiljö för alla.

FAKTA:

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet som ger ut föreskrifter gällande arbetsmiljö, samt har i uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs av företag och organisationer.

FAKTA:

Arbetsmiljöpolicy

En arbetsmiljöpolicy innebär att ett företag kommer överens om hur arbetsförhållandena ska se ut på sikt. Det är en förklaring till hur man avser att arbeta med arbetsmiljön och vilken målsättning man har. Helst ska arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud diskutera fram policyn gemensamt. Om företaget har tio eller fler arbetstagare ska policyn dokumenteras.

Korrekt använd skyddsutrustning och rätt arbetsmetod är A och O för att minimera riskerna vid arbete med motorsåg.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

FAKTA:

Hektar

Hektar är en måttenhet som används vid större markområden, som inom jordbruk och skogsbruk. Hektar förkortas ha och är 100x100 meter, det vill säga 10 000 m2

Naturolyckor

Sverige är i förhållande till många andra delar av världen förskonat från naturolyckor. Mycket tyder på att de kommer att öka i takt med klimatförändringar. I naturen skiftar vädret normalt, men ibland slår väderförhållandena över till sådana styrkor att man kan tala om naturolyckor och naturkatastrofer. Förutom att orsaka skador och dödsfall för människor och djur, kan strömförsörjning, telekommunikationer, infrastruktur och andra samhällsfunktioner ta skada. Till naturolyckor räknas översvämning, ras och skred, skogsbrand, vinteroväder med storm samt andra naturolyckor.

Översvämningar

Översvämningar kan uppstå vid kraftigt regn, när havsvattennivån stiger ovanligt högt i kustnära områden eller när snö och is smälter på våren. Översvämningar kan förutom att ställa byggnader och vägar under vatten, orsaka jordskred och strömavbrott. Eftersom landhöjningen i norra Sverige fortfarande är större än havsnivåhöjningen efter senaste istiden, är det i dag i första hand södra Sverige som kommer att påverkas av höjd havsnivå.

FAKTA:

Statens geotekniska institut

Statens geotekniska institut (SGI) är en myndighet som arbetar för ett säkert och hållbart byggande och användande av mark och naturresurser.

Deras huvudsakliga uppgifter är att försöka förebygga jordskred, ras och stranderosion. De arbetar också med att ta fram metoder för att sanera förorenade områden.

Årsnederbörden i vårt land har under de senaste decennierna ökat. En allt större andel av nederbörden har dessutom utgjorts av intensiva regn. Den ökade mängden nederbörd gör att grundvattennivån i jordlagren tenderar att höjas, medan intensiteten på nederbörden ökar erosionen. En annan effekt är att antalet översvämningar längs sjöar och vattendrag ökar. Samhällenas system för omhändertagande av dagvatten räcker inte heller till. Det sistnämnda leder till översvämningar även i samhällen.

För jordoch skogsbruk har nederbördsmängder och skyfall stor betydelse. I vissa områden översvämmas odlad mark både vår och höst. Detta kan medföra att vårbruk eller skörd inte går att genomföra. Slagregn kan medföra liggsäd som inte går att tröska, och betesmarker som översvämmas ger sämre förutsättningar för betesdjuren.

Översvämningar i samhällen och på landsbygden orsakar oftast stora materiella skador och ett betydande efterarbete att ta hand om allt som är skadat och förstört.

Jordskred och ras

Skred och ras är snabba rörelser i jordtäcket eller i berggrunden.

Dessa inträffar genom att brott uppstår längs en glidyta i jorden. Jordlagren ovanför glidytan påverkas dels av pådrivande krafter, dels av mothållande. Före skredet är dessa krafter i jämvikt.

Det är vanligt att en kombination av situationer, exempelvis byggnadsarbeten i samband med tjällossning eller skyfall, utlöser ett skred. Både skred och ras kan inträffa utan förvarning.

I Sverige inträffar skred som omfattar mer än en hektar i genomsnitt vartannat till vart tredje år. Ras och skred kan skada människor och orsaka stora skador på mark och byggnader i det drabbade området. Ofta är det en följd av en naturlig erosionsprocess, som utlöses av nederbörd. Ibland kan det också orsakas av människans påverkan på naturen.

Vid geotekniska utredningar utförs analyser om marken och markens stabilitet kan vara känslig för variationer i vattennivå och vattenflöden. Sådana utredningar utförs oftast vid nybyggnation. Det är även möjligt att göra bedömningar hur framtida ökade flöden påverkar erosion och stabilitet. Markens sammansättning av jord och bergmaterial avgör också hur känslig den är för ras och skred. Statens geotekniska institut arbetar med forskning om mark och klimatets effekter på markförhållanden.

En väg som rasat på grund av underminering. Materialet under vägbeläggningen har följt med vattenströmmar bort.

FAKTA:

Uppkomst av skred

En rubbning av jämvikten längs en glidyta i jordlagren kan utlösa skred. Jämvikten kan rubbas genom:

• ökad belastning, exempelvis genom att schaktmassor läggs upp ovan en slänt eller att en byggnad uppförs i eller nära en slänt.

• minskad motvikt, exempelvis när man gräver bort massor nedanför en slänt.

• försämrad hållfasthet i jorden, exempelvis genom ökat flöde av vatten i marken.

Stormar förorsakar stora skador på egendom och ibland även på människor och djur.

NATURBRUK 1

Bengt Weidow

Naturbruk nivå 1 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive naturbrukets yrkesområden, som djurvård, lantbruk, skogsbruk och trädgård, samt produkter och tjänster som livsmedel och naturupplevelser. Ämnen som naturbrukets utveckling, etiska aspekter som markanvändning och genmodifiering, samt intresseorganisationers påverkan behandlas. Vidare täcks biologisk mångfald, ekosystemtjänster och hur människans resursanvändning påverkar naturen, tillsammans med hållbarhet och miljöhänsyn inom naturbruk. Läromedlet innehåller även arbetsuppgifter som hantering av växter och djur, användning och underhåll av verktyg och tekniska hjälpmedel, samt arbetsmiljöfrågor som riskbedömning, ergonomi, första hjälpen och säkerhetslagar. Genom att behandla dessa områden ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med. Läromedlet är utvecklat för Naturbruk nivå 1 enligt Gy25.

BokGym