GRANSKAD AV MEDIA
FRÅN KRIS TILL KONTROLL
INNEHÅLL
Förord 9
1. Medias utveckling 11
Förändrad mediekonsumtion 12
Mobiltelefonen, internet och sociala mediers intåg 12
Fria och oberoende medier 14
2. Yrket journalist 17
Vad gör en journalist? 18
Hur jobbar en journalist? 19
Etiska riktlinjer 20
3. Medielogik och mediedramaturgi 21
Vad är det? 22
Varför är det viktigt att veta? 22
Vad gör en nyhet till en nyhet? 22
Rollbesättningen – David, Goliat och experten 24
Tajmning 25
Lokal vinkel 25
Bildsättning 26
»Klickjournalistik« 26
Nyhetsdygnet 27
När slutar nyheten att vara en nyhet? 28
4. Kanaler – egna och andras 30
Att välja kanaler 31
Sociala medier 32
Personlig avsändare 32
Ensam är inte stark – använd nätverket 33
5. Vanliga kriser 35
När blir en mediegranskning en kris? 36
Några av de vanligaste mediegranskningarna 37
Dålig eller felaktig hantering av pengar 37
Jävsituationer och korruption 38
Omoral 38
Lagbrott 39
Värderingar 39
Hantering av externa händelser, hot och katastrofer 40
Missnöjes- och förtroendekris internt 41
Konflikter 41
Många kriser går att undvika 44
6. Innan krisen 46
Räkna med att bli granskad 47
Krisövning ger färdighet 47
Upprätta en krisplan 48
Krisgruppens syfte och funktion 51
Bli krismedveten 52
Omvärldsbevakning – att tidigt upptäcka en kris 53
Struktur på omvärldsbevakningen 55
Organisera informationsutbytet 55
Proaktivt krisarbete 57
Medieträning i praktiken 59
7. Under krisen 62
En svår situation 63
Sammankalla och aktivera krisgruppen 63
Omvärldsbevaka och dokumentera 64
Fördela personalresurser 65
Ta extern hjälp 65
Korten på bordet 66
Gör en plan 67
Ta fram budskap och »frågor och svar« 67
Be om ursäkt 68
Var ärlig och transparent – ljug aldrig! 69
Utse en talesperson 69
Välj kanal för kommunikation 70
Ledarskapet prövas i kris 71
Glöm inte medarbetarna 71
Hur och när ska information ges? 73
Ta hjälp av dina allierade 74
Utnyttja sociala medier 74
Ta hand om dig själv 75
8. Mediedrev 79
Vad är ett mediedrev? 80
Typiskt förlopp 80
Ingen rök utan eld 83
Konsekvenser 83
Några råd i korthet 83
9. Att bli intervjuad – inför, under och efter 86
Val av talesperson 87
Vem är bäst lämpad? 87
Förberedelser 88
Stöd från ledningen 89
Ditt svar – ditt budskap 89
Huvudbudskap och budskap 90
Hur det sägs 91
Vem du pratar med 92
Vem som säger det 92
Inför intervjun 93
Under intervjun 96
Efter intervjun 98
Fallgropar att undvika 99
10. Efter krisen 103
Utvärdera 104
Utvecklas av krisen 104
Återskapa förtroende 106
Fokusera framåt 106
Slutord 108
FÖRORD
under de senaste decennierna har medielandskapet genomgått stora förändringar. Digitaliseringen, smarta telefoner och konkurrensen från sociala medier, poddar, streamingtjänster med mera har radikalt förändrat hur nyheter produceras och konsumeras. I dag publiceras nyheter i en strid ström dygnet runt och vi väljer själva när och hur vi vill ta del av informationen. Denna digitala revolution har ökat möjligheterna för företag och privatpersoner att kommunicera direkt med målgrupper via egna plattformar utan att behöva förlita sig på traditionella medier.
Med dessa möjligheter följer även utmaningar. Det ständiga nyhetsflödet innebär att konkurrensen om människors uppmärksamhet är större än någonsin, och att skapa engagemang kan vara svårt och komplicerat. Ändå kvarstår traditionella medier som en av de viktigaste plattformarna för att nå ut brett och bygga förtroende. Information som förmedlas via medier väger ofta tyngre och når fler än det som delas via egna eller köpta kanaler. Media erbjuder en unik plattform för att nå ut med viktiga budskap till en bred publik och för att stärka trovärdigheten i kommunikationen.
I rollen som chef, ledare eller beslutsfattare inom offentlig sektor eller näringslivet är det inte ovanligt att bli kontaktad av media. Journalistens frågor kan handla om allt från ett specifikt beslut eller en händelse inom din verksamhet, en förfrågan om intervju med dig eller en av dina kollegor till en djupgående granskning av din verksamhet. Oavsett situation krävs kunskap om hur media fungerar för att kunna bemöta frågor och föra fram budskap. Det är här denna handbok kommer in – för att förbereda dig och rusta dig med de verktyg du och din organisation behöver för att
hantera en intervjuförfrågan eller granskning på ett strategiskt och genomtänkt sätt. Vi har skrivit boken med ambitionen att ge dig konkreta verktyg för att både arbeta förebyggande och effektivt kunna hantera en medial granskning när den riktas mot dig, din organisation eller din verksamhet.
Handboken riktar sig främst till dig som har en chefsroll, men även om du inte är chef kan du ha stor nytta av den. Den utgår från ett svenskt perspektiv och vår målsättning är att ge dig god förståelse för journalistens arbetssätt och logik och förmedla de allra bästa strategierna för hur du kan navigera i det svenska medielandskapet. Vi vill ge dig insikt i vad du ska göra – och vad du bör undvika – när du, en kollega eller organisationen hamnar i centrum för mediernas bevakning. Hur du kan säkra att din version av händelseförloppet får genomslag även när medias egen vinkel dominerar nyhetsflödet. Som erfarna experter inom krishantering och medierelationer har vi stöttat många personer, företag och organisationer genom kritiska granskningar. De senaste åren genom vår egen verksamhet, Boberg • Millvina Kommunikation, där vi hjälper företag och organisationer inom både näringslivet och det offentliga, men också under våra många år i politikens innersta kretsar. Elin Boberg har bland annat varit stabschef för tidigare vice statsminister och partiledare Jan Björklund och presschef för Liberalerna och Anne Ekberg har varit ställföreträdande presschef för regeringen och pressekreterare till dåvarande statsminister Stefan Löfven, Socialdemokraterna. Under dessa år inträffade många stora händelser som finanskrisen 2008, flyktingkrisen 2015, terrorattentatet på Drottninggatan 2017, skogsbränderna 2014 och 2018 liksom andra kriser som misstroendeomröstningar och ministeravgångar, krångliga budgetprocesser och regeringsbildningar, partiledaravgångar med mera. Vi hoppas att vi med vår mångåriga bakgrund inom kommunikation och politik och breda erfarenhet av kriser, granskningar och intervjuer kan ge dig stöd i ditt arbete, inte minst om du ställs inför mediehanteringens utmaningar.
Stockholm i mars 2025
Elin Boberg och Anne Ekberg
1. MEDIAS UTVECKLING
Vår mediekonsumtion har förändrats drastiskt under de senaste årtiondena, från en tid då papperstidningen och fasta tv-tider dominerade till dagens digitala medielandskap där nyheter konsumeras dygnet runt, främst via mobiltelefoner. Denna förändring har påverkat mediebranschen ekonomiskt med minskade annonsintäkter och nedskärningar som följd samtidigt som konkurrensen om människors uppmärksamhet har ökat genom sociala medier och alternativa informationskanaler. I detta kapitel diskuterar vi hur teknikutvecklingen, den förändrade nyhetskonsumtionen och medielogiken påverkar både journalistiken och vårt samhälle.
Förändrad mediekonsumtion
Vi är många som fortfarande minns hur föräldrarna sprang ut och hämtade papperstidningen i brevlådan och hur de gömde sig bakom stora, prasslande tidningssidor i timmar. Sverige har varit ett av världens mest tidningsläsande land, särskilt under 1900-talet och tidigt 2000-tal.
När tidningen Metro grundades 1995 i Sverige var det många som fruktade »nyhetssnuttifieringen« som man menade att tidningen skulle bidra till med sina nyheter i notisformat. Att vi dessutom skulle läsa tidningen på språng på en buss eller i tunnelbanan och inte vid matbordet i hemmets lugna vrå kunde aldrig vara nyttigt.
Vi konsumerar i dag media på helt andra villkor – i våra telefoner och på nätet dygnet runt – och vi läser, ser och lyssnar på nyheter på våra egna villkor – när vi har tid och hinner och inte nödvändigtvis prick klockan 21.00 när Aktuellt sänds eller vid Lunchekot klockan 12.30. Och vi gör det via mobiltelefonen, flyktigt och i förbifarten. Mobiltelefonen har gjort att vi har tillgång till media var vi än är, vilket har lett till en ökning av mobilappar, streamingtjänster och andra sociala medier-plattformar.
Papperstidningen lever en tynande tillvaro. Kvällstidningarna ges inte längre ut på söndagar och exakt när den tryckta tidningen helt upphör är bara en fråga om när det inte längre är lönsamt att fortsätta trycka och distribuera den. Sannolikheten att den dagliga papperstidningen överlever år 2030 blir allt mindre.
I stället för upplagor och antal läsare per exemplar talar man i dag om räckvidd och läsare totalt. Tidigare var vi kommunikatörer noga med att nyheter alltid skulle publiceras i papperstidningen och inte bara på digitala plattformar. Detta spelar inte lika stor roll längre så vida man inte till exempel vill nå en äldre befolkning. Och även äldre läser förstås nyheter digitalt i dag.
Mobiltelefonen, internet och sociala mediers intåg Mobiltelefonen, internet och sociala mediers framväxt har helt förändrat hur vi människor konsumerar nyheter och detta har revolutionerat mediebranschen, oavsett om det vi pratar om är
radio, tv, lokal journalistik, nyhetsbyråer eller fack- och branschpress. Allteftersom mediekonsumtionen har flyttat ut på nätet har de ekonomiska förutsättningarna dramatiskt förändrats vilket har lett till stora nedskärningar i mediehusen. Journalistkåren har minskat med minst en fjärdedel på grund av bland annat minskade annonsintäkter och av att människor läser sina nyheter mer eller mindre gratis på nätet. Det är alltså färre reportrar som ska fylla nyhetssajterna med fler nyheter än någonsin. Redaktionerna har färre ämnesexperter och fler allmänreportrar vilket förstås påverkar kvaliteten på journalistiken.
Livslängden för en nyhet är i dag mycket kort och nyhetsdygnet ser helt annorlunda ut med ständiga publiceringar, pushar i form av snabba notiser eller meddelanden som skickas direkt till våra smarta telefoner eller surfplattor för att informera om en aktuell nyhet eller händelse, ibland med dramatiska rubriker som ska locka oss att gå in och läsa. Nyheter publiceras dygnet runt, man väntar inte längre till morgondagens papperstidning. Efter en nyhetspush kommer snart en ny och innan dagen är slut har vi översköljts av tusentals nyheter, budskap, information och underhållning – från hela världen.
På 60-, 70- och 80-talen, det som lite elakt kallats DDR-Sverige, fanns två tv-kanaler och Sveriges Radio utökade sina två till en tredje kanal, P3, som spelade populärmusik hela dagen. Tv- och radioprogrammen var som en samlande lägereld i samhället som alla tog del av samtidigt. Då kunde man fråga »såg du det här programmet i går?« och sannolikheten var stor att svaret var ja. I de allra flesta hem gick SVT:s Rapportsändning igång med större delen av familjen samlad framför tv:n.
Konkurrensen om nyhetsutrymmet har hårdnat då allt fler publiceringar sker i realtid och i allt fler kanaler. Medierna publicerar inte bara på sina webbplatser och i appar utan också i sina många sociala medier-kanaler. Vid sidan av nyheter från traditionell media får vi också nyheter direkt från företag och myndigheter, politiska partier och andra. Vem som helst kan starta en egen kanal som till exempel blogg, podd, webb-tv och livestream för att publicera och dela nyheter och åsikter. Olika individer får till sig
olika budskap beroende på plattformarnas algoritmer och filterbubblor. Din granne tar inte del av samma nyheter som du själv konsumerar.
Fria och oberoende medier
Institutet för mediestudier presenterade i sin rapport Annonsörerna byter spelplan – överlever journalistiken? (2024) att annonsintäkterna under de senaste 15 åren har minskat med nästan 70 procent, motsvarande 8,5 miljarder kronor. Annonsörerna går till globala jättar som Google och Facebook i stället för medier med journalistiskt innehåll. Det gör att resurserna till oberoende journalistik minskar och hotar dess överlevnad. »Detta är minst sagt allvarligt för oss alla eftersom forskning visar att när nationella och lokala medier tappar på annonsmarknaden, minskar valdeltagandet, tilliten till samhället minskar och risken för korruption ökar«, enligt Ulrika BeckFriis, föreståndare för Institutet för mediestudier. Fria medier är en av grundstenarna i och en förutsättning för vår demokrati och vi ska vara stolta över att leva i ett land med praktiskt taget oinskränkt press- och yttrandefrihet. Undersökande journalistik granskar våra makthavare inom både det offentliga Sverige och näringslivet för att avslöja korruption, nepotism eller andra former av maktmissbruk. Journalistik som ställer de styrande mot väggen för sina handlingar och bidrar till öppenhet och ansvarsskyldighet ger oss medborgare insyn i det allmänna. Vi får också tillgång till den information vi har rätt till och behöver för att kunna vara goda medborgare, fatta välgrundade beslut och delta i politiska diskussioner. God journalistik ökar vår förståelse för samhället och kan leda till förändringar och förbättringar i samhället.
Traditionell media har ansvariga utgivare som arbetar efter pressetiska riktlinjer. Dessa riktlinjer är till för att främja och upprätthålla journalistisk kvalitet, trovärdighet och ansvarsskyldighet gentemot allmänheten. I nya och alternativa medier är det inte alltid tydligt vem som är avsändare och vilken agenda som styr vilket kräver ett allt större mått av källkritiskt tänkande hos oss alla. Vem ligger bakom denna nyhet och varför publiceras den just nu? Vad
är syftet med informationen? Genom kritiskt tänkande och ifrågasättande av informationens rimlighet minskar vi risken för att sprida felaktig eller vilseledande information.
För det blir allt svårare att skilja på vad som är sant och inte och vi har alla läst om falska nyheter, så kallade fake news, och trollfabriker som påverkar opinionen. Det är mer åsikter och mindre fakta.
Medias makt är stor och kan med kraft sprida nyheter, granska makthavare och samhällsinstitutioner, de kan fälla eller fria och påverka opinionen på ett sätt som kan skada både individer och organisationer. Dessutom finns allt som publiceras på nätet kvar.
Bara en sökning bort kan man hitta dåliga nyheter, skandaler, bristfälliga svar eller ofördelaktiga bilder – även om dessa nyheter ligger många år tillbaka i tiden. Vi kan inte nog understryka vikten av att vara förberedd och ha förståelse för hur medialogiken fungerar för att minimera risken för att göra en dålig intervju, hantera en kris eller liknande.
Genom att synas och höras i media kan du stärka ert varumärke med större trovärdighet än genom köpt kommunikation som till exempel reklam. För media är onekligen en bred och seriös kanal för att få ut information och nyheter till den breda allmänheten. Och det är i princip gratis. En förutsättning för att professionellt kunna hantera medias frågor, bemöta en granskning eller förmedla information om företaget eller organisationen på ett fördelaktigt sätt är dock att veta hur media fungerar och hur journalisterna arbetar, resonerar och formulerar sig. Du måste också ha kunskap om hur medielandskapet ser ut, förstå medielogiken och veta hur mediedramaturgin fungerar för att vara framgångsrik i din kommunikation.
Redan i dag används AI i journalistiken. Hur media kommer att fortsätta utvecklas kan de lärde bara sia om, inte minst med tanke på den teknikutveckling vi i dag ser i kombination med ändrade nyhetsvanor hos yngre generationer. En sak är ändå säker – tiden då majoriteten av vuxna människor satt med en papperstidning framför näsan är förbi.
medias utveckling de senaste decennierna
• Från papperstidning och analoga sändningar till digitalisering och internet. Från nyhetsförmedling som alla tog del av samtidigt till ökad individualisering av nyheter. Vi har tillgång till nyheter var vi än är och när vi vill via mobiltelefonen.
• Nyhetscykeln har förändrats fundamentalt – från fast publiceringstid till publicering dygnet runt med korta livslängder på nyheter och konstanta pushnotiser.
• Framväxten av sociala medier har förändrat hur människor konsumerar och delar nyheter.
• Den minskade finansieringen av oberoende journalistik hotar demokratin genom lägre samhällstillit och ökad risk för maktmissbruk.
• Det finns en skillnad mellan traditionella medier med ansvariga utgivare och pressetiska riktlinjer och nya mediekanaler där avsändare och agenda kan vara otydliga.
• Ökad tillgänglighet till digitala medier har också ökat spridningen av falska nyheter och desinformation. Nyheter från okända källor bör läsas med en sund skepsis. Källkritik är en förutsättning.
• AI skyndar på medias utveckling.
2. YRKET JOURNALIST
I detta kapitel beskriver vi yrket journalist, hur journalister arbetar och vad de följer för regler. Att förstå journalistens roll och uppdrag underlättar för dina egna kontakter med media. Genom att inse hur journalistisk verksamhet bedrivs kan du också lättare få ut egna nyheter och förstå dramaturgin i en mediegranskning.
Vad gör en journalist?
En journalists främsta uppgift är att rapportera sakligt och objektivt till allmänheten om vad som händer i omvärlden, både lokalt i närområdet och globalt från olika platser i världen.
Det finns olika slags journalister. De flesta är allmänjournalister och skriver eller rapporterar brett om det som händer, men det finns också specialiserade journalister, till exempel sportjournalist, kulturjournalist eller ekonomijournalist. De specialiserade journalisterna har ett särskilt bevakningsområde som de fokuserar på och följer över tid och blir därför mer av experter på just sitt bevakningsområde. Det finns också bransch- och fackmedia där journalisterna bevakar en särskild bransch eller ett specifikt expertområde. Även pressfotografer är journalister, fotojournalister. De jobbar nära och ofta i team med en reporter.
Den journalist som framför allt jobbar med nyheter och ofta rapporterar »live« och direkt från platsen där nyheten avslöjas kallas ofta för reporter. En politikreporter bevakar politiken från platserna där den dagliga rikspolitiken äger rum, vid pressträffar och möten i riksdagen, Regeringskansliet och partikanslier.
Granskande, undersökande eller grävande journalist är det begrepp som brukar användas för den journalist som ägnar sig åt att borra djupare i en viss situation och följa upp den över tid, avslöja missförhållanden eller moraliska felaktigheter. Skillnaden mellan en grävande journalist och en nyhetsreporter är att den granskande reportern avslöjar svåra och tidskrävande förhållanden medan en nyhetsreporter oftast rapporterar om händelser som sker här och nu.
Det finns inga formella krav på vem som får kalla sig journalist i Sverige, det är inte en skyddad yrkestitel. Däremot utfärdar Sveriges fack- och yrkesförbund för journalister, Journalistförbundet, presskort för sina medlemmar och det numera digitala kortet garanterar att innehavaren är en yrkesverksam journalist som har åtagit sig att följa de yrkesetiska reglerna. Det är bara Journalistförbundets medlemmar som kan få det internationella presskort som utfärdas av IFJ, International Federation of Journalists. Det finns även en förening, Föreningen Grävande journalister, som samlar Sveriges grävande journalister.
18 gr anskad av media
Hur jobbar en journalist?
En journalist hittar och rapporterar om nyheter eller vinklar som är allmängiltiga och berör många. Journalisten är inte ansvarsbärande utan ansvarsutkrävande för den situation som hen rapporterar om. Det innebär att journalisten försöker gå till botten med vad som skett, vem som är ansvarig för att en viss situation har uppstått och utkräver den eller de personerna på ansvar.
Journalistens dagliga arbete styrs från en nyhetsredaktion (eller sport-, kultur- eller ekonomiredaktion) på mediehuset. På en nyhetsredaktion är en redaktionschef eller nyhetschef ansvarig chef och den som leder arbetet. Nyhetschefen har ansvar för det löpande arbetet och agerar som spindeln i nätet på redaktionen. Hen fördelar uppdragen mellan journalisterna och bestämmer vinkeln eller hur »stor« en nyhet ska bli, det vill säga nyhetschefen – oftast tillsammans med journalisten – gör en nyhetsvärdering och avgör om och när nyheten ska publiceras som en notis, en hel artikel eller kanske inte alls.
Många journalister vittnar i dag om en hård tidspress då nyheter publiceras digitalt under hela dygnet alla dagar i veckan. En journalists arbetsdag börjar oftast med omvärldsbevakning och ett redaktionsmöte där nyhetschef eller redaktionschef och reportrarna tillsammans planerar dygnet, vilka pressträffar och externa evenemang som ska bevakas. Därefter bevakas pressträffar, besök på plats och intervjuerna görs. Sedan ska materialet bearbetas, skrivas eller redigeras för sändning och justeras i samarbete med redaktör. En radiojournalist vill ha en röst och en tv-journalist vill ha en person framför kameran i rörlig bild, helst i en för nyheten relevant och målande miljö. Ingen journalist vill mötas av enbart skriftliga svar som enda möjlighet vid en intervju då det inte ges utrymme att ställa nödvändiga följdfrågor.
En journalist behöver ha ett öppet sinne, ha integritet och vara orädd samtidigt som hen måste vara kritisk, ifrågasättande och vaksam i sin yrkesroll. En journalist »gräver« eller gör sin research grundligt. Avgörande är att genomskåda om det i sammanhanget kan finnas en dold agenda, en misstänkt kommersiell eller politisk agenda. En journalist vill bevara sin objektivitet och vara kritisk.
Det handlar om att leta fram relevant statistik, starka case och personer för att överskådligt och begripligt kunna beskriva komplexa situationer.
Etiska riktlinjer
De etiska reglerna, pressens publicitetsregler, som press, tv och radio i Sverige frivilligt följer handlar bland annat om att förmedla korrekta nyheter, respektera personlig integritet, bemöta kritik mot etik och sakuppgifter, vara objektiv och lyfta fram flera åsikter, vara försiktig med att publicera namn samt att använda bilder varsamt och inte vilseledande. Ansvarig utgivare på nyhetsredaktionen är juridiskt ansvarig för allt som publiceras och ska säkerställa att innehållet är lagligt och följer etiska riktlinjer.
Som individ kan man anmäla till Medieombudsmannen (MO), egentligen Allmänhetens Medieombudsman, när man anser sig ha drabbats av oförsvarlig publicitetsskada av en publicering eller sändning. Medieombudsmannen är inte en myndighet och ingen juridisk instans utan mediebranschens eget system för kontroll av efterlevnad av de egna etiska riktlinjerna, ett slags självsanerande system.
yrket journalist
• Journalister rapporterar sakligt och objektivt om nyheter som berör allmänheten.
• Yrket omfattar allmänjournalister, specialister, grävande journalister och fotografer.
• Arbetet styrs från nyhetsredaktioner.
• Journalisters arbete präglas av kritiskt tänkande och grundlig research.
• Journalist är ingen skyddad yrkestitel i Sverige.
• Etiska riktlinjer styr publicering och ansvarig utgivare bär det juridiska ansvaret.
20 gr anskad av media
SLUTORD
det finns ingen universallösning för att hantera en mediegranskning då ingen kris är den andra lik. Efter många år i »krisbranschen« har vi ändå lärt oss en hel del om vad du ska hålla koll på och hur man bör agera och inte agera. Vi hoppas att denna handbok kan vara ett stöd för dig både vid en granskning och för att få dig att bli mer krismedveten innan krisen inträffar. Skapa kontroll.
Media har ett enormt genomslag och en stor makt som kan förgöra människor och organisationer på en bråkdels sekund. Därför vilar det också ett tungt ansvar på journalister att vara noggranna, rättvisa och etiska. Genom åren har vi arbetat med många skickliga journalister och har djup respekt för yrkesrollen. Granskningarna är en del av vårt demokratiska samhälle som vi ska värna. Visserligen har vi stundtals känt oss frustrerade över utmanande och påstridiga reportrar, ibland med orimliga förfrågningar och agendor, men vår grundläggande respekt för journalisters uppdrag är stor. Det är just detta samspel – ibland spänt, ofta konstruktivt –som har format vår erfarenhet av granskningar och kriser. Därför vill vi rikta ett särskilt tack till alla envetna reportrar som stångats med oss genom åren.
Alla kriser är inte av ondo även om de kan göra så in i helsike ont under tiden de pågår. De innehåller lärdomar om brister i kommunikationsrutiner, organisatoriska processer eller etiska riktlinjer. Och om den mänskliga faktorn. Kriser kan visa på kulturella problem i en organisation. När krisen är över är det ett gyllene tillfälle att se över organisation, värderingar, kommunikation och intern kultur. Det finns ett lärande i alla kriser. Ett arbete som kan stärka organisationen på lång sikt.
Kris är också personlig utveckling. Förutom att du får insikter om hur väl organisationen fungerar när det blåser som värst blir du varse och lär dig om hur du hanterar en tuff situation och medvetandegör dina egna resurser, styrkor och svagheter. Många blir stärkta av att se att de agerar och får saker gjorda även under hård press. Så utvärdera, reflektera och utveckla dig och organisationen när dammet har lagt sig.
Förspill inte möjligheterna som uppkommer i en rejäl kris.
(Winston Churchill)
Och det fångar just idén att kriser ofta bär med sig möjligheter till förändring, utveckling och förbättring.
Varmt lycka till!
Elin & Anne
foto:
det här är en handbok för chefer, ledare och beslutsfattare som vill förstå hur media fungerar och hur man bäst tar kontroll över en kris i det nya medielandskapet. Med utgångspunkt i författarnas gedigna erfarenhet, inte minst från politikens innersta kretsar, innehåller boken en mängd användbara råd om hur du kan förebygga, förbereda dig och hantera en mediegranskning.
Boken beskriver allt från vad som gör en nyhet intressant och hur mediedramaturgin styr nyhetsrapporteringen till exempel på vanliga kriser och ett mediedrevs förlopp. Tyngdpunkten ligger på hur du kan bygga en krisorganisation för att förekomma granskning, skapa kontroll och agera om »ögat« ändå riktas mot din verksamhet. Du får också vägledning och konkreta tips om hur du hanterar intervjuer och formulerar budskap som når fram och skapar förtroende även i pressade situationer.
En enda artikel kan påverka ditt och din organisations anseende, men genom att förstå spelets regler kan du ta kontroll över situationen, agera strategiskt och minimera skadorna. Oavsett om du står inför en potentiell kris eller vill stärka din och organisationens beredskap ger boken värdefull kunskap för att möta media på ett tryggt, genomtänkt och professionellt sätt.
Författarna har omfattande erfarenhet från politiken och näringslivet med fokus på krishantering och medierelationer. Elin Boberg (t.h.) har bland annat varit stabschef för tidigare partiledaren Jan Björklund och presschef för Liberalerna och Anne Ekberg (t.v.) har varit ställföreträdande presschef för regeringen och pressekreterare till dåvarande statsminister Stefan Löfven, Socialdemokraterna. Genom sitt företag Boberg • Millvina Kommunikation hjälper de organisationer och företag med strategisk kommunikation, medierådgivning, opinionsbildning, kriskommunikation och medieträning.