Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2025
www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se
© Författare: Alex Arnbäck & Trevor Pavitt
Översättning: Pär Svensson & David Andreasen
Citera gärna boken med angivande av källan. För all reproduktion av bildmaterial eller annat ur boken krävs författarens tillstånd.
Andra upplagan
Tryckt i Riga, 2025
ISBN: 978-91-8073-991-7
Grunden till denna bok lades redan år 2005 när jag arbetade som Private Banker på en av Schweiz mest prestigefulla banker. Jag insåg snart att mitt jobb handlade mer om att sälja produkter förtäckta som råd än att sätta kundens intressen först. Den insikten gnagde inom mig och väckte tanken på en alternativ modell för finansiell rådgivning. Jag började arbeta hårt för att förändra bankens erbjudande till kunden, men efter trägna försök utan att få gehör för mina tankar skildes min arbetsgivare och jag åt – men fröet till den här boken hade redan såtts.
Nu, 20 år senare, får jag ofta frågan: »Är din bok fortfarande relevant?« Mitt svar är alltid ja.
Finansvärlden och dess investeringsprinciper följer i stort sett samma mönster som för 20, 50 eller till och med 100 år sedan. På finansmarknaden möts köpare och säljare för att utbyta finansiella instrument. Deras gemensamma mål är att optimera sina investeringar, men marknaden är nyckfull och svår att förutspå. Trots att inga mirakelkurer existerar presenteras optimala lösningar och snabba klipp, och finansbolagen agerar mellanhänder för att ta en del av kakan. Men här uppstår en intressekonflikt, då de ska tillgodose både sina egna och kundernas intressen. Bolagen måste prioritera vem som främst ska gynnas av transaktionen och i det kunskapsgap som råder tenderar bolagen att vara sin egen lyckas smed och kunden får dra det kortaste strået.
Det är därför avgörande att vi som investerare fördjupar vår kunskap för att undvika dessa fällor. Den här boken syftar till att ge dig ett vetenskapligt baserat, alternativt synsätt på finanssektorn, tillsammans
med verktyg för att hantera de känslor som påverkar dina beslut. För precis som inom andra områden tenderar vi att göra val som strider mot vårt sunda förnuft, även om vi vet bättre. Vi fortsätter att äta dålig mat, träna mindre och tro på mirakelpiller med enkla lösningar, trots tydliga varningar. På samma sätt visar forskningen att investerare borde följa en långsiktig strategi med väldiversifierade investeringar till lågt pris istället för att dras med i trender och försöka bli rika snabbt. Men att ha denna kunskap är en sak, att faktiskt följa den och hålla sina känslor i schack när marknaden svänger är betydligt svårare.
Genom att förstå de mekanismer som påverkar dina beslut kan du göra mer informerade val och navigera genom ovissheten med större självförtroende. Jag hoppas att du finner både motivation och praktiska insikter i de kommande sidorna, och att de hjälper dig att skydda dina tillgångar – från osäkerhet, inflation, giriga mellanhänder – och inte minst från dig själv.
God läsning!
Alex Arnbäck
Varför är pengar en sådan källa till stress? Att man känner sig orolig när man inte har några pengar är förståeligt – att inte kunna tillgodose sina egna och sin familjs behov är en fullt legitim och logisk anledning till ängslan. Men hur ska man förklara att vi är oroliga när vi har pengar? Varför känna stress när man vet att man disponerar en bestämd summa pengar på ett bankkonto, en plats som de flesta betraktar som »säker«?
Är denna oro typisk för en viss sorts personer? Är den kopplad till ålder? Till social status? Spelar det någon roll om man är man eller kvinna, pensionär eller yrkesaktiv, slösaktig eller sparsam, erfaren placerare eller fullständig nybörjare? Vid närmre betraktande tycks inget av dessa kriterier förklara investerarens vånda. Inte ens placeringens storlek tycks ha någon betydelse: rädslan att förlora är lika utbredd hos exceptionellt rika som hos »vanliga« höginkomsttagare eller personer med mer blygsamma inkomster. Oavsett om man placerar 100 miljoner eller 100 000 kronor verkar oron vara densamma. Även om man bara riskerar att förlora 5 procent av sitt investerade kapital är det svårt att förstå vad förlusten betyder för ens livssituation. Det är denna osäkerhet som gör att vi inte sover gott om natten.
Sanningen är den att ängslan är universell: alla som investerar pengar drabbas förr eller senare av den stress som en hotande förlust ger upphov till.1 Detta betyder förstås inte att problemet är kopplat till själva innehavet av pengar. Nej, den verkliga källan till stressen är det sätt som pengarna förvaltas på.
1. Nationell undersökning genomförd av American Psychological Association (APA), Sondage international du Reader’s Digest en 2006, studie gjord vid universitetet i Cambridge 2008.
Vem kände inte oro eller åtminstone höjde på ögonbrynen när det ryktades att schweiziska UBS2 höll på att gå i konkurs, eller när det blev känt att aktiehandlaren Jérôme Kerviel hade åsamkat den franska banken Société Générale3 miljardförluster? Eller när det år 2008 stod klart att världen hade drabbats av en global finanskris? Finanssektorn är full av exempel på storbanker som trots sina arméer av välutbildade experter plötsligt har börjat uppvisa miljardförluster. I ljuset av dessa kollapser och deras allvarliga följder för ekonomin är det inte konstigt om man som investerare oroar sig för sina placeringar, oavsett vilka förklaringar rådgivarna ger oss. Fundera över vad din bankman säger för att lugna dig och på de goda och dåliga nyheter han presenterar som om han hade full kontroll över marknadens svängningar. Men det är bara ett spel, för ängsligheten finns där jämt och ständigt. Låt oss ta hjälp av en liknelse för att lättare förstå vad ängsligheten beror på.
Att barn i åldern två till fem år är mörkrädda är inget ovanligt. Att de blir rädda i nattmörkret har flera orsaker. Först och främst tappar de orienteringen när allt bara blir svart: de kommer inte ihåg hur rummet ser ut, hur sängen står, var lampan eller dörren finns. När omgivningens fasta punkter är som bortblåsta grips de av panik och det hjälper inte att föräldrarna tröstar dem med några lugnande ord.
För en investerare är det likadant.
Mörkret består i hans fall av den osäkerhet som omgärdar hans placeringar. Hur mycket han än litar på sin bankman och lyssnar på hans förklaringar förstår han inte riktigt alla detaljer kring varför investeringens värde går upp och ned.
»Aktien har gått upp som jag sade att den skulle göra, allt talade för att den skulle stiga i värde.« En annan gång låter det tvärtom: »Aktien har gått ner, för det var omöjligt för mig att förutse det händelseförlopp som fick värdet att sjunka.« Bankmannen tycks kunna ge en inträngande och övertygande förklaring oavsett hur det gick. Men utfallen stäms i båda
2. Zurichbor säger att »UBS won’t go bankrupt like Swissair«, www.bloomberg.com, 02.10.2008
– Goujon, Frédéric, Toutes Taxes Comprises, TSR 1, 09.03.2009.
3. Gatinois, Claire och Michel, Anne, »Société Générale: six questions sur une fraude«, i Le Monde, 26.01.2008.
exemplen av mot en prognos. Ingen kan se in i framtiden, vare sig de skarpsinnigaste ekonomerna eller de skickligaste bankmännen. Det är här, i detta vidsträckta okända land, vi finner den skuggzon som gör oss stressade.
En annan sak som riskerar att göra investeraren förvillad är att det är svårt att förstå hur hans privatekonomi påverkas av vinster och förluster. Precis som barnet tappar orienteringen i rummet (när det inte längre ser sängen, lampan och dörren) kan en investerare med en oklar bild av sina placeringar omöjligen veta vad en förlust betyder materiellt (en månads semester, ett sommarhus eller en sedan länge emotsedd förtidspensionering?). Om du får veta att du har förlorat 25 procent av din förmögenhet, vad innebär det för din livsföring i praktiken? Det intressanta för dig är inte att få veta varför bankmannen fick rätt eller fel i sin förutsägelse, utan vad utfallet får för praktiska konsekvenser för dig. Det är inte siffrorna och procentsatserna som gör dig orolig, utan det som siffrorna representerar i form av förlorade inköpsmöjligheter.
Sängkammarens mörker sätter barnets fantasi i rörelse: ju obegripligare omgivningen ter sig, desto mer benäget är barnet att feltolka former och ljud, att tycka sig se spöken och att reagera med skrik och gråt. En investerare som saknar en klar bild av sin ekonomiska situation grips på motsvarande sätt av tvivel som ytterligare försämrar hans omdöme och inte sällan driver honom att fatta dåliga beslut.
Låt oss ta ett konkret exempel om det schweiziska flygbolaget Swissair, som gick i konkurs 2002.
Tänk dig att det är några veckor före konkursen och rykten har börjat spridas. Du inser att värdet på dina aktier har sjunkit med hälften.
Vad ska du göra?
Din bankman har rått dig att satsa på Swissair, men han hade fel. Ty hur seriös hans analys än verkade så byggde den – som alla investeringsbeslut – på en prognos. Du börjar tvivla. Om han som expert kan ha så fel, hur ska jag kunna lita på hans råd i fortsättningen och
känna förtroende för honom? Om han inte går att lita på, vem ska jag då vända mig till?
För att veta hur du ska agera försöker du tolka den information du har tillgång till. I tidningarna läser du att den schweiziska regeringen aldrig kommer att låta det finaste av de statligt ägda företagen gå omkull.
Ska du se tiden an och intala dig att företaget kommer att räddas av regeringen och att aktierna en dag kommer att stiga igen? Ska du köpa ännu fler aktier, eftersom du tror att det är din enda möjlighet att få igen det du har förlorat? Eller ska du sälja alla dina Swissairaktier för att rädda det som räddas kan?
I en sådan osäker situation reagerar många investerare irrationellt. De lyssnar på sin fantasis inre röst, som varnar för att spöken gömmer sig någonstans i mörkret. De låter sig styras av vaga intryck och aningar (det vill säga känslor) som förstärks av den tilltagande stressen, eftersom de varken är tillräckligt välinformerade eller på annat sätt rustade att handla klokt och förnuftigt. Men vad det än gäller är det sällan till vår fördel att låta känslorna ta överhand.
I ett krisögonblick bör man inte låta sig luras av sina känslor utan i stället göra det man behärskar. En god början är till exempel att ställa sig frågan: »Hur mycket har jag råd att förlora för att inte mina framtidsplaner ska grusas?« En sådan enkel kalkyl kan ge en antydan om hur vi bör agera. Om vi identifierar och sätter gränser för våra handlingar får vi en ram att verka inom. På så sätt återtar vi kontrollen över de faktorer som vi har möjlighet att påverka.
När bankmannen säger: »Den här produkten har större risk, vilket betyder att du både kan vinna och förlora mer«, vet du då verkligen vad risken innebär? Har du koll på hur mycket du har råd att förlora? Det är där faran ligger. Det är där »spöket« gömmer sig, källan till din stress. Felet är nämligen inte att riskera att förlora pengar utan att inte först ha gjort klart för sig hur mycket man är beredd att satsa – och därmed att förlora.
För att kunna lösa ett problem måste man först identifiera orsaken. Glädjande nog finns det enkla recept att tillgå, effektiva verktyg som hjälper oss att återfå lugnet.
För att återgå till liknelsen med barnet: det räcker inte med de vuxnas lugnande närvaro för att barnet ska övervinna sin mörkerrädsla.
Medveten om bankmannens gynnsamma läge att agera i eget intresse måste investeraren tvinga sig att återta kontrollen över sina finanser. Vi menar inte att du ska ta ut dina pengar från banken, men däremot ska du ta makten över dina investeringar genom att tala om för din bankman hur du vill att han ska agera för din räkning. Som investerare måste du kallt räkna med att bankmannen sätter sin arbetsgivares intressen före dina.
För att slippa bli mörkrädd gäller det att först och främst tända lampan så att barnet ser vad som finns i rummet. På motsvarande sätt måste du som investerare synliggöra dina mål, de önskemål som är knutna till dina placeringars framtida värdestegring. Det innebär att du måste upprätta en konkret plan i form av en lista där du anger vad du vill uppnå under de närmaste åren. Planen ger en antydan om vilken sorts placeringar du bör välja, men den visar också hur hög din risktröskel är.
När barnet klart och tydligt ser det som i mörkret föreföll så skrämmande blir det åter herre över rummet och känner att det kontrollerar situationen. För en investerare som upprättar en plan är det likadant: du definierar några referenspunkter som i ett krisläge ska hjälpa dig att reagera rationellt.
När du går över i »skarpt läge«, det vill säga lämnar dina direktiv till bankmannen, finns en viktig regel att tänka på: investera bara i de finansiella instrument som du begriper.
Som exempel, låt oss se tillbaka på den så kallade Madoff-affären i USA.
Vad hade alla de lurade investerarna gemensamt, från den mest förhärdade finansmannen till den grönaste nybörjaren? Jo, ingen hade förstått vad den mirakelkur som den amerikanske affärsmannen lanserade egentligen bestod av. Om någon hade förstått det skulle bedrägeriet aldrig ha fungerat.4
Man måste alltså vara så disciplinerad att man bara investerar i instrument som man känner väl till, i enkla och stabila produkter. För att lugna barnet placerar man en nattlampa bredvid sängen.
Som investerare har du gjort upp en plan och anvisat din bankman att placera dina pengar i instrument du behärskar: ditt säkerhetsnät, din »nattlampa«, består i att du en eller två gånger om året kontrollerar dina investeringar för att förvissa dig om att bankmannen följer dina instruktioner.
Det är genom att kombinera de här båda recepten som investeraren kan övervinna sin ängslan. För att förstå hur metoden kan gynna din egen situation måste du sätta dig in i hur marknaderna fungerar och lära dig kapitalförvaltningens villkor. Låt oss tillsammans tända lampan och rikta ljuset mot finansmarknaderna och mot den traditionella kapitalförvaltningen.
4. Cypel, Sylvain, »Comment »Bernie« les a tous bernés«, i Le Monde, 16.12.2008.
Boken består av tre delar.
I den första delen ser vi närmare på finansindustrins mekanismer och svaga punkter och analyserar hur dessa påverkar traditionell kapitalförvaltning, så kallad aktiv förvaltning.
I den andra delen diskuterar vi lösningar på dessa problem och visar hur man kan kringgå dem genom att välja en annan metod, passiv förvaltning5, som baserar sig på fakta och eliminerar den stress som investeringar ofta förknippas med.
Sist i boken finns ett avsnitt med tekniska förklaringar för den som vill fördjupa sig mer i de teman vi tar upp.
5. Se s. 134–135 för den definition av passiv förvaltning som används genomgående i boken.
Lagen om utbud och efterfrågan
Finansmarknaderna uppfattas ofta som en svårfångad företeelse för särskilt invigda. Mekanismen är i själva verket ganska enkel.
Marknaden är en plats där säljare och köpare träffas för att genomföra en transaktion. Ena parten utgörs av företag som behöver investera och därför försöker locka placerare att investera i deras utsikter att gå med vinst i framtiden. Den andra parten är investerarna som har pengar att placera och vill få dessa att växa och därför söker det bästa värdepapperet (det företag som har störst vinstpotential).
Marknaden är en plats för utbyten som påminner om ett vanligt salutorg. Tänk dig ett scenario med å ena sidan torghandlare som vill avyttra sina varor till bästa pris och å andra sidan hushåll och restauranger som kommer till torget för att köpa varor så billigt som möjligt.
Är du med? Känner du dofterna och aromerna?
Säljaren kan sätta vilket pris som helst på sina varor. Men han måste ta hänsyn till kundens begränsade budget och till de andra säljarnas priser. På marknaden råder nämligen konkurrens, oavsett om varan är äpplen eller Volvo-aktier. Om du bestämmer dig för att sälja äpplen för 20 kronor kilot samtidigt som dina konkurrenter säljer samma vara för 10 kronor kilot riskerar du att inte få någonting sålt och att därmed förlora pengar.
Ett jämviktspris uppstår inom den snäva marginal där säljaren accepterar att sälja och köparen accepterar att köpa.6 Liksom det finns en gräns
6. Marshall, Alfred, Principles of Economics, Åttonde Upplagan, Cosimo Inc, 2009.
under vilken torghandlaren inte kan gå (eftersom han då förlorar de pengar han satsat för att odla frukten), finns en gräns (i termer av pengar och behov) som köparen inte kan tänka sig att överskrida. Dessa gränser är dock flytande, föränderliga och beroende av ett oändligt antal faktorer.
Livet är som bekant osäkert och vårt salutorg undgår inte heller att drabbas av oförutsedda händelser.
Ogynnsam väderlek? En storm som knäcker äppelträden? Nya EUregler som påverkar äppelodlingen negativt? Av en rad skäl som ingen kan förutse kan det hända att handlarna en dag får mindre frukt att bjuda ut i sina stånd. Hos var och en av dem märks bristen på äpplen, knappheten drabbar varenda säljare, men samtidigt är köparna lika många som förut. Äpplen blir därmed en bristvara och handlarna ser sin chans att höja priset för att minska sina egna förluster. Som på beställning skjuter priserna i höjden. Det är ett klassiskt fenomen i ekonomiska sammanhang.
Precis som utbudet kan även efterfrågan påverka priset. Om marknaden av någon anledning får färre besökare så att antalet köpare minskar, tvingas handlarna att sänka priset för att försöka minimera sina förluster.
Finansiellt prognosmakeri
Sådana positiva och negativa cykler är omöjliga att förutse. Investerarna betalar varje år miljarder för att finansanalytikerna ska pricka in vilken aktie som kommer att stiga eller sjunka.7 De baserar sin sakkunskap på avancerade analyser. Men hur ska man kunna förutse en oljekris, en stats sammanbrott eller en naturkatastrof? Det behöver för övrigt inte röra sig om nationella eller globala händelser. Mänskliga faktorer, hur banala de än kan verka, kan få enorma konsekvenser för marknadernas utveckling. Vi minns ju till exempel hur Monica Lewinsky-affären i Vita huset, en intim förbindelse mellan två vuxna, fick Dow Jones-kurvan att hicka till.
7. Hulbert, Mark, »Can you Beat the Market? It’s a $100 Billion Question« i The New York Times, 09.03.2008.
I finansvärlden har den mänskliga faktorn (som är en naturlig faktor i vidare bemärkelse) stor betydelse eftersom den är omöjlig att förutse. Finansmarknaderna påverkas av vitt skilda parametrar som genom sina nyckfulla rörelser rubbar aktiernas jämviktspris varje dag.8
»Marknaden består av köpare och säljare som alla har tillgång till samma information. Om du tycker att 29 dollar är billigt för Microsoftaktien betyder det att du vet mer om aktien än den mäklare på Fidelity eller Goldman Sachs som säljer den.«
Pat Regnier, journalist
Ett vanligt fel man gör är att betrakta finansmarknaden som en exakt vetenskap. Det är ett misstag som oftast gynnar finansbranschen. Vi blir lurade av experternas skenbara logik, av mängden siffror och beräkningar, och glömmer var finansvärlden egentligen har sitt ursprung, nämligen i de »matematiskt inexakta« samhälls- och humanvetenskaperna.
Finansekonomins rötter i humaniora gör att den inte kan bli föremål för prognoser. Och om ingen i förväg kan veta priset på äpplen på torget i stan, hur ska man då kunna göra prognoser på global nivå för de snåriga finansmarknaderna?
8. Kursen på en aktie går inte att förutse. Samuelson, Paul A., »Proof that Properly Anticipated Prices Fluctuate Randomly«, i Industrial Management Review, 6:2 (1965: Spring), s. 41.
Två sanningar
• Ingen kan förutse framtiden
• Ingen kan heller förutse framtiden på finansmarknaden
Bokens svenska författare, Alex Arnbäck, har över 25 års erfarenhet inom banksektorn. Under sin tidiga karriär som Private Banker iakttog han sina kunders ängslan och upplevde de intressekonflikter som är inbyggda i rollen som placeringsrådgivare. I ett försök att »återställa ordningen« bestämde han sig för att hjälpa sina kunder att finna det inre lugn som varje kapitalplacering borde förknippas med, och skrev tillsammans med Trevor Pavitt boken Historien din bankman inte vill berätta.
»Författarna lyckas utmärkt med att visa varför din bankman inte är en ›rådgivare‹, utan en försäljare som vill att du ska betala höga avgifter för ›råd‹ utan förväntat mervärde.«
Harry Flam
Professor i internationell ekonomi, Stockholms Universitet
»Den här boken lyfter fram de grundläggande bristerna i vad som erbjuds av banker och kapitalförvaltare. Och visar på ett alternativ som för många kan vara enkelt och attraktivt.«
Icke Hamilton
Senior Advisor, Erik Penser Bankaktiebolag
n mängd aktörer verkar på marknadens väldiga »scen«. Det svårt att definiera och klassificera finansvärldens alla yrken, men låt oss för att bättre förstå sammanhanget se lite närmare
»Övertygande läsning … en bok jag tänker ge till min son. En dag kommer han att tacka mig för det!«
Stéphane Garelli
Professor vid International Institute for Management Development (IMD) och Université de Lausanne
»Det här är den mest ingående förklaringen av vad som fungerar och vad som inte fungerar när det kommer till investeringar. För skeptikern är allt källbelagt med referenser till akademiska bevis. Läsaren guidas iväg från farorna med riskfylld spekulation och leds istället mot en realistisk och framgångsrik investeringsstrategi.«
Michael Barr
En banks främsta uppgift är att fungera som depå. Vid sidan av denna »kassaskåpsfunktion«, som garanterar att dina pengar förvaras tryggt, erbjuder banken även andra tjänster, som att bokföra dina tillgångar,
Författare till How to Invest Better than the Average Primate, och medlem i Personal Finance Society, UK
»En mycket intressant bok som är en effektiv hjälp till den som vill se över sina besparingar.«
Knut Ramel
För denna service svarar personal som är knuten till finansverksamhetens logistiska och administrativa sida, det vill säga medarbetare vars uppgift är att utföra kundernas önskemål utan att fatta egna beslut eller ge råd.
När det gäller bankens tjänster på den nivån är relationen till kunderna allmänhet klar och tydlig. Kunden vet vad han köper och förstår fullt de tjänster han blir föreslagen och det pris han får betala för att komma
Senior Advisor, UBS
»En slående berättelse om kapitalförvaltarens kärna. Ett lyckat exempel på förenkling utan störningsmoment.«
Paul H. Dembinski
Bastjänster av det slaget ger de anställda en lön som de visserligen kan leva på, men som kan jämföras med lönen för en butikschef – båda säljer standardiserade produkter i samma prisklass fast i olika branscher.
Styrelsemedlem, Observatoire de la Finance, och professor vid University of Fribourg
Alla banker erbjuder sådana grundläggande depåtjänster och även om
Varför är pengar en så stor källa till stress i våra liv? Många av oss känner en oro kring våra investeringar och vänder oss till våra bankmän för vägledning. Men kan vi verkligen lita på bankmännens råd, eller finns det bättre sätt att navigera i investeringsdjungeln?
I denna bok avslöjar författarna hur finansindustrins dolda mekanismer påverkar ditt sparande och varför du inte alltid kan lita på att din bankman sätter dina intressen främst. Med en grund i gedigen forskning och praktiska erfarenheter presenterar de en alternativ investeringsmetod som hjälper dig att undvika branschens fallgropar och återta kontrollen över dina placeringar.
Oavsett om du är en erfaren investerare eller nybörjare, kommer denna bok att utmana dina uppfattningar och ge dig verktyg för att behålla lugnet i en komplex finansvärld.
»En konsekvent, tydlig och förnuftig strategi för den som vill investera med sinnesro. Läs denna bok innan du investerar ytterligare en euro i något överhuvudtaget.«
Burton G. Malkiel
Professor i ekonomi, Princeton University, och författare till A Random Walk Down Wall Street
»Den här lättillgängliga boken lär ut vad varje ansvarsfull investerare bör känna till. Många förvaltar sina sparpengar väldigt irrationellt. Boken ger utmärkt vägledning i hur man tar kontrollen över sina investeringar.«
Klaus Schwab
Grundare och styrelseordförande, World Economic Forum
»Kvaliteten på finansiella instrument är svår att utvärdera. Goda aktieresultat beror ofta på tur, och även när man följer sunda principer kan värdetapp inträffa. Denna bok förklarar övertygande varför, och vägleder läsaren genom finansvärldens komplexitet. Ett måste för den som vill investera klokt!«
Paolo Sodini
25-årsjubilerande professor i finans vid Handelshögskolan i Stockholm, forskare vid Swedish House of Finance och CEPR