Förskräckligaomständigheter
Förskräckligaomständigheter
(Ellermittliv med ”DireStraits”)
Ensjälvbiografi av:
Gustav Maginot
Automatiserad teknik vilken användsför att analyseratextoch datai digital formi syfteatt generera information, enligt 15a, 15boch 15c§§upphovsrättslagen (text- ochdatautvinning),ärförbjuden.
©2025 Rolf GPetterson (Gustav Maginot)
Omslagsbildenvisar minpappa somung.
Förlag:BoD ∙ BooksonDemand, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, bod@bod.se
Tryck: Libri PlureosGmbH,Friedensallee 273, 22763 Hamburg,Tyskland
ISBN: 978-91-8080-763-0
Förord
Denna bok handlarommittliv helt enkelt.Den baseraspåverkligahändelser ochdet är ju givetvis minberättelse somjag sågdet då ochsom jagkommer ihåg detnuefteråt.Boken handlarockså om mitt livmed Dire Straitseller ”förskräckligaomständigheter”som detungefär kanöversätts till. Bandet Dire Straitskom in imittliv ca 1979 närjag var25årgammaloch de,eller bandets huvudpersonMarkKnopfler, harsedan följtmig tills idag 45 år senare.I boken görjag kopplingartill Markstexter ochmusikoch händelseri mitt livoch hurolikalåtar harpåverkatmig.Dessutom harjag självvarit i”förskräckligaomständigheter”vid ett flertaltillfällensom jagförsökerbeskrivai boken.Musikhar rent allmäntvarit en stor delavmittliv ochdet återspeglas ocksåi boken.
Allt iboken är givetvis inte enabsolut sanning utan detåtergesutifrån mina ögon ochöronoch minupplevelse.Omjag trampatnågon på tårnasåber jag om ursäkt fördet redaninnan. De kangivetvis ha sett ochuppfattatsituationerpåett helt annatsett.
En annan anledningtillatt jagskriver boken är attmittDNA visaratt jaghar sämsta tänkbaragener föratt få Alzheimers sjukdomvilket betyderatt jag genetiskthar 50 %riskatt utveckla sjukdomenvid 85 årsålder.Vem vetnär manintehar någraminnenkvaratt berätta så detärbästatt passa på medan manhar minnetkvar.
Vill ocksåtacka minmamma ochminasyskonför attkomma medinputde gånger mitt minne svikit mig.
Till Pappa ochMamma
1955–64 De tidiga åren
Efterentorroch varm sommar1955 föddesjag en kylig söndag iseptember på BB iLinköping av minmamma.Pappa vargivetvis medhan ocksåtrots hans handikapp. Däremotsåfick mansom pappa inte vara medpåsjälvaförlossningenoch barnettogsdirektfrånmammantill en egen sal. Senbar man in barnet till mammannär detvar dags attamma.Mamma lågsedan en vecka på BB föratt ta igen sigvilket varvanligtpåden tiden.Bådeläkarna ochmina föräldrartycktedockatt jagsåg litesvagutsådebestämdesig föratt döpa mig på BB direkt.RolfGustav Pettersonfick jagheta.
ISverige bodde då ca 7,3 miljonermänniskor ochTageErlandervar Statsminister.Linköping hade ca 55 000 innevånare istadenoch ca 60 000 totalt i tätorten.AlbertEinsteinhadedötttidigarepåvåren.Bill Gates ochSteveJobs föds också1955tillsammans medandra kändisar sombland annat: Rowan Atkinson, KevinKostner,Bruce Willis,RolfLassgård, Eddievan Halenoch AngusYoung.Detvå senare var/är gitarrister iVan HalenrespektiveAC/DC.
Andrastora händelseri Sverigeoch ivärlden mellan1955–60 varbland annatatt världens första atomubåt Nautilusgår till sjösspåsin jungfruresaoch iSverige blir sexualundervisning obligatoriski skolan.Den första McDonald’s-restaurangenöppnasi DesPlaines Illinoisi USAmedan första svenska charterresanankommertillMallorca. Västtysklandutropastill självständig stat samtidigtsom Sovjetiskatrupperinvaderar Ungern föratt stoppa en revolution. Sovjetunionen sänder uppSputnik 1som varvärldensförstakonstgjorda satellit iomloppsbana runt jorden ochdet första IKEA–varuhusetöppnasi Älmhult. Barbiedockan presenteras iUSA ochsvenskarnaröstarnej till högertrafik ienfolkomröstningsamtidigt somSverigesriksdag beslutar attreguljära svenskaTV-sändningar skallstarta. Disneylandöppnari Anaheimi Kalifornien ochABPlåtmanufakturlanserarölburkeni Sverige. Densvenska motboken avskaffasefter 40 år samtidigtsom Brylkrämen ochKalaspuffarna lanseras iSverige.
ISverige fanns år 1955 ca 600 000 bilarsom skulle ökatill detdubblaår1960.
De somtill äventyrshadeenbil överhuvudtaget åkte gärnaVolvo PV och Amazon ellerSAAB 92 och93eller Folkvagn.
Vidden tidenbodde mina föräldrari Åbylundi Linköping mendekom snart attflytta till detnybyggdaområdet Johannelundutanför staden.
Familjenhamnade på Munkhagsgatan98D.Familjen bestod av mamma Inger Wilhelmina ochpappa Sven Olof samt minäldstasyster KarinAnita 7år, min äldrebrorLarsOlof5 år ochkatten ”Trissa”. Medi närmaste släkten varockså mormor Carin,morfarEjnar samt farfar Helmer ochminakusinerKerstin ochLotta medderas föräldrarmosterLillanoch hennesman Manne
Lägenheten iJohannelundvar på trerum ochkök ochlåg på första våningen. Närman komingenom entrénhademan badrummetraktframi hallen. Det enasovrummetlåg till höger ochköket lågdär också. Till vänster lågförst vardagsrummetoch därfanns ocksåingångentill detandra sovrummetoch en balkong.Mamma ochpappa sovi detena sovrummetoch vi trebarni det andra. Ivardagsrummethadevienstorträmöbelsom vardelsenradio och dels en grammofon. Härspelade pappa alla sina jazzskivoreftersomhan var ett stortfan av jazz iallmänhetoch saxofoni synnerhet. Vi hade ocksåett stort svartpiano.Någon TV hade vi inte på dentiden.TVvar visserligen uppfunnit mendet fanns vanligtvis inte inormala hemoch även om någonhadeenTV så fanns detknappt någraprogram atttitta på.Efter bara någotåri Johannelund fickmamma barn igen ochmin yngsta syster Lisbeth Ingerföddesoch då blev vi fyra barn isovrummet.
Eftersomområdet varnybyggt flyttade mångayngre barnfamiljeruttill den nyastadsdeleni utkanterna av staden.PlaceringenavJohannelund varutmot Hjulsbro ochmellanstadenLinköping ochHjulsbrovar detganskatomtpå dentiden.Det varmeståkrar ochskogsdungar så detfanns gott om platsför ossalla barn attlekaoch upptäcka inaturen.
Närman sertillbakanusåtyckerjag attdet varenbra uppväxtman ficki Johannelund.Det fanns gott om barn imin ålder, detfanns både lekskolor ochgrundskolaupp till nian,det fanns mataffärer,post, bank,klädaffär, kyrka, konditori, plaskdamm, lekplats,cykelaffär, blomaffär, fritidsgårdoch allt man behövde. De flesta affärernainklusive skolan ochkyrkanlåg icentrumet man byggtmed fyra höghus.
FörövrigtbestodMunkhagsgatan av tregårdarbestående av ett höghusoch förövrigtett antaltrevåningshus irespektivegård. Vi bodde på mittengården. Inärheten fanns en skidbackesom tidigare varitnedslagsbackenpåenhoppbacke, ”brantaberget”,enskogoch storaöppna fält sompåvintrarna förvandladestill isbanor. På mittengårdenlåg mataffären ”Ceges”där manköpte allt imatvägman behövde. Då ochdåfick manenliten peng ochman kunde gå neroch köpa 2-öreskola somvar småsmala kola inslagen ivittpapper.
De första åren av mitt livkommerman givetvis inte ihåg menjag växteupp ochträffade alla de andrabarneni området. Då vardet ganska vanligtatt mammornavar hemmaoch skötte om barnen ochpapporna jobbade.Såäven hos oss. Så mamma kundegåutpågårdenutanför husetoch därfanns deten lekplats medgungoroch en sandlåda.Där träffadesmammornaoch satt och pratademedan vi barn lektei sandlådaneller gungade. Minns dock attjag fick en Teddybjörnsom komatt heta ”Nallen” närjag var2–3 år gammaloch det finns en fin bild närjag sitter medmin nalle på balkongen.Den nallenföljde medmig ivuxen ålderoch jaggav densedan till mindotter närhon varliten precissom Lasse Berghagens TeddybjörnenFredriksson.
1956–57 hade jagprecisträffat mina närmaste grannarpå98D tvillingarna Mickioch Carlo somvar jämngamlamed migoch somhadetvå italienska föräldrar. De hade kommittillSverige iden storaarbetskraftsinvandringen ibörjanpå50-talettill Linköping ochSAABdär detvar full produktion av stridsflygplan ochbilar. På dentiden vardet nog J29-Tunnansom varaktuell ochmed J32-Lansen på ritbordet. Kombi-bilenSAAB-95 tillverkades ocksåi Linköping från 1947 till börjanpå60-talet.
Detvar mycket busoch lekmed Mickioch Carlo. De varalltid iluven på varandraoch detvar mycket konkurrens om de leksaker de fått ochnär denena skulle leka medden leksaken ochnär detvar turför denandre.Jag varmesten liten smal blyg veklingpåden tidensådet varmestdesom slogsoch jagsom tittade på ellerladebenen på ryggen.Det därmed attlägga benenpåryggen skulle visa sigvar braför migeftersomjag ienperiodtränade ochtävlade i friidrottmed viss framgång menmer om detsenare. Jagkunde ocksåkänna miglitemobbadiblandnär någonbörjade kalla mig”ettöringen”eftersom jaghar ett liteplattare örapåhögersidan. Närjag varriktigt liten så kundejag inte uttala bokstaven ”R”bra så närjag skulle säga mitt egna namn så blev det
”Jolf” eller”Jotten”. Så minmamma började kalla migJotten helt enkelt.
TV skaffade vi ossnär jagvar kanske 5–6årgammaloch då fanns detbaraen kanaloch detvar svartvittgivetvis. Någontid innan hade hela familjenvarit inbjudna till Mickioch Carlos föräldrarGiacomo ochDelmira föratt titta på
TV fördär skulle Mickioch Carlos äldresyster Mariavaramed ochsjungai ett program. Vi blev bjudna på pizzaoch detvar helt klartnågot manaldrig sett ellersmakatpåförut.Efter detbesöket bestämdesatt vi ocksåskulle köpa TV.Påonsdagarnafanns detingaprogram på TV så då fickman sysslamed annat. Åandra sidansattman inte speciellt mycket framförTV:npåden tiden jämförtmed idag.Påkvällarnakunde mantitta på amerikanskadeckarenPerry Masonoch barnprogramman minns var”Humleoch Dumle” somvar två uppoch nervända figurer så derasmunnarsåg konstiga ut.Dehölltill i”Kapten Beckdals Skafferi”.
Jaggicki lekskola somdet hette då vidJohannelundscentrum ochjag kommer ihåg attjag varganskafeg ochatt jaggärna ville attmamma skulle följa med migtill skolan denförstatiden.Efter etttag så blev jagdocktuffare ochkunde gå till lekskolansjälv.Påsomrarnakunde manlekavid plaskdammensom fanns motvägen till centrumet.Plaskdammenvar somenstorpool fast den vara bara en halv meter djup ochdär vardet massabarnmed derasföräldrar närdet varfint väder.
Närjag varliten så åkte vi ibland medmoster Lillanoch morbrorManne till någonsjö föratt sola ochbadapåsommaren. Jagminns speciellt en dagnär vi hade åkttill Vätternsom är en av de kallastesjöarna isödra Sverigepågrund av dess djup ochatt detvar en källsjö somman kallade den. Jagvar välsom vanligtfeg ochville inte bada eftersom detvar så kallt ivattnet menjag minns attManne togtag imig ochbar ut migi detkalla vattnetoch doppade nermig. Förmig blev detenriktigt traumatisk upplevelse ochjag undrar om inte den påverkat migsåpassatt jagalltid ochävennusenarei livettill ochmed sermig självsom en riktig badkruka.Jag tyckerabsolut inte om attbadai kallt vatten!
Angående minpappashandikapp så varhan en av de mångasom fickpolio ellerbarnförlamningsom detockså kalladesnågra år innanjag föddes. Det gick en polioepidemiiSverige under1953 ochmin pappa varenavdem som drabbades.Han ochmamma hade varitpåbesök hos en bekant ochdeblev bjudna på mat. Minmamma tyckte direkt attdet varnågot medköttet de fick
somintesmakade brasåhon åt knappt någotmedan minpappa satte isig allt. Etttag efteråt blev hansjukoch hamnadepåsjukhusetoch de konstaterade polio.Påden tidenvar inte poliovaccinetuppfunnitänsådet fanns iprincip ingetman kundegöra.
Polio orsakasavett poliovirussom bara finns hos människor.Virus utsöndras medavföringenoch smittanspridsframför allt viaförorenat vatten.Polio kanockså spridasvid nära kontaktmellanmänniskor.År1953drabbadesca 5000 av polio därdrygt 3000 fickförlamningar. Sverigehadevid dentiden världens högsta incidens av polio.Poliovaccinetuppfanns undertidigt50-tal ochpresenterades 1955 ochinfördessom vaccination motsjukdomen år 1957 iSverige.Antalet fall av polio minskade därefter snabbt ochsedan 1977 har inga nyafallrapporterats.
Minpappa hade turi oturen eftersomhan inte blev helt förlamad efter sjukhusvistelsensom flera av hans kamrater på avdelningenblev. Hanfick ”bara” förlamning ivissa av hans musklersåsom lårben,överarmar ochmage. När hanlåg på sjukhusetvar handockheltförlamadoch lågi respirator ochkunde inte förmedla sigalls till omvärlden. Närhan komutfrånsjukhusetsent1954 blev både hanoch minmamma så gladaatt de ”tillverkade”mig och”det” fungeradei alla fall.
Minmamma hade träffatpappa medandejobbadepåCloetta iLjungsbro islutet på 40-talet. Mamma jobbade på kontoret ochnär de hade rast eller gick hemfick de absolutintetanågon chokladfrånfabriken. Då kundedefå löneavdrag ellerbli uppsagda.Mamma bodde inne iLinköping medhennes föräldraroch pappa bodde utanförVreta Klostermed hans fosterföräldrar. De fann varandra ganska omgående ochdegifte sig1948 ochflyttade ihop. Första gemensamma bostaden blev en liten lägenhetpåHunnebergsgatan i Linköping ochpappa fickjobb på lagret hosBlomkvistsporslinsfabrik. Efter en härlig tidtillsammansdeförstaåren, medbland annatenresatill Gotland därdetältade ochcyklade ochgickomkring,blevsäkertmin äldsta syster till ochhon föddesmycketriktigt på våren1949. Andrabostadendehadeblev iTriabonäraVirserumi Smålanddär minbrorLasse föddespåvåren 1951. Sedanbodde de ett tagi Nykiloch efter detkom de tillbakatill Linköping och en lägenhet på Linggatan.
Så komdet ödesdigraåret1953 ochallt ställdes på ända närmin pappa blev inlagt på sjukhusunder ca ett ochett halvtår. Minmamma blev plötsligtensamståendemed tvåsmåbarn ochenman somlåg på sjukhusmed mycket osäker utgång.Det måstehavarit jättetufft förhenne attbådetahandombarnenoch hushålletoch även besöka pappa närtillfälle gavs.Eftersomhan varinlagdpå detspeciellt byggda epidemisjukhusetnäradet gamlavattentornet iLinköping så skulle de vara isoleradesåmycketsom möjligteftersompolio kundesmitta mellanmänniskor.Vid hennesbesök fickhon sitta iett litet rumoch prata till en sköterskagenom en vägg eftersom pappa varförlamadoch kopplad till respiratorn. Tufftför hennemed allt fokuspåpappa meningen frågadeegentligen hurhon mådde underden härtiden ochhon fickdessutom ingenhjälp.
Närpappa senkom ut från sjukhuset1954 nära nog somett ”kolli” fickmamma ta hand om bådetvå barn ochensjukpappa.Några år flötpåmed pappa sombörjade jobba igen ochmamma somtog hand om ossbarn. Hanfick jobb på ”HjulsbroSpännarmering” iHjulsbroenhalvmil utanförLinköping somendel iarbetsträningenefter polion. Så småningomfick hanfastanställning där.
Sommaren1961ville mamma ochpappa attviskulle hyra ett sommartorpute på landet ochdefick tagpåenpersonsom hade ett torp atthyra. Ristorpet hette ställetsom lågnäraNykil någramil utanförLinköping.Deborde ju redandåhaanatorådmed tankepånamnetmen de hyrdehuseti alla fall ochen dagåktevialla ut medbussensom stannade någonkilometer från torpet. Man fickdärifrångågenom en skog föratt komma till torpet somlåg precisbredvid ett mycket större ochfinare hus.
Torpet bestod av ettstörrerum medenkamin somman kundelagamat på ochett mindre rumdär detbarafick platsensäng. Så fort pappahadelåstupp dörren till torpet ochviklevinsåtrampadehan rakt igenom en golvbräda. Detbörjade ju bratänktevi. Hurskulle dethär fortsätta?Utanför iträdgården fanns en hundkoja.Vibarnfick sova idet större rummetoch mina föräldrar idet lilla.Maten ordnades på denvedeldade kaminensom hade somenkokplatta ovanpå.
Jagminns attvarje morgon så började vi barn medatt vittja de råttfällorvi hade satt ut kvälleninnan. Detvar nästan alltid full pottoch vi barutråttorna
till en näraliggandemyrstacki skogen.Vihadedet ganska magert på dentiden så matenbestodiblandavfiskbullaroch potatisvilketintevar minfavorit precis. Jagtyckteinteallsomfiskbullarnasånär mammatittade bortsåhände det lätt attenfiskbulle hamnadei rabatteni stället. Mamma fickverkligen trolla medknäna på dentiden föratt få till matpåtallriken förhelafamiljen.
Närpappa hadehaftsin semester så började hanjobba igen ochdåtog han singröna trehjulade handikapps-moped, GrönaBlixten somvikallade den, in till jobbetoch sentillbakaigen. Ibland möttevihonom närhan nästan var framme ochfick åkamed bakpåmopeden. Kommerihågatt manvar tvungen attkorsa en liten inhägnad medgetter innanman komframtilltorpetnär man togbilvägendit.Det kändes läskigtnär getterna kommot ossoch stångade ossibland.Framförallt förpappa somintedirektkunde läggabenen på ryggen ochflydärifrånsom vi andra.
En daghadevibesök av mormor Carinoch morfar Ejnari Ristorpetoch då fickAnita ochLasse sova utei hundkojaneftersomalla inte fickplats attsova inne ihuset. Nu efteråt kanvialla skratta åt de vedermödor vi varmed om i Ristorpetden sommaren.
Året efter pratademinaföräldrar medhyresmannen igen ochfrågade om det fanns någotannattorpatt hyra.Jodåhan hade ett somdefick hyra gratis på prov densommarenoch detvar rena paradisetskulle detvisasig.Påhösten köptedetorpetsom hette Björklundför 5000 kr ochdet harsedan dess variti familjens ägoändatills våren2022 närdet såldes föröver1,2 miljonerkronor. Därkan manverkligen snacka om prisutveckling.
Björklundlåg på vägenner motUlrikai skogen ca 1,5 kilometer från Storsjön. Närmaste granne lågpåca1 kilometersavstånd.Det fanns ingeneldär och manfick ta vatten från en ganska grundkälla ca 50 meter från huset. Därfanns ocksåenvedbod ochett torrdass.Torpetvar byggti slutet på 1700-taletoch bestod av ett vardagsrum medca1,70 cm itakhöjd, ett sovrum ochett kökpå nedrevåningen. På övervåningen fanns detenoinredd vind,där tidigare en skomakarehadehaftsin verkstad ochett sovrum.Som värmekälla fanns två enklakakelugnaroch en järnspis iköket. Torpet varsinnebilden av en svensk sommarstuga måladi falu rödfärgoch medvitaknutaroch vita fönsterkarmar.
Föratt komma ditfick manåka Ulrikabussen somgickförbi på storavägen ett parkilometer från stugan.I stortsett varjesommardärefter,när vi barn hade sommarlov,åkteviuttill Björklundför attsedan bo därtills skolan började igen.
Detvar inte helt lätt de första åren närviskulle åkauttill Björklund. Mamma ochpappa åkte mopedutoch vi barn fickförst ta buss in till busscentralen, sompåden tidenlåg vidkommunhuseti Linköping ochdärifråntaenannanbuss till Ulrika.Pappa hade sinGröna Blixtenoch mamma hade skaffat en ”tramposläpp” dvsenblandning mellancykel ochmoped. Mantrampade igångden somencykel ochsen gick motorn igångoch hjälptetill medframdrivandet. Mamma fickhaenstorkorgframtill därkatten Trissa satt eftersom hon varjutvungen attfölja medutockså.
Första åren på Björklundgjordeviiordning ett trädgårdslanddär vi odlade diversegrönsaker ochpotatis ochvihadefleraolikabärbuskar medvinbär, hallonoch krusbär.Vibarnfick varsittlitet trädgårdslanddär vi själva fickodla grönsaker ochdet vi ville vilket ocksåinnebaratt vi ficksköta om detsjälva också. Detta skapadelitetävlingmellanoss om vemsom odlade denstörsta moroten osv.
Varannantisdagkom fiskbilenförbi nere på vägenca200 meter från huset så denfick manpassa så denstannade.Där kundeman sedanköpa fiskoch diverseandra varor. Fisken lågi trälådor somvikunde användatill attbygga en hydda mednär vi samlat in tillräckligtmånga.Varje torsdagkom köttbilen förbioch detvar samma däratt manfick passa densåden stannade.Man gick in baktill på bilenoch därfanns en litespeceributik medallsköns varorsådär handlade vi detmesta av denmat vi behövde.
Mina föräldrarutveckladeett system medbelöning förutförtarbete föross barn.Detta innebaratt mankunde tjänalitepengaromman hjälptetill med vedhuggning, såga ved, bära in ved, hämtavatten,rensa ogräsosv.Visatte upp en liten lista på vedboden medvårarespektivenamnoch underkunde manse atthämta vatten fickman 20 öreför,sågaavengrensom var5 cm fickman 5 öreför,sågaavengrenmed 10 cm diameter fickman 10 öreför osv. Ju längre sommarengickdesto längre blev listanmed utfört arbete ochdärmedockså pengar intjänade.
Motslutetavsommarenfick manäntligen betalt ochdet kundevaraenskaplig summa på tiotill tjugokronor mantjänatihop.
Lisbeth ochjag ägnade någrasomrarpåatt samlapåfjärilar. Vi hade skaffat varsin håvoch vi hade eter ochenstortavla gjordavenspånplatta.Såvi sprang omkringpåtomten ochjagadefjärilar. Närvifångatinenfinfjärilså lade vi deni en burk medeteroch densomnade in.Sen togviupp fjärilen försiktigt ochspändeupp denpåtavlanmed nålarsåatt densåg braut. Där fickden sedantorka till denhöllformenoch då kundeman ta bortnålarna.Vi fickihop en skapligtstorsamlingmed mångaolikafjärilssorter medden fina Makaonfjärilen(Papilio Machaon) somdet storadragplåstret. Vi hade sett den redansom larv ochtagit hand om denför attsedan få denatt puppa sigi en burk ochnär dentill slut lämnadepuppanoch komutsom fjäril så hamnade dendirekti eterburken.Ganskagrymt egentligen
Detvar inte barafjärilarpåtavlanutanockså en delstora spindlar ochskalbaggar.Enkväll sågvienstorskalbagge komma flygande ochvisåg denlanda så vi toghåven ochkastade ossöverden.Inmed deni burken ochefteråt så tittade vi vadvihadefångat. Vi blev mycket förvånadenär vi sågenstor skalbagge medett horni pannan somliknade denpåennoshörning.Efter lite studierkunde vi konstateraatt detvar en noshornsbagge(Oryctes nasicornis) somvihadefångatdär hanenkan bliupp till 4cmlång. Ettdjurjag därefter aldrig harsett igen.
Apropå djur manaldrigsett senare så varviendag uteoch letade bäroch svampar en bitfrånstuganoch vi gick på en liten grusadskogsväg. Plötsligtsåg vi en svartstor”gren”som lågövervägen ochvistannade till. Detsåg nästan ut somett svartormskinnmen närvitittade närmaresåg vi attdet rördepåsig. Hela ”ormen”bestodavmassa svarta löss somalla rördesig isamma riktning. Närvisedan kommithem så konsulteradeviböckeroch grannaroch fickreda på attdet vi sett varen”Luskung” somärmycketovanligtatt se.Enluskung eller”härmask”uppstårnär larver av sorgmyggor (Sciaramilitaris)sluter sig sammani långatåg ochvandrar tillsammans.Den kanbli upptill 4cmbred och3 mlång. Namnet härmaskkommeravordet härsom ibetydelsen en mängdsoldater vilket detsåg ut somi miniatyr.Luskungenansågsförebåda otur ochkommandekrigoch denansågsävenmycketfarlig attvidröra.Hur mångahar sett en sådankan manundra?
På kvällarnafanns detintemycketatt göra utepålandetutandet blev mycket kortspel ochspelmed andraspelavtypen monopol,fiamed knuffosv.Varje tisdag satt vi framförradionoch lyssnadepåAllsångpåSkansen medEgon Kjerrman.TVfanns ju givetvis inte utepålandet. Vi hade ju ingenström till attbörja medsåradiongickpåbatteri. På onsdagskvällarnahadevitävlingi äggtoddy-vispning.Den gick ut på attvifick varsin äggula ochsockeri ett glas ochsen satt vi däroch vispademed en sked tills äggröran blev vitoch densteg uppi glaset. Närman varklarsåkunde manställa skeden iglasetoch denstod rakt upputanstöd. Anitavannnästanalltid konstigt nog.Sen fickman sitta ochslicka isig äggblandningen vilket varriktigt gott.
Annarsvar detmycketkortspelsom sagt ochlitebokläsningi skenet från de fotogenlampor somvihade. Närdet varläggdagssåvar detlitekusligtnär manförst skulle gå ut på dass imörkret ochsen skulle mangåupp på övervåningen ochgåde5–6 meterna detvar mellantrappanupp ochdörrentill sovrummet. De 5–6meterna varenmörkoinredd vind medenoch annan fladdermus somiblandkom farande. Jagkommerihågentidig morgon närjag hade vaknat ochvar jättekissnödig.Men jagvar förskraj föratt gå uppoch gå de läskigametrarna på vinden ochsen neroch kissasåjag öppnade fönstret på övervåningen ochställdemig ochkissade rakt ut genom fönstret istället.
En sommarcyklade jagoch Lisbeth ut till Björklundfrånlägenheten istan. En sträckapåca3,5 mil. Jagcyklade medmin DBS-cykel medlimpa somjag hade fått ifödelsedagspresent. Limpan gjorde attcykelnsåg jättetuff ut tyckte jagpåden tiden. Lite somenmotocross-motorcykel. Vidett senare tillfälle monteradejag en kilometerräknarepåhjuletsåatt mankunde se hurlångt mancyklade.Det vartufft.
Nästan varjesommari mitten på juli åkte vi ocksåtill moster Lillanoch firade hennes födelsedag.Hon ochhennesman Manneoch våra kusinerKerstin ochLotta hade köpt en egen öi Grytsskärgårdsom hette Fågelön. Detvar helt fantastisktför ossbarnatt komma ditnågra dagarpåsommarenoch ro runt ibåt ochfiskaoch bada.Det kändes ocksåganskafantastiskt attLillan ochManne kundeköpa en egen öi skärgården överhuvudtaget. Föross som hade detganskaknapert på dentiden fanns detintepåkartanatt mankunde köpa något sådant.Men Manne varenentreprenör ut ifingerspetsarna och hanhademånga järn ielden.Han såldebland annatbilar, hade litesmåaffärer
vidsidan om,hyrde ut bilaroch hade så småningomenRadio-och TV affär iMjölby.
Den22november1963 blev PresidentJohn FKennedy skjuten iDallasi Texas ochdet varennyhet somman följdenoggrantpåTVoch iradiosändningar. Jagkommerihågatt jagblevmycketberördavhändelsensom de visade på TV ochjag hadesvårt attdåförståbetydelsenavden.
Hemma på Munkhagsgatan vardet inte alltid lugntoch fridfullt motmitten på sextiotaleteftersomvivar en familj på sexpersoneri en liten lägenhetoch medenupprorisktonåring iAnita närvarande.Endag varhon ochmamma iluven på varandra ochdet varmycketskrik ochbråkoch inlåsningpåvår enda toalett. Detslutade medatt Anitaheltenkeltförsvann, dvshon rymde hemifrån.Detta märkejuminaföräldrar förståssådepolisanmäldehenne som försvunnen. Mamma ochpappa vargivetvis mycket oroligaför vadsom kunde ha hänt ochdet smittade av sigpåoss andraockså.Efter någondag hörde så Anitaavsig ochdet visade sigatt hon hade liftatmed en långtradareupp till Stockholm. Hon hade fått liftutanför Linköping ochsen åkte långtradarchaffisen uppmot Stockholmoch närdevar halvvägs ditsåsahan till Anita: ”När vi kommerframsåska vi knulla du ochjag”. Anitablevgivetvis skrämd av detså närhan stannade föratt tankanästanframme iStockholmsåpassade hon på attrymma från honom.
Hon fickdärefter lift av ytterligare någonmed biloch denpersonentyckte detvar konstigt attenskolflicka liftade på vägenheltensam så hanköpteen tågbiljett till henne ochsatte av Anitapåett tåghem till Linköping igen.
Någotårefter denförstahändelsen rymdehon en gång till ochdenna gång ville hon fly från allt ochvar på vägmot Tyskland.Såhon fickliftmed en långtradareigenner motSmåland ochävendenna gång så fattade chauffören misstankarsåhan ficktag iminaföräldrar på telefon ochhon blev återigen satt på tåghemåt.
Bokenärensjälvbiografi av pseudonymen GustavMaginot aliasRolf GPetterson som handlaromhans liv.Boken är en samtidsskildring av Linköping under 60-,70-,och 80 talet. Boken skildrar resorgenom Europa på 80-talet iengammal Duett från 1962 och en rundresai USA 1989 med Greyhoundbuss. Namnet GustavMaginot kommer från hans farfarsom visade sig varaenberest cirkusartistfrånFrankrikevilket han upptäckteefter ett DNA-test. Boken skildrarockså hansliv med "Dire Straits" imeningen dels hans musikintresse för bandet Dire Straits och dels egna förskräckliga omständigheter somnamnet betyder på svenska.