DEN FÖRUTSÄGBARA
Demokratiochdelaktighet
LEDAREN
NPF-kunskap inom idrottsrörelsen
Allasrättattvara med
Rentspel
Mikael Nilsson
Den förutsägbara ledaren : NPF-kunskap inom idrottsrörelsen
Utgiven av Idus förlag, Lerum, 2025 www.idusforlag.se | info@idusforlag.se
© Författare: Mikael Nilsson & Måns Lööf
Illustrationer: Åke Wall
Grafisk form: Mattias Norén
Första upplagan
Tryckt i Riga, 2025
ISBN: 978-91-8092-351-4
Måns Lööf Mikael Nilsson
DEN FÖRUTSÄGBARA
LEDAREN
NPF-kunskap inom idrottsrörelsen
Inledning
”Jag såg tidningsrubrikerna framför mig: Galen sjuksköterska orsakade att barn skadades i klätterolycka.”
Denna skräckinjagande bild var faktiskt det som startade intresset för frågan om hur personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (förkortat NPF) bättre kunde inkluderas inom idrott. Det blev inga sådana tidningsrubriker, tack och lov, när Måns redan år 2000 var med och anordnade ett läger för barn och ungdomar med NPF-diagnoser i Hälsingland. Det var flera organisationer som samarbetade med målet att ge barnen och familjerna en boost inför hösten. Föräldrarna gick utbildning medan barnen och ungdomarna fick ta del av flera aktiviteter såsom att gå på zoo, paddla kanot, bada och leka.
En av de aktiviteter som Måns tog initiativ till var att låta deltagarna på lägret prova på klättring. Måns var nämligen en van bergsklättrare och nära området där de höll till fanns ett mycket fint berg. Skolan, socialtjänsten, elevhälsan samt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), som var de andra organisationerna som anordnade lägret, var till en början mycket skeptiska. De var rädda för att de hyperaktiva barnen skulle vara oförsiktiga och skada sig. Måns var dock väldigt bestämd och med sin långa erfarenhet av klättring insåg han att det knappast skulle vara farligare än andra aktiviteter som skulle hållas på lägret. Med tydliga förberedelser och regler skulle det nog gå.
När det var dags bar Måns utrustningen i sin ryggsäck och längs promenaden mot berget och den avsats
som klättringen skulle starta från skrattade och lekte barnen, men det fanns en något stel och orolig stämning bland föräldrarna. Berget var högt och många undrade nog hur det skulle gå. Detta smittade av sig på Måns som utvecklade ett starkt tvivel och som flera gånger undrade om han skulle ställa in och vända tillbaka. Med en orolig blick mot berget undrade han om de kanske tagit sig vatten över huvudet?
Men till allas förvåning gick klättringen utmärkt. Det var en aktivitet som deltagarna verkade älska. Måns blev såklart berörd av att se barnen lyckas men kanske ännu mer av föräldrarnas reaktioner. Flera av dem hade tårar i ögonen av lycka när de såg sina barn lyckas och göra saker som såg så svårt ut.
I samband med klättringen fick Måns chansen att prata med många av föräldrarna. Flera av dem berättade hur deras barn inte fått vara med i föreningsdriven verksamhet som fotboll, gymnastik, ridning och hockey. Vissa hade inte ens fått möjligheten att börja och andra hade blivit avvisade senare när ledarna ansett att de var för krävande. Måns lycka byttes till ilska, men också förvåning. Det var knappast första gången han hört liknande historier, men att det rörde sig om så många var skrämmande. Vad var det som gjorde att barn med NPF inte inkluderades i idrott?
När Måns återvände till sitt arbete på BUP var han bestämd i att försöka besvara frågan om varför de exkluderades, vad som i stället hände med dem, hur de påverkades och inte minst hur vi ska göra för att inkludera dem samt vilka effekter detta skulle kunna få på barnen och ungdomarnas självkänsla.
Året därpå startade Måns ett projekt inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) där barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) fick möjlighet att delta i klättringsgrupper. Han ville undersöka hur idrott kunde påverka dessa barn, både vad gäller deras självkänsla och hur det påverkade deras välmående hemma. Projektet syftade även till att utvärdera vilken ledarstil som var mest effektiv för att stödja barnen. Projektet visade att det går att inkludera barn
med NPF och det visade även på enorma effekter för deras mående och självkänsla.
Tyvärr avslutades projektet efter bara ett år men svaren på frågorna ligger till grund för denna bok och den ledarstil som Måns valt att döpa till ”Den förutsägbara ledaren”.
Men historierna om barn som exkluderades från idrott fortsatte att strömma in till Måns. Han hade från början svårt att förstå hur det kunde fungera så bra för honom, men inte för andra, fram till att han förstod att dessa ledare helt enkelt inte har tillräcklig kunskap om NPF och att det inte var något fel på ledarna i sig. Det är vanligen ideella ledare och föräldrar utan utbildning som oftast har ett helt annat jobb som organiserar och leder träningar.
När så en incident skedde år 2011 där en pojke med adhd blev avstängd från sitt fotbollslag ett helt år kontaktades Måns av SISU Gästrikland. Där och då fattades ett beslut om att en förändring måste ske och utbildningskonceptet ”Har idrotten plats för alla? Den förutsägbara ledaren” introducerades.
Utbildningen fokuserade på att synliggöra frågan och hur ledare bemöter barn och ungdomar med NPF inom idrotten samt öka förståelsen för mångfald. Utbildningen har spridit sig i landet och nu utbildas cirka 150–200 föreningar varje år.
Syftet med boken är att beskriva de delar som ingått i utbildningen för att kunna sprida kunskapen till ännu fler ledare, samt möjliggöra fördjupningar i vissa områden för de som redan gått utbildningen och önskar ännu mer kunskap.
Författarna
Måns Lööf är legitimerad utbildad sjuksköterska, KBT-terapeut och idrottsledare. Måns har arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin sedan 1994 och är sedan 90-talet specialiserad inom NPF.
Inom sitt arbete har han arbetat fram behandlingsprogrammet SKILLS för barn och ungdomar med adhd som används inom BUP i hela Sverige och som även har lanserats internationellt. Måns har även belönats med flera priser för sitt arbete med appen HIPR som möjliggjort att patienter enklare kan få stöd och hjälp med sin adhd. I över 15 år har han utbildat och föreläst för Sveriges idrottsrörelse kring konsten att leda personer med NPF via sin föreläsning ”Den förutsägbara ledaren”. Måns utbildar flera hundra idrottsföreningar varje år och föreläsningen har även spridits sig i övriga Norden. Han är en eftertraktad resurs och folkbildare i hela landet. Han har bland annat medverkat i UR-produktionerna ”Fatta familjen”, ”Superungar” och ”Superföräldrar”. Måns har även bidragit med sin kunskap till Attentions arbete ”Idrott för alla” och det material som finns idag digitalt via Riksidrottsförbundet. Måns har även ett starkt engagemang med Viggo Foundation som arbetar för att personer med NPF ska inkluderas i idrott.
Mikael Nilsson är tidigare elitidrottare och har varit tränare för både barn, ungdomar och vuxna på både gräsrots- och elitnivå. Mikael har vunnit flera priser för just sitt ledarskap. Han arbetar nu som legitimerad psykolog inom vuxenpsykiatri där han både utreder och behandlar personer med NPF. Han gick psykologprogrammet med inriktning idrott vid Umeå universitet och arbetar därför idag också inom idrott på olika sätt genom utbildning, rådgivning och behandling. För sitt engagemang att tillämpa kunskaperna om psykologi inom idrott vann
Mikael år 2019 Lilla psykologpriset för den psykologstudent som gjort mest skillnad för människor och medstudenter. Mikael har tidigare
skrivit böckerna Idrottspsykologi med ACT samt Utvecklingssamtal inom idrott och detta blir alltså hans tredje publikation inom ämnet idrottspsykologi och ledarskap. Han har även varit med att bidra med idrottspsykologiska perspektiv till boken Träningshacks: den vetenskapliga vägen till bättre resultat och hälsa och Vasaloppet: 90 kvinnor och män i fäders spår. Han har även skapat appen Actsport som syftade till att erbjuda idrottspsykologisk utbildning för idrottare och vann med den SKAPA-priset i Västerbotten för sitt engagemang och kreativitet. Numera arbetar han i stället med appen Peakhub som hjälper idrottsledare att utveckla sina idrottare.
Mikael har ofta synts och hörts i medier där han kommenterat olika idrottspsykologiska frågor. Mikael brinner mycket för ämnet psykisk ohälsa inom idrott och därför har NPF varit extra angeläget för Mikael genom åren då personer med NPF ofta uppvisar annan form av psykisk ohälsa. Mikael har under sitt arbete noterat hur oförstående många ledare varit till personer med NPF och kontaktade därför Måns för att kunna bidra till ökad förståelse och en mer inkluderande idrottsrörelse.
Innehållet i korthet
Den svenska idrottsrörelsen har varit en viktig plats för många genom historien. Vi har något unikt i Sverige med engagerade ledare som jobbar ideellt för att få det att fungera, ledare som kommer från flera olika platser i vårt samhälle. Grunderna för våra idrottsledare har formats och förts över från generation till generation.
Samtidigt har samhället förändrats med en rasande fart och förutsättningarna för att vara ledare har också förändrats. Auktoritetstron hos barn och ungdomar är inte densamma, vilket gör att våra barn och ungdomar inte längre följer ledare på samma sätt som förut.
Vi har även fått större förståelse via forskning om hur vi fungerar olika och dessa förklaringar har gett oss ledtrådar hur vi enklare kan inkludera alla trots olikheter.
Om vi anpassar en verksamhet för de som har störst behov av framförhållning, struktur och tydlighet, får vi en verksamhet som är bättre anpassad för alla. Det är kärnan i Den förutsägbara ledaren, som är ett eget begrepp som sammanfattar den kunskap vi har om ledarskap idag. Genom att skapa en miljö och ett ledarskap som är strukturerat och tydligt gynnas inte bara idrottare med NPF, utan även resten av gruppen. Detta synsätt har en positiv inverkan på idrotten som helhet. Genom att erbjuda en verksamhet som är anpassad för alla, främjas en kultur av inkludering och respekt. Alla får möjlighet att delta på lika villkor och känna sig välkomna och accepterade i gruppen. Detta skapar en positiv och trygg atmosfär där alla kan utvecklas och trivas.
För individen med NPF kan anpassningar och tydlig struktur ha betydande effekter. Genom att skapa förutsägbarhet och ge tydliga instruktioner minskas osäkerheten och stressen som kan uppkomma i idrottssammanhang. Detta gör det lättare för individen att fokusera på att utveckla sina idrottsliga färdigheter och uppnå sina mål. Dessutom kan en anpassad verksamhet bidra till att stärka självförtroendet och
den positiva självuppfattningen hos idrottaren med NPF. Genom att ha ett brett stöd och engagemang från hela organisationen kan ni skapa en hållbar och långsiktig förändring. Det innebär att alla involverade i föreningen, från ledare och tränare till föräldrar och andra ideella krafter, behöver vara medvetna om och stödja det arbete som görs för att anpassa verksamheten.
Förutsägbart ledarskap är ett modernt ledarskap som passar vår tid.
Förutsägbart ledarskap bygger på att:
• Vara proaktiv
• Möta personen där personen är
• Att göra personen delaktig
• Skapa en bra relation
• Vara tydlig och rak
• Göra lika varje gång
• Vara konsekvent
Hur kan vi förstå NPF?
Tänk dig att du ska till jobbet. Det är ju en helt vardaglig situation som är en enkel uppgift för dig att lösa om du inte är diagnostiserad med NPF. Men om vi tittar på vilka förmågor som faktiskt krävs för att lyckas kan vi se hur komplexa vi människor är och hur fantastiskt det är att de flesta faktiskt klarar av det.
Processen med att ta sig till jobbet börjar redan kvällen innan då du ställer ditt larm. Det kräver tidsuppfattning att förstå hur mycket tid olika rutiner tar på morgonen och när du behöver kliva upp. Du ska sedan lyckas komma till ro på kvällen och somna (vilket kan vara svårt om du har problem med energireglering), helst kunna stänga ute ljud, ljus och andra sinnesupplevelser på natten, men inte stänga ute larmsignalen på morgonen. Om du är över- eller underdrivet känslig för intryck kan dock bägge dessa bli svåra.
Sedan ska du kliva upp från sängen, men om du har igångsättningssvårigheter kan det bli svårt och du blir liggande länge. Om du väl
tar dig upp börjar dina morgonrutiner. Men om du har svårt att få rutiner att fungera, eller inte kan följa dem i steg utan glömmer bort vad du ska göra, kan det bli svårt. Du måste förmodligen komma ihåg många saker till jobbet såsom nycklar, matlåda och relevanta kläder. Har du problem med glömska kanske du blir utan vissa saker eller behöver vända hem. Om du sedan antingen ska köra bil eller cykla behöver du ha nog bra motorik för att kunna styra ditt fordon.
Du måste kunna ta in all information, men samtidigt sortera ut det som inte är viktigt. Du behöver ha förmågan att sätta dig in i andra trafikanter och förstå deras intentioner. Det finns mycket som kan hända på vägen som du behöver kunna förutse för att inte hamna i problem. Om något inte blir som du kunnat förutse, till exempel om det är ett vägarbete längs vägen, behöver du kunna vara flexibel och byta väg. Det kanske gör dig irriterad, särskilt om det riskerar att göra dig sen, men då gäller det att försöka hålla sig lugn och koncentrera dig på att ta dig till jobbet. Det handlar också om att stoppa impulser när trafiken går långsamt och hålla dig till trafikreglerna.
Vi människor är olika och har därför olika lätt för dessa moment. Om du bara har problem med en av dessa förmågor kan du se hur det kan bli svårt. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har ofta stora problem med flera av dessa moment som vardagen kräver. Personer med NPF har ett annat sätt att bearbeta information och intryck på. I vårt samhälle blir det ofta problem, men dessa annorlunda sätt kan faktiskt i vissa sammanhang bli en fördel om personen hamnar i rätt miljö.
Struktur
Boken består av två huvuddelar.
Den första delen syftar till att ge dig kunskap om NPF. Vi kommer att beskriva några viktiga etiska principer, hur samhället utvecklats och i detalj vad NPF är och de diagnoser som ingår.
Den andra delen ger dig konkreta strategier och verktyg att använda i ditt ledarskap där vi beskriver metoder för att skapa bra relationer, saker att tänka på inför en aktivitet, hur vi kan hantera situationer som uppstår i stunden och hur vi kan arbeta utvecklande för att förändra. Här beskriver vi även hur ni som förening kan implementera kunskaperna samt lite information och medskick till personer med NPF att ta med sig in i utövandet.
Boken utgår både från den enorma mängd forskning som bedrivits sedan början av 1900-talet om NPF, men också de många erfarenheter vi fått med oss under vårt långa arbete. Vi använder även berättelser från vårt egna arbete och från olika idrottare som gått ut med sina funktionsnedsättningar. I slutet finns en referenslista för vidare läsning och ordlista för att kunna slå upp dem när de dyker upp i texten.
Innehållsförteckning
Del 1: Vikten av ett NPF-perspektiv ........................
Avsnitt 1: Idrottens värdegrund ...........................................
Avsnitt 2: Konsekvenser av bristande förståelse ...............
Avsnitt 3: Pragmatiska förhållningssätt ............................
Avsnitt 4: Förstå vår tid ........................................................
Avsnitt 5: Diagnoser .............................................................
Avsnitt 6: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar .....
Avsnitt 7: Stress – när kraven blir för stora .........................
Del 2: Ett förutsägbart ledarskap ..........................
Avsnitt 8: Den relationella delen ...................................
Avsnitt 9: Den förebyggande delen ..............................
Avsnitt 10: Den aktiva delen ..........................................
Avsnitt 11: Den förändrande delen ................................
Avsnitt 12: Samtalsfärdigheter ......................................
Avsnitt 13: Att förändra en förening .............................
Avsnitt 14: Handfasta råd för personer med NPF ........
Avslutande ord ...............................................................
......................................................................
och vidare läsning .......................................
Målgrupp
Denna bok riktar sig främst till dig som är idrottsledare, men även föräldrar, anhöriga och andra som arbetar med människor kan ha god behållning av innehållet i boken. När vi skriver ”du” i boken syftar vi alltså främst på dig som är ledare. Vi kommer dock oftast att skriva ”vi” för att syfta på alla som arbetar inom idrott på ett eller annat sätt. Detta gör vi författare eftersom vi också arbetar inom idrott och stöter på samma sak som du gör, därför gäller principerna som boken beskriver alla, inklusive oss. Vi tror att det främst är du som är ledare för barn och ungdomar med NPF som har användning av innehållet men egentligen är principerna minst lika viktiga för dig som är ledare till vuxna med NPF. Du kommer nämligen få lära dig att NPF är nästan lika vanligt hos vuxna, men att de ofta hinner uteslutas ur idrotten och därför kanske är mindre representerade än i barn- och ungdomsidrott. Därför kommer vi genomgående att använda termen ”personer med NPF” eller ”idrottare med NPF” genom boken.
Principerna i boken fungerar dock inte bara för personer med NPF utan du kommer märka att det mesta i boken hjälper dig att leda alla olika typer av människor.
Vår ambition
Bokens viktigaste budskap är att utmana bilden av vad som anses vara svårt och komplicerat. Mycket av det som står är därför skrivet på ett lättbegripligt språk för att underlätta för dig, i många av de förenklingar som beskrivs kan dock komplexiteten hos människan gå förlorad, därför har vi även vissa hänvisningar till den som vill läsa vidare.
Vi hoppas också att den ska bidra till att du ska känna dig trygg i din ledarroll i ditt möte med personer med NPF. Bakom svårigheterna de har finns ofta en helt fantastisk personlighet och unika egenskaper.
Om du lyckas plocka fram det tror vi att du kommer att få mycket glädje tillbaka och trivas i din ledarroll. Förutom att du trivs bättre är såklart syftet med boken att personer med NPF ska må bättre, trivas, utvecklas och få en bestående motivation att fortsätta med idrotten livet ut på olika sätt.
Vi hoppas även att du hjälper oss att dela med dig av den kunskap du får med dig från boken till fler. Ju fler människor som ger personer med NPF ett bra bemötande, desto bättre samhälle får vi. Det gör att vi även kanske kan tackla stora frågor såsom psykisk ohälsa bland unga, arbetslöshet och klassklyftor.
AVSNITT 1
Idrottens värdegrund
I denna första del av boken börjar vi med att diskutera kring vad själva syftet med idrott är och den struktur och de regler du som ledare har att förhålla dig till. För oavsett om du arbetar ideellt eller är anställd och avlönad ingår du förmodligen i en svensk idrottsförening som är underordnad Riksidrottsförbundets riktlinjer och Sveriges lagar. Vi kommer att gå igenom idrottens värdegrund, FN:s barnkonvention och strategi 2025.
Idrottens värdegrund
Medan vissa länders idrott framför allt kännetecknas av spontanidrott (ta Brasilien som ett exempel där det spelas mycket fotboll på gatorna) och andra av skolidrott (såsom USA där olika skolor tävlar mot varandra) har Sveriges föreningsidrott varit en särpräglad del av utövandet.
Just svenskarnas stora engagemang att ingå i en demokratisk ideell förening för idrott brukar beskrivas som unikt.
Idrott har utövats i Sverige under mycket lång tid, kanske lika länge som människor har varit bosatta här. Utgrävningar från Gotland har påvisat varpastenar (en sport som liknar boule men med flata stenar) så gamla som 2000 år. Militären, kungamakten och adeln har under århundraden ägnat sig åt diverse tävlingar såsom tornerspel. Under 1800-talet bildades Sveriges första idrottsföreningar och gymnastiken var liksom idag ett viktigt skolämne. År 1969 färdigställdes regeringens utredning som utgick från att idrott var för alla och för att kunna arbeta efter detta utformades dagens struktur
med riksidrottsförbundet, specialidrottsförbund, regionala förbund och tillhörande föreningar.
Inom ramen för denna struktur bedriver du ditt ledarskap vilket kan vara bra att vara medveten om. Genom demokratiska processer har det formulerats mål, värderingar och syften med idrotten som ska gälla alla verksamheter. Detta finns formulerat i styrdokumentet ”Idrotten vill”, senast uppdaterad 2019. Under 2022 kom även Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn- och ungdomsidrott, som i sin tur innehåller de delar som beskrivs här.
Olika domäner av utveckling
Effekten av idrotten är långt över enskilda idrottare eller ett lags prestationer. Den ger såväl fysisk som psykisk, social och kulturell utveckling. Att idrotten ger fysisk utveckling är kanske inte särskilt förvånande, men forskning visar också att idrott minskar risken för de flesta sjukdomar och åkommor. Kroppen och psyket följs samman, varför vi även mår bättre mentalt av att röra på oss, dessutom stärker fysisk aktivitet både inlärning och kognitiva förmågor. Inte minst gäller detta för personer med NPF. Gällande den sociala utvecklingen skapas en gemenskap i idrotten där idrottaren skaffar vänner, knyter kontakter och livslånga band till människor. Att få känna samhörighet till andra är ett grundläggande mänskligt behov som idrotten tillgodoser och som personer med NPF tyvärr ofta exkluderas från. Idrotten skapar också en viktig kulturell utveckling där den utöver en gemenskap inom det laget eller träningsgruppen även bidrar till att skapa en lokal samhörighet. Idrottslag kan föra samman hela samhällen och skapa starka band mellan tusentals människor.
Kärnvärderingar
I ”Idrotten vill”, ett dokument som beskriver den svenska idrottsrörelsens idéprogram, specificeras fyra kärnvärderingar av relevans
för ditt ledarskap. Syftet med dessa är att idrotten just ska bli något som får människor att ha roligt, må bra och utvecklas.
Glädje och gemenskap: Det viktigaste är inte att prestera, utan idrotten ska kännetecknas av glädje och gemenskap. Ofta går prestation och glädje såklart hand i hand, men det finns alldeles för många exempel på ledare och föreningar som tummar på denna värdering till förmån för resultat.
Demokrati och delaktighet: En av de viktigaste utgångspunkterna i det svenska föreningslivet är demokrati, där varje medlem har en röst som är lika värd som de andras. Även idrottaren som vi möter är medlem och har rätt att uttrycka sin åsikt, bli lyssnad på och få sin vilja igenom.
Allas rätt att vara med: Oavsett kön, könsidentitet och uttryck, etnisk och social bakgrund, religion/trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning eller ålder ska alla få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Det är just denna kärnvärdering som denna bok främst riktar sig till att försöka utveckla. För även om personer med NPF tillåts vara med, är kulturen och utformningen ofta begränsande för dem och de utesluts därmed.
Rent spel: Rent spel och ärlighet ska vara en förutsättning för att alla ska kunna tävla på lika villkor. Detta innefattar en god etik och moral. Riksidrottsförbundet har satt nolltolerans för dopning, fusk och matchfixing. Men även hot, våld, kränkningar och trakasserier är oacceptabla. Trots att glädje och gemenskap är huvudsyftet sker allt detta dagligen inom idrott på de flesta håll i landet. Att jobba för rent spel handlar även om att vara schysst, hålla god ton samt vara en förebild för sina medspelare, motståndare, domare och publik, vuxen som barn.
Jag började träna kickboxning och trivdes väldigt mycket i gruppen och kände att jag fick ur mig mycket av den rastlöshet och frustration som jag bar på. Boxningen gjorde att jag kunde må bra och få kontakt med andra med samma intresse.
Men tränaren hade ingen förståelse för mina funktionsnedsättningar och det gjorde att jag tyvärr slutade träna. Ett vanligt moment tränaren la in var skuggboxning. Men då jag inte har någon föreställningsförmåga (vilket är vanligt i min diagnos), kunde jag inte göra den övningen. Tränaren sa ofta att ”det är bara att tänka att du har en motståndare framför dig”, men det gick inte. Jag fick inte fram något i huvudet. Jag kände mig misslyckad och kunde inte vara med stora delar av träningen.
Kenny, diagnostiserad med adhd och autism
FN:s konventioner
Oavsett om du är ledare för barn eller vuxna har du FN:s konventioner att följa, både de specificerade rättigheterna om barn och den om personer med funktionsnedsättning som varit en del av lagen sedan 2008. Även om barnkonventionen också den alltid varit tilllämpad i svensk lag blev barnens rättigheter ännu tydligare när denna konvention blev lag i sin helhet år 2020. Riksidrottsförbundet hade dock redan 2009 beslutat att den skulle gälla inom idrott. I handboken Barnkonventionen och föreningsidrotten skriven av Susanna Hedenborg och Johan R Norberg diskuterar de hur väl svensk idrott uppfyller kraven i barnkonventionen och hur vi som ledare kan anpassa vår verksamhet mer i linje med detta. För full förståelse och tillämpning av lagen hänvisar vi till denna bok, men nedan vill vi däremot lyfta fyra vägledande artiklar ur barnkonventionen som kan vara av extra betydelse för personer med NPF.
Artikel 2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Artikel 3. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
Artikel 6. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
Artikel 12. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.
Att ha ett NPF-perspektiv i vårt ledarskap kommer att försäkra oss om att vi arbetar efter dessa principer. De människor vi leder är lika värda men har alla olika förutsättningar och att anpassa dig efter detta är att just värdesätta dem. Vad som är barnets bästa går dock ofta hand i hand med vad som är ditt bästa. För att ha ett NPF-perspektiv gör det lättare och det blir faktiskt roligare att leda när vi kan möta svårigheter på ett bra sätt. Barn har en laglig rätt att delta i idrott och det är vårt ansvar att se till att de stannar kvar.
I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning specificeras också hur termen funktionsnedsättning blir ett funktionshinder på grund av de bristande möjligheterna i miljön. Att ha en NPF-diagnos inom idrott innebär tyvärr ofta även att ha ett funktionshinder, då miljön inte alltid ger dessa personer samma möjligheter. Men genom att du får kunskap om hur dessa personer fungerar hoppas vi att de ska erbjudas samma möjligheter som alla andra.
Från triangel till rektangel
Riksidrottsförbundet har uttryckt att den svenska idrottsrörelsen ska kännetecknas av principen ”Så många som möjligt, så länge som
möjligt i en så bra verksamhet som möjligt”. Den tidigare modellen för föreningsidrott var en triangel, där basen utgjordes av barnidrott, ungdomsidrott i mellanlagret och elitidrott i toppen. Numer önskar Riksidrottsförbundet att en rektangelmodell i stället ska användas. I denna uppdaterade modell avses ambitionen att ingen ska slås ut på vägen utan i stället kunna fortsätta med idrott livet ut på olika nivåer.
Förflyttning
Traditionellt synsätt
Pyramid – bredd för att få elit
Elitidrott
Breddidrott (medtävlingsinslag)
Elitförberedande idrott
Ungdomsidrott
Framtida synsätt
Rektangel – bredd och elit
Motionsidrott
Barnidrott
Målet med RF:s strategi för att få fler att fortsätta idrotta.
Den nedre bilden visar hur breddidrott och motionsidrott adderats till den tidigare triangeln med barnidrott, ungdomsidrott, elitförberedande idrott och elitidrott. Idrottare ska till exempel kunna gå från
ungdomsidrott till breddidrott, för att senare i livet kunna komma tillbaka till elitidrott och fortsätta vidare i motionsidrott. En annan spaning som kan göras i modellen är att barnidrott ska vara lika för alla och att barnidrott som är mer inriktat på att sträva efter elitnivå helt enkelt inte ska finnas.
När vi anpassar vårt ledarskap efter idrottare med NPF är alltså det främsta målet att de ska fortsätta så länge som möjligt. Även om vi tror att personer med NPF besitter speciella förmågor som kan användas för att nå elit slås många ut på vägen och fortsätter inte inom idrotten som vuxna. Men även du som är tränare i en elitförening, där Riksidrottsförbundets mål kanske inte går i linje med din förenings verksamhet, har du som ledare inom den svenska idrottsrörelsen ett ansvar att hjälpa dina idrottare till livslångt idrottande oavsett din förenings målsättning.
Sammanfattning
Som ledare i en svensk idrottsförening har vi värderingar, regler och lagar att följa som framtagits genom en demokratisk process. Idrottens värdegrund berättar om vikten av att ha fokus på glädje, delaktighet, allas rätt att vara med och rent spel. FN:s konventioner har blivit lag och ger både personer med NPF, särskilt barn, stora rättigheter och även skyldigheter för oss att följa. Genom att följa dessa riktlinjer kommer vi att främja trivsel, motivation och utveckling hos våra idrottare. Det gör att fler stannar inom idrott och bidrar till en bättre folkhälsa.
Målet är att anpassa idrotten till alla
funktionsvariationer och ge stöd åt funktionsnedsättningar så att det inte blir funktionshinder.
Allt fler slutar idrotta och gör det dessutom allt tidigare. Fysisk inaktivitet har blivit ett enormt samhällsproblem. När det gäller gruppen personer med NPF ser läget ännu värre ut, då många blir exkluderade på grund av sin funktionsnedsättning.
I den här boken uppmanas ett modernt ledarskap, vilket innebär att skapa en förutsägbar miljö för att förhindra att problem uppstår, strategier för att hantera svåra situationer, verktyg för att analysera ditt ledarskap och information om hur du kan skapa en god relation med dina idrottare.
Boken är en praktisk och informativ guide som syftar till att ge ledare och tränare inom idrottsrörelsen kunskap och verktyg för att skapa en inkluderande och stödjande miljö för idrottare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Tillsammans kan vi skapa en arena där idrott är till för alla!
Måns Lööf är legitimerad sjuksköterska och KBTterapeut som i över två decennier arbetat med att inkludera personer med NPF i idrottsrörelsen.
Mikael Nilsson är legitimerad psykolog med särskild inriktning mot idrott och brinner för ämnet psykisk ohälsa inom idrott.