9789151846835

”

• 400 foton

GRÄS & BAMBU

Gräs & Bambu är en svensk, fyllig och inspirerande bok om trädgårdens kanske snyggaste och mest lättodlade växter – prydnadsgräs och bambu. Gräs & Bambu består av två delar. Första delen ger mängder av designtips men också handfasta planterings- och skötselråd. Andra delen är en utförlig uppslagsdel med ca 600 växtbeskrivningar kombinerade med samplanteringstips.Boken är illustrerad med 400 foton.

Gräs & bambu Inspiration ⋅ Skötsel ⋅ Lexikon

• 600 växtbeskrivningar • Planteringsförslag • Samplanteringsväxter • Skötselråd • Kulturhistoria

Marie Marie Hansson är en av våra mest lästa trädgårdsskribenter, men också trädgårdsarkeolog och historiker.

Björn Hansson är en av våra främsta växt- och trädgårdsfotografer, dessutom utbildad biolog.

och Björn Hansson

Marie Hansson Björn Hansson

www.prismabok.se

prisma

Gras_Bambu_Parmoverdrag.indd 1

VÅ R A T R Ä D G Å R D S VÄ X T E R prisma

08-12-16 10.10.18

Marie och Björn Hansson

Gräs & bambu Våra trädgårdsväxter

prisma

Gras_Bambu_1-51.indd 1

08-12-16 10.39.50

Prisma Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.prismabok.se Prisma ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823.

© 2009 Marie Hansson (text), Björn Hansson (foto och illustrationer) och Prisma.

Författarporträtt Björn Hansson: Fredrik Ekblad Omslagsbild: Fargesia murielae ’Jumbo’

Omslag, grafisk form och repro: Björn och Marie Hansson, Cultorum Trädgårdsmedia AB www.tradgardsmedia.se Tryckt i Italien 2009 ISBN 978-91-518-4683-5

INNEHÅLL

Gras_Bambu_1-51.indd 3

Förord

5

Gräs och Bambu i trädgården

6

Gräs

8

Att välja gräs – form, textur, färg och årstid Att använda gräs Den nya naturinspirerade trädgården Prärien som inspiration Så fungerar gräs Klimat och härdighet Odling Beskärning Skadegörare, symptom och åtgärder Gräsguide för olika lägen, jordar och användningsområden

8 10 12 12 14 15 16 18 18 19

Bambu

20

Att välja bambu – form, textur, färg och årstid Att använda bambu Så fungerar bambu Klimat och härdighet Odling Beskärning och skörd Skadegörare, symptom och åtgärder Bambuguide för olika lägen, jordar och användningsområden

20 21 22 25 25 27 27 27

Design och användning

28

Lexikon

46

Läshandledning Ordlista, begrepp och förkortningar Växtbeskrivningar med samplanteringsväxter

48 50 52

Tack

156

Referenslitteratur

157

Register

158

Besöksträdgårdar och plantskolor

160

08-12-16 10.39.52

Gras_Bambu_1-51.indd 4

08-12-16 10.39.57

5

Förord Under de år vi arbetat med trädgård har mycket hänt, mycket som är till det bättre. Vi tänker främst på det nya trädgårdsideal som handlar om ståndortstänkande, d v s rätt växt på rätt plats, vattenbesparing och att dra ner på konstgödsel, liksom att minimera bensinslukande maskiner och gifter. Det är med andra ord ett nytt, avslappnat och miljövänligt sätt att förhålla sig till trädgården. Många gräs och bambu uppfyller kraven på lätta, robusta och friska växter. Därmed inte sagt att man kan odla alla arter och sorter överallt.

Det handlar som alltid om att finna växter som trivs med den egna träd­ gårdens förutsättningar. Den nya trädgården kan tyckas utrymmeskrävande när man studerar de frodiga prärieplanteringarna i exempelvis Enköpings parker – men så behöver det inte vara, vilket vi bland annat visar med vår egen perennträdgård och uteplats på sidorna 32–33, ett par små trädgårdsrum på sammanlagt ca 70 kvm.

Många av de gräs som finns på marknaden härstammar från andra länder, men fungerar för den skull utmärkt hos oss. Men det finns också inhemska gräs som kan vara värda att uppmärksamma, och därför har vi i lexikondelen tagit med flera vildväxande gräs som är odlingsvärda.

Slutligen ett par ord om härdighet och klimat. Eftersom många av de växter vi tagit med i lexikondelen är nya bekantskaper, är deras fullständiga härdighet många gånger mer eller mindre okänd, liksom slutlig höjd och utbredning. Detta innebär att vi ibland reserverat oss, och kanske i vissa fall valt att vara försiktiga i överkant. Men vill vi uppmana alla trädgårdsvänner att prova sig fram, för utmaningarna, både när man odlar och formger, är som bekant en stor del av glädjen med trädgård.

Gras_Bambu_1-51.indd 5

08-12-16 10.39.58

6

GRÄS & BAMBU I TRÄDGÅRDEN EGENSKAPER ANVÄNDNING SKÖTSEL

Gras_Bambu_1-51.indd 6

08-12-16 10.40.02

7

Gras_Bambu_1-51.indd 7

08-12-16 10.40.07

22

BAMBU

Så fungerar bambu Blommande bambu Bambuns blomning är ett omdiskuterat och spännande ämne som forfarande inte är fullt utrett. Men det är absolut inget som ska avhålla från odling utan tvärtom något mycket naturligt som hör till växtens livscykel. Klart är att olika arter har olika blomningsperiodicitet, men intervallen mellan två blomningar verkar variera även om det rör sig om samma art. Detta gör att det är i princip omöjligt att förutse när en art ska blomma nästa gång. Däremot blommar ättlingar från samma planta samtidigt, vilket kan omfatta ganska betydande områden.

Välkänd är massblomningen av bergbambu i Europa vilket berodde på att alla plantor var ättlingar till en och samma berg­bambu, insamlade av engelsmannen Ernest Wilson i början av 1900-talet.

Bambu är ett gräs och består av en stam, som vi till vardags kallar för rör, samt grenar och blad. Stammarna är förvedade, ledade och ihåliga, hos vissa arter ända upp till 40 meter höga och 30 cm i diameter. På stammen finns internoder och noder (leder och ledknutor), grenanlag och ibland fåror, s k sulcus. Bladverket består bl a av bladslidor, bladlika höljen som omsluter stammen, och de riktiga bladen. Med tiden vissnar bladslidorna, blir papperstunna och faller oftast förr eller senare av. Det mest fascinerande med bambu är att röret endast växer under en säsong, och sedan inte mer. Men som de växer – en Phyllostachys kan i Sverige växa över 20 cm per dygn. En del arter, exempelvis bergbambu, vecklar inte ut sina blad första året utan väntar till påföljande säsong.

Stammarna eller rören växer upp från underjordiska utlöpare, s k rhizomer. Dessa förekommer som två typer, dels klumpbildande, pachymorpha, dels spridande med utlöpare, leptomorpha. Dessutom finns det några arter vars rhizomer uppvisar drag av båda typerna (metamorpha), men detta är mindre vanligt.

Klumpbildande bambu bildar täta ruggar av rör och håller sig på den plats de planterats. Undantaget är om plantan vantrivs med växtplatsen, exempelvis om den är förr torr. I sådana fall kan det hända att rötterna vandrar iväg till ett fuktigare ställe i närheten. Till de släkten som är klumpbildande hör flertalet arter i släktet Fargesia.

Rotspridande bambu har rhizomer som liknar liggande rör och deras krypande rhizomer gör att rören sticker upp lite varstans ur jorden. Dessa arter är utmärkta marktäckare som snabbt kan täcka stora ytor och är sällan något för den lilla trädgården. Flera arter går däremot utmärkt att odla i kruka. Exempel på rotspridande bambu är Phyllostachys, Pleioblastus och Sasa.

Det är också en felaktig uppfattning att all bambu dör efter blomningen, även detta varierar efter art. Ofta verkar det vara bambu med pachymorpha rötter som överlever. Flera arter verkar dessutom kunna blomma enbart delvis och överleva, såsom Pleioblastus a­ uricomus som ständigt blommar. I sådana fall tar blomningen ofta kraft och must ur en planta vilket kan göra den ful med gulnande blad som till slut faller av, och ingen eller liten nytillväxt. När blomningen väl är över sker en återhämtning.

Tecknen på att en bambu ska blomma är tydliga; året innan är tillväxten bättre än någonsin och bl a gulnar bladen något. Det finns inget sätt att stoppa blomningen, men kanske att fördröja den genom att ta bort blommorna eller t o m skära av blommande rör. Det senare kan dock få motsatt effekt och försvaga plantorna så att de dör i förtid.

Bäst är att avvakta och se, inte minst om det är en bambu med leptomorpha rötter.

Gras_Bambu_1-51.indd 22

08-12-16 10.40.43

BAMBU

23

▲ Ett rör har en livstid på vanligen 10–20 år, därefter dör det, men vid det laget har mängder av nya och mycket kraftigare rör vuxit upp, och de döda rören kan avlägsnas till förmån för de levande. Rörens färg och form är minst lika viktiga som växtsätt och bladverk, inte minst om man stammar upp bambun. Genom att avlägsna grenar från rörens nedre del adderar man mycket skönhet till både bambun och trädgården. Rören från vänster till höger tillhör Phyllostachys propinqua, Phyllostachys aurea ’Holochrysa’, Phyllostachys nigra ’Boryana’, Phyllostachys aureosulcata f. spectabilis och Phyllostachys nigra. ◀ Rhizom är en underjordisk mer eller mindre långsträckt stam som ofta innehåller ett näringsförråd och därmed blir ett överlevnadsorgan under torr­perioder och vinter. Flertalet bambu har antingen klumpbildande, pachymorpha (överst), eller spridande, leptomorpha (nederst), rhizomer. På rhizomerna sitter de riktiga rötterna. ▶ Nästan alla vedartade bambu är vintergröna. Några arter kan visserligen förlora en hel del blad mot slutet av vintern, men vanligare är att de gradvis och faktiskt nästan helt omärkligt byter sitt bladverk under växtsäsongen, främst i början. Bladen kan storleksmässigt variera kraftigt mellan arterna, men formen är nästan alltid mer eller mindre smal till brett lansettlik.

Gras_Bambu_1-51.indd 23

08-12-16 10.40.49

32

Prärieinspirerad plantering är inte bara för stora offentliga miljöer utan kan också, rätt använd, fungera i en vanlig liten villaträdgård. I motsats till vad man kan tro fungerar ett färre antal stora växter bättre på liten yta än många olika små, vilka istället förstärker det lilla och plottriga intrycket.

I vår egen trädgård har vi valt strikta geometriska former på kvarter och trädgårdsrum. Växterna är typiska prärieväxter, d v s oftast stora med mycket kraftfullt växtsätt. I och med den yttre fasta geometriska formen fungerar de livfulla prärieinspirerade planteringarna även i en liten trädgård som vår. Bilderna motsvarar två trädgårdsrum, uteplats och perennträdgård, på samman­lagt ca 70 kvm. De viktigaste gräsen är Miscanthus sinensis ’Malepartus’ i uteplatsens plantering, och i perennträd­ gården Calamagrostis x acutiflora ’Avalanche’, gullbandsgräs Spartina pectinata ’Aureomarginata’ samt Molinia caerulea ’Transparent’. Perennerna som syns på bilderna är främst Echinacea purpurea ’Magnus’, rödkvanne Angelica gigas, Hosta ’Sum and Substance’, Actaea simplex ’Brunette’, Alchemilla mollis och de många små vinröda bollarna av grekvädd Knautia macedonica samt vitblommande höstflox.

Vår egen trädgård i Kivik, ritad och anlagd av oss själva.

Gras_Bambu_1-51.indd 32

08-12-16 10.41.24

33

Gras_Bambu_1-51.indd 33

08-12-16 10.41.31

80

CHIONOCHLOA

Chionochloa conspicua stor snötussock Blomning: juli–aug. Höjd: 60 (100) cm.

Läge: ○–◑. Härdighet: D. c/c: 60 cm. (syn. Arundo conspicua, Cortaderia conspicua) Täta vintergröna tuvor av ljusgröna blad som skiftar i brons och stora glesa, först gröna, senare gräddgula ax. På Nya Zeeland, där arten för övrigt bär namnet toetoe (uttalas tojtoj) hunangamoho, är detta ett ståtligt gräs som med ax blir över 2 meter högt.

Chionochloa flavicans gul snötussock Blomning: juli–aug. Höjd: 50 (90) cm.

Läge: ○–◑. Härdighet: D. c/c: 50 cm.

Bra marktäckande art med glansiga, mörk­ gröna blad och hängande, blekt vitgula ax.

Torktålig.

nästan ovalformad plym, medan de tvåkö­ nade plantorna är mer överhängande med en högre men ensidig och inte lika praktfull plym. Förhållandet med olikkönade plan­ tor har lett till mängder av oftast värdelösa hybrider och det lär finnas många felaktigt namngivna plantor på marknaden.

Användning och goda grannar Under 1800-talets andra hälft var pampas­ gräset oerhört populärt tillsammans med färgsprakande sommarblommor. Efter andra världskriget fick gräset en ny popularitet i de moderna villaträdgårdarna där lättskött var ett honnörsord. Därefter har pampasgräset levt ett ganska enformigt liv som solitär i gräsmattan. Men med den nya naturalistiska trenden har pampasgräs fått en ny funktion som samplanteringsväxt med bl a dagliljor, funkia, aster och stjärnflocka

Odling, förökning och skadegörare

Chionochloa rubra röd snötussock Blomning: juli–aug. Höjd: 60 (80) cm.

Läge: ○. Härdighet: D–C. c/c: 50 cm.

Ett mycket vackert gräs med centimeterbreda upprätta blad i ljus koppar eller brunrött, varav artnamnet, rubra = röd. Stora, glesa vippor. Den naturliga växtmiljön är subalpin gräshed liksom grunda sumpliknande mil­ jöer. Trivs därför bäst i fuktig och gärna något sur jord. Vintertäcks i odlingsområde C.

CORTADERIA Pampasgräs Poaceae, gräs Släktet har ca 25 arter hemmahörande i främst Sydamerika men även på Nya Zeeland och Nya Guinea, där de växer på gräsmarker, gärna nära vatten. De 4 arter som kommer från Nya Zeeland betecknas toetoe (uttalas tojtoj) medan de som härstammar från Syd­ amerika kallas pampasgräs. Första svenska uppgifter om odling gäller C. selloana och är från andra hälften av 1800-talet.

Släktnamnet Cortaderia kommer av det spanska ordet cortadera = huggjärn och an­ spelar på de skarpa bladkanterna som kan orsaka rejäla skärskador.

Beskrivning Gräs. Alla arter är perenna och grova samt vintergröna och beståndsbildande. Bladen är styva, vasskantade och något grådaggiga.

Stråna är robusta med plymliknande ax i sil­ ver, guld, vitt eller rosa. Intressant är att varje enskild planta kan vara antingen honlig eller tvåkönad, oberoende av art. Honplantorna är vackrare och oftast mer upprätta med en

Gras_Bambu_52-155.indd 80

Trivs i väldränerad näringsrik jord på varm och skyddad växtplats i full sol. Förökas helst genom delning och då på våren. Fröförökning leder oftast till värdelösa plantor, helt olika moderplantan. Bör vintertäckas. Beskärs på våren då plantan gallras från bruna, vissna blad. Obs! Använd handskar. Problemfri.

Cortaderia richardii nyzeeländskt pampasgräs Blomning: sept. Höjd: 100 (200) cm.

Läge: ○. Härdighet: D. c/c: 100 cm.

Ett underbart, på gränsen till härdigt toetoe­ gräs från Nya Zeeland. Får ensidiga, häng­ ande ax i vitt eller rosa som svävar högt ovan det smala olivgröna, något överhängande bladverket. För att lyckas måste man välja växtställe med omsorg: skyddat, soligt men med jämn fuktighet, gärna vid vägg, mur eller plank. Vintertäck.

Cortaderia selloana pampasgräs Blomning: sept. Höjd: 130 (220) cm.

Läge: ○. Härdighet: D. c/c: 100 cm. (syn. Cortaderia argentea) Ett välkänt gräs med mycket karaktär. Bildar täta städsegröna tuvor med grådaggiga mellangröna blad. Beroende på kön är axen silvrigt gräddgula eller grädd­ vita med rosa till purpurfärgade inslag.

Sorter: ’Albolineata’ syn. ’Silver Stripe’, långsamtväxande och kompakt med vitkan­ tade blad och silvervita plymer, 100 (200) cm. ’Aureolineata’ syn. ’Gold Band’, guld­ kantade blad, 100 (220) cm. ’Evita’, ny kom­ pakt, låg sort, (120 cm). ’Funk’, underbara 40–50 cm långa gräddvita ax, 100 (200) cm. ’Pink Feather’, upprätt med kraftigt rosafär­ gade plymer. ’Pumila’, liknar arten men är mindre och blommar några veckor tidigare samt möjligen något mer härdig, 80 (130) cm.

’Rendatleri’, purpurrosa plymer, (190 cm). ’Rosea’, samlingsnamn för ofta fröförökade sorter med rosa plymer. ’Splendid Star’, dvärgform med silvervita plymer och gula bladkanter, (120 cm). ’Sunningdale Silver’, prisbelönad sort med robusta strån och täta vindtåliga silvervita plymer. ’White Feather’, ett samlingsnamn för fröförökade vitblom­ mande plantor.

CORYNEPHORUS Borsttåtlar

Poaceae, gräs Släktet har 5 arter hemmahörande i Asien och Europa, varav en art, borsttåtel C. canescens, i Sverige. Växer på sandjordar och sanddyner i kusttrakterna. Första publicerade svenska fynduppgift gäller Skåne 1745.

Släktnamnet Corynephorus betyder klubb­ bärande, av grekiskans koryne = klubba och fero = bära, vilket syftar på det klubbformade borstet.

Beskrivning Perenna och annuella, tätt tuvade, gråaktiga gräs med mycket smala och ihoprullade blad och vackra roströda bladslidor. Vippan är gles och består av tvåblommiga, från sidan platta småax. Borsten är klubblika och ståndarknap­ parna mörkt violetta.

Användning och goda grannar Endast en art odlas i trädgården, borsttåtel, ett mycket tilltalande litet gräs som passar ut­ märkt för den torra, sandiga trädgården eller i stenparti och tråg. Bra grannar är hedbloms­ ter, trift, backsippa, blåmonke, kärleksört, backtimjan och sandlilja – alla sandälskande örter som växer vid våra kuster som naturliga grannar till borsttåtel.

Odling, förökning och skadegörare Lätt, väldränerad, sandig jord på ­soligt läge.

Avskyr blöta. Förökas genom delning på våren eller med frö höst eller tidig vår. Problemfri.

Corynephorus canescens borsttåtel Blomning: juli–aug. Höjd: 10–30 cm.

Läge: ○. Härdighet: C. c/c: 20 cm.

Ett mycket tätt tuvat gräs i gråblått. Bladen är smala, ihoprullade och bildar borstlika tuvor. De yngre bladslidorna är purpurröda.

Arten har vanligtvis många blommande strån med små violettaktiga vippor. Borsttåtel är ett vanligt gräs på torra sandiga marker i södra Sveriges kusttrakter där den växer på sandfält och i dyner.

Sorter: ’Spiky Blue’, som arten, möjligen mer blågrön, 10–30 cm.

08-12-27 11.18.28

81

Corynephorus canescens ’Spiky Blue’

Cortaderia selloana ’Pumila’. I plantans fina, tunna gröna blad har man vävt in de små lila blommorna hos jätteverbena Verbena bonariensis.

Cortaderia selloana ’Albolineata’ Cortaderia richardii

Cortaderia selloana är en makalös solitär som gärna kan användas för att markera entréer och infarter.

Gras_Bambu_52-155.indd 81

08-12-27 11.18.33

158

REGISTER

Register Sak- och växtnamn i del 1, Gräs & bambu i trädgården (siffror i fet stil hänvisar till bilder) A Alopecurus pratensis ’Aureus’ 19 Ampelodesmos mauritanicus 19 Andropogon gerardii 19 Andropogon ternarius 19 Anthoxanthum odoratum 19, 45, 45 Arrhenatherum elatius var. bulbosum ’Variegatum 15, 19 Arundo donax 19

B

Carex oshimensis ’Variegata’ 11 Carex paniculata 19 Carex pendula 13, 19 Carex testacea 19 Chasmanthium latifolium 19 Chimonobambusa 27 Chionocloa rubra 19 Cortaderia 19 Cortaderia selloana 19 Cyperus 19 Cyperus papyrus 19

N

Hakonechloa macra 11, 19 halvgräs 14, 50 Helictotrichon sempervirens 13, 15, 19 Hierochloë odorata 15, 19 Holcus mollis 19 härdighet 5, 15, 25

Nassella tenuissima 19, 42, 43 new perennial wave 12 nya perennvågen 12

I Imperata cylindrica ’Rubra’ 19

bamburör 38, 39 bambuskott 24, 24 bambuskott skörd 27 beskärning bambu 26, 27 beskärning gräs 18, 18 blommande bambu 22, 22 blåsvingel 8 Bouteloua curtipendula 15, 19 Bouteloua gracilis 19 Brachypodium sylvaticum 19 Briza maxima 19 Briza media 15 Bromus inermis ’Skinner’s Gold’ 15 Bromus secalinus 19 bronsstarr 10

D

C

F

Calamagrostis x acutiflora 8, 11, 19, 28, 29 Calamagrostis x acutiflora ’Avalanche’ 19, 32, 32, 33 Calamagrostis x acutiflora ’Karl Foerster’ 8, 13, 13, 15, 28, 29, 35, 35 Calamagrostis x acutiflora ’Overdam’ 15, 19 Calamagrostis brachytricha 15 Carex 11, 19, 45 Carex ’The Beatles’ 8 Carex albula 19 Carex buchananii 19 Carex comans 10, 18, 19, 28, 29 Carex comans ’Frosted Curls’ 28, 29, 44, 44 Carex conica ’Snowline’ 19, 36, 36 Carex dipsacea 19 Carex flagellifera 9, 13, 19 Carex flagellifera ’Toffee twist’ 19 Carex flava 19 Carex grayi 15 Carex humilis 19 Carex lupulina 19 Carex macloviana 19 Carex morrowii 13, 19 Carex muskingumensis 13, 15, 19 Carex nigra 19 Carex oshimensis 19

Fargesia 20, 21, 22, 38, 38, 39 Fargesia angustissima 27 Fargesia denudata 27 Fargesia dracocephala 27 Fargesia murielae 21, 27 Fargesia murielae ’Bimbo’ 27, 31, 30 Fargesia murielae ’Jumbo’ 28, 28, 29 Fargesia murielae ’Hareskov’ 30, 31 Fargesia murielae ’Simba’ 20, 20, 27, 28, 29 Fargesia nitida 27 Fargesia robusta 27 Fargesia yulongshanensis 27 Festuca 11, 19 Festuca filiformis 8 Festuca glauca 8, 19 Festuca glauca ’Elijah Blue’ 15, 19, 30, 31 Festuca mairei 19, 28 finsvingel 8 förökning bambu 26, 26 förökning gräs 17, 17

Gras_Bambu_156-160.indd 158

H

damm 11, 21, 40, 40–41, 42, 42–43 delning gräs 17 Deschampsia cespitosa 11, 13, 15, 19 Deschampsia flexuosa 15, 19

E Elefantgräs 10, 11, 11 Elefantmiskantus 11, 11 Eleusine coracan 19 Eragrostis 19 Elymus hispidus 19

G glansmiskantus 8–11, 8 Glyceria maxima ’Variegata’ 19 grusträdgård 28, 28–29

J jord 16, 25 Juncus 11, 19, 42, 43 jungfruhirs 11, 36, 37

K klimat 5, 15, 25 krukodling bambu 25, 25, 44, 44 krukodling gräs 16, 44, 44

L Lagurus ovatus 19 leptomorpha rhizom 21–23, 22, 50 Leymus 19 Leymus arenarius 11, 15, 19 Luzula 10, 19 Luzula nivea 10, 18, 19 Luzula sylvatica 10, 10, 19, 38, 38

M Melica altissima 19 Milium effusum 19 Miscanthus 18, 19 Miscanthus sinensis 8, 8, 10, 13, 19 Miscanthus sinensis ’Graciella’ 30, 31, 31 Miscanthus sinensis ’Malepartus’ 32, 32, 33 Miscanthus sinensis ’Morning Light’ 19 Miscanthus sinensis ’Nishidake’ 9, 9 Miscanthus sinensis ’Variegatus’ 19 Miscanthus sinensis ’Yaku-jima’ 19 Miscanthus x giganteus 11, 11, 13 Miscanthus sacchariflorus 19 Miscanthus ’Zebrinus’ 9 Molinia 10, 11 Molinia caerulea 13, 19 Molinia caerulea ’Transparent’ 9, 32, 32, 33 Molinia caerulea ’Variegata’ 10, 10, 15 Molinia caerulea ’Windspiel’ 15

P pachymorpha rhizom 21–24, 22, 50 pampasgräs 10 Panicum miliaceum ’Violaceum’ 19 Panicum virgatum 12, 13, 15, 19 Panicum virgatum ’Squaw’ 36, 37 Pennisetum alopecuroides 13, 19 Pennisetum alopercuoides ’Hameln’ 31, 31 Pennisetum glaucum 19 Pennisetum glaucum ’Purple Majesty’ 9, 9, 19 Pennisetum orientale 13 Pennisetum setaceum 19 Phalaris arundinacea 19 Phalaris arundinacea ’Feesey’ 15, 19 Phalaris arundinacea ’Luteopicta’ 15, 19 Phalaris arundinacea ’Picta’ 15, 19 Phyllostachys 21, 22, 24 Phyllostachys atrovaginata 27 Phyllostachys aurea 27 Phyllostachys aurea ’Albovariegata’ 27 Phyllostachys aurea ’Holochrysa’ 23, 23, 27 Phyllostachys aureosulcata 27 Phyllostachys aureosulcata f. aureocaulis 20, 21, 27, 28, 42, 43 Phyllostachys aureosulcata f. spectabilis 23, 23 Phyllostachys bissetii 27, 28, 29, 36, 37 Phyllostachys decora 27 Phyllostachys glauca 27 Phyllostachys heteroclada 27 Phyllostachys nigra 23, 23, 24, 24, 27 Phyllostachys nigra ’Boryana’ 23, 23, 27 Phyllostachys nigra ’Punctata’ 27 Phyllostachys propinqua 23, 23, 27 Phyllostachys propinqua ’Bicolor’ 27 Phyllostachys vivax f. aureocaulis 27 plantering bambu 25 plantering gräs 16 planteringsavstånd gräs 16 Pleioblastus 22 Pleioblastus auricomus 22 Pleioblastus humilis 27 Pleioblastus pygmaeus 27

08-12-16 10.35.21

REGISTER Pleioblastus variegatus 27 Pleioblastus variegatus ’Tsuboi’ 27 Pleioblastus viridistriatus 27 Phragmites australis 19 Poa chaixii 19 prärie 12, 14 prärieplantering 11, 12, 11, 13, 13, 32, 32–33, 35, 34–35 Pseudosasa 27 Pseudosasa japonica 27

R rotbarriär 21, 25, 25

S Sasa 21, 22, 27 Sasa kurilensis 27 Sasa kurilensis ’Shimofuri’ 27

Sasa veitchii 27 Sasaella 21, 27 Sasaella masamuneana 27 Sasaella masamuneana ’Albostriata 27 Sasaella masamuneana ’Aureo­ striata 27 Sasaella ramosa 27 Schizachyrium scoparium 19 Schoenoplectus 19 Sesleria 19 Sesleria automnalis 13, 19 Sesleria nitida 35, 35 skadegörare bambu 27 skadegörare gräs 18 Spartina pectinata 15, 19 Spartina pectinata ’Aureomarginata’ 15, 19, 32, 32, 33

159

Sporobolus heterolepis 15, 19 Stipa 19 Stipa arundinacea 19 Stipa brachytricha 13 Stipa calamagrostis 19 Stipa gigantea 10, 10, 19 strandråg 11 sump 11

W

T

Z

tuvtåtel 11 Typha 11, 19 Typha angustifolia 43, 43

Zea mays 19 Zea mays ’Japonica Variegata’ 19 zebragräs 9

U

Ä

Uncinia 19 Uncinia rubra 9, 11

äng 11, 21, 45, 45 ängsgräs 45

Wangenheimia lima 19 Woodland 10, 21, 36, 36–37, 38, 38–39

Y Yushania 27

Svenska växtnamn och deras latinska motsvarighet för del 2, Lexikon afrikanskt kärleksgräs se Eragrostis curvula alvarmelika se Melica ciliata ametistsvingel se Festuca amethystina atlassvingel se Festuca mairei bergbambu se Fargesia murielae bergrör se Calamagrostis epigejos bergsslok se Melica nutans bissetbambu se Phyllostachys bissetii björnbambu se Fargesia rufa björnsvingel se Festuca gautieri blekstarr se Carex pallescens blodgräs se Imperata cylindrica ’Rubra’ blåelm se Elymus magellanicus blåsvingel se Festuca glauca blåsäv se Schoenoplectus tabernaemontani blåtåtel se Molinia caerulea blåtåg se Juncus inflexus bomullsgräs se Imperata cylindrica borsttåtel se Corynephorus canescens brandstarr se Carex testacea bredbladig småbambu se Indocalamus latifolius bredkaveldun se Typha latifolia bronsbambu se Phyllostachys humilis bronsstarr se Carex comans brunstarr se Carex acutiformis bukettag se Cyperus glaber bunkestarr se Carex elata darrgräs se Briza media diamantgräs se Calamagrostis brachytricha drakhuvudsbambu se Fargesia dracocephala droppax se Chasmanthium latifolium dunborstgräs se Pennisetum villosum dvärgdarrgräs se Briza minor dvärgkaveldun se Typha minima

Gras_Bambu_156-160.indd 159

dynstarr se Carex macrocephala egmont-hakstarr se Uncinia egmontiana ekorrkorn se Hordeum jubatum elefantmiskantus se Miscanthus x giganteus elfenbensslok se Melica penicillaris fasanfjädergräs se Anemanthele lessoniana fin tofsäxing se Koeleria macrantha finbladigt fjädergräs se Stipa capillata finsvingel se Festuca filiformis fjäderborstgräs se Pennisetum setaceum fjädergräs se Stipa pennata fjällgröe se Poa alpina fjällvårbrodd se Anthoxanthum alpinum flaskborstgräs se Elymus hystrix fläckig himalayabambu se Yushania maculata foderlosta se Bromus inermis fågelstarr se Carex ornithopoda fårsvingel se Festuca ovina gamagräs se Tripsacum dactyloides glansbambu se Fargesia nitida glansmiskantus se Miscanthus sinensis glansälväxing se Sesleria nitida grusslok se Melica ciliata grå kavelhirs se Setaria pumila gråtåg se Juncus patens gräsull se Eriophorum latifolium grön narihirabambu se Semiarundinaria fastuosa f. viridis grön svartbambu se Phyllostachys nigra f. henonis guldkavle se Alopecurus pratensis ’Aureovariegatus’ gullbandsgräs Spartina pectinata ”Aureomarginata” gul sicksackbambu se Phyllo­sta­chys aureosulcata f. aureocaulis

gul snötussock se Chionochloa flavicans gulstrimmig grenbambu se Pleioblastus viridistriatus gyllenstarr se Carex aurea hakonegräs se Hakonechloa macra harsvans se Lagurus ovatus himalayabambu se Yushania anceps hirs se Panicum mileaceum hirsstarr se Carex panicea humlestarr se Carex lupulina hundstarr se Carex nigra hundäxing se Dactylis glomerata hårigt moskitgräs se Bouteloua hirsuta hängstarr se Carex pendula hässlebrodd se Milium effusum höstälväxing se Sesleria autumnalis indiangräs se Sorghastrum nutans italienskt darrgräs se Briza maxima italienskt rör se Arundo donax japansk bambu se Pseudosasa japonica japansk starr se Carex morrowii japanskt blodgräs se Imperata cylindrica ’Rubra’ jungfruhirs se Panicum virgatum jättefjädergräs se Stipa gigantea jättegröe se Glyceria maxima jätteslok se Melica altissima jättestarr se Carex riparia jättetåg se Juncus pallidus jättetåtel se Molinia caerulea jättetåtel se Molinia caerulea ssp. arundinacea kal bergbambu se Fargesia denudata kalkongräs se Andropogon gerardii kamsvingel se Wangenheimia lima kanadaelm se Elymus canadensis kantsvingel se Festuca valesiaca kimmeibambu se Semiarundinaria yashadake f. kimmei kinesisk kämpestarr se Carex siderosticha

kinesisk palmstarr se Carex phyllo­ cephala knagglestarr se Carex flava kolvhirs se Setaria italica kopparmiskantus se Miscanthus ’Purpurascens’ kopparstarr se Carex buchananii korakan se Eleusine coracan kruståtel se Deschampsia flexuosa kurilerbambu se Sasa kurilensis kämpestarr se Carex plantaginea lampborstgräs se Pennisetum alopecuroides lentåtel se Holcus mollis litet fjädergräs se Stipa pulcherrima lundskafting se Brachypodium sylvaticum lundslok se Melica uniflora lundäxing se Dactylis glomerata ssp. lobata långsvingel se Festuca gigantea läderbambu se Pleioblastus argenteostriatus f. pumilus lämmelstarr se Carex macloviana marmorerad vinterbambu se Chimonobambusa marmorea metspöbambu se Phyllostachys aurea mexikanskt muhlygräs se Muhlenbergia mexicana mongolfjädergräs se Stipa grandis mose vass se Cyperus albostriatus moskitgräs se Bouteloua gracilis mosobambu se Phyllostachys edulis myskgräs se Hierochloë odorata narihirabambu se Semiarundinaria fastuosa nyzeeländskt pampasgräs se Cortaderia richardii olivstarr se Carex dipsacea orientborstgräs se Pennisetum orientale orientfjädergräs se Stipa extremi­ orientalis

08-12-16 10.35.21