9789152632284

MARGARETA WICANDER

Handbok för kyrkofullmäktige VERBUM

HANDBOK FÖR KYRKOFULLMÄKTIGE

Handbok för kyrkofullmäktige MARGARETA WICANDER

© Margareta Wicander och Verbum Förlag AB Omslag: Lena Karlsson Inlaga: Åsa Ulfvebrand Tryck: Elanders Sverige AB, Mölnlycke 2009 ISBN 978-91-526-3228-4 Verbum Förlag AB s Box 22543 s 104 22 Stockholm Tfn 08-743 65 00 Verbum Förlag AB ger ut böcker och musik under namnen Verbum och Cordia.

INNEHÅLL Förord

8

Inledning

9

Församlingen, samfälligheten och beslutanderätten

11

Kyrkofullmäktiges uppgifter 14 I vilka ärenden ska kyrkofullmäktige besluta? 14 Gränsdragningen mellan kyrkofullmäktige och kyrkoråd Mandatperiodens längd 20 Hur väcks ett ärende? 21 Om ledamöterna och ersättarna 23 Vem är valbar? 23 Valbarhetshinder 23 Om valbarheten upphör 24 Vem räknas som förtroendevald? 25 Antalet ledamöter 26 Antalet ersättare 27 Kan kyrkofullmäktige återkalla ett förtroendeuppdrag?

En ledamot eller ersättare vill lämna sitt uppdrag 29 Presidium 30 Ordförande och vice ordförande Ordförandens uppgifter 30 Arbetsordning

30

33

5

20

28

Beredning 35 Beredningstvång i kyrkofullmäktige 35 Om ett ärende inte är tillräckligt berett 36 Undantag från beredningstvånget 36 Beredning av motioner 37 När beredningen är klar 38 Sammanträde 39 Punkter på dagordningen 39 När ska sammanträdena hållas? 39 Offentliga sammanträden 41 Hur kungörs sammanträdena? 41 Brådskande ärende 42 Ersättarnas tjänstgöring 43 Beslutförhet 44 Jäv 45 Närvaro- och yttranderätt 47 Streck i debatten 49 Första sammanträdet för mandatperioden 49 Vem kallar till första sammanträdet för mandatperioden?

Valberedning 50 Exempel på kallelse 52 Val av kyrkoråd och kyrkonämnd 54 Att ta med till sammanträdet 56 Förmöte 57 Ordningen vid sammanträdet 57 Sammanträdets öppnande 58 Upprop 58 Val av justerare 58 Hur ärenden avgörs 58 Överläggning 59 Ajournering 59 6

50

Bordläggning och återremiss 60 Frågor 61 Propositionsordning 62 Omröstning – huvudförslag – motförslag 64 Övriga ärenden 68 Är du som ledamot tvungen att delta i ett beslut?

Föredragning 69 Beslut 69 Reservation 70 Sammanträdets avslutande 70 Protokoll och justering 72 Protokollet 72 Regler för justering 73 Kan ett justerat protokoll rättas?

Anslag om justering 74 Omedelbar justering 75 Oenighet vid justering 76 Beslutsprövning 76

74

Kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd?

Ordlista

80

83

Var finns bestämmelserna i kyrkoordningen?

Litteratur och fördjupning

98

7

96

69

FÖRORD Du som läser den här boken har med största sannolikhet blivit vald till ledamot eller ersättare i ett fullmäktige i en församling eller samfällighet i Svenska kyrkan. Du har fått ett förtroende från församlingsborna att företräda dem och du vill göra ditt allra bästa för att leva upp till förtroendet.

Som ledamot i fullmäktige är du med och tar ansvar för verksamheten i stort, drar upp mål och riktlinjer, beslutar om budgeten, kyrkoavgiften och andra viktiga ekonomiska frågor, tillsätter nämnder, fastställer årsredovisningen m.m. För att kunna fullfölja sin uppgift på ett bra sätt är det mycket man som ledamot eller ersättare i fullmäktige ska känna till. Förutom den grundläggande kunskapen om Svenska kyrkans liv och lära, är det viktigt att känna till hur Svenska kyrkan är organiserad, vårt regelverk och våra beslutsstrukturer.

Den här boken har ambitionen att ge dig som förtroendevald de instrument och den vägledning du behöver för att kunna fullfölja det uppdrag din församling har gett dig. Boken innehåller det regelverk och de bestämmelser som Svenska kyrkan har bestämt ska gälla för oss och riktar sig till dig som blivit vald till ledamot eller ersättare i kyrkofullmäktige eller samfällda kyrkofullmäktige. Förhoppningsvis ger den dig svar på de frågor du har om ditt uppdrag. Tag gärna med boken när du går iväg till sammanträdet. Lycka till med ditt uppdrag!

Göteborg i november 2008 Margareta Wicander

8

INLEDNING Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Kyrkomötet har utfärdat kyrkoordningen som innehåller de regler för verksamheten i församlingen och samfälligheten som du som förtroendevald bör känna till och ska följa. Kyrkoordningen är bindande för de olika organen i kyrkan samt för förtroendevalda och anställda.

I kyrkoordningen regleras kyrkans organisation med de tre nivåerna och deras uppgifter: den lokala nivån med församlingar och samfälligheter stiftet, som är den regionala nivån den nationella nivån Bestämmelser om gudstjänsten, kyrkotillhörigheten, de kyrkliga uppdragen och befattningarna (biskop, präst, diakon, övriga anställda och förtroendevalda) finns också i kyrkoordningen.

För att få en överblick över bestämmelserna i kyrkoordningen kan du läsa de korta inledningarna till kyrkoordningens olika avdelningar. De beskriver bakgrunden och sammanhanget för de bestämmelser som finns i de efterföljande paragraferna. Att läsa inledningstexterna ger dig en förståelse för varför de olika bestämmelserna finns.

Den inledande texten till andra avdelningen i kyrkoordningen, den avdelning som innehåller bestämmelserna om församlingarna, lyder på följande sätt: Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift.

9

Det är klokt om du som förtroendevald då och då återvänder till dessa rader, läser dem och har innehållet i åtanke när du är med och fattar beslut i församlingen.

Verbum förlag ger ut kyrkoordningen i en bok vars blå omslag pryds av många små vita kyrkobyggnader. Den blå boken bör finnas på varje församlingsexpedition. Det kan även vara bra att som förtroendevald ha ett eget exemplar av kyrkoordningen. Vid varje kyrkomöte brukar dock kyrkoordningen ändras i något avseende. Vill man ta del av den senaste lydelsen är det enklast att söka www.svenskakyrkan.se/ kyrkoordningen, Svenska kyrkans webbplats.

I den blå boken finns också ett urval av Svenska kyrkans bestämmelser. Dessa utfärdas av Kyrkostyrelsen och innehåller mer detaljerade bestämmelser, t.ex. om kollektredovisning och kyrkobokföring.

Bestämmelserna finns även på Svenska kyrkans webbplats.

Nyttigt material finns också på stiftens webbplatser och www.forsamlingforbundet.se, Svenska kyrkans församlingsförbunds webbplat.

Församlingsförbundet är Svenska kyrkans arbetsgivar- och serviceorgansation för församlingarna, samfälligheterna och stiften.

10

FÖRSAMLINGEN, SAMFÄLLIGHETEN OCH BESLUTANDERÄTTEN Församlingen utgör basen för Svenska kyrkans verksamhet. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Flera församlingar kan samverka i en samfällighet.

En kyrkoherdes tjänstgöringsområde kallas pastorat. Ofta omfattar ett pastorat samfällighetens geografiska område. Det finns enprästpastorat, dvs. pastorat med endast en präst anställd (kyrkoherden), och flerprästpastorat. Det vanligaste är att det finns flera präster anställda i ett pastorat.

Beslutanderätten i en församling utövas av kyrkofullmäktige om församlingen inte ingår i en samfällighet. Kyrkofullmäktige utser sedan församlingens styrelse, kyrkorådet.

Istället för fullmäktige kan en församling som ingår i en samfällighet bestämma att beslutanderätten ska utövas av ett direktvalt kyrkoråd. Ett direktvalt kyrkoråd är både det högsta beslutande organet i församlingen och församlingens styrelse.

Om församlingen vill ha ett direktvalt kyrkoråd i stället för ett kyrkofullmäktige är det kyrkofullmäktige som beslutar om detta.

Det är församlingens sak att ta ställning till vilket beslutande organ som ska finnas i en församling som ingår i en samfällighet och således ingen fråga för samfälligheten.

11

FÖRSAMLINGEN, SAMFÄLLIGHETEN OCH BESLUTANDERÄTTEN

Så här kan en församling som inte ingår i en samfällighet vara organiserad: Valnämnd obligatorisk

KYRKOFULLMÄKTIGE

Kyrkoråd obligatoriskt

Ev. frivillig nämnd t.ex. kyrkogårdsnämnd

Kyrkofullmäktige kan, förutom att utse kyrkoråd, inrätta frivilliga nämnder, exempelvis en fastighetsnämnd eller en kyrkogårdsnämnd, som istället för kyrkorådet handlägger vissa uppgifter. Om fullmäktige inte inrättar sådana nämnder ligger ansvarsområdet kvar på kyrkorådet. Kyrkorådet kan då välja att inrätta ett utskott som behandlar vissa frågor, t.ex. ett fastighetsutskott. (Se nedan under Kyrkofullmäktiges uppgifter, sid. 12.)

Många församlingar har valt att samverka i kyrkliga samfälligheter.

När en församling ingår i en samfällighet är det samfälligheten som har det ekonomiska ansvaret för att församlingens grundläggande uppgift kan utföras. Samfälligheten beslutar om budgeten och har utdebiteringsrätt, dvs. bestämmer hur stor kyrkoavgiften ska vara, och svarar för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service för församlingarna. Samfälligheten är arbetsgivare för de anställda och har ansvar för fast egendom. Ansvaret för begravningsverksamheten ligger också på samfälligheten. Men observera att samfälligheten inte är överordnad församlingarna utan i stort sett endast är ett serviceorgan. Den grundläggande uppgiften – att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission – ligger alltid 12

FÖRSAMLINGEN, SAMFÄLLIGHETEN OCH BESLUTANDERÄTTEN

kvar hos församlingen. I en samfällighet utövas beslutanderätten av samfällda kyrkofullmäktige. Samfällighetens styrelse kallas kyrkonämnd. Samverkar flera pastorat i en samfällighet kallas den flerpastoratssamfällighet.

Det är viktigt för dig som förtroendevald att veta om din församling ingår i en samfällighet. Församlingens kyrkofullmäktige har nämligen delvis olika uppgifter beroende på om församlingen ingår i en samfällighet eller inte.

Så här kan en samfällighet vara organiserad: FÖRSAMLING 1

SAMFÄLLDA KYRKOFULLMÄKTIGE

Kyrkofullmäktige

Kyrkonämnd

Valnämnd

Kyrkoråd

FÖRSAMLING 2

Ev. frivillig nämnd (t.ex. kyrkogårdsnämnd)

Direktvalt kyrkoråd

Såväl kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd som samfällda kyrkofullmäktige väljs av de röstberättigade i församlingen respektive samfälligheten i direktval vart fjärde år.

Närmare bestämmelser om beslutanderätten i en församling och i en samfällighet finns i 3 kap. kyrkoordningen. Bestämmelserna om församling är oftast tillämpliga även på samfällighet. Likaså är bestämmelserna om kyrkoråd i regel tillämpliga även på kyrkonämnd.

13

KYRKOFULLMÄKTIGES UPPGIFTER

KYRKOFULLMÄKTIGES UPPGIFTER I vilka ärenden ska kyrkofullmäktige besluta?

I en församling som inte ingår i en samfällighet är det alltid kyrkofullmäktige som är det högsta beslutande organet.

Kyrkofullmäktige ska avgöra frågor som är av mer grundläggande natur eller av mer generell omfattning.

Till de viktigaste uppgifterna för kyrkofullmäktige hör att utse kyrkorådet, att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten och att fastställa budgeten och kyrkoavgiften. Kyrkofullmäktige ska även utse ledamöter i den obligatoriska valnämnden. I övrigt har fullmäktige möjlighet att inrätta frivilliga nämnder såsom exempelvis kyrkogårdsnämnd eller fastighetsnämnd.

Kyrkoordningen anger att kyrkofullmäktige beslutar i principiella ärenden och i ärenden som på annat sätt är av större vikt, främst: 1. mål och riktlinjer för verksamheten 2. budget, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor 3. kyrkorådets och andra nämnders organisation och verksamhetsformer 4. val av ledamöter och ersättare i kyrkoråd och andra nämnder 5. val av revisorer och revisorsersättare 6. grunderna för ekonomiska förmåner åt förtroendevalda 7. årsredovisning och ansvarsfrihet Ingår församlingen i en samfällighet bestämmer samfälligheten om punkterna 2 och 5–7.

Följande kan i korthet sägas om de olika punkterna: 1. Mål och riktlinjer Här avses sådana mål och riktlinjer som har betydelse för verksamheten i stort, dvs. övergripande frågor. Dessa mål och riktlinjer ska vara vägledande för församlingen och prägla planeringen, besluten 14

KYRKOFULLMÄKTIGES UPPGIFTER

och handlandet. Som ett exempel kan nämnas att fullmäktige ska utfärda bestämmelser om hur församlingens medel ska förvaltas.

Detta ska ske i ett medelförvaltningsreglemente (förslag på sådant reglemente finns på Församlingsförbundets webbplats). Ett annat exempel skulle kunna vara att energiförbrukningen för församlingens fastigheter ska minskas med 15 % under de kommande tre åren.

Det kan vidare handla om beslut om verksamhetsinriktningar på olika områden, t.ex. att minst 75 % av församlingens 15-åringar ska konfirmeras eller att församlingen varje år ska ha personlig kontakt med minst 50 % av de kyrkotillhöriga. Målen är underlag för det kommande budgetarbetet, och måste därför vara konkreta och möjliga att följa upp. Hur målen sedan ska förverkligas är det kyrkorådets uppgift att ta ställning till.

Frågan om mål och riktlinjer bör bestämmas utifrån församlingsinstruktionen som ska finnas i varje församling. I utredningen ”Styra och leda: samverkan och ansvarsfördelning i Svenska kyrkan”, som presenterades hösten 2008, föreslås att församlingsinstruktionen, innan den utfärdas av domkapitlet, ska godkännas av församlingens beslutande organ, dvs. av kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd, och kyrkoherden var för sig. Kyrkomötet kommer sannolikt att ta ställning till detta förslag under 2009 eller 2010. Idag gäller att det är församlingens kyrkoråd som tillsammans med kyrkoherden godkänner församlingsinstruktionen. En församlingsinstruktion kan ses som församlingens identitets- och grunddokument. Går förslaget igenom kommer beslutet om församlingsinstruktionen att fattas av församlingens beslutande organ och vid ett offentligt sammanträde, vilket onekligen är ett plus för församlingsborna. I församlingsinstruktionen ska på ett mer konkret sätt framgå hur församlingen vill utforma sin verksamhet. Församlingens ambitioner måste förstås vägas mot de resurser som finns, och verksamheten måste få en inriktning som passar den egna församlingen, som t.ex.

15

KYRKOFULLMÄKTIGES UPPGIFTER

undervisningen av konfirmander, satsning på diakoni, ökad delaktighet i församlingens gudstjänster osv.

Fullmäktige ska inte ägna sig åt att styra verksamheten i församlingen; det ska kyrkorådet göra. Beslut om anställningar och befattningsbeskrivningar t.ex. beslutas inte av fullmäktige, däremot beslutar fullmäktige om att inrätta nya tjänster.

Har församlingen ett direktvalt kyrkoråd istället för kyrkofullmäktige ska det direktvalda kyrkorådet ta ställning till mål och riktlinjer för verksamheten i församlingen.

2. Budget och kyrkoavgift m.m.

Kyrkofullmäktiges övergripande ekonomiska ansvar innefattar beslut om budgeten och kyrkoavgiften. Kyrkofullmäktige ska fastställa budgeten senast den 15 november. Det är i budgeten som fullmäktige beslutar om att inrätta nya tjänster i församlingen.

Till det övergripande ekonomiska ansvaret hör även köp och försäljning av fast egendom, och taxor och avgifter för olika tjänster.

Svenska kyrkans överklagandenämnd har en gång uttalat att fastighetsförsäljning av mindre betydelse får beslutas av kyrkorådet. Ärendet gällde försäljning av en prästgård som inte längre var tjänstebostad. Församlingsexpeditionen fanns i en annan församling där kyrkoherden hade sitt tjänsterum, och det fanns tillräckliga utrymmen för församlingsverksamheten i sockenstugan. Det kan vara svårt att avgöra vad som är av mindre betydelse. Därför bör kyrkofullmäktige ha som riktlinje att fatta beslut i alla fastighetsärenden.

Fastighetsinnehav är alltid förenat med ett ekonomiskt ansvar för skötsel, drift och underhåll. Om församlingen ingår i en samfällighet är det därmed samfälligheten som ansvarar för fastigheten. Detta gäller även frågor om prioriteringar av åtgärder på fastigheterna.

16