9789147084739

Hur kan man som lärare svara på Nancys och andra elevers oro för framtiden?

FN/Unesco riktar för närvarande stor uppmärksamhet mot alla lärare i världen. Under en tioårsperiod fram till år 2014, kallad Dekaden, ska all undervisning i världen präglas av olika perspektiv på hållbar utveckling. Utbildning och lärande är förutsättningar för att människor ska kunna möta de utmaningar världen står inför.

Den här boken baseras på intervjuer med lärare i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Här ges flera konkreta exempel på ämnesövergripande arbete med elever i alla åldrar.

Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang bygger på Inger Björneloos avhandling Innebörder av hållbar utveckling, en studie av lärares utsagor om undervisning (2007).

Hållbar utveckling

”Ingen i min omgivning tar det på allvar, att jorden är på väg mot sitt slut. Är det slut nu? Eller kan vi hjälpas åt att fortsätta utveckla vår älskade planet?”

Inger Björneloo

I

slutet av nian skriver Nancy ett brev till sin lärare. Hon bekymrar sig över sakernas tillstånd i världen och undrar varför de vuxna gör så lite.

Inger Björneloo

Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang

Inger Björneloo arbetar som lektor vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Utbildningsfrågor kring hållbar utveckling har varit ett grundläggande intresse under många år i möten med såväl blivande som yrkesverksamma lärare i skolan.

Best.nr 47-08473-9 Tryck.nr 47-08473-9

OSoriginal Bjo rneloo.indd 1

08-09-11 14.11.06

ISBN 978-91-47-08473-9 © 2008 Inger Björneloo och Liber AB : Eva Sundmyr : Theres Lagerlöf OMSLAG : Birgitta Dahlkild PRODUKTION : Kenneth Olsson OMBRYTNING : ord & form, Gudbrand Klæstad OMSLAGSBILD : Lena Johansson, Nordic Photos ILLUSTRATIONER : Sebastian Carlson (s. 94) och Lina Staaf (s. 95) PROJEKTLEDARE REDAKTÖR

Första upplagan 1 REPRO

: Repro 8 AB, Nacka

TRYCK: Graphycems, Navarra, Spanien 2008

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08–690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08–690 93 30, fax 08–690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Ha llbar.indd 2

08-09-12 09.49.53

Innehåll Förord ................................................................................................................................................... 6 Nancys brev ............................................................................................................................ 6 Lärare som berättar i boken ................................................................................... 7 KAPITEL 1

Vad är hållbar utveckling? ........................................................................................

Rätten till ett värdigt liv ......................................................................................................

Utbildning för hållbar utveckling ..............................................................................

Tre grundläggande innebörder .....................................................................................

Fokus på lärare i hela världen .......................................................................................

Prepositionen för ................................................................................................................

Utbildning för hållbar utveckling växer fram – några milstolpar .....................................................................................................................

Stockholmskonferensen 1972 ...............................................................................

Tbilisi 1977 .............................................................................................................................

Brundtlandkommissionen 1983–1987 ........................................................

Rio-konferensen 1992 om miljö och utveckling ...............................

Thessaloniki 1997 ............................................................................................................

FN:s millenniedeklaration ........................................................................................

Johannesburg 2002 .........................................................................................................

Kiev 2003 ..................................................................................................................................

Baltic 21 och Hagadeklarationen .....................................................................

Göteborg 2004, Learning to change our world .................................

Vilnius 2005 ...........................................................................................................................

Ahmedabad 2007 ..............................................................................................................

Bonn 2009 ................................................................................................................................

Education for Sustainable Development – utblickar mot världen .................................................................................................................................................

Kvalitet i undervisning och lärande, exempel 1 .................................

Kvalitet i undervisning och lärande, exempel 2 .................................

Kvalitet rörande skolan som organisation, exempel 3 ................

Kvalitetskriterier för skolans externa relationer, exempel 4 ..

Nätverk ...............................................................................................................................................

Unescos skolnätverk .......................................................................................................

Ha llbar.indd 3

9 9 10 11 13 14 15 16 17 17 18 19 20 21 23 24 26 27 28 29 29 31 32 34 35 36 36

08-09-01 14.12.23

Baltic Sea Project ................................................................................................................

Den Globala Skolan ........................................................................................................

Skolor för hållbar utveckling i Sverige ..................................................................

Karaktärsdrag hos utbildningen ........................................................................

Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling .........................................................

Demokratiska arbetssätt ............................................................................................

Kritiska förhållningssätt ............................................................................................. Ämnesövergripande samarbeten ........................................................................

En mångfald av pedagogiska metoder .........................................................

Grön Flagg .......................................................................................................................................

Blå Flagg .............................................................................................................................................

37 38 38 42 43 44 44 45 45 46 48

KAPITEL 2

Didaktiska perspektiv – undervisningsexempel ..........................

Helheter och sammanhang ..............................................................................................

Forntiden och den röda tråden ............................................................................

Didaktiska reflektioner ................................................................................................

Hållbar utveckling för Afrika ...............................................................................

Didaktiska reflektioner ................................................................................................

Livet (och döden) i glasburken ............................................................................

Didaktiska reflektioner ................................................................................................

Vårspaning ...............................................................................................................................

Att uppleva tystnaden ...................................................................................................

Didaktiska reflektioner ................................................................................................

Exkursion på Hamburgö ...........................................................................................

Didaktiska reflektioner ................................................................................................

Delaktighet och ansvar ........................................................................................................

Jag kan vara konferencier! .......................................................................................

Didaktiska reflektioner ................................................................................................

Framtidens stad ...................................................................................................................

Didaktiska reflektioner ................................................................................................

Inlevelse och förståelse .........................................................................................................

Barnkonventionen ............................................................................................................

Barnkonventionen i klass 2E .................................................................................

Didaktiska reflektioner ................................................................................................

Livskunskap ............................................................................................................................

Didaktiska reflektioner .............................................................................................

Ha llbar.indd 4

49 49 50 51 53 54 55 56 58 59 60 64 66 69 69 70 71 72 77 77 79 80 81 81

08-09-01 14.12.23

Självkänsla och kommunikationsförmåga ..................................................... 85 Farmors dolmar ............................................................................................................... 86 Didaktiska reflektioner ............................................................................................. 87 Brevet från Linnéa ......................................................................................................... 87 Didaktiska reflektioner ............................................................................................. 88 Förmåga att lära ...................................................................................................................... 90 Den Blå boken ................................................................................................................... 90 Didaktiska reflektioner ............................................................................................. 91 Aniara i nian ........................................................................................................................ 92 Gymnasieguide på Vetenskapscentrum Universeum i Göteborg .............................................................................................................................. 96 Didaktiska reflektioner ............................................................................................. 99 Undervisa för en okänd morgondag .................................................................... 100 Utgå från världen eller boken? .................................................................................. 102

KAPITEL 3

Det globala perspektivet i skolan ................................................................. 104 Nationella utvärderingen 2003 ................................................................................. 105 Vilken innebörd lägger elever i åk 9 i begreppet globalisering? ...................................................................................................................... 105 Kan eleverna skilja mellan fakta och åsikter? ................................... 106 Hur ser elever i årskurs 9 på sin egen och världens framtid? .................................................................................................................................... 108 Didaktiska reflektioner ............................................................................................. 109 Globala gymnasiet i Göteborg och det stora klimatprojektet ................................................................................................................. 113 Didaktiska reflektioner ............................................................................................. 116 Klimatprojektet ................................................................................................................ 117 Arbeta med hållbar utveckling i gymnasieskolan .................................... 120 Vad innebär det att leva under klimathot? .................................................... 123 En kantarell i hissen ..................................................................................................... 129 Många möjligheter ............................................................................................................... 131 Litteratur ......................................................................................................................................... 132 Länkar ............................................................................................................................................... 137 Register ............................................................................................................................................. 139

Ha llbar.indd 5

08-09-01 14.12.23

Förord Nancys brev

”Vad tänker du på när du hör orden hållbar utveckling?” frågar läraren Stellan sina nior en dag i slutet av vårterminen. En av hans elever, Nancy, skriver så här: Ingen i min omgivning tar det på allvar, att jorden är på väg mot sitt slut. Är det slut nu? Eller kan vi hjälpas åt och fortsätta utveckla vår älskade planet? Jag tänker på det jämt, som om det är mitt eget liv som står på spel. Men det är värre än ett liv. Det handlar om miljontals organismer som hotas och det är på grund av oss.

Nu är det vår skyldighet att rädda det som hotas. Jag hoppas att vi som är skyldiga en dag hittar en lösning på detta.

”

”Ingen i min omgivning tar det på allvar”, skriver Nancy. Och hon verkar bära på en skuld över världens tillstånd. Vem pratar barn och ungdomar med om det som står i tidningarna eller sägs på nyhetssändningarna? Vilka lärare skapar utrymme för frågor om jordens framtid? Är det lärare i filosofi, biologi, religion eller modersmål?

Undervisning för hållbar utveckling bör enligt skolmyndigheterna vara ett perspektiv som genomsyrar all utbildning i skolan. Det är inget ”ämne” som några lärare har särskilt ansvar för; det är inget tema som kan arbetas igenom och lämnas efter ett par veckor. Hållbar utveckling ska finnas med i alla ämnen och inkludera alla lärare.

Men vad innebär det då att undervisa för en hållbar utveckling?

Det finns inget facit och inga färdiga sanningar när det handlar om hur undervisning för hållbar utveckling kan se ut. Däremot finns det många lärare som prövar olika vägar för att få med detta perspektiv i sin undervisning, som reflekterar över vad som sker, knyter ihop komplexa frågor i vardagen med målen i kursplanerna och samarbetar för att skapa sammanhang för eleverna.

6

Ha llbar.indd 6

08-09-01 14.12.23

Lärare som berättar i boken

Den här boken är en omarbetning av avhandlingen Innebörder av hållbar utveckling, en studie av lärares utsagor om undervisning (Björneloo, 2007), som bygger på intervjuer med lärare. Lärarna ombads i dessa intervjuer att ge exempel på hur de gör när de undervisar för hållbar utveckling med barn och unga i åldrarna 5–16 år. Vad strävar de efter att eleverna ska lära sig? Vad anser de att barn och ungdomar behöver kunna, veta och förstå för att de ska bidra till en hållbar utveckling i världen?

Ett tjugotal lärare har deltagit i avhandlingsstudien och alla finns på olika sätt med i de exempel på undervisning som presenteras i denna bok. Ulla Sundemo och Olga Notenberg deltog inte i studien; men de har berättat om hur de knyter samman skönlitteratur och barns språkutveckling och om kopplingar mellan bildundervisning för äldre elever och hållbar utveckling.

Tre lärare har reflekterat över en del av undervisningsidéerna i boken och det är Stellan Petersson, Ingela Bursjöö och Jonas Larsson.

Stellan Petersson undervisar i biologi och kemi och har elever i åldrarna 11–16 år. Han har dessutom en gedigen erfarenhet av arbete med kompetensutveckling och har organiserat åtskilliga exkursioner i olika naturreservat och på Hamburgö som ligger utanför Hamburgsund i Bohuslän. Lärarstudenter ger alltid Stellan högsta beröm i sina kursutvärderingar: Hur bär han sig åt för att engagera och inspirera så många? En del av hans tankar om konsten att undervisa för hållbar utveckling återfinns under rubriken Helheter och sammanhang (se s. 49).

Ingela Bursjöö undervisar i matematik, naturvetenskap och teknik i montessoriklasser och hennes elever är ungefär 12–16 år. Ingela är nu doktorand vid Göteborgs universitet på halvtid och arbetar i skolan den andra halvan. Hennes forskningsfokus kretsar kring undervisning för hållbar utveckling. I arbetet ser hon demokratibegreppet som centralt och hon använder sig av storyline för att få elever engagerade i exempelvis framtidsfrågor.

7

Ha llbar.indd 7

08-09-01 14.12.23

Jonas Larsson har svenska och samhällskunskap som sina huvudämnen och hans elever är i 10–16-årsåldern. Jonas har funderat mycket över vad som är centralt i alla möten med barn och unga.

I läraruppdraget ingår att eleverna ska engagera sig i stora frågor om världen. Jonas ser många möjligheter att knyta dessa frågor till vardagliga utgångspunkter, inte minst i ämnesövergripande samarbete med kolleger.

Under arbetet med den här boken har jag ibland funderat över om det finns något de intervjuade lärarna har gemensamt. De arbetar på helt olika håll och med helt olika ämnesinriktningar och åldrar på eleverna; och de pratar på skilda sätt om undervisning för hållbar utveckling. Men om jag ska välja ett enda ord som binder dem samman är det lyhördhet. Jag uppfattar att de är lyssnande lärare.

Varmt tack till er alla för berättelserna om undervisning och för era reflektioner om lärares ansvar för elevers lärande.

Den här boken är till dig Moa. Du är mitt fjärde barnbarn och du blev till medan jag skrev. Det är du och alla andra barnbarn i världen som tar hand om Framtiden. Må vi förvalta den väl för er.

”

Mölndal sommaren 2008 Inger Björneloo Kontakt: inger.bjorneloo@ped.gu.se

8

Ha llbar.indd 8

08-09-01 14.12.23

Kapitel 1

Vad är hållbar utveckling?

Rätten till ett värdigt liv Det är komplicerat att ge en entydig och klar definition av vad hållbar utveckling är. Genom åren har hundratals förklaringsmodeller vuxit fram. Peter Kemp (2005) ser definitionen som i grunden etisk: den handlar både om vad nu levande enskilda människor behöver och om framtida människors behov.

Begreppet hållbar utveckling har kritiserats från både politiskt och akademiskt håll för dess vaghet och komplexitet. Det finns risk för att ett komplext begrepp som många vill äga blir uttunnat och klichéartat. Kofi Annan menar att det är en abstrakt idé som ska göras till verklighet för alla människor på jorden – detta kan betraktas som 2000-talets största utmaning. Den här bokens utgångspunkt är den grundläggande och vida definitionen från FN-kommissionen 1987: Sustainable development meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs (WCED, 1987:87).

”

Denna definition är emellertid inte till särskilt stor hjälp när lärare ska lägga upp sin undervisning. Människans behov står i centrum för världens utveckling och vad som är behov kan diskuteras. De kan tolkas som grundläggande behov av mat, vatten, värme, arbete och sjukvård. De kan också tolkas på annat sätt: en del behöver två hus och två bilar, flera par skor och regelbundna utlandsresor. Vad menas med att tillgodose sina behov?

9

Ha llbar.indd 9

08-09-01 14.12.23

Hållbar utveckling handlar om ansvar och solidaritet mellan generationer, mellan folkgrupper och nationer, mellan kvinnor och män.

En helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem är utgångspunkten. Världens länder är beroende av varandra och beslut som fattas i ett land påverkar även människor i andra länder. Samtidigt som framtidens stora frågor måste hanteras genom ett internationellt samarbete är tanken om individens delaktighet och ansvar tydlig.

Bärande principer i begreppet hållbar utveckling är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade. Ekonomisk tillväxt kan ses som en förutsättning för utveckling, men inget land kan uppnå ekonomisk utveckling om miljön förstörs eller om människor inte får sjukvård och utbildning i landet.

Social utveckling är därför både en förutsättning för och ett resultat av ekonomisk hållbar utveckling. Den ekologiska hållbarheten handlar om att värna ekosystemens återhämtningsförmåga, för dessa är en förutsättning för ekonomisk utveckling och social välfärd. När arbete inom ett område, exempelvis med fred, utbildning och omsorg om miljön, leder till förbättringar inom ett annat område, till exempel stabil ekonomisk utveckling, så finns det goda förutsättningar för en hållbar utveckling (SOU 2004:104). Det handlar ytterst om varje människas rätt till ett värdigt liv.

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning kan ses som en nyckel till hållbar utveckling och lärande som en förutsättning för att människor ska kunna hantera de utmaningar världen står inför. Lärarens professionella uppdrag består bland annat i att producera ny kunskap i skolan. Ett innehållsligt stort och diffust undervisningsfält som hållbar utveckling, som inte tidigare funnits på skolagendan (åtminstone inte med denna benämning), innebär att lärare behöver göra sig en bild av vad det är. Det är möjligen ny kunskap som ska utvecklas hos både lärare och elev-

10

Ha llbar.indd 10

08-09-01 14.12.23

er; är kunskapen i sig inte ny så kan sammanhang och relationer till andra ämnen ses som åtminstone relativt oprövade.

Det är skolans/lärarens ansvar att skapa möjligheter för elever att lära. Lärande och hållbar utveckling är tätt sammanlänkade. När lärare behöver definiera vad lärande är och vad hållbar utveckling är uppstår genast frågor. Båda termerna har definierats på ett antal olika sätt både på teoretisk nivå och för praktiska situationer: av lärare, politiker, näringslivsföreträdare och av andra professionella som använder sig av begreppen dagligen. Det är viktigt att definiera vad som menas, men under vägen fram till en gemensam förståelse kan det vara värdefullt med så inkluderande arbetsdefinitioner som möjligt.

I denna bok knyts begreppen samman kring ett lärande som ses som livslångt och det innefattar både fostran och utveckling. I skolan sker endast en liten del av allt det lärande en människa är med om från födelse till död. Lärande är inte i första hand att inhämta information eller öva färdigheter, utan att få tillfälle att agera som deltagare i olika sociala praktiker. Detta benämns som ett sociokulturellt perspektiv på utbildning.

Vuxenlivet efter skolan kräver att människor kan samarbeta, kommunicera, lyssna och koordinera (Säljö, 2003 s. 86–87). Enligt Myndigheten för skolutveckling är utbildning för hållbar utveckling ett perspektiv som ska genomsyra hela undervisningen. Det är ett synsätt som kan hjälpa lärare att välja stoff och metod samtidigt som det kombinerar sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter på vårt samhälle. Det handlar mycket om demokrati (Öhman m.fl., 2004).

Tre grundläggande innebörder Vad innebär det att undervisa för hållbar utveckling? I avhandlingen som ligger till grund för denna bok presenteras tre övergripande innebörder: ett etiskt projekt, ett kulturbygge och individens hållbara utveckling (Björneloo, 2007).

Undervisning för hållbar utveckling kan för det första ses som ett etiskt projekt där fokus riktas mot att ta ett visst ansvar för världen.

11

Ha llbar.indd 11

08-09-01 14.12.23

Undervisning för hållbar utveckling visar sig i flera studier ha en etisk riktning. Etik kan ses som både mål och medel i denna undervisning.

Etik som mål innefattar bland annat att undervisningen leder till att elever utvecklar kunskaper, förståelse, attityder och grundläggande värderingar som främjar en hållbar utveckling i världen (Johansson & Johansson 2003; Kemp 2005; SOU 2004:104). Etik som medel i undervisningen innebär att skolans undervisning präglas av medvetenhet och moraliska förhållningssätt kring hållbarhetsfrågor – ”att leva som man lär”. Detta kan genomsyra såväl inre som yttre miljö.

Undervisningen belyser hur människors sätt att leva kan främja eller hindra en hållbar utveckling. Det innebär att alla i skolan strävar i samma riktning för att verksamheten ska bli trovärdig.

För det andra kan undervisning för hållbar utveckling ses som en form av kulturbygge. Lärare bygger broar mellan kulturer med avsikt att elever ska se, förstå och delta i dessa kulturer. Kultur används ofta i betydelsen människors andliga odling, i en generell betydelse ”sätt att leva”. Dessa sätt att leva kan manifesteras i språk, traditioner, religion och estetiskt skapande. Det kan ta sig kreativa uttrycksformer som exempelvis genom konst, teknologi, litteratur, dramatik och musik, eller annat som bildar en kollektiv identitet.

Ett samhälles kultur tjänar som förmedlare och upprättare av samhällets moral och värderingar i relation till individen. En människas kultur står i relation till hennes socialklass, etnicitet, miljö och könsroll. I västvärlden skiljer man exempelvis mellan barns, ungdomars och vuxnas kultur, men denna åtskillnad förekommer inte överallt i världen. Kultur hör nära samman med politik, och sedan början av 1900-talet har flera regeringar runt om i världen haft en konkret kulturpolitik för att påverka samhället.

Skolan med sin personal är både kulturbärare och kulturskapare.

Vanor och rutiner har en viktig roll i upprätthållandet av en viss världsbild och det dagliga livet formar kulturen. Idéer och begrepp kan reproduceras från generation till generation; men människor kan också omforma kulturen genom att göra nya erfarenheter och genom att ifrågasätta dominerande föreställningar. Hållbar utveck-

12

Ha llbar.indd 12

08-09-01 14.12.23

ling råder det delade meningar om. Här finns inga traditioner från tidigare generationer att luta sig emot, däremot finns det åtskilligt att lära, att granska kritiskt och göra sig en egen bild av. Det är ett pågående bygge som troligen aldrig blir färdigt.

En tredje innebörd av undervisning för hållbar utveckling, enligt resultatet i avhandlingsstudien, riktar fokus mot individens hållbarhet, där självkänsla, hälsa och gemenskap med andra människor ingår. Individens hållbara utveckling utgör en viktig del av en undervisning som berör elever på ett djupare plan, där tillit till den egna förmågan att lära och till själva meningen med lärandet kan starta.

Elevers lust att lära grundar sig i detta nära och meningsfulla, och när elever är med på noterna, engagerade och nyfikna, växer deras tillit och självkänsla. I en identitetsstärkande undervisning bidrar lärare till att utveckla elevers förmåga att se sitt eget lärande och aktivt ta del i detta. Detta kan i förlängningen vara betydelsefullt för elevernas handlingskompetens.

Fokus på lärare i hela världen Lärares arbete är betingat, vilket innebär att de måste hantera en rad dimensioner som inte primärt handlar om att undervisa. De måste få en grupp barn eller ungdomar att fungera i samma rum: de ska ha god kontakt med dem alla, det ska finnas adekvata hjälpmedel samt trivsel och arbetsro. Inget av detta är givet eller självklart. Att hantera betingelser, göra kloka avvägningar och skapa situationer som främjar lärande är lärarens pedagogiska uppdrag. Läraren visar sin skicklighet genom att i olika sammanhang handla så att den enskilde eleven kan lära sig och växa (Kernell, 2002).

Stora samhällsförändringar och nya insikter har lett fram till att FN/Unesco nu riktar fokus mot lärare i hela världen. Åren 2005–2014 är en tioårsperiod, kallad Dekaden, då undervisningen ska präglas av olika perspektiv på hållbar utveckling. Det gäller för alla lärare och all undervisning världen över. Men förutsättningarna för denna undervisning är skiftande och innehållet är diffust. På Unescos hem-

13

Ha llbar.indd 13

08-09-01 14.12.23

sida1 sker en kontinuerlig uppföljning av olika undervisningsprojekt världen över.

I denna bok berättar några svenska lärare om vad de vill åstadkomma med innehåll och perspektiv på hållbar utveckling. Föremålet för deras handlingar kan benämnas ”det professionella objektet” (Carlgren och Marton, 2000). Ingrid Carlgren, professor vid Lärarhögskolan i Stockholm, och Ference Marton, professor verksam i Hong Kong, har under flera år ägnat sig åt att studera läraryrkets framtid. De menar att lärare i Sverige får allt större frihet och större ansvar. Staten föreskriver mindre, men kontrollerar mer. I det läget måste lärare ha en stark kunskapsbas och ett utvecklat professionellt objekt att utgå ifrån.

Carlgren och Marton ser det som att läraryrket håller på att skifta från en hur- till en vad-kultur – från att ha förväntats veta hur man gör ska läraren också veta vad man vill åstadkomma med undervisningen i skolan. Detta ser forskarna som den i särklass viktigaste förändring som läraryrket håller på att genomgå.

Prepositionen för

Vad menas med att undervisa för en hållbar utveckling? I prepositionen för istället för om eller i hållbar utveckling kan en dold uppfordran anas. Är det en normerande ton bakom undervisning för något? Ja, det anser somliga och det kan uppfattas som problematiskt.

I riktlinjer för den svenska skolans verksamhet framgår att utbildningen ska verka för en hållbar samhällsutveckling (Öhman m.fl.

2004, s. 16–17). Det finns olika åsikter om vilken samhällsutveckling som ska gynnas och en demokratisk undervisning är inte normerande – den är öppen och fri till sin karaktär så att alla kan bilda sig en egen uppfattning om vad man ska tycka och tro. Ändå ska alla lärare i både grundutbildning och högre utbildning verka för en 1

www.unesco.org/education

14

Ha llbar.indd 14

08-09-01 14.12.24

hållbar samhällsutveckling. I denna bok presenteras olika kriterier och karaktärsdrag som kännetecknar en undervisning för hållbar utveckling.

Det kan i prepositionen för också ligga en innebörd av handlingsberedskap: en förmåga att hantera problematik kring alla personliga val i utbudet av varor, tjänster och livsstilar i dagens samhälle. Det övergripande syftet med utbildning för hållbar utveckling kan formuleras så att elever ges möjlighet att orientera sig bland de olika uppfattningar som finns. Eleverna ska utveckla kunskap och medvetenhet för att kritiskt kunna värdera olika alternativ och så småningom skaffa sig förståelse för vilka konsekvenser olika handlingsalternativ får. I detta perspektiv kan skolans undervisning bidra med de verktyg och den beredskap som elever behöver för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle.

Prepositionen för behöver inte utgöra någon normativ risk; snarare kan det vara en utmaning att se vilka verktyg den egna undervisningen kan bidra med. Viktigast av allt kanske ändå är att eleverna upplever det som meningsfullt att engagera sig i arbetet med en hållbar samhällsutveckling.

Utbildning för hållbar utveckling växer fram – några milstolpar Det är de alarmerande rapporterna om miljöförändringar i världen som fått politiker, samhällsföreträdare och medborgare att inse att vi måste arbeta för en mer hållbar utveckling. Detta uppvaknande tog sin början 1962 med Rachel Carsons bok Tyst vår (Carson, 1962).

Rachel Carson (1907–1964), amerikansk marinbiolog och författare, utsågs av Time Magazine till en av de 100 mest inflytelserika personerna under förra seklet. Hon skrev flera böcker, men boken Silent Spring blev hennes mest kända. Boken fick ett mycket stort genomslag över hela världen genom sitt tydliga och allvarliga budskap.

15

Ha llbar.indd 15

08-09-01 14.12.24

Carson varnar i Tyst vår för konsekvenserna av den omfattande pesticidanvändningen inom jordbruket. Hon dokumenterar bland annat de förödande effekter som DDT har på fåglars reproduktion, då fågeläggen får så tunna skal att ungarna dör. Uppfinnaren av DDT, ett av de mest problematiska miljögifterna, belönades med Nobelpris för sin upptäckt. DDT ansågs till en början vara ett mirakelmedel.

Det användes för att utrota sjukdomen malaria i Afrika, men sidoeffekterna var förödande (Hedberg, 2006).

Carson visar också i boken Tyst vår hur ett antal kemiföretag ger felaktig information om risker med vissa kemikalier, och hon menar att allmänhet och kommunala ansvariga bör ha en betydligt mer kritisk hållning. Tyst vår brukar allmänt framhållas som startskottet för den globala miljörörelsen.

Fram till nu har undervisning för hållbar utveckling företrädesvis handlat om miljöfrågor, både i Sverige och i övriga världen. Innehållet i denna undervisning har ofta rubricerats under ämnen som naturvetenskap eller miljövetenskap. Undervisningen kan ge ett ekologiskt perspektiv på frågor om hållbar utveckling, vilket i sin tur kan utgöra en startpunkt för att komma in även på sociala och ekonomiska frågor, men det är viktigt att inte stanna i ett miljöperspektiv.

Jorden kan ses som ett litet slutet ekosystem i världsalltet och allt som sker här påverkar människor, djur och miljöer. Forskning, information, kunskap och medvetenhet bidrar till att vi människor kan lära och förstå och därmed ta ett större ansvar.

Stockholmskonferensen 1972

Intresset för miljöfrågor slår igenom i början av 1960-talet bland annat med den tidigare nämnda Rachel Carsons bok Tyst vår. Under FN-konferensen i Stockholm 1972 diskuteras den mänskliga miljön i världen och detta utmynnar bland annat i en politisk deklaration och ett handlingsprogram. FN:s miljöprogram United Nations Environment Programme, UNEP, skapas och det internationella samarbetet kring miljöfrågor kommer igång på allvar.

16

Ha llbar.indd 16

08-09-01 14.12.24

Tbilisi 1977

I Tbilisi i Georgien hålls världens första internationella konferens om miljöundervisning. Denna konferens resulterar i Tbilisideklarationen2 som får stort genomslag i läroplanstexter, inte minst i Sverige genom Lgr80. I detta dokument finns fokus på miljöundervisning; men här står också att läsa om ett livslångt lärande och om en integrerad undervisning som ska vara aktiv och inkluderande, vilket innebär att alla elever ska vara delaktiga och finna mening i innehållet. Trettio år senare möts man igen i Ahmedabad för att summera och blicka framåt (se s. 28).

Brundtlandkommissionen 1983–1987

FN tillsätter 1983 en grupp experter med uppdrag att analysera de kritiska utvecklings- och miljöfrågorna i världen. Det officiella namnet på denna grupp är The World Commission for Environment and Development, men eftersom Gro Harlem Brundtland är ordförande för gruppen så blir namnet på den rapport som publiceras 1987 Brundtlandrapporten (WCED 1987:43).

Kommissionen betonar särskilt generationsperspektivet: de tre sammanvävda aspekterna ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling samt den globala dimensionen. Den definition av hållbar utveckling som formulerades här används fortfarande som en bas i många resonemang: Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Andersson & Jagers, 2008, s. 16).

”

2

http://www.gdrc.org/uem/ee/tbilisi.html

17

Ha llbar.indd 17

08-09-01 14.12.24

Rio-konferensen 1992 om miljö och utveckling

Ända sedan FN-konferensen 1972 i Stockholm då United Nations Environment Programme antogs, har också en omfattande utbildning om hållbar utveckling kommit till stånd i många länder. Denna utbildning har till stor del koncentrerat sig på miljöfrågor. Efter FNkonferensen i Rio 1992 fick den en gemensam etikett världen över genom Agenda 21 – en dagordning för det 21:a århundradet. Agenda 21 är en omfattande och detaljerad handlingsplan för hållbar utveckling. Nyskapande i den är det stora antalet deltagare från frivilliga organisationer och betoningen i handlingsprogrammet på lokalt, regionalt och nationellt samarbete för att nå en hållbar utveckling.

En ny dimension, med radikalt förändrad inriktning i miljöarbetet, kan noteras i Sverige efter Rio-mötet, inte minst gäller detta delaktigheten och betydelsen av lokal förankring kring miljöfrågor. Agenda 21-arbete kommer igång med stor bredd i Sveriges alla kommuner.

Redan 1996 har samtliga kommuner startat arbetet med Agenda 21.

Detta får till följd att skola, högre utbildning och ideella organisationer engageras i olika former av utbildning. Året efter Rio-konferensen tillsätter Unesco en internationell kommission om utbildning för hållbar utveckling. I denna rapport understryks demokratisk delaktighet och samband mellan det arbete som sker lokalt och det arbete som sker på nationell och internationell nivå. Kommissionen strukturerar resonemanget om lärande kring följande punkter: Lära för att leva, Lära för att göra, Lära för att vara och Lära för att leva tillsammans.

Kapitel 36 i Agenda 21 ägnas åt utbildningsfrågor och här betonas bland annat utbildningens stora betydelse: Utbildning är avgörande för att främja hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsproblem. (– – –) Både formell och icke-formell utbildning är nödvändig för att ändra människors attityder så de kan bedöma och lösa de problem som hör samman med hållbar utveckling. Den är också av

”

18

Ha llbar.indd 18

08-09-01 14.12.24

avgörande betydelse för att uppnå medvetande om betydelsen av miljö och etik, värderingar, attityder, färdigheter och beteenden som är förenliga med hållbar utveckling och för att allmänheten ska kunna delta i beslutsprocessen. För att vara effektiv bör utbildning om miljö och utveckling omfatta dynamiken i såväl den fysiska/ biologiska, sociala och ekonomiska miljön som människans utveckling och ingå i samtliga ämnen och vetenskapsgrenar (Agenda 21, 1993, s. 519–520).

Thessaloniki 1997

Unesco ordnar en konferens om utbildning för hållbar utveckling i Grekland. En av slutsatserna från denna konferens är att samhällsvetenskap och humaniora är viktiga för att balansera slagsidan mot rent naturvetenskaplig undervisning kring hållbarhetsfrågor. Människans ansvar för samhällsutvecklingens konsekvenser i världen står i centrum.

I maj 1998 lägger den svenska regeringen fram sin 600 sidor långa miljöproposition: regeringsproposition 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart samhälle. Dessvärre finns i denna miljöproposition i princip ingenting om utbildningens roll och betydelse för att genomföra ett hållbart samhälle. Skolan och miljöundervisningen finns inte med på den centrala politiska arenan (Wickenberg, 1999). (I den kommission för hållbar utveckling som regeringen 2007 tillsätter finns det flera representanter för näringslivet, men inga direkta kopplingar till några utbildningsperspektiv – vilket kan ses som anmärkningsvärt. Se vidare s. 122–123.)3

3

http://www.regeringen.se/sb/d/8882/a/78226

19

Ha llbar.indd 19

08-09-01 14.12.24

FN:s millenniedeklaration

År 2000 antar världens stats- och regeringschefer FN:s millenniedeklaration4. Här framgår det bland annat att en global utveckling kräver en helhetssyn kring globala utvecklingsfrågor som utbildning, fattigdomsutrotning, jämställdhet, barnadödlighet, mödrars hälsa, säkerställande av en miljömässigt hållbar utveckling, hiv/aids och en förstärkning av det globala partnerskapet mellan rika och fattiga länder. Det är allas angelägenhet att bidra till lösningar på globala utvecklingsfrågor, eftersom alla på olika sätt är medansvariga till att de uppstått. Millenniedeklarationen slår fast att global utveckling kräver en helhetssyn. Insatser för fattigdomsbekämpning, utbildning, hälsa, fred, säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och demokrati hör ihop.

De åtta millenniemålen är mätbara och tidsbundna. Under målen finns arton delmål samt ett antal mätindikatorer. Ett av de mål som ska uppnås är att halvera andelen människor som lever i extrem fattigdom. FN samordnar arbetet med millenniemålen direkt under generalsekreteraren genom ett projekt med tre grenar: en uppföljande del, en särskild forskningsdel och en kampanj. Kampanjen ska förmå alla länder att öka kunskapen om målen, och därmed skapa en opinion för målens förverkligande.

De åtta millenniemålen

• • • • • •

Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 Alla barn ska gå i grundskola 2015 Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015 Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015 Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 • En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 • Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna 4

http://www.un.org/millenniumgoals/

20

Ha llbar.indd 20

08-09-01 14.12.24

Sociala, ekonomiska och politiska normer och värden inom den globala utvecklingen får en rad olika konsekvenser. 20 procent av jordens befolkning förfogar över 80 procent av resurserna, och det är inte långt kvar till 2015 då fattigdomen ska vara halverad. De rika blir allt rikare och de fattiga blir allt fattigare. Världsbanken, Internationella valutafonden (IMF) och Världshandelsorganisationen (WTO) är tre olika organisationer som har stor makt över ekonomin i världen.

Trots att FN vid millennieskiftet bestämde att prioritera fattigdomsbekämpningen finns det anledning att oroa sig, menar författaren Dennis Lack i boken Ge globen en chans (Lack & Gerhardsson, 2007). Under 1990-talet var det fler barn som dog i diarré än alla som dött i väpnade konflikter efter andra världskriget. Barnarbete, vapenförsäljning och handelstullar är andra konsekvenser av en global utveckling som inte kan ses som hållbar för alla människor.

Det räcker därför inte att bara ta tag i problemen. Det är minst lika viktigt att klarlägga hur samband mellan dessa problem ser ut och fastställa de fundamentala perspektiv som krävs för att alla människor ska få möjlighet att leva ett värdigt och gott liv. Utbildning kan ses som en viktig nyckel till en rättvisare värld.

Unesco anordnar år 2000 The World Education Forum i Dakar, Senegal. Här betonas utbildningens centrala roll för hållbar utveckling och man beslutar om en handlingsplan med sex mål. Samtliga mål handlar om alla människors rätt till avgiftsfri grundutbildning.

Det betonas att detta särskilt gäller flickor och andra grupper i samhället som löper risk att missgynnas. Målen ska ha uppnåtts senast 2015 och de ingår i Education For All-processen5.

Johannesburg 2002

Tio år efter Rio-mötet hålls ett FN-toppmöte i Johannesburg om hållbar utveckling. Här fastslås att ekonomiska, sociala och eko5

http://www.unesco.org/education/efa/ed_for_all/background/jomtien_declaration. shtml

21

Ha llbar.indd 21

08-09-01 14.12.24

logiska aspekter på all utveckling måste integreras. Mötet resulterar i en politisk deklaration och en genomförandeplan för hållbar utveckling.

Mötet bekräftar Rio-principerna och fastställer att fattigdomsbekämpning, hållbara konsumtions- och produktionsmönster samt bevarande av naturresurser för ekonomisk och social utveckling utgör nödvändiga förutsättningar för en hållbar utveckling.

I denna genomförandeplan ingår en rekommendation till FN:s generalförsamling att proklamera ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling 2005–2014, den så kallade Dekaden.

Några centrala teman i denna dekad handlar om biologisk mångfald, vattenförsörjning, hållbar produktion och konsumtion samt om fattigdom, jämställdhet och hälsofrågor. Två år senare anger Unesco i sin rapport till FN:s generalförsamling följande sex kännetecken för utbildning för hållbar utveckling (SOU 2004:104, s. 42–43).

Utbildning ska kännetecknas av

1. Undervisningen är ämnesövergripande och holistisk; lärande för hållbar utveckling ska vara integrerat i hela läroplanen och inte utgöra ett ämne.

2. Undervisningen är värdegrundad, vilket innebär att underliggande värderingar uttalas så de kan granskas, debatteras, testas och tillämpas.

3. Undervisning för hållbar utveckling kännetecknas av kritiskt tänkande och problemlösande. Detta skapar tillförsikt när man tar itu med dilemman och utmaningar som man möter i vardagen.

4. En varierad pedagogik med många olika uttrycksformer präglar utbildning för hållbar utveckling, exempelvis ord, konst, musik och drama. Detta kan utgöra såväl innehåll som form.

5. Deltagande beslutsfattande kan innebära att man ”lever demokrati”.

6. Utbildningen ska vara lokalt relevant, vilket kan innebära att exempel tas från närliggande problemområden. Detta bidrar till att innehållet blir engagerande och meningsfullt.

22

Ha llbar.indd 22

08-09-01 14.12.24

Under mötet i Johannesburg 2002 uppmanas ledarna för världens länder att utarbeta nationella strategier för hållbar utveckling senast 2005.

Sveriges regering presenterar redan före toppmötet sin första nationella strategi för hållbar utveckling. Vid toppmötet i Johannesburg 2002 lovar statsminister Göran Persson att genomföra ett internationellt rådslag om Lärande för hållbar utveckling. Det äger rum i Göteborg 2004 under rubriken Learning to change our world: International consultation on Education for Sustainable Development (se s. 26).

Kiev 2003

I Kiev i maj 20036 enas miljöministrarna i Europa, Kanada och USA om följande nyckelprinciper för att stödja och implementera utbildning för hållbar utveckling. a. Education for sustainable development is a cross-sectorial issue, encompassing economic, environmental and social dimensions, and demanding a participatory and holistic approach; b. Learners at all levels should be encouraged to use critical thinking and reflection as a prerequisite for concrete action for sustainable development; c. Sustainable development should be addressed by all educational programmes at all levels, including vocational education and continuing education; d. Education is a life-long process involving formal, non-formal and informal education; e. The overall aim of education for sustainable development is to empower citizens to act for positive environmental change and this implies a process-oriented and participatory approach7.

6 7

www.kyiv-2003.info/main/index.php www.kyiv-2003.info/main/index.php

23

Ha llbar.indd 23

08-09-01 14.12.24

Hur kan man som lärare svara på Nancys och andra elevers oro för framtiden?

FN/Unesco riktar för närvarande stor uppmärksamhet mot alla lärare i världen. Under en tioårsperiod fram till år 2014, kallad Dekaden, ska all undervisning i världen präglas av olika perspektiv på hållbar utveckling. Utbildning och lärande är förutsättningar för att människor ska kunna möta de utmaningar världen står inför.

Den här boken baseras på intervjuer med lärare i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Här ges flera konkreta exempel på ämnesövergripande arbete med elever i alla åldrar.

Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang bygger på Inger Björneloos avhandling Innebörder av hållbar utveckling, en studie av lärares utsagor om undervisning (2007).

Hållbar utveckling

”Ingen i min omgivning tar det på allvar, att jorden är på väg mot sitt slut. Är det slut nu? Eller kan vi hjälpas åt att fortsätta utveckla vår älskade planet?”

Inger Björneloo

I

slutet av nian skriver Nancy ett brev till sin lärare. Hon bekymrar sig över sakernas tillstånd i världen och undrar varför de vuxna gör så lite.

Inger Björneloo

Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang

Inger Björneloo arbetar som lektor vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Utbildningsfrågor kring hållbar utveckling har varit ett grundläggande intresse under många år i möten med såväl blivande som yrkesverksamma lärare i skolan.

Best.nr 47-08473-9 Tryck.nr 47-08473-9

OSoriginal Bjo rneloo.indd 1

08-09-11 14.11.06