9789147088966

BeGreppbart

Dan Kärreman, professor i Organization Studies and Management, Copenhagen Business School

BeGreppBart

Retorik Mikael Holmgren Caicedo

BeGreppBart

Identitet

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

Nils Hammarén & Thomas Johansson Etnicitet

Carl-Göran Heidegren

Hanna Wikström

BeGreppBart

Erkännande

BeGreppBart

Thomas Johansson är professor i socialpsykologi och verksam som lektor vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Han har tidigare skrivit bl.a. ”Familjeliv”.

Författarna visar att "less is more" – det lite kortare formatet fungerar utmärkt för att ge ett pregnant perspektiv på vad identitetsbegreppet kan erbjuda samhällsvetare, samtidigt som valen av empiriska exempel – cyberspace, könsidentitet, postkolonialism – provocerar, illustrerar och stimulerar.

Andra aktuella titlar i serien är:

BeGreppbart

Nils Hammarén är doktor i socialt arbete och verksam som lektor och forskare vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Nils Hammarén & Thomas Johansson

är ett mångbottnat och laddat begrepp som berör allt från förändrade könsstrukturer och medias inverkan på vår självbild till rättvisefrågor, mångkulturalism och internationella konflikter. I den här boken förs en diskussion om och ges några svar på hur vi kan närma oss frågor om identitet och samhälle.

BeGreppbart är en serie introducerande böcker om centrala samhällsvetenskapliga begrepp.

Identitet

Identitet

Kommunikation André Jansson

BeGreppBart

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart Best.nr 47-08896-6

Tryck.nr 47-08896-6-00

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Identitet - omslag.indd 1

09-07-09 10.58.28

Identitet ISBN 978-91-47-08896-6 © 2009 Nils Hammarén, Thomas Johansson och Liber AB Redaktörer: Anders Abrahamsson, Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander

Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Elanders, Ungern 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas ­mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Begreppbart Identitet.indd 2

09-07-08 11.19.37

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat.

Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se

Begreppbart Identitet.indd 3

09-07-08 11.19.37

Begreppbart Identitet.indd 4

09-07-08 11.19.37

Innehåll Tänk dig …

7

Del I. Identitet – mellan psykologi och sociologi 19

Fyra perspektiv på identitet 19 Cyberspace, medier och identitet 42 Del II. Kroppen och könet – intersektionella utmaningar 65 ­

Postfeminism, biologi och konstruktion 66 Subversiva könsidentiteter 80 Mellan identiteter 88 Skillnad och identitet 98 Postkolonialism och intersektionalitet 104 Perspektiv på identitet

111

Noter 118 Referenser 121 Register 127

5

Begreppbart Identitet.indd 5

09-07-08 11.19.37

Begreppbart Identitet.indd 6

09-07-08 11.19.37

Tänk dig …

Tänk dig att du är ute och går och på långt håll ser en person komma gående emot dig. Först ser du bara konturerna av en människa, men ju närmare ni kommer varandra, desto fler saker upptäcker du. Först ser du kanske att det är en man i medelåldern. Han ser kort och ganska kraftig ut och rör sig långsamt och försiktigt. Du lägger märke till att han har svarta glasögon och bär en vit käpp i höger hand. När ni är nästan jämsides ber han om din uppmärksamhet och frågar efter vägen – på danska.

Du kan nu också se att hans kläder verkar vara av det dyrare slaget.

Utifrån dina iakttagelser har du sannolikt redan dragit olika slutsatser. Att han verkar vara rik, förmodligen bor i eller kommer från Danmark, kanske har råkat ut för någon olycka och så vidare. Oavsett vad du ser hos denne man kan man konstatera att denna person har flera olika egenskaper eller kännetecken som är viktiga för hur du uppfattar honom (och hur han uppfattar sig själv). Vad du lägger märke till hos denne man handlar dock inte bara om vad du ser. Lika viktigt är dina egna erfarenheter. Eller annorlunda uttryckt: vem du är påverkar vad du ser och uppmärksammar hos denna person. Vad har du själv varit med om i livet? Hur ser du ut? Hur gammal är du? Är du kvinna eller man? Vilka människor har du mött? Vad har du fått lära dig? Vilka biologiska, sociala och kulturella ”glasögon” har du på dig? Helt enkelt: Vad har du för en identitet?

Kanske är det egentligen så att denne man är på väg hem till ett av sina vuxna barn och inte alls tänker på sig själv som exempelvis synskadad, rik eller dansk. Det kanske snarare är hans roll som pappa som upptar hans tid och som är det han mest identifierar sig med. Eller kanske är det någonting annat i hans liv som TÄ N K D I G …

Begreppbart Identitet.indd 7

7

09-07-08 11.19.37

mest påverkar hans upplevelse av sig själv, det vill säga vem han uppfattar att han är – hans identitet.

Identitet som likhet och skillnad I en svensk tidning kunde vi våren 2008 läsa: ”Hemlös kapade direktörs identitet.” Artikeln handlade om hur en hemlös man stulit pass och körkort från en annan man, och sedan utgett sig för att vara denna person. Han hade via denna kapade identitet tagit ut pengar på banken, handlat på kreditkort och i största allmänhet utgett sig för att vara direktör. Detta bedrägeri hade pågått en tid innan man lyckades stoppa mannens framfart. Men vad är då en identitet? Är det enbart ett ganska enkelt och formellt svar på vem man är, angivet i körkort, pass och andra officiella handlingar, eller har vi med något mer komplext att göra?

Man kanske skulle kunna säga att ens identitetshandlingar – körkort, pass eller andra legitimationer – utgör en första angivelse på vem man är. Via dessa handlingar kan vi identifiera en unik individ, unik i bemärkelsen att det endast finns en individ på hela detta jordklot som har rätt att använda dessa handlingar.

Men samtidigt som en papperslapp kan peka ut och identi­fiera en som en specifik person, kan den också ange ens tillhörighet till ett visst kollektiv. I folkmordets Rwanda kunde en sådan papperslapp innebära antingen en dödsdom eller en frisedel till att leva, allt beroende på om individen identifierades som tillhörande den ena eller den andra folkgruppen.

I framtiden kommer vi kanske inte att behöva några pass när vi reser. Med ett enkelt tumavtryck kan man fastställa en människas identitet. Människans kropp utgör med andra ord ett unikt signum, ett bevis för vilka vi är. Det behövs i dag ganska lite för att spåra en individ. Inom polisen används DNA-teknik i allt större utsträckning, och med hjälp av denna teknik kan man ibland lösa gamla fall. De spår i form av hud, blod eller andra fysiska igenkänningstecken som en människa lämnar efter sig kan användas för att binda någon vid ett brott.

8

TÄ N K D I G …

Begreppbart Identitet.indd 8

09-07-08 11.19.37

I vardagsspråket används begreppet identitet för att avgränsa och fastställa individens tillhörighet, ofta med stark betoning på likhet och skillnad. Människor förväntas tillhöra vissa grupper och kollektiva enheter. För enkelhetens skull vill vi kunna kategorisera och katalogisera människor, hitta mönster och en viss logik: man eller kvinna, ung eller gammal, medel- eller arbetarklass, ”invandrare” eller ”svensk”, socialdemokrat eller moderat och så vidare. Ibland uppvisar också människor en stark identifikation – det vill säga en vilja att tillhöra och förknippas – med en viss grupp eller samhällsposition. För vissa människor är yrkes­till­hörig­heten näst intill detsamma som identiteten. Detta har tidigare framför allt gällt män, som ägnat en stor del av sin tid åt att göra karriär och skaffa sig en position i samhället.

Det moderna samhället har på många sätt kännetecknats av en iver att kategorisera, katalogisera och namnge olika kluster av människor. Vi behöver bara vända oss till Darwins utvecklingslära eller Linnés botaniska system. Kategoriseringsivern har också tagit sig uttryck i fastställandet av olika sjukdomsdiagnoser och i omfattande kataloger över den moderna människans psykopatologiska tillstånd. Den samhällsvetenskapliga diskussionen om identitet har även den i mångt och mycket förts inom ramen för denna typ av klassifikationsiver. Vilka livsstilar kan vi finna i det samtida samhället? Hur många roller kan en individ spela?

Vilken klass tillhör en individ?

Detta massiva och inflytelserika kartotek med intellektuella redskap utgör en av grundpelarna i det moderna samhället.

Modernitet, identitet och skillnad hänger alltså nära samman.

Men den vetenskapliga ivern att skapa ordning förknippas också ofta med modernitetens mörka sidor: rasism, sexism och klassförtryck. Den allmänna kritiken av moderniteten gäller också på ett mer specifikt sätt begreppet identitet, som ofta förknippas med ett behov av att kontrollera och låsa fast människor i en viss position. Diskussionen om begreppet identitet har därför successivt blivit ett symboliskt slagfält, där man beroende på vetenskapssyn intar olika positioner. De slutsatser som kan dras ur disTÄ N K D I G …

Begreppbart Identitet.indd 9

9

09-07-08 11.19.37

kussionen om identitet är antingen att vi borde avfärda begreppet och förpassa det till akademins soptipp, eller – som vi är mer inne på – att rehabilitera och fräscha upp begreppet för att fortsätta den socialpsykologiska diskussionen om relationen mellan människa, samhälle, kultur och historia.

Begreppsförvirring När vi närmar oss individen och försöker begreppsliggöra vad det innebär att leva och verka i ett visst samhälle stöter vi på en rad termer och begrepp: själv, jag, personlighet, subjekt och så vidare. Det finns också en rad varianter av identitetsbegreppet, till exempel själv-identitet, social identitet och kulturell identitet.

Ibland används termerna för att beteckna liknande saker, ibland finns det markanta skillnader mellan olika begreppsapparater.

Detta kan givetvis te sig förvirrande. Grovt kan man säga att sådana begrepp som jaget, överjaget och personlighet hör hemma inom psykologin, inom filosofin talas det oftast om subjektet och subjektivitet, självet används inom teologi, populär­psyko­ logi och livsfilosofi, och slutligen har vi identitet som är populärt inom sociologi, kulturforskning och socialpsykologi.

Vi tänker inte ge oss på någon form av begreppsutredning här, och vi avser inte heller att härleda och historiskt bestämma identitetsbegreppet. Med tanke på den rika förekomsten av parallella begreppsapparater skulle detta endast leda till en obegriplig begreppsexercis. Vi kommer inte heller att kunna ge en uttömmande bild av alla de otaliga diskussioner som förts om identitet. Vi ska göra några nedslag i diskussionen, för att sedan fördjupa oss i ett antal centrala frågor och perspektiv på identitet.

Innan vi går närmare in på olika diskussioner och teman och ger läsaren mer kött på benen vill vi i korthet ge en grov bild av några centrala diskussioner om identitet. Bilden kommer visserligen att klarna successivt, men för att underlätta sorterandet och läsningen tar vi här inledningsvis upp några ofta återkom10

TÄ N K D I G …

Begreppbart Identitet.indd 10

09-07-08 11.19.38

mande tvistemål och skiljelinjer som finns i litteraturen och debatten om identitet. Vi är givetvis medvetna om att de kategorier eller dimensioner som presenteras här också är ”konstruktioner”, och i detta fall utmejslade som förenklade dikotomier för att underlätta och tydliggöra för läsaren. Samtidigt förs ofta vetenskapliga och vardagliga diskussioner just inom ramen för dessa kategorier och distinktioner. Syftet med att använda kategorierna är därför att försöka mejsla fram en karta över olika möjliga positioner kring identitet.

• Essentialism eller konstruktionism? Föds vi med en identitet ­eller skapas det vi kallar identitet i en komplex och sam­ hälleligt förankrad process? Har vi en essens, ett biologiskt och genetiskt fundament, som finns där från början och ­sedan utvecklas, kanske till och med utifrån någon redan ­befintlig plan? Denna uppdelning i två kon­traster, två ­olika sätt att se på identitetens ”ursprung”, är givetvis väldigt grov och konstruerad. Vanligt är att man som forskare för­söker skapa teorier som tar hänsyn till olika faktorer, både det som vi så att säga ”har med oss från början” och det vi formas till via sociala och kulturella processer. Men det finns även de som tenderar att hårdra diskussionen och inta en ibland ­extrem position.

• Kärna eller process? En fråga som hänger samman med dimensionen essentialism–konstruktionism är om det existerar ett slags ”kärna”, det vill säga en inre fast, stabil och ursprunglig grund till våra personligheter och identiteter, eller om identiteten snarare är föränderlig, rörlig och i ständig process. Dessa olika synsätt får stora implikationer för hur vi ser på oss själva över tid. Är vi egentligen i grunden samma personer, som bara förändras en aning, eller kan vi till och med skilja på den person vi var vid tidpunkt ett, två, tre, fyra och så vidare?

• Skillnad eller komplexitet? En vanlig teori går ut på att identiteten skapas via skillnader, olikheter och konflikter.

TÄ N K D I G …

Begreppbart Identitet.indd 11

11

09-07-08 11.19.38

Enligt detta resonemang vet jag vem jag är för att jag är olik någon annan. Vi har olika identiteter. Du är kvinna och jag är man, eller du är svensk och jag är invandrare. Men frågan är om det verkligen går att bygga och skapa en hållbar identitet på sådana grunder. Är vi inte snarare komplexa och motsägelsefulla skapelser, som bygger våra identiteter genom att blanda, mixa och omvandla oss själva?

• Individuell eller kollektiv? Är identiteten något individuellt?

Har varje person en unik identitet? Detta är frågor som rör hur vi ser på relationen mellan individ och kollektiv.

Vissa trycker hårt på individens autonomi, att man ”skapar sig själv”. Andra menar att samhälle och kultur så att säga impregnerar och präglar våra identiteter. Det går givetvis också att utveckla ett socialpsykologiskt perspektiv som pekar på hur det individuella och det kollektiva hänger samman och förutsätter varandra, i ett slags symbios.

Innan vi går vidare vill vi använda ett mer konkret exempel för att visa hur ovanstående distinktioner kan användas som grova analysredskap. Vi tänker oss att vi kommer hem till familjen Fredriksson. Familjen består av Lisa och Gunnar, samt deras femårige son Erik. Paret är i trettioårsåldern. Båda är välutbildade och arbetar som ingenjörer. De bor i ett typiskt medelklassområde i en svensk storstad.

När vi kommer in i familjens kök sitter Lisa och Gunnar och pratar om att skaffa ett barn till. Båda är eniga om att det är dags för Erik att få ett syskon. Lisa längtar efter att bli gravid igen och att få vara föräldraledig. Hon känner sig trött på jobbet och behöver ett avbrott från arbetslivet. Gunnar, som arbetade heltid och inte tog ut någon föräldraledighet alls när Erik föddes, börjar så smått opponera sig mot att Lisa ska vara hemma under hela föräldraledigheten. Han vill också stanna hemma och ta sitt ansvar. Då säger Lisa att det är mer naturligt att mamman stannar hemma. Mammor är ju trots allt mer lämpade att ta hand om spädbarn.

Gunnar, som precis har läst boken Koka makaroner av jour-

12

TÄ N K D I G …

Begreppbart Identitet.indd 12

09-07-08 11.19.38

nalisten Johan Nilsson, tar bestämt avstånd från Lisas argument att mammor skulle vara mer genetiskt lämpade för föräldraskap.

Han menar att forskningen visat att pappor är precis lika bra som mammor på att ta hand om spädbarn. Johan Nilsson beskriver ju också sin egen tid hemma med sitt lilla barn som något av det bästa han varit med om i livet.

Lisa börjar bli rejält upprörd och ryter till: ”Förra gången var det minsann inte så noga att stanna hemma, då ville du bara arbeta och göra karriär.” ”Javisst”, säger Gunnar, ”men man kan väl ändra sig.”

Lisa blir ännu mer upprörd. ”Vadå ändra sig? Förra ­gången ondgjorde du dig över hur staten går in och reglerar svenska ­familjers liv och menade att alla måste ha rätt att välja själva hur de vill ta hand om sina barn.” ”Ja, ja”, säger Gunnar, ”men jag har insett att det där med pappamånader faktiskt har varit väldigt bra.”

Lisa ger upp till slut. ”Vi får prata om det här en annan gång … Men barn ska vi ha, eller hur?” ”Javisst”, säger Gunnar.

Det här exemplet illustrerar några av de frågor vi berört ovan.

Ibland talar vi slarvigt om ”mansrollen”, samtidigt som vi skulle ha svårt att ta ordet ”kvinnoroll” i vår mun. När vi talar om mäns sociala identitet är det lätt att dra alla över en kam. Män är rationella, har svårt att prata om känslor, gillar att göra karriär, tycker om sport och bilar och så vidare. Vi inser ju lätt att detta är en stereotyp bild av manlighet. Samtidigt präglas vardagslivet av den här typen av stereotyper och kategorier. Tanken att mammor är mer lämpade att ta hand om småbarn är till exem­pel inte så ovanlig. Den här föreställningen om ett slags ”essen­tiell kvinnlighet” som utgör en kontrast mot ”det manliga” präglar fortfarande många människors praktiska handlande och till exem­pel fördelning av föräldraledigheten. Men vad händer när män som Gunnar plötsligt vill utveckla en ny identitet? Våra identiteter förändras. En stor del av resonemanget kring mödrars lämplighet för barnomsorg och hushållsarbete bygger på tankar om en biologiskt fast och stabil könsidentitet. Gunnar och andra män i dag utmanar den här tanken. De visar att identiteten faktiskt TÄ N K D I G …

Begreppbart Identitet.indd 13

13

09-07-08 11.19.38

är rörlig, föränderlig och plastisk. I dag finns det inte en manlig identitet, utan flera möjliga.

Behöver vi över huvud taget tala om identitet?

I en inflytelserik artikel pläderar Stuart Hall (2002) för en skeptisk och teoretiskt rörlig identitetsdiskussion. Vem behöver detta begrepp? frågar sig Hall. I artikeln diskuterar han farorna med att använda identitet för att bestämma, fastnagla och definiera olika kulturella och sociala positioner, men han för också fram ett alternativt sätt att förhålla sig till identitetsfrågan. Han före­ slår inte att vi ska överge begreppet, men han menar att det alltid måste sättas in i ett politiskt och teoretiskt sammanhang. Varför behövs det då ett sådant begrepp?

Identitet är ett mellanbegrepp, det vill säga det ska helst fun­ gera som en brygga mellan någon form av samhällsförståelse – där vi då avser mer övergripande strukturer och institutioner – och den subjektiva nivån – där individer tolkar, förhåller sig till och på sikt omvandlar samhället. Denna diskussion har till exempel förts inom vissa delar av socialpsykologin. Ibland talar man om individ/samhälle, vid andra tillfällen om aktör/struktur, men i grunden handlar det om att försöka formulera tankeredskap som kan användas för att diskutera och analysera hur vardagsliv och konkreta människor påverkas, förändras och relaterar till historiska förändringsprocesser.

Om vi vill bidra till att presentera och skapa ett dynamiskt och användbart begrepp är det viktigt att undvika att enbart skriva in sig i ett perspektiv på identitet. Som exempel kan nämnas faran för psykologisering. På motsvarande sätt bör vi förstås varna för att enbart uppmärksamma en sociologisk förståelse. I det första fallet handlar det framför allt om en vanligt förekommande tendens att analysera människors liv, tankar och värderingar som utslag av deras inre psykologiska verklighet. Om vi enbart studerar neuropsykologiska mönster, omedvetna impulser eller kognitiva strukturer, utan att förankra vår förståelse av 14

TÄ N K D I G …

Begreppbart Identitet.indd 14

09-07-08 11.19.38

dessa strukturer och processer historiskt och kontextuellt, riskerar vi att bortse från sociala och kulturella processer till förmån för psykologi. Men det finns också en motsvarande risk att vi ser på mänskligt beteende som enbart ett utslag av hur samhällsinstitutioner skapar och determinerar subjektet. Då riskerar vi på motsvarande sätt att reducera psykologiska processer till sociologi.

Om vi väljer att använda begreppet identitet ställs det höga krav på hur vi porträtterar, återger och levandegör människors livserfarenheter, politiska ställningstaganden och ageranden.

Iscen­sättandet av kön, till exempel, synliggörs i handlingar, attityder och kroppsliga uttryck, och för att förstå hur alla dessa enskilda iakttagelser ska kunna mynna ut i en större analys av hur kön konstrueras i ett visst samhälle måste vi kunna röra oss mellan olika subjektiva och institutionella sammanhang. Vi laborerar därför på åtminstone tre reflexiva nivåer: samhälle/kultur, vardagsliv och subjekt. Det som komplicerar vårt arbete är att det på alla dessa nivåer förekommer diskussioner och konflikter kring hur vi ska framställa, analysera och begripa vad ett samhälle är, eller hur det subjektiva är strukturerat. När vi talar om identitet anger vi alltså en viss riktning för samtalet, som innebär att vi måste vara beredda att sätta in alla diskussioner om hur individuella eller kollektiva positioner skapas i ett större samhälleligt, kulturellt och historiskt sammanhang.

Läsanvisning En stor del av litteraturen kring identitet har rört sig kring ­axeln utveckling–förändring. Den amerikanske psykologen Erik H. Erikson och hans efterföljare har ett starkt grepp om denna diskussion. Även om det i dag finns en kritik av ett alltför ensidigt psykologiskt perspektiv på identitet, hamnar vi ofta i resonemang om utveckling och identitet. I del I tar vi därför vår utgångspunkt i denna psykologiska diskussion. Vi rör oss sedan mot en mer sociologisk diskussion om sociala roller, livsstilar och TÄ N K D I G …

Begreppbart Identitet.indd 15

15

09-07-08 11.19.38

kollektiva identiteter. Här presenteras en del centrala idéer om identitet, men syftet är också att i korthet aktualisera frågan om hur vi kan förhålla oss till de olika dimensioner och diskussioner som presenteras i inledningen till boken. Resten av del I ägnas åt medierna och medialiseringen av vardagslivet. Vad har teoretiker som Jean Baudrillard och Donna Haraway att säga om vår samtid? Det finns en lång diskussion om hur medier påverkar och styr människor och en lika lång om hur receptionen av populärkultur leder till kreativitet och identitetsskapande. I dag försöker många medieforskare att skapa synteser mellan dessa, enligt vissa, extrema synsätt. Här ägnar vi oss alltså åt frågan hur medierna påverkar och formar identiteten.

I del II rör vi oss först kring frågan om hur vi ska läsa relationen mellan en textuell och en kroppslig nivå. Kan man tala om identitet som en helt och hållet konstruerad aspekt av livet? Eller behöver vi också utgå från kroppen och det materiella i vår förståelse? Genom teoretiker som till exempel Judith Butler, men också några av hennes kritiker, försöker vi bena ut denna diskussion och ange en position utifrån vilken det är möjligt att närma sig sexualitet, kroppslighet och identitet. Vi övergår sedan till att mer explicit behandla den sociala nivån – och inter­sektio­nali­tet.

Hur ska vi i dag analysera skärningspunkterna mellan till exem­ pel klass, kön och etnicitet? Bör vi fokusera olika kategorier av människor utan att uppmärksamma skillnaderna inom dessa kategorier? Vad finns det för faror med att bara se individen ut­ ifrån ett maktperspektiv, till exempel kön?

Avslutningen har en mer visionär och framåtblickande karaktär. Vilka teoretiska utmaningar står vi inför i dag? Kommer vi att fortsätta att tala om identitet och – framför allt – har denna diskussion någon relevans utanför akademin?

16

TÄ N K D I G …

Begreppbart Identitet.indd 16

09-07-08 11.19.38

Om författarna Vi som skriver den här boken är båda i grunden sociologer, men vi har rört oss en del och bytt discipliner några gånger. Nils Hammarén har en bakgrund som sociolog, men är nybliven doktor i socialt arbete. Han har också studerat bland annat litteraturoch filmvetenskap samt journalistik. Han är verksam som lektor och forskare vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och arbetar också som informatör och rådgivare på mottagningen för unga män i Göteborg (MUM). Thomas Johansson är professor i socialpsykologi och verksam som lektor vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Han har en bakgrund som undersköterska, psykolog, psykoterapeut, sociolog, kulturvetare och socialpsykolog.

Intresset för frågor som rör identitet har vi delat ganska länge.

För några år sedan skrev vi en lärobok om identitet riktad till gymnasieelever (Hammarén & Johansson 2007). Den kan ses som en enklare variant av den här boken, som riktar sig framför allt till högskola/universitet.

Bokens ambition är att föra en diskussion om och förhoppningsvis kunna ge några svar på hur vi ska närma oss frågor om identitet och samhälle. Inte minst hoppas vi kunna lyfta frågan kring varför identitet i dag är ett så laddat och omtalat begrepp.

Många av vår samtids stora frågor rör sig kring begreppet identitet. Det kan handla om förändrade könsstrukturer i samhället, medias inverkan på vår självbild, rättvisefrågor, uppväxtvillkor, det nya Sverige, mångkulturalism eller till och med globala och världsomspännande konflikter och krig. Identitet är därför ett område som berör både stort och smått och speglar samt säger oss något viktigt om vilket samhälle vi lever i, vilka samhällsförändringar vi möter och, inte minst, vilket samhälle vi vill leva i. Vi hoppas att boken bidrar till en ökad reflektion kring dessa frågor och kring olika perspektiv hur vi som människor skapas, fungerar och önskar vara.

TÄ N K D I G …

Begreppbart Identitet.indd 17

17

09-07-08 11.19.38

BeGreppbart

Dan Kärreman, professor i Organization Studies and Management, Copenhagen Business School

BeGreppBart

Retorik Mikael Holmgren Caicedo

BeGreppBart

Identitet

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

Nils Hammarén & Thomas Johansson Etnicitet

Carl-Göran Heidegren

Hanna Wikström

BeGreppBart

Erkännande

BeGreppBart

Thomas Johansson är professor i socialpsykologi och verksam som lektor vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Han har tidigare skrivit bl.a. ”Familjeliv”.

Författarna visar att "less is more" – det lite kortare formatet fungerar utmärkt för att ge ett pregnant perspektiv på vad identitetsbegreppet kan erbjuda samhällsvetare, samtidigt som valen av empiriska exempel – cyberspace, könsidentitet, postkolonialism – provocerar, illustrerar och stimulerar.

Andra aktuella titlar i serien är:

BeGreppbart

Nils Hammarén är doktor i socialt arbete och verksam som lektor och forskare vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Nils Hammarén & Thomas Johansson

är ett mångbottnat och laddat begrepp som berör allt från förändrade könsstrukturer och medias inverkan på vår självbild till rättvisefrågor, mångkulturalism och internationella konflikter. I den här boken förs en diskussion om och ges några svar på hur vi kan närma oss frågor om identitet och samhälle.

BeGreppbart är en serie introducerande böcker om centrala samhällsvetenskapliga begrepp.

Identitet

Identitet

Kommunikation André Jansson

BeGreppBart

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart Best.nr 47-08896-6

Tryck.nr 47-08896-6-00

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Identitet - omslag.indd 1

09-07-09 10.58.28