9789147083749

– böcker i SO och NO för skolår 4–6 L ärar bo k e n ti ll U pptäc k Sve r i g e G e og rafi Den här lärarboken innehåller tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med varje uppslag i grundboken Upptäck Sverige Geografi.

Här finns också många arbetsblad för kopiering. Det är extra övningar till varje kapitel och repetitionsuppgifter – Vad minns du? Kan du det här? De underlättar för dig när du ska utvärdera och följa upp varje elevs framsteg.

På medföljande cd finns alla arbetsblad med uppgifter, vissa både som pdf och som wordfil. Det betyder att du själv kan gå in och förändra uppgifterna om du vill. På cd:n finns också facit.

LÄRARBOKEN RELIGION

Upptäck Religion

Böcker i Upptäckarserien:

Upptäck Sverige Geografi

Upptäck Europa Geografi

Upptäck Världen Geografi

Upptäck Sverige Biologi

Upptäck Europa Biologi

Upptäck Världen Biologi

Håll utkik efter fler titlar i Upptäckarserien på www.liber.se

Best.nr 47-08374-9 Tryck.nr 47-08374-9

daniel SANDIN

Innehåll Välkommen till Upptäck Religion! 4 Några allmänna tips och idéer 5 Hur är grundboken Upptäck Religion uppbyggd? 6 Vad är religion?

7

Kristendomen 9 Inne i kyrkan 10 På besök i ett kristet hem 11 Kristna berättelser 12 Berättelsen om den förlorade sonen 13 Berättelsen om barmhärtige samariern 14 Kristna högtider: – Jul 15 – Påsk 16 Viktiga ceremonier 17 Den kristna tron 18 Berättelsen om när Jesus uppstod från de döda 20 Olika kristna grupper – katoliker 21 Olika kristna grupper – protestanter och ortodoxa 22 Sammanfattning Kristendomen 23 Judendomen 24 Inne i synagogan 25 På besök i ett judiskt hem 26 Judiska berättelser: – Skapelsen 27 – Berättelsen om Josef 28 – Berättelsen om Mose 29 Judiska högtider 30 Viktiga ceremonier 31 Den judiska tron 32 De tio budorden 33 Olika judiska grupper 34 Sammanfattning Judendomen 35 Islam 36 Inne i en moské 37 På besök i ett muslimskt hem 38 Muslimska berättelser: – Skapelsen 39 – Berättelsen om Abraham 40

Tre viktiga städer 41 Muslimska högtider 42 Viktiga ceremonier 43 Den muslimska tron 44 Olika muslimska grupper 46 Sammanfattning Islam 47 Vad tycker du? 48 Hinduismen 49 På besök i ett hinduiskt hem 50 Hinduiska berättelser: – Hur världen skapas 51 – Ganesha är en gud som beskyddar 52 – Berättelsen om Rama och Sita 53 Hinduiska högtider 54 Viktiga ceremonier 55 Den hinduiska tron 56 Olika hinduiska grupper 58 Sammanfattning Hinduism 59 Buddhismen 60 På besök i ett buddhistiskt hem 61 Berättelsen om hur Siddharta blev Buddha 62 Berättelsen om prins Vessantara 63 Buddhistiska högtider 64 Viktiga ceremonier 65 Den buddhistiska tron 66 Olika buddhistiska grupper 67 Sammanfattning Buddhismen 68 Annat om religion Vad tycker du? 69 Viktiga symboler och tecken 70 Vad händer efter döden? 71 Var finns världens religioner? 72 Vad trodde man på i Sverige förr i tiden? 73 Asagudarna 74 Idun och äpplena 75 Samernas religion 76

Arbetsblad för kopiering Vad är religion? – ord och begrepp 77 Två diskussionsfall: Att utnyttja 78 Kristendomen Inne i kyrkan 79 På besök i ett kristet hem 80 Den gyllene regeln 81 Den förlorade sonen 82 Julevangeliet 83 Påsk – rätta felen 84 Viktiga kristna ceremonier 85 Kristna ceremonier – ord och begrepp 86 Jesus liv 87 Berättelsen om när Jesus uppstod från de döda 88 Religionsord: Kristendomen/katoliker 89 Katoliker, protestanter och ortodoxa 90 Ordfläta Kristendomen 91 Vad minns du om Kristendomen? 92 Judendomen Inne i synagogan 93 På besök i ett judiskt hem – ord och begrepp 94 Diskussionsfall: vilodagen 95 Den judiska skapelseberättelsen 96 Berättelsen om Josef 97 Berättelsen om Mose (1) 98 Berättelsen om Mose (2) 99 Judiska högtider (1) 100 Judiska högtider (2) – ord och begrepp 101 Den judiska tron – sant eller falskt? 102 De tio budorden 103 Två diskussionsfall: Att ljuga eller inte ljuga 104 Ortodoxa och liberala judar 105 Ordfläta Judendomen 106 Vad minns du om Judendomen? 107 Islam Moskén 108 På besök i ett muslimskt hem – ord och begrepp 109 Den muslimska skapelseberättelsen 110 Berättelsen om Abraham 111 Tre viktiga städer – en karta 112 Muslimska högtider 113 Muhammeds liv 114 Islams fem pelare 115 Olika muslimska grupper 116 Ordfläta Islam 117 Vad minns du om Islam? 118

Hinduismen Vegetarisk mat 119 Hinduiska berättelser – ord och begrepp 120 Berättelsen om Ganesha 121 Berättelsen om Rama och Sita 122 Hindudiska högtider 123 Den hinduiska tron – sant eller falskt? 124 Hinduiska gudar 125 Hinduismen – ord och begrepp 126 Ordfläta Hinduismen 127 Vad minns du om Hinduismen? 128 Buddhismen På besök i ett buddhistiskt hem 129 Berättelsen om Siddharta – ordfläta 130 Prins Vessantara – sant eller falskt? 131 Buddhistiska högtider 132 Den buddhistiska tron 133 Buddhismen – ord och begrepp 134 Ordfläta Buddhismen 135 Vad minns du om Buddhismen? 136 Fem viktiga regler inom buddhismen 137 Andra arbetsblad Vad tycker du? (etiska frågor 1) 138 Vad tycker du? (etiska frågor 2) 139 Viktiga symboler och tecken (1) 140 Viktiga symboler och tecken (2) 141 Vad händer efter döden? 142 Var finns världens religioner? 143 Vad trodde man på i Sverige förr i tiden? 144 Asagudarna 145 Vad gör du om tjugo år? 146 Vad minns du om Idun och äpplena? 147 Samernas religion – ord och begrepp 148 Samernas religion 149 Arbetsblad som jämför olika religioner Bröllop i olika religioner 150 Ceremonier – från barn till vuxen 151 Begravning i olika religioner 152 Islam, Judendom eller Kristendom – eller alla? 153 Världens religioner – sammanfattning 154 Sammanfatta världens religioner 155 Vad kan du om religioner? 156 Vilken är religionen? 157 Min religion 158

På medföljande CD finns alla arbetsblad, vissa både som wordfil och pdf, samt facit.

Välkommen till Upptäck Religion!

I ett mångkulturellt land som Sverige är det viktigt att eleverna får möjlighet att tillgodogöra sig en grundläggande kunskap om olika trosuppfattningar så tidigt som möjligt. Det är också viktigt att eleven får ventilera funderingar kring sin egen och andras religion, tro och kultur.

Att möjliggöra detta är det övergripande syftet med Upptäck Religion.

Alla som någon gång har ägnat sig åt religionsämnet i årskurserna 4–6 vet att eleverna i de flesta fall inte har nått den mognad som krävs för att förstå religiösa uttryck och faktorerna bakom dem. Därför kan det ibland vara svårt att arbeta med religionsämnet i dessa årskurser.

Man får dock inte låta sig avskräckas. Gång på gång förvånas man av elevernas förmåga att ändå ta sig an och diskutera frågor som vid första anblicken kan tyckas för svåra för dem. Dessutom är eleverna ofta väldigt intresserade av olika religioner och av frågor som har anknytning till dem själva. Är man lyhörd, använder sin fantasi och framförallt använder elevernas erfarenheter så kommer man att bli rikligt belönad. Religionsämnet kanske är svårt, men samtidigt är det ett av de roligaste ämnena.

Den här lärarboken är tänkt som ett inspirationsunderlag. Tanken är att det ska finnas någon eller några bra uppgifter och idéer att utgå ifrån till varje uppslag i grundboken. Ibland finns förslag på hur man kan inleda arbetet, ibland finns det istället några olika övningar, oftast finns det både och. Till de flesta uppslag finns det arbetsblad att kopiera med t.ex. läsförståelsefrågor eller diskussionsuppgifter.

Glöm inte att varje elevgrupp är unik och det som passar en grupp bra kan vara helt fel för en annan. Det är du som professionell lärare som bäst bedömer vad som passar dina elever. Handledningen är alltså inte tänkt som en direkt mall att följa, utan snarare som ett smörgåsbord, där du själv väljer vad du anser passa i din grupp, utifrån dina och din grupps förutsättningar och önskemål.

Upptäck religion!

Daniel Sandin

4

Några allmänna tips och idéer Utgå från elevernas kunskap och erfarenhet Eleverna har av naturliga skäl inte så mycket kunskap om de olika religionerna, men de är ingalunda några tomma ark. Eleverna har ofta kunskap om vissa begrepp, traditioner, ritualer, symboler och liknande inom de olika religionerna. Inte sällan är fakta och fördomar blandade utan urskiljning.

Det är därför viktigt att utgå från elevernas egna kunskaper när man påbörjar studierna av en religion. Börja gärna arbetet med att fråga eleverna vad de känner till sedan tidigare. Man kan kombinera detta med att låta eleverna göra var sin enkel teckning, som ska illustrera något inom religionen. De får sedan lämna in dessa teckningar till läraren. Utifrån elevernas alster kan man som lärare dra en hel del slutsatser om elevernas förkunskaper om religionen.

Ofta har eleverna mindre förkunskaper om hinduism och buddhism. Därför kan det vara mindre givande att låta eleverna göra teckningar när just dessa religioner ska studeras.

Skapa förförståelse Det är viktigt att skapa förförståelse för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig så mycket som möjligt av det avsnitt som studeras.

När du har fått en bild av vad eleverna redan känner till om religionen och vilka saker som behöver klargöras är det viktigt att berätta för eleverna vad det kommande arbetsområdet handlar om. Genom en kort introduktion, gärna med många bilder, så skapar man en viktig grund för det kommande arbetet.

erna vad syftet med studierna är och vilka mål de ska nå. Skriv gärna upp några konkreta mål. Exempel på mål kan vara: Lära sig minst tre hinduiska gudar. Veta vilka de fem pelarna inom islam är. Ha läst en kristen berättelse och veta vad den betyder.

Utvärdera När arbetet med ett avsnitt avslutats kan man tillsammans göra en utvärdering av i vilken grad målen uppnåtts. Låt eleverna skriva ner vad de har lärt sig. De kan göra detta utan att se målen. När de skrivit klart kan man visa dem målen och låta dem fundera över om de har uppnått dem. Låt dem pricka av vart och ett av de uppsatta målen.

Poängen är att tydliggöra för eleverna att de verkligen har lärt sig något.

Variera arbetssätten Det är viktigt att variera arbetssätten så att eleverna stimuleras att fortsätta sitt arbete.

Den här lärarboken är tänkt att vara en god hjälp i detta arbete. Försök se till att eleverna gör lika många skriftliga som muntliga uppgifter. Glöm inte bilderna i grundboken, de är valda med omsorg.

Arbetsblad på CD I denna lärarboken finns det många arbetsblad som kan kopieras och delas ut till eleverna. I innehållsförteckningen finns en översikt över vilka arbetsblad som finns att tillgå. Dessa arbetsblad finns också på den CD som följer med lärarboken. Filerna finns både som pdf- och Wordfiler, vilket innebär att du lätt kan ändra i dem, så att de passar just din undervisning. Vill man ta bort eller lägga till en fråga, ändra en formulering eller liknande är detta således lätt att göra.

Tydliggör målen Som lärare lägger man ner en hel del tid på tolkning av kursplaner och planering av olika arbetsområden. Innehållet och upplägget i grundboken Upptäck Religion stämmer väl överens med innehållet i kursplanerna.

Det är viktigt att låta eleverna få insyn i en del av planeringsarbetet. Berätta för elev-

5

Hur är grundboken Upptäck Religion uppbyggd?

Grundboken Upptäck Religion innehåller beskrivningar av de fem världsreligionerna: judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. Utöver dessa religioner presenteras fornnordisk religion och samernas religion kortfattat.

Inledningen Grundboken börjar med att beskriva religion och religiösa uttryck i allmänhet. Här presenteras viktiga begrepp som är bra att behärska när man ska studera ämnet religion. Dessa sidor kan med fördel studeras som en introduktion till ämnet, men det går också bra att komma tillbaka till dessa sidor när man redan har börjat studera en speciell religion.

Varje kapitel i grundboken motsvaras av en världsreligion En viktig strävan i arbetet med Upptäck Religion har varit att beskriva världsreligionerna enligt samma struktur. Därför ser upplägget likadant ut i varje kapitel. Det här underlättar när eleverna ska jämföra olika aspekter av olika religioner, t.ex. det religiösa rummet, hur det är att leva som troende, religiösa berättelser och olika grupper inom varje religion.

Så här ser ett kapitel ut: 1) Det religiösa rummet Varje religion inleds med en presentation av det religiösa rummet. Eleven får se exempel på hur religiösa byggnader kan se ut, olika karaktäristiska symboler och andra kännetecken samt information om vad de representerar.

2) Hemma hos en troende familj Kommande uppslag presenterar hur det kan se ut hemma hos en troende familj som bekänner sig till religionen. Tanken med detta upplägg är att ge eleven en konkret infallsvinkel till varje religion.

3) Religiösa berättelser Efter dessa inledande uppslag så följer några sidor som presenterar viktiga religiösa berättelser inom religionen. Genom att läsa dessa berättelser så kan man närma sig de centrala tankarna inom religionen.

4) Ceremonier och högtider Därpå presenteras högtider och ceremonier.

5) Beskrivning av tron Här presenteras huvudtankarna i religionen.

6

6) Olika grupper inom religionen Olika grupperingar inom religionen presenteras också för att tydliggöra att man aldrig är helt överens, inte ens inom en religion.

7) Sammanfattning Varje avsnitt avslutas med en sammanfattning och lite extra fakta i några faktarutor.

Tanken med dispositionen i grundboken är alltså att gå från det konkreta till det abstrakta och därmed underlätta för eleverna att förstå den religion som de studerar.

Kristendomen ligger först av två skäl Den första av världsreligionerna som presenteras är kristendomen. Anledningen till det är att många elever i klassen, såväl kristna som icke kristna, har viss förförståelse för denna religion, vilket under­lättar arbetet. Många lärare väljer också att börja religions­arbetet med kristendomen. Upp­ lägget har alltså såväl pedagogisk som pragmatisk grund. Religionerna presenteras sedan i följande ordning: judendom, islam, hinduism och buddhism. (Det går naturligtvis alldeles utmärkt att börja med någon av de andra världsreligionerna om du finner det mer lämpligt.)

Temauppslag Utöver en presentation av de olika religionerna finns också några temauppslag som behandlar hur religionerna förklarar döden, viktiga symboler, en översikt över de olika religionernas utbredning osv. Ett par temauppslag behandlar också etiska frågeställningar inom religionerna.

Vad tycker du?

På många sidor finns det en uppmaning till eleverna att fundera över någon speciell fråga, ofta av etisk karaktär, som knyter an till det område eller den berättelse de nyligen har läst. De får själva fundera över hur de ställer sig till olika etiska frågeställningar.

Förhoppningen är att eleverna därmed får lättare att relatera och förstå religionens förklaringar till etiska frågor.

Ordförklaringar Längst ner på många av sidorna i grundboken finns förklaringar till ord och begrepp som förekommer i texterna. Dessutom finns en ordlista med viktiga begrepp och förklaringar längst bak i grundboken.

– Låt barnen hitta på ett bra namn åt mig!

Vad är religion? (1)

– Åt mig med!

s. 4–5

Syftet med sidorna Att introducera några viktiga begrepp kring religion och tro och skapa en första förståelse för vad dessa begrepp betyder för oss människor.

Arbetsblad • Vad är religion? – ord och begrepp s. 77

Ord och begrepp Gud troende religiös

tradition högtid

Bakgrund Religion, religiositet och tro är svåra begrepp, kanske för att de ligger så nära själva essensen av att vara människa. Alla människor har någon form av livsåskådning, om än inte en religiös tro.

Denna livsåskådning börjar man forma redan tidigt i sitt liv. Eleverna i årskurs 4–6 har redan hittat flera viktiga pusselbitar i det som ska komma att utgöra deras livsåskådning i framtiden, men de är långt ifrån färdiga. Det är viktigt att komma ihåg att en del av ovanstående begrepp, t.ex. Gud, troende och religiös kan upplevas som väldigt abstrakta.

Så här kan ni börja Ett bra sätt att börja är att diskutera ordet Gud. Skriv det på tavlan och fråga vad eleverna tänker på när de hör ordet.

Nästa steg i arbetet kan vara att prata om ordet religion. Vad innebär det att tillhöra en religion? I anslutning till detta kan man låta eleverna läsa texten på s. 5 i grundboken. Det kan vara lämpligt att lägga ner lite extra tid på orden under rubriken Ord och begrepp här i lärarboken. Låt eleverna skriva ner orden och förklaringar, t.ex. i ett skrivhäfte.

Religionerna berättar om livet En av religionens funktioner är att den hjälper människor att få svar på de stora frågorna: t.ex. vad meningen med livet är, vem skapade jorden

och människan, vad händer efter döden osv.

Skriv upp någon eller några av dessa frågor på tavlan och låt eleverna fundera över vad de själva tror. Låt dem rita och berätta och eventuellt presentera för klassen.

Att prata om och diskutera Vill man lägga ner mer tid på det här uppslaget och samtidigt fokusera på något mer konkret är högtider och traditioner något som är tacksamt att gå vidare med. Det är bra att börja med att reda ut skillnaden mellan de båda begreppen.

En högtid är ett speciellt tillfälle som återkommer år efter år, t.ex. jul och ramadan eller vid vissa tillfällen i livet, t.ex. dop och bröllop.

Under högtiden firar man något speciellt.

En tradition är en vana som en grupp eller familj har, t.ex. att dansa runt granen vid jul.

Det ingår alltså traditioner i högtiderna, men det finns traditioner som inte är kopplade till högtider.

Exempel på arbetssätt: • Prata i klassen om olika högtider. Vilka högtider firas? Vilka traditioner har man hemma hos eleverna?

• Låt eleverna berätta om någon speciell högtid eller tradition. Eleverna kan få skriva ner sin berättelse eller berätta inför klassen.

• Låt eleverna göra en teckning som beskriver en speciell tradition under någon högtid de brukar fira.

7

Vad är religion? (2)

s. 6–7

Syftet med sidorna Att introducera ytterligare några viktiga begrepp som eleverna har nytta av för att förstå vad begreppet religion innebär och därmed konkretisera förståelsen för begreppet religion.

Arbetsblad • Vad är religion? – ord och begrepp s. 77

Ord och begrepp helig heliga böcker

gudstjänst ceremoni

Så här kan ni börja Introducera begreppet helig. Förklara vad det betyder. Be sedan eleverna titta på bilden av bröllopsceremonin i kyrkan. Hur kan man se på bilden att det är en speciell plats man befinner sig i, dvs. att det är en helig plats? Någon elev kommer kanske att nämna blombladen, flöjtspelerskan eller de fina kläderna. Det här blir då ett lämpligt tillfälle att komma in på begreppet ceremoni. Vad visar att det är ett speciellt tillfälle, alltså vad tillhör själva ceremonin?

I varje religion finns det grupper Det är vanligt att eleverna generaliserar grovt och drar alla över en kam. Det kan då vara bra att poängtera att det alltid finns stora olikheter inom varje religion. För att tydliggöra hur olika vi människor kan vara, trots att vi tillhör samma grupp, kan man ta klassen som exempel. Övning – förstå olika religiösa grupper Börja med att utgå från någon uppfattning som i princip alla är överens om. Varför går man i skolan? Jo, för att lära sig saker. Alla är nog överens om det. Detta kan sägas vara gruppens tro.

Fråga sedan hur man lär sig bäst. Ge eleverna tre alternativ: 1) Genom många läxor varje dag.

2) Genom läxor ibland, men inte varje dag.

3) Inga läxor alls. Man lär sig allt man behöver i skolan.

Förhoppningsvis kommer eleverna att tycka lite olika. Även om bara två av alternativen väljs så är det en bra utgångspunkt för att gå vidare.

8

Låt nu eleverna läsa avsnittet på s. 7, I varje religion finns det grupper. Fråga sedan eleverna om de kan se likheter mellan en religion och klassen. Tydliggör kopplingen genom att t.ex. skriva upp de tre grupperna på tavlan, dels klassens tre grupper och dels religionens tre grupper.

De flesta religioner har styrts av män Att diskutera skillnader mellan män och kvinnor eller mellan pojkar och flickor kan vara svårt i den här åldern. Eleverna har ofta svårt att se strukturella skillnader utan ser bara de rent biologiska skillnaderna. Men genom en diskussion kan man närma sig frågan.

Att prata om och diskutera Låt eleverna läsa texten i rutan på s. 7 i grundboken eller återberätta den för dem. Ställ sedan frågor som: • Hur ser det ut nuförtiden? Finns det några skillnader mellan män och kvinnor? På denna fråga svarar troligen de flesta att det gör det inte.

Följ upp med en fråga i stil med: • Vem är bäst chef, en man eller kvinna? Eller t.ex. vem passar bäst som landets ledare, en man eller kvinna?

Diskussionsfrågan Vad tycker du? i grundboken, om hur det ser ut bland dem själva har nu betydligt bättre förutsättning att falla väl ut.

Arbetsbladet

Om man vill kan man låta eleverna befästa kunskaperna genom att avsluta arbetet med arbetsbladet Vad är religion? – ord och begrepp.

Kristendomen

s. 8–9 Syftet med sidorna Att skapa intresse för religionen och att samtidigt introducera kyrkorummet exteriört.

Ord och begrepp kors kyrka gudstjänst

präst kristen Jesus

Så här kan ni börja Fråga eleverna vad de tänker på när de hör ordet kristendom. Be dem eventuellt att skriva ner två till tre ord eller meningar. När detta har följts upp kan eleverna läsa introduktionstexten på s. 8 i grundboken.

Så fick kristendomen sitt namn Varför heter det kristendom? Anledningen är att kristendomen härstammar från judendomen. En viktig del av judisk tro är att man väntar på Messias. Messias är ett hebreiskt ord som betyder ”den smorde”, vilket rent konkret betyder att man väntar på en kung. Förr smorde man en kung med helig olja när han kröntes till kung. Förhoppningen inom judendomen är att det ska bli fred och lycka på jorden när Messias kommer. Numera tänker de flesta judar sig detta mer bildligt, dvs. man väntar inte på en kung utan snarare en tidsålder eller liknande. Många judar menar att denna tidsålder kommer först när människorna på jorden börjar anstränga sig för att leva i fred.

Jesus var jude och predikade för enbart judar.

Många av de judar som lyssnade på honom trodde att han var Messias. Berättelserna om Jesus (Nya Testamentet) är skrivna på grekiska och inte på hebreiska (som Gamla Testamentet är).

Messias på grekiska blir Kristus. De som trodde att Jesus var Kristus, menade alltså att han var Messias. Efter en tid började de kalla sig kristna och därmed hade en ny religion, kristendomen, grundats.

Jesus och Kristus istället för Jesu och Kristi I grundboken använder vi Jesus och Kristus i genitivform. Vi har valt den modernare formen dels för att barnen ska kunna fokusera på kristendomens budskap utan att störas av den äldre formen, dels för att Svenska kyrkan i ett gudstjänstbetänkande (motion 2005:56) föreslår att de gamla genitivformerna Jesu och Kristi i vissa skrifter byts ut till Jesus och Kristus.

Titta på bilden (av kyrkans yttre) Låt eleverna titta på bilden av kyrkan på s. 9 i grundboken. Hur kan man se att det är en speciell byggnad? Prata om detta. Kyrkan på bilden är enkel men det finns ändå flera saker eleverna kan notera, t.ex. kyrktornet och de två korsen.

Kanske noterar de även den höga dörren eller de fina fönstren. Fråga gärna eleverna varför det är viktigt att kyrkan känns speciell.

Kommentar till vår tideräkning Den tideräkning som vi utgår ifrån i Sverige har Jesu födelse som utgångspunkt. År 0 är det år Jesus föddes. Tideräkningen är alltså kristen, något eleverna vanligtvis inte tänker på.

Det kan vara värt att påpeka att andra religioner har helt andra tideräkningar som utgår från andra händelser. Judarnas tideräkning börjar det år då världen skapades enligt judisk tro och muslimernas vid Muhammeds flykt till staden Medina.

Nu har man kunnat konstatera att Jesus inte föddes exakt år 0, utan kanske något år före eller något år efter. Man kan med historisk säkerhet slå fast att det inte skedde år 0. Det här är dock inte så intressant ur tideräkningssynpunkt. Tideräkningen är traditionell och behöver inte vara historiskt korrekt.

9

Inne i kyrkan

s. 10–11

Syftet med sidorna Att skapa intresse för religionen och att samtidigt introducera kyrkorummet interiört.

Arbetsblad • Inne i kyrkan s. 79

Ord och begrepp kors altare altartavla altarring

krucifix nattvarden psalm dopfunt

Titta på bilden (av kyrkans inre) Låt eleverna titta på bilden av kyrkans interiör.

Prata om de olika saker som eleverna ser. Läs texterna. Komplettera gärna informationen. Man kan t.ex. se ett dopljus och en dopfunt längst ner till höger i bild. När ett litet barn blir medlem i kyrkan och kristendomen, döps det genom att prästen tar vatten på barnets huvud. Vattnet har man i dopfunten. (Eleverna kan läsa mer om dopet på s. 24 i grundboken.) Man kan också titta noggrant på fönstret högst upp till höger. Då ser man att en nattvardskalk är avbildad. Den symboliserar det glas Jesus och hans vänner drack ur vid den sista måltiden.

10

Efter det att ni tillsammans har studerat bilden kan det vara lämpligt att använda sig av arbetsbladet om kyrkans utseende invändigt: Inne i kyrkan.

Arbeta vidare – besök en kyrka Det kan vara roligt för eleverna att besöka en kyrka och upptäcka att de kan känna igen olika saker. Be eleverna skriva upp några av begreppen de har lärt sig, t.ex. orden ovan under rubriken Ord och begrepp. Gå runt i kyrkan tillsammans och se vad ni kan känna igen.

En annan uppgift man kan ge till eleverna är att låta dem välja ett av begreppen i förväg som de sedan ska leta efter i kyrkan. När det hittat sin sak kan de göra en teckning av denna. De kan naturligtvis även välja andra saker i kyrkan att måla av; ju fler olika saker, ju lättare blir det att genomföra besöket mer organiserat. I klassrummet kan man sedan ha en kyrkosaksutställning.

På besök i ett kristet hem

s. 12–13

Syftet med sidorna Att ge eleverna en inblick i vad det kan innebära att leva som kristen.

Arbetsblad • På besök i ett kristet hem s. 80

Ord och begrepp bön bönbok kors symbol uppstå

krucifix dop dopljus helgat

Så här kan ni börja – bönen Titta på bilden på s. 12 i grundboken av familjen som ber. Prata om vad en bön innebär. Det handlar om ett sätt att prata med Gud. Vill man gå in djupare på bönen och samtidigt betona ett kristet perspektiv kan man läsa Vår fader och tillsammans reda ut vad denna bön betyder och innebär. Texten till Vår fader hittar ni i grundboken på s. 12. Övning – skriv egna böner Ett bra sätt att för eleverna konkretisera vad det innebär att be är att låta dem själva skriva ner böner. De behöver inte tro på Gud eller komma från ett religiöst hem för att kunna skriva böner.

Förklara för eleverna att de lika gärna kan rikta bönen till en person, antigen en påhittad eller riktig.

Korset De flesta av eleverna känner till korset. Det är dock ganska ovanligt att de känner till och förstår symboliken, dvs. att korset symboliserar uppståndelse och evigt liv.

Ett sätt att förstå symboliken är att börja med att prata om döden och vad den innebär.

När man diskuterat detta och kommit fram till slutsatser som att döden innebär att man skiljs från sina nära och kära osv., så kan man börja prata om hur kristna tror att man ska ses igen i himlen. Symbolen för detta är korset. Jesus dog men uppstod igen och på samma sätt ska kristna uppstå efter döden, och därefter träffa sin släkt och sina vänner igen. Övning – rita symboler Ett annat sätt att mer konkret närma sig korset som symbol är att be eleverna rita andra symboler och tecken som de känner till. När de har gjort det kan man samla ihop teckningarna och ta upp några av dem till diskussion. Eleven kan rita symbolen eller tecknet på tavlan och berätta vad det betyder. När några stycken är avhandlade så kan läraren fråga eleverna: Varför tror ni att vi människor tycker om tecken och symboler?

Dopljus Släck alla lampor och rulla ner rullgardinerna i klassrummet. Tänd ett ljus. Berätta om varför kristna tänder dopljus eller låt eleverna läsa texten om Dopljus i grundboken på s. 13. (Om det fortfarande är möjligt att läsa i klassrummet.)

11

Namn:

______________________________________________________________________________________________

Två diskussionsfall: Att utnyttja Niklas nya tv-spel

I din klass går en kille som heter Niklas. En dag kommer Niklas till skolan och berättar att han fått en ny tv-spelskonsol. Det är den absolut senaste modellen som kostar väldigt mycket pengar. Ingen annan i klassen har en sådan. Flera av Niklas klasskompisar frågar Niklas om de får komma hem till honom efter skolan. De brukar inte vara med honom, men nu vill de gärna komma hem till honom.

Vad tycker du?

1. Niklas nya kompisar verkar vilja leka med honom bara för att han har ett nytt tv-spel. Är det rätt att utnyttja honom så? ______________________________________________________________________________________

2. Vad tror du händer om några veckor när kompisarna tröttnat på spelet?

Kommer de att fortsätta vara vänner med Niklas? ______________________________________________________________________________________

Lisa bjuder på godis

Lisa har inga kompisar i klassen. För att få kompisar så brukar hon ta med godis som hon bjuder på när det är rast. Det är ganska många i klassen som brukar vilja ha godis av Lisa, även om de inte leker med henne sedan.

Vad tycker du?

1. Är det rätt att äta av Lisas godis och sedan inte leka med henne? ______________________________________________________________________________________

2. Är det rätt av Lisa att försöka få kompisar med hjälp av godis? ______________________________________________________________________________________

3. Vad kan man göra för att få kompisar? Vad skulle du göra?

Vad kan Lisa göra? ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

78

Kopiering tillåten Upptäck Religion Lärarboken © 2010 Författaren och Liber AB

Namn:

______________________________________________________________________________________________

Inne i kyrkan Upptäck Religion Kristendom s. 10–11

3 4

1 2

5

1. a) På den här tavlan 1 sätter man upp olika nummer på psalmer.

Vad kallas den? _____________________________________________________ b) Vad är en psalm? c) Varför behöver man nummer på en tavla? ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

2. a) Vad kallas detta bord 2 ? b) Vad använder man detta bord till? ______________________________________________________________________________________

3. a) Vad kallas denna tavla 3 ? b) Vad visar tavlan? ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

4. Vad kallas ett kors 4 där en bild av Jesus finns med?

5. Det här kallas för altarring 5 . Vid vilken ceremoni använder man den? ______________________________________________________________________________________ Kopiering tillåten Upptäck Religion Lärarboken © 2010 Författaren och Liber AB

79

Namn:

______________________________________________________________________________________________

På besök i ett kristet hem Upptäck Religion Kristendom s. 12–13 Bönen

Det är vanligt att kristna ber böner. Att be en bön betyder att prata med Gud. Man önskar sig saker. Skriv en egen bön där du önskar dig något. ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

I ett kristet hem

Du är på besök i ett kristet hem. Du kommer in … Vad ser du?

Rita eller skriv i rutorna.

80

Kopiering tillåten Upptäck Religion Lärarboken © 2010 Författaren och Liber AB

Namn:

______________________________________________________________________________________________

Den gyllene regeln Upptäck Religion Kristendom s. 15 ”Allt vad ni vill att människor ska göra för er, det skall ni också göra för dem.”

Många menar att man inte behöver någon annan regel än den gyllene regeln.

Läs nedanstående situationer och svara på frågorna: 1. En mes

5. När skolan har slutat

Olivia går fram till Kalle och säger att hon tycker att han är en mes.

Skolan har slutat. Alla är på väg hem.

Oskar ser att Simon sitter kvar. Simon säger att han inte vågar gå hem själv.

a) Vad tror du Kalle gör? b) H ur skulle man göra om man följde den gyllene regeln?

a) Vad tror du Oskar gör? b) Hur skulle man göra om man följde den gyllene regeln?

2. Straffen i matchen Philip och Sebastian bråkar om vem som ska lägga straffen i fotbollsmatchen. Philip puttar Sebastian och ber honom flytta sig. a) Vad tror du Sebastian gör? b) Hur skulle man göra om man följde den gyllene regeln?

6. Sår på knä Hanna springer över skolgården. Hon snubblar och skrapar sitt knä. Ingen lärare ser vad som händer men det gör Elias. a) Vad tror du Elias gör? b) Hur skulle man göra om man följde den gyllene regeln?

3. Spilld mjölk Johan och Lisa sitter i matsalen vid samma bord. Lisa råkar spilla ut sin mjölk. a) Vad tror du Johan gör? b) Hur skulle man göra om man följde den gyllene regeln?

7. Två eller tre?

Vilma leker med Malin. Emelie vill vara med och leka. Vilma och Malin tycker inte om Emelie. a) Vad tror du Vilma och Malin gör? b) Hur skulle man göra om man följde den gyllene regeln?

4. Fuska Sara och Pernilla sitter bredvid varandra i klassrummet. Idag har de ett skriftligt prov. Pernilla ser att Sara tittar på vad hon skriver. a) Vad tror du Pernilla gör? b) Hur skulle man göra om man följde den gyllene regeln?

Kopiering tillåten Upptäck Religion Lärarboken © 2010 Författaren och Liber AB

81

Namn:

______________________________________________________________________________________________

Den förlorade sonen Upptäck Religion Kristendomen s. 16–18 Kommer du ihåg?

1. Den rike mannen hade två söner. Den yngste sonen fick mycket pengar av sin pappa. Vad gjorde sonen med dessa pengar? ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

2. Vad gjorde fadern när den yngste sonen kom tillbaka? ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

3. Den äldre sonen som hade stannat hemma hela tiden blev väldigt arg på sin far. Varför blev han arg? ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

4. Varför hade fadern valt att ha en fest för den yngste sonen? ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

5. Förlåta eller inte. Vad tycker du?

Berättelsen handlar om att man ska förlåta varandra och att Gud kan förlåta allt.

Enligt kristendomen kan Gud förlåta alla saker om människan bara ångrar sig tillräckligt mycket. Finns det saker som inte går att förlåta enligt dig? Vad i så fall? ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

82

Kopiering tillåten Upptäck Religion Lärarboken © 2010 Författaren och Liber AB

Namn:

______________________________________________________________________________________________

Julevangeliet Upptäck Religion Kristendomen s. 21

Berättelsen om när Jesus föddes Kristna firar jul till minne av att Jesus föddes.

I Bibeln berättas det att Jesus mamma, Maria fick besök av en ängel. Ängeln berättade att hon skulle få en son, som var mycket speciell. Ängeln sa att barnet skulle heta Jesus. Maria blev alltså gravid utan att ha varit med en man. Det är ett underverk enligt kristendomen.

Maria var trolovad med en man som hette Josef. Att vara trolovad betyder att de hade lovat att gifta sig med varandra.

Under denna tid styrde romarna landet, som Josef och Maria bodde i. Romarnas ledare, kejsaren, ville få mer pengar. Därför bestämde han att alla skulle skattskriva sig.

De som bodde i romarriket uppmanades att resa till en större stad och berätta vilka de var och betala sina skatter.

Josef och Maria blev tvungna att lämna Nasareth, staden som de bodde i, och åka till Betlehem. Maria var nu höggravid. Det var inte lång tid kvar till dess att hon skulle få sitt barn.

På vägen till Betlehem blev det dags för Maria att föda. De bodde just då i ett stall, eftersom det inte fanns några rum lediga.

Hon födde pojken och lindade honom med tyg så att han inte skulle frysa. Hon la honom sedan i en krubba. En krubba är egentligen djurens matskål, men nu fick den användas som barnsäng.

Några herdar var i närheten. Plötsligt såg de en ängel som sa till dem att en frälsare hade fötts. Frälsaren var Jesus. Andra änglar började sjunga och herdarna förstod att något viktigt hänt. När änglarna försvunnit skyndade de sig till stallet och fick då se Josef, Maria och Jesusbarnet.

Det var inte bara herdarna som besökte Jesus. Tre stjärntydare kom också på besök.

De hade sett en ny stjärna på himlen. Detta var ett tecken sa de. De gick in i stallet och gav Jesus olika presenter. De sa att Jesus var judarnas konung, Messias.

Kopiering tillåten Upptäck Religion Lärarboken © 2010 Författaren och Liber AB

83

Namn:

______________________________________________________________________________________________

Påsk – rätta felen Upptäck Religion Kristendomen s. 23

Här är några felaktiga påståenden om påsk. Stryk över det som är fel och skriv det rätta på raden under.

Påsken firas i juni. ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

Anledningen till att kristna firar påsk är att Judas uppstod från de döda. ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

Jesus dog genom att romarna halshögg honom. ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

Dagen när Jesus dog kallas för skärtorsdag. ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

Dagen då Jesus uppstod kallas för påskafton. ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

Förr i tiden festade kristna i 40 dagar före påsk. ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

Under långfredagen passar många kristna på att festa och ha roligt. ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

84

Kopiering tillåten Upptäck Religion Lärarboken © 2010 Författaren och Liber AB

Namn:

______________________________________________________________________________________________

Viktiga kristna ceremonier Upptäck Religion Kristendomen s. 24–25

Dop

1. Vad händer på bilderna? Skriv en bildtext under varje bild.

a)

b)

__________________________________________

__________________________________________

__________________________________________

__________________________________________

Konfirmation

2. Ordet konfirmation betyder bekräfta, säga ja till. Det man säger ja till är sitt eget dop. Varför måste man bekräfta sitt dop? ______________________________________________________________________________________

3. Kan man konfirmeras om man inte är döpt? Vad måste man då göra? ______________________________________________________________________________________

Bröllop

4. Tanken med ett bröllop i kyrkan är att Gud ska välsigna paret som gifter sig. Vad betyder det att Gud välsignar paret? ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________

Begravning

5. Innan en person begravs är det vanligt att han eller hon kremeras.

Vad betyder det? ______________________________________________________________________________________

Kopiering tillåten Upptäck Religion Lärarboken © 2010 Författaren och Liber AB

85

Namn:

______________________________________________________________________________________________

Kristna ceremonier Upptäck Religion Kristendom s. 24–25

Para ihop orden med rätt förklaring. Dra streck.

välsignelse

•

• en begravningsplats utan gravsten

dop

•

• en mindre kyrka som bara används till begravningar

konfirmation

•

vigsel

•

• att få beskydd och hjälp av Gud • en ceremoni där man blir en del av den kristna kyrkan • kallas också för bröllop

begravningskapell • kremera minneslund

86

• •

• när man eldar upp en kropp så att bara aska blir kvar • när ungdomar i en ceremoni bekräftar sitt dop

Kopiering tillåten Upptäck Religion Lärarboken © 2010 Författaren och Liber AB

ISBN 978-91-47-08374-9 © Daniel Sandin och Liber AB Redaktör: Charlotte Olsson Formgivning: Lotta Rennéus Omslag: Lotta Rennéus Teckningar: Anders Westerberg, Johnny Dyrander Ä-figuren: Mats Johansson Kartor: Liber Kartor Första upplagan 1 Tryck Elanders Vällingby 2010

Kopieringsfö rbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

U ndantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten.

Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får ej på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

160

– böcker i SO och NO för skolår 4–6 L ärar bo k e n ti ll U pptäc k Sve r i g e G e og rafi Den här lärarboken innehåller tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med varje uppslag i grundboken Upptäck Sverige Geografi.

Här finns också många arbetsblad för kopiering. Det är extra övningar till varje kapitel och repetitionsuppgifter – Vad minns du? Kan du det här? De underlättar för dig när du ska utvärdera och följa upp varje elevs framsteg.

På medföljande cd finns alla arbetsblad med uppgifter, vissa både som pdf och som wordfil. Det betyder att du själv kan gå in och förändra uppgifterna om du vill. På cd:n finns också facit.

LÄRARBOKEN RELIGION

Upptäck Religion

Böcker i Upptäckarserien:

Upptäck Sverige Geografi

Upptäck Europa Geografi

Upptäck Världen Geografi

Upptäck Sverige Biologi

Upptäck Europa Biologi

Upptäck Världen Biologi

Håll utkik efter fler titlar i Upptäckarserien på www.liber.se

Best.nr 47-08374-9 Tryck.nr 47-08374-9

daniel SANDIN