9789127412934

gan 2008 A L p P U AndRa

Kultur- och idÊhistoria Lars-GÜran Alm berättar sakkunnigt och engagerat om västerlandets kultur- och idÊhistoria – frün antiken och fram till idag. Epok fÜr epok behandlar han utvecklingen inom müleri, skulptur, arkitektur, litteratur, teater, musik och dans. Han belyser ocksü idÊerna och

händelserna bakom de kulturella trenderna.

I bokens senare del tillkommer avsnitt om foto och film. Där finns även utblickar mot andra delar av världen. Varje kapitel innehüller ett särskilt avsnitt om Sverige.

Lars-GÜran Alm ¡ IdÊer och skapande ¡ Kultur- och idÊhistoria

IdĂŠer och skapande

IdĂŠer och skapande

Kultur- och idĂŠhistoria

Lars-GĂśran Alm *4#/

ios_omslag.indd 1

08-05-15 15.31.17

ios_framvagn.indd 3

08-05-16 11.37.18

Förord till läraren Första upplagan av denna lärobok kom för sju år sedan. Att det nu är dags för en ny upplaga beror inte på några förändringar i kurs- och poängplaner. I stället är det synpunkter från lärarkollegor plus mina egna upplevelser av hur boken fungerat i undervisningen som lett till beslutet att revidera den gamla texten och på sina håll skriva nytt.

Grundstrukturen är kvar: efter en diskussion om kulturbegreppet behandlas epokerna i den västerländska kulturhistorien i kronologisk ordning. Antalet kapitel har dock ökat till nio genom att det sista kapitlet har delats i två.

Redan i förra upplagan fanns en ganska tydlig gräns kring 1950. När vi nu kommit en bit in i 2000-talet har denna gräns blivit ännu tydligare, vilket motiverar uppdelningen i två kapitel. Kapitlet om tiden från 1950 till idag är delvis nyskrivet och har kompletterats med avsnitt om den senaste utvecklingen inom olika konstarter. Här diskuteras bl.a. postmodernismen och kulturens globalisering. Även populär­ kulturen får större uppmärksamhet än tidigare.

Fortfarande gäller att avsnitten om litteratur, teater och film är mindre detaljerade än övriga avsnitt. Litteratur, teater och film tas ju upp även i ämnet svenska. Konst-, musik- och danshistoria har ingen självklar hemort i andra skolämnen. Darför får de större utrymme här.

Arbetsuppgifterna i marginalen har blivit fler och ibland något mindre krävande. De har också kompletterats med diskussionsfrågor.

Det största skillnaden mellan denna nya upplaga och den föregående ligger i språket. Meningar har kortats, långa stycken har delats upp, ordvalet har setts över – allt i syfte att göra texten mer tillgänglig för eleverna. Den totala textmassan har minskat något, vilket gett plats för större bilder. En del bilder från förra upplagan har fått lämna plats för andra, och i sista kapitlet har några nya bilder kommit till i anslutning till nyskrivna avsnitt. Många svartvita bilder har bytts ut mot färgbilder.

Det är min och förlagets förhoppning att denna bok även i sin nya gestalt ska ge eleverna en förståelse av den västerländska kulturutvecklingen. Om den dessutom kan stimulera dem till fördjupat intresse och eget skapande har all möda blivit rikt belönad.

Norrtälje i maj 2008 Lars-Göran Alm

ios_framvagn.indd 3

08-05-16 11.37.18

Innehåll 6 Människan och kulturen Grottmålningar 8 Människan – en kulturvarelse 8

Vad är kultur? 8 Symboler 9 · Konstens symboliska värld 11

Kultur och idéhistoria 11 Sex konstarter 11

16 Våra rötter i Mellanöstern Högt utvecklade länder 18 Samhället och kulturen 18 · Religiös världsbild 18

Konstarterna 20 Måleri 20 · Skulptur 22 · Arkitektur 24 · Litteratur 25 · Musik 26 · Dans 27

Konstarterna i Sverige 28 Megalitgravar 28 · En hällristning 29

30 Den klassiska Medelhavsvärlden Tusen viktiga år 32 Samhället och kulturen 32 · Gudar och människor 34 · Grekisk filosofi 35

Konstarterna 38 Litteratur 38 · Arkitektur 44 · Skulptur 46 · Måleri 50 · Musik och dans 52

Konstarterna i Sverige 53

54 Kristendomen och kulturen Medeltiden 56 Samhället och kulturen 56 · Gud och människan 57

Konstarterna 58 Litteratur 58 · Musik 63 · Dans 66 · Arkitektur 67 · Skulptur 71 · Måleri 74

Konstarterna i Sverige 78 Guldsmide 78 · Djurornamentik 79 · Bildstenar 79 · Vikingarnas konst 80 · Den svenska medeltiden 82

ios_framvagn.indd 4

84 Renässansen Sekulariseringen börjar 86 Samhället och kulturen 86 · Renässans? 87 · Humanister 88 · Reformation 88

Konstarterna 89 Måleri 89 · Skulptur 97 · Arkitektur 98 · Litteratur 101 · Musik 104 · Dans 106

Konstarterna i Sverige 108 I kyrkans tjänst 108 · Den världsliga kulturen 112

116 Barocken Sekulariseringen ökar fart 118 Samhället och kulturen 118 · Den naturvetenskapliga revolutionen 119 · Upplysningen 120

Konstarterna 122 Barockens konst 122 · Rokokotidens konst 129 · Litteratur 131 · Musik 137 · Dans 142

Konstarterna i Sverige 144 Stormaktstidens kulturliv 144 · Arkitektur 145 · Måleri 148 · Skulptur 150 · Litteratur 151 · Musik och dans 153

158 1800-talet Många riktningar 160 Samhället och kulturen 160 · Utvecklingsläran 162 · Samhällsdebatten 162

Konstarterna under nyklassicismen 164 Måleri 164 · Arkitektur och skulptur 165 · Litteratur 166 · Musik 167

Konstarterna under romantiken 172 Romantikens idéer 172 · Måleri 175 · Arkitektur och skulptur 175 · Litteratur 178 · Musik 178 · Dans 181

Konstarterna under realismen 183 Måleri 184 · Litteratur 190

Mot seklets slut 196 Symbolismen 196 · Postimpressionismen 198

Konstarterna i Sverige 204 Skulptur 204 · Arkitektur 204 · Måleri 206 · Litteratur 210 · Musik och dans 215

08-05-16 11.37.19

Lars-GÜran Alm ¡ IdÊer och skapande ¡ Kultur- och idÊhistoria

Det är den amerikanske konstnären Jeff Koons (fÜdd 1955) som har gjort denna ballonghund i stor skala – en lek med vardagliga ting som püminner om popkonsten. Placeringen framfÜr ett av renässanspalatsen i Venedig illustrerar en viktig tanke inom postmodernismen: det finns inga absoluta värden som bestämmer vad som är god konst. DärfÜr kan tvü vitt skilda verk mycket väl samsas pü samma plats.

ande

lserna bakom de kulturella trenderna. ns senare del tillkommer avsnitt om foto m. Där ďŹ nns även utblickar mot andra v världen. Varje kapitel innehĂĽller ett t avsnitt om Sverige.

IdĂŠer och skapande

Kultur- och idĂŠhistoria

Lars-GĂśran Alm *4#/

08-05-15 15.31.17

220 Kulturen under världskrigens tid Konstens ändrade villkor  222 Samhället och kulturen 222 ¡ En ny världsbild . . . 225

Konstarterna  227 Müleri 227 ¡ Foto som konst 235 ¡ Skulptur 237 ¡ Arkitektur 237 ¡ Litteratur 239 ¡ Filmen – en ny konstart 241 ¡ Musik 244 ¡ Dans 248

Konstarterna i Sverige  251 Müleri 251 ¡ Skulptur 252 ¡ Arkitektur 252 ¡ Litteratur 253 ¡ Film 256 ¡ Musik 256 ¡ Dans 257

ios_framvagn.indd 5

258 Kulturen efter 1950 Postmoderna tider  260 Samhället och kulturen 260 ¡ Protesternas tid 262 ¡ Världen enligt postmodernismen 266

Konstarterna  268 Müleri, skulptur, installationer . . . 268 ¡ Foto 279 ¡ Arkitektur 279 ¡ Litteratur 280 ¡ Film 285 ¡ Musik 288 ¡ Dans 293

Konstarterna i Sverige  295 Müleri 295 ¡ Skulptur 297 ¡ Arkitektur 298 ¡ Litteratur 298 ¡ Film 302 ¡ Musik 302 ¡ Dans 307

08-05-16 11.37.35

Människan och kulturen En dag i december 1994 gav sig tre grottentusiaster in i en dittills outforskad grotta i en liten by i södra Frankrike. När de kommit in kände de ett luftdrag som inte borde ha funnits där. Det tydde på att det fanns delar av grottan som de inte såg.

Efter en stunds letande hittade de en trång öppning som ledde in till fyra större salar.

Väggarna där var täckta av bilder på hundratals olika djur – mammutar, renar, hästar, noshörningar, grottbjörnar, lejon och många andra arter.

6

ios_kap1.indd 6

08-05-16 11.38.13

Grottan kallas Chauvetgrottan, efter upptäckarnas ledare Jean-Marie Chauvet. Målningarna på väggarna är skickligt gjorda, livfulla och realistiska. Ibland har konstnären utnyttjat grottväggens naturliga ojämnheter för att skapa en

nästan tredimensionell bild av djuren.

Men det sensationella med fyndet är målningarnas ålder. De är ca 31 000 år gamla, flera tusen år äldre än tidigare kända grottmålningar i södra Frankrike och norra Spanien.

7

ios_kap1.indd 7

08-05-16 11.38.18

Grottmålningar Grottmålningarna är de äldsta konstverk som vi idag känner till. Var det något särskilt som gjorde att människan började skapa konst just då – för omkring 30 000 år sedan? Eller finns det ännu äldre konstverk som vi ännu inte har hittat? Vår art av människa, Homo sapiens sapiens, kom till Europa för ca 35 000 år sedan. Är det typiskt för just denna art att kunna skapa konst? Det är frågor som forskarna ofta diskuterar.

UndeRsök

Grottmålningarna är inte det enda exemplet på förhistorisk kultur. Man har också funnit en del småskulpturer från stenåldern. Ta reda på mer om dem, skaffa fram bilder och berätta i klassen.

Människan – en kulturvarelse Vad betydde bilderna för den eller dem som en gång skapade dem? Det kan vi bara spekulera om. Men Chauvetgrottans målningar säger oss ändå en del om skaparnas föreställningsvärld. De var jägare och djuren de avbildade var viktiga för dem. Det var bytesdjur eller konkurrenter om bytet.

En populär teori är att målningarna har haft en magisk innebörd.

Genom att måla de djur man hoppades fälla skulle man få god jaktlycka.

Och genom att måla rovdjuren skulle man göra dem ofarliga.

Men varför målade man dessa bilder inne i grottor? Genomförde man magiska ceremonier därinne? Vad betyder de handavtryck som finns på väggarna? Våra frågor är många, men ingen kan ge några säkra svar.

En en sak vet vi i alla fall: förmågan att skapa konst och njuta av den är unik för människan och skiljer henne från djuren. Redan för flera tiotusen år sedan var människan inte bara en naturvarelse utan också en kulturvarelse.

Vad är kultur?

r TÄnk efte

Hur skulle du förklara ordet kultur med egna ord?

Ordet kultur är ett viktigt begrepp inom flera vetenskaper. Ofta står det för människans sätt att inrätta sin tillvaro: hennes sätt att skaffa mat, kläder och bostad, att göra redskap och att utnyttja och forma sin omvärld.

Men kultur står också för människans idéer och tankar. Det är de som styr hennes sätt att utföra allt det praktiska arbetet. Man brukar kalla idéerna och tankarna för andlig kultur och det synliga resultatet av dem för materiell kultur.

En grottmålning eller en spjutspets är exempel på både materiell och andlig kultur. Det materiella är det man kan se och ta på. Det andliga är de idéer och tankar som ligger bakom.

Det materiella kan vi se och undersöka – från stenyxor och grottmålningar till dagens kärnkraftverk och datorer. Med den andliga kulturen är det svårare. Hur tänkte de som skapat de materiella tingen? De som levde förr kan inte längre berätta. I bästa fall kan vi läsa vad de själva har skrivit om sina idéer och tankar.

8

ios_kap1.indd 8

08-05-16 11.38.20

Fast det gäller inte de allra äldsta konstverken – som målningarna i Chauvetgrottan. Konsten att skriva uppfanns för ca 5 500 år sedan, många tusen år efter att grottmålningarna kommit till.

Symboler Ett av de viktigaste orden i denna bok är ordet symbol. En symbol är, enklast uttryckt, något som står för något annat.

Ett vägmärke med två barn står för att det finns gott om barn just här, kanske ett dagis eller en skola. Det är en signal till bilföraren att sakta farten och vara extra uppmärksam. Chauvetgrottans målningar kanske uppfattades som en symbol för god jaktlycka av dem som målade dem.

Ett gult kors på blå botten står för Sverige. Nationalflaggan är en laddad symbol. Vi reagerar med avsky när nazistiska grupper använder den som sin symbol. Vi vill inte att den ska förknippas med en ideologi som hotar vårt demokratiska samhälle.

Fakta

Förhistoria och historia Det som hänt innan skrivkonsten uppfanns kallas förhistoria. Det som hänt efteråt kallas historia.

Flaggbränning av oväntat skäl.

Några amerikaner bränner här sin egen nationalsymbol – för att förhindra att en sliten flagga slutar sina dagar som städtrasor eller något annat ovärdigt.

9

ios_kap1.indd 9

08-05-16 11.38.23

Ishavet. Målning av Caspar David Friedrich (1774 – 1840, se s. 175). De mäktiga isblocken symboliserar naturens makt. Det lilla skeppet till höger skruvas obarmhärtigt ner – en symbol för människans litenhet.

Handlingar kan också ha en symbolisk innebörd. Vi kramar om varandra för att visa att vi är vänner. Jag lämnar rummet och smäller igen dörren för att visa att jag är arg och upprörd.

I vardagen är vi omgivna av en uppsjö av symboler och symbolhandlingar, fast vi är så vana vid dem att vi inte tänker på att det är symboler.

Symboler behöver inte vara konkreta, som bilder och handlingar.

Hela vårt språk består av abstrakta symboler. Jag säger stol och du associerar genast till en sittmöbel. När jag säger brun stol kompletterar du din association med färgen brun.

Symboler förmedlar inte heller bara tankar. De förmedlar också känslor. Någon säger cancer och jag tänker på sjukdomen och får en känsla av obehag. Åskådarna på idrottsarenans läktare gör vågen och alla, inklusive tv-tittarna där hemma, känner gemenskap och glädje över den fantastiska matchen.

10

ios_kap1.indd 10

08-05-16 11.38.27

Konstens symboliska värld Den som någon gång försökt skriva en kärleksdikt vet att det är svårare än man tror. Den som vill rita en karikatyr av sin ovän får sällan till det.

Men det finns människor som har en särskild begåvning för att berätta, rita, sjunga, spela eller vad det nu kan vara fråga om. En del av dem har gjort det till sitt yrke. Vi kallar dem konstnärer. Det de utövar är olika konstarter. Resultatet av deras arbete kallar vi konstverk.

Tillsammans skapar konstnärerna en symbolisk värld, där den vardagsverklighet som du och jag upplever tolkas och återges med större känslighet och förmåga än vad vi själva kan. Men vi känner igen oss. Vi nickar instämmande och säger ”just så är det, precis så där upplever jag det också, fast jag kan inte uttrycka det lika bra”.

Kultur- och idéhistoria Det här är en lärobok i ämnet kultur- och idéhistoria. Syftet med ämnet är att studera hur människor upplevt sin tillvaro i olika tider och hur de uttryckt sina upplevelser i form av konstverk.

Av de två orden i ämnets namn står ordet idé för den andliga kulturen, alltså de idéer och tankar som finns bakom konsten. Ordet kultur står här för själva konstverken.

Sex konstarter När vi säger konst tänker vi kanske i första hand på målningar eller skulpturer, någon gång kanske på en särskilt vacker byggnad, t.ex. ett tempel eller ett slott. Men måleri, skulptur och arkitektur är inte de enda konstarterna. Tre andra konstarter som vi också ska behandla är skönlitteratur, musik och dans.

Måleri och skulptur När vi tittar på en modern målning eller skulptur brukar vi fråga oss vad konstnären velat uttrycka. Vi kan också ta fasta på vad vi själva som åskådare känner och tänker inför ett konstverk.

När det gäller äldre tiders måleri och skulptur måste vi vara lite försiktiga. Det kan se ut som om man bara försökt avbilda verkligheten.

Men fullt så enkelt är det inte. Långt in på 1800-talet utfördes de flesta målningar och skulpturer på beställning, och beställarna hade ofta bestämda önskemål. Många ville t.ex. se bra ut på porträtt – bättre än i verkligheten – och framhäva sin egen betydelse.

Därför berättar många äldre målningar och skulpturer framför allt vad beställarna velat uttrycka. Först mot slutet av 1800-talet blev det vanligt att konstnärer skapade sina konstverk helt efter eget huvud.

TÄnk efte r

1. Försök komma på fler vardagliga symbolhandlingar.

2. Gör en lista med tio ord som påverkar dig känslomässigt. Jämför med andra i klassen.

3. Vad kommer du spontant att tänka på när du hör ordet konst?

11

ios_kap1.indd 11

08-05-16 11.38.28

Death Explained. Den engelske konstnären Damien Hirst (född 1965) delade en tigerhaj i två halvor och placerade dem i två stora behållare med formalin.

Vad ville han uttrycka? Är det konst? Verk som detta brukar väcka mycket debatt. Från en utställning i London 2007.

Arkitektur Att bygga en koja kräver ingen arkitekt. Men när man planerar att bygga ett bostadshus är det bäst att anlita en fackman. Och om man ska bygga ett tempel eller ett slott måste man ha hjälp av en konstnärligt begåvad person för att få byggnaden precis så vacker och imponerande som man vill ha den.

När vi behandlar arkitektur i den här boken är det främst sådana stora officiella byggnader vi tar upp. Det är sådana byggnader som tydligast visar beställarens uppfattning om tillvaron och om sin egen plats i den. Det är också sådana byggnader som ställt arkitekternas uppfinningsrikedom och kreativitet på de svåraste proven.

12

ios_kap1.indd 12

08-05-16 11.38.35

Skönlitteratur, teater och film När författare skriver berättelser, dikter och sångtexter speglar de ofta sin samtid på ett mera lättförståeligt sätt än andra konstnärer gör.

Skönlitteratur kan ge oss en direktupplevelse av hur människor i olika tider och samhällen har tänkt och känt. Det gäller kanske ännu mer för teater och film, som ofta bygger på skönlitterära berättelser. Ändå har skönlitteratur, teater och film inte fått så mycket utrymme i den här boken, eftersom de behandlas i ämnet svenska. När vi tar upp en del skönlitterära verk här är det mer för att visa på deras samband med andra konstarter i samma epok.

13

ios_kap1.indd 13

08-05-16 11.38.38

Musik Att musiken är viktig för att uttrycka människors tankar och känslor är självklart. Att den påverkar våra känslor likaså. Musik kan göra oss glada, ledsna, harmoniska eller upphetsade. Musik är också viktig för flera andra konstarter. Den lyfter fram sångens ord och filmens händelseutveckling. Den ligger till grund för dansens rörelser.

Dans Vi människor går mycket. Men det är stor skillnad på hur vi går – om vi går till ett tungt och tråkigt arbete eller till ett möte med någon vi älskar. I ena fallet går vi med tunga släpande steg och sänkt huvud, i andra fallet med lätta, snabba steg – nästan dansande.

Ja, just dansande. Dansen ligger i förlängningen av våra vanliga vardagliga rörelser. Vi använder ibland ordet kroppsspråk för alla de signaler vi omedvetet sänder ut med vår kropp, genom vårt sätt att gå, stå, sitta, titta och röra våra händer. Dansen är ett förfinat och medvetet kroppsspråk, som kan visa våra innersta tankar och känslor minst lika tydligt som ord.

Det finns många sorters dans. Många av oss tänker väl först på diskodans och andra slags sällskapsdans. Men här kommer vi framför allt att behandla olika former av scenisk dans, dvs. dans som framförs på en scen. Det kan t.ex. vara balettföreställningar eller dansinslag i operor, musikaler och konserter.

Den sakrala dansen är en del av religionens uttrycksmedel. Sakral betyder helig. Sakral dans kanske låter exotiskt, men det finns exempel från hela världen, även från den västerländska kulturen. Även i Sverige händer det ibland att dansare medverkar i en gudstjänst, t.ex. för att åskådliggöra en bibelberättelse.

Allmänmänskligt . . .

r TÄnk efte

Kan du komma på något konstverk som gett dig en stark upplevelse? Vad var det som berörde dig så starkt?

Alla konstverk är präglade av sin tids idéer. Det skulle kunna betyda att de är svåra att förstå för människor i andra tider med andra idéer. Men så behöver det inte vara. Vi kan gripas djupt av ett konstverk utan att känna till konstnärens tankar och avsikter.

Exakt vad är det då som gör att en målning, en sång eller en film griper tag i oss? Det är svårt att avgöra. Dessutom uppfattar olika människor samma konstverk på olika sätt. Men det finns verk inom alla konstarter som gett många människor en stark upplevelse. Kanske därför att de uttrycker något viktigt om hur det är att vara människa. Det är det allmänmänskliga, det tidlösa som talar till oss.

14

ios_kap1.indd 14

08-05-16 11.38.39

. . . med begränsningar Tyvärr kan vi bara behandla ett litet urval av all konst som skapats genom tiderna. Att berätta om konstens utveckling i alla stora civilisationer i världen skulle kräva flera läroböcker och flera kurser. Därför håller vi oss till den västerländska civilisationen, och inte ens här kan vi behandla alla konstnärer. Vi får koncentrera oss på de mest begåvade.

Men urvalet begränsas ytterligare. Dels tar vi framför allt upp den konst som skapats för samhällets högsta skikt. Den breda folkliga kulturen måste vi oftast lämna därhän. Dels är det nästan bara manliga konstnärer vi möter.

Genom en stor del av historien har kvinnor haft en undanskymd plats i samhället. Det har förstås funnits konstnärligt begåvade kvinnor, men de har inte fått någon större uppmärksamhet. Ofta har deras verk behandlats vårdslöst så att de till slut förstörts. Men på senare har tid man börjat lyfta fram kvinnliga konstnärer, och det gör vi också på några ställen i boken.

15

ios_kap1.indd 15

08-05-16 11.38.39

Det är fest i ett egyptiskt överklasshem. Finklädda kvinnor sitter och äter. En tjänarinna går omkring och ser till att alla har det de behöver.

Kvinnorna pratar och skrattar och lyssnar på musik. På huvudet har de små koner av fett med

välluktande ämnen. De smälter i festens värme och sprider en förförisk doft.

Det var Nakht, en hög egyptisk ämbetsman, som beställde den här målningen för nästan 3 500 år sedan. Men han hade den inte hemma. Han lät

16

ios_kap2.indd 16

08-05-16 11.39.34

Våra rötter i Mellanöstern måla den i förrummet till sin grav i klipporna på västra Nilstranden.

I graven fanns också bilder av vardagshändel­ ser. Tanken var att livet skulle fortsätta ungefär som vanligt efter döden, med både fest och vardag.

I det här kapitlet ska vi studera två gamla kulturländer i Mellanöstern – Mesopotamien och Egypten. De tankar och idéer som föddes där för tusentals år sedan ligger till grund för mycket i den västerländska kulturen.

17

ios_kap2.indd 17

08-05-16 11.39.39

Högt utvecklade länder Att vi vet så mycket om Nakht och hans tid beror på att han levde i ett högt utvecklat land där man kunde skriva. Skrivkonsten uppfanns för drygt 5 500 år sedan i Mesopotamien, som ungefär motsvarade dagens Irak. Då var sumererna det dominerande folket där.

Genom tiderna härskade sedan flera olika folk i Mesopotamien: akkader, babylonier, assyrier och perser. Men de använde sig alla av de skrivtecken som sumererna uppfunnit, kils­krifte­n.

Idén med att skriva kom alltså från sumererna, men egyptierna utvecklade egna skrivtecken, hie­roglyfs­krifte­n. På Nakhts tid var det vanligt att höga egyptiska ämbetsmän och präster kunde skriva. Därför känner vi till både hans namn och de föreställningar om tillvaron som människor i hans samhälle hade.

Samhället och kulturen

Fakta Årtal och tideräkning I den här boken använder vi förkortningarna f.v.t. (före vår tideräkning = före Kristus) och v.t. (vår tideräkning = efter Kristus).

Mesopotamien och Egypten kallas flodkulture­r därför att man använde vattnet från stora floder för att konstbevattna åkrarna. Ett system för konstbevattning kräver samordning och samarbete i stora geografiska områden. Därför uppstod det stater med effektiv ledning och organisa­ tion.

Konstbevattningen ledde till större skördar i jordbruket. Överskottet kunde föda en stor stadsbefolkning med olika specialiserade yrkesgrup­ per: keramiker, smeder, handelsmän, administratörer och präster. Över den stora massan av folket höjde sig en överklass. Det var härskaren och hans hov, som bestod av höga ämbetsmän och präster.

I denna miljö började man bygga stora, praktfulla tempel åt gudarna och palats åt kungen. Man lärde sig att göra statyer, och man lade fast principer för hur man skulle göra bilder. En del präster ägnade sig åt systematiska studier av omvärlden. Deras syfte var främst att söka efter tecken på gudarnas vilja, men deras iakttagelser av stjärnhimlen och andra naturfenomen var en första början till det som vi idag kallar vetenskap.

En liknande utveckling skedde ungefär samtidigt på flera håll i värl­ den. Att vi bara tar upp Mesopotamien och Egypten beror på att de har betytt så mycket för den västerländska kulturhistorien. I det här kapitlet ska vi framför allt studera perioden från 3000­talet till 600­talet f.v.t. (före vår tideräkning, se faktaruta).

Religiös världsbild Man hade en religiös världsbild i Mesopotamien och Egypten. Enligt den var det gudarna som hade skapat världen och människan. Det var de som styrde över naturen och allt som hände där. Man skulle lyda 18

ios_kap2.indd 18

08-05-16 11.39.40

gudarna, dyrka dem i templen och offra rika gåvor till dem för att åter­ gälda allt gott de gav människan.

Om gudarna inte dyrkades på rätt sätt kunde de bli arga och straffa människan. Därför var kunskapen om gudarna livsviktig. Det var präs­ terna som kände till alla gudar och deras personliga drag. Deras iaktta­ gelser av omvärlden gjorde det möjligt att förutse gudarnas önskningar och hålla dem på gott humör. Det gav prästerna ett stort inflytande.

Prästyrket gick ofta i arv i samma familjer under flera generationer.

En egyptisk skrivare, beredd att emot diktamen. Träskulptur från 2000-talet f.v.t.

19

ios_kap2.indd 19

08-05-16 11.39.43

UndeRsök

Försök hitta några skapelsemyter från olika kulturer och jämför dem.

Diskutera likheter och skillnader.

Det fanns många berättelser om gudarna och deras relationer till människans värld. Sådana berättelser kallas myte­r och finns i alla religio­ ner. Den viktigaste myten var skapelsemyten. Där fick man ju veta var­ för världen och människorna över huvud taget fanns till. Andra myter förklarade t.ex. varför ett visst tempel fanns på ett visst ställe eller varför vissa offer alltid skulle utföras på ett visst sätt.

Myternas berättelser låg till grund för rite­r, religiösa ceremonier.

Ibland fördelade man de olika rollerna i en myt på olika personer och uppförde ett slags teater, ett kultdrama. Så brukade man t.ex. göra med skapelsemyten. Genom kultdramat upprepades skapelsen, trodde man.

Världen förnyades och fick ny kraft för en ny tidsperiod.

Konstarterna

r TÄnk efte

1. Finns det något i den svenska kulturen idag som påminner om kultdramerna i Mesopotamien och Egypten?

Berätta hur du tänker!

2. I vems tjänst står konsten idag i Sverige?

Förklara ditt svar!

Konstarterna i Mesopotamien och Egypten stod i religionens och poli­ tikens tjänst. Den skulle göra människorna medvetna om gudarnas och kungens makt. Den skulle också göra gudarna välvilligt inställda till människorna.

Men gudarna var osynliga och kungen kunde vara en gammal och trött man. Därför var konstens symboliska funktion desto viktigare.

Konstnärer skulle skapa idealbilder som övertygade människorna om gudarnas och kungens handlingskraft. Ungefär som stylister idag snyg­ gar till politiker innan de ska fotograferas. Vi ska titta på en konstart i taget och börjar med måleriet.

Måleri I stort sett allt måleri hade en religiös funktion. I templen avbildades gudarna. I de egyptiska gravarna målades scener ur människornas liv, som vi såg i Nakhts grav.

20

ios_kap2.indd 20

08-05-16 11.39.46

I egypternas myter var jorden en manlig gud: Geb. Hans fru var himmelsgudinnan Nut, som här står böjd över honom. Deras far, luftguden Shu, håller upp Nut. Papyrusbild från 1000-talet f.v.t.

De egyptiska målarna hade ett speciellt sätt att avbilda sin omvärld, ett sätt som gör att man genast känner igen en egyptisk målning. Här intill finns en skiss av en typisk gravmålning. Vad visar den?

En man och hans fru sitter på en soffa. Mannen håller en papyrus­ blomma i vänstra handen och en liten piska i den högra. Piskan visar att han är högt uppsatt och har rätt att straffa lata underordnade.

Papyrusblomman luktar han på emellanåt – ungefär som om han rökte en cigarett. Det visar att han har gott om fritid.

Kvinnan verkar sitta bakom sin man. Men det stämmer inte riktigt för oss. De sitter ju bredvid varandra på samma soffa, och då kan det inte se ut så här! Vårt sätt att tolka bilder fungerar inte, för egyptiska konst­ närer följde helt andra principer än vi är vana vid.

En grundprincip var att tillämpa ett värde­pe­rs­pe­ktiv, dvs. att lyfta fram den viktigaste personen. Mannen betraktades som viktigare än kvinnan. Därför avbildades han framför kvinnan trots att de satt bred­ vid varandra.

En annan grundprincip var att varje detalj måste avbildas så att den blev så tydlig som möjligt. På vår skiss visas därför ansiktena i profil, men ögo­ nen rakt framifrån. Mannens överkropp visas också rakt framifrån, så att vi ser bägge axlarna. Mannens mellangärde och höft, delvis dolda av soffans armstöd, ses från sidan. Fotvalven markeras även på högerfötterna.

Den underliga placeringen av kvinnans ben och fötter är ännu en markering av att hon sitter bakom mannen (som hon alltså inte gjorde i verkligheten!). Soffan får samma behandling: armstödet och de två benen, skulpterade som djurben, syns rakt från sidan. Ryggstödet likaså, så att det ser ut som en tunn pelare.

Mesopotamiska konstnärer följde inte samma stränga principer. Visser­ ligen målade även de ansiktet i profil och ögonen rakt framifrån. Men de brukade avbilda kroppen på ett lite mera naturligt sätt än egyptierna.

UndeRsök

Försök hitta fler exempel på egyptiska konstnärers sätt att avbilda verkligheten. Diskutera hur man tillämpat de ovannämnda grundprinciperna.

21

ios_kap2.indd 21

08-05-16 11.39.48

Skulptur Det finns en mängd statyer bevarade från bägge flodkulturerna. En staty symboliserade närvaron av den person som den föreställde. Därför fanns det många kungastatyer.

De assyriska kungarna i Mesopotamien erövrade efterhand olika grannländer och gjorde dem till nya provinser i sitt rike. För att visa sin makt och närvaro lät de ställa upp statyer av sig själva i de nya provins­ huvudstäderna.

Farao Amenemhet III som sfinx (ca 1800 f.v.t.).

Hur han såg ut på riktigt var inte så viktigt.

Statyns budskap var att faraon var en upphöjd gud som styrde Egypten med kraft.

22

ios_kap2.indd 22

08-05-16 11.39.58

De egyptiska kungarna, faraonerna, betraktades som gudar. Därför fanns de statyer av dem i alla större tempel i Egypten. Undersåtarna skulle tillbe dem där och ge dem offergåvor för att säkerställa rikets väl­ färd.

Vi tycker att en staty ska likna den person som den föreställer. Men så tänkte man inte alls i Mesopotamien och Egypten. Det viktiga var att visa en idealbild. En kung skulle se stark och mäktig ut, en hög ämbets­ man myndig och beslutsam.

Ansiktsdragen var oviktiga. Det kunde hända att man högg bort det tidigare namnet från en kungastaty och skrev in den nye kungens namn i stället. Som symbol fungerade statyn alldeles utmärkt oavsett vem den ursprungligen föreställde.

Förutom statyer förekom det re­lie­fs­kulpture­r både i Egypten och Mesopotamien. Då var figuren bara delvis uthuggen ur stenytan. Man skiljer på lågre­lie­f och högre­lie­f. Om halva figuren eller mer har huggits ut kallas det högrelief.

Ett vackert exempel på lågreliefskulptur har vi från kung As­s­urbanipals­ palats­ i Nineve, assyriernas huvudstad på 600­talet f.v.t. Bilden visar en av palatsets reliefer. Vi ser kungen på lejonjakt. Han står i en stridsvagn som dras av två hästar. Kusken sköter hästarna, så att kungen kan inrikta sig helt på att skjuta lejon.

Både bild och handling är symboliska. Kungen dödar lejon. Det sym­ boliserar att han besegrar alla de starka men onda makter som hotar det assyriska riket. Bilden ska föreviga handlingen. Den symboliserar att rikets fiender alltid kommer att besegras.

Kung Assurbanipals lejonjakt.

Relief från 600-talet f.v.t.

UndeRsök

Leta upp bilder på fler reliefer från Assurbanipals palats. Diskutera hur man kan tolka olika detaljer.

23

ios_kap2.indd 23

08-05-16 11.40.00

Arkitektur

Kolonner i farao Djosers gravanläggning i Saqqara.

UndeRsök

1.. Försök hitta fler bilder från anläggningen i Saqqara. Ta reda på de olika byggnadernas funktion. Rita en plan och berätta för klassen.

2. Ta reda på mer om egyptiska tempel.

Vilka byggnader fanns där? Vilka ceremonier genomförde man?

Berätta för klassen med hjälp av bilder.

De mest imponerande minnesmärkena från flodkulturerna är palats­ och tempelruinerna. De ser väldigt olika ut i Mesopotamien och Egypten.

I södra Mesopotamien byggde man mest i lertegel, eftersom det var ont om användbar byggnadssten. De ruiner som grävts ut där var alltså stora lerhögar. Det var svårt för arkeologerna att urskilja olika byggnads­ skikt och få en klar uppfattning om arkitekturen. I norra Mesopotamien var det lättare, för där hade man använt byggnadssten.

I Egypten byggdes templen i sten, så dem känner vi väl till. Däremot byggdes städer och palats i förgängliga material som trä och tegel. Men faraonernas stora gravanläggningar byggdes i sten, och de var tänkta som ett slags kopior av deras palats. Därför kan gravarna ge oss en viss föreställning om hur palatsen såg ut.

Ett bra exempel är den stora anläggningen kring farao Djos­e­rs­ trapps­te­gs­­ pyramid i Saqqara, byggd ca 2680 f.v.t. Den skulle visa det kungliga ämbe­ tets höghet men också garantera att faraos mumifierade kropp fick vila i frid. Då kunde hans ande bo kvar i den och fortsätta att skydda Egypten.

Området kring pyramiden var inhägnat av en hög mur. Innanför fanns en öppen plan, omgiven av små hus för alla Egyptens gudar. På den öppna planen skulle farao med jämna mellanrum utföra samma ceremonier som när han levde. De skulle föryngra honom och stärka hans förmåga att verka för Egyptens bästa. Där fanns också ett tempel, där prästerna dagligen bar fram offer till Djoser. Han var själv närva­ rande i form av en staty.

Byggnaderna kring trappstegspyramiden var kopior av motsvarande byggnader i Djosers huvudstad Memfis. Men originalbyggnaderna har för länge sedan försvunnit. Att kopiorna finns kvar beror på att de bygg­ des i sten.

Man kopierade originalbyggnaderna in i minsta detalj. I Memfis bars taket upp av hopsurrade papyrusstjälkar (papyrus är en vassväxt).

I Saqqara är motsvarande takstöd huggna i sten. De är de första exem­ plen på en byggnadsdetalj som vi än idag kan se i många städer runtom i världen: kolonne­n. Räfflade kolonner på offentliga byggnader är alltså en påminnelse om vassknippen i Egypten för 4 700 år sedan!

Templen var gudarnas hem. De enda som hade fritt tillträde var prästerna. Det var de som varje dag uppvaktade gudarna med offer och andra ceremonier. Vanliga människor fick bara komma dit på särskilda högtidsdagar.

Därför var de egyptiska tempelområdena omgivna av höga murar.

Innanför, dolda för folket, fanns olika byggnader och gårdar. Rakt ige­ nom tempelområdet gick en processionsväg som delade det i symme­ triskt lika delar.

24

ios_kap2.indd 24

08-05-16 11.40.04

De mesopotamiska tempelområdena saknade en sådan symmetrisk struktur. Ett par öppna gårdar omgavs av många små rum för olika syf­ ten. Själva tempelbyggnaden låg på den inre gården. Gudabilden fanns i templets innersta rum, skyddad från insyn.

TÄnk efte r

Finns det några offentliga byggnader med kolonner där du bor? Vad för slags byggnader är det?

Litteratur Det finns kvar en hel del texter från Mesopotamien och Egypten, fram­ för allt religiösa myter och hymner (sånger). Från slutet av 2000­talet f.v.t. fylldes i Egypten väggarna i pyramidernas gravkammare med tex­ ter. Kungen skulle läsa dem högt för att få inta sin plats i dödsriket.

Liknande texter kom så småningom att ingå i Döds­boke­n, en papy­ rusrulle som man började lägga i de dödas kistor från 1500­talet f.v.t.

Där fick de döda veta vad som väntade i underjorden och hur de skulle handla i olika situationer.

En viktig del av texten var beskrivningen av den process som fördes vid dödsguden Osiris domstol. Där jämfördes den dödes handlingar med de moraliska krav som egyptierna förväntades följa. De som hade levt rätt fick fortsatt liv medan de andra slukades av ett otäckt monster.

I Mesopotamien skrevs myter och hymner ner på lertavlor, som

En scen ur Dödsboken. En död människas hjärta vägs för att man ska kunna fastställa hennes moraliska kvalitet.

25

ios_kap2.indd 25

08-05-16 11.40.07

Kung Gilgamesh i kamp med två lejon. Bild på metallplatta.

UndeRsök

1. Jämför processen vid dödsguden Osiris domstol med vad som händer med de dödas själar enligt kristen eller muslimsk tro.

Diskutera likheter och skillnader.

2. Försök hitta berättelsen om Utnapishtims räddning från den stora översvämningen och jämför med den om Noa och syndafloden i Bibeln. Finns det några viktiga likheter?

Och skillnader?

samlades i templens arkiv. I Nineve hittade arkeologerna mer än 25 000 lertavlor, en del hela, andra sönderslagna.

De innehöll religiösa texter från hela den mesopotamiska kulturens långa historia från 3000­talet f.v.t. och framåt.

Två av texterna väckte särskilt stor uppmärksamhet när de översattes och blev kända. Den ena är en skapelsemyt. Den andra är Gilgame­s­he­pos­e­t. Det är berättelsen om den sumeriske kungen Gilgamesh som ger sig ut i världen för att hitta Utnapis­htim, en man som vet hur man kan undgå döden.

Utnapishtim berättar för Gilgamesh att han räddats från en stor över­ svämning och att det finns en ört som skänker odödlighet. Gilgamesh hittar örten men den blir stulen av en orm på hemvägen. Han måste acceptera att det är människans lott att dö.

Skapelsemyten liknar skapelsemyterna i Bibeln. Utnapishtims berättelse om översvämningen liknar Bibelns berättelse om Noa och syndafloden. Det visar att kulturen i Mesopotamien påverkade grann­ folken ända bort till Palestinas bergsbygder. Och via Bibeln har meso­ potamiska idéer och tankar påverkat den västerländska kulturen ända in i vår tid.

Från Egypten finns också några få texter bevarade som är ett slags sagor eller äventyrsskildringar. Likaså en del kärleksdikter. Förmodligen fanns det många muntliga berättelser och sånger om människornas liv i denna världen, men dem vet vi ingenting om.

Musik Musiken hade en framträdande plats. Det finns gott om bilder på musi­ kanter och sångare från både Mesopotamien och Egypten. Genom dem och genom arkeologiska fynd känner man också till olika musikinstru­ ment. Man hade s­trängins­trume­nt som harpor och lyror, blås­intrume­nt som flöjter, trumpeter och horn och rytmins­trume­nt som pukor och cym­ baler.

Musiken spelade en viktig roll i religionen. Vid de stora templen arbe­ tade professionella tempelmusiker. Under ceremonierna i templen sjöng man myttexter och hymner till ackompanjemang av musikinstrument.

Musiken var också viktig i andra sammanhang. På s. 16 – 17 såg vi en del av en egyptisk fest med bl.a. en harpspelare. Arkeologerna har också hittat bilder som visar att man spelade flöjt under t.ex. skördearbetet.

Från Egypten finns texterna till en del arbetssånger bevarade.

Men bilder eller texter ger oss ingen kunskap om hur musiken lät.

Arkeologerna har hittat olika musikinstrument, och man kan fortfa­ rande få fram ljud ur dem. Men hur man arrangerade musiken och hur instrument och röster lät tillsammans vet vi ingenting om.

26

ios_kap2.indd 26

08-05-16 11.40.11

Dans Den sakrala dansen (se s. 14) var minst lika viktig som musiken i Meso­ potamien och Egypten. Om man återgav skapelsemyten inte bara i ord utan också i dans hade det större effekt, trodde man. Då kunde man vara säker på att skapelsen upprepades och att världen förnyades. Vid de stora templen fanns det därför professionella dansare som hade till uppgift att spela de olika rollerna i myterna.

I dansen gav tempeldansarna uttryck för ödmjukhet inför guden eller glädje över gudens stora verk. Vissa myter handlade om hur en växtlig­ hetsgud dog och återuppstod. Där visade dansarna sorgen över gudens död och sedan glädjen över hans uppståndelse.

Den sakrala dansen i templet hade en dubbel funktion: Dansarna symboliserade gudarna och deras handlingar gentemot männi­skorna.

Men de symboliserade också människorna och deras dyrkan av gudarna.

På många festbilder från egyptiska gravar visas lättklädda kvinnor som dansar. De dansade knappast någon sakral dans utan fanns där för att underhålla festdeltagarna.

Kvinnor spelar musik och dansar på en festmålning i den egyptiske ämbetsmannen Nebamuns grav (ca 1400 f.v.t.).

27

ios_kap2.indd 27

08-05-16 11.40.13

Kultur i Sverige Havängsdösen, Österlen, Skåne.

Den byggdes ca 3 000 f.v.t.

Konstarterna i Sverige När flodkulturerna blomstrade i Mesopotamien och Egypten hade skriv­ konsten ännu inte kommit till Sverige. Därför har vi ganska lite kunskap om konstarterna här under denna period.

Säkert fanns muntliga berättelser, men de vet vi ingenting om. Säkert dansade man också, både i religiösa och sällskapliga sammanhang. Men utan beskrivning i ord eller bild är en dansad dans för alltid borta. Man sjöng och man spelade på olika instrument – de stora bronslurarna är kända exempel. Men vad man sjöng och hur det lät kan vi aldrig veta, även om vi kan få fram toner ur de lurar som hittats.

Det är egentligen bara inom två konstarter som vi kan hitta svenska exempel: arkitektur och måleri (som här får stå för all bildkonst).

Megalitgravar För drygt 6 000 år inleddes i Sverige det som kallas jordbruks­re­volu­tio­ nen. Sakta men säkert började jägarna och samlarna övergå till att bli fast bosatta bönder som höll tamdjur och odlade nyttoväxter.

Så småningom började man också bygga stora stengravar som vi kän­ ner från andra länder. De kallas megalitgravar eller stenkammargravar.

De äldsta byggdes för ca 5 500 år sedan. I Sverige finns två typer: dösar och gånggrifter.

Dösen består av några stora stenar som är ställda på högkant så att de skapar ett litet rum. Ovanpå dem är en stor sten placerad som ett tak.

28

ios_kap2.indd 28

08-05-16 11.40.16

UndeRsök

Kultur i Sverige

Gånggrifte­n har en större kammare, som täcks av flera takblock. En gång av stenar på högkant leder in i kammaren.

Varför man byggde dessa gravar vet vi inte. Kanske är de ett bevis för att man vid den här tiden styrdes av hövdingar. I alla fall var vissa personer tydligen så viktiga att de begravdes i en stor stengrav som alla som bodde i området var med och byggde.

Kanske fungerade gravarna också som samlingsplatser. Här kunde man mötas, känna samhörighet och genomföra religiösa ceremonier.

Rika fynd av keramik vid en del gravar kan tolkas som spår efter offer.

Man har haft med sig offergåvor i krukor och sedan lämnat både krukan och innehållet. Men vi vet inte säkert eftersom ingenting finns nedskri­ vet om vad man gjorde och varför.

1. Det finns många megalitgravar runtom i Europa. Leta upp bilder av några stycken och sammanställ fakta om dem. Redovisa för klassen.

2. Läs mer om hällristningar i Sverige.

Berätta för klassen med hjälp av bilder.

En hällristning Som exempel på måleri eller bildkonst ska vi titta på en hällristning i Bohuslän som gjordes ca 3 000 år sedan.

Bilden visar tre båtar. Är det handelsskepp som kommer hem efter en lyckad resa? Eller båtar på väg till en religiös ceremoni av något slag?

I en av båtarna sitter människor med olika saker i händerna. Är det vapen eller religiösa föremål? En man står upp i båten – är han en fruktbarhetsgud eller symboliserar han manlig styrka och makt i allmänhet?

Vi förstår att skepp och hav spelar en viktig roll i bilden, men vi vet inte vilka idéer och tankar som styrde dem som knackade in hällrist­ ningen i klippan.

Hällristningarna i Tanum, Bohuslän, finns på UNESCO:s världsarvslista.

29

ios_kap2.indd 29

08-05-16 11.40.20

gan 2008 A L p P U AndRa

Kultur- och idÊhistoria Lars-GÜran Alm berättar sakkunnigt och engagerat om västerlandets kultur- och idÊhistoria – frün antiken och fram till idag. Epok fÜr epok behandlar han utvecklingen inom müleri, skulptur, arkitektur, litteratur, teater, musik och dans. Han belyser ocksü idÊerna och

händelserna bakom de kulturella trenderna.

I bokens senare del tillkommer avsnitt om foto och film. Där finns även utblickar mot andra delar av världen. Varje kapitel innehüller ett särskilt avsnitt om Sverige.

Lars-GÜran Alm ¡ IdÊer och skapande ¡ Kultur- och idÊhistoria

IdĂŠer och skapande

IdĂŠer och skapande

Kultur- och idĂŠhistoria

Lars-GĂśran Alm *4#/

ios_omslag.indd 1

08-05-15 15.31.17