9789188099648 by Smakprov Media AB

Som förälder till ett barn eller en tonåring med adhd måste du kämpa och använda mer energi än andra föräldrar för att få tillvaron att fungera. Det som verkar lätt och självklart för andra föräldrar ställer stora krav på dig med tålamod, planering och konflikthantering.

Författare är Lena Westholm, leg. psykolog med lång erfarenhet av att arbeta med barn och unga med adhd. I dag arbetar hon på ADHD-center inom Habilitering och Hälsa i Stockholms läns landsting.

ISBN 978-91-8809-964-8

789188 099648

FÖRÄLDRABOKEN OM ADHD

Den här boken är skriven till dig som har ett barn eller en tonåring med adhd. Grundtanken är att ökad kunskap om adhd gör det lättare för dig att förstå och stödja ditt barn. Du får många värdefulla tips på olika sätt att lösa problem och hur det kan bli lättare att hantera vardagen. Sträckläs boken eller dyk ner i ett kapitel om något specifikt som du behöver stöd i just nu. Områden som tas upp är alla former av adhd, adhd i olika åldrar, skolgång, medicinering, fritid, mat- och sovvanor, relationer, känslor, och mycket mer. Boken avslutas med en framåtblick – hur det är att bli vuxen med adhd.

LENA WESTHOLM

FÖRÄLDRABOKEN OM ADHD

N E K O B A R D L Ä R Ö F D H D A M O ESTHO LENA W

FÖRÄLDRABOKEN OM ADHD LENA WESTHOLM

© 2016 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-964-8 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Diagnoskriterierna för adhd i DSM-5 publiceras med rättigheter från Pilgrim Press. Förlagsredaktör: Susanne Bardell Carlbring Omslag och grafisk form: Anna Harvard Andra upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2016 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehåll Inledning 6 Om författaren 1. Det här är adhd

8 10

Synpunkter på vården

5. Att vara förälder till ett barn med adhd

Att hämta egen kraft

Dina känslor är viktiga

Vad beror adhd på?

Hjärnan och adhd

Hur vanligt är adhd?

Adhd genom tiderna

Adhd hos pojkar och flickor

Olika typer av familjer

Begåvning och adhd

När föräldrar har adhd

Syskon 44

Släkten 48

Kan adhd vara till någon fördel?

2. Adhd i olika åldrar

Spädbarnsåldern 17 Förskoleåldern 17 De tidiga skolåren

De sena skolåren och gymnasieåldern 21

3. Hur ställs diagnosen adhd?

Föräldrastress 40

6. Familj, släkt och vänner

Vänner 50

7. Bygg på ditt barns styrkor

Uppmärksamma det positiva, inte det negativa

8. Ditt barns svårigheter och behov 55

Adhd, kombinerad form

Ditt barns förutsättningar

Adhd, huvudsakligen ouppmärksam form

Ouppmärksamhet 60

Analysera 58 Hyperfokus 63

Adhd, huvudsakligen hyperaktiv och impulsiv form

Att ta emot beskedet om diagnosen

Barn har rätt att veta

Vem ska man berätta för?

4. Vård och stöd vid adhd Insatser till föräldrar

Bristande aktivitetsreglering

Att vara hyperaktiv

Att vara impulsiv

Att ha för låg aktivitetsnivå

Att ha svårt att styra sig själv inifrån

Arbetsminnessvårigheter 76

Medicinering 33 Behandlingar utan medicin

Att ha svårt för att uppfatta tid

Att inte klara övergångar mellan aktiviteter

Skärmar och skärmtid

123

Ledigheter 125

Motivations- och igångsättningssvårigheter 80

12. Fysisk aktivitet, mat och sömn 126 Att röra på sig – motion

126

Barn som ofta skadar sig

128

Att tolka sinnesintrycken

128

Barn som äter ensidigt och lite

130

Barn som äter för mycket

131

Tid med barnet

Sömn och adhd

133

Orden och tonfallet

91 13. Andra samtidiga

Stresskänslighet

Svag problemlösningsförmåga

Kognitivt stöd

9. Du och ditt barn

funktionsnedsättningar

138

Att ha olika tempo och temperament

Utvecklingsstörning 138

Goda förhandlare

Tal- och språksvårigheter

138

Att hålla sig lugn

Autism - ASD

139

När du och ditt barn blir osams

Barn som provocerar

140 140

Läs- och skrivsvårigheter, dyslexi och dyskalkyli

Att hitta tillbaka till sitt barn efter konflikter

100

Koordinationssvårigheter och motoriska svårigheter

Straff fungerar inte

101

Tics 141

Att gå över gränsen

102

Tourettes syndrom

142

Arga barn

103 14. Psykisk ohälsa och 104 beteendeproblem 142

Rädda barn

107

Ångest och oro

Ditt barn och socialt samspel

108

Tvång 143

10. Känslor och relationer

Att sätta stopp för olämpligt beteende

142

Ätstörningar 144 111

Självskadebeteende 145

Mobbning 112

Nedstämdhet och depression

146

Blyga och tillbakadragna barn

115

Bipolär sjukdom

148

Socialt samspel i tonåren

117

Trotssyndrom 149

11. Fritiden 120

Uppförandestörning 149

Fritidsaktiviteter 121 15. Adhd, beroende och missbruk 150 Djur 122

Nikotinberoende 150

Alkohol- och drogberoende

151

FAS 152 Dopningsmedel

16. Förskola och skola Hjärnan, adhd och inlärning

152 154

Förskola 156 Förskoleklass 156 Grundskola 157 Fritidshem 158 Gymnasieskola 158 Att göra skolan till en bra plats för elever med adhd

159

Skolarbete hemma

160

Att samarbeta med skolan

161

Möten med skolan

162

Föräldrars ansvar och skolans ansvar

162

Synpunkter på skolan

163

Skolfrånvaro 164 Stöd från kommunen

165 166

Ekonomiskt stöd från Försäkringskassan 167 Privata försäkringar

18. Framtiden – att bli vuxen med adhd

172

Intresseorganisationer

173

Litteraturtips 173 153 Webbplatser 174

Skollagen 155

17. Socialt och ekonomiskt stöd

Hur kan du hjälpa till?

168

169

Att flytta hemifrån

169

Att studera som vuxen med adhd

170

Arbete och ekonomi

171

Att ta körkort och köra bil

172

Inledning Den här boken är skriven till dig som är förälder till ett barn eller tonåring med diagnosen adhd. Boken riktar sig både till dig vars barn nyligen fått diagnosen och till dig som har känt till diagnosen under en längre tid. Som du säkert har märkt finns det en uppsjö av litteratur och webbplatser om adhd. Det skrivs om adhd i tidningar och pratas om adhd på radio och tv. Den stora mängden information gör det svårt för föräldrar att sålla ut det som är mest korrekt och relevant. Jag har därför, i den här bo ken, ställt samman uppdaterad information om adhd som jag tror att du kommer att ha användning för. Det bedrivs mycket forskning om adhd runt om i världen och all kunskap på området ryms naturligtvis inte i en bok av den här storleken. För dig som vill fortsätta att fördjupa dig på området finns därför tips på böcker och länkar till intressanta webbplatser. Om du är intresserad av referenserna till den forskning som beskrivs i boken finns en pdf-fil att ladda ner på förlagets webb plats: www.gothiafortbildning.se. När jag skriver ”adhd” betyder det att jag syftar på alla de olika for merna som ryms inom diagnosen. I boken finns även mer specifik in formation om varje form. Du kommer också att kunna läsa om hur diagnosen kan visa sig hos barn i olika åldrar. Grundtanken i boken är att ökad kunskap om adhd gör det lättare för dig att förstå dig på ditt barn. Läs det i boken som du själv har an vändning för. I boken finns markerade ställen där jag vill att du stannar upp och tänker efter en stund. Försök att unna dig den tiden så får du ut mer av läsningen. Ett annat syfte med boken är att du ska få hjälp med att fundera över och hantera svårigheter och situationer som ofta uppstår i familjer där ett eller flera barn har diagnosen. Du kommer att få tips på olika sätt att lösa problem och lättare hantera vardagen. Välj bara det som du tycker verkar bra. Du vet själv vad som passar dig, ditt barn och din familj bäst. Tänk på att du inte kan lösa alla problem på en gång. Den 6

INLEDNING

här boken är skriven på ett sådant sätt att du kan återkomma till den igen när du känner behov av det. Du kommer att känna igen ditt barn i en del, men inte alla, beskriv ningar. Det beror på att alla barn, med eller utan adhd, har sin egen personlighet, sin speciella begåvning och sitt eget sätt att relatera till andra människor. Ditt barn har starka sidor, men även vissa egenskaper som är svåra att förstå sig på och att hantera, det är därför diagnosen adhd har ställts. Barnets svårigheter påverkar både barnet, dig och and ra runt omkring er. Du måste kämpa mer och använda mer energi än andra föräldrar för att vardagen ska fungera. Mycket av det som verkar så lätt och själv klart för andra föräldrar ställer till det gång på gång för föräldrar vars barn har adhd. Du kanske till och med ibland tvivlar på din förmåga att vara en bra förälder till ditt barn. Tidigare trodde många att det var föräldrarnas ”fel” att deras barn var impulsiva, okoncentrerade och hy peraktiva. Forskningen på området visar att det inte är så, men tyvärr finns fortfarande sådana åsikter hos människor med för lite kunskap om adhd. Kommentarer och ”råd” från dessa personer kan vara mycket sårande. Ett vanligt sätt att reagera på, när kraven är övermäktiga, är att kän na sig misslyckad och att bli kritisk och hård mot sig själv. Jag hoppas därför att den här boken ska hjälpa dig att använda det som är positivt i ert liv och att bygga på familjens, barnets och dina egna styrkor. Att träna på att acceptera både sin egen och andras ofullkomlighet är också ett steg i rätt riktning. Min övertygelse är att barn gör så gott de kan utifrån de förutsättningar och den kunskap de har. Detsamma gäller föräldrar!

FÖRÄLDRABOKEN OM ADHD

Om författaren Jag som har skrivit den här boken är leg. psykolog och heter Lena West holm. Jag började min psykologbana på nittiotalet som skolpsykolog i olika förorter till Stockholm. Där träffade jag många barn i skolåldern och deras föräldrar. Under de här åren blev jag allt mer intresserad av och förtjust i de barn som inte kunde koncentrera sig i klassrummet. Deras starka känslor och deras intensiva sätt ställde till det, både för dem själva och för människor runt dem. Skolan var ett komplicerat ka pitel och barnens självförtroende var ofta kört i botten. Både föräldrar och lärare kände sig vilsna och visste ibland inte hur de skulle kunna stötta barnen på bästa sätt. Många av barnen fick så småningom diagnosen adhd fastställd. Jag såg att diagnosen gjorde att det blev betydligt lättare både för barnen själva och alla omkring dem att förstå sig på svårigheterna. Från att ha blivit betraktade som lata, ovilliga eller nonchalanta började både lärare och föräldrar att förstå att de i själva verket var barn som varje dag kämpade betydligt mer än andra barn, men som sällan fick lön för mödan i form av beröm, bra resultat på prov och bra betyg. Mitt intresse för den här speciella gruppen barn gjorde att jag be stämde mig för att lära mig mer om adhd. Jag lärde mig av kollegor, lyssnade på föreläsningar och hittade litteratur om adhd. Efter ett antal år som skolpsykolog övergick jag till att arbeta som samordnande och utredande psykolog i ett team som utredde barn med uppmärksam hetssvårigheter på en barnläkarmottagning i Stockholm. Jag arbetade tillsammans med en barnläkare, logoped, arbetsterapeut och sjukgym nast. Där blev det uppenbart för mig hur komplext adhd är och på hur många sätt det kan visa sig. Sedan 2007 arbetar jag på adhd-center inom Habilitering och Häl sa i Stockholms läns landsting. Jag har genom åren haft förmånen att vara kursledare på olika typer av föräldrautbildningar som cope, ett kanadensiskt föräldrautbildningsprogram, och Strategi, ett svenskt föräldrautbildningsprogram speciellt framtaget för föräldrar till barn 8

OM FÖRFATTAREN

med adhd. Jag leder även kurser för barn, tonåringar och unga vuxna med adhd och deras syskon, mor- och farföräldrar och pedagoger. För äldrautbildningsprogrammen och mina möten med föräldrar och barn under åren som kursledare och utredande psykolog har inspirerat mig till att skriva den här boken. Trots att jag har arbetat med barn och unga med adhd i tjugo år lär jag mig varje dag något nytt. Det mesta lär jag mig av familjerna jag träffar. Jag vill därför tacka alla de föräldrar som jag har träffat i mitt arbete, som har lärt mig så mycket om sin vardag. Mammor, pappor och styvföräldrar har beskrivit hur de ständigt hittar nya lösningar på de stora utmaningar de stöter på under sina barns uppväxt. Alla små berättelser i boken är inspirerade av mina samtal med föräldrar till barn och unga med adhd. Alla namn och åldrar är däremot påhittade. Jag vill även tacka alla kunniga arbetskamrater jag haft genom åren som har delat med sig av sin kunskap och sin erfarenhet.

FÖRÄLDRABOKEN OM ADHD

1. Det här är adhd fysiskt aktiva, mer impulsiva och mindre uppmärksam ma än vuxna. De flesta barn utvecklar under uppväxten sin förmåga att fokusera, planera och arbeta målinriktat. Men det finns barn som till skillnad från sina jämnåriga har mycket svårt att koncentrera sig och har stora problem att anpassa sin aktivitetsnivå till vad situatio nen kräver. De kan även vara mycket impulsiva. Det här kan leda till bekymmer både i skolan och på fritiden. Barnen måste kämpa för att kunna fokusera på sitt skolarbete i klassrummet och vid läxläsning. Till synes enkla sysslor kräver stor ansträngning och barnen behöver gång på gång stöd från vuxna för att inte misslyckas. Samspelet med kamra ter och syskon kan också påverkas negativt. Om barnen har svårigheter av den här graden kan man börja fundera på om de beror på adhd. Adhd, en förkortning av den engelska termen Attention Deficit Hyperactivity Disorder, är en sammanfattande term för olika typer av koncentrationssvårigheter, ibland kombinerade med impulsivitet och hyperaktivitet. Alla barn blir någon gång då och då så trötta, hungriga eller stressa de att deras humör påverkas. De varvar upp, är gnälliga och kan inte koncentrera sig. Barnens föräldrar eller andra vuxna i närheten måste i sådana situationer snabbt se till att de får vila eller komma i säng om de är trötta, får något i magen om de är hungriga eller får hjälp att lugna ner sig. Oftast återgår barnen ganska snabbt till sitt vanliga mer stabila läge och de vuxna kan pusta ut. Barn med adhd hamnar där emot betydligt oftare än andra barn i det här sinnestillståndet, kanske många gånger per dag. En stor del av de vuxnas energi går därför åt till att försöka hjälpa barnet att fokusera, vara lagom aktiva och fungera i vardagen. Vissa dagar flyter på ganska bra, andra dagar känns tunga att ta sig igenom. Det hänger ihop med att barn med adhd är ojämna i sitt fun gerande. Så länge barnen gör något som de gillar och som fångar deras BARN ÄR MER

DET HÄR ÄR ADHD

intresse brukar mycket fungera ganska bra. Om barnen däremot blir uttråkade eller känner sig pressade dalar lätt energin till bottennivå. Det som gick bra i går, kanske inte alls går bra i dag. Barnen vet ofta vad som förväntas av dem, men har inte alltid förmågan att göra det som förväntas. Tyvärr kan det här uppfattas som ett tecken på att de är ovilliga eller lata. Till och med barnen själva kan tro att deras svårighe ter beror på att de inte anstränger sig tillräckligt mycket. Blir barnen dessutom stressade eller utsatta för överkrav är risken stor för att de reagerar med en humörsvacka eller ett ilsket utbrott. Alla människor är då och då okoncentrerade eller känner sig rastlö sa. För att diagnosen ska ställas krävs däremot stora svårigheter som förekommer ofta, och en grundlig utredning ska alltid göras. Man kan se på adhd som en form av egenskaper som vi alla ibland kan känna igen oss i, men som är stora, funktionsnedsättande och ställer till med lidande i vardagen. Ett barn med adhd har alltså svårigheter som inte längre tillhör det man brukar kalla normalvariationen. Vad beror adhd på? Elias är en glad och pigg femåring som hellre springer omkring runt matbordet och sjunger än sitter ner och äter när släkten träffas. Mamma och pappa försöker utan större framgång få honom att sitta åtminstone en stund. Det händer att de blir irriterade, men morfar tar alltid Elias i försvar. – Låt honom leka! Jag var själv likadan som liten och jag hatade tråkiga släktmiddagar.

Du har säkert funderat på varför just ditt barn har den typ av personlig het som har lett till att diagnosen adhd har blivit ställd. De bakomlig gande faktorerna för uppkomsten av adhd är ännu inte helt kända. På många håll i världen pågår forskning för att kartlägga de gener som styr uppbyggnaden av hjärnans olika delar. Man har hittat flera gener som går att koppla till adhd. Det här innebär att många barn med adhd har

FÖRÄLDRABOKEN OM ADHD

biologiska släktingar med liknande typ av personlighet. Även svenska tvillingstudier visar att det finns ärftliga samband. Känner du igen ditt barns personlighetsdrag hos andra i familjen eller i släkten?

Om man tittar på stora grupper barn kan man se samband mellan ouppmärksamhet och vissa faktorer under graviditet och förlossning. Det kan till exempel handla om syre- eller näringsbrist under fosterti den eller att barnet har fötts mycket för tidigt och haft låg födelsevikt. Eftersom det alltid är flera faktorer som samspelar kan man inte se hur sambanden ser ut för varje enskilt barn. Hjärnan och adhd Det är vår hjärna som gör att vi människor kan tänka, uppleva känslor och minnas. Hjärnan och resten av kroppen samarbetar så att vi kan se, höra, prata och röra oss. För att allt det här ska fungera skickas signaler genom nervceller mellan olika delar av hjärnan och kroppen. I hjärnan finns ungefär hundra miljarder nervceller, neuroner, som kommunicerar, ”pratar”, med varandra. När du tänker eller gör något arbetar nervcellerna för fullt i din hjärna. De skickar hela tiden signa ler mellan varandra. Inuti nervcellerna skickas signalerna med hjälp av elektricitet. När en signal sedan ska skickas vidare till en annan nervcell sker det med hjälp av kemiska ämnen som kallas signalsub stanser. Signalsubstanserna finns i kopplingen mellan nervcellerna, i synapserna. Forskning på området i form av hjärnavbildningsstudier visar att hjärnan fungerar på ett lite annat sätt hos barn med adhd än hos and ra barn. Studierna visar avvikelser på gruppnivå då man undersöker ett stort antal barn. Man kan däremot inte genom hjärnavbildning se om en person har adhd eller inte. Skillnaderna i hur barnens hjärnor fungerar antas bero på ärftliga variationer i hjärnans uppbyggnad. Stu 12

DET HÄR ÄR ADHD

dier visar att hjärnbarken i de främre delarna, frontalloberna, är 2–3 år försenade i mognad. Forskarna har även sett att signalsystemen mellan nervcellerna i barnens hjärnor inte är så effektiva som de borde vara. Framför allt gäller det signalsubstanserna dopamin och noradrenalin. Särskilt sig nalsubstansen dopamin har en avgörande roll vid adhd. Den är en av hjärnans viktigaste signalsubstanser och är nödvändig för att hjärnans belöningssystem ska fungera. När vi människor gör något som vi tycker är roligt och mår bra av ökar dopaminhalten och vi kan koncentrera oss bättre. En bristande reglering av dopamin tros vara en bidragande orsak till att personer med adhd har ett belöningssystem som inte fungerar optimalt. Det visar sig bland annat som en bristande förmåga att motivera sig för att med viljans hjälp koncentrera sig på tråkiga eller enformiga uppgifter. Har du märkt att ditt barn kan koncentrera sig bättre på något som hen tycker är roligt? Vissa barn med adhd kan fokusera bättre genom att göra något roligt samtidigt som det tråkiga. Kanske har du märkt att ditt barn sätter på musik på hög volym eller till och med tittar på tv samtidigt som hen gör sina läxor?

Hur vanligt är adhd? Aktuell forskning visar att cirka 5 procent av alla skolbarn har adhd. Det här innebär att det i genomsnitt finns minst ett barn med adhd i varje klass. Procenttalet har man kommit fram till genom att undersöka stora grupper av barn för att se om de har den här typen av svårigheter. Antalet personer som fått diagnosen adhd har ökat på senare år. Det gäller både barn och vuxna. En viktig anledning till det är att kunska pen på området har ökat både inom psykiatrin och i samhället i övrigt. En annan möjlig förklaring är att adhd upptäcks lättare i vårt moderna samhälle som ställer höga krav på att vi ska vara självständiga, effektiva och ha god planeringsförmåga.

FÖRÄLDRABOKEN OM ADHD

Adhd genom tiderna Människor med adhd har antagligen funnits långt tillbaka i mänsklig hetens historia. Det finns tidiga beskrivningar av liknande tillstånd i den medicinska litteraturen. Den skotske läkare Alexander Crichton skrev redan 1798 om personer som verkade vara födda med svårigheter att rikta sin uppmärksamhet. Han såg att särskilt barnaåren var proble matiska. Crichton gav för mer än 200 år sedan förslag på lösningar som att förändra skolan för ungdomarna, så att de skulle kunna fortsätta sin skolgång, inhämta kunskaper och få bättre livskvalitet. Heinrich Hoffmann var en tysk allmänläkare och psykiatriker. Han skrev barnboken ”Der Struwwelpeter”, på svenska ”Pelle Snusk”, till sin son för att varna honom för att bete sig ogenomtänkt och utsätta sig för livsfarliga saker som eld och djupt vatten. Boken publicerades 1845 och blev en storsäljare. I boken beskrivs både en impulsiv och en livlig pojke som inte kan sitta stilla vid matbordet och en dagdrömmande pojke som inte ser sig för när han är ute och går. George Still var Englands förste professor i barnmedicin. Han höll 1902 tre föreläsningar som publicerades i The Lancet, en brittisk medi cinsk tidskrift. Han beskrev barn med så stora koncentrationsproblem att de inte kunde arbeta disciplinerat. Barnen hade humörsvängningar, blev ibland aggressiva och sysselsatte sig ofta med sådant som inte var lämpligt i den situation de befann sig i. Under 1900-talet användes en rad olika termer för att beskriva barnens svårigheter. I usa användes begreppet mbd (Minimal Brain Dysfunction, ursprungligen Minimal Brain Damage), hyperkinetisk störning, add och slutligen adhd år 1987. I Sverige använde vi termen mbd under 1970-talet, men ersatte det under 1980-talet med diagnosen damp (Deficits in Attention, Motor Control and Perception) som lanserades av den svenske professorn i barn- och ungdomspsykiatri, Christopher Gillberg. I dag är begreppet damp ersatt av adhd även i Sverige. Damp motsvarar det vi i dag kallar adhd med dcd (Developmental Coordination Disorder) som du kan läsa mer om längre fram i boken på sidan 140. 14

DET HÄR ÄR ADHD

Termen adhd kommer med största sannolikhet att fortsätta vidare utvecklas och omformuleras i takt med forskningen på området. Ut vecklingen inom genetiken och förbättrade tekniska möjligheter för hjärnavbildningsstudier kommer att ge oss allt mer kunskap och på verka vårt sätt att se på och behandla adhd. Adhd hos pojkar och flickor Aktuell forskning visar att adhd yttrar sig på liknande sätt hos flickor och pojkar. Trots detta ställs diagnosen oftare på pojkar än på flickor. Det kan till viss del bero på att man länge trodde att adhd var något som främst förekom hos pojkar. Diagnoskriterierna för adhd baseras på forskning om pojkars beteenden vid uppmärksamhets- och hyper aktivitetsproblematik. Pojkar och flickor med adhd har ungefär lika stora problem med sitt skolarbete, men omgivningen har svårare för att upptäcka och förstå flickornas besvär. Flickor med adhd är ofta mindre stökiga och stör inte andra lika mycket som pojkarna. De kämpar ibland hårt för att dölja sina begränsningar och försöker ta hjälp av vänner och sina föräldrar. När flickor med symtom som vid adhd söker hjälp inom sjukvården händer det att de blir bagatelliserade eller feltolkade. Symtomen kan tolkas som relationsproblem, känslomässig obalans eller reaktioner på brister i hemmet. Det leder till att flickor får diagnos, stöd och behand ling senare än pojkar. I puberteten blir ofta flickornas svårigheter tydligare än tidigare. Det hänger sannolikt ihop med att kraven på dem, precis som kraven på pojkar, ökar i högstadiet. Det kan även till viss del hänga samman med hormonella svängningar. När en kvinnas östrogenhalt minskar ökar nämligen ofta hennes adhd-symtom. Låg östrogenhalt påverkar hjär nan och ger lägre halt av dopamin och serotonin. Detta ger ökade pro blem med humörsvängningar under puberteten, innan menstruation och under menopaus. Kvinnor med adhd har ofta svårare pms-besvär än andra kvinnor.

FÖRÄLDRABOKEN OM ADHD

Det finns kvinnor med adhd som beskriver att de under graviditeter mår bättre än annars. Begåvning och adhd Barn med adhd har precis som alla andra barn olika typer av begåv ning. Det finns välbegåvade barn med adhd som är i stort behov av utmaningar och stimulans för att inte bli uttråkade. Ett sådant barn kan vara snabbtänkt och ha lätt för att uttrycka sig verbalt, men ha stora planeringsvårigheter och uppmärksamhetsproblem. Det finns även barn med adhd som förutom sin ouppmärksamhet har en ”ojämn begåvningsprofil”. Ett sådant barn har inom vissa områ den en begåvning som motsvarar ett äldre barns och inom andra områ den en begåvning som motsvarar ett yngre barns. Sådana barn behöver vuxna omkring sig som ser och lyfter upp det positiva och samtidigt hjälper barnet när det behöver det. Barn som har en begåvning i den nedre delen av normalvariationen kallas svagbegåvade. Svagbegåvade barn med adhd är en grupp som måste kämpa på många plan samtidigt. Har barnet dessutom min nessvårigheter blir tillvaron extra besvärlig. Dessa barn är ofta i stort behov av stöd för att klara målen i skolan. Kan adhd vara till någon fördel? Impulsiva och hyperaktiva personer upplevs ofta som roliga, initiativ rika och trevliga att umgås med. De drar igång projekt och engagerar andra. Det finns även personer med adhd som använder sin associa tionsförmåga och kreativitet till att hitta nya lösningar på problem, lansera nya idéer eller arbeta konstnärligt. Hyperfokus är en vanlig egenskap hos både vuxna och barn med adhd. Det innebär att man går upp i en aktivitet så mycket att man varken hör eller ser vad som sker runt omkring. Denna förmåga kan vara en stor fördel i vissa sammanhang.

DET HÄR ÄR ADHD

2. Adhd i olika åldrar på olika sätt hos olika individer. Vissa barn är mycket impulsiva, medan andra är lugna men ofta har svårt att koncentrera sig. Adhd-symtomen brukar också förändras under uppväxten och kan visa sig på olika sätt i olika åldrar. ADHD KAN VISA SIG

Spädbarnsåldern Föräldrar till barn som senare får diagnosen adhd har ofta tidigt, kan ske redan när barnet är nyfött, märkt att det har en annan typ av tem perament än andra nyfödda barn. Bebisen kan vara orolig, svårtröstad och ha svårt för att komma till ro när hen ska sova. Barnet behöver hela tiden uppmärksamhet från föräldrarna, behöver närhet och bli buret för att komma till ro. Sovstunderna är sällan långa och det är svårt att få in barnet i rutiner och en välfungerande dygnsrytm. Förskoleåldern När barnet börjar i förskolan kan det märkas att det inte klarar lika mycket av vardagssysslorna som andra barn och därför behöver mer hjälp från vuxna. Ofta blir hyperaktiviteten allt mer tydlig. Barnet rör sig mycket och har svårt att sitta stilla under samlingar eller vid målti der. Det påbörjar lekar som det snart avslutar för att gå vidare till en ny aktivitet som verkar intressantare. Rastlösheten gör att många barn med adhd i förskoleåldern hellre springer och rör sig än sitter och ritar och pysslar. Det här kan leda till att de i mindre utsträckning än jämnåriga tränar sin finmotorik. De saknar tålamodet att lära sig knyta rosetter, knäppa knappar, klip pa med sax och forma bokstäver. Impulsiviteten gör att de bryter in i andra barns lekar och har svårt att vänta på sin tur när spel spelas. Barnets temperament kan i den här åldern visa sig i form av utbrott och ilska när det inte får igenom sin vilja. Att ta med barnet till affä ren kan vara så påfrestande att föräldrarna helst undviker det. Barnet

FÖRÄLDRABOKEN OM ADHD

vill kanske springa mellan hyllorna och plocka varor i stället för att sitta snällt i kundvagnen. Om det inte får köpa sitt favoritgodis finns risk för utbrott. Barnet kan experimentera genom att klättra i träd, öppna fönster och lära sig använda tändstickor. Det behövs mycket övervakning från vuxna för att inte barnet ska skada sig. Ibland börjar föräldrarna i det här skedet fundera på om barnet har adhd av det hy peraktiva slaget. Alma, 5 år, lyckas inte alltid klä på sig sina kläder själv. Hon sätter på sig byxorna men har glömt underkläderna. Hon vänder tröjan ut och in och bak och fram. Hon kan bli sittande med en socka i handen och stirrar rakt ut i luften eller med en leksak i andra handen som hon börjar leka med. Skorna kommer på fel fot och mössan sitter på sniskan. Hon måste kämpa för att knäppa knappar och dra upp dragkedjor. Hennes föräldrar måste övervaka henne när hon klär på sig och ge henne ett plagg i taget. Det finns även förskolebarn med uppmärksamhetssvårigheter som säl lan ställer till det för sig själva eller andra. Snarare uppfattas de som lugna, fogliga och lätthanterliga barn som hamnar i skuggan av mer livliga barn. De har svårt att hinna med i snabba lekar och väljer kanske att leka för sig själva eller med en eller ett par kamrater i taget. De tidiga skolåren David, 10 år, kommer in sist av alla i klassrummet efter rasten. Han sätter sig ner, men hinner inte uppfatta vad fröken säger att eleverna ska göra. Han försöker titta på vad de andra barnen gör, men förstår inte riktigt vad som förväntas av honom. Han börjar i stället titta på en man som blåser löv på skolgården. Det ser roligt ut när löven flyger omkring och dammet ryker. – Men David, varför skriver du inte? Det är fröken som står alldeles bredvid honom. 18

ADHD I OLIKA ÅLDRAR

– Jag vet inte vad vi ska göra. – Men jag sa ju precis vad alla ska göra, du ska skriva om vår friluftsdag i går. – Okej, vad vi gjorde i tråkiga skogen? – Men så tråkigt var det väl inte? Ta nu pennan och papperet och skriv. Efter en bra stund kommer David igång och skriver om hur värdelöst det var i skogen. När han har skrivit fem meningar säger fröken att lektionen är slut. – Neej! Jag vill skriva mer. Jag vill inte ha lunch nu redan. Jag är inte hungrig. När barnet börjar skolan och kraven ökar på att alla elever ska kunna sit ta stilla och koncentrera sig blir det tydligt för lärare och/eller föräldrar att barnet måste kämpa mer än andra för att klara det. Många föräldrar märker att deras barn blir mer och mer ovilliga att göra sina läxor. Att sit ta bredvid barnet och instruera och uppmuntra det är ofta nödvändigt. I klassrummet sitter barnet och vrider på sig, gungar på stolen och gör ljud. Att sitta stilla är så plågsamt att barnet för att pigga upp sig vässar pennan, går på toaletten, börjar dagdrömma eller pratar med klasskamrater. Barnet störs både av sådant som sker i omgivningen och av sina egna tankar. Det har svårt att komma igång med sitt skolarbete och orkar inte genomföra och slutföra uppgifter. Om barnet gör något som är väldigt roligt finns risken att det i stället blir uppvarvat och inte vill avsluta aktiviteten när det krävs. Barnets begåvning kommer inte i uttryck på prov och hen får inte de betyg som borde kunna nås. På idrottslektioner, slöjdlektioner, lunch raster, i matsalen, på raster på skolgården och på fritis saknas den tryg ga strukturen som finns inne i klassrummet. Barn med adhd kan ha svårt för att orientera sig i röriga miljöer och risken ökar då för att de ska bli frustrerade och tappa humöret. Även övergångar mellan olika aktiviteter kan vara jobbiga. Långsam

FÖRÄLDRABOKEN OM ADHD

ma barn hinner inte ut på rasten samtidigt som de andra barnen och kommer inte in i de lekar som har startats. De uppfattar inte när rasten är slut och kommer för sent till nästa lektion. Barnen har även svårt för att hålla reda på böcker, idrottskläder, pennor, sudd och annat som är nödvändigt. Att få med läxor mellan hemmet och skolan är besvärligt. I takt med att det sociala samspelet med jämnåriga blir allt mer av ancerat blir det besvärligare för barnen att hänga med i diskussioner och lekar. Ouppmärksamma barn har svårt för att följa med i konver sationer, glömmer bort samtalsämnet och missuppfattar vad som sägs. Impulsiva barn kan inte vänta på sin tur i spel eller i matkön. De klarar inte att lyssna färdigt på andra och avbryter ständigt. De har svårt att kontrollera sitt beteende och säger och gör saker som de sedan ångrar. Har barnen arbetsminnessvårigheter är en vanlig strategi att snabbt och rakt ut säga det man vill säga under lektionen för att inte riskera att glömma bort det. Barnen får allt fler tillsägelser ju äldre de blir i takt med att vuxna förväntar sig att de ska kunna kontrollera sig själva. En vanlig reaktion är att de känner sig utpekade och bortgjorda. Risken finns att själv känslan får sig en sådan kraftig knäck att vissa barn reagerar med ilska och trots mot vuxna. Andra barn blir i stället nedstämda och drar sig tillbaka från sociala situationer. Barn med adhd kan i den här åldern ha kamratproblem. De hyperaktiva barnen hittar vänner som de tröttar ut, för att sedan hitta nya vänner. Andra mer tillbakadragna barn före drar kanske att vara hemma framför datorn på fritiden och spela spel med vänner på nätet. En del barn med adhd har hög smärttröskel och kan ha svårt att känna av kyla och värme. Hyperaktiva barn i den här åldern riskerar att råka ut för olyckor. De kan ramla från träd, cykla omkull och springa in i saker. Ouppmärksamma barn tittar sig inte för när de öppnar dör rar eller ska gå över gatan.

ADHD I OLIKA ÅLDRAR

ISBN 978-91-8809-964-8

789188 099648

FÖRÄLDRABOKEN OM ADHD

LENA WESTHOLM

FÖRÄLDRABOKEN OM ADHD

N E K O B A R D L Ä R Ö F D H D A M O ESTHO LENA W