9789140673084

Skolutveckling

Skolutveckling

Thomas Fürth är forsk­ ningsledare på Kairos Future, författare och välkänd föreläsare.

Göran Krafft är partner och seniorkonsult på Kairos Future samt pro­ jektledare för studierna som presenteras i boken.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Thomas Fürth & Göran Krafft

Den här boken vänder sig till dig som arbetar i skolan och vill öka din beredskap inför framtidens utmaningar.

Författarna beskriver de viktigaste framtidstrenderna och hur dessa kan påverka skolan. Olika generationers värderingar lyfts fram för att visa vilken betydelse skillnader kan få för skolan. Allt framställs i ett globalt perspektiv.

I boken presenteras två stora forskningsprojekt där bl a lärare, elever, beslutsfattare och folk från näringslivet har intervjuats om vad som behöver förändras i den svenska skolan och vad syftet med den är i framtiden.

Vidare beskrivs vilka utmaningar rektor ställs inför och vad som kännetecknar en bra rektor. Författarna visar vad som leder till goda resultat i skolan.

Intressant fakta och stimulerande teorier varvas med diskussionsunderlag. Dessa frågor går alldeles utmärkt att resonera om i lärarlag och på andra sammankomster.

Framtiden börjar i klassrummet

Framtiden börjar i klassrummet

Framtiden börjar i klassrummet o m at t m o t i v e r a l ä r a r e o c h e l e v e r at t m ö ta ­f r a m t i d e n s u t m a n i n g a r

Thomas Fürth Göran Krafft

Innehållsförteckning Förord.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Två studier som bakgrund

4

Inledning Varför skola? .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

KAPITEL 1.

Drivkrafter som förändrar skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Teknikskiftet: Från exklusivt till demokratiskt

Frågor att diskutera

Demografiskiftet: Från expansion till kontraktion

Frågor att diskutera

Resursskiftet: Från ekonomi till ekologi

Frågor att diskutera

Maktskiftet: Från centrum till periferi

Frågor att diskutera

23 28

29 32

33 34

35 37

Ekonomiskiftet: Från vara och tjänst till upplevelse och transformation 38

6

Frågor att diskutera

Innehållsförteckning

43

KAPITEL 2.

Dagens verklighet – generationer med skilda värderingar .. . . . . . . . . 46 Barn och unga är inte som förr – om förskjutna livsfaser och nya livsstilar

Frågor att diskutera

51

Varje generation präglad av sin barn- och ungdomstid

52

Frågor att diskutera

59

Generation Ordning – den nya ungdomsgenerationen

60

Frågor att diskutera

65

Jätteproppen Orvar lämnar och Generation Ambition tar över

Frågor att diskutera Frågor att diskutera

00-talisterna är ett med den nya tekniken

Frågor att diskutera

Nya globala värderingar

Frågor att diskutera

Framtidsutmaningar

66 71

Generation Ambition skulle helst vilja ha 48 timmar på dygnet

47

72 77

78 82

83 86

87

Innehållsförteckning

7

KAPITEL 3.

Skola för vem och vad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Skola 2021 – tre berättelser om skolan

91 95

Två motstridiga berättelser Frågor att diskutera

96 99

”Nånannanismen” finns även i skolan

Frågor att diskutera

Digitala elever i analoga skolor

8

91

En gemensam berättelse Frågor att diskutera

Frågor att diskutera

Innehållsförteckning

100 102

103 105

KAPITEL 4.

Positiv förväntanskultur – vägen till framtiden .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Rektor som skolans ledare

113

Frågor att diskutera

115

Engagemang, värderingar och miljö påverkar resultaten

116

Frågor att diskutera

120

Vad krävs av skolledningen i framtiden?

Lärare vill att rektor ska prioritera skolans inre värld

121

Rektorer befarar en tuff framtid

122

Elever och föräldrar ser andra framtidsbilder

126

Förvaltningschefer och skolpolitiker är positiva till framtidens skola

127

Hur ser skolan ut idag?

Frågor att diskutera

127 128

Framgångsrika kontra mindre framgångsrika skolor

Frågor att diskutera

Konsten att lära smarta människor att lära

Frågor att diskutera

Den bästa av rektorer

121

Frågor att diskutera

En rektor får det att fungera, men det är lärarna som gör’et!

129 131

132 134

135 136

137

Referenser och länkar .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

Innehållsförteckning

9

Inledning

10

Framtiden börjar i skolan Kunskapens äpple smakar inte som förr. Förr var kunskapen fast och beständig. När man nu biter i kunskapens äpple så får man en annan smak.

Kunskapen är inte längre beständig utan rinner som saften ur en apelsin, men det gäller fortfarande att man får den i sig och gör något av den.

11

omvandling, en digital värld som vi bara sett början av? Hjälper skolan eleverna att hantera ett samhälle som blir mer mångfacetterat och där det blir viktigare att själv ta större ansvar för sitt liv med allt vad det innebär? Lyckas lärare och skolledare skapa en atmosfär på skolorna där kvalitet och resultat prioriteras och där alla får utvecklas efter sin begåvning?

Inte om man ska tro på det som kommer fram i skoldebatten och de framtidsbilder som målas upp av opinionsbildare, politiker och journalister. I dessa bilder verkar det snarare som om Sveriges skolor befinner sig i en brant nedförsbacke med sjunkande resultat, ökade ordningsproblem och antingen för litet pengar eller för litet engagemang, beroende på vilken opinionsbildare man råkar lyssna på. Självklart finns det positiva bilder där enskilda kommuner och skolor skapar god stämning, goda resultat och där skolpersonal och elever trivs, men ser man till den mer övergripande och generella bilden av skolan så överväger de dystra framtidsförutsägelserna.

På 1950-talet beslutades om nioårig sammanhållen grundskola.

Den ersatte det gamla parallella skolsystemet med läroverk för eliten och folkskola för de breda folklagren. Med grundskolan kom även den nya antiauktoritära pedagogiken som satte eleven i centrum.

1950-talets skolreformer var svar på stora samhällsförändringarna som följde efter andra världskrigets slut med välfärdsstatens och konsumtionssamhällets framväxt.

Vi tror att dagens skola till stora delar är en skapelse från 1950-talet där vissa grundstrukturer fortfarande lever kvar, en skola som fortfarande är uppbyggd för att förbereda de unga för industrisamhällets arbetsuppgifter. Klockan ringer in och eleverna följer ett schema som en förberedelse inför fabriksvisslan och för att passa tider. Kunskapsförmedlingen är fortfarande repetitiv och pedagogiken utformad för minnesträning. Man lär sig lyda order utan att ifrågasätta för att sen

14

Varför skola?

ge sig in i produktionen tills pensioneringen kommer som en befrielse från vardagens slit.

Bilden är kanske lite överdriven, men fundera över om skillnaderna egentligen är så stora mellan 50-talets skola och dagens.

Från kunskapsmonopol till konkurrens Det fanns alltså en tid då skolan tillsammans med kyrkan stod mitt i byn. Därmed följde också att prästen och läraren eller lärarinnan var självklara auktoriteter. Auktoriteten bestod av kunskap, en kunskap

Varför skola?

15

som i mångt och mycket var fast och beständig och som skulle förmedlas till nästa generation. Självklart var att barnen skulle lära sig läsa, räkna och skriva, men till och med detta mötte till att börja med motstånd bland stora grupper, främst bland dem som arbetade inom jordbruket där allas händer, även barnens, kom väl till pass.

Idag har vi en skolmarknad med fler och fler friskolor. Universitet och högskolor mister sina kunskapsmonopol och kunskap genereras oftare utanför de traditionella utbildningsinstitutionerna. Ingen trodde väl att friskolereformen skulle leda till att skolkoncerner blev börsnoterade som intressanta placeringsalternativ, likt vilka börsnoterade företag som helst. Inte heller att Kunskapsskolan nu etablerar sig i Storbritannien – svensk friskola som exportindustri!

Unga lär sig mer och mer utanför skolan och utbildnings­marknaden växer och tar en större andel av BNP-utvecklingen. Med teknikens hjälp erbjuds allt fler utbildningar på distans.

Släpp ut skolan i samhället och in samhället i skolan Efter att Internet slog igenom på allvar och informationsrevolutionen var ett faktum har de senaste 15-20 åren inneburit stora förändringar inom snart sagt alla branscher och verksamheter. Andra drivkrafter som formar utvecklingen är den tilltagande internationaliseringen och den ökade globala handeln. Dessutom skapar stora delar av det vi tidigare kallade utvecklingsländer ett högre välstånd. De förbättrar sina utbildningssystem och skapar därmed en starkare konkurrenskraft.

I skoldebatten hörs ofta från närings- och arbetslivshåll att svenska skolan måste utvecklas och anpassas till dagens omvärld och behov.

Man menar att skolan i högre utsträckning måste hänga med i utvecklingen och komma ut i samhället. Här krävs en mycket större om­världsorientering, något som också påpekas av många i våra studier.

16

Varför skola?

I dessa studier, där vi har träffat flera tusen lärare, skolledare, beslutsfattare, elever, föräldrar och personer ur näringslivet, visar det sig att rektorer och lärare i hög grad är orienterade mot skolans ”inre liv”, det vill säga att fostra sociala varelser, medan beslutsfattare, elever, föräldrar och näringsliv visar att de hellre önskar att skolan ska orientera sig mot omvärlden, ge bättre kunskaper och internationaliseras.

Den stora generella bilden, från dem som inte arbetar på skolan, är att skolpersonal ska ta sitt ansvar att lyfta omvärldens ständiga förändringar in i skolan, just eftersom skolans uppgift är att förbereda elever för ett liv i framtiden.

Det visar sig vidare i våra studier att rektorer och lärare upplever att skolan har knappa resurser. Detta är ett uttryck för att de anställda i skolan har fullt upp med det ”inre livet”. Läraren står trots allt i klassrummet varje dag och gör sitt bästa för att eleverna ska utvecklas och lära sig saker. Ur det perspektivet kan man säga att många lärare är vardagens hjältar, som i tysthet åstadkommer de stordåd och får omotiverade elever att lyfta sig och komma vidare i sin utveckling, de hänger med i samhällsutvecklingen och förnyar sin pedagogik och sina arbetssätt.

Dock säger vår erfarenhet att många lärare inte verkar tro att de kan förändra skolan. De tycks tro att det är någon annan som ska ordna upp sakerSkolreformer nas tillstånd. De har och läroplaner i all ära, delvis rätt. Eftersom men utan lärarna kommer skolsystemet, enligt så ingenting att hända. gott som alla respondenter i våra studier, anses vara trögt och svår-

VarFör sKola?

17

stöd från omgivningen, samtidigt som ens arbetsuppgifter måste vara stimulerande. Många skolledare ur denna generation anser sig därför vara utsatta för korstryck från medarbetarnas krav och förvaltningsledningens krav.

För Generation Ambition kommer engagemang och bekräftelse först, därefter kommer strukturfrågor som fria arbetstider, tydligt ansvarstagande och tydliga arbetsuppgifter. Det gränslösa arbetet med oklara arbetstider och diffusa mål är till och med inte något negativt för denna generation – under förutsättningen att stöd finns

74

DaGEns VErKlIGhET – GEnEraTIonEr mED sKIlDa VärDErInGar

från omgivningen och att man tycker att de egna arbetsuppgifterna är kul och meningsfulla.

Här finns alltså en stor skillnad jämfört med Generation Ordning, som vill ha klart avgränsade arbetstider. Generation Ambitions starka tro på flexibilitet, vad gäller arbetstider, delar man inte med Generation Ordning.

Rollerna ser ut att bli ombytta då Generation Ambition tidigare varit de som krävt mer flexibla arbetstider för att klara sitt livspusslande, nu som arbetslagsledare eller rektorer ska leda en generation av unga lärare som vill ha en strikt uppdelning mellan arbete och fritid.

Höga ambitioner Åldersklasserna födda på 60- och 70-talet har alltså höga ambitioner för sina liv. Men deras uppfattning om att lyckas leva upp till sina höga ambitioner växlar. Ambitionsnivå är en sak och att nå upp till sina ambitioner är en annan sak. Intressant att notera är att de som säger sig ha ont om tid inte är de som upplever framgång, utan de som misslyckas med att nå sina förväntningar. Ens mål måste vara rimliga. Det gäller att fördela sin kraft olika mycket på de skilda ambitionerna. Då klarar man bättre av tidspressen.

Bilden av den trängda generationen som en grupp av tidsjagande åldersklasser stämmer inte helt. Särskilt de framgångsrika inom Generation Ambition säger sig just klara av tidspressen genom att fokusera olika mycket på skilda sfärer i livet. En första grupp är karriäristerna. De sätter jobbet i fokus. Denna grupp består oftast av anställda män i olika chefspositioner, som arbetar 45-50 timmar per vecka och inte vill byta jobb samt sällan är sjukskrivna. En annan grupp som lyckats klara av tidspressen sätter istället fritiden i fokus.

Dessa är vanligen anställda kvinnor med god ekonomi, som motio-

Dagens verklighet – generationer med skilda värderingar

75

nerar regelbundet, saknar barn och har många vänner. En tredje grupp är de som lägger sitt fokus på familjen. Familjefantasten är vanligen en kvinna som bor med sina barn och man i en villa.

Generation Ambition är en materialistisk generation, uppvuxen under årtionden med en snabb tillväxt. Pengar och prylar är inte oviktiga. Här finns statussökande friska män, ofta chefer, med planer både på att byta jobb och bostad. Här finns idealister, vars mål är att skapa en bättre värld. Man oroar sig för miljöförstöring och klimathot och har ambitionen att köpa ekologiskt odlade och rättvisemärkta varor. Även här framstår skillnaden mellan Generation Ambition och Generation Ordning som tydlig, med risk för till och med värderingskollisioner. Det är ingen lätt uppgift som dessa 60- och 70-talister kommer att få de närmaste tio åren. De kommer att möta unga med ganska, för att inte säga mycket, annorlunda värderingar både vad gäller arbetslivet i sig och relationen mellan arbete och fritid. Särskilt stor blir utmaningen för morgondagens skolledare, då dessa ska leda och inspirera lärare vars generationsvärderingar skiljer sig mycket ifrån ledningens och de äldre kollegornas synsätt. Lägg därtill elever, som sedan de har kunnat gå och stå, lärt sig simulera stora delar av vuxenvärldens roller och handlande via olika datorspel.

Generation Ambition kommer att dominera i många år framåt i skolans värld både bland skolledare, arbetslagsledare och som de mer erfarna lärarna. Det helt övervägande flertalet av dem kommer dessutom att vara kvinnor. De flesta manliga lärarna försvann när 30- och tidiga 40-talister gick i pension.

Skolelevernas föräldrar kommer å andra sidan i större utsträckning att bestå av Generation Ordning. Vad händer när dessa 60- och 70-talistkvinnor, med krav på balans i livet i form av rik fritid och

76

Dagens verklighet – generationer med skilda värderingar

hälsa, möter en ny generation av kravställande föräldrar i Generation Ordning med sina starka familjevärderingar? Generation Ambition kläms då inte bara av sina ambitioner, utan också av de allt mer krävande föräldrarna i Generation Ordning. Eller kan det lösa sig så smidigt att de finner varandra i gemensamma värderingar om att nå balans mellan arbetstid, familjeliv och fritid?

Frågor aTT DiskuTera

■ Vilka krav ställs på rektorer och lärare födda på 60- och 70-talet som ska ta emot en ny generation av lärare födda på 80- och 90-talet? Vilka kunskaper kan de överföra från lärare och rektorer födda på 40- och 50-talet, innan dessa har pensionerat sig?

■ Vad är den stora utmaningen för såväl lärare som skolledare när de möter föräldragenerationen födda på 80- och 90-talet?

ig på sätta d e e t in är båd Försök na, de r e t s li r a itä a. h 70-t tiautor n a 60- oc h c ro ånga ualiste a på m id lv ä iv j d s in e sig t. ätter d amtidig Dock s s – r la sto

DaGEns VErKlIGhET – GEnEraTIonEr mED sKIlDa VärDErInGar

77

Två motstridiga berättelser I stora drag är alltså skolans intressenter, alltifrån lärare till HR-chefer inom industrin, eniga i den stora gemensamma berättelsen. Men studien visar också motstridigheter. Mycket talar för att motstridigheterna, i större utsträckning än de gemensamma tankarna, styr de åsikter som finns i, respektive utanför, skolan. Oenigheten rör så väsentliga ting som vad skolan är till för och vart skolan är på väg.

De två motstridiga berättelserna sammanfattas i bilden nedan och frågorna var de samma som tidigare.

Inifrånperspektiv

Utifrånperspektiv

Skolfolkets berättelse

kundernas berättelse

1. Segregerat samhälle

1. global konkurrens

• Ökad förändringstakt.

• Internationaliserat näringsliv.

2. hopplös situation

2. brister hos lärare och ledning

• Dålig status.

• Lärarflykt från skolorna.

• Brist på pengar.

• Otillräckligt engagemang.

• Dåligt ledarskap.

• Bristande idéflöde.

3. satsa på skolans personal

3. Ämnesfokus och kvalitetskontroll

• Mer ekonomiska resurser.

• Högre löner, fortbildning, skolledarut­veckling.

• Mer makt åt lärarna.

• Specialskolor, naturvetenskap och språksatsningar.

• Kvalitetsuppföljning av skolor, lärare, elever.

• IT-stöd för administration och pedagogik.

4. skapa trygga människor

4. öka konkurrenskraften

• Tid för omsorg.

• Tid att ge eleverna förutsättningar för harmoniskt liv.

• Skapa toppkompetens.

• Skapa entreprenörer.

Figur 2. De motstridiga berättelserna om skolans framtid 96

Skola för vem och vad?

Skolfolkets berättelse Den ena berättelsen, som har ett tydligt inifrånperspektiv, framförs i första hand av lärare, rektorer, blivande rektorer och representanter för friskolor. Vi kan kalla den ”Skolfolkets berättelse”. Här berättas om skolan i ett samhälle med allt snabbare förändringstakt och en allt större segregation både mellan skolor och mellan elever med olika förutsättningar. Man tycker inte att framtiden ser ljus ut, den verkar istället föra med sig ökade klyftor och utslagning. Detta samtidigt som man anser att situationen i skolan präglas av en hopplöshet med bristande resurser, uppgivna lärare med sjunkande status och stora behov av resurser i form av pengar och ökad lärartäthet och mer specialpedagoger. Många i denna berättelse ser risken med att lärarna flyr yrket.

Med en så dyster framtidsbild blir strategierna uppenbara; satsa kraftigt på skolans personal med mer pengar både till skolan och till lärarnas lönekuvert. Högre lön kommer att leda till höjd status och locka fler begåvade pedagoger till skolan. Stora satsningar bör också göras när det gäller fortbildning av lärare och ledarutveckling för skolledarna. Nio av tio skolledare vill att det ska satsas mer på dem.

Själva syftet med skolan är att skapa trygga, sociala människor och att skolan ska ge omsorg och förutsättningar för ett harmoniskt liv.

Kundernas berättelse Den andra berättelsen framförs främst av dem som befinner sig utanför skolan, men även elever och föräldrar tycker och tänker som i denna berättelse. Vi kan kalla den ”Kundernas berättelse”. Här menar man att det är den globala konkurrensen, internationaliseringen av näringslivet och den allmänt ökade rörligheten över nationsgränserna som är de viktigaste drivkrafterna som påverkar skolan, alltså ett tydligt utifrånperspektiv på skolan. Syftet med skolan blir då uppenbart, man bör satsa på att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft.

Skola för vem och vad?

97

I denna berättelse ser man att skolans problem och utmaningar finns i skolan och inte utanför. Man anser att det handlar om att skolan måste lära sig att navigera i en förändrad värld, inte att de ska få mer resurser. Problemen, menar man, består av bristande engagemang, bristande ledarskap och till och med brister när det gäller att finna nya idéer – de ser rent av en uppgivenhet hos både lärare och skolledare.

För att Sverige ska kunna bli ”världens bästa skola” framhålls i denna berättelse att man måste ta krafttag och våga satsa på eliter, få fram toppbegåvningar och fler entreprenörer bland eleverna. Vidare behövs krafttag när det gäller kvalitetsstyrning med utvärderingar av både elever, lärare och skolor, för att säkerställa att målen uppfylls och att man når goda resultat. Även satsningar på språk, teknik och naturvetenskap beskrivs vara viktiga strategier för att öka Sveriges konkurrenskraft. Det är framför allt i teknik och naturvetenskapliga ämnen som Sverige tappar i internationella jämförelser. Sverige ligger strax över EU-snittet i dessa ämnen, vilket kanske är lite dåligt med tanke på Sveriges historia som teknik- och ingenjörsnation.

En annan viktig strategi i ”Kundernas IT är i särklass berättelse” är att satsa på IT-utveckden starkaste drivkraften ling, både som administrativt stöd som kommer att påverka och som pedagogiskt hjälpmedel. skolan i framtiden.

Det är främst föräldrar, näringsliv och beslutsfattare som anser att detta är en viktig strategi. I ”Skolfolkets berättelse” framkommer att lärare och skolledare är mer tveksamma till detta.

Dagens samhälle kräver att elever tillägnar sig digital kompetens för att söka kunskap och information samt umgås och deltar i nätverk på ett bra sätt, något som tydligt visar sig i den gemensamma berätttelsen där samtliga intressenter anser att IT är den i särklass starkaste

98

sKola För VEm och VaD?

drivkraften som kommer att påverka skolan i framtiden. I kundernas berättelse, är själva syftet med skolan att den ska bidra till att öka Sveriges internationella konkurrenskraft. För att det ska lyckas anses det behövas toppkompetens samt nya entreprenörer.

Lärandet tar nya former Trots att skolan fortfarande står i centrum för lärande förlorar den mark som samhällets främsta lärmiljö. Det som dagens och morgondagens barn lär sig sker i allt mindre utsträckning inom skolans väggar. Istället är Internet, underhållningsindustrin och TV:n morgondagens främsta förmedlare av kunskap och lärande, om vi får tro skolans intressenter. Lärandet tar nya former, vilket ställer krav på att skolan hänger med i IT-utvecklingen, utvecklar ny pedagogik och gör undervisningen mer stimulerande och inte minst mer effektiv.

Friskolornas tillväxt kanske är ett tecken på att andra utbildningsaktörer intar skolmarknaden. Vi vet att svensk friskola går på export.

Kunskapsskolan står i startgroparna för att bedriva verksamhet i Storbritannien och där är man mycket intresserad av den svenska modellen med fristående, offentligt finansierade skolor. Kan det vara nästa stora svenska exportsuccé?

Frågor att diskutera

■ Hur kan ni göra för att bättre rusta er för framtiden på er skola?

■ Hur kan ni göra för att minska riskerna med ökade kunskaps­ klyftor mellan skolor och mellan elever?

■ Hur kan ni öka samarbetet med arbets- och näringsliv på er skola?

■ Hur kan ni göra för att öka elevernas intresse för språk, natur och teknik?

Skola för vem och vad?

99

För att skapa en positiv förväntanskultur måste alltså rektor: • vara medveten om och kunna bemöta lärarkulturen Att vara medveten om och ha förmåga att bemöta lärarkulturen är en självklar ledaregenskap hos rektor. Lärare har ett kunskapsyrke.

De har en tradition av akademisk självständighet och de är ofta kritiska till förändring, om det inte sker på deras egna villkor – något som gäller i de flesta kunskapsyrken. De har sin pedagogiska och ämnesmässiga kompetens, de har erfarenhet av barns och ungas utveckling och lägger inte sällan ner ett stort engagemang i sitt arbete. Lärare vill ofta ha rektorer som själva är lärare, annars accepteras inte ledarskapet. Ledarskap i en kunskapsorganisation skiljer sig från traditionellt ledarskap i så motto att engagemang och kulturskapande blir viktiga ingredienser.

• vara inspirerande och engagerande som ledare Vi kanske alla någon gång har fått uppleva en inspirerande och engagerad chef eller ledare. En som brinner för sin uppgift och som kan sprida sin entusiasm till andra. Vi som har det vet hur det är, man blir lätt smittad och dras med i en positiv utveckling som också bidrar till att dra fram det bästa ur en. Sådana ledare gör att man skapar saker och åstadkommer stordåd.

• vara bra på att skapa välfungerande team Lärarna ingår i ett kollektiv, även om de oftast är ensam i själva undervisningssituationen och kanske inte ens vill att andra ska lägga sig i det egna arbetet. Den kraft som kan förlösas när engagerade lärare samarbetar mot ett mål ska inte underskattas. För att ett gott samarbete ska fungera krävs en skicklig teambyggare och det borde, om det inte är det, vara ett av de viktigaste utbildningsin­ slagen för både rektorer och lärare.

114

Positiv förväntanskultur – vägen till framtiden

• vara inriktad på att hela tiden sträva efter hög kvalitet i skolarbetet Vilka föräldrar vill inte att deras barn ska gå i en väl fungerande skola, där barnen når goda resultat? Kvalitetsarbete tror vi kommer att bli allt mer betydelsefullt i skolan. Att lära av misstag och ta lärdom av framgångsrika erfarenheter från andra kommer att bli vanligare. Och för att skapa kvalitet måste man utvärdera och mäta elevernas resultat, men också lärarnas prestationer måste utvärderas i större utsträckning än idag. I arbetslivet i övrigt mäts det både på längden och tvären och medarbetare och chefer utvärderas kontinuerligt. I skolan sker inte detta generellt sett. De enda som utvärderas är eleverna, som om deras prestationer hängde löst och inte ingick i sammanhanget. För att förbättra resultat krävs utvärdering och återkoppling.

Frågor att diskutera

■ Har ni en vision på er skola och er skolförvaltning som är engagerande?

■ Hur lyckas en rektor få med sig lärare i utvecklingsarbetet?

■ Hur skapar man välfungerande lärarteam?

■ Hur kan man sträva efter hög kvalitet i undervisningen?

■ Hur kan man utvärdera och säkra de resultat man når i skolarbetet?

Positiv förväntanskultur – vägen till framtiden

115

Skolutveckling

Skolutveckling

Thomas Fürth är forsk­ ningsledare på Kairos Future, författare och välkänd föreläsare.

Göran Krafft är partner och seniorkonsult på Kairos Future samt pro­ jektledare för studierna som presenteras i boken.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Thomas Fürth & Göran Krafft

Den här boken vänder sig till dig som arbetar i skolan och vill öka din beredskap inför framtidens utmaningar.

Författarna beskriver de viktigaste framtidstrenderna och hur dessa kan påverka skolan. Olika generationers värderingar lyfts fram för att visa vilken betydelse skillnader kan få för skolan. Allt framställs i ett globalt perspektiv.

I boken presenteras två stora forskningsprojekt där bl a lärare, elever, beslutsfattare och folk från näringslivet har intervjuats om vad som behöver förändras i den svenska skolan och vad syftet med den är i framtiden.

Vidare beskrivs vilka utmaningar rektor ställs inför och vad som kännetecknar en bra rektor. Författarna visar vad som leder till goda resultat i skolan.

Intressant fakta och stimulerande teorier varvas med diskussionsunderlag. Dessa frågor går alldeles utmärkt att resonera om i lärarlag och på andra sammankomster.

Framtiden börjar i klassrummet

Framtiden börjar i klassrummet

Framtiden börjar i klassrummet o m at t m o t i v e r a l ä r a r e o c h e l e v e r at t m ö ta ­f r a m t i d e n s u t m a n i n g a r

Thomas Fürth Göran Krafft