Röster från Latinamerika nr 1 2013 by Sori Lundqvist

Röster från Latinamerika Latinamerikagruppernas tidning #1 2013

ANALYS AV FOLKETS TOPPMÖTE I CHILE 2012 Allianser för direkt och deltagande demokrati. Sidan 3

NYA METODER FÖR KRIMINALISERINGEN Allt fler ledare utsätts för hot i Guatemala. Sidan 4

TE M AV A: SO KRI CIA MIN L A AL RÖ ISE RE RIN LS G ER

LAGAR KRIMINALISERAR SOCIALA PROTESTER Ecuadors president kritiseras för ökad kriminalisering. Sidan 6

”DE SKJUTER OCH VI FÖRSVARAR OSS” Mapuchefolket i Chile kämpar för rätten till mark. Sidan 8

2 LEDARE/ RUTAN

Brott och straff för att kväva protester dualiseras kampen för rättigheter genom att enskilda misstänkliggörs och stämplas som brottslingar. Där försvinner den sociala konfliktens innebörd och legitimitet in i juridikens paragrafer, byråkrati och straff.

änniskor som fredligt protesterar mot orättvisor bemöts allt oftare med våld. I Latinamerika så väl som i Europa. I Spanien och Grekland attackeras fredliga demonstrationer av militär och polis. Men förtrycket slutar inte där. I syfte att få slut på protester och avskräcka engagerade medborgare från att protestera använder sig makten av juridik. Protesten stämplas som ett brott. Brott och straff har blivit vardag för ledare och engagerade medborgare som protesterar. Genom kriminaliseringen av protesten flyttas den sociala kampen från den politiska debatten till en juridisk arena. Där indivi-

I Latinamerika är ofta kriminaliseringen av sociala rörelser kopplad till råvaruutvinning och utländska investeringar. Juridiska ramverk och domstolar används för att skydda utländska investeringar mot protesterande lokalbefolkning som drabbas av miljöförstörelse och socialt förtryck. Ledare för sociala rörelser åtalas för allt från stöld och förtal till miljöbrott, terrorism och mordförsök. Människorättskämpar häktas och frihetsberövas under lång tid utan rätt till försvar eller rättegång. ”Det blir allt svårare att protestera. Regeringen har lagar som gör att vi stämplas som terrorister”, konstaterar Carmen Ugarte, ursprungsfolksledare som aktivt protesterat mot gruvbolaget Buenaventuras miljöförstöring

i Peru. Carmen Ugarte har fem åtal emot sig på grund av sitt deltagande i demonstrationer mot Buenaventura. Svenska pensionspengar, via första AP-fonden hade fram till förra året stora investeringar i gruvbolaget. När vi träffade AP-fondernas Etikråd tog Carmen fram papper från rättegångarna. Åtalspunkterna är under all kritik. Det är uppenbart att syftet är att avskräcka Carmen från att fortsätta leda mobiliseringarna mot gruvdriften. I Chile har mapuchefolkets protester kriminaliserats genom Pinochets ”antiterroristlagar” som innebär att människor kan hållas häktade misstänkta för terrorism upp till två år utan rätt till advokat.De åtalade döms i militärdomstolar vilket vanligtvis ger extremt långa fängelsestraff. De sociala rörelserna i Colombia är en ständig måltavla för terroriststämpling. I Ecuador dömdes förra året Carlos Perez, jurist och ordförande för en lokal organisation, till åtta dagars fängelse för protester mot ny vattenlag som hotar tillgången i området

Kimsacocha. Även studentrörelsen i Mexiko drabbades hårt under 2012 av rättegångar och domar mot unga studentledare. Kriminaliseringen av protester hotar principiella mänskliga rättigheter, såsom yttrandefriheten och rätten till organisering. Det är en form av förtryck som döljs bakom lagar och kostsamma rättegångar men som har som syfte att kväva kampen mot orättvisor och stämpla människorättskämpar. Frågan måste därför uppmärksammas i den politiska dialogen och på alla nivåer. Om rätten till och utrymmet för samhällsengagemang kvävs och begränsas, hindras möjligheten att bekämpa orättvisor och förtryck.

Francisco Contreras Ordförande Latinamerikagrupperna

Rutan Vill du bli publicerad här? Maila info@latinamerikagrupperna.se

Illustration av Sori Lundqvist

Överraska någon med Latinamerikagruppernas ”Kort för rättvisa”

Pengarna från kortet går direkt till de latinamerikanska folkrörelsernas arbete för folkligt inflytande, demokrati och mänskliga rättigheter. Du kan själv välja text på kortet och få det skickat direkt till mottagaren, eller få det skickat till dig så att du kan överlämna det personligen. Beställ via hemsidan: http://latinamerikagrupperna.se/vart-material/gavobrev

Röster från Latinamerika är Latinamerikagruppernas tidning om Latinamerika ur ett folkrörelseperspektiv. Tidningen fokuserar på småskaliga jordbrukare, lantarbetare och ursprungsfolk samt deras kamp för hållbar utveckling och social rättvisa. Röster från Latinamerika är ett verktyg för att lyfta och informera om de frågor som vi och våra samarbetsorganisationer arbetar med, kort och gott ett redskap för förändring. Röster från Latinamerika ges ut fyra gånger per år inklusive ett temanummer. En prenumeration kostar 100 kr/år. Blir du medlem i Latinamerikagrupperna får du tidningen på köpet.

CHILE 3

Tillsammans mot ett paradigmskifte

Färgstark dans i samband med invigningsakten av Folkets toppmöte i Santiago, Chile.

”Hav till Bolivia” och ”Frihet för de politiska mapuchefångarna” var några av de slagord som ekade under Folkets toppmöte i Santiago, Chile, i slutet av januari 2012. Nära 400 organisationer och sociala rörelser från Latinamerika och Europa deltog på mötet. Folkets toppmöte hölls parallellt med det första toppmötet mellan EU och den latinamerikanska- och karibiska organisationen Celac, som gick av stapeln samma helg i Santiago. På plats på Folkets toppmöte fanns bland annat en stor uppslutning av ursprungsrörelser från Bolivia, Ecuador och Paraguay, som delade med sig av sina erfarenheter och stöttade mapuchefolket i Chile som i dag upplever en stark repression från den chilenska staten. De talade om vikten av att ena länders sociala rörelser och tillsammans kämpa för förändring av den politiska strukturen.

Redaktion: Sori Lundqvist, Lisa Karlsson Ansvarig utgivare: Annelie Andersson Grafisk form: Sori Lundqvist Tryck: Myran Grafiska, 2013 ISSN: 2001-0397

– Mapuches, känn er inte ensamma, vi finns för att stötta er! sa Leandro Llosa, från Cochabamba i Bolivia, under ett av seminarierna rörande ursprungsfolks rättigheter.

Allianser som gett resultat En rad internationella organisationer som arbetar mot de transnationella företagens framfart i Latinamerika och ödesdigra utvinningsmetoder deltog också under mötet. Flera organisationer ifrågasatte statens relation till företag och staters roll i världsekonomin. Folkets inflytande över staters beslut måste stärkas, ansåg många. Under mötet debatterades dock inte bara problem utan deltagarna

Omslagsbild: I november 2012 samlades en rad organisationer utanför kongressen i Guatemala City för att utöva påtryckningar mot regeringen för godkännandet av lagen om landsbygdsutveckling. Foto: Lina Karlsson

delade även med sig av erfarenheter där folkliga påtryckningar gett resultat. Ett sådant kom från sociala rörelser i Costa Rica som lyckats stoppa GMO-företaget Monsanto från att sprida sina genmodifierade grödor i landet. På samma sätt har rörelserna på Costa Rica även lyckats få igenom ett förbud mot öppna dagbrott. Men vägen dit har varit lång. – Det tog 18 år att få igenom den lag som förbjuder öppna dagbrott i Costa Rica. Först var vi sociala rörelser tvungna att övertyga fler organisationer och rörelser om hur skadliga dessa är för miljön, sedan var vi tvungna att få allmänheten att förstå varför detta var viktigt för dem. Det var också väldigt viktigt att se till att frågan blev stor i media, sa Grace Garcia, från Jordens Vänner.

intensivt kampanjande och folkomröstning, ansåg hon.

Paradigmskifte Det diskuterades hur världens sociala rörelser tillsammans ska arbeta för att främja ett paradigmskifte mot ett gott leverne, buen vivir, byggt på harmoni mellan människor, natur och miljö, där mänskliga rättigheter såväl som naturens rättigheter tas till vara och där ekonomin bygger solidaritet. En värld där demokratin är direkt och deltagande och där folkets röster hörs. Som en av talarna under avslutningsakten sa, det finns bara ett sätt att komma framåt, genom att kämpa, kämpa, kämpa!

Text och foto: Lisa Karlsson Latinamerikagrupperna

Nyckeln till framgång har varit starka allianser mellan rörelser, Medarbetare: Kristin Eriksson Valentim, Lina Karlsson, Natalie Carranza, Jenny Mörk, Hugo Wigbrand, Åsa Callmer, Lisa Karlsson.

Kontakt: Sori Lundqvist, Latinamerikagrupperna, sori.lundqvist@latinamerikagrupperna.se www.latinamerikagrupperna.se

4 GUATEMALA

”Hoten kommer från flera håll”

FAKTA: Campo pagado ”Campo pagado” är ett slags politisk annons som publiceras i tidningar mot betalning. I Guatemala är metoden vanligt förekommande för att attackera småbrukar- och ursprungsfolksrörelsen. För närvarande främst för att driva kampanj mot rörelsernas lagförslag om landsbygdsutveckling.

Kriminaliseringen av ursprungsfolks- och småbrukarrörelser ökar i Guatemala. Daniel Pascual, ledare för organisationen Comite de Unidad Campesina (CUC), har utsatts för såväl verbala som fysiska hot under det senaste året.

Kriminaliseringen av sociala rörelser i Guatemala blir alltmer påtaglig. Det senaste 18 månaderna har präglats av mediala smutskastningskampanjer, hot mot ursprungsfolksledare och ökad militarisering. Daniel Pascual, ledare för organisationen Comité de Unidad Campesina (CUC) och styrelsemedlem i mayanätverket Waqib’ Kej, är en av dem som fått motta såväl verbala som fysiska påhopp från meningsmotståndare. – Hoten kommer från flera håll, förklarar han. – Dels blir vi utmålade som terrorister av ett tiotal kolumnister. De skriver dagligen illa om sociala rörelser i allmänhet och CUC i synnerhet. Sedan finns det också ”anti-terroriströrelser” som menar att vi är brottslingar och kommunis-

ter. De grupperna attackerar även internationella organisationer som hjälper oss ekonomiskt.

Sågar lagförslag En av de senaste kampanjerna gentemot sociala rörelser i landet står intressegruppen ”Chapines Unidos Por Guate” för. I en flersidig folder, som de låtit publicera genom att köpa utrymme i guatemaltekisk dagspress, sågar de lagförslaget om landsbygdsutveckling. Ett förslag som flertalet småbrukar- och ursprungsrörelser står bakom och som erkänner ett flertal av deras rättigheter. I foldern pekas även de organisationer som stödjer förslaget

ut. I synnerhet CUC, som beskrivs som en aggressiv huvudaktör med protester och blockader som vapen. – Kriminaliseringen mot sociala rörelser är generell. Men det finns också en kampanj som riktar sig specifikt mot CUC och mot mig som person, säger Daniel Pascual. Organisationen Conic, Coordinadora Nacional Indígena y Campesina, nämns också och påstås ha haft hotfulla toner i texter riktade mot dem som inte röstar för förslaget. Även internationella organisationer som stödjer CUC och Conic pekas ut i foldern, däribland Action Aid, Oxfam och svenska

Kooperation utan gränser.

Våld och fysiskt hot I slutet av januari hotades Daniel Pascual av okända gärningsmän med en machete när han befann sig i San Juan Sacatepéquez för att solidarisera med de protester som lokalbefolkningen driver mot företaget Cementera Progreso. Oscar Fernando Bracamonte, borgmästare i området, anklagade sedan CUC och Daniel Pascual för att underblåsa våldet och splittra befolkningen i regionen. Enligt den internationella småbrukarrörelsen Cloc/La Vía Campesina Centralamerika lät även borgmästaren publicera ett antal ”campo pagados” – betalda politiska annonser – med dessa anklagelser. – De vill förvanska vår kamp för

GUATEMALA 5 mänskliga rättigheter till terrorism, säger Daniel Pascual. Daniel Pascual är inte ensam om att få utstå hot på grund av sin kamp för rätten till mark. I juni förra året mottog bland annat byledaren samt gruvkritikern Yolanda Oqueli Veliz ett flertal hot per telefon. Yolanda blev senare skjuten av okända gärningsmän men överlevde. Även Domingo Hernández Ixcoy, en av ledarna för Maya-nätverket Waqib’ Kej, dödshotades under 2012.

Text och foto: Lina Karlsson Latinamerikagrupperna I slutet av november 2012 samlades en rad organisationer utanför kongressen i Guatemala City för att utöva påtryckningar mot regeringen för godkännandet av lagen om landsbygdsutveckling. Lagförslaget motarbetas kraftigt av intressegruppen ”Chapines Unidos Por Guate”.

Stöd Waqib’Kejs och Cloc/La Vía Campesinas försvar av de mänskliga rättigheterna i Guatemala! Ge ditt bidrag på 90 10 17-4.

Rättvis Vinhandel stärkte sina allianser i Sydafrika

I slutet av förra året och en bit in på detta har arbetare inom frukt och vinindustrin strejkat i Sydafrika. De vill framför allt få löner som går att leva på, ett krav som är fundamentalt i kampanjen Rättvis Vinhandel och som var en av de frågor som diskuterades när kampanjen träffades i Kapstaden i slutet av februari. På plats fanns deltagare från Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Chile och Argentina, samt flera organisationer i Sverige och Sydafrika, som tillsammans bildar kampanjen Rättvis Vinhandel. På agendan stod framför allt utvärdering av kampanjen och planering av fortsatt verksamhet.

organisationerna i kampanjen är starkt kritiska till.

– Kampanjen Rättvis Vinhandel är ett viktigt redskap i kampen för att lantarbetarnas rättigheter ska följas, för att arbetarna ska respekteras och få en skälig lön som går att leva på. Arbetarnas hälsa måste gå före ökad handel, säger Alicia Muñoz Toledo, från Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Anamuri, Asociación Nacional de Mujeres Rurales e Indígenas, som deltog under konferensen.

Under konferensen i Sydafrika gjordes även flera studiebesök på gårdar och gruppen träffade människor som kämpar för att få tillgång till jord, som lyckats skapa sig matsuveränitet där de bor och som kämpar för en bättre tillvaro.

Tillsammans med Raimundo Laugero från den argentinska småbrukarorganisationen MNCI, Movimiento Nacional Campesino Indígena, lyfte Alicia temat matsuveränitet under konferensen. De ville visa hur rätten till vatten, jord, en lön som går att leva på,

– Uppförandekoden är svagare än de lagar som redan finns i länderna, vilket gör den oduglig. Vi vill istället ta fram ett förslag på en egen uppförandekod. En kod som verkligen skulle göra skillnad för arbetarna.

Foto: Åsa Eriksson

Under konferensen i Sydafrika gjorde kampanjgruppen ett studiebesök tillsammans med Surplus People Project, medlemmar i Via Campesina, till ett samhälle utanför Grabouw som försöker organisera sig för att få rätten till de arbetarbostäder där de bor samt närliggande mark. Längst till vänster syns Raimundo Laugero från MNCI, och intill Alicia Muñoz, från Anamuri.

hälsosam mat och värdigt arbete hänger ihop. – Det var väldigt intressant att diskutera matsuveränitet med de andra organisationerna, då visionen av det ser olika ut. Vi har tankar som är nya för dem och de

har visioner som är nya för oss. På så sätt stärker vi varandra och våra allianser genom dessa möten. Det är en fantastisk erfarenhet! Under konferensen debatterades även Systembolagets uppförandekod, BSCI, som flera av

– Vi träffade fantastiska människor som skapat mycket av mycket lite. Det var väldigt inspirerande och stärkande. Både på ett personligt och professionellt plan.

Text: Lisa Karlsson Latinamerikagrupperna Läs mer om Rättvis Vinhandel på www.latinamrikagrupperna.se/rattvisvinhandel

6 ECUADOR

Lagar stoppar sociala protester i Ecuador

Ida Paiz från Rempe - Red Mujeres Politicas Ecuador - ett politiskt nätverk för kvinnor, demonstrerar utanför rättegången. Hon anser att president Correa ligger bakom den orättvisa behandlingen av Luluncoto-fångarna. Foto: Natalie Carranza

I flera latinamerikanska länder sker en oroande utveckling där lagar införs som syftar till att kriminalisera sociala protester. Ecuador är inget undantag. 2010 infördes en skärpt lagstiftning för brott som innebär avstängning eller störning av trafiken. I praktiken innebär det i många fall skärpt straff för försvaret av mänskliga rättigheter. I början av mars 2012 samlades tio politiska aktivister i en lokal i området Luluncoto, i Ecuadors huvudstad Quito. De skulle diskutera koncept som Sumak Kawsay, den andinska livsfilosofi som bland annat ursprungsfolken kämpar för att staten ska verka efter, och innebörden av plurinationella stater. Diskussionen var en förberedelse inför en demonstration till förmån för vattnet, livet och ursprungsfolkens rättigheter. Men mötet avbröts abrupt av en

polisrazzia och de tio aktivisterna häktades - utan att polisen hade order om detta. Enligt åklagarna fann polisen bevis på platsen i form av foton och brev med mera, som tydde på att aktivisterna hade samröre med terrorstämplade grupper, så som Grupo de Combatientes Populares i Ecuador. – Under tiden som polisen

Fakta: Kriminalisering av sociala protester i Ecuador Den nu omvalde presidenten, Rafael Correa, och hans regering har kritiserats hårt av bland annat de nationella ursprungsfolksrörelserna Ecuarunari och Conaie för att ha bidragit till en ökad kriminalisering av de sociala rörelserna i landet. Enligt Ecuarunaris kommunikatörer är 200 ledare och medlemmar av ursprungsfolksorganisationer för närvarande förföljda och kriminaliserade av den ecuadorianska staten. Den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter fastställer att: ”Kriminaliseringen av legitim mobilisering och social protest, antingen genom direkt förtryck av demonstranterna eller genom utredning och åtal, är oförenligt med ett demokratiskt samhälle där människor har rätt att uttrycka sin åsikt”.

stormade lokalen blev jag och de övriga aktivisterna inlåsta i ett rum, medan polisen planterade ”bevisen” utanför. Det enda polisen egentligen hittade var t-shirts med Che Guevara-tryck och skivor med Victor Jara, berättar en av aktivisterna, Royce Gomes, 26.

serade grupper för brott, såsom störning av trafiken, och därigenom straffbelägga den sociala kampen. Lagarna kan också användas för att säkerställa straffrihet för polis och militär, vilka på så sätt riskfritt kan använda övervåld mot demonstranter, menar CIDSE.

Royce Gomes satt häktad i nio månader innan han och sju av hans kamrater till slut släpptes i december förra året.

– Kriminaliseringen av fackliga ledare, ledare för ursprungsfolksrörelsen och försvarare av Moder Jords rättigheter är permanent från den ecuadorianska statens sida. Vår önskan är att de slutar kriminalisera och förfölja oss. Vi försvarar våra och Moder Jords rättigheter och kommer att fortsätta kämpa sa Delfin Tenesaca, ordförande för ursprungsfolksrörelsen Ecuarunari i Ecuador, i den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter när de tog upp fall av kriminalisering av sociala rörelser i Ecuador, i november 2012.

Den 26 februari föll domen över de två kvarvarande häktade kvinnorna Abigail Heras och Cristina Campaña. De fick ett års fängelse för ”försök till organiserad terrorism” vilket betyder att de släpptes fria söndagen den 3 mars, då det gått exakt ett år sedan de arresterades.

Internationell kritik CIDSE, en internationell allians av katolska utvecklingsorganisationer, anser att de skärpta lagstiftningarna mot sociala protester syftar till att skapa kontroll över de sociala rörelserna. Dels för att stoppa dem från att manifestera sina åsikter genom att skrämma dem till disciplin och tystnad, och dels för att kunna polisanmäla mobili-

Text: Kristin Eriksson Valentim Praktikant Latinamerikagrupperna i Ecuador

ECUADOR 7

Kamp om vatten ledde till fängelse För lokalbefolkningen i Kimsakocha, Ecuador, betyder de närliggande vattenkällorna livet. Att försvara källorna när de hotas av gruvutvinning har därför varit självklart. Men kampen har ett pris. Carlos Perez Guartambel, frontfigur i striden om vattnet, fängslades nyligen till en följd av demonstrationerna för bevarandet av vattnet. Sedan gruvbrytning började planeras i området 2002 har vattenkällorna i Kimsakocha varit hotade. Det kanadensiska företaget Iamgold fick då rättigheter att påbörja utvinning av källorna, men tack vare folkets protester och mobilisering har ännu ingen aktivitet utförts. En av de större protesterna ägde rum i maj 2010 då det genomfördes en demonstration mot den nya vattenlagen. En lag som innebär att utvinning av vattenkällor tillåts och vilken således även sätter vattenkällorna i Kimsakocha i fara. Över tusen personer gick med i den fredliga demonstrationen i syfte att försvara lokalbefolkningens rättigheter och deras elementära livskälla - vattnet. Men enligt den efterföljande polisrapporten slutade protesterna allt annat än fredligt. Flera personer arresterades och Carlos Perez Guartambel, ordförande för organisationen FOA, en federation för ursprungsorganisationer i provinsen Azuay, anklagades för att ha förstört polisbilar, misshandlat poliser och vandaliserat trafikljus. Carlos Perez själv menar att det enda de gjort sig skyldiga till är att försvara sitt vatten. – Allt började med att vi motsatte oss den nya vattenlagen. Vi ville inkludera en artikel som förbjuder utvinning vid vattenkällor. Om vi vill bevara vattnet måste vi skydda källorna där vattnet föds, säger han.

”För oss är vattnet heligt” Två år efter demonstrationen, i maj 2012, åtalades Carlos Perez tillsammans med två andra frontfigurer för protesterna, Federico Guzman, ordförande i församlingen Victoria de Portete och Efrain Arpi, ledare för samfälligheten Tarqui. Samtliga

Carlos Perez Guartambel, ordförande för organisationen FOA under en ceremoni i Azuay.

dömdes till ett års fängelse för ”terrorism och sabotage” men efter påtryckningar ändrades dock rubriceringen till ”vägblockering” och ”störning av allmännyttiga tjänster” och straffet sänktes till åtta dagar. Domen fastslogs av Högsta domstolen i Quito den 14 augusti 2012, men det dröjde till den 18 januari 2013 innan domen underrättades och de dömda var tvungna att presentera sig inför domstolen. – Jag känner mig inte som en brottsling. Om vi måste sitta i fängelse för vår kamp, för att vi försvarar vattnet, så är inte det något straff för oss. För oss är vattnet heligt. Det

är liv, säger Carlos Perez. Fallet är det första i Ecuadors historia i vilket en person döms till fängelsestraff för en social aktion. – Den som står emot längst kommer att segra, sa Carlos Perez till lokal-

tidningen El Mercurio i samband med att domen tillkännagavs.

Text och bild: Natalie Carranza Praktikant Latinamerikagrupperna i Ecuador

Fakta: Hotet mot Kimsakocha Det kanadensiska företaget Iamgold har planerat gruvbrytning i Kimsakocha sedan 2002. Undersökningar visar att det finns guld, silver och koppar att finna i marken under vattenkällorna, vilka idag ger färskvatten till tiotusentals närboende familjer. Gruvrättigheterna såldes av Iamgold i slutet av 2012 till INV Metals, ett företag som till hälften ägs av Iamgold. INV Metals rapporterar inför 2013 att brytning kan påbörjas i mars 2013. Svenska AP-fonderna har investeringar till ett värde av cirka 40 miljoner kronor i Iamgold.

8 CHILE

”Polisen skjuter och vi försvarar oss”

– Jag har ett stort ärr efter ett batongslag i huvudet som nästan dödade mig, säger Mijael Carbone, talesperson för cirka 120 mapuchefamiljer i området Temucuicui.

I Chile gör antiterroristlagar det nästan omöjligt för landets ursprungsfolk att kämpa för rätten till mark. Lagarna tillåter anonyma vittnen och extremt långa fängelsestraff. Mijael Carbone, som tillhör mapuchefolket, är en av dem som ändå strider om marken. – Där bakom de igenväxta buskarna, där gömmer de bussarna. Vi kör långsamt längs grusvägen vid en dal omringad av gröna kullar. 24-årige Mijael Carbone sitter vid ratten och berättar. Han bromsar in och vänder sig för att peka ut mot buskarna bakom en inhägnad. Jag kisar kraftigt, men ser bara nosen av en stor grön buss. Den är ett av ett tiotal fordon som den chilenska militärpolisen har i beredskap i området för att slå till mot protesterande mapuche. – De kan skjuta om de känner sig provocerade, så vi kör vidare, säger den unge Mijael. Vi befinner oss cirka 70 mil söder om huvudstaden Santiago, nära staden Temuco. I kommunen Ercilla ligger området som kallas

för den röda zonen i konflikten om jorden mellan den chilenska staten, skogsbolagen och mapuchefolket. När spanjorerna kom till det som idag är Chile i mitten av 1500-talet, levde ursprungsinvånarna mapuche i den södra delen av landet. Spanjorerna lyckades aldrig erövra mapuchefolkets land utan det blev den självständiga staten Chile som flera hundra år senare tillskansade sig större delen av mapuchefolkets territorium – år 1883. Den chilenska staten tog då tre miljoner hektar och auktionerade ut till chilenska och utländska kolonisatörer. Mapuchefolket fick behålla en halv miljon hektar. – Det var rena stölden, utan någon som helst kompensation. Det är detta vi har ärvt och det är den

kampen vi nu för vidare, kampen för att återerövra våra territorier, berättar Mijael Carbone. Det är tidig kväll och vi sitter i en nästan tom restaurang i centralorten Temuco, efter att ha tillbringat dagen hemma hos Mijael. När vi gick in på restaurangen kastade Mijael en menande blick på två män i randiga t-shirts, civilklädda poliser som helt öppet skuggar honom var han än rör sig. Vi såg dem redan dagen innan utanför domstolen, där jag mötte Mijael för första gången. Mijael Carbone tillhör en grupp på omkring 120 mapuchefamiljer i området Temucuicui. Han är werkén, det vill säga talesperson. – Vi har en väldigt klar bild av vilken mark som tillhör oss. Vi från Temucuicui har historisk rätt till 3 800 hektar. Hittills har vi återerövrat 2 000. Mijael talar lugnt och lågmält. Inte

en enda gång höjer han rösten eller visar på några starka känslor. – Vi går till gårdsägarna och pratar med dem. Vi upplyser dem om att den mark de lever på tillhör oss. Vi föreslår dem att ta kontakt med myndigheterna, som kan ge dem ersättning, antingen i pengar eller i form av ny mark. Det är en fråga som staten måste lösa. En del har lämnat gården frivilligt med en sådan lösning, men de flesta har vägrat. Och då ockuperar vi gården. Fredligt. Han gör en paus. – Tills polisen kommer. De skjuter och vi försvarar oss. Ockupationsrörelsen – eller för att använda Mijael Carbones ord återerövringsrörelsen – omfattar inte alla eller ens de flesta mapuches. Det finns enligt den senaste folkräkningen cirka 600 000 mapuche i Chile, vilket utgör 4 procent av landets befolkning. De allra flesta har emigrerat till

CHILE 9 städerna eller blivit enskilda bönder och integrerats i det chilenska samhället. Andra som fortsätter att leva i kollektiv har tagit emot statliga bidrag och lån och nöjt sig med det. Och det finns de som Mijaels folk i Temucuicui som kämpar för att återta de territorier som den chilenska staten tog ifrån dem för 130 år sen. Araucanía, mapucheregionen, är idag den fattigaste delen av Chile, ett land som sticker ut i Latinamerika för sin snabba ekonomiska tillväxt och för sina enorma sociala klyftor. Och bland de allra fattigaste i landet finns åtskilliga mapuche, många av dem är jordlösa. Sedan Chile övergick från militärdiktatur till demokrati 1990 har mapucheockupationerna ökat för varje år. De flesta har slutat med våldsamma polisingripanden, tre unga mapuche har dödats av militärpolisens kulor, många fler har skadats och ytterligare många andra har fängslats. Skadad och fängslad har Mijael Carbone blivit många gånger. När han var åtta år kom militärpolisen och välte allt i hemmen hos några familjer i Temucuicui. Mijael var i skolan och sprang hem för att skydda sin mormor. Då sköt polisen honom med gummikulor i båda fötterna. Första gången han greps var han 15 år. Han misshandlades svårt, både då och vid senare gripanden. – Jag har ett stort ärr efter ett batongslag i huvudet som nästan dödade mig. Men Mijael säger inte ett ord om ett annat övergrepp han utsattes för och som jag får höra senare av andra personer. Polisen hängde honom med ett rep runt fötterna upp och ner på en helikopter och höll honom under vattnet flera gånger i en sjö. För att skrämma honom och de andra rebelliska mapuche. – Det förekommer tortyr här i Chile, säger han och gör en ny demonstrativ paus. Men låter vi dem skrämma oss till tystnad så kommer vi aldrig att få upprättelse. Mijael beskriver en situation där staten agerar i maskopi med de stora skogsbolagen, som äger hundratusentals hektar mapuchemark. – Både bolagen och gårdsherrarna har privata arméer som vaktar egendomarna, och som tillåts ta lagen i egna händer, säger han. Vissa grupper inom mapuche sätter eld på skogsbolagens lastbilar och

maskiner. Enligt myndigheterna och chilensk media så sätter de också eld på hus och skolor, något som förnekas bestämt av de radikala mapuchegrupper som valt våldsamma aktioner för att sätta press på staten. Bolagen och gårdsägarna har länge anklagat centralregeringen för passivitet och tolerans mot mapuchegrupper som de anklagar för att vara terrorister. De har sett det som naturligt att ha beväpnade vakter för att skydda sig. Och nu har regeringen hörsammat deras krav på ett mer resolut agerande. I juli beslutade inrikesministern att förstärka militärpolisens närvaro i framför allt Ercilla, för att som det heter ”upprätthålla lagen och försvara den privata äganderätten”. De senaste åren har polisrazzior i mapuchebyar blivit vardagsmat, ofta sker de i gryningen. Polisens våldsamma intåg i hem där det finns barn har kritiserats hårt av olika människorättsgrupper. Förra året skottskadades en ung tonåring med en gummikula i tinningen, vilket fick FN-organet Unicef att ryta till och kritisera det brutala polisagerandet. Men anmälningarna mot polisbrutaliteten leder aldrig till att någon fälls. Samtidigt duggar anklagelserna mot mapucheledarna tätt. Mijael själv har det senaste året suttit i husarrest och kommunal arrest – det vill säga att han inte får röra sig utanför sin kommun – anklagad för att ha skjutit mot en polis under en utredning om en häststöld.

– De kan skjuta om de känner sig provocerade, så vi kör vidare, säger Mijael Carbone när vi kör längs en grusväg omringad av gröna kullar.

– Alla anklagelserna mot Mijael är påhittade. Han var inte ens där när polisen sköts, säger advokat Nelson Miranda, som har tagit på sig försvaret av flera mapucheledare i konfliktområdet. Nelson Miranda berättar att myndigheterna satt i system att fejka anklagelser för att begränsa mapucheledarnas rörelsefrihet genom ständiga rättsliga processer. – Under processen, som kan ta flera år, beslutar domarna om husarrest eller andra begränsningar. Det är ett mycket smart sätt att neutralisera ledarna. De kan inte ta sig till andra orter för att organisera och leda kampen. Och man inser att fejkandet är systematiskt eftersom alla processerna slutar med att brottet inte kan styrkas och den anklagade frias, förklarar han. På chilensk tv visas program om de anlagda bränderna i Araucanía. Chilenarna får höra om mapucheterrorister som härjar vilt och rädda bönder som beväpnar sig för att inte se sina hem sättas i brand. Mijael Carbone blir upprörd, bilden är osann. Regeringen skickar fler poliser till området och beskriver mapuche som terrorister, det kan bara förvärra konflikten, säger han. – Den enda lösningen som regeringarna har kommit med är mera förtryck. Hur många ska behöva dö

för att de ska inse att det här är en fråga om historisk rättvisa?

Hur långt är ni beredda att gå? – Så långt som det krävs, vi ska inte sluta förrän vi har segrat.

Har ni segrat när ni utropat en självständig mapuchenation? – Vi kan tänka oss autonomi inom den chilenska staten, men vi kan också tänka oss att vi blir en självständig stat som samlever sida vid sida med Chile.

Men kraven på självständighet kan skrämma bort många chilenare som skulle kunna stödja er kamp, tror du inte det? – Fattiga chilenare räds inte vår kamp, de enda som räds vår kamp är den rika överklassen och de transnationella skogsbolagen.

Är du inte rädd för ditt liv? – Jag har min fru och min dotter, och det är klart att jag kan bli orolig. Men jag skulle inte kunna stå rakryggad eller se dem i ögonen om jag klev av nu. Det här handlar också om deras framtid. Och att dö, vad är det? Alla har sin tid, alla kommer förr eller senare att dö.

Text och foto: Rubio Valenzuela Frilansjournalist

10 FÖRENINGSNYTT

Riksträff uppmuntrade till fortsatt kamp

Foto: Andrea Zimmermann

Engagera dig

Den 9-10 mars samlades ett trettiotal personer engagerade i Latinamerikagrupperna för vårens riksträff i Norrköping. Det blev en händelserik helg fylld med diskussioner och intressanta föreläsningar. Det doftar av gallo pinto och nybryggt kaffe medan solen strålar igenom de stora röda fönstren. På väggen hänger färgglada banderoller. Vi skulle kunna vara i vilken latinamerikansk småstad som helst, men det är Latinamerikagruppernas riksträff i Norrköping. Till Studiefrämjandets lokal strömmar medlemmar från lokalgrupper, temagrupper och övriga intresserade av föreningen. Efter en kort presentation av oss själva lägger vi gemensamt ett pussel som kommer att symbolisera såväl hela riksträffen som Latinamerikagrupperna som förening. Under två dagar ska vi få lära oss mer om Latinamerikagrupperna, men också ta del av intressanta och inspirerande föreläsningar och workshops. Samtidigt som

aktiva inom föreningen diskuterar föreningens framtid hålls en utbildning för blivande skolinformatörer i projektet ”Makten över maten”. Emiliano Techera Beer, aktivist och socialantropolog som studerar sociala rörelser, är först ut att föreläsa om den globala rättviserörelsens historia. Det som genomsyrar Emilianos tankar är att vi människor idag förstår allt omkring oss genom den kapitalistiska marknaden. Han talar om revolution och ger exempel på alternativa sociala rörelser som kan uppmuntra oss till fortsatt kamp. Eftermiddagen kantas av diskussioner och lekfulla övningar om hur man blir en aktivist. Journalisten och författaren Shora Esmailian föreläser om klimatflyktingar. Utifrån sin reportagebok ”Ur Askan: människor på flykt i en varmare värld”

Våra lokalgrupper finns i Göteborg, Eskilstuna, Stockholm, Uppsala, Kalmar, Linköping, Umeå, Malmö/Lund, Skellefteå och Skara. För dig som vill fördjupa dig i ett specifikt tema eller saknar en lokalgrupp i närområdet finns temagrupper. Vi har även medlemsorganisationer, som på olika sätt delar våra värderingar och stöder vårt arbete. På vår hemsida finns kontaktuppgifter och mer information om respektive grupp.

skildrar hon personliga porträtt i Pakistan, Egypten och Kenya, alla med ett gemensamt livsöde - den påtvingade flykten för miljontals människor till följd av jordens uppvärmning och allt extremare väderförhållanden. Shora får oss att häpna och förstå betydelsen av vår kamp för ett hållbart och rättvist samhälle. På söndagen får de blivande skolinformatörerna en mängd retoriska tips och knep att ta med sig ut i skolorna. I ett annat rum diskuteras Latinamerikagruppernas framtidsvisioner. Studiefrämjandet sprudlar av idéer. Vi lyssnar på Marika Sjödin från stadsodlarna i Norrköping och Anita Guillén från Organización de Lucha por la Tierra (OLT) i Paraguay, två exempel på

Latinamerikagrupperna är en solidaritetsförening, som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist, jämställt och hållbart samhälle. Vi stödjer människors kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. Våra samarbetspartners i Latinamerika är ursprungsfolks-, småbrukare- och lantarbetarorganisationer. Vi ser kampen som global och arbetar därför med att påverka beslutsfattare och opinionsbildare även i Sverige.

lokal aktivism att ta tillbaka maten och marken. Plötsligt är helgen över. Det sista kaffet dricks upp, banderollerna plockas ner och kvar återstår ett farväl. Vi har alla knutit nya vänskaper, ökat våra kunskaper om föreningen och framförallt fått en övertygelse om att vi tillsammans genom Latinamerikagrupperna kan skapa förändring. På vägen tillbaka till Stockholm kan jag inte sluta tänka på det budskap som vi på lördagsmorgonen tillsammans pusslade ihop - ”En annan värld är möjlig!”.

Text: Hugo Wigbrand Praktikant Latinamerikagrupperna

Adress: Latinamerikagrupperna Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm Tel 08-55 69 75 30 Fax 08-55 69 75 40 info@latinamerikagrupperna.se

FÖRENINGSNYTT / HALLÅ DÄR! 11

te ö m s r å å p n e m m o Välk I år hålls Latinamerikagruppernas årsmöte på Solidaritetshuset, Tegelviksgatan 40 i Stockholm, den 11-12 maj 2013.

Mötet börjar kl. 09.00 på lördagen och håller på fram till kl. 17.00. Därefter är det mingel och festligheter. På söndagen håller vi på mellan klockan 09.00 – 13.00.

På årsmötet fattar vi beslut om inriktningen för vår förening. Vi kommer bland annat att välja styrelse, diskutera verksamhetsplanen för 2013 och vår strategiska långtidsplan för 2014-2018, samt andra frågor och processer som är aktuella inom föreningen.

Dagordningen och alla aktuella dokument inför årsmötet kommer att finnas på hemsidan. När du har anmält dig får du även alla papper inför årsmötet hem i brevlådan.

Öppet för alla medlemmar

Vi hoppas att du vill komma och påverka och träffa nya och gamla föreningsvänner!

Var med och påverka

Alla medlemmar som anmäler sig senast den 11 april (och var medlemmar den 11 mars 2013) har rösträtt på årsmötet. Som anmäld deltagare får du reseersättning för billigaste resesätt. Anmäl dig till årsmötet genom att mejla ditt namn, adress, telefonnummer och e-postadress till arsmotet@latinamerikagrupperna.se.

Varmt välkommen! Styrelsen

Föreningsamordnaren Maria Löfgren spexar på årsmötet 2012.

Spännande program

Hallå där....

...Kajsa Uvenberg, kontaktperson för Linköpings lokalgrupp som helgen 9-10 mars var värd för Latinamerikagruppernas riksträff. Vad är en riksträff? – Riksträffar är till för att träffa andra aktiva, inspireras, samarbeta och utbyta idéer. Eftersom vi är en förening som finns över hela landet så är det väldigt bra att ha. Under en riksträff lär man sig också om föreningen i stort.

Vad gjorde ni på riksträffen? – Vi pratade mycket om aktivism och om vad det innebär att vara aktivist. Vi hade riksträffen tillsammans med utbildningen för skolinformatörer inom projektet Makten över maten. Vi pratade också om föreningen, hur man kan engagera sig, om årsmötet och om hur man skriver motioner. Vi

lyssnade också på föreläsningar om klimatflyktingar och om sociala rörelser och den globala rättviserörelsen.

Vad händer härnäst för Linköpings lokalgrupp? – Nu ska vi ut på skolor och informera om Makten över maten. Vi ska också starta en studiecirkel via Studiefrämjandet på samma tema. Sedan ska vi försöka komma på något roligt att göra den 17 april, småbrukarnas internationella kampdag.

Text: Jenny Mörk Praktikant Latinamerikagrupperna

Kajsa Uvenberg kontaktperson för Linköpings lokalgrupp. Foto: Anna Olofsson

Webb: Latinamerikagrupperna.se facebook.com/Latinamerikagrupperna twitter.com/latinamerikagr

På http://latinamerikagrupperna.se hittar du kontaktuppgifter till våra lokalgrupper, medlemsorganisationer och temagrupper.

Denna skrift har finansierats med Sida-stöd genom Forum Syd. Sida och Forum Syd delar inte nödvändigtvis de åsikter som framförs här. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

Våra lokalgrupper finns i: Göteborg, Eskilstuna, Stockholm, Uppsala, Linköping, Umeå, Malmö/Lund, Karlstad, Skellefteå och Skara.

Våra medlemsorganisationer: Casa Peru, Grupo de Apoyo a Bolivia GAB, Imágenes del Sur, Bolivia-Stödkommittén i Malmö (CAB), MST Stödgrupp, Latinamerikakommittén i Jönköping, Latinamerikakommittén i Luleå, Aluna, Permanic och Colombianätverket.

Röster från Latinamerika Tegelviksgatan 40 S-11641 Stockholm

Praktisera i Latinamerika!

Foto: Joel Alvarez

Läsåret 2013 – 2014 anordnar Sörängens folkhögskola tillsammans med Latinamerikagrupperna kursen Global rättvisa. I kursen ingår fem månaders praktik i Nicaragua, hos Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation ATC (Asociación de Trabajadores del Campo). Kursen innehåller också utbildning i Latinamerikakunskap, globala rättvisefrågor, folkbildning, skrivande, foto, spanska och miljö samt informationsarbete och praktik i Sverige och Nicaragua.

Vem kan söka?

Lär dig om kampen kring gruvor, vatten & miljö - läs 1 år på folkhögskola - sök till:

Miljörättvisa i Anderna & Sverige

Du som är mellan 20 -30 år och är svensk medborgare eller har permanent uppehållstillstånd. Det är meriterande om du har erfarenhet av engagemang i någon förening. Kunskaper i spanska är ett krav. Sista ansökningsdag är 15 april via Sörängens hemsida: www.sorangen.fhsk.se. För mer information, se Sörängens och Latinamerikagruppernas hemsidor.

Färnebo folkhögskola Läs mer om kursen och skolan på: