Röster från Latinamerika 2 2013

Röster från Latinamerika

Te ma

Latinamerikagruppernas tidning #2 2013

landgrabbing ett växande fenomen Slår hårt mot småbrukare, ursprungsfolk och miljö.

Sidan 3

Ett år efter jordkonflikten Paraguay ett land i tillbakagång.

Sidan 4

Pascua Lama gruvan stoppas av miljöskäl Chilenska myndigheter ingriper mot Barrick Gold.

Sidan 7

:l

an

dg ra

bb in g

MST och kampen om marken i brasilien Intervju med aktivisten Ednalva Moreira Gomes.

Sidan 8

2 LEDARE/rutan

Landgrabbing – konsekvenser för människor och miljö koloniala mönstren som upprepar sig och fenomenet kallas för landgrabbing.

Ä

garkoncentration av odlingsbar mark blir allt vanligare över hela världen. Investerare i rikare länder köper upp eller arrenderar i fattigare länder, där ojämn fördelning av mark sedan länge är en av grundorsakerna till ojämlikhet och att människor lever i fattigdom.

Småbrukare och ursprungsfolk som redan har osäker tillgång till mark är de som drabbas hårdast. De

Marken har i den finansiella krisens spår kommit att ses som en stabil och hållbar investering som lockar både statliga och privata aktörer. Även energibolag, pensionsfonder och biståndspengar är med i landgrabbing-ruschen. Det finns en naivitet i hur aktörerna ser på markinvesteringarna, de hävdar bland annat att det är lösningen på klimatkrisen och samtidigt en väg ut ur fattigdom. Samtidigt har EU:s biståndspolitik med handelspaketet Everything But Arms som inkluderar tullfritt tillträde av socker, stimulerat sockerproduktion i Kambodja vilket lett till att över 400 000 småbrukare fördrivits för att ge plats åt markinvesteringar.

I Sierra Leone har den statliga investeringsfonden Swedfund med biståndsmedel genomfört satsningar på etanolproduktion som skapat vattenbrist och hunger istället för utveckling och arbetstillfällen.

Avsikterna må ha varit goda, men det blev fel. ”Den finansiella marknaden tränger undan oss småbrukare, många tvingas flytta och vi får i oss stora mängder kemikalier”, säger Ednalva Moreira Gomes från Latinamerikagruppernas brasilianska samarbetsorganisation för jordlösa småbrukare, MST. Hon var nyligen på besök i Sverige för att berätta om sin kamp för en rättvisare jordfördelning i landet.

I Brasilien har Andra AP-fonden, tillsammans med en amerikansk pensionsfond, bildat bolaget TCGA. Bolaget köper stora arealer mark som sedan arrenderas ut för jordbruksproduktion. Swedwatchs granskning av bolagets investeringar visar att två av företagen som är involverade i affären har anklagats för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Brasilien är världsledande i soja- och etanolproduktion, vilket visat sig ha negativ påverkan på den biologiska

mångfalden och användningen av kemiska bekämpningsmedel är omfattande. Andra AP-fonden är möjligen inte direkt skyldig för detta, men har ansvar för de indirekta konsekvenserna av sina investeringar. Kanske ser andra AP-fonden på markinvesteringarna som ett hållbart och bättre alternativ till olja och gruvnäring, och som dessutom ger stabil och säker avkastning till svenskarnas pensioner. Avsikterna må vara goda, men det blir fel.

Monokulturer som hotar biologisk mångfald. Förgiftat eller sinande vatten. Fördrivande från mark och förlorade försörjningsmöjligheter.

I detta nummer av Röster från Latinamerika fördjupar vi oss i landgrabbing och dess konsekvenser för människor och miljö.

Solidarisk läsning!

Rebecka Jalvemyr Vice Ordförande Latinamerikagrupperna

Rutan Vill du bli publicerad här? Maila info@latinamerikagrupperna.se

Överraska någon med Latinamerikagruppernas ”Kort för rättvisa”

Illustration: Sara Granér

Pengarna från kortet går direkt till de latinamerikanska folkrörelsernas arbete för folkligt inflytande, demokrati och mänskliga rättigheter. Du kan själv välja text på kortet och få det skickat direkt till mottagaren, eller få det skickat till dig så att du kan överlämna det personligen. Beställ via hemsidan: http://latinamerikagrupperna.se/vart-material/gavobrev

Röster från Latinamerika är Latinamerikagruppernas tidning om Latinamerika ur ett folkrörelseperspektiv. Tidningen fokuserar på småskaliga jordbrukare, lantarbetare och ursprungsfolk samt deras kamp för hållbar utveckling och social rättvisa.

Röster från Latinamerika är ett verktyg för att lyfta och informera om de frågor som vi och våra samarbetsorganisationer arbetar med, kort och gott ett redskap för förändring.

Röster från Latinamerika ges ut fyra gånger per år inklusive ett temanummer. En prenumeration kostar 100 kr/år. Blir du medlem i Latinamerikagrupperna får du tidningen på köpet.

Landgrabbing 3

Landgrabbing - kampen om jordbruksmarken Visste du att…

Foto:Max da Rocha

MST är en av de organisatoner som kämpar mot landgrabbing i Brasilien.

Jakten på odlingsbar mark trappas upp när företag, stater, pensionsfonder och andra aktörer köper upp eller arrenderar stora landområden runtom i världen. Småbrukare och ursprungsfolk förlorar ofta sin mark och sin möjlighet till försörjning när konkurrensen om marken ökar. Landgrabbing är ett snabbt växande globalt fenomen.

Enligt rapporten The Race for Land (2012) av Forum Syd, Afrikagrupperna och Kooperation Utan Gränser har det skett en dramatisk ökning av storskaliga markaffärer de senaste tio åren. En växande befolkning, i kombination med att den odlingsbara marken minskat till följd av klimatförändringar och vattenbrist, har fått marken att stiga i värde.

och agrobränsle, bränsle som framställs av jordbruksprodukter som sockerrör, soja och palm. Stora markarealer används också för utvinning av naturresurser som metaller och olja. Sverige är inget undantag i denna handel, vi är en av världens tjugo största investerare i jordbruksmark.

I de flesta fall handlar det om utländska aktörer som tar kontroll över marken. De använder sedan jorden till storskalig odling av grödor för export, så som djurfoder till den växande köttindustrin

Ofta utlovas jobb och landsbygdsutveckling i samband med investeringarna. Men inte sällan får investeringarna allvarliga konsekvenser för både miljö, mänskliga

Redaktion: Sori Lundqvist, Lisa Karlsson Ansvarig utgivare: Annelie Andersson Grafisk form: Sori Lundqvist Tryck: Myran Grafiska, 2013 ISSN: 2001-0397

Slår mot småbrukare, ursprungsfolk och miljö

Omslagsbild: Arkivbild/ Latinamerikagrupperna

rättigheter och människors möjlighet att försörja sig.

Ett argument som förs fram för markinvesteringarna är att marken som köps upp är outnyttjad. Något som rapporten menar är felaktigt.

Istället rör det sig ofta om mark med god tillgång till vatten och kommunikationer. Småbrukare och lokalsamhällen som levt på och odlat marken i generationer tvingas bort.

De storskaliga odlingar som breder ut sig till följd av landgrabbing använder stora mängder kemiska bekämpningsmedel och gödsel, vilket utarmar jordar och förgiftar och försurar mark och vattendrag.

Det gör att den odlingsbara marken minskar globalt. De grödor som odlas kräver också – liksom gruvutvinning – stora mängder vatten, vilket förvärrar konkurrensen om begränsade vattenresurser.

Medarbetare: Maja Lagercrantz, Jenny Mörk, Hugo Wigbrand, Åsa Callmer, Lisa Karlsson, Maria Löfgren.

...Sverige är en av världens tjugo största investerare i jordbruksmark. ... Över hälften av de människor som lever i extrem fattigdom är beroende av jordbruk för sin försörjning. ... Småjordbruk ger åtta gånger fler jobb än industrijordbruk i förhållande till den odlade ytan. ... Cirka 10 miljoner hektar jordbruksmark – motsvarande en fjärdedel av Sveriges yta – byter årligen händer i storskaliga markaffärer. Omkring hälften av all landgrabbing sker i Afrika. ... I Latinamerika är landgrabbing mest omfattande i Brasilien sett till total markyta. Som andel av ländernas jordbruksmark är problemet störst i de andinska länderna. ... Drivkrafter bakom landgrabbing i Latinamerika är: agrobränslen 33 procent, matproduktion 27 procent, mineraler och olja 24 procent, skogsbruk 10 procent. ... Den jordbruksmark som år 2008 användes för att producera etanol och biodiesel till EU hade kunnat försörja 127 miljoner människor under ett år.

Siffran är sannolikt högre idag.

Det finns alternativ Många folkrörelser i Latinamerika har i decennier förespråkat en övergång till småskaligt jordbruk som de menar skulle öka tillgången på mat och samtidigt vara mer ekologiskt hållbart. Något som även FNs rapportör för rätten till mat, Olivier de Schutter, slår fast i sin rapport Agroekologi och rätten till mat, från 2011: – Vi kommer inte att lösa hungerproblemen eller stoppa klimatförändringar genom industriellt jordbruk på stora plantager. Lösningen ligger i att stödja småskaliga jordbrukares kunskaper och erfarenheter och öka deras inkomster så de kan bidra till utvecklingen på landsbygden, skriver Schutter i rapporten.

Text: Sori Lundqvist Latinamerikagrupperna

Kontakt: Sori Lundqvist, Latinamerikagrupperna, sori.lundqvist@latinamerikagrupperna.se www.latinamerikagrupperna.se

4 paraguay

Demokratin gisslan i kampen om jord i Paraguay I valet i Paraguay i april vann Coloradopartiet, samma parti som bar upp diktatorn Stroessners regim under kontinentens längsta diktatur. I ett av Latinamerikas fattigaste och mest bortglömda länder märks nu en tillbakagång för fattigdomsbekämpning, miljöskydd och mänskliga rättigheter. Röster från Latinamerika besökte Paraguay knappt ett år efter jordkonflikten som ledde till att den dåvarande presidenten Fernando Lugo avsattes.

Foto: Camilla Kleiberg Jensen

Demonstranter utanför Högsta domstolen i Asunción kräver att de fängslade bönderna släpps fria.

Paraguay 5

Fernando Lugo: ”Jordägarna och den ekonomiska makten som dominerade parlamentet visste att vår politik hotade deras privilegier och de försökte bli av med mig från första stund.”

– Det fönster som öppnades med Lugo har stängts igen. Det vi kämpade för och var nära att uppnå har raserats, säger Cinthia Gonzalez.

Hon är engagerad i en organisation för kvinnliga småbrukare (CONAMURI), och precis som många andra inom de sociala rörelserna beskriver hon apatin och depressionen efter maktskiftet.

När Fernando Lugo valdes till president 2008 såg många det som ett intyg på att landet blivit en verklig demokrati. Även om diktaturen officiellt tog slut 1989 så var det först med Lugo som det konservativa Colorado-partiets över 60-åriga maktmonopol bröts.

Paraguay är ett av världens mest ojämlika länder, både när det gäller pengar och tillgång på odlingsbar jord och Lugo vann valet med löften om jordreform och höjda skatter för de rika. Men hans regering saknade majoritet i parlamentet och de fick varken igenom nya inkomstskatter eller någon jordreform. Istället ledde kampen om jord till att Fernando Lugo avsattes förra året.

Massakern i Curuguaty Den 15 juni 2012 anlände 324 beväpnade poliser till en åker i Curuguaty i östra Paraguay. Deras uppdrag var att avhysa ett sextiotal jordlösa småbrukare som ockuperade marken. Småbrukarna hävdade att jorden tillhörde staten och för länge sedan borde ha delats ut i den

utlovade jordreformen. Åklagaren hävdade att jorden tillhörde godsägaren och Colorado-politikern Blas Requilme. I skrivandets stund är det fortfarande inte fastställt vem som äger jorden. Vad vi däremot vet är att avhysningen övergick i en massaker och att elva bönder och sex poliser dödades.

Parlamentarisk kupp Strax efter massakern utsåg president Fernando Lugo en kommission som skulle utreda händelsen.

Men innan kommissionen hann inleda sitt arbete ställde en grupp parlamentariker presidenten inför riksrätt. De menade att massakern var ännu ett bevis på att Lugo inte klarade att styra landet och mindre än ett dygn efter att de framfört sina anklagelser hade parlamentet avsatt presidenten. Själv menar Lugo att det var hans löften om jordreform och höjda skatter som var det verkliga skälet till att han avsattes: – Jordägarna och den ekonomiska makten som dominerade parlamentet visste att vår politik hotade deras privilegier och de försökte bli av med mig från första stund. När jag tillträdde i augusti 2008 sade de att ’Du kommer inte ens klara dig tills i jul’. 23 gånger försökte de avsätta mig genom riksrätt, men det var först efter massakern i

Curuguaty som de lyckades. Det var en komplott och en statskupp.

Om det var en statskupp, varför gjorde du inte mer motstånd?

– Motstånd leder bara till att oskyldiga dör. Det hade samlats många människor för att protestera på torget utanför parlamentet, och det är alltid de fattiga och oskyddade som dör på torgen, så vi bestämde oss för att acceptera domen även om processen bröt mot konstitutionen då jag bara fick 17 timmar på mig att förbereda mitt försvar.

Politisk utrensning Istället blev den dåvarande vicepresidenten från det liberala partiet, Federico Franco, ny president. En av de första sakerna han gjorde var att upplösa kommissionen som skulle utreda massakern. När Röster från Latinamerika frågar honom varför svarar han att kommissionen var olaglig, och trots att ingen rättegång hållits är han klar i skuldfrågan: – Småbrukarna var beväpnade och hade tränat inför det här och när poliserna kom i fredlig anda för att föra dialog dödades de.

Amnesty International har kritiserat Paraguay för att man inte har utrett polis och åklagares ansvar för det

”Det känns som att vi lever i en diktatur igen, som under Stroessner” säger Pablina Parra, småbrukare i östra Paraguay. Hon är organiserad i småbrukarrörelsen och säger att det har blivit ett tuffare klimat sedan regeringsskiftet i fjol.

6 paraguay ” Nu finns i alla fall kampen mot fattigdom med som en fråga på den politiska dagordningen, det gjorde den inte innan Lugo.”

som skedde under avhysningen.

Kort efter att Federico Franco flyttat in i presidentpalatset inleddes en politisk utrensning inom departement och myndigheter.

Inte bara Lugo-trogna ministrar byttes ut, enligt fackförbund sades runt tre tusen ämbetsmän upp.

Men Federico Franco menar att den siffran är överdriven, enligt honom handlar det snarare om två-tre hundra personer som alla förtjänade att sägas upp: – De var parasiter, de gjorde ingen nytta för landet.

Försvagad miljölagstiftning En av de tjänstemän som byttes ut var Miguel Lovera, chef för jordbrukssäkerhetssmyndigheten (Senave). Lovera hade infört hårdare regler kring användandet av giftiga bekämpningsmedel inom jordbruksindustrin. Han ersattes av Jaime Ayala, ägare till företaget Pacific Agrosciences som säljer bekämpningsmedel. Under hans ledning togs de nya miljöskyddsreglerna bort. Samtidigt godkändes i expressfart sex genmanipulerade utsäden. Före regeringsskiftet var bara en typ av soja tillåten, idag är det tillåtet att odla sju genmanipulerade grödor (flera typer av soja, bomull och majs).

Pablina Parra och hennes familj är småbönder i Alta Parana nära gränsen till Brasilien, ett område som domineras av storskaliga sojaodlingar.

– Den här regeringen representerar inte oss, den representerar Monsanto och de stora jordägarna.

När de godkände nya grödor så godkände de att de ska fortsätta förgifta oss och att våra ursprungliga grödor ska dö ut. När sojaodlarna besprutar sina fält från flygplan så sprids giftet till våra åkrar och både vi och djuren blir sjuka.

Jag träffade Pablina två år tidigare, då kämpade hon för småböndernas rättigheter gentemot storbönderna.

Nu säger hon att hon blivit mer rädd för att engagera sig. Under senare tid har ett flera småbrukarledare mördats av okända gärningsmän och det har skett flera

I Paraguay har många av de stora jordägarna nära relationer till politiker och rättsväsende och i fallet med massakern var både domare och åklagare jäviga” säger människorättsadvokaten Hugo Valiente som gjort en oberoende granskning av fallet. våldsamma tvångsavhysningar.

Yttrandefrihet Paraguays statliga television bevakade den politiska krisen i realtid. Journalisten Daniela Candia arbetade med programmet ”Den öppna mikrofonen” som sände direkt utanför parlamentet där människor protesterade mot folkrättprocessen den 22 juni.

– Samma kväll tog sig en man förbi tv-husets säkerhetsspärrar och in i kontrollrummet. Han presenterade sig som den nye presidenten Francos högra hand och han frågade efter knappen för att stänga ner sändningen. Vi vägrade att stänga ner. Senare kom en lista över de journalister som skulle avskedas. 40 av de 70 anställda sades upp. De samhällsprogram som vi producerade har ersatts av sport och annan underhållning, berättar Daniela Candia. Efter att hon sades upp har hon gjort en dokumentär om massakern i Curuguaty.

Mänskliga rättigheter – Yttrandefriheten är bara en av flera mänskliga rättigheter som inskränkts under det senaste året, säger människorättsjuristen Hugo Valiente som också säger att polisvåldet har ökat i landet.

Med stöd av bland andra svenska Diakonia har han gjort en omfattande utredning av massakern i Curuguaty. Utredningen visar att åklagaren som beordrade avhysningen hade nära kopplingar till politikern som gjorde anspråk på

marken och att bevisningen mot de 14 fortsatt fängslade småbrukarna är undermålig.

– I de flesta andra länder kan man förvänta sig att åklagare och domare är neutrala, men Paraguay är ingen rättsstat, den politiska och juridiska makten är helt ihopblandande.

”diktatur av dålig kvalitet” – Vår demokrati är av dålig kvalitet, precis som vår diktatur var av dålig kvalitet, säger sociologen José Carlos Rodriguez som länge forskat om paraguayansk politik. Han fortsätter: – Brasilien och Korea industrialiserades åtminstone under sina diktaturer, men Stroessner ägnade sig bara åt att berika sig själv och skapade inget annat än förtryck.

Coloradopartiet tillbaka till makten I valet den 21 april vann Coloradopartiet med den framgångsrike företagaren Horacio Cartes som presidentkandidat. Cartes blev medlem i Colorado-partiet så sent som 2009 och har inte berättat mycket om vilken politik han vill föra.

Enligt Wikileaks-dokument är han misstänkt för narkotikasmuggling och penningtvätt, och frågar man mannen på gatan i Asunción får man veta att Cartes tillhör knarkmaffian. Som tillfällig besökare i landet är det inte helt lätt att förstå varför så många paraguayaner röstade på honom i presidentvalet.

Sociologen José Carlos Rodriguez

har sin förklaring: – Den mest primitiva reaktionen för en fattig är att söka beskydd hos de rika och mäktiga. Det krävs verklig demokrati för att ändra på det beteendet.

I augusti kommer Colorado-partiet åter att inta makten över Paraguay och Fernando Lugos fyra år blir en parentes i Colorados långa maktinnehav. Men sociologen José Carlos Rodriguez menar att något väsentligt ändå har ändrats: – Nu finns i alla fall kampen mot fattigdom med som en fråga på den politiska dagordningen, det gjorde den inte innan Lugo.

Text och foto: Maja Lagercrantz Frilansjournalist

Chile 7

Guldgruva stoppas av miljöskäl

Crucesitas, en av dalarna i närheten av Pascua Lama gruvan.

Guldgruvan Pascua Lamas verksamhet, på gränsen mellan Chile och Argentina, har stoppats av det chilenska rättsväsendet. Detta sedan mycket allvarliga brister, bland annat vad gäller tillvaratagande av giftiga avfall, uppdagats.

De svenska AP-fonderna har över 350 miljoner kronor investerade i företaget Barrick Gold, som driver gruvan.

I slutet av maj i år gick chilenska myndigheter ut med beskedet att det kanadensiska gruvföretaget Barrick Gold döms att betala 16 miljoner dollar i böter och att de måste presentera ett hållbart återgärdsförslag för sitt miljöarbete. Innan dessa åtgärder sätts i bruk får företaget inte fortsätta sin verksamhet.

Redan en månad tidigare beslutade chilensk rätt att verksamheten i Pascua Lama gruvan skulle stoppas på grund av allvarliga miljöbrister.

Det är den närboende ursprungsbefolkningen Diaguitas som står bakom anmälan om miljöbristerna, som bland annat består i avsaknad av system för omhändertagande av giftiga avfall vilka förorenat vattenkällor, och förstörelse av närliggande glaciärer. Det rapporterar bland andra CNN Chile och BBC Mundo. Enligt samma källor har grundvattenprover i området visat hög koncentration av arsenik, aluminium, koppar och sulfater.

Rodrigo Villablanca, diaguita och

en av aktivisterna mot gruvan, vädjar till de svenska AP-fonderna och andra investerare att sälja sitt innehav i företaget: – Barrick Gold tvingar bort mitt folk och andra närboende kring gruvan.

Floden som rinner genom vår dal är redan förgiftad och flera invånare som konsumerat vattnet har fått cystor på kroppen och andra fysiska problem till följd av det.

På flera håll i de närliggande områdena har även vattentillgången minskat eller försvunnit, vilket både förändrat landkapets flora och fauna och tvingat invånarna som tidigare livnärt sig på småskaligt jordbruk att flytta.

– Vi förlorar vår kultur på grund av gruvprojekt som detta, projekt som bara leder till död och förstörelse.

Snälla, stöd inte dessa företag! Hjälp oss istället att anmäla deras brister och att göra motstånd – inte bara i Chile utan i hela Latinamerika, säger Rodrigo Villablanca till Röster från Latinamerika.

Text och foto: Lisa Karlsson Latinamerikagrupperna

Rodrigo Villablanca:

”Vi förlorar vår kultur på grund av gruvprojekt som detta, projekt som bara leder till död och förstörelse. Snälla, stöd inte dessa företag!”

Latinamerikagrupperna om AP-fonderna Latinamerikagrupperna och Swedwatch, bland andra, uppmärksammade AP-fonderna på bristerna kring gruvan Pascua Lama redan 2011. Sedan dess har AP-fond nummer ett, två, tre, fyra och sjus sammanlagda innehav i Barrick Gold minskat från 583 miljoner kronor till 355 miljoner kronor. Något vi anser vara ett steg i rätt riktning – men inte nog.

Vi anser att AP-fonderna borde sälja sitt innehav i Barrick Gold och att Pensionsgruppen i riksdagen – som består av regeringspartierna och Socialdemokraterna – måste ge etik och miljö större utrymme i de pågående diskussionerna om AP-fondernas framtid. Regelverket måste förändras. Miljö- och mänskliga rättigheter måste gå före kraven på avkastning.

8 brasilien

”De multinationella företagen agerar respektlöst”

MST bildades 1984 och är en del av det regionala småbrukarnätverket Cloc/La Vía campesina. De arbetar främst utifrån tre mål - kampen för jord, jordreform och social förändring. MST samlar cirka 1,5 miljoner av Brasiliens jordlösa och är en av de starkaste folkrörelserna i hela Latinamerika.

Foto:Max da Rocha

I Brasilien pågår en ständig jakt på odlingsbar mark. Stora företag, stater, pensionsfonder och andra aktörer köper upp stora markområden medan småbrukare och ursprungsfolk i stor utsträckning berövas sin mark. Möt Ednalva Moreira Gomes, aktivist i MST, de jordlösa småbrukarnas rörelse, som kämpar för alternativa jordbruksmetoder.

Dagen innan Ednalva Moreira Gomes ska åka till Finland för att delta på det svensk-finska företaget Stora Ensos bolagsstämma träffas vi i Stockholm. Hon är trött efter två veckors föreläsande runt om i Sverige, men utstrålar ändå ett stort engagemang och berättar om sina erfarenheter från Brasilien.

– Landgrabbing har pågått i Brasilien sedan koloniseringen på 1500-talet - än idag kan landet därför betraktas som koloniserat, säger Ednalva.

– Dagens enorma markkoncentration skapar stora konflikter mellan de stora företagen och småbrukare som vill ha laglig rätt till sin mark.

Brasilien kan ses som en oligarki där få stora privata företag har makten över jorden.

Storjordbruken specialiserar sig

på massproduktion av ett fåtal varor för export, exempelvis soja, etanol och sockerrör. Samtidigt står småbrukarna för 75 procent av den mat som produceras för Brasiliens egen räkning. Ednalva menar att det är ett tecken på att Brasilien har kapacitet att satsa på matsuveränitet, där lokalbefolkningen själva har rätten att bestämma över sin matproduktion, men att landets politiska situation inte tillåter detta.

– Många småbrukare tvingas idag in till städerna där det råder en utbredd arbetslöshet och hög brottslighet.

Siffror från den brasilianska regeringen visar att fem miljoner människor vill återvända till jordbruket, men samtidigt sympatiserar den brasilianska regeringen allt mer med de stora företagen, vilket försvårar detta.

– Under 2012 röstades det exempelvis igenom en ny skrivning i den brasilianska miljölagstiftningen som benådar markägare som gjort olagliga skogsavverkningar innan 2008, förklarar Ednalva.

Förstör miljön Brasilien är indelat i sex olika biomer, unika biologiska miljöer som reglerar naturens balans, vilka hotas när de stora företagen tar över allt mer mark i landet.

– De multinationella företagen agerar respektlöst - de förstör den biologiska mångfalden, finansierar politiker och tränger bort ursprungsfolk, förklarar Ednalva.

Hon påpekar att Brasilien är det land i världen som använder mest kemiska bekämpningsmedel. Slår man ut den totala användningen på Brasiliens 200 miljoner invånare

blir det 5,2 liter gifter per person och år.

– När det uppstår allt fler monokulturer (plantage där bara en gröda odlas) skapas ”gröna öknar”, regnskogen skövlas och växtgifter sprids i naturen. Samtidigt ökar fattigdomen där dessa företag är verksamma.

Ett hållbart alternativ till storskaligt jordbruk är agroekologi, vilket innebär en produktion för hälsosamma livsmedel utan gifter.

- Det är ett odlingssätt som skulle öka tillgången på mat samtidigt som det är ett sätt att respektera den biologiska mångfalden, menar Ednalva.

Kämpar för ett kollektivt ägande MST kämpar för att småbrukare ska kunna återvända till landsbygden och sin jord. Men det faktum att Brasilien är en del av det globala kapitalistiska systemet, där den ekonomiska tillväxten styr och där vanliga människor inte längre

brasilien 9

”De multinationella företagen agerar respektlöst - de förstör den biologiska mångfalden, finansierar politiker och tränger bort ursprungsfolk.”

Ednalva Moreira Gomes under vykortsöverlämningen för schyssta pensionsinvesteringar i Stockholm den 17 april i år.

har makten att bestämma över sina egna liv och utveckling, gör kampen hård. Sedan bildandet av MST har de på egen hand eller tillsammans med liknande organisationer, trots det, lyckats återerövra odlingsmark till över en miljon jordlösa.

– Till skillnad från kapitalismens individuella förhållningssätt kämpar vi för kollektivt ägande.

Ofta vinner MST tillbaka mark genom att ockupera den. Det innebär att jordlösa går samman och bosätter sig på obrukad mark, mark som har oklara ägarförhållanden eller mark där internationella företag är verksamma.

– Genom flera olika medel försöker vi också påverka storgodsägare, ansvariga för de multinationella företagen, nationella och internationella politiker. Vi arbetar tillsammans med flera olika samhällsgrupper; ursprungsfolk, ungdomar, studenter och parlamentariker, som alla stödjer arbetare.

Vi driver också skolor där vi främst utbildardeltagarna i hållbar utveckling.

Kampen mot miljöförstöring och för fler rättigheter för jordlösa kan i många fall vara mycket riskfull.

Från slutet av 2012 och fram till idag har 49 personer från MST och andra miljöaktivister mördats i Brasilien, av lönnmördare lejda av markägare.

Kollektiv framför enmansvälde MST och flera andra organisationer anser att en fungerande politik innebär närvaro på landsbygden, att folk känner sig trygga att bo där.

Det kan få fler att flytta till lands-

Text: Jenny Mörk

bygden och satsa på småskaligt jordbruk.

– En väl fungerande landsbygd i Brasilien grundar sig i erfarenheter och kollektivt ägande, inte att varje familj har sin del.

Nya kollektiva förhållningssätt behöver skapas och därför försöker MST stärka småskaliga producenter och lokala marknader.

– Det bör finnas en infrastruktur för småbrukarnas jordbruk. Det skulle bidra till att varor från lokala marknader nådde ut till större matvaruaffärer på regional nivå.

Ednalva menar även att ett internationellt samarbete är väldigt viktigt för att nå en förändring vad det gäller Brasiliens marksituation.

– Internationella rörelser kan hjälpa till att organisera mot de multinationella företagen, lokalisera vad som försiggår i landet, visa solidaritet och sprida information globalt.

Utvecklingen måste vara rättvis Den svenska Andra AP-fondens investeringar i investeringsfonden TIAA-CREF Global Agriculture, en fond som bland annat köper upp jordbruksmark i Brasilien, är ett exempel där internationell solidaritet behövs för att motverka utvecklingen. Andra AP-fonden har investerat 181 miljoner hittills i fonden, men väntas investera 450 miljoner. Likaså har det svensk-finska företaget Stora Enso en mängd eukalyptusplantage för

cellulosaproduktion i Brasilien.

Plantage som bidrar till att torka ut vattenkällor och förgifta jorden för lokala närboende småbrukare.

– Detta agerande är inte förenligt med hållbara investeringar som skyddar den brasilianska befolkningen och miljön.

Ednalva menar att fler människor behöver förstå att det behövs ett globalt projekt mot kapitalismens statiska system.

– Utvecklingen måste vara kompatibel med att människor mår bra och därför kan inte vinst sättas framför grundläggande rättigheter.

Stöd MST och Cloc/Via Campesina i deras arbete mot landgrabbing i Brasilien och Latinamerika!

Ge ett bidrag på 90 10 17-4.

Avslutningsvis passade Röster från latinamerika på att fråga Ednalva vad hon ansåg om kampanjen för schyssta pensionsinvesteringar som bland andra Latinamerikagrupperna driver.

– Jag vill rikta ett stort tack till alla för att de bidrar till att skapa en bättre värld. Det är glädjande att se hur de svenska medborgarna engagerar sig och vill stödja bland annat de jordbrukare i Brasilien som lever under svåra förhållanden och som kämpar för fler rättigheter.

Att samarbeta över gränserna är en stor förutsättning för att det ska ske förändring.

Hugo Wigbrand Praktikant Latinamerikagrupperna

Ednalva Moreira Gomes Ednalva Moreira Gomes från den brasilianska delstaten Espírito Santo har sedan 1986 varit aktiv i MST, de jordlösa småbrukarnas rörelse.

Ednalva besökte i april Sverige för att prata om landgrabbing, svenska företags agerande och AP-fondernas investeringar i Brasilien. Hon vill skapa en medvetenhet om den allvarliga marksituationen i Brasilien och vad konsekvenserna på människor och miljö blir av att företag köper upp stora markarealer. Samtidigt vill hon dela erfarenheter med svenska organisationer som arbetar med liknande frågor.

10 Brasilien

Stor brist på transparens kring AP-fondernas markinvesteringar i Brasilien

I april släppte Swedwatch en rapport gjord på uppdrag av atinamerikagrupperna där Andra AP-fondens, AP2:s, investering i jordbruksmark i Brasilien granskas. Rapporten visar på bristande transparens som gör det omöjligt att garantera att svenska pensionsinvesteringar inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter eller miljöförstöring.

För att kunna köpa jordbruksmark har AP2 tillsammans med en amerikansk pensionsfond bildat bolaget TIAA-CREF Global Agriculture, TCGA, i vilket även två kanadensiska pensionsfonder investerat.

Fonden köper jordbruksmark i Brasilien, USA och Australien. På de 60 000 hektar som hittills köpts

upp i Brasilien odlas sockerrör, soja, majs och bomull i industriell skala.

Hittills har AP2 investerat 180 miljoner dollar och de har avsatt totalt 450 miljoner dollar till TCGA. Samtidigt rymmer investeringar i mark allvarliga risker vad gäller miljö och mänskliga rättigheter.

Två leverantörer till TCGA:s affärspartners har varit anklagade för inblandning i kränkningar av mänskliga rättigheter. I de delstater där TCGA investerat är hög användning av bekämpningsmedel, undermåliga arbetsvillkor och minskad biologisk mångfald vanliga problem inom jordbruket.

Malena Wåhlin, researcher Swedwatch och författare till rapporten ”Investering utan insyn – Var finns Andra AP-fondens mark i Brasilien?”

Utifrån rapporten - vad anser du att AP2 bör göra och varför?

– AP2 måste redovisa tydligt var marken de köpt ligger. Annars är det omöjligt att granska AP2s investering på plats i Brasilien för att se hur fonden lever upp till sina åtagande vad gäller etik och miljö. Transparens och insyn är en förutsättning för att ansvarsutkrävande vid eventuella kränkningar av mänskliga rät-

tigheter ska vara möjlig. Vi vet att det finns stora hållbarhetsproblem både för människor och miljö i de delstater och inom de sektorer där AP2 investerat. Behovet av insyn blir än viktigare då AP2 beslutat att nästan fördubbla sin investering i jordbruksfastigheter.

Den 16 april hölls ett seminarium i Stockholm där Andra APfondens markköp i Brasilien diskuterades. Christina Olivecronas, hållbarhetsanalytiker

Latinamerikagrupperna är en solidaritetsförening, som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist, jämställt och hållbart samhälle. Vi stödjer människors kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. Våra samarbetspartners i Latinamerika är ursprungsfolks-, småbrukare- och lantarbetarorganisationer. Vi ser kampen som global och arbetar därför med att påverka beslutsfattare och opinionsbildare även i Sverige.

Av affärsmässiga skäl vill AP2 inte lämna ut detaljerade uppgifter om var marken ligger. Utan transparens är det omöjligt att granska om investeringarna följer internationella riktlinjer rörande etik och miljö och att utkräva ansvar för eventuella kränkningar av mänskliga rättigheter. Transparens är också viktigt för att motverka korruption, kapitalflykt, miljöproblem och markkonflikter.

Text: Jenny Mörk Praktikant Latinamerikagrupperna

på AP2, frågade då ”Hur långt ska vi behöva ta ansvar för indirekta processer?” Har du något svar på hennes fråga?

– I första hand har AP2 ett ansvar att skydda människor och miljö som riskerar att drabbas direkt av investeringen. Men AP2 bör även vara medvetna om och ha en strategi för hur de ska minska sin indirekta påverkan. I nuläget är det svårt att föreslå några konkreta åtgärder eftersom vi inte vet var marken ligger.

Text: Jenny Mörk Praktikant Latinamerikagrupperna

Adress: Latinamerikagrupperna Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm Tel 08-55 69 75 30 Fax 08-55 69 75 40 info@latinamerikagrupperna.se

Föreningsnytt / hallå där 11

ta s s y h c s r ö f n io t k A gar in r e t s e v in s n io s n pe

Foto: Jenny Mörk

Den 17 april 2013 genomfördes den andra överlämningen av underskrivna vykort för schyssta pensionsinvesteringar till finansmarknadsminister Peter Norman.

Klockan 9:30 samlades representanter från de flesta organisationer som deltar i kampanjen på Sergels torg i Stockholm. Därifrån promenerade vi gemensamt till Finansdepartementets entré på Jakobsgatan 24. På Finansdepartementet tog Peter Normans pres�sekreterare emot de 3360 vykort och elektroniska underskrifter som kampanjen hittills samlat in.

Vill du också delta i kampanjen för schyssta pensionsinvesteringar?

Skriv under vykortet eller beställ pappersvykort hem till dig på vår hemsida!

Hallå där...

...Hanna Ghandina Borglund, aktiv i latinamerikagruppernas nybildade gruvtemagrupp.

Vad är gruvtemagruppen?

– Vi är en grupp som har bildats som en naturlig reaktion på gruvindustrins ökande exploatering i världen. Gruppen är viktig för att föra samman kampen mot problematiken gruvindustrin medför i syd och nord, en problematik som ofta är den samma. Vi visar solidaritet med alla som försvarar moder jord och förutsättningarna till liv.

Var finns ni?

– Facebook-gruppen ”Mot gruvindustri i urfolksterritorier - No a la mineria en territ, indigena” fungerar som vår plattform för att sprida information. Vi har också Skype-möten och mejllistor där vi diskuterar gruppens engagemang och aktiviteter.

Webb: Latinamerikagrupperna.se facebook.com/Latinamerikagrupperna twitter.com/latinamerikagr

På http://latinamerikagrupperna.se hittar du kontaktuppgifter till våra lokalgrupper, medlemsorganisationer och temagrupper.

Denna skrift har publicerats med ekonomiskt stöd från Europeiska Unionen. Skriftens innehåll är enbart Latinamerikagruppernas ansvar och kan på intet sätt anses reflektera Europeiska Unionens åsikter.

Vad har ni haft på gång under våren?

– Som medarrangörer i en stor gruvdemonstration i Stockholm den 20 april ville vi belysa den globala gruvproblematiken. Det som sker i Sverige sker och har redan skett i Latinamerika, kampen globaliseras och vi stärker oss genom global solidaritet.

– I juni planerar vi tillsammans med andra arrangörer en gångmarsch/demonstration och fjällvandring i vackra Jokkmokk, där provborrningar har planerats.

komma på events som organiseras eller hålla sig uppdaterad kan gå med i Facebook-gruppen. Vill man mer kan man gå med i gruvgruppen och vara med och planera gruppens aktiviteter. Vi är en ny grupp och det finns stor möjlighet att påverka gruppens riktning samt engagemang.

Text: Maria Löfgren Latinamerikagrupperna

Vem kan engagera sig?

– Alla som har ett intresse för gruvfrågor är välkomna, oavsett ambitionsnivå. Den som bara vill

Våra lokalgrupper finns i: Göteborg, Eskilstuna, Stockholm, Uppsala, Linköping, Umeå, Malmö/Lund, Karlstad, Skellefteå och Skara.

Våra medlemsorganisationer: Casa Peru, Grupo de Apoyo a Bolivia GAB, Imágenes del Sur, Bolivia-Stödkommittén i Malmö (CAB), MST Stödgrupp, Latinamerikakommittén i Jönköping, Latinamerikakommittén i Luleå, Aluna, Permanic och Colombianätverket.

Röster från Latinamerika

Tegelviksgatan 40 S-11641 Stockholm

Ge ett bidrag 90 10 17-4

Latinamerikas folkrörelser kämpar för sina rättigheter. ditt stöd behövs.

I Latinamerika kämpar miljontals människor för en mer rättvis och hållbar värld. Men de behöver ekonomiska resurser för att kunna fortsätta sitt arbete. Genom att stödja Latinamerikagruppernas insamling blir du en del av kampen.

TröTT på gammeldags nyheTer? Vi också.

Vi tror på att en annan nyhetsrapportering är möjlig. En som uppvisar fler sidor av verkligheten och ger plats åt röster som inte får synas i den traditionella dagspressen.

Fria Tidningen är en rikstäckande nyhetstidning som vill bidra till en mer kreativ, hållbar, rättvis och solidarisk samhällsutveckling.

Bli en del av det, du också.

Foto: Lina Karlsson

Daniel Pascual i Waqib’Kej, ett nätverk av mayaorganisationer som arbetar för ursprungsfolks rättigheter i Guatemala.

Just nu kan du prova Fria Tidningen i tre veckor helt gratis!

Beställ din gratisprenumeration genom att sms:a proVa (mellanslag) Fria (mellanslag) ditt personnummer till 72550. du får Fria Tidningen PROVA FRIA ÅÅMMDD-XXXX varje onsdag och lördag, samt på lördagar även din lokala Fria tidning. prenumerationen avslutas automatiskt och du förbinder dig inte till någonting.

72550

du kan också beställa på www.fria.nu/prova.

Fria Tidningen är en del av mediekooperativet Fria Tidningar som med mod och engagemang arbetar för att bredda dag­ spressen och bidra med en nyhetsrapportering som fokuse­ rar på demokrati, miljö, djurrätt, global och lokal fördelning och mångkulturella frågor. Fria Tidningar ger i dag ut åtta dagstidningar över hela Sverige; Fria Tidningen, Stockholms Fria Tidning, Göteborgs Fria Tidning, Skånes Fria Tidning, Landet Runt, Östhammar Nyheter, Sesam och Nyhetstid­ ningen på lätt svenska. Läs mer om oss på www.fria.nu.