Roster fran latinamerika 2 2012 by Sori Lundqvist

mi ljö In to fö pp r FN mö :s te Rio +2 0

Röster från Latinamerika

Latinamerikagruppernas nya tidning #2 2012

i sammarbete med Röda Korsets folkhögskola, Sörängens folkhögskola & Färnebo folkhögskola

intervju med Hugo Blanco en av organisatörerna bakom den Nationella Marschen för Vatten i Peru. Sidan 7

Global agroekologisk kamp Utbildning för ett hållbart jordbruk. Sidan 4

MEDBORGARNAS MAKT Tillsammans lyckades molnskogens invånare stoppa skövlingen. Sidan 8

VAD TYCKER VÅRA POLITIKER? Enkätundersökning om Rio +20. Sidan 12

2 LEDARE/ Rutan

Det är dags att vi tar ställning... jord. Fokus för Rio +20 och för eventuella lösningar på klimatkrisen är fortfarande konsumtion, om än nu förklätt till så kallad grön ekonomi. Resultatet förblir detsamma; några tjänar på miljökrisen, men den stora majoriteten förlorar. Den allra största förloraren är vår planet.

tt förändringar sker med vår planet och vårt klimat är det nog få som lyckats undgå. Det är nog också få som har missat att klimattoppmötet Rio +20 går av stapeln om bara några månader. Trots den här kunskapen diskuteras det fortfarande alldeles för lite om vad mötet faktiskt handlar om, vilka konsekvenser de beslut som tas där får och om det finns några andra vägar för att hejda den skenande förstörelsen av vår

Men det finns hopp om förändring. I Latinamerika och framförallt bland Latinamerikas folkrörelser går diskussionerna just nu heta. Gång på gång upprepar de sitt budskap: det finns alternativ till den nuvarande utvecklingsmodellen. Människor protesterar dagligen mot ett samhällssystem som oavsett partifärg bygger sin fortlevnad på vad som kan utvinnas långt under marken och ett samhällssystem där allting har ett marknadspris,

till slut även luften vi andas. Det är dags att stanna upp. Det är dags att politikerna lyssnar på de människor som drabbas av de förändringar som sker, och på dem som presenterar alternativ till det system som vi bygger våra liv kring idag. Men det är inte bara politikerna som ska lyssna, det är även du och jag. Vi måste alla som invånare på denna jord ta ställning för hur vi ska leva våra liv inom de förutsättningar som faktiskt finns. De beslut vi tar i vår vardag får konsekvenser både för oss själva, men också för våra medmänniskor och för vår jord i många generationer framöver. För att kunna ta ställning behöver vi kunskap. Vi behöver ta reda på mer om det som sker, vi behöver diskutera och vi behöver

reflektera. Vi måste skapa kreativa och lärorika former för att väcka insikt hos en bredare publik, vi behöver folkbildning för att åstadkomma strukturella och vardagliga förändringar som värnar om vår planet. I din hand håller du kunskap, men också en uppmaning till diskussion och reflektion. Diskutera med din vän, din mamma och din granne, med alla som du känner och som du ännu inte känner. Ta med era diskussioner in i hemmen, ut på gatan och ända till politikerna. Gör era röster hörda innan det är för sent.

Malin Stråle Styrelseledamot Latinamerikagrupperna

Rutan Vill du bli publicerad här? Maila info@latinamerikagrupperna.se

Bli medlem och få en t-shirt eller en väska! I medlemskapet ingår även en prenumeration av tidningen Röster från Latinamerika (4 nr/år). Medlemskap i Latinamerikagrupperna (300kr). Medlemskap för arbetslösa, studerande eller under 20 år (200kr). Du kan också välja att betala ditt medlemskap via autogiro, vilket är både billigare och enklare! Då betalar du 20 kronor i månaden (eller 15 kr för arbetslösa, studerande eller under 20 år). Hitta din blankett på hemsidan: www. latinamerikagrupperna.se/bli-medlem Sori Lundqvist

Röster från Latinamerika är Latinamerikagruppernas tidning om Latinamerika ur ett folkrörelseperspektiv. Tidningen fokuserar på småskaliga jordbrukare, lantarbetare och ursprungsfolk samt deras kamp för hållbar utveckling och social rättvisa. Röster från Latinamerika är ett verktyg för att lyfta och informera om de frågor som vi och våra samarbetsorganisationer arbetar med, kort och gott ett redskap för förändring. Röster från Latinamerika ges ut fyra gånger per år inklusive ett temanummer. En prenumeration kostar 100 kr/år. Blir du medlem i Latinamerikagrupperna får du tidningen på köpet.

analys 3

”Miljöpolitiken” bör ifrågasättas på

Rio +20

Vi lever i en tid av globala kriser. Livsmedelskrisen, klimatkrisen, oljekrisen och inte minst finanskrisen har satt fart på debatten om vårt ekonomiska system; om behovet av att ersätta det med något bättre.

Foto: Max da Rocha

Den 20-22 juni hålls en stor FN-konferens i Rio de Janeiro, Brasilien. Toppmötet är en uppföljning på FN:s Riokonferens om hållbar utveckling som hölls 1992 och kallas därmed Rio +20 (tjugo år senare). På dagordningen står stora förändringar. De globala kriserna har blåst liv i diskussionen om övergången till en ”grön ekonomi”, en idé om att marknaden, med rätt politiska styrmedel, kan bli drivkraften i en global grön omställning. En viktig del av den gröna ekonomin är att skapa nya regelverk för att sätta pris på naturen och dess så kallade ekosystemtjänster. I korthet är ekosystemtjänster de naturliga processer, så som luftrening, nedbrytning av avfall eller pollinering, som är livsnödvändiga för planetens överlevnad. Tanken är att marknaden ska vara drivkraften i en global grön Redaktion: Sori Lundqvist, Lisa Karlsson Ansvarig utgivare: Pontus Björkman Grafisk form: Sori Lundqvist Tryck: Myran Grafiska, 2012 ISSN: 2001-0397

omställning. Därför är ett viktigt steg inom den gröna ekonomin att göra om dessa ekosystemtjänster till handelsvaror - alltså något som kan ägas, köpas och säljas. Logiken är enkel: om ekosystemtjänster blir handelsvaror blir de ekonomisk värdefulla och eftersom de har ett ekonomiskt värde kommer det ligga i marknadens intresse att äga och skydda dem. Men kritiken mot konceptet är hård. De sociala rörelserna i Latinamerika har varit snabba med att påpeka det faktum att de stora politiska besluten i vårt samhälle, med den så kallade gröna ekonomin, tas av marknaden. Modellen innebär därmed en ökning av marknadens makt. Finanskapitalet och storföretagen har ett växande inflytande över staternas politiska handlingsutrymme. Mindre än 1 procent - främst banker - kontrolOmslagsbild: Under den Nationella Marschen för Vatten i Peru krävde representanter från Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation CONACAMI tillsammans med tusentals andra att vatten ska vara en rättighet. Foto: Kim Moberger

lerar idag nästan 40 procent av världens samlade tillgångar, och av världens 150 största ekonomier är 95 företagskonglomerat. Den gröna ekonomin utmanar inte detta demokratiunderskott - utan stärker det. Det internationella samfundet, däribland Sverige, som inför Rio +20 framhävt behovet av övergången till en grön ekonomi, har även blundat för de stora problemen tidigare marknadsledda gröna åtgärder haft. Beprövande system med utsläppshandel, CDM (Clean Development Mechanism) och REDD-program har länge kritiserats av småbrukare och ursprungsfolk som genom dessa förlorat kontrollen över sina territorier till storföretag. Samtidigt visar studier att skogsskövlingen och de globala utsläppen av växthusgaser tydligt ökat, trots dessa system. Medarbetare: Lena Zetterstöm, Kim Moberger, Anna Lok, Armina Etminan, Åsa Callmer, Max da Rocha, Julia Engström, Mari Raudsepp, Julia Fyr.

Mänsklighetens ekologiska fotavtryck överstiger nu jordens biokapacitet med över 50 procent. Med andra ord förbrukar vi jordens resurser snabbare än de kan återgenereras. Konferensen i Rio de Janeiro är viktig, men ingenstans på dagordningen finns den grundläggande frågan om vilka djupare förändringar som behövs för att på riktigt angripa dagens miljöproblem. Inte heller frågan om en samhällsmodell som drivs av vinstintressen verkningen kan se till människors och planetens behov.

Text: Max da Rocha Solidaritetsarbetare Latinamerikagrupperna

Kontakt: Sori Lundqvist, Latinamerikagrupperna, sori.lundqvist@latinamerikagrupperna.se www.latinamerikagrupperna.se

4 Ecuador

med e t e b ar Sammärnebo F gskola ö h k l o f

Foto: Max Da Rocha

Agroekologi

– en del av kampen för

matsuveränitet

De fem största organisationerna för småbrukare, ursprungsfolk, svarta och invånare mangroveträsk-byar i Ecuador har gemensamt tagit initiativ till en nationell kurs i agroekologi. Röster från Latinamerika hade förmånen att få delta på ett av kurstillfällena i staden Loja. Kursen är produkten av en långvarig kamp för matsuveränitet och ett ekologiskt hallåbart jordbruk - fritt från konstgödsel och besprutningsmedel. Allt från agroekologiska odlingsmetoder till monokulturers inverkan på ekosystemen och nackdelar med det kapitalistiska systemet behandlades under kursen. – Syftet är inte bara att få fler att odla ekologiskt, utan också att visa att begreppet agroekologi även har politiska, sociala och ekonomiska dimensioner. Målet är att skapa en förändring globalt, säger Freddie Congo, som arbetar nationellt för jordbruksorganisationen Fenocin och som även är deltagare på kursen. Många av organisationerna som står bakom kursen menar att för att kunna skapa en hållbar matproduktion, och för att lösa miljöproblem i allmänhet, behövs det ett nytt ekonomiskt system som inte bygger på oändlig ekonomisk tillväxt och exploatering

av naturresurser. Idag är många småbrukare väldigt fattiga, vilket dels beror på att antalet mellanhänder gör att de får dåligt betalt för sina produkter och dels på att många endast producerar en eller få grödor som efterfrågas på marknaden och därför tvingas köpa mycket av sin mat. – Den agroekologiska lösningen är att uppmana bönderna att öka sin självförsörjningsgrad genom att odla fler olika grödor och anordna egna marknader där de kan sälja sitt överflöd direkt till konsumenterna för ett bättre pris, säger Patricia Gonzales, en annan kursdeltagare. Ett annat problem i Ecuador och i många andra länder är den orättvisa markfördelningen som innebär att en stor majoritet av jordbruksmarken utgörs av stora monokulturer ägda av företag eller enskilda personer, medan den största delen av befolkningen

har lite eller ingen mark alls. Det leder bland annat till att många flyttar in till städerna. De tio kurstillfällena är utspridda med lite mer an en månad emellan varje, och deltagarna får vid varje tillfälle hemuppgifter som går ut på att sprida och implementera agroekologi i sina byar. – Det krävs lite mer kunskap, men många är villiga att lära sig, speciellt de yngre, säger Marcos Figueroa, också en kursdeltagare. Den agroekologiska kampen för ett hållbart jordbruk pågår över hela världen, även i Sverige. Till exempel kommer den nordiska delen av Via Campesina (NOrdBruk) i samarbete med Jordens vänner och Latinamerikagrupperna att anordna en naturbrukskonferens för allmänheten i Ockelbo 13-15 april i syfte att ställa om jordbruket i Sverige.

Text: Julia Engström

FAKTA: Agroekologi I den hittills största forskningsrapporten om den globala matförsörjningen IAASTD (Jordbruket vid ett vägskäl) beskrivs agroekologi som ett hållbart alternativ till dagens kemikaliejordbruk. För de industriella jordbruken skulle det innebära lägre avkastning under själva omställningen men ökad resurseffektivitet. Flera studier visar att lågintensiva jordbruk kan nå betydande skördeökningar utan att använda sig av konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och fossila drivmedel.

FAKTA: Agroekologiskolan Kursen i agroekologi är ett samarbete mellan organisationerna FENOCIN, CONFEUNASSC, CNC, C-CONDEM och ECUARUNARI. Den första kursen hölls 2009.

Peru 5

Ursprungsfolken vill värna om kulturen - för miljöns skull Arbetet inför klimatkonferensen i Rio de Janeiro pågår för fullt och runtom i världen diskuterar olika grupper FN:s förslag om grön ekonomi. Ett förslag som representanter för ursprungsfolken i den andinska regionen fördömer, då de menar att det gör moder jord till handelsvara. CAOI, nätverket för ursprungsfolk i den andinska regionen, deltar med observatörsstatus på konferensen i Rio de Janeiro i juni. De är kritiska till förslaget om så kallad grön ekonomi. – Den gröna ekonomin är uppbyggd på antagandet att ekonomisk tillväxt löser alla sociala och ekonomiska problem i världen och ställer inte frågan huruvida exploateringen av världens naturresurser bör begränsas, säger Alberto Achito Lubiasa från den Colombianska organisationen ONIC till Röster från Latinamerika. Ursprungsfolksrörelserna i den andinska regionen menar att deras förslag om buen vivir; ett gott levande i harmoni med moder jord, en internationell deklaration för moder jords rättigheter och införandet av plurinationella stater måste fördjupas och spridas globalt. De plurinationella staterna syftar till en avkolonialiseringsprocess där flera nationer erkänns inom en stat och där alla nationer erkänns rättigheter att utveckla sin utvecklingsmodell med stöd av staten. Förhoppningarna om att kunna uppnå några stora förändringar under konferensen i Rio de Janiero är inte stora. CAOI menar att de deltar för att säkerställa att ursprungsfolkens rättigheter respekteras i de avtal och deklarationer som beslutas om under konferensen.

Några av CAOI:s förslag: 1. Den naturliga biologiska mångfalden och den kulturella mångfalden är sammanlänkade och bör skyddas i samma utsträckning, därför föreslår vi att en fjärde pelare, kultur, läggs till de andra tre pelarna (ekologisk, social och ekonomisk utveckling) som hållbar utveckling är uppbyggd på. 2. Förvaltningen av traditionell kunskap, som bland annat skyddar den biologiska mångfalden, måste stärkas. 3. I implementeringen och finansieringen av den gröna ekonomin måste ursprungsfolkens rättigheter respekteras, i linje med FN:s deklarationer för ursprungsfolks rättigheter. 4. En deklaration om moder jords rättigheter bör antas av FN. Denna bör kopplas till ett internationellt rättsligt instrument, som till exempel en tribunal för klimaträttvisa där de som kränker moder jords rättigheter döms. 5. Ursprungsfolkskvinnor besitter traditionell kunskap och det bör framkomma i sluttexten som presenteras av Riokonferensen att ursprungsfolkskvinnor är särskilt drabbade av klimatförändringarna, samt hur staterna bör agera för att åtgärda dessa problem. Deras rätt till den mark de traditionellt brukat bör garanteras. 6. Sluttexten bör föreskriva att vattenkällor, som till exempel glaciärer, ska skyddas. Ursprungsfolkens traditionella kunskaper bör erkännas och likaså ursprungsfolkens heliga platser. 7. Det bör nås en konsensus om hur vi kan uppnå matsuveränitet. 8. Det bör införas tydliga strategier för att säkerställa den biologiska mångfalden.

Text: Kim Moberger Solidaritetsarbetare Latinamerikagrupperna

6 Peru

e med t e b r a Samm a Korsets Rรถd รถgskola folkh

Peru 7

”Det finns sätt att organisera samhället som inte är kapitalistiska” Redan på 60-talet ledde Hugo Blanco de jordlösa böndernas kamp mot godsägare i Peru. Idag, 77 år gammal, är han fortfarande en framstående representant för den folkliga kampen i Latinamerika. Röster från Latinamerika träffar honom i Cusco för att prata om vattenmarschen, Perus miljöproblem och vikten av en förändring underifrån.

Den 2 februari i år startades en protestmarsch för tillgången till vatten i Cajamarca. Marshen syftade till att försvara de sjöar i området som riskerar att torka ut på grund av det planerade gruvprojeket Conga. Åtta dagar senare nådde marschen, nu med hundratals deltagare, fram till Lima. På vägen besöktes flera byar, alla med sina unika problem relaterade till gruvindustrin; som San Pedro de Jucho, som fungerar som avfallsstad för gruvindustrin. Väl i Lima deltog mellan 15 000 och 30 000 personer i en demonstration mot gruvindustrins föroreningar och för folkets rätt till vatten och en hållbar miljö. – Vattenmarschen startade då regeringen svikit sina löften om att lösa gruvproblematiken i Cajamarca, säger Hugo Blanco, som själv varit med och organiserat marschen. Han menar att gruvindustrin och den vattenproblematik den medför är ett av de största hoten mot naturen i Peru idag. Enligt Hugo ser den peruanska regeringen naturen som en handelsvara och påtvingar befolkningen projekt som gynnar nationella och transnationella maktgrupper. Peru möter dessutom svåra miljömässiga utmaningar på grund av den globala klimatuppvärmningen, som för med sig smältande glaciärer vilket i sin tur leder till torka. Gruvindustrin försämrar vattentillgången påtagligt då den i sin bearbetningsprocess av metallerna kräver enorma mängder vatten. Enligt Hugo bör grunden för Perus utveckling istället vara jordbruket. Tack vare den biologiska mångfalden och de varierade klimatzonerna i Peru finns där mycket bra förutsättningar för jordbruk, menar han. Därför borde landet satsa på att bli matsuveränt, det vill säga se till att den egna befolkningen äter sig mätt på sund producerad mat och har tillgång till rent vatten.

sätta stopp för de transnationella företagens febrila förgörelse av våra naturresurser. Den arabiska våren i Mellanöstern har inspirerat och visat på hur människor kan organisera sig och göra skillnad. Vattenmarschen startades även den på gräsrotsnivå och har som mål att fortsätta skapa samarbeten kring miljörättvisa, berättar Hugo. – Det finns hopp! utropar han och småler. Folket tog tag i problemen i Cajamarca med sina egna händer, det är en mobilisering underifrån. Det handlar om att försöka visa att det finns andra sätt att organisera samhället som inte är kapitalistiska. Som lokal organisering utifrån de förutsättningar som ekosystemet tillåter. Hugo nämner ayllun som ett exempel (quechua och betyder bysamfällighet). Han beskriver ayllun som en demokratiskt ordnad organisation, som skiljer sig från den partipolitiska. Ledaren får inte någon lön eftersom hans roll inte är att sko sig själv, utan att stå till tjänst för bysamfälligheten. Idag finns demokratiska bysamfälligheter i Cauca och på andra platser i Colombia, på öarna Kuna i Panamá och i båda länderna erkänns systemet i ländernas grundlagar. Samtalet går över till dagens ekonomiska system; kapitalismen. Enligt Hugo finns det två vägar att välja på för medborgarna: – Antingen fortsätta som vi gör nu, låta de styrande gå till våldsamt angrepp, med förödande konsekvenser för människan och naturen, eller att organisera motstånd, som till exempel Occupyrörelsen och vattenmarchen här i Peru.

Text och bild: Mari Raudsepp

– För att lösa detta behöver vi gå tillbaka till våra rötter och

AGERA DU MED! Skriv e-post till ansvariga ministrar och kräv etiskt regelverk för AP-fonderna på: latinamerikagrupperna.se/AP-fonderna

8 Ecuador

Invånare skyddar sina träd med papper I en dal uppe i bergen norr om Quito rinner floden Cambugán. Området runt omkring består av molnskog, en slags bergsregnskog som nästan alltid är täckt av moln. Skogen är idag ett skyddat område där all typ av skogsindustri är förbjuden. För några år sedan var läget annorlunda.

d te me e b r a Samm rängens Sö gskola ö h k l fo

– Vi kunde spendera en halv dag med att hugga ner ett träd bara för nöjet att höra det falla. Hela marken skakade, säger José Luis Cobos, som bodde i skogen i 20 år innan han flyttade därifrån och känner den som sin egen ficka. Precis som de flesta levde han av sockerrörsindustrin och bidrog därmed till att stora delar av skogen skövlades. – Då tänkte jag inte alls på vilka konsekvenserna kunde bli, berättar han. Men så småningom märkte jag och de andra som arbetade med sockerrör vad vi gjorde mot skogen. När inte träden band marken längre tog regnet med sig allt och lämnade efter sig ett stäppliknande landskap. När biologistuderande Ana Mariscal kom till Cambugán år 2000 för att studera molnskogens unika artrikedom, uppdagades det att en för människorna i området okänd man var på väg att lägg beslag på all skog i området. Det saknades bara en sista påskrift för att affären skulle gå igenom och eftersom ingen av invånarna hade papper på att det var deras mark, såg det ut som att inget skulle kunna stoppa hans uppköp av skogen. – Mannen uppgav att hans syfte med köpet var att bygga bostäder, vilket verkade märkligt med tanke på att skogen i stort sett består av 70-gradiga sluttningar. Så småningom framgick det att han tänkt använda den till att bedriva skogsindustri, berättar

– Vi kunde spendera en halv dag med att hugga ner ett träd bara för nöjet att höra det falla. Hela marken skakade, säger José Luis Cobos

Anas syster, Carmen Mariscal. För att förhindra detta startade Ana och Carmen tillsammans med andra frivilliga stiftelsen Cambugán. De lyckades stoppa mannens övertagande av marken och fick området utlyst som skyddad skog. Men eftersom titeln bara är ett skydd i teorin och i praktiken knappast kontrolleras, insåg stiftelsen att det var nödvändigt att samarbeta med befolkningen i skogen för att verkligen kunna skydda den. Detta genom att hjälpa invånarna med att skaffa ägarbevis för sin mark. I Ecuador har man enligt lag äganderätt till mark som man bott på i över 20 år, men för att få sitt ägarbevis måste man genomgå en lång byråkratisk process som kräver både tid och pengar. Denna process har stiftelsen hjälpt markägare med sedan 2003 och för många är den ännu inte avklarad. – Syftet är att förhindra att någon

utifrån försöker beslagta marken igen. Dessutom har ägandepapperna medfört att markägarna är mer måna om att bevara skogen och motverkar därmed förekomsten av illegal skogsskövling. Ägarbevisen fungerar på det sättet som en bättre försäkring än benämningen ”skyddad skog”, berättar Carmen Mariscal. När stiftelsen talade med molnskogens invånare om vikten av att bevara urskogen hade många redan lämnat sockerrörsindustrin och gått över till boskapsskötsel. Många hade också valt att flytta från området, delvis på grund av att det inte finns någon skola där. José arbetar numera som skogsvaktare och har liksom som de flesta som flyttade från skogen bosatt sig i San Jose de Minas, en närliggande by. Han känner sig inte orolig över skogens framtid eftersom alla markägare är överens om att bevara den. – De områden som inte ägs av

någon av skogens före detta invånare har stiftelsen köpt upp för att skydda den från andra intressenter, berättar han. Det enda egentliga hot som finns mot skogen nu är två familjer som utnyttjar den till kolindustri. Deras verksamhet är känd av stiftelsen, men trots att det de gör är olagligt tänker inte stiftelsen anmäla dem. De försöker istället

Fakta skogsskövling Ecduador *Enligt FAO är Ecuador det land i Latinamerika, efter Brasilien, med högst avskogning. *Varje år förlorar Ecuador ca 70 000 hektar skog, enligt det ecuadorianska miljöministeriet (MAE). *Som det ser ut idag är Ecuador ett av de 17 länder i världen med högst biologisk mångfald (MAE) men mångfalden hotas av avskogningen. *Skogsskövlingen påskyndar klimatförändringarna eftersom den leder till att det lagras mer koldioxid i atmosfären.

Ecuador/ Brasilien 9

hitta en lösning som är hållbar såväl för familjerna som för skogen, för som läget är idag har familjerna inget annat att leva av. I framtiden hoppas stiftelsen kunna använda skogen som en “mall” för att återskapa skog i områden där det förr fanns liknande vegetation, men som försvunnit på grund av skövling

och den gröna revolutionen som ägde rum i många länder i syd på 60-talet. Med hjälp av nya jordbruksmetoder, kemiska medel och växtförädling lyckades man då öka avkastningen per arealenhet markant. Idag kan man dock se att den gröna revolutionen främst har gynnat stora företag och i många fall lett till miljöförstöring.

I Cambugán har man kunnat skydda urskogen i samarbete med folket som levt av den. Så är inte fallet alla gånger. Resultatet av FN:s program REDD+ med syfte att skydda skog och därmed minska koldioxidhalten i atmosfären har många gånger lett till att folk fördrivits från sina marker till förmån för stora skogsplantager, köpta av europeiska länder som

Miljökonferenserna gynnar den rådande ekonomiska modellen

en typ av utsläppsrätter. Länder i nord kan på så sätt ”kompensera” för sina utsläpp genom att se till att en viss mängd mark inte skövlas. Om de människor som bor på marken från början hade haft sina äganderätter hade detta kanske kunnat undvikas.

Text och bild: Julia Fyr

De sociala rörelserna i Brasilien är skeptiska till om Rio +20 mötet kommer att leda till globala förändringar i miljöfrågor. De fokuserar istället på att synliggöra sina egna krav och utbilda medlemmarna i klimatfrågor som hållbar utveckling och grön ekonomi.

tillsammans med det övriga civila samhället i Brasilien kommer att göra vad de kan för att utnyttja det positiva inrikespolitiska klimatet: - Vi ska genomföra ett Folkens toppmöte i Rio fem dagar innan det officiella mötet. Totalt 8 000 människor – varav cirka 5 000 från landsbygden – kommer att delta i ett tältläger med marscher, aktioner och utbildningstillfällen. Det kommer att bli som de första sociala världsforumen.

Foto: Max Da Rocha

FNs konferens om hållbar utveckling är ett initiativ på regeringsnivå, som många miljöorganisationer hoppas ska föra diskussionerna från klimattoppmötet i Durban vidare. Men João Paulo Rodrigues från de jordlösa lantarbetarnas rörelse MSTs ledning anser att den politiska och ekonomiska konjunkturen i världen i dagsläget inte kommer att tillåta några framsteg i den riktningen: - Vår tolkning är att de stora internationella företagens inflytande över regeringarna är mycket starkare. Den ekonomiska krisen i Europa och USA lämnar inte nå-

got utrymme för att diskutera en mer hållbar utveckling. Rio +20 är snarare en överenskommelse som behövs för att kapitalismen ska kunna fortsätta att fungera, för att företagen ska kunna fortsätta att avverka, släppa ut gifter...

nella gruvföretagen sprider sig till exempel över hela Latinamerika, och ursprungsfolken och andra traditionella folkgrupper är de första som drabbas.

Marluce Melo från den katolska jordrättighetsorganisationen CPT är också pessimistisk:

João Paulo anser dock att Rio +20 är en viktig händelse inrikespolitiskt i Brasilien och berömmer den federala regeringens position inför konferensen.

- Personligen tror jag att den här konferensen – liksom de tidigare – inte kommer att medföra några större resultat. Dessa konferenser gynnar den rådande ekonomiska modellen där naturen är en viktig källa till vinst. De internatio-

- De kommer till och med att skjuta upp de omdebatterade förändringarna i skogsskyddslagen Código Florestal för att inte framstå som miljöbovar på konferensen, förespår han och tillägger att de sociala rörelserna

- Jag kan tänka mig att Greenpeace kommer att göra någon mer spektakulär aktion på Kristus-statyn eller så. Och Världsnaturfonden... Men vårt sätt att protestera är alltid att kombinera aktioner med internutbildning, så vi kommer ge en kurs för våra aktivister om vad allt detta handlar om, säger João Paulo. - CPT förväntar sig att folken på landsbygden som kämpar för att bo kvar på sina marker deltar i parallellmötet och att deras skrik hörs in till den officiella konferensen, säger Marluce från CPT. Den nuvarande typen av utveckling måste stoppas för att rädda planeten och folken.

Text: Lena Zetterström Solidaritetsarbetare Latinamerikagrupperna

10 latinamerika Intervju med Boaventura de Sousa Santos

Grön ekonomi:

kapitalismens högsta grad av medvetenhet Osvaldo León

Foto: Kerstin Edqvist

Finanskrisen – ”som överskuggar alla andra kriser” - lämnar inget större manöverutrymme för att utveckla alternativ inom ramen för Rio +20, FNs konferens om hållbar utveckling. Det säger den portugisiske sociologen Boaventura de SousaSantos, chef för Centret för Sociala Studier vid Universitetet i Coimbra, Portugal. I officiella kretsar talas det alltmer om ”grön ekonomi” som en räddningsplanka för att ta sig ur krisen. Vad säger du om det? – Grön ekonomi är temat som kommer att dominera Río +20, det är kapitalismens högsta grad av medvetenhet. Kapitalismen måste finna ett sätt att förhålla sig till den ekologiska krisen, energi- och matkrisen, men den gör det alltid för att tjäna pengar, för kapitalismen saknar moral. Kapitalismen ser alltid problemen som möjligheter till lönsamhet och vinst. Den gröna ekonomin är den naturliga följden av teorierna om hållbar utveckling. Men

min slutsats är sedan länge att utveckling, så som de uppfattar den, inte är hållbar. Hållbarhet kräver inte en alternativ utveckling utan snarare ett alternativ till utveckling, andra icke kapitalistiska synsätt. Det existerar bara ett alternativ till utveckling, inom en postkapitalistisk horisont, där värden som användning till exempel åter prioriteras framför värden som utbyte. Detta sker inte inom den gröna ekonomin, tvärtom. För ett par år sedan, först i Köpenhamn och senare i Cancún, talade vi om olika dimensioner av krisen: ekonomisk, historisk, energi, miljö, mat och så vidare, men plötsligt försvinner alla

dessa kriser och man pratar bara om den finansiella krisen. Finanskrisen löser man med tillväxt och arbetstillfällen, säger de. Detta är återigen den yttersta graden av medvetenhet: arbete och tillväxt. Samtidigt säger FN att om vi fortsätter med den här tillväxt- och utvecklingsmodellen så kommer den globala uppvärminingen redan 2015 vara irreversivel och påverka miljön på ett sätt som vi redan nu ser i världen. Vad kan vi då göra inom dessa ramar? Jag ser uppriktigt sagt ingen lösning. Neoliberalimen i sin nuvarande starkt finansiella dimension har – med hjälp av den finanskris som skapats av global spekulation på en fri finansmarknad – lyckats

bryta ned allt motstånd mot kapitalismen. Vi ser det på flera sätt. De sociala rörelserna till exempel, som var starka under förra decenniet, och miljörörelsena, är nu tysta.

Är rörelserna tysta medan de söker nya paradigm eller är det ett sätt att skapa disciplin under hanteringen av krisen? – Jag tror inte det är ett sökande efter nya paradigm utan rörelserna har disciplinerats, man har begränsat deras möjligheter. Detta har två dimensioner. Å ena sidan har man disciplinerat folken och rörelserna, å andra sidan ligger staterna lågt medan de söker efter nya paradigm. I neoliberalismens nya fas går staterna

latinamerika 11 kapitalets ärenden, men de måste gå längre än så. Vi uppfattar alltid staten som ett slagfält, ett utrymme för dragkamp mellan olika krafter i samhället. Den kapitalistiska staten är idag väldigt motsägelsefull då den efter mer än ett sekels social kamp - arbetarklassens kamp, småböndernas och ursprungsfolkens kamp, kvinnokampen – erkänner dessa gruppers sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Staten är mer motsägelsefull idag än i början av 1900-talet för kapitalet vill ha staten uteslutande i sin tjänst. Det är därför som marknaden nu kräver att Spanien måste förändra sin grundlag och skriva in hur stort budgetunderskottet maximalt får vara. Detta är inget folkligt krav, varken från höger eller vänster, det är ett krav från den så kallad finansmarknaden. Vi talar om ett väsen som inte ens existerar, men som är närvarande överallt, det är lite som Gud. Börserna runt om i världen är alltid aktiva och när du vaknar har du en kris i ditt land som inte skapats av en ekonomisk kris, eller strejker eller klimatkatastrofer... Den skapades av finansmarknaden som under natten bestämde sig för att attackera din ekonomi och spekulera i din skuld. Det måste komma en tid då finansmarknaderna regleras, för det var de som orsakade den här krisen och deras makt är så stor att det är de som också håller på att ”lösa” krisen. Naturligtvis kommer de inte att lösa den.

Med hänsyn till allt detta, vilket manöverutrymme finns för att formulera alternativ inom ramen för Río+20, både under den officiella konferensen och i det civila samhälletsforum? – Manöverutrymmet är inte stort, det har klart begränsats på grund av den finansiella krisen. Jag anser att krisen skapats för att minska detta utrymme, vilket hänger ihop med det vi pratade om tidigare, att kontrollera folken och staterna. Men samtidigt finns det nya strömningar, både på det ideologiska och på det ekonomiska planet, som vi inte får gå miste om. Idag har vi koncept som inte existerade för tio år sedan: Sumak Kawsay – det goda livet, Pachamama – moder jord, naturens rättigheter och lagstiftningen kring ursprungsfolkens kollektiva jordar, främst i Bolivia, några i Brasilien och vissa andra länder. Idén om att äganderätten

inte bara kan vara statlig eller kapitalistiskt individuell, utan också ta sig andra – kollektiva - former, är en stor nyhet som befästs i Bolivias och Ecuadors nya författningar. Nu måste vi försvara dessa i praktiken. I Bolivia utgår man ifrån att det finns tre typer av demokrati: den representativa, den participativa och den lokala, kommunitära. Varje typ har sin egen logik och måste samordnas sinsemellan. Detta ger oss nya instrument för ideologiskt motstånd. Vi ser att det går att skapa breda allianser mellan det som verkar vara ursprungligt och det som är modernt, och mellan modernt – modernt. Alla problem som vi har idag med miljörörelsen, den politiska ekologin, Sumak Kawsay är inte samma sak som negativ tillväxt, som vissa förespråkar i Europa. Det är något helt annat. Det är den rika generationen som inte förstör rikedom, det är ett annat koncept. Vi har vissa ideologiska och politiska instrument, idéer och koncept som kan hjälpa oss att finna en väg, men det räcker inte. Vi behöver också männikor med sociala och historiska perspektiv, sociala rörelser och nya politiska strukturer och former för offentlig förvaltning och planering. Häri ligger svårigheterna för tillfället.

juridik enligt den positivistiska eurocentriska traditionen. Historiskt sett är förändringar ett problem för oss människor för vi har inte tålamod, våra liv är korta. Samhällets liv är lite längre. Det som oroar mig nu är att vi har de teoretiska koncepten och instrumenten, med vissa svårigheter men vi har dem ändå, och det som saknas är sociala krafter. Här i Latinamerika görs en stor ansträngning för att försvaga de sociala, progressiva vänsterkrafterna.

Text: Osvaldo León Texten publicerades den sep-okt 2011 i nättidningen America Latina en movimiento.

Översättning: Lena Zetterström Latinamerikagrupperna

De här koncepten om ekonomisk politik och ekonomiska mekanismer underskattas de fortfarande? – Ja, mycket. De ger svindel. Under åtminstone två eller tre sekler har vi levt med uppfattningen att utvecklingen är oändlig och att naturresurserna är outtömliga och det ändrar man inte på tio år. Det är till exempel väldigt viktigt att vi tar indikatorerna från Sumak Kawsay på allvar, vilket är en diskussion som jag deltar i i Ecuador. En realistisk indikator som vi kan analysera, kanske till och med kvantifiera, är en nyhet. Men mycket är fortfarande abstrakt. Det är till exempel svårt att tänka sig en administrativ struktur för en plurinationell stat. Detta kräver en annorlunda logik. Hur skapar man till exempel en plurinationell konstitutionell domstol? Då måste vi ha domare från ursprungsfolkens rättsväsenden. Detta är en brutal förändring för den som är van vid att domare utbildar sig vid universitetet genom en kurs i

Bli Latinamerikavän! Du kan stödja vår insamling varje månad via autogiro. Du blir då Latinamerikavän och stödjer därmed inte bara ett enskilt projekt eller en individ utan hela folkrörelser och deras förändringsarbete. Du väljer själv vilket belopp du vill bidra med – även en liten summa varje månad betyder mycket! Som medlem i Latinamerikagrupperna kan du också betala ditt medlemskap via autogiro och genom höja upp med valfritt belopp också stödja insamling. All information hittar du på: www.latinamerikagrupperna.se

12 enkät

Våra politiker bekänner färg

Utmaningarna inför framtiden är många och våra folkvalda är nyckelpersoner för att föra fram Sveriges röst i internationella forum som Rio +20. Men vad tycker de egentligen? Vi har ställt 21 frågor till våra riksdagspartier. Här är svar på tre av frågorna. SD svarade aldrig på enkäten.

Frågorna:

Irene Oskarsson (KD)

Alla länder som skrivit på Kyotoprotokollet får en viss andel utsläppsrätter. Dessa kan säljas till andra länder som gort av med sin kvot. Är ert parti berett att annullera Sveriges intjänade utsläppsrätter även om inte andra länder gör detsamma?

Jens Holm (V)

Ja Fråga 2: Nej Fråga 3: Ja Fråga 1:

Vänsterpartiet hänvisar i flera fall till sin motion, Klimaträttvisa inför Durban och dess efterföljare 2011/2012, som går att finna på www.riksdagen.se.

Många folkrörelser är kritiska till FN:s fokus på grön ekonomi, och menar att det som behövs är en omställning av systemet där kapitalistiska värden inte överordnas sociala och miljömässiga värden. Anser ert parti att miljön ska kunna betraktas som varor/tjänster på en marknad?

Fråga 2: Det vore önskvärt att få fram ett system som ger möjlighet till detta, i alla fall för att beräkna kostnader för ekosystemtjänster.

Nej

Fråga 3: Naturligtvis ska företag respektera mänskliga rättigheter, ett överstatligt bindande avtal är dock inget vi stödjer.

Helena Leander (MP)

Ja Fråga 2: Nej Fråga 1:

Många företag anklagas för verksamhet som påverkar den lokala miljön och lokalbefolkningens rättigheter och livsvillkor negativt. Vill ditt parti verka för att FN antar ett juridiskt bindande avtal för företag avseende miljö och mänskliga rättigheter och där sårbara och resurssvaga individer/grupper ges rättshjälp för att kunna utkräva ansvar?

Ekonomiska styrmedel som låter förorenare betala är centrala verktyg för att minska vår miljöpåverkan, men däremot bör inte naturen som sådan göras till en handelsvara. Fråga 3:

Bengt-Anders Johansson (M) Anita Brodén (FP)

Fråga 1: Detta är en fråga som just nu bereds inom regeringen. Vi kommer inte att medverka till ett beslut som inte garanteras miljöintegriteten, eller möjligheter för länder att kunna gå före.

Fråga 2: Vi anser att ekosystemtjänsterna ska få ett ekonomiskt värde, vilket kan innebära ett nytt synsätt.

Fråga 1: Frågan är idag underställd regeringen efter ett tillkännagivande.

Fråga 3: En av frågorna som vi tillsammans i Regeringen har för avsikt att fortsätta driva, och nu i RIO + 20, handlar om MR-frågorna i samband med Hållbar utveckling. Vi anser att samverkan mellan privat och offentlig sektor måste utvecklas. Vi vill ha internationella standardiserings- och certifieringsprocesser.

–

Fråga 1: Moderaterna anser att en miljömässig integritet ska bevaras och att incitament till att överträffa åtagande ska bevaras. AAU:er ska hanteras gemensamt mellan länder på ett sådant sätt att det bidrar till tillräckliga utsläppsreduktioner.

–

Fråga 2: Naturresurser är idag varor och även tjänster. Det vi behöver göra är att använda dessa mer resurseffektivt. Många av jordens resurser är ändliga och vi måste därför värna om dessa och se över vår användning.

–

Fråga 3: Globala avtal ska inkludera flera olika parametrar. Både miljöhänsyn och mänskliga rättigheter bör alltid vägas in i dessa avtal. Det kan göras på olika sätt men hänsyn till hur människor och miljö mår måste alltid finnas med.

Matilda Ernkrans (S)

Fråga 1: AAU:erna ska inte kunna flyttas till nästa åtagandeperiod av Kyoto. Sverige måste annullera sina AAU:er.

Fråga 2: Det är en metod vi ska använda av flera. Det viktigaste är att ett pris sätts på miljön eftersom det gör alternativen konkurrenskraftiga. Fråga 3:

Nej Roger Tiefensee (C)

–

Fråga 1: Vi vill verka för ett globalt system för handel med utsläppsrätter, som vi menar skulle främja teknikutvecklingen och innebära stora miljövinster.

Fråga 2: Att sätta pris på miljön gör miljöpolitiken starkare och förminskar inte de egenvärden som finns i ekosystemen världen över.

Nej

Fråga 3: Centerpartiet anser att klausuler om god arbetsmiljö, miljöhänsyn och liknande är oerhört viktiga inslag i handelspolitiken, men de får inte utformas på ett sätt som utestänger utvecklingsländerna från att delta i det fria utbytet på världsmarknaderna.

engagera dig! 13

Pssst..!

På www.globalrattvisa.nu kommer du inom kort kunna göra enkäten själv och jämföra dina åsikter med riksdagspartiernas.

Tidigare FN-konferenser och påtryckningar från folkrörelser har lett till värdefulla förändringar på flera områden. Men insatserna har varit otillräckliga. Problemen har blivit alltmer globala och miljöbelastningen samt de sociala klyftorna allt större. Sverige och EU bör därför inför och under FN:s konferens för hållbar utveckling i Rio de Janeiro agera för: √ √ √ √

folkligt inflytande över miljöpolitiken och stärkt rättsligt skydd av miljön och mänskliga rättigheter att miljö och mänskliga rättigheter inte blir handelsvaror rättvis omställning på lokal, nationell och internationell nivå klimat- och miljörättvisa och internationell solidaritet

En viktig del i processen är att vi som vill arbeta för miljörättvisa, omställning och internationell solidaritet - hittar fram till varandra. Vi vill synliggöra utmaningar i det lokala miljöarbetet i en global kontext, och bidra till att politiker och föreningar tar konkreta initiativ i omställningsarbetet (motioner, medborgarförslag etc). Det här vill vi göra bland annat genom konferenser och seminarier runt om i landet under våren.

Planerade aktiviteter under våren 12 april - Klimatpåverkan hos småskaliga och marginaliserade bönder, Globalen Malmö 13 - 15 april - Naturbrukskonferens, Ockelbo 21 april - Det finns ingen Planet B Folkrörelseforum Sthlm + 40, Röda Korsets Folkhögskola, Stockholm 23 - 25 april - Deltagande på regeringskonferens Stockholm + 40, manifestationer 18 - 20 maj - Fira, Stå emot, Ställ om för miljörättvisa, Internationell Konferens, Göteborg 5 juni - Världsmiljödagen – Manifestationsdagen! Runt om i landet anordnas manifestationer och aktivteter! Kommer du anordna en aktivitet? Meddela oss så lägger vi upp det på www.globalrättvisa.nu så att fler kan ansluta sig, där hittar du även ett uppdaterat aktivitetsprogram.

Organisationer som stödjer det nationella uppropet är, än så länge: Afrikagrupperna, Attac, Biskops-Arnö Folkhögskola, Emmaus Stockholm, Emmaus Björkå, Framtidsjorden, FIAN Sverige, Föreningen för Rehabilitering i Utvecklingsländer (FRU), Föreningen Glokala folkhögskolan, Föreningen Medveten Konsumtion, Föreningen Västsahara, Gröna kvinnor, Jakobsbergs folkhögskola, Jordens Vänner, Latinamerikagrupperna, Latinamerikagrupperna Uppsala, Latinamerikakommittén i Jönköping, Latinamerikakommittén i Luleå, Klimataktion, Kvarnby Folkhögskola, MST vänner, Solidaritetskommittén vid Jakobsbergs folkhögskola, Studiefrämjandet, Svalorna Indien Bangladesh, Svalorna, Svalorna Indien Bangladesh, Svalorna Latinamerika, Svensk-kubanska föreningen, Sörängen folkhögskola i Nässjö Du kan läsa mer om budkavlen ”Det finns ingen plan(et) B” och skriva på vår appell på www.globalrattvisa.nu.

14 Stöd Latinamerikagrupperna!

Folkrörelserna satsar på allianser inför Rio +20

FAKTA: Vía Campesina Vía Campesina är en global bonderörelse som samlar 200 miljoner småjordbrukare. CLOC står för Coordinadora Latinoaméricana de Organizaciónes del Campo, och är mer eller mindre den latinamerikanska delen av Vía Campesina. CLOC-VC eftersträvar ett samhälle där småskalig, ekologisk produktion står i fokus och mänskliga rättigheter respekteras. De tillhör också Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer.

För CLOC-Vía Campesina Centralamerika är det viktigaste inför Rio +20 att lyfta fram de mänskliga rättigheterna och försvara moder jord. – Men vi måste skapa allianser med rörelser i andra länder för att budskapet ska höras, säger Ramiro Tellez, 23, som deltog på ett World Social Forum i Brasilien i januari, där förberedelserna inför Rio +20 pågick för fullt.

Mötet om hållbar utveckling i Rio den 20-22 juni kommer att pågå samtidigt som Folkets toppmöte, där sociala rörelser diskuterar sina egna förslag och strävar efter att påverka beslutsfattare som deltar. De tre stora frågorna är de rådande klimatförändringarna, ett demokratiskt styre av världen och övergången till en ny samhällsmodell. – Vi vill lyfta de exempel i Centralamerika där det är tydligt vilken skada den nuvarande ekonomiska modellen gör på samhället. I regioner som Polochic i Guatemala och Aguándalen i Honduras har avhysningar och mord på de som försvarat sin rätt till jord och försörjning pågått under lång tid. I Panama har ursprungsfolket Ngabe Buglé tryckts tillbaka med våldsamma metoder av polisen när de krävt att regeringen ska leva upp till sina löften gällande naturresurser i deras terratorier. En delegat per land från CLOCVía Campesina kommer att delta i det alternativa mötet, berättar Fausto Torrez, ansvarig för utbildningsfrågor inom nätverket i Centralamerika. Finansieringen av resorna kom-

mer från Latinamerikagrupperna i ett samarbete som fokuserar på organisationsförstärkning, folkbildning, ledarskapsutbildning och politisk påverkan. – De industrialiserade länderna driver på för den ”gröna ekonomin” och en fortsättning av handeln med utsläppsrätter, vilket framför allt drabbar ursprungsfolken. Vi vill framhålla en alternativ modell, som den som framkom i Cochabamba 2010, då den bolivianska regeringen tillsammans med folkrörelser organiserade en stor konferens. Morales sa då ”antingen dör kapitalismen eller så dör Moder Jord”. Våra idéer följer den linjen. Några av de förslag som framhålls är att konstituera en internationell klimattribunal,

stoppa klimatökningen vid 1 grad och att 6 procent av de industrialiserade ländernas BNP ska gå till klimatbistånd. – Vi har våra allierade; Grupo Latinoamérica, som består av ministrar från vissa av de latinamerikanska regeringarna, och G77. Inom kort ska vi också börja trycka på våra egna regeringar i Centralamerika, säger Fausto Torrez.

genomslag tror jag att vi måste arbeta för att bredda våra förslag, så att både folkrörelserna och de progressiva regeringarna kan ställa sig bakom dem.

Text och bild: Anna Lok Solidaritetsarbetare Latinamerikagrupperna

Folkrörelserna i Brasilien är starka aktörer, och Fausto Torrez hoppas att de ska lyckas ena kontinentens rörelser den här gången, tillsammans med ALBAländerna . – Vid klimatmötet COP 16 i Cancún var folkrörelserna för splittrade. För att få bättre

Latinamerikagrupperna är en solidaritetsförening, som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist, jämställt och hållbart samhälle. Vi stödjer människors kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. Våra samarbetspartners i Latinamerika är ursprungsfolks-, bonde- och lantarbetarorganisationer. Vi ser kampen som global och arbetar därför med att påverka beslutsfattare och opinionsbildare även i Sverige.

Adress: Latinamerikagrupperna Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm Tel 08-55 69 75 30 Fax 08-55 69 75 40 info@latinamerikagrupperna.se

Stöd CLOC & La Vía Campesinas arbete! Sätt in ditt bidrag på pg 90 10 17-4 eller sms:a LA till 729 70 och skänk 50 kr!

Hallå Där!/ i samhällsdebatten 15

Hallå där.... ...Malin Frisk från Uppsala lokalgrupp är med och arrangerar skolprojektet Makten över maten, med syfte att arbeta för en mer klimatsmart mat på skolor, kommuner och landsting.

Vad är det för projekt ni driver? Makten över maten är ett projekt som Latinamerikagrupperna arbetar med och riktar sig till lärare och elever på gymnasie- och folkhögskolor runt om i landet. Genom att besöka Uppsalas gymnasieskolor och hålla i workshops med elever för att sprida kunskap och medvetenhet om hur den mat vi äter påverkar vår omvärld vill gruppen i Uppsala

inspirera eleverna till att själva börja påverka.

Vad är er vision? Vår vision är att ingen människa och inget djur ska behöva lida på grund av den mat som produceras i världen och den ska inte bidra till någon negativ klimatpåverkan.

Hur kan man praktiskt få igång förändringsarbete i skolan? Att få igång ett förändringsarbete på skolan kan se ut på många olika sätt, det kan till exempel vara att äta mer vegetarisk mat på skolan för att minska köttkonsumtionen som är en av de största

miljöbovarna. Vi har sett resultat från tidigare arbete med Makten över maten då en skola i Avesta bjöd in kostchefen, skoledningen och andra aktörer i kommunen som är inblandade i upphandlingen av mat till en Klimatsmart middag. Eleverna ville visa på att det är lätt och gott att äta vegetariskt. De valde också att döpa de vegetariska rätterna till spännande namn istället för vegetarisk biff, vegetarisk lasagne osv. som är vanliga men inte så spännande benämningar idag.

Vad vill ni uppnå med projektet? Vad vi lyckas uppnå i varje klass tror vi kan variera väldigt mycket

från att ett par elever blir lite intresserade av de här frågorna till att en grupp elever sätter igång ett eget påverkansarbete. Det viktigaste är att vi når fram till eleverna och gör de här frågorna aktuella och vi känner att vi har lyckats bara de deltar i våra workshops och börjar tänka i de här banorna. Vi kan ju påverka det vi äter och vi börjar i klassrummet! Är du lärare/elev i Uppsala och vill ha besök? Kontakta: frisk.malin@hotmail.com

Text: Armina Etminan Latinamerikagrupperna

eTT KORT FÖR RÄTTVISA Ge bort Latinamerikagruppernas gåvokort! Det är inget vanligt gåvokort. Det är ett kort för rättvisa. Pengarna från kortet går direkt till de latinamerikanska folkrörelsernas arbete för folkligt inflytande, demokrati och mänskliga rättigheter. Beställ dina gåvokort via insamling@latinamerikagrupperna.se. Pris 100 kr.

Latinamerikagruppernas partners i den svenska samhällsdebatten Trots en kraftig global tillväxt så hungrar fler människor i dag än för 40 år sedan. Sverige bör därför stödja bonderörelsen La Vía Campesinas förslag på en FN-deklaration för småjordbrukares och lantarbetares rättigheter, skriver Yolanda Areas Blass, Vía Campesina Nicaragua och Francisco Contreras och Anna Lok, Latinamerikagrupperna, i Göteborgsposten den 17 februari. Systembolaget har för första gången antagit en etisk uppförandekod. Men de har valt en kod där lantarbetarnas rätt att göra sin röst hörd inte är garanterad. Risken är stor att koden blir en papperstiger – ett sätt för Systembolaget att putsa fasaden, skriver Nidia Araya, 36, säsongsarbetare inom vinsektorn i Argentina, i tidningen Kommunalarbetaren den 21 mars. Alla artiklar hittas på vår hemsida: latinamerikagrupperna.se/pressrum

Webb: Latinamerikagrupperna.se facebook.com/Latinamerikagrupperna twitter.com/latinamerikagr

På www.latinamerikagrupperna.se hittar du kontaktuppgifter till våra lokalgrupper, medlemsorganisationer och temagrupper.

Våra lokalgrupper finns i: Göteborg, Eskilstuna, Stockholm, Uppsala, Kalmar, Linköping, Umeå, Malmö/Lund, Växjö, Karlstad, Skellefteå och Skara.

Våra medlemsorganisationer: Casa Perú, Imágenes del Sur, Solidariska tolkar, Latinamerikakommittén i Jönköping, Latinamerikakommittén i Luleå och Colombianätverket.

Röster från Latinamerika

Tegelviksgatan 40 S-11641 Stockholm

Skolmaterialet för en klimatsmart och rättvis värld - Hur påverkar vår mat klimatet och hur kan vi minska vårt klimatavtryck? Vi har tagit fram ett skolmaterial som innehåller handboken ”Makten över maten – en guide för påverkan”, som bland annat svarar på frågan: Hur kan man som elev eller medborgare vara med och påverka skolans, kommunens eller landstingets klimatpåverkan genom att påverka inköpen och minska svinnet? Kontakt: Josefine Höijer, josefine.hoijer@latinamerikagrupperna.se folkbildningssamordnare Här hittar du allt du behöver veta: www.latinamerikagrupperna.se/makten-over-maten

Vi som står bakom detta nummer av Röster från Latinamerika är:

Latinamerikagrupperna Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm Tel: 08-55 69 75 30 Fax: 08-55 69 75 40 info@latinamerikagrupperna.se www.latinamerikagrupperna.se

Färnebo folkhögskola Färnebovägen 874, Österfärnebo Tel: 0291-202 75 Fax: 0291-205 74 info@farnebo.se www.farnebo.se/

Sörängens folkhögskola Rågången 4 571 38 Nässjö Tel: 0380-55 35 05 Fax: 0380-553519 sorangens.folkhogskola@lj.se www.sorangen.fhsk.se

Röda Korsets folkhögskola Bredholmstorget 14, 127 48 Skärholmen Tel: 08-680 18 71 Fax: 08-680 18 79 fhsk@redcross.se www.rodakorsetsfolkhogskola.se