St-lukas-2010-2 by Sankt Lukas

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också • www.sanktlukas.se

Sankt

Lukas

psykoterapi, existentiella samtal och utbildning... i hela Sverige • Höst/Vinter 2010

Filmen

den fattiges terapi

Vinn en vinterlä bok för sning!

Chefshandledning

nyckeln till en bra arbetsplats

Hösttrötthet

minskas med lunchpromenad

Positiva känslor gör oss mer närvarande Målgrupp

sexualbrottsdömda män

Anmäl dig till S:t Lukasdagarna 19-20 november

Naturbegåvningar är vi allihop

• Möten väcker livslust • Krukmakarpengar, vägen tillbaka för interner • Ideellt arbete

livslust

Längre ledigheter är oftast avkopplande för både kropp och själ, men den fria tiden skapar också utrymme för att ingjuta lite extra liv i gamla bekantskaper och glädjas över nya.

å min semester mötte jag många spännande människor. En av dem var en man på lite över 80 år, han avslutade nyligen en kurs i videoredigering vid en av landets högskolor, bara för att lära sig något nytt och för att han tycker det är spännande med all ny teknik. En kvinna jag träffade i Nordvärmlands skogar, valde att mitt i livet lämna sin tjänst som språklärare för att få utveckla en annan sida av sig själv. Nu skapar hon tavlor i textil och lever på det. En ung tjej var i slutet av 90-talet i Memphis och blev inspirerad av Elvis-kulturen. Väl tillbaka i Sverige utbildade hon sig så småningom till frisör och när hon skulle starta egen salong tänkte hon: Varför inte bygga ihop det med ett Elvis-café? Nu driver hon ett nyöppnat café i Östmark, nordväst om Torsby i Värmland, med inredning som om den vore hämtad från Memphis.Visst är det spännande med sådana möten! Jag hoppas att jag genom livet får ha kvar lusten att utvecklas och nyfikenheten att pröva nya saker och våga se möjligheterna där de finns. En positiv inställning till livet gör att perspektivet blir bredare och fler möjligheter uppenbaras. Psykologen Tor Wennerberg skriver om detta förhållningssätt och om positiv psykologi i detta nummer. Upplevelsen av vårt samhälle idag kan vara att det utvecklas och förändras oerhört fort. Ibland lite för fort, kan man tycka, när man inte hänger med. Lite längre fram i tidningen kan du läsa om ungas liv på nätet och om Facebook, kanske är inte det extrema nätlivet lika lockande för alla - allt ska vi kanske inte - och orkar inte hänga med på. Mognad och utveckling blir då att kunna säga ”inte för mig”, att släppa taget och låta förespråkarna gå vidare utan att döma varken sig själv eller andra. Det finns en grundtrygghet i det vi känner till, om vi kan vila i en sådan tillit kan nyfikenheten hjälpa oss att ta ett steg till i de situationer där vi känner lust till det. Många gånger möter vi i terapirummet - och i andra sammanhang - människor som inte längre förmår vara nyfikna på vad livet har att erbjuda. Alternativa vägar upplevs som stängda för dessa personer, ibland är det skammen som hindrar oss. Känslan av att vara fel kan blockera våra liv så att vi inte vågar göra det vi vill. Hur kan S:t Lukas vara till hjälp? För många kan en terapeut eller en lyssnande medmänniska utgöra det ställföreträdande

Text: direktor Anders Persson

Foto: Lena Bergquist

Möten som väcker

hopp som gör att en nedstämd desillusionerad människa så småningom orkar gå vidare. Läs gärna boken som Berit Okkenhaug, Modum Bad Norge, har skrivit om skam ”Når jeg skjuler mitt ansikt”. Den är recenserad och rekommenderad i tidningen du håller i handen. I detta nummer berättar vi också om det spännande arbete som gjorts och görs med trädgårdsterapi på olika platser i Sverige. Det pågår ett antal rehabiliteringsprojekt som fångar upp personer med till exempel utmattningsdepression. Det handlar om att hitta tillbaka till sig själv och att låta det gröna livet utanför väcka den nyfikenhet som slumrat för en tid. I november, när Sverige är som dystrast enligt många, infaller Lukasdagarna. Då bjuder vi in dig till spännande föreläsningar och goda samtal, ta också chansen att möta alla andra som funderar kring livet, kanske på liknande sätt som du. Välkommen till två inspirerade dagar där nyfikenheten är en drivkraft för oss alla!

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas

Tryck: EDITA Västerås

ISSN 2000-6551

Papper: Multiart silk, FSC märk

Ansvarig utgivare: Anders Persson, direktor,

Distribution: Posten som Posttidning B

e-post: anders.persson@sanktlukas.se

Upplaga: 5000ex

Redaktör & skribent: Lena Bergquist, kommunika-

Kontakt: Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 104 62 Stockholm.

tör S:t Lukas, e-post: lena.bergquist@sanktlukas.se

Tel. 08-616 03 80, Fax. 08-669 47 19,

Grafisk form: Åke Paulsson & Lena Bergquist

e-post: info@sanktlukas.se, www.sanktlukas.se

Nyfikenhet, glädje, intresse, kreativitet…

Positiva känslor gör oss mer närvarande Varför har vi egentligen känslor? Ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv är svaret att känslor, genom årmiljoner av däggdjursevolution, har hjälpt oss och våra förfäder att överleva genom att styra oss bort från farliga situationer till omständigheter som signalerar trygghet. Känslor är det som motiverar oss att göra en sak och inte en annan. Text: Tor Wennerberg

befinner oss i ett positivt laddat känslotillraditionellt inom psykologin har stånd, som nyfikenhet eller glädje, så tar man fokuserat mest på negativa vi in mer av verkligheten runt omkring affekter – till exempel ilska, avsky, oss och vår inlärningsförmåga förbättavsmak och rädsla. Överlevnadsvärdet i ras. Den radikala perspektivförskjutning dessa negativa känslotillstånd är uppenbart, som Fredrickson åstadkom bestod i att eftersom de får oss att undvika eller försöka hon utvidgade tidsperspektivet. Positiva rätta till situationer som kan vara farliga. Inte känslotillstånd har varit viktiga för vår minst gäller det förstås rädsla och ångest, överlevnad, inte i den omedelbara stund som motiverar oss att snabbt undvika faror. då känslan infinner sig (så som rädsla har Men det finns ju också en mängd olika räddat oss när vi satt oss i säkerhet undan positiva känslotillstånd – som nyfikenhet, en leopard), utan med en fördröjd effekt. glädje, tacksamhet, stolthet, inspiration och Hennes teori kallas broaden and build, kärlek. När det gäller dessa tillstånd är vilket syftar på att positiva känslor vidgar det inte alls lika uppenbart vad de har för vårt medvetande och bygger resurser överlevnadsvärde. De negativa känslorna är och styrkor. lätta att förklara, eftersom de är kopplade till handlingstendenser - som att slå Fredricksons och andras forsk(ilska), fly (rädsla) eller spotta ut ning visar nämligen att om (avsmak) - som i stunden försökspersoner försätts ökade en förfaders chans Positiva känspositivt affektatt överleva. Men hur lotillstånd, som alltså i ett tillstånd (till exempel har en upplevelse av öppnar upp oss och får genom att få titta betagenhet inför ett vackert landskap, oss att se nya möjligheter, på en filmsnutt som väcker skratt och till exempel, kunnat glädje) så förändras stärka våra förfäders ligger till grund för kreatiöverlevnadschanser, vitet och möjligheten att bokstavligen deras perception; de får och därigenom förts hitta lösningar och lättare att urskilja övervidare till oss genom nya perspektiv. gripande mönster jämfört det naturliga urvalet? med personer som försatts i ett negativt eller neutralt affekttillEn forskare som radikalt har stånd, som i stället tenderar att se detaljer fördjupat förståelsen av positiva känslor i bilder men missar det större mönstret. är Barbara Fredrickson, verksam vid University of North Carolina. Negativa känslor inskränker vårt medvetande: Problemlösningsförmågan förstärks när uppmärksamheten inriktas på det som medvetandet öppnas för ett vidare har väckt rädsla eller ilska, medan andra spektrum av information. Positiva känsloaspekter av omgivningen filtreras bort. tillstånd gör också att kroppen snabbare Organismen inriktas på avvärjande av hot återhämtar sig efter ett stresspåslag. och faror. Positiva känslor har motsatt effekt; de vidgar vårt medvetandefält, För den kliniska psykologin är detta viktiga vår uppfattning av verkligheten. När vi insikter. Att arbeta med positiva känslor,

Tor Wennerberg på S:t Lukasdagarna Tor Wennerberg håller under S:t Lukasdagarna ett föredrag med rubriken Mentalisering och positiv psykologi. Föredraget handlar bland annat om förmågan att förstå och förhålla sig till egna och andras inre mentala tillstånd – samt kopplingen till positiv psykologi. Vill du veta mer om detta - boka i så fall in lördagen den 19 november kl 9-10.30!

Var m ed oc

Välkommen tillkså! S:t Lukasdagar

Den 19-20 novem ber 2010 Immanuelskyrka n Stockholm

i samverkan med

Förbundet S:t Lukas

och även stärka förmågan att uppleva och stanna kvar i dem, bidrar till att bygga upp det som kallas resilience, eller psykologisk återhämtningsförmåga. Ett alltför ensidigt fokus på problem och svårigheter kan på motsvarande sätt bli kontraproduktivt. Det var förmodligen den sociala samvaron på savannen, och alla de positiva, glädjefyllda känslotillstånd den innefattade, som stärkte människans förmåga till kreativt, problemlösande gruppsamarbete, och därmed möjligheten att anpassa sig också till svåra yttre omständigheter Tor Wennerberg, ptp-psykolog vid S:t Lukas i Stockholm och författare till boken ”Vi är våra relationer”.

Tor Wennerberg har skrivit boken Vi är våra relationer – om anknytning, trauma och dissociation Boken presenterar de viktigaste dragen i dagens anknytningsforskning, med särskild tonvikt på den desorganiserade anknytningen, som är den allvarligaste formen av otrygg anknytning. Nya forskningsrön visar hur trauman kan överföras mellan generationerna inte bara genom direkt traumatisering utan också till följd av subtila störningar i det känslomässiga samspelet mellan föräldrar och

barn, det som också har beskrivits som ”dolda trauman”. Vi är våra relationer riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård såsom psykologer, psykoterapeuter, socionomer, sjuksköterskor och läkare samt till alla som är intresserade av psykologi. Vi är våra relationer, Natur och kultur, 2010

Foto: Photo Disc Foto: Photo Disc

Amerikansk skilsmässosmitta

Källförväxlingsfel upptäcks hemma i soffan Källförväxlingsfel innebär att man förväxlar orsaken till lyckokänslan man upplever. Till exempel kanske din vän under sommaren har varit på en fantastisk semester som innehållit spännande och upphetsande äventyr som höjt livskänslan och pulsen. Källförväxlingsfel innebär i det här fallet att din vän upplever att det är medresenärerna som skapat dessa känslor, inte äventyret i sig. Det kan i sin

tur leda till semesterförälskelser som inte verkar lika självklara hemma i soffan under mörka höstkvällar. Vänder man på hela situationen, så blir rådet att undvika tråkiga tillställningar. Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Uppsala Universitet har forskat i detta ämne, läs mer på Pålshammars hemsida: www.kbt.nu/palshammar

I en amerikansk studie som omfattade 12.000 personer har man upptäckt att skilsmässor i vänkretsen påverkar vännerna i samma riktning. När ett par skiljer sig, så ökar risken med hela 75 procent att även vännerna bestämmer sig för att skriva på skilsmässopapperen. Orsaken till att flera skiljer sig samtidigt tror man beror på att det inte känns så socialt belastande längre. Ett annat resultat kan vara att man inte alls vill förlora sin äkta hälft och istället bestämmer sig för att anstränga sig mer i den relation man har. Studien pågick i 32 år och har namnet ”Breaking up is hard to do, unless everyone else is doing it too…” och kan läsas mera ingående på “today.brown. edu/articles/2010/07/divorce”

Vi vet att känslor som är kopplade till nära relationer kan vara avgörande för hur vi mår både mentalt och fysiskt. En nyligen gjord studie vid Universitetet i Delaware visar att känslor – i det här fallet svartsjuka - även påverkar vår perception. Resultatet av studien visade att ju mer svartsjuk en person känner sig, desto svårare får personen att upptäcka och registrera saker i bilder som visas upp. Forskarna drar slutsatsen att det finns ett samband mellan svartsjuka och förmågan att se eller registrera till exempel händelser omkring sig – man kan kalla det för en form av ”blindhet förorsakad av känslor” eller känsloinducerad blindhet. Studien utfördes vid University of Delaware av Steven Most och Jean-Philippe Laurenceau

Foto: Volvo pictures

Känsloinducerad blindhet

Film som den fattiges terapi Om den rörliga bildens förmåga att beröra människan på djupet

Text: Tomas Axelson

film samtidigt kan ha förmågan att beröra djupare processer relaterade till livsåskådning och självförståelse.

frågor

Hur kopplar du av bäst? – Tar en liten siestatupplur med Jan Johanssons Jazz på Svenska i bakgrunden. Vad gör dig glad och ger dig energi? – Varje tisdagsmorgon 07.15 – 08.15, spelar jag innebandy med ett gäng högskolelärare. Oerhört roligt och uppiggande. Svåraste existentiella frågan att besvara? – Hur mänskligheten med individualiteten inristad i psyket ska hantera rå egoism och kunna samordna samhällsinsatserna till det gemensammas bästa, det vill säga spänningen individ - kollektiv.

Foto: Anders Hagman

Senast lästa bok? – Giftträdets bibel av Barbara Kingsolver

Tomas Axelson, Lektor i religionsvetenskap med medieinriktning vid Högskolan Dalarna. Initiativtagare till Existentiell filmfestival Dalarna www.du.se/existentiellfilmfestival

m människan för två hundra år sedan levde med det tryckta ordet - bibel, katekes, psalmböcker, populära pamfletter av olika slag - som resurser för sitt tänkande, så lever hon idag i ett betydligt mer medierat och bildbaserat symboliskt universum. Filmforskare konstaterar att vi ser mer film än någonsin i Sverige, cirka fem gånger mer film idag än för 50 år sedan. Filmkonsumtion är underhållning. Men det som är intressant, med denna i grunden kommersiellt framgångsrika konstform, är att

Det finns goda skäl som talar för att filmupplevelser stimulerar till självreflektion. I min forskning om film och existentiella frågor reflekterar jag över vilken funktion starka filmupplevelser kan ha för publiken. På vilket sätt utnyttjar publiken fiktionens suggestiva fantasivärldar för egna känslomässiga processer av olika slag? Det som verkar pågå allra tydligast i filmupplevelser som engagerar publiken handlar om identifikation. Favoritgestalter och filmiska förebilder på vita duken samspelar med självbildsrelaterade processer på ett mycket personligt sätt, knutna till centrala föreställningar om det egna jaget, det vill säga den mentala självrepresentationen. Att kalla film för ”den fattiges terapi” bygger på en förståelse av människan som en varelse som arbetar med symboliska världar för att förstå livets konkreta villkor. Detta har psykoterapeuter - och för den delen religionens präster och shamaner - vetat i alla tider. Under ett drygt sekel har psykodyna-

Människan behöver fiktion och gör bruk av fiktion. Jag menar att den rörliga bildens enorma framgång under det senaste seklet – intressant nog parallellt med psykoanalysens framväxt – har att göra med att den erbjuder tillträde till just detta psykologiskt viktiga övergångsområde, där man får Många socialpsykologer talar om att mänträda in i något paradoxalt, ett suggestivt niskan i mediesamhället i ökande grad fantasiområde, på en gång imaginärt och är underkastad – och påtvingad – en allt verkligt existerande. Filmälskaren högre grad av självreflexivitet. Varje nyttjar fantasins värld för en lek individ måste reflektera över med symboler, känslor och sitt liv, och förstå sitt liv Filmer hjälper tankar. I fantasins världar och sin identitet. Kanske till att bygga upp en kan man drömma om detta är extra viktigt andra sätt att vara i Sverige, som ett av repertoar av berättelser, människa på. Film världens allra mest en ”image-bank” för kritiska individualiserade kan med andra ord tillhandahålla samhällen. livssituationer. Den rörliga symboliskt material bildens berättelser ersätter delvis Jag är också som inte bara grilitteraturen, musiken och kon- övertygad om att per in i existerande föreställningar om filmupplevelser och sten, i vissa avseenden det typiska för det människors samtal också religionen. egna jaget, utan också om filmupplevelser möjliga komponenter bidrar till att skapa ett om den man önskar vara, språk för etiska spörsmål i ideal i den egna självbilden. en alltmer visuellt orienterad Det verkar som om människors samtid. Filmer blir allt viktigare som upplevelse av vissa filmer utgör viktiga ett underlag för människors reflektioner resurser för självförståelsen och konstrukom moraliska dilemman liksom om etiska tionen av en föränderlig jaguppfattning. vägval i livet. Filmer hjälper

Film på S:t Lukasdagarna Vill du veta mer om bildens påverkan på dig själv och andra? Under S:t Lukasdagarna visar Tomas Axelson filmer

och håller föredrag om sin forskning. Boka in dig kl 17-20, fredagen den 19 november!

Foto: Disney pictures

miska teoretiker och praktiker byggt upp en terapeutisk ram som tillåter individen att träda in i det unikt mänskliga tillstånd som laborerar med symboliseringar.

till att bygga upp en repertoar av berättelser, en ”image-bank” för kritiska livssituationer. Den rörliga bildens berättelser ersätter delvis litteraturen, musiken och konsten, i vissa avseenden också religionen. Film tycks i vissa livssituationer vara en viktig resurs för formulerandet av moraliska ideal om ansvar för medmänniskan, formulerandet av en livsuppgift och för upplevelsen av mening.

Lästips av Tomas Axelson: • Kapitel i bok (2009): ”Kärleksmatrisen på vita duken. Drömmar och desillusioner” I Lindfelt, Mikael & Gustafsson Lundberg, Johanna (red.). Kärlekens förändrade landskap. Teologi om samlevnad. Stockholm: Verbum. • Kapitel i bok (2008): ”Samtal om film i en framväxande bildepok” I Larsson, Mikael (red.). Kultur och kyrka. Stockholm: Verbum. • Bok (2005) Axelson, Tomas & Sigurdson, Ola (red.), Film och religion. Livstolkning på vita duken. Örebro: Cordia förlag.

Unga vuxnas

Relationer på nätet är på riktigt!

Text: Ingrid Gråberg

Foto: Sandra Qvist

rymden. Eller dator förresten, idag kommer man ju ut på internet via telefonen. Det räcker alltså med en liten manick, som inte är större än att den får plats i byxfickan, för att få tillgång till detta enorma kontaktnät. Väl där kan man spela interaktiva spel tillsammans med personer i alla åldrar och från jordens alla hörn, man kan chatta, twittra, blogga… och göra av med studiemedlet (och mer därtill) på poker.

Ingrid Gråberg, leg psykolog, arbetar med barn och unga vuxna och har skrivit boken ”Tonåring – om livet med nästan vuxna barn” tillsammans med kollegan Jenny Klefbom.

ajoriteten av dagens unga tillbringar en ansenlig del av sin vakna tid framför datorn – dag som natt. Visst skrivs det i ordbehandlingsprogram och spelas dataspel på ”gammalt” vis, men för många är nog ändå datorn huvudsakligen ett verktyg för att söka information och kommunicera med andra i cyber-

Kontakter knyts, relationer skapas och underhålls. Själsfränder finner varandra på nätet - ibland som ett komplement till, eller som en start på, ett ”vanligt” förhållande och ibland utan att det någonsin kommer till stånd ett möte öga mot öga eller hud mot hud.

den här kommunikationen som sker elektroniskt inte är på riktigt. Och det måste den väl ändå vara?!?!

Umgänget i cyberrymden har blivit så omfattande att det där vi gör när vi ser varandra, utan att ta omvägen via en webbkamera, kanske inte längre borde avgränsas och kallas för ”i verkliga livet”, ”in real life” eller ”IRL” - för då säger vi ju indirekt att all

Men vad är det som sker där i cyberrymden och hur har ungas relationer förändrats som en följd av detta? Det berättar jag mer om på Lukasdagarna den 19 november!

Foto: Lena Bergquist

Ingrid Gråberg håller föredrag på S:t Lukasdagarna

Vill du veta mer om unga vuxnas liv och relationer på nätet? Anmäl dig till S:t Lukasdagarna den 19-20 november, Ingrid Gråberg föreläser om Unga vuxna på nätet den 19 nov kl 9-10

Uppdaterad eller fortfarande 3.0? Det pågår ständiga diskussioner om World Wide Web; vad man borde få läsa om på alla dessa sidor och vad som inte bör få finnas där. Informationen speglar, vare sig vi vill det eller inte, hela människan. Ibland ser vi henne briljera med sina mest lysande verk, på en annan sida får vi del av knivskarp logik färgad i de mest sjaskiga gråtoner vi kan föreställa oss. På en sida hittar du recept på hur du gör en äkta italiensk risotto till fredagskvällens mys… och när du söker på ”glassbomb” kan du ha oturen att få upp en hänvisning till en sida som visar hur du bygger en bomb som kan ta livet av hundratals personer på väg till jobbet en måndagsmorgon. Det nya, i samtalen om nätet, handlar om ”Vad gör internet med våra hjärnor?”. I en nyutkommen bok ”What the Internet Is

Har du många vänner på

Varför vill vi berätta för 500 miljoner människor att vi nyss svalt en köttbulle, den sista som ingick i vår middag en tisdagskväll i oktober? Och varför läser vi om köttbullen på Facebook? Svaret kan vara våra gener! Vi, som alla andra primater, är gruppvarelser som vill hålla koll på våra kamrater i gänget. Vår optimala storgrupp har sedan urminnes tider bestått av cirka 150 individer, det är så många som vi kan känna igen

Doing to Our Braines” av Nicholas Carr (Norton 2010) redovisar man, utifrån hjärnforskningen, nya kognitiva internetvägar i våra hjärnor. Det har visat sig att hjärnan är mer formbar än vi tidigare trott och att flitiga internetanvändare på kort tid förändrar hjärnan och dess kognitiva förmåga. Till det negativa hör begränsad koncentrationsförmåga och ”kortare” minne, det skärpta läsandet som krävs för att ta sig igenom till exempel essäer och böcker kommer, enligt vissa forskare, att bli svårare för varje internetgeneration. Till det positiva kan vi räkna den anpassning som sker, förmågan att sålla ut det absolut viktigaste i en oändlig rymd av texter och åsikter. Båda sätten att förhålla sig till information kommer att behövas även i framtiden: det snabba och flyktiga och den långsamma djuplodande

och ha en relation till. Antagligen är det ungefär så många som intresserar sig för Pelles köttbullskonsumtion, om han har tur. Förutom kontrollmöjligheten får vi även chans att visa upp oss och bli sedda, även det ett behov som är allmänmänskligt och som grundar sig på att man vill ta plats - och en bra sådan - i gruppen. Studier visar att mängden personer man söker kontakt med för att få bekräftelse kan vara relaterad till narcissistisk personlighet. Antalet ”facebook-vänner” som man kan räkna ihop korrelerar med diagnosen Narcissistisk personlighet, enligt forskning från Texas University. Läs mer om forskningen som görs på Texas University på: http://homepage.psy.utexas. edu/homepage/faculty/gosling/

Prata om ungdomars nätliv Som förälder kan du minska risken för att dina barn råkar ut för de mest negativa effekterna av oönskade sexkontakter på nätet. Genom att låta barnens liv på nätet bli en del av vardagslivet för hela familjen kan man snabbare stoppa till exempel gromning – vuxna som tar kontakt med barn i sexuellt syfte. Lagen

mot gromning trädde i kraft förra året. Resultatet för de 150-talet personer som polisanmälts kan bli fängelse upp till ett år eller böter. Tips om vad du kan göra för att minska risken för barn och ungdomar på nätet. Läs mer på www.medieradet.se

Minst 34.000 böner i cyberrymden Troende, sökare och tvivlare har en gemensam bönewebb på Svenska kyrkans webbplats. Bönewebben, som lanserades i samband med kyrkovalet förra hösten, har fått in över 34 000 böner om allt mellan himmel och jord. På webbplatsen kan vem som helst gå in och formulera sin egen bön, man kan välja om bönen ska publiceras på webben eller skickas till en gudstjänst i någon av landets tretton domkyrkor. Du kan också sända din bön med hjälp av din mobil och ett sms med max 160 tecken, då publiceras bönen automatiskt på webben. Vill du läsa andras böner om ett visst ämne så finns en sökmotor som du kan använda. www.svenskakyrkan.se/be

292 böner blir pocket Marianne Ejdersten Launikari, enhetschef för nationell kommunikation och ansvarig för bönewebben tycker sig se att bönewebben har blivit en naturlig del av mångas andaktsliv. – Vi startade bönewebben inför kyrkovalet 2009, tanken var att vi skulle synliggöra Svenska kyrkans arbete och väcka intresse för valet. Vi lyckades över förväntan, så bönewebben får vara kvar. Vi kommer att utveckla sidan med en ljusbärare för ljuständning, berättar en mycket nöjd Marianne Ejdersten. Hon tror att bönewebben har avdramatiserat bönen, många har upptäckt att det går lika bra att be på nätet som i en kyrka. – Bön är ett nära samtal med Gud var du än är någonstans, webben är bara ett medel att uttrycka detta. Många som skriver in sin bön, stannar också på vår sida för att läsa andras böner, vilket jag tror inspirerar till utveckling av det egna bönelivet. Det är rätt många som börjar sin dag med att gå in på bönewebben, berättar Marianne vidare. Under hösten, närmare bestämt till allahelgonahelgen, då många besöker våra kyrkor, kommer Svenska kyrkan att ge ut 292 böner från bönewebben i pocketformat, Verbum trycker boken.

Chefshandledning

– nyckeln till en bra arbetsplats Vd eller mellanchef? Offentlig sektor eller privat? Smidig organisationsstruktur, eller? Empatisk ledningsgrupp och styrelse? Personalens tidigare erfarenheter av chefer? Chefens tidigare erfarenheter av personal? Det är många faktorer som påverkar hur man utvecklas som chef i ett företag. Lika många parametrar finns att ta hänsyn till vid chefshandledning, menar Marianne Lindell-Fjæstad, leg psykoterapeut, verksamhetschef och handledare vid S:t Lukas i Stockholm.

andledning av ledare och chefer kan innebära att stödja arbetsledningen i att identifiera och vidmakthålla mål och att hjälpa chefen att leda arbetslaget mot dessa mål. Det kan också mer allmänt handla om att tydliggöra lednings- och beslutstrukturer. För att kunna ge riktigt bra chefshandledning behöver handledaren ha god förståelse för hur organisationer fungerar och egen erfarenhet av att leda grupper. Marianne Lindell-Fjaestad menar vidare att ett framgångsrikt företag inte bara skapar produkter och tjänster som marknaden vill ha, en god utveckling beror också på om man kan erbjuda en bra arbetsplats med låg personalomsättning och låga sjukskrivningstal. Nöjd personal är också en stor marknadsföringsresurs där frontlinjen ofta går vid välvilligt inställd och serviceinriktad personal i reception och telefonväxel. Hur skapar man då den där guldarbetsplatsen som alla slåss om att få arbeta på? Naturligt-

vis handlar det om lön, arbetstider och utvecklingsmöjligheter, men välbefinnandet och engagemanget på arbetsplatsen har också stor betydelse. Och dessa möjligheter har chefen till stor del i sin hand. – Som anställd vill man gärna arbeta på en arbetsplats där det finns utrymme för kreativitet och där man ges möjlighet att prova nya idéer och göra misstag, får man inte misslyckas kan man inte heller vara kreativ. Samtidigt behövs också tydliga och stödjande strukturer som visar riktningen framåt. Verksamheter idag är oförutsägbara och turbulenta vilket kräver att en ledare är flexibel och har förmåga att växla perspektiv. Chefen är i mångt och mycket ett föredöme, därför är det mycket viktigt vilken framtoning chefen har. Många ledare har nog en idé om att de måste vara felfria, vilket kan skapa prestationsångest och rigida strukturer även hos personalen, menar Marianne. Hennes erfarenhet är att personalgrupper med dåliga erfarenheter av tidigare chefer kan vara både granskande, kritiska och bestraffande. De lämnar inte mycket utrymme för sin nya chef, och då är det lätt som ledare att hamna i försvarsställning. Å andra sidan har Marianne mött karismatiska chefer som har stort behov av egen bekräftelse. Personalen känner då att de måste uppfylla kravet på ”uppvaktning” för att få en bra position i personalgruppen, vilket kan skapa onödiga konflikter och destruktiv rivalitet på arbetsplatsen. – Det optimala är om styrelse och ledningsgrupp använder sin empatiska förmåga och ser både varandra och personalen med positiva ögon. Ett sådant förhållningssätt brukar smitta av sig och kan förändra en ogynnsam företagskultur. Men eftersom det är lätt att ramla tillbaka i gamla mönster är det bra med kontinuerlig handledning. Då får man hjälp att tolka både sina egna och medarbetarnas handlingssätt och man har lättare att stå emot negativa processer i gruppen, avslutar Marianne

Foto: Lena Bergquist

Otydligt ledarskap skapar ohälsa Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro har fått 1 213 594 kronor för att undersöka varför många anställda inom kyrkor och religiösa samfund mår dåligt. Tidi-

gare studier visar att dessa anställda, jämförelsevis är långtidssjukskrivna oftare och skattar sitt eget mående på arbetsplatsen som sämre än genomsnittet. Lars-Erik Warg, docent i psykologi vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, kommer att leda projektet som syftar till att studera miljön inom

Svenska kyrkan, Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistförbundet och Pingströrelsen i Västmanland, Södermanland och Örebro län. Hypotesen är att kyrkor och samfund i högre grad än andra organisationer har otydligt ledarskap och bristande intern kommunikation

Arbetsgrupp inom S:t Lukas

Text: Eva Jeppson Eldroth

Utvecklar chefsstödstjänst Inom S:t Lukas skapas en ny form av chefsstöd. På uppdrag av direktor Anders Persson har en arbetsgrupp tillsatts för att utveckla och ge förslag till hur S:t Lukas tjänst ”chefsstöd” ska kunna se ut i framtiden.

ruppen är nystartad, men tankar finns redan om utveckling av kompetens och metoder för bland annat… • strukturerad individuell chefshandledning • handledning/chefsstöd till grupper av chefer • ledningsgruppsutveckling Eftersom arbetslivet har stor betydelse för vårt välbefinnande, är det en viktig arena för S:t Lukas. Med den kompetens om mänskliga behov, mänsklig utveckling och mänskligt samspel som finns inom S:t Lukas, har vi mycket att bidra med för att skapa goda och hälsosamma arbetsplatser där människor mår bra, trivs, är engagerade och kreativa. En särskilt viktig roll spelar chefer som i sina funktioner påverkar många andra människor, därmed blir de också en strategiskt viktig målgrupp även för S:t Lukas. Chefer är värdeskapare och symboliskt viktiga, de påverkar hur verksamheten kommer att fungera och uppfattas. Ord och handling hos den som är chef måste stämma överens,

Förvalta personalens inre drivkraft! Från kvantitet till kreativitet! Problem på jobbet? Känner du inspirationen flöda? I så fall är du motiverad och det är en bra drivkraft för såväl chefer som övriga anställda. Läs mer om vad som driver oss framåt i boken ”Drivraft – den överraskande sanningen om vad som motiverar oss”. Bokens författare Daniel Pink, menar att varje persons inre drivkraft att utveckla sitt arbete är en långt mycket större resurs att förvalta för ledare än att belöna personalen med en bonus då och då. Enligt hans forskning kan brist på egen drivkraft kopplat till bonussystem leda till minskad motivation att arbeta.

därför är det viktigt att chefer har god självkännedom och är medvetna om både sina förtjänster och brister. De måste känna till sina drivkrafter och egna värderingar samt hur dessa kommer till uttryck. Detta, i kombination med de svårigheter och påfrestningar man kan utsättas för som chef, gör att handledning och stöd i chefsrollen blir ett viktigt sätt att både avlasta och utveckla chefer. I Falun, som på många andra håll i landet, erbjuds enskilt samtalsstöd till chefer, de får möjlighet att avlasta sig och får även stöd i att hantera svåra frågor. Under några år har vi även erbjudit strukturerad grupphandledning i chefsrollen till samtliga chefer i en statlig myndighet, samt till alla chefer i en kommunal verksamhet.Vi har fått mycket goda omdömen från deltagarna och uppdragsgivarna. Fokus för dessa grupphandledningar har bland annat varit chefsuppdraget, chefsrollen (både organisatoriska och personliga förutsättningar), kommunikationens och mötesplatsers betydelse, ledarskap kontra chefskap och så har vi även arbetat med värdegrundsarbete. För närvarande pågår

Arbetsgruppen för utvecklande av chefsstöd består av Eva Jeppson Eldroth, Birgitta Lönnebo, Per Rikardsson och Sture Klingberg. också ett längre arbete med en ledningsgrupp i syfte att utveckla en välfungerande och effektiv grupp med möjlighet att driva strategiska frågor Eva Jeppson Eldroth Verksamhetschef, S:t Lukas Dalarna

Foto: Lena Bergquist

Daniel Pink menar att dagens chefer måste jobba på ett helt nytt sätt när det gäller att förvalta de anställdas motivation. Gamla modeller med piska och morot skapar mer kvantitet än kvalitet och kreativitet.Vad är då Pinks råd? Jo, att stödja de anställdas egen inre drivkraft att skapa något de brinner för och att ge konstruktiv återkoppling oftare än en gång om året vid utvecklingssamtalet. Man bör också frångå individuell bonus och istället skapa en organisation där alla anställdas arbete vägs samman vid bokslutet och genererar en gemensam bonus som delas lika. Enligt Pink skapar detta en god sammanhållning och vilja att hjälpa varandra. Läs mer om kreativa miljöer i boken ”Drivkraft” Bookhouse förlag, 2010

Självkännedom – grundförutsättning för en bra chef

Peter Örn slutade som vd på Sveriges Radio den 14 maj 2007 på grund av en konflikt med styrelsen. Det han då upplevde som ett stort nederlag har med åren blivit till erfarenheter och nya möjligheter. Han vägrade helt enkelt inta platsen i skamvrån, istället fortsatte han att arbeta med det han är bäst på – att leda andra.

Peter Örn ur boken Ledare

Foto: Libris Förlag

eter Örn är numera egen företagare och arbetar med ledarskaps- och organisationsutveckling. Han har alltid tyckt om att leda och utveckla organisationer, redan i 25-årsåldern var han ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund. Karriären fortsatte med uppdrag som partisekreterare för Folkpartiet, generalsekreterare för Svenska Röda Korset, vd på Riksteatern och nu senast vd på Sveriges Radio. Från och med i år kan han också titulera sig som författare till en bok om ledarskap. Den beskriver Peter Örns syn på ledarskap i allmänhet, men den berättar också om tiden efter ”nederlaget”, när han var tvungen att lämna sin post på Sveriges radio efter en konflikt med styrelsens ordförande. – Jag ville inte bli ett offer för omständigheterna utan fortsätta vara ledare som öser ur sig sin frustration över medarbetarna och professionell även i det jag uppfattade som ett nederlag. Jag besom inte har tillräckligt stor självkännedom för att kunna skilja på stämde mig för att fortsätta arbeta med de frågor som är viktiga för sina egna och teamets behov. Jag har alltid velat vara en mig och hyrde därför ett kontor på sta´n och jobbade professionell ledare och då är det nödvändigt att helt enkelt vidare. Det ledde till att jag startade ha tillgång till ett bollplank i form av en mentor, ett eget företag för att arbeta med ledarutJag har alltid velat coach eller handledare. Även i de mest veckling i rollen som konsult, föreläsare vara en professionell ledare slutna rum sipprar information ut, därför och skribent. Ofta handlar det om behöver man någon som finns utanför individuell ledarutveckling, kanske kan och då är det nödvändigt att ha tillorganisationen som kan fungera som man kalla det en form av handledning. gång till ett bollplank i form av en menbollplank och åskledare. Jag känner mig mycket friare i dag än tor, coach eller handledare. Även i de mest jag någonsin gjort tidigare, så det blev Vad ger då Peter Örn för tips till nya riktigt bra till slut, berättar Peter Örn. slutna rum sipprar information ut, därför ledare, så att de undviker de stora behöver man någon som finns utanför misstagen? Hans förmåga att analysera situaorganisationen som kan fungera som – Det vimlar av risker att göra fel, så är tioner - att uppleva negativa känslor utan det för alla människor och det gäller även att styras av dem - handlar om lång erfabollplank och åskledare. chefer. All utveckling innebär att man provar renhet av ledarskap och utsatta positioner. nya möjligheter och alla val man gör blir inte Det beror också på att han har haft handledning bra. Men man kan minimera risken att misstagen under åren som ledare och att han även valt att gå i får stora konsekvenser. Det första man bör göra är att psykoterapi för att utforska sig själv. ta sig tid att reflektera och sedan formulera hur man vill vara som – Det är inte bra för en organisation om man har en omedveten ledare och vilka värderingar som ska styra arbetet. Det handlar om att utveckla självaktning. Som ledare möter du många som projicerar sina känslor, behov och erfarenheter på dig, då är det bra att veta vem man är och vad man vill med sitt ledarskap. Det finns annars risk för att du till slut inte känner igen dig ”Jag tycker om att vara ledare. Det är roligt att leda själv i dina beslut och att du har förlorat din integritet. Har du människor och organisationer. Det är roligt att ha utvecklat en god självkännedom och satt upp väl genomtänkta ansvar och makt, att kunna påverka, att se andra mål så vet du när du gör ett bra jobb och i värsta fall när det är människor utvecklas och växa” dags att sluta

Räkna med naturens kraft i rehabiliteringsplanen

Naturbegåvningar är vi allihop! Naturen är gratis, finns överallt, saknar biverkningar och är i många fall lika effektiv som blodtrycktabletter och preparat mot sänkt stämningsläge Foto: Orvar Homan

orskning kring grönområdens påverkan på vårt psykiska och fysiska välmående är omfattande. Här kommer några förklaringar till varför frånvaro av natur kan göra oss sjuka och vistelse i natur kan påskynda rehabilitering med dagar, veckor, månader eller till och med år. Vi blir stressade om för stor del av vår koncentration är riktad – alltså handlar om att strukturera saker, fokusera och undersöka, studera, hitta lösningar på problem och samtidigt minnas inköpslistan till kvällens middag. Att hålla reda på många detaljer under lång tid kan leda till mental utmattning som påverkar viktiga delar i hjärnan som hippocampus (där bland annat korttidsminnet sitter) och amygdala (där våra känslor utvecklas). Motsatsen är spontan uppmärksamhet som är mer diffus och inte kräver fokusering, strukturering och problemlösning; till exempel när man förlorar sig i horisonten långt borta över fjäll, ängar och hav eller när man låter blicken svepa över höstens färgsprakande lövsalar eller tar en skidtur på en isbelagd sjö. Naturen är som den är, vi behöver inte bedöma om den är bra eller dålig, utan bara låta oss omslutas av den.

Då minskar påslagen av stresshormonerna cortisol och adrenalin – de som ska se till att vi klarar att pressa hjärnan och kroppen till det yttersta vid alldeles speciella tillfällen – inte varje dag och inte hela tiden. Ett annat skäl till att grönområden och trädgårdar har stor betydelse inom det förebyggande folkhälsoarbetet är att alla människor, i alla fall i Sverige, har erfarenhet av att ströva i en skog, en park eller i sin egen trädgård. Man behöver inte kunna någonting, eller öva på att gå ut och gå eller åka rullstol på en stig i en park. Naturen är till för alla! Grönområden, som känns säkra att besöka, lockar oss att gå ut och gå. Som bonus får vi motion, vilket minskar stresspåslaget ytterligare.Vi kanske till och med hittar någon trevlig person att prata med när vi sätter oss på parkbänken för att vila, vilket kan höja nivån på våra ”må bra hormoner”. Det enkla nöjet att mata duvor i parken är även det en underskattad sysselsättning enligt medicinsk forskning om djurs avstressande påverkan på människor. Man kan lära sig mycket om sig själv när man tar hand om sin trädgård, eller bara sitter och

Trädgårdsterapi och jobbcoaching fick åtta miljoner av regeringen Fyrklövern är ett forskningsprojekt där man erbjuder trädgårdsterapi och jobbcoaching för långtidssjukskrivna kvinnor. Projektet fick under våren 2010 åtta miljoner kronor av de 25 miljoner som regeringen har till forskningsprojekt som ska leda till att 440 långtidssjukskrivna kvinnor återgår till arbetslivet. För att delta i projektet med trädgårdsterapi och jobbcoaching

Tillgång på grönområden utanför våra bostadsområden, skolor och arbetsplatser verkar avstressande och minskar risken att få stressrelaterade sjukdomar, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Grönområden påskyndar också rehabilitering av både kropp och själ enligt aktuell forskning

betraktar naturen och låter tankarna komma och gå: i vilka situationer känner jag mig lika hängig som pelargonerna och vad får mig att stå ut med frosten lika bra som höstastrarna? En promenad i trädgården, eller en stund på balkongen, där man utför enklare vardagsomsorg som att plocka bort vissna blommor och vattna, kan leda till tankar som: jag skulle också behöva någon som accepterade mig fastän jag är trött, någon som visade omsorg – vem i min bekantskapskrets ser mig och bemöter mig på det sättet? Trädgården speglar de egna behoven och trädgårdens behov speglar min egen förmåga till omsorg. Med hjälp av balkonglådor och samtal kan man komma långt

ska de 110 kvinnorna i Göteborgsregionen varit arbetslösa från ett till tio år, eller mer. Varje deltagare ingår i projektet i 14 veckor. Projektet är ett samarbete mellan kommunerna, Göteborg, Partille, Härryda, Mölndal och Lerum. Fyrklövern blandar trädgårdsterapi enligt Alnarpsmodellen med den så kallade supported employment-metoden. Trädgårdsterapin ska göra deltagarna friskare och en coach ska hjälpa dem att få ett jobb utifrån de förutsättningar de har. Projektledare är Karin Alstersjö. Läs mer på hemsidan www.suntliv.nu

Program för S:t Lukas Fredag 8.45-9.00 Inledning 9.00-10.00 Hur kommunicerar unga vuxna på nätet? Ingrid Gråberg är leg psykolog och har mångårig erfarenhet av att arbeta med unga och unga vuxna. Hon har tillsammans med kollegan Jenny Klefbom skrivit boken Tonåringar – om livet med nästan vuxna barn.

10.00 Fika 10.30-10.45 Nicodemus.se - Stödsamtal och vägledning för ungdomar och unga vuxna on line. Prästerna Tore Skytén och Dag Lindberg, Svenska kyrkan, berättar om projektet Nicodemus.se, som de utvecklar i samarbete med S:t Lukas . Dag Lindberg är även leg psykoterapeut och Tore Skytén har gått grundutbildningen i psykoterapi på S:t Lukas.

10.45 Psykoterapi med unga män Allt fler unga män flyr för att slippa möta verkligheten, orsaken är skräcken att inte duga. Jan Löwdin är leg psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi, projektledare för Stadsmissionens Mottagning för Unga Män samt medarbetare vid Stadsmissionens Terapicenter för Unga.

12.00 Lunch 13.15-14.30 Vad är verksamt inom psykoterapin? Leg psykolog och psykoterapeut, fil dr Katja Claesson. Hon är verksam vid St Lukasmottagningen i Uppsala och arbetar främst med psykoterapi, psykoterapiutbildning och psykoterapiprocessforskning.

3.Vad som händer med själavårdaren? Lika - och ändå så olika En jämförelse mellan Malte Hasselqvist och Henric Schartau som vikarierande fängelsepräster. Leg psykoterapeut, familjerådgivare och präst Ingvar Bengtsson. 4. Den ideella organisationen. Johan Gerde, fil dr i religionssociologi, vet det mesta om den ideella organisationens möjligheter och fallgropar. 5. På väg tillbaka till arbetslivet - ett samverkansprojekt. Anne Ohlander är leg psykoterapeut och verksamhetschef, Joakim Axelsson är leg psykolog och psykoterapeut vid S:t Lukas i Örebro. Från Arbetsförmedlingen Rehab i Örebro medverkar psykolog Magdalena Hallbäck och socialkonsulent Christina Wirén. 6. Krisbearbetning. Carin Britz är socionom, leg psykoterapeut, läraroch handledarutbildad i psykoterapi, och certifierad EMDR-terapeut. Hon är verksam på S:t Lukasmottagningen i Stockholm.

16.15 Förstärkt fika 17.00 – 19.00 Film som den fattiges terapi Om den rörliga bildens förmåga att beröra människan på djupet. Tomas Axelson är lektor i religionsvetenskap med medieinriktning vid Högskolan Dalarna. Han är initiativtagare till den mycket uppskattade filmfesten Existentiell filmfestival Dalarna. Tomas Axelson presenterar flera filmexempel och ger tillfälle till samtal om bildberättelsens språk och inverkan på självbilder och identitet.

19.00 Mat för kropp och själ Förtäring och existentiella samtal i grupp

19.30- 20.00 Samling för gemensamt avslut

14.30 Fika 15.00-16.15 Valbara seminarier 1. Killar kan också må dåligt Babis Carabeidis, leg psykolog, leg psykoterapeut, gruppterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi. Stadsmissionen. 2. Examensuppsats Ersta Sköndals Högskola Att möta det otänkbara - Hur påverkas psykoterapeuter av att behandla traumatiserade patienter? Roger Samuelsson är leg psykoterapeut och pastor i Svenska Baptistsamfundet. Han arbetar halvtid på S:t Lukas mottagning i Örebro.

www.sanktlukas.se/ På hemsidan hittar du den senaste informationen.

dagarna Lördag 08.30 – Fullmäktigesammanträde för anmälda ombud

Vad kan vara viktigare?

8.45-09.00 Inledning 09.00-10.30 Mentalisering och positiv psykologi Tor Wennerberg är ptp-psykolog vid S:t Lukas i Stockholm och författare till boken Vi är våra relationer. I sitt föredrag diskuterar Tor Wennerberg begreppet mentalisering - det vill säga förmågan att förstå och förhålla sig till egna och andras inre mentala tillstånd – samt kopplingen till positiv psykologi.

S:t Lukas arbetar för en bättre inre och yttre värld

Vad kan vara viktigare?

10.30 Förstärkt fika 11.00-12.45 De existentiella frågorna i psykoterapin Dialogföreläsning med Gun Svensson och Ingvar Bengtsson. Gun Svensson är leg psykoterapeut, tidigare verksamhetschef vid S:t Lukas i Göteborg och lärare vid förbundets själavårdsutbildningar. Ingvar Bengtsson är präst sedan 37 år och legitimerad psykoterapeut. Han har arbetat som familjerådgivare i 14 år och som psykoterapeut på S:t Lukas. Samtalsledare Orvar Homann, präst och leg psykoterapeut vid S:t Lukas i Västerås. Gruppsamtal.

Så är namnet på fickfoldern där man kor tfattat kan läsa om vad S:t Lukas är och står för. Kor t historik blandat med fakta och kontaktinformation till de olika mottagningarna.

Mer om Lukasdagarna Mer information om Lukasdagarna kommer i höstens nummer av medlemstidningen Sankt Lukas som utkommer i slutet av september.

12.45-13.00 S:t Lukasdagarna avslutas Förbundsordförande Leni Björklund och direktor Anders Persson delger oss sina tankar om framtiden.

sista r e b o t Anmälan till S:t Lukasdagarna 19-20 november 2010, Immanuelskyrkan, Stockholm 25 ok ! ngsdag i n l ä m an Namn: Du kan anmäla dig genom att mejla dina uppgifter till lukasdagarna@sanktlukas.se (glöm inte bort att notera vilket seminarium du valt och om du önskar speciell kost). Du kan också skicka din anmälan till Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 10462 Stockholm, märk kuvertet S:t Lukasdagarna. Sista anmälningsdag den 25 oktober. Deltagaravgiften faktureras av förbundet och skall vara betald senast den 15 november. Jag anmäler mig till båda dagarna och betalar 1300:inkl fika och mat (studerande 650:-). Jag vill endast delta under fredagens föreläsningar och betalar 900:- inkl fika, lunch och kvällsförtäring (studerande 500:-) Jag vill endast delta under lördagens föreläsningar och betalar 500:- inkl förstärkt fika (studerande 300:-) Under fredagen vill jag delta i seminarium nr:

____________________________________________________ Adress: ____________________________________________________ Postadress: ____________________________________________________ Annan faktureringsadress: ____________________________________________________ E-post: ____________________________________________________ Tel nr: ____________________________________________________ Om du är student, var studerar du? ____________________________________________________ Information och förfrågningar, kontakta: Helén Kerzendörfer, vd assistent, 08-616 03 82, helen.kerzendorfer@sanktlukas.se

Anmäl helst via e-post till lukasdagarna@sanktlukas.se

Foto: Åke Paulsson

153

Yoga bra för hjärtinfarktspatienter

Autism – orsakad av miljöpåverkan?

Yogapass som innehåller djupandning sänker blodtrycket och minskar stresshormonet kortisol, vilket är positivt för bland annat hjärtinfarktpatienter. Undersökningen har gjorts på Danderyds sjukhus där man jämfört två patientgrupper. Alla hjärtinfarktspatienter i gruppen fick vanlig sjukgymnastik, hjälp med stresshantering och samtal med dietist. Halva gruppen fick även delta i ett yogapass som innehöll djupandningsövningar. Resultatet blev att yogagruppen hade mindre mängd stresshormoner och lägre blodtryck än de trettio patienter som endast erbjöds de traditionella åtgärderna

Över sextio universitet i tolv länder, däribland Sverige, har deltagit i studier om vad som kan vara orsaken till autism. En fråga som ställdes var om autism är ärftlig eller inte. Man upptäckte att de genskador som ledde till autism hos barnet, i många fall inte fanns representerade hos föräldrarna. Hos de barn som fått diagnosen hittade man många dna-skador som tillsammans orsakade rigida och stereotypa beteenden som i sin tur försvårar samverkan med andra barn och vuxna. Det finns flera hypoteser om vad som orsakar dna-skadorna, man tror skadorna kommer från kemikalier i vår närmiljö och andra giftiga ämnen och/ eller brist på solljus och vitamin D

Läs mer på Danderyds sjukhus hemsida: www.ds.se/Web/NewsPage____4871.aspx

Läs mer om autism www.autism.se Läs mer om genforskningen www.autismgenome.org

Alnarpsmodellen – utvecklingsmöjlighet för S:t Lukas? För många personer med diagnosen utmattningssyndrom och depressioner har terapimetoden Alnarpsmodellen blivit räddningen från långa sjukskrivningsperioder. De flesta som kommer till terapiträdgården i Alnarp har varit sjukskrivna i omkring fyra år. Efter tolv veckor i terapiträdgården har de kunnat gå tillbaka till arbete, studier eller annan aktivitet. I personalteamet ingår terapeut, läkepedagog/landskapsingenjör, arbetsterapeut och trädgårdsmästare. Psykoterapeut och sjukgymnast, som också ingår i arbetslaget, möter deltagaren i individuella sessioner några dagar i veckan. Patrik Grahn, professor i miljöpsykologi och landskapsarkitektur vid Statens Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp, forskar kring naturrummets betydelse för rehabilitering av människor med utmattningsdepression. Grahns ”Teori om betydelserum-

met” används i princip i alla terapi- och hälsoträdgårdar i Sverige. Teorin innebär att människors behov av grönområden ser olika ut beroende på deras psykiska förmåga och belägenhet. Terapiträdgården, med sina kontrollerade rum, skapar trygghet och ger valmöjligheter för patienten att gå vidare till mer utmanande och arbetskrävade rum när han eller hon själv känner sig mogen. Vill du läsa mer om Alnarpsmodellen så finns en nyutgiven bok som beskriver den terapeutiska modellen ingående. Författare är journalisten Åsa Ottosson och Patrik Grahn som tillsammans med sitt team startat och utvecklat Alnarps rehabiliteringsträdgård Alnarpsmetoden – Trädgårdsterapi Bokförlaget Bonnier Existens Utgiven år 2010.

Trädgårdsterapi en lisa för själen

Läs mer om trädgård som terapi och friskvård i boken En lisa för själen av trädgårdsskribenten Eva Robild och fotografen Annika Christensen. I boken finns vackra bilder och texter som rymmer allt från medicin, biologi, kreativitet till trädgårdens vara. En lisa för själen – trädgård som terapi och friskvård Författare Eva Robild och Annika Christensen Ica bokförlag Utgiven 2010

atur- och trädgårdsterapi enligt Alnarpsmodellen är ett koncept som utgår ifrån det salutogena perspektivet och syftar till att mobilisera individens självläkande krafter. Metoden baseras på de senaste neuropsykologiska och miljöpsykologiska forskningsrönen. Stressreduktion och hållbara förändrade copingstrategier uppnås med, insatser hämtade från arbetsterapi, sjukgymnastik och psykoterapi samt specifikt utvecklade trädgårdsaktiviteter NAHC Nature Assisted Health Care Holding AB bedriver kunskapsöverföring som grundar sig bland annat på den kunskap och erfarenhet som utvecklats genom den trädgårdsterapeutiska verksamheten vid SLU Alnarps rehabiliteringsträdgård. Läs mer på www.nahc.se

Hälsoträdgårdar rehabiliterar både kropp och själ Foto: Lena Bergquist

Enköpings lasaretts rehabträdgård är skapad av Sylvia von Ehrenheim.

Sylvia von Ehrenheim är agronom och trädgårdsmästare och har trädgårdsdesign som specialområde. Hon arbetar helst med mark och växtplanering för hälsoträdgårdar: gröna behandlingsrum som snart sagt varje landsting med självaktning vill ha tillgång till.

Foto: Lena Bergquist

ylvias arbete går ut på att i dialog med vårdpersonalen skapa en trädgård som passar de patientgrupper som i huvudsak ska bruka trädgården. Arbetet täcker allt från grundläggande strukturer till markplanering och växtval. Vi kan bland annat uppleva Sylvias trädgårdsdesign i Rehabträdgården vid Enköpings Lasarett och på Ulleråker, avd 170 för förvärvade hjärnskador (Akademiska Sjukhuset i

Uppsala) samt vid Allégårdens äldreboende i Näsby Park. Alla trädgårdar är planerade så att det finns flera olika naturrum att välja på, beroende på hur patienten mår och känner sig. – Naturen och trädgårdar är rehabiliterande i sig, för både kropp och själ, det gäller för både patienter och personal. Färgerna och strukturerna skapar olika känslor: vita och blåblommande växter som står i strukturerade former skapar svalka, stillhet och lugn medan varma, starka färger i en mångfald av olika former förmedlar energi och aktivitet. Det bästa är en trädgård med flera rum som skapar olika stämningar, berättar Sylvia. En annan faktor som har betydelse för hur trädgården ska utformas är patienternas rehabiliteringstid. I Enköping är trädgården gjord för strokepatienter och patienter med benbrott, i Uppsala är trädgården tänkt för människor med förvärvade hjärnskador efter till exempel trafikolyckor, i Näsby park handlar det om äldre, sjuka människor som ska få njuta av en vacker trädgård alldeles i slutet av sina liv. – Ju längre tid patienterna ska vara i trädgården och ju friskare de blir med tiden, desto mer arbete att utföra bör det finnas. Om rehabiliteringstiden är kort för patienten, eller om målgruppen är kroniskt

et är viktigt att redskapen för rehabiliteringsövningarna finns tillgängliga i själva trädgården, det innebär att man kan vara ute hela förmiddagen när det är fint väder, säger Pia Gunnarsson, leg arbetsterapeut vid i Rehabträdgården. – Första förmiddagen i trädgården kan bli ett mentalt jättelyft och patienten kan därmed ta ett stort kliv framåt i rehabiliteringen.Trädgården skapar motivation till rörelse, vilket inte en korridor eller ett träningsrum gör på samma sätt. Här har vi en barr och ledstänger runt rabatterna där vi övar gång och stående medan vi tittar på blommorna. Vi har även olika sorters trappor och gångunderlag som patienterna får träna på, berättar Pia Gunnarsson, som syns längst till vänster i bilden. sjuk och äldre, ska trädgården vara färdig och njutbar från första stund. Sylvias erfarenhet är att trädgårdarna får fler funktioner än vad hon planerat in för från början. Förutom att antalet rehabiliteringsanvändare ökar när fler får veta att trädgården finns tillgänglig, så väljer ofta besökare och patienter på avdelningarna trädgården som samtals- och fikarum. Även landstingsledningen i till exempel Enköping har då och då valt att besöka trädgården. Det kan leda till många bra och utvecklande möten när politiker, tjänstemän, personal, anhöriga och patienter befinner sig på samma plats samtidigt!

Trädgårdsmästare och agronom Sylvia von Ehrenheim

Vila i naturens hölje på antroposofiskt vis

för terapiträdgården, här tar vi emot patienter som behöver rehabiliteras från exempelvis stressrelaterade sjukdomar. I terapiträdgården bedrivs dagverksamhet för patienter som är inlagda på sjukhuset. Andra patienter kommer med bussen från Stockholm kl 9.30, de vistas i trädgården fram till lunch kl 12.30 och sedan åker de hem igen. – Vissa av våra patienter är så svårt sönderstressade och kognitivt skadade att de inte kan läsa längre, eller över huvudtaget koncentrera sig. De har dock inga problem att vistas i trädgården och får på så sätt vila från prestationskrav och relationer. Vi gör något smått varje dag, det kan handla om att skörda kamomillblommor eller göra en johannesörtsolja som sedan används efter ett avstressande bad.

Foto: Lena Bergquist

Synnöve berättar att den terapeutiska trädgården syftar till att skapa ett hölje, ett skydd, under tiden som patienten läks ihop inifrån. Processen innebär att patienten får tid och utrymme att acceptera de omständigheter som inte går att förändra och samtidigt får patienten lära sig sätta gränser så att den nyvunna energin kan bevaras. I slutänden handlar det om att ta ansvar för sina egna omständigheter, göra nya val och se framåt

Foto: Lena Bergquist

Synnöve Mereus har arbetat på Vidarkliniken i 23 år och varit ansvarig för terapiträdgården de senaste tre åren. Hon går under hösten i pension, men fortsätter att vara aktiv och arbeta med rehabilitering med naturen som inspirationskälla.

idarkliniken i Ytterjärna är nordens enda sjukhus som bedriver vård i antroposofisk anda. Inom den antroposofiska vården har naturen alltid haft ett stort utrymme som terapeutisk metod. Man rekommenderar promenader i naturen och vistelse på sjukhusets vackra innergård för att minska känslan av stress.Växterna har också en avgörande betydelse som ingredienser i antroposofiska läkemedel.Vårdpersonalen på Vidarkliniken, till exempel läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster, har både vanlig legitimerande grundutbildning och utbildning inom antroposofisk medicin. Psykoterapeuterna på Vidarkliniken har kognitiv beteendeterapeutisk utbildning (kbt) eller psykosyntesutbildning. I sitt arbete har de tillgång till en terapiträdgård där Synnöve Mereus, som är ansvarig för den terapeutiska trädgården, hjälper patienterna att hitta sig själva och sitt inre lugn. – Jag har arbetat på Vidarkliniken i 23 år och varit ansvarig för medicinska bad och insamling av läkeväxter samt undervisning. För cirka tre år sedan tog jag över ansvaret

Brita Nordblad, är sjuksköterska och barnmorska i grunden, men arbetar numera med rum som gör oss friskare.

Det terapeutiska rummet går i grönt 18

Brita Nordblad medverkar till att rum skapas som passar olika människors behov och som ger förutsättningar för god vård av psykiskt och fysiskt sjuka människor. Hon har ett eget företag ” Skapa Sinnesro” och arbetar som planeringsledare inom primärvården i Göteborg. Under hösten och vintern gör hon en kvalitativ studie där tolv rehabpatienter inom primärvården djupintervjuas om hur de påverkas av vårdrummet och personalens bemötande.

ritas intresse för rummets påverkan inom vården gjorde att hon sökte sig till Statens Lantbruksuniversitet i Alnarp för att läsa kursen Trädgård och park som rehabilitering. Inom Alnarps trädgårdsterapeutiska verksamhet är det gröna rummet ett centralt verktyg i rehabiliteringen av patienter med bland annat utmatt-

ningsdepression. Det var berättelsen om agronomen Johan Ottossons rehabilitering med hjälp av vistelse i naturen, som väckte hennes engagemang. – Han fick en svår hjärnskada efter en cykelolycka och rehabiliterades mycket långsamt. Ottosson vistades mycket i naturen och valde själv olika platser beroende på hur stresskänslig han kände sig och var han befann sig i rehabiliteringsprocessen. Ottossons erfarenheter har inspirerat till en mycket lyckad modell för trädgårdsterapi i Alnarp. Brita Nordblad kom också i kontakt med designmetoden Feng shui, vars grundtankar kommer från en flertusenårig kinesisk filosofi. Metoden går ut på att skapa lugn och harmoni i både inre och yttre rum. – Jag utbildade mig för några år sedan till Feng shui-konsult och min erfarenhet är att Feng shui fungerar väldigt bra i rum som ska användas för till exempel samtal. Filosofin handlar om att skapa balans i rummet med hjälp av material, form, färg och grönska så att de som är i rummet får en så harmonisk och stressfri miljö som möjligt. På en rehabiliteringsenhet inom primärvården har man arbetat med att skapa nya miljöer med god hjälp av designaktören Design Med Omtanke, i dialog med personalen. Meningen är att miljöerna ska bidra till friskare patienter. Brita Nordblad kommer att göra en undersökning under hösten som förhoppningsvis ska visa om och hur den nya miljön har betydelse för patienternas rehabilitering. – Under hösten 2010 arbetar jag med en kvalitativ studie som är en del i en Masterutbildning i Folkhälsovetenskap på Högskoleprogrammet för Design och omvårdnad. Examensuppsatsen består av tolv kvalitativa djupintervjuer med rehabpatienter på vår nydesignade rehabavdelning. Patienterna svarar på frågor om hur rummet och bemötandet från personalen påverkar dem. Frågorna är öppna, så i bästa fall kan jag i februari dela med mig av ny kunskap om hur närmiljö och bemötande kan bli en tillgång inom vården

Mer till våren Tidningen Sankt Lukas berättar mer om resultatet från Brita Nordblads undersökning om rummet och bemötandet inom vården i vårtidningen.

Brita Nordblads tips för ett bra samtalsrum Rumslighet, att skapa rum i rummet, är viktigt. Om man erbjuder samtal i ett rum som också är arbetsrum, bör samtalsdelen vara avgränsad och tydlig. Detta kan man åstadkomma genom att låta samtalsdelen vara det första patienten ser i rummet när han eller hon kommer in genom dörren. Målar man dessutom en fondvägg vid samtalsdelen, och lägger en matta under fåtöljer och bord, förstärker man avgränsningen ytterligare. Patienten bör inte ha utsikt över överfylld bokhylla, travar med papper på skrivbordet eller privata fotografier i blickfånget under samtalet. Struktur, ordning och reda ger ett lugnare intryck, oredan får man gömma i någon form av ”dold förvaring”, till exempel ett skåp.

Naturen läker

– Dags för recept på promenader Agronomen Johan Ottosson disputerade den 23 november 2009 med avhandlingen The Importance of Nature in Coping – Creating increased understanding of the importance of pure experiences of nature to human health. Undersökningen, som handlar om naturens påverkan på människor i någon form av kris, visar att det är själva upplevelsen man får när man är ute i naturen som är viktig, inte vad man gör utomhus. ”Är man i stor kris har man svårt att fungera i sociala sammanhang, då är mänskliga

Hund minskar stress hos barn Kanske bör socialen och polisen satsa på fler hundmedarbetare. Nya forskningsresultat visar att hundar påverkar barn mycket mer positivt i stressituationer än vad tröstande vuxna gör. Det finns många forskningsresultat som visar att djur skapar läkande relationer till människor i kris. En helt ny studie från Wiens universitet visar att stressade barn i första hand väljer och

Många upplever att de mår bra av att rummet är inrett med möbler i naturliga material och färger i harmoni. Utsikt över natur och grönska eller gröna växter i rummet ger kraft och energi och utgör ett utmärkt blickfång. Många studier visar att den Gröna Kraften existerar. Det viktigaste, menar Brita Nordblad, är att samtalsledaren är medveten om att rummets utseende har stor betydelse för hur trygg patienten känner sig och hur lätt eller svårt det blir fokusera på själva uppgiften. Väntrummet bör också vara uppdelat i flera rum i rummet, patienterna ska inte behöva sitta och titta på varandra medan de väntar. Använd mattor och växter som rumsmarkörer. Undvik överbelastade rum med många möbler, undvik soffor och fåtöljer som är låga och svåra att ta sig ur. Tänk enkelhet, rymd och ljus. När patienten är färdig ska han eller hon inte behöva gå genom väntrummet för att komma ut

relationer alldeles för komplexa. Då går det lättare att umgås med djur och ännu lättare att förhålla sig till stenar, träd och vatten just därför att de inte upplevs som kravfyllda – här är det lätt att associera till den japanska trädgården som helt och hållet bygger på stenar och vatten för att skapa harmoni och balans.” (citat ur sammanfattningen av avhandlingen). Kanske är det dags för vårdcentralernas läkare att skriva ut recept på långa promenader i naturen, eller varför inte skapa möjligheter för fler att vistas i terapeutiska trädgårdar! Läs mer på: www.movium.slu.se/nyheter

mår bäst av att relatera till en hund om de får möjlighet. Barnen i undersökningen fick slumpmässigt stöd och tröst av snäll vuxen, hund eller gosig nalle. De barn som fick kontakt med hunden hade betydligt mindre påslag av stresshormonet kortisol än de barn som fick tillgång till snälla vuxna eller gosedjur, enligt Kurt Kotrschal, professor vid zoologiska institutet vid Wiens Universitet. Han forskar på förhållandet mellan djur och människor Läs mer på www.klf.ac.at/Staff/kotrschal

Vad bryr jag mig om tsaren? Text: Jan Lindström

”Där kommer känslan av vanmakt in. Vanmakt är plågsam, och så förtränger vi och intalar oss, att det nog kommer att ordna sig, samtidigt som vi djupt inne vet något annat. Och så hjälper vi varandra att förtränga. Om någon i en psykoterapi tar upp den här våndan, kan terapeuten skydda sig genom att tolka det som en förskjutning från egna inre problem till världens problem. Men tänk om det inte är det utan en genuin vånda!”

arlfeldts ord – ” Vad bryr jag mig om tsaren, se staren, se staren!” – speglar en hållning som många av oss frestas inta inför läget för vår värld. Situationen är så komplex, problemen och hoten så mångfaldiga och till synes ohanterliga. Vanmaktskänslan ligger nära och frestar oss att vända oss till det lilla sammanhang där vi har någon sorts kontroll och avsvärja oss ansvar för det stora gemensamma. Helt nyligen – i augusti i år – har det kommit en bok som på ett oförskräckt och välinformerat sätt talar klarspråk om problemen – och samtidigt hjälper oss att hantera vanmakten och hitta åtminstone början till ett konstruktivt förhållningssätt. Boken heter ”Behovet av en ny förståelse. Ansvaret för miljön, klimatet

Foto: P-G Bentz/ www.sturnus.se

och det globala utrymmet .” Författare är Göran Bäckstrand, Kåre Olsson och Emil Tengström. De nalkas frågorna utifrån olika kompetensområden som politik, miljöfrågor, biståndsverksamhet, naturvetenskap och humaniora. Det har legat nära till hands för mig att vid läsningen ställa frågan: Hur berör boken det vi sysslar med inom Sankt Lukas? Ett par funderingar kring svaret på den frågan skulle jag gärna här vilja dela med mig av. Först en kort summering av bokens innehåll. I boken läggs stor vikt vid att ta ett samlat grepp om de problem och hot vi står inför. Risken med fokusering under en tid på ett enda område, till exempel klimathotet, är stor och välbekant. I en massmedial tid blir det lätt så. Här lyfts olika hot fram jämsides med varandra. De måste hållas i sikte och hanteras samtidigt, hur svårt det än är. De områden som det handlar om är klimatet, miljön och de materiella resursernas ändlighet. Väpnade konflikter ses inte som ett område att ta upp för sig, eftersom de uppkommer som en följd av resursknapphet. Fakta presenteras på ett balanserat, icke-alarmistiskt sätt men ändå så att situationens allvar blir utomordentligt tydligt. Några enkla lösningar på problemen presenteras självklart inte. Däremot skissas de olika sfärer som bidrag till lösningar skulle kunna komma ifrån. Ny teknik kan bidra med en del men kan aldrig ge hela lösningen. Livsstilsförändringar behövs – framför allt i riktning mot ett sätt att leva som dels tar mindre i anspråk av ändliga resurser, dels innebär en utjämning mellan de som har och dem som inte har.

m o k t e D ... l i a m t t e

Politiska förutsättningar för att kunna fatta gemensamma beslut – även regionalt och globalt – behöver skapas. En ny etik måste växa fram, en besinning inför vilka värderingar vi behöver tillägna oss för att skapa förutsättningar för vår fortsatta existens på jorden. Boken mynnar ut i att slå fast att vi, var och en, måste ta ansvar och kan ta ansvar. En ny existensförståelse behöver växa fram. En ”berättelse”

Unga personers vånda inför miljöproblemen Behovet av en ny förståelse. Ansvaret för miljön, klimatet och det globala utrymmet. Författare är Göran Bäckstrand, Kåre Olsson och Emil Tengström Blenda Förlag 2010

Så över till Sankt Lukas. Boken riktar faktiskt en direkt inbjudan till bland annat organisationer av Sankt Lukas typ att gå in i frågorna. Det finns anledning att hörsamma den inbjudan eller, om man så vill, möta den utmaningen. Kanske detta kan vara en början. Den framtid som väntar oss kommer med all sannolikhet att innebära inskränkningar och begränsningar i vår frihet att konsumera. Vi behöver ålägga oss att minska vårt slitage på jordens resurser – och att dela med oss så att vi minskar klyftorna. Medelklassen är stilbildande – så som medelklassen lever, vill världens fattiga också leva. Det räcker inte resurserna till för – jorden utarmas och allt svårare konflikter uppstår. En förutsättning för att kunna avstå är att man styrs av rationella val med förmåga att praktisera både långsiktighet och empati. Konsumtion för att markera status är inte ett rationellt val och går inte att förena med empati och långsiktighet. Behovet att konsumera på detta sätt är ett tecken på låg självkänsla, man kan utan vidare konstatera att den bristen på självkänsla är mycket utbredd. Vad man därför kan hävda är att de värderingar som behöver växa fram måste byggas under av djupgående attityd- och personlighetsförändringar, framför allt åstadkomna genom en förstärkning av självkänslan. Det kan i gynnsamma fall åstadkommas i psykoterapi – även om också andra vägar finns. Vi kan behöva vara med och påminna om att aldrig så gedigna kunskaper om situationen för världen och aldrig så goda argument

för en ny moral kan vara otillräckliga, om människor inte får hjälp att bygga upp sin självkänsla. Vi kan peka på detta – en viktig pedagogisk uppgift – och vi kan genom det psykoterapeutiska arbete vi utför bidra till den här typen av mognadsutveckling hos människor. Vi kan alltså förhoppningsvis ha något att bidra med när det gäller det som boken efterlyser. Men vi har också mycket att ta emot som läsare av boken. Det är inte osannolikt att vi – i enlighet med Karlfeldts inledningsvis citerade bok – är delaktiga i en kollektiv neuros av för trängning, förskjutning och förnekande och kan få hjälp till frigörelse genom att våga se mer av verkligheten och dra konstruktiva konsekvenser av det vi ser. Det skulle kunna vara så att vi lite till mans lever i en klyvnad som stjäl vitalitet och handlingskraft från oss. De av oss som har nära kontakt med efterföljande generationer har säker t en intensiv önskan att göra allt för att barn och barnbarn ska få leva minst lika bra liv som vi själva haft och dessutom få se fram emot att andra kommer efter. Göra allt … Där kommer känslan av vanmakt in. Vanmakt är plågsam, och så för tränger vi och intalar oss, att det nog kommer att ordna sig, samtidigt som vi djupt inne vet något annat. Och så hjälper vi varandra att förtränga. Om någon i en psykoterapi tar upp den här våndan, kan terapeuten skydda sig genom att tolka det som en förskjutning från egna inre problem till världens problem. Men tänk om det inte är det utan en genuin vånda! Då skapar terapeuten genom sin avvärjande tolkning ett avstånd och markerar ett överläge – som tär på konfidentens självkänsla i stället för att ge den näring.

Foto: Lena Bergquist

behöver få konturer, som ger en ram för att foga in det egna livet, gruppens liv och nationens liv, i ett sammanhang där det blir meningsfullt att ta ansvar och leva framtidsinriktat.

Jan Lindström. Präst, teol lic, leg psykoterapeut med handledarutbildning. Arbetade senast som föreståndare på S:t Lukas i Lund 1991 fram till pensioneringen. Slutsats: det här har bäring på hur vi påverkar varandra genom att inte släppa in verkligheten. Vi behöver den hjälp som boken ger att luckra upp förträngningen och förnekandet och leta oss fram till aldrig så små ting som vi kan göra för att börja ta ansvar. Bokens författare tar i frågorna, vill jag påstå, på ett sätt som skapar realism samtidigt som det föder hopp. Och ”hopp” är då att noga skilja från lättköpt optimism. Det handlar om hopp som en konstruktiv inriktning på basis av en realistisk verklighetsuppfattning. Varför inte inom Sankt Lukas satsa på samtalsgrupper kring boken – och kanske programpunkter kring temat, gärna med någon av bokens författare som gäst!

Unga personers vånda inför miljöproblemen Maria Ojala är doktor i psykologi och forskare vid Örebro Universitet. Hon är projektledare för ett projekt som handlar om unga människors tankar och känslor inför den miljö de ska leva av i framtiden. Projektet handlar om hur man på bästa sätt samtalar med ungdomar om de globala miljöproblemen och hur man tar hand om de känslor som väcks – till exempel funderingar kring livsmening. Läs mer om projektet ”Learning

about global environmental problems: Emotional aspects, emotion regulation, and a sense of purpose among children, adolescents, and young adults”. Projektet finansieras av Formas under 2008-2010 (www.oru.se) Maria Ojala har också varit projektledare för ”Att hantera det ambivalenta. Unga vuxnas attityder och beteende gällande energieffektivisering i hemmet”. Projektet finansierades av Göteborg Energis forskningsstiftelse mellan 2008 och 2009.

Hösttrötthet

– minskas med lunchpromenad Var fjärde svensk känner av höst- och vårtrötthet när dagarna blir kortare under hösten och längre på våren. Cirka fem procent av oss drabbas av sänkt stämningsläge, ett fåtal får diagnosen årstidsbunden depression. SAD (seasonal affective disorder) kan bland annat bero på att kroppens dygnsklocka, som styr de hormoner som avgör behovet av sömn, inte hinner med årstidsväxlingarna. Dygnsklockan påverkas av mängden ljus utomhus och på hösten förändras relationen mellan mörker och ljus så fort att kroppen inte hinner med i svängarna. En bidragande faktor till känslan av trötthet kan vara alla arbetsuppgifter och övriga aktiviteter som ramlar över oss när hösten kommer. Att inte orka med det vi ”borde” klara av kan i sin tur gör att vi känner oss otillräckliga och så är den negativa spiralen igång.

Medvetenhet om problemet och förståelse för hur man kan hantera hormonsvängningarna är viktigt. Du kan minska effekterna av hösttröttheten genom att vistas ute mitt på dagen för att fånga in ljuset när det är som starkast, det kan räcka med en halvtimme om dagen för att du ska må lite bättre. Om du inte har möjlighet att gå ut mitt på dagen kan du skaffa dig en dagsljuslampa att ha vid skrivbordet, eller be din distriktsläkare om en remiss för att få ljusterapi. En resa till soligare länder under senhösten och vårvintern kan också jämna ut hormonnivåerna något.

Bryt dåliga vanor med hjälp av Hjärnkoll Läs mer om hur man kan bryta dåliga vanor som vidmakthålls av våra, ofta omedvetna, belöningssystem. Boken som avslöjar hur ”hjärnan tänker” heter Hjärnkoll - på vikten (Natur & Kultur), och är skriven av professorn och hjärnforskaren på Karolinska Institutet Martin Ingvar och vetenskapsjournalisten Gunilla Eldh.

Årstidsbunden depression (förkortat SAD, efter den engelska benämningen seasonal affective disorder).

Hur påverkas du av årstidsväxlingar?

Författarna Peter Örn, Sanna Ehdin och Anna Lithander svarar... så sätt upp våra mörka konferensrum. Vi flockades förstås allihop kring vasen som stod mitt på bordet och så längtade vi ut.”

Peter Örn har tidigare varit ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund och Folkpartiets partisekreterare. Han har arbetat som generalsekreterare för Svenska Röda Korset, utredare av Estoniakatastrofen, vd på Riksteatern och vd på Sveriges Radio.

Peter Örn är kreativ inne …”hon tog ofta med sig försommaren in i form av doftande syrener och lyste på

ag märker först när våren kommer att jag har påverkats mer av vinterns mörker än vad jag riktigt förstått . Jag blir så glad över ljuset, grönskan och fågelsången. När jag hör koltrasten första gången i mars så känner jag stark glädje och försöker att avsätta tid för att njuta av våren. Jag minns riksdagsledamoten Kerstin Anér, när vi på 80-talet hade möten och konferenser i vårtider, hon tog ofta med sig försommaren in i form av doftande syrener och lyste på så sätt upp våra mörka konferensrum. Vi flockades förstås allihop kring vasen som stod mitt på bordet och så längtade vi ut. När vårblommorna börjar vissna och sommaren kommer på riktigt, någon gång

i maj eller juni, känner jag mig vemodig. Våren går så oerhört fort över och det är klart att vårens flykt för tankarna till livet i sin helhet. När känslan av vemod går över så njuter jag av sommaren så mycket jag kan, jag försöker vara ledig och uppleva så mycket som möjligt. I somras såg jag Hamlet på Stockholms stadsteater, visst kändes det lite konstigt att komma ut i sommarkvällen och inse att man hade använt timmarna till att sitta inne på en mörk teater, även om föreställningen var bra. Vad gör du på vintern för att mota mörkret? Höst och vinter är bra årstider att umgås, gå på teater och titta på film. Det finns mycket kreativt att göra som kompenserar mörkret. Det är också bra att planera sin arbetstid under vintern så att det finns tid över att vara mer ledig när våren väl kommer

Sanna Ehdins gröna terapi

Anna Lithander väljer soffan

”Jag är också övertygad om att man mår sämre mentalt om man tror att man blir sjuk bara för att det är vinter. Vinter med snö kan vara friskt och härligt också! Med andra ord, tänk så positivt du kan, det mår immunförsvaret bra av!” Sanna Ehdin doktorerade i bioteknik vid Lunds universitet 1988 och därefter forskade hon vidare i ämnena immunterapi och neuroimmunologi vid Scripps Research Institute i La Jolla, södra Kalifornien mellan åren 1989 och 1992.

”Hösten med dess sprakande färger är frisk, krispig och vacker. Jag försöker ta till mig just det och inte tänka för mycket på vad som komma skall – den oproportionerligt långa, mörka årstiden.”

ag påverkas negativt av mörker och kyla. Redan i slutet av oktober när det börjar blir mörkt på eftermiddagarna, känns det grått och tungt. Samma känsla har jag i mars när det är kallt och känns ”segt”. Jag är nog lite solberoende och blir helt enkelt nedstämd när energin går ner under den mörka årstiden. I början av 90-talet bodde jag i Kalifornien och mådde bra hela året. När jag sedan kom tillbaka till Sverige så förstod jag att vintrarna var för tuffa för mig. Antagligen har jag alltid känt det så här, när jag var yngre gick jag på solarier då och då på vintern för att jag mådde bra av det, men man visste inte så mycket om årstidsnedstämdhet på 70-talet och 80-talet. Vad gör du för att må bättre? Jag försöker tillbringa vinterhalvåret utomlands när det är möjligt. En grå vintermorgon i Sverige börjar jag med att äta frukost under min dagsljuslampa. Jag har också ett årskort på Bergianska botaniska trädgården där jag brukar sitta och jobba ett par timmar i veckan, där är det sommar året runt! De har dagsljuslampor och värme för växternas skull, det ser ut lite som en grön oas. Jag brukar kalla det för Sveriges billigaste terapi – att besöka Bergianska på vintern. Jag tar också extra tillskott av C och D-vitamin och försöker äta så bra mat som möjligt. Jag tycker att LCHF-kost (lågkolhydratskost) passar mig bra med mycket gröna grönsaker, proteiner och bra fetter som till exempel finns i fisk. Jag försöker också lägga mig tidigare och sova lite mer på vintern. Det värsta man kan göra är att ge upp och börja tröstäta näringsfattig mat medan man sitter i mörkret och tittar på tv. Vinter med snö kan vara friskt och härligt också! Med andra ord, tänk så positivt du kan, det mår immunförsvaret bra av!

Anna Lithander är journalist och har skrivit en bok om sina egna erfarenheter av panikångest. Boken som kom ut i våras blev uppmärksammad i många tidningar. Panikångest är ett tillstånd som numera klassas som en folksjukdom. Över 200 000 svenskar lider av återkommande panikattacker.

om de allra flesta människor föredrar jag ljus framför mörker. Ändå kan jag njuta av skiftningen när sommaren går över i höst. Trots att hösten ofta är en tid för nystart och uppväxling skapar den också utrymme för frid och ro, en tid för eftertanke och nya idéer. Det blir plötsligt mer tillåtet att dra sig inomhus, att sitta i soffhörnet om kvällarna. Ta vara på det! En värdefull kontrast mot den aktiva och utåtriktade sommaren som inte alltid ger oss det lugn och den vila vi längtat efter. När våren äntligen kommer kan jag falla ned i en kort men förlamande period av trötthet, följt av en dos melankoli. Ljuset blir alltför överväldigande, jag kan inte ta det till mig. Det var än värre när jag var yngre. Då tyckte jag att det ”knoppande” stack mig i ögonen, det symboliserade ett slags skir lycka som jag inte kunde känna själv. Nu skulle allt vara så roligt och bra – vårfester, nattbad, förälskelser. Varför kändes det inte bättre? Vad har du för förhållningssätt för att göra det bästa av situationen? Hösten med dess sprakande färger är frisk, krispig och vacker. Jag försöker ta till mig just det och inte tänka för mycket på vad som komma skall – den oproportionerligt långa, mörka årstiden. Idag har jag också sänkt mina krav på hur jag ska ta emot våren. Jag är lugnare, tar in det som växer och försöker bara andas. För att citera Wislawa Szymborska: ”Jag förstår att mitt vemod inte kan hindra grönskan”

ok för b n e n n i V ning! Vi lottar ut läsning som ger lysande kunskap i vintermörkret vinterläs Vi lottar ut nio böcker, tre av varje: Finn din energikod (Sanna Ehdin), Jag är inte galen (Anna Lithander) och Ledare (Peter Örn). Skicka ett vykort till S:t Lukas kansli, märk kortet ”Vinterläsning”. Glöm inte att skriva din adress och vilken av böckerna du vill ha. Kanske drar Direktor Anders Persson just ditt vykort den 12 november! Du kan titta på vår hemsida www.sanktlukas.se där vi annonserar vinnarna senast den 16 november. Boken Ledare (Libris förlag) är skriven av Peter Örn som har lång erfarenhet av ledarskap. Boken diskuterar frågan om en ledare får misslyckas och hur man lär sig av sina misstag.

Journalisten Anna Lithander har skrivit boken Jag är inte galen (Bonnier Existens) som handlar om panikångest. 200 000 svenskar lider av panikattacker. Bokens medförfattare, Per Carlbring är professor i psykologi vid Umeå universitet. Sanna Ehdin är fil.dr, immunolog och författare till elva böcker om hälsa som har sålts i 800 000 exemplar i flera länder. I höst kommer boken Finn din energikod (Forum) om bygger på de senaste forskningsrönen.

Målgrupp: Sexualbrottsdömda män Västeråsmottagningens arbete inom kriminalvården

riminalvården i Sverige erbjuder sina interner olika behandlingsprogram, i de flesta fall leds dessa av en eller flera vårdare som arbetar på anstalten. I Ros-programmet samarbetar leg psy-

Ämnen som bearbetas i Ros-programmets individuella samtal • • • • • •

Empati Relationer Kognitiva förvrängningar (tankefällor, till exempel ett svart-vitt sätt att se på tillvaron) Känslor Sexualitet RAS (Risk-Analys-Strategi: analys av brottstillfället, frigivningsplan, att skriva sin självbiografi)

kolog och leg psykoterapeut med vårdarna. På den öppna anstalten i Tillberga, utanför Västerås, deltar personal från Västerås S:t Lukasmottagning i behandlingsprogrammet. – Ros-programmet har sedan år 2002 använts bland annat på fängelset Skogome med bra resultat. Eftersom Tillbergaanstalten inte hade någon fast anställd psykolog fick vi 2006 en förfrågan om vi kunde leda Ros-programmet för de sexualbrottslingar som fanns på anstalten. Vi tackade ja och har sedan dess haft grupper på Tillberga, berättar leg psykolog och leg psykoterapeut Sune Stenholm som arbetat med programmet från början.

– Varje intern genomgår en individuell riskoch behovsbedömning innan de får möjlighet att delta i programmet. Man bedömer till exempel förmåga till intimitet, hur den emotionella kontrollen ser ut och impulsivitet, sådana faktorer som kan utgöra risker för återfall, men som samtidigt är viktigt att arbeta med för den enskilde individen som deltar i programmet. Bedömningen utgör också en grund för att kunna skapa lämpliga grupper. Sexualbrotten kan se olika ut, en intern kan vara dömd för att ha genomfört en våldtäkt under en fest, andra vi möter är dömda för sexuella övergrepp på barn, berättar Sune.

De män som döms för sexualbrott i Sverige ska erbjudas möjlighet att reflektera över sin egen och samhällets syn på relationer och samlevnad. I Ros-programmet, som man valt att erbjuda på Tillbergaanstalten, ingår både individual- och gruppterapi.

Gruppen, som består av 6-8 deltagare, träffas två gånger i veckan tre timmar varje gång. Internerna går också i enskild terapi en timme i veckan där de kan prata om vad som hänt i gruppen och ta upp saker som de inte vill samtala om i grupp. För tillfället

Foto: Lena Bergquist

Astrid Rindbäck, socionom, leg psykoterapeut och verksamhetschef på Västeråsmottagningen och Sune Stenholm psykolog och leg psykoterapeut.

arbetar fyra psykoterapeuter från Västeråsmottagningen med Ros-programmet. – Sammanlagt erbjuder vi cirka femtio gruppterapisessioner, dessa leds av en leg psykolog eller leg psykoterapeut som är certifierad som ledare av Ros-programmet och sker i samarbete med en vårdare. Vi erbjuder också cirka 25 timmar individualterapi med en leg psykoterapeut. Ibland går grupperna som ska avslutas och startas omlott, då tillbringar vi flera dagar i veckan på Tillberga, berättar Astrid Rindbäck som är socionom, leg psykoterapeut och verksamhetschef på Västeråsmottagningen, och snart, precis som Sune Stenholm, certifierad Ros-programledare. Ros-programmet kommer från Kanada där man har använt metoden under lång tid. Utvärderingar och vetenskaplig forskning visar att programmet leder till ökad självkännedom och lägre återfallsrisk. – Metoden är integrativ och bygger på kognitiv, psykodynamisk och gruppdynamisk kunskap. Det finns en manual att gå efter, men också stora möjligheter att lägga upp arbetet efter vad som passar internen och situationen, berättar Astrid. Under samtalen går man tillsammans med internen igenom ämnesområden som till

exempel relationer, känslor, empati och sexualbrottet. – Internen får fundera över vad som orsakat brottet och vad det är för situationer som utlöser riskbeteendet. Det handlar också om att ta reda på var dessa risker finns i internens vardag när han kommer hem. Det görs en riskoch behovsanalys som hjälper internen att undvika riskbeteenden. Många av deltagarna tycker att flera skulle kunna ha nytta av programmet på grund av dess allmängiltiga karaktär, menar Sune. Både Sune och Astrid tycker att det arbete de gör är viktigt och behjär tansvär t – att hjälpa män tillbaka till samhället och förhoppningsvis till bra relationer i framtiden. Arbetet kräver dock stora resurser. – Det tar mycket tid och kräver noggranna föreberedelser. Under gruppsamtalen som pågår i tre timmar är man totalt koncentrerad på att vara pedagogisk och tydlig, samtidigt håller man koll på vad som händer i gruppen och med varje enskild person. Man bör varva Rosprogrammet med andra arbetsuppgifter för att det inte ska bli för tungt. Samtidigt så känns arbetet ytterst meningsfullt och är väldigt intressant, säger Sune och

Relation och samlevnad (ROS). Ros-programmet är ett behandlingsprogram för sexualbrottsdömda män. Programmet används i kriminalvården sedan 2002 och kommer ursprungligen från Kanada. Målgruppen är män dömda för alla typer av sexualbrott. Deltagarna i programmet gör tester såväl före som efter behandlingen för att det i efterhand ska vara möjligt att utvärdera programmets effekter för den enskilda individen. Undersökningar i Kanada har visat att Ros-programmet minskar risken för återfall. Programmet är ackrediterat.

Astrid nickar instämmande… – I våra utvärderingar får vi höra att de intagna känt sig väl bemötta och respekterade, de tycker att de fått möjlighet att prata om sig själva och att de förstått saker de aldrig reflekterat över förut. De anser också att det har varit viktigt att få samtala med andra intagna som har samma bakgrund och att de har fått tillgång till helt nya värderingssystem, avslutar en nöjd verksamhetschef

Krukmakarpengar

-vägen tillbaka för interner

Nätverket Krukmakaren för forensisk psykoterapi inom förbundet S:t Lukas kom till år 2000 som en följd av att Stiftelsen Krukmakaren sålde sina fastigheter på Krukmakargatan 34 och 36 i Stockholm. Stiftelsen fick ett kapital vars årliga avkastning används till att fullfölja stiftelsens ändamål. Nätverket Krukmakarens uppgift är ”att i kristen anda värna om och hjälpa från fängelse frigivna, så att de därigenom om möjligt räddas och återvinnes som goda samhällsmedborgare.” Psykoterapin med de dömda går ut på att bidra till utveckling av deras förmåga att reflektera kring sig själva, kring brottet och brottets följder för dem själva och för deras brottsoffer. I reflekterandet är det viktigt att psykoterapeuten riktar fokus på brottets affektiva laddning vilken är olika i olika typer av brott:

• orgiastisk tillfredsställelse i brottet vid sexuella övergrepp och mord • skam som väcker raseri och leder till mord och misshandel • avund som leder till förstörelse och ödeläggelse • begär som leder till ekobrott och stöld • intresse och passion för spektakulära brott, typ ”helikopterrånet” Psykoterapeutens uppgift är att utforska den dömdes inre värld och få denne att berätta om motiven till brottet och att formulera de känslor som drev på, för att

sedan få en berättelse om hur brottet begicks och hur det känslomässigt var för brottslingen att genomföra brottet. Detta kräver att psykoterapeuten kan härbärgera alla känslor som väcks och förbli en intresserad lyssnare. I år räcker anslaget från Stiftelsen Krukmakaren till ca 900 samtal. I nätverket ingår S:t Lukas mottagning i Halland, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala,Vänersborg,Västerås, Örebro och Östergötland. Psykterapi bedrivs också på anstalterna Asptuna och Beateberg i Stockholm, Hinseberg i Örebro och på anstalten i Halmstad. Programledare för nätverket är undertecknad, verksam vid S:t Lukas mottagning i Stockholm Mats Lejmyr leg psykoterapeut och tidigare redaktör för S:t Lukasbrevet

Neuroekonomi är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som består av ämnen som psykologi, beteendeekonomi, antropologi, sociobiologi och neurovetenskap. Det finns många frågor som kan belysas med hjälp av ämnet neuroekonomi, till exempel shopping som livsstil, spelberoende, bonussystem, ideellt arbete och givmildhet.

Ideellt arbete

– för saken eller känslan?

Foto: Photodisc

Den senaste forskningen inom det tvärvetenskapliga ämnet Neuroekonomi visar att vi mår bra av att donera pengar eller på annat sätt verka för ett bättre samhälle. Jobbar du ideellt inom S:t Lukas eller någon annan organisation innebär det med andra ord att du mår bättre än vad du skulle ha gjort om du inte bidrog med din tid och kompetens. Forskningsresultaten visar att det är just du som håller Sverige flytande ekonomiskt och att ideellt arbete även bidrar till ökad jämställdhet och demokrati.

rdet altruism betyder oegennytta eller osjälviskhet och betecknar handlingar i syfte att hjälpa andra utan att begära något tillbaka. Det kan sägas vara grunden till ideellt arbete, när det gäller ekonomiskt utbyte. Forskningen i ämnet neuroekonomi, som är ett relativt nytt område på universitet och högskolor, har kommit fram till att vi mår bra av att ge utan egen vinning.Vi mår faktiskt ungefär lika bra som när vi får något. Det tvärvetenskapliga ämnet neuroekonomi forskar om varför vi beter oss som vi gör med våra pengar. Med hjälp av magnetkamera har man sett att hjärnans belöningssystem aktiveras när vi donerar pengar eller ger något utan egen vinning, forskarna kallar detta för ”ren altruism”. Om alla skulle känna ett kraftfullt lyckorus när de gav bort sina surt förvärvade inkomster så vore världen antagligen en mycket bättre plats att leva på. Men forskningen visar också att vi har en tendens att plötsligt sluta donera pengar och tid, bland annat minskar vi givandet om det

visar sig att det är väldigt många andra som bidrar med pengar till samma ändamål. Ett annat skäl att minska givandet är om staten går in och betalar stora summor i samma insamling eller aktivitet. Det viktigaste för den rena altruisten är att själva problemet blir löst. Erbjuder sig någon annan att fixa det så är det också okej. Det innebär att man inte kan räkna med ett långsiktigt stöd från den rena altruisten. De mer ljumma altruisterna ger gärna pengar till ändamål där de kan göra en god insats som ger ett positivt synligt resultat som värmer hjärtat. I forskarvärlden kallas detta för ”warm glow altruism” och det är just den ”varma” känslan som denna grupp altruister vill uppnå med sitt givande. I slutänden spelar det ingen roll vilken typ av altruist du är, givandet innebär ändå en ”vinn-vinn-situation” för alla parter. Altruismen driver samhällsutvecklingen framåt och är evolutionärt grunden till att samhället fungerar som en samarbetsplats för mångas gemensamma bästa – ditt ideella arbete skapar med andra ord grundförutsättningen för ett mer jämställt, ansvarstagande och demokratiskt samhälle Läs mer om neuroekonomi: Professor Ernst Fehr, Institute for Empirical Research in Economics, University of Zurich. www.iew.uzh.ch/institute/people/ fehr. Professor William Harbugh university of Oregon, www.harbaugh.uoregon.edu/ (Källa: SvD 25,26/5 2010)

Styrelsearbete för en miljon Det finns cirka 200 000 ideella föreningar i Sverige och dessa engagerar cirka 48 procent av befolkningen, omfattningen på engagemanget är i genomsnitt 16 timmars arbete i månaden per person. Sverige ligger på femte plats i världen när det gäller ideellt arbete. Förbundet S:t Lukas lokala ideella föreningar finns på 33 platser, från Ystad i söder till Luleå i norr. Föreningarna driver 40-talet psykoterapimottagningar och inbjuder till föredrag och offentliga samtal för att verka för en mer positiv samhällsutveckling. Hela 88 procent av svenska befolkningen anser att ideellt arbete förstärker demokratin i Sverige, det visar resultatet av den senaste befolkningsstudien som är gjord av Folkhälsoinstitutet. (www.fhi.se). Visst är det så, att ideella föreningar skapar möjligheter för många. Lokala ideella organisationer upptäcker tidigt behoven i samhället och arbetar för att lösa bristerna som sedan kommun och landsting eventuellt tar över… om det finns ekonomiska förutsättningar för det. Svenska Kyrkan bedrev till exempel sjukvård och undervisning långt före landsting och kommun tog över. Den svenska tandvården och hemtjänsten har sina rötter i Röda korset. Ideella föreningar genererar många goda effekter och ekonomiskt skulle staten vara tvungen att satsa många miljarder för att åstadkomma samma effekter. Här kommer ett litet tankeexperiment som syftar till att visa hur mycket S:t Lukas ideella styrelsearbete genererar, då räknar vi inte med det konkreta arbete som utförs utanför styrelserummet. S:t Lukas föreningar engagerar i sin styrelse cirka tio personer som i genomsnitt träffas varannan månad under tre timmar, det blir 33 x 10 pers = 330 pers x 3 tim x 6 tillfällen= 5940 timmar x 175 kr = 1.039.500 kr. S:t Lukas ideella styrelser och medarbetare arbetar med andra ord för mer än en miljon kronor om året. Det kan jämföras med vad stat, kommun och landsting ger de ideella organisationerna i Sverige, cirka 11.6 miljoner kronor i bidrag per år. Den totala verksamheten för frivilliga organisationer i Sverige genererar cirka 480 miljoner timmar och värdet på dessa blir närmare 70 miljarder kronor per år Läs mer om frivilligt arbete på www.voluntarius. com/Vardetavfrivilligtarbete.htm

Medfödd vilja till ideellt arbete? Barn i skolåldern hjälper varandra och försöker vara rättvisa på samma sätt som många vuxna. Gruppsammanhållningen är - ur evolutionär synvinkel - så viktig att barnen är beredda att dela rättvist och släppa tanken på att ”få allt själv” även om det är möjligt. Anknytningen till gruppen avgör i hur hög grad barnen uttrycker viljan till rättvis fördelning. Ett orättvist system och orättvisa kamrater skapar osäkerhet och ovilja att dela med sig. Forskning visar också att riktigt små barn, mellan ett och två år, ”osjälviskt” vill hjälpa andra och dela med sig. De små barnens altruistiska beteende minskade dock när de fick belöning för sin givmildhet i form av godis eller leksak Läs mer i boken Why we cooperate av Michael Tomasello, Max Plankinstitutet, Leipzig.

Överskott tillbaka till verksamheten Hela 67 procent av Sveriges befolkning tycker att den som bedriver vård och omsorg inte bör dela ut vinst, utan istället låta överskottet gå tillbaka till verksamheten. Det är precis vad som sker inom förbundet S:t Lukas som är en idéburen organisation. Undersökningsföretaget Novus har ställt frågan till svenska folket för andra året i rad och genomgående visar de båda undersökningarna likvärdiga resultat. – Undersökningen bekräftar att svenska folket har en tydlig uppfattning i den här frågan och också att inställningen är djupt förankrad, säger Lars Pettersson, generalsekreterare Famna, som har initierat undersökningen. En kommande tillväxtrapport visar att den ekonomiska tillväxten hos medlemsorganisationerna har ökat med tio procent under 2009. FAMNA är branschorganisation för icke vinstsyftande vård och social omsorg. Läs mer på FAMNA’s hemsida: www.famna.org

Jesus bra marknadsförare Man kan tänka mycket om marknadsföring, vissa tycker det är nödvändigt andra anser att en bra produkt säljer sig själv. Den sistnämnda åsikten hör nog hemma i marknadsföringsstrategins sista punkter som man tar till när alla redan vet vem man är, vad man gör och var man finns.

et är svårt att välja något man inte känner till, den inställningen verkade även Jesus ha när det gällde lanseringen av ”Nya tolkningar av judendomen”. Han ställde sig på torget mitt i byn och på andra stora mötesplatser för att synas. Han var

pedagogisk, målgruppsinriktad och pratade högt så att många skulle förstå och höra vad han sa. Inte nog med det, han övertygade tvivlarna med hjälp av spektakulära under som skulle få vem som helst att lyssna – han gjorde som bekant vin av vatten. S:t Lukas har inte några sådana marknadsföringsess i rockärmen, men vi försöker så gott vi kan att synligöra oss på marknaden så att de som behöver oss vet var de ska leta. Ett sätt att marknadsföra sig för nya målgrupper kan vara att samarbeta med andra aktörer, redan i samarbetet kommer man i kontakt med nya grupper

S:t Lukas i Göteborg Syns på Bok- och biblioteksmässan Hans Wrenne är diplomerad S:t Lukasterapeut och arbetar till vardags på Göteborgs stadskansli. På fritiden är han, bland annat ordförande i S:t Lukasföreningen i Göteborg. Han berättar att föreningen samarbetar med andra aktörer, till exempel Svenska kyrkan. Det gör att S:t Lukas når fler målgrupper och människor än man annars skulle ha gjort. – Vi samarbetar med Svenska kyrkan, Hans Wrenne, ordförande i S:t LukasförGöteborgs stift, på Bok och Biblioteksmäseningen i Göteborg, anser att det är en san i slutet av september. Det innebär att viktig del i marknadsföringen att ibland vi får möjlighet att vara med på scenen synas på de stora arenorna, både för ”Se människan” och samtala om viktiga psykoterapimottagningen och för förenfrågor som själavård och psykoterapi. ingsverksamheten. Vi har engagerat S:t Lukasmedlemmen, psykoterapeuten och författaren Lars Åke W Persson som ska samtala med Svenska kyrkans kultursekreterare Lisbeth Gustafsson om ”psykoterapi och evangelium – motsatser eller komplement”. Hans Wrenne tycker att ämnet själavård och psykoterapi är viktigt att debattera om, speciellt på Svenska kyrkans scen. – Ibland möter jag åsikten att psykoterapi inte behövs om man har en stark tro. Inom S:t Lukas har vi nog alltid tänkt oss att dessa två inriktningar kompletterar varandra när det gäller att nå en god själslig hälsa. Det är viktigt att tydliggöra det från vår sida, menar Hans. S:t Lukasföreningen i Göteborg hoppas att de får många nya kontakter under Bok och Biblioteksmässan

Medlem Jonas Nordlund

”Vi har väldigt trevligt också, det är en bonus!” Foto: Lena Bergquist

Medlemmen Jonas Nordlund bor i Mölndal med sin familj, han är kassör i lokalföreningen i Göteborg och i den ekonomiska föreningen S:t Lukas Sverige. Jonas arbetar som ekonom med ekonomisk rapportering vid Volvo Lastvagnar.

ur kom du i kontakt med förbundet S:t Lukas? – Det var en god vän till mig som tyckte att jag skulle passa som kassör i Göteborgs lokalförening. Jag tackade ja eftersom jag som medlem i Missions- och baptistförsamlingen bara hade hört gott om S:t Lukas. Vad tycker du är bäst med S:t Lukas? – Jag tycker det är positivt att S:t Lukas är ett ideellt förbund som skapar förutsättningar för människor att få samtalsstöd när det krisar i livet. Som ideellt förbund kan vi erbjuda lägre avgifter om det behövs. Det är roligt att få bidra med arbete till en sådan verksamhet. Vi har väldigt trevligt också, det är en bonus! Vad anser du är S:t Lukas viktigaste uppgifter? – Att utifrån våra ideella förutsätt-

ningar erbjuda människor professionellt samtalsstöd till en rimlig kostnad. Vår uppgift är också att verka för och skapa opinion för ett bättre och mänskligare samhälle när det gäller till exempel psykisk ohälsa. Som ekonom, hur ser du på verksamheten? – Vi försöker driva vår mottagning så att vi får en god ekonomi med hjälp av en så effektiv organisation som möjligt. Det skapar anställningstrygghet för våra psykoterapeuter. Eventuellt överskott från mottagningen går till att subventionera terapier och utveckla mottagningens verksamhet. Att vara kassör på Göteborgsmottagningen är som att vara med och driva ett litet expansivt företag och det är inte helt lätt, det är stor konkurens om kunderna. Men det

finns många skäl att välja S:t Lukas – till exempel att vi har en väldigt bra produkt att erbjuda. Finns det en konflikt i att vara ideell och framgångsrik? – Jag kan tänka mig att somliga tycker att vi ska bygga vår verksamhet på anslag och insamlingar, men då blir verksamheten väldigt liten, både i föreningarna och på mottagningarna. Vad utvecklar ni just nu på mottagningen i Göteborg? – Vi har fått signaler om ett stor t behov av chefsstöd och ledarutveckling inom de företag vi har kontakt med. Vi försöker hela tiden bredda vår verksamhet och har därför rekryterat personal som har den erfarenheten och som kan leda det arbetet. I kontrakten ingår också övrigt personalstöd och till exempel psykosociala arbetsmiljöutredningar. Det är en bra utveckling som vi är väldigt nöjda med

Når jeg skjuler mitt ansikt

Perspektiver på skam Författare: Berit Okkenhaug Författaren, som är präst vid Institutt for Sjelesorg på Modum Bad i Norge, omnämndes i en notis i förra numret av Sankt Lukas. Hon har nu kommit med ytterligare en bok. Redan i den förra boken ”Når jeg ser ditt ansikt” (2002) tas temat skam upp, men nu vill författaren fokusera specifikt på skambegreppet. Det finns en nära koppling mellan titeln på den förra boken och den som nu föreligger. När vi möter varandra, kan vi välja att visa vårt ansikte och på det sättet våga stå i relation till varandra – och till Gud. Därför titeln ”Når jeg ser ditt ansikt”.Vi kan också behöva dra oss tillbaka för att bevara vår värdighet eller för att vi inte blir accepterade. Då är skammen en följeslagare på gott och ont. Så fick den nya boken heta ”Når jeg skjuler (sv. döljer, gömmer) mitt ansikt”. Temat har tidigare behandlats i Sverige av bland andra Göran Larsson i boken ”Skamfilad” (Cordia 2007). Berit Okkenhaug beskriver först grundläggande frågor om skam. I avsnittet om etik kan vi läsa om den viktiga distinktionen mellan skuld och skam som, vad jag förstår, är bokens huvudpoäng. Distinktionen uttrycks på ett enkelt men samtidig genialt sätt. Skuld innebär att jag erkänner, att jag har gjort ett fel, medan skammen kan få mig att uppleva, att jag är fel. Skuldens språk betonar ”Vilket fel har jag gjort?”, medan skammens språk säger: ”Vilket fel har jag gjort?” Skulden är lättare att förhålla sig till på så sätt, att den är konkret.Vi kan tala ut, göra upp och be om förlåtelse. Skammen å andra sidan är svårare att göra upp med, eftersom den är knuten till vår identitet och självkänsla. I mötet med

skammen handlar det om att bli bekant med sin egen skam och integrera den i sin självförståelse. Boken tar även upp skam ur ett teologiskt och kyrkligt perspektiv. Jag kan varmt rekommendera boken till alla som träffar människor i själavård, terapi och inte minst i vanliga vardagliga möten. Den ger på sina knappa 150 sidor väldigt mycket av kunskap, erfarenhet och reflexion. Nämnas bör också att Berit Okkenhaug även är redaktör för ”Tidsskrift for sjelesorg” en kvartalsvis utkommande publikation, som har mycket att ge även för en svensk läsekrets. Når jeg skjuler mitt ansikt Verbum Forlag, Oslo 2009. ISBN 978-82-543-1146-2 Gunnar OlssonSjukhuspräst Sunderby sjukhus, Luleå

Foto: Lena Bergquist

Bokrecension av Gunnar Olsson, Luleå

Sommarmottagning på Öland S:t Lukas på Öland hade öppet under hela sommaren, det visade sig att behov av samtal fanns både hos turister och fast boende. S:t Lukas i Kalmar Län, med mottagning i Kalmar och filialer i Borgholm och Löttorp, har för första gången haft öppet under juni, juli och augusti för sommargäster och sommarölänningar. – Vi ville se om det fanns behov av våra tjänster eftersom det under sommaren finns så många turister på Öland, berättar verksamhetschef och leg psykoterapeut Lillemor Högerås. Lillemor och hennes kollega Hildegard Hergli informerade alla campingägare om verksamheten och erbjöd bland annat krissamtal, parsamtal, reflekterande samtal och handledning för personal. De annonserade också varje vecka i Ölandsbladet tillsammans med Norra Ölands Läkarmottagning. – Det visade sig att det fanns ett behov av enskilda samtal, där reflexion över livssituationen och existentiella frågor dominerade. Kanske är det sådana frågor man får mer tid att reflektera över under sin ledighet, menar Lillemor Högerås.

Att leva med en vuxen handikappad dotter Elisabeth Sandlund fick år 1983 sin andra dotter. Vid två och ett halvt års ålder stod det klart att Ulle hade ett handikapp som skulle bli livslångt. Boken handlar om Elisabeths minnen om hur det var när Ulle var liten - och om hur det är att vara mamma till en vuxen handikappad dotter. Författaren till boken, Elisabeth Sandlund, är chefredaktör på tidningen Dagen. Ulles mamma – om livet med en vuxen handikappad dotter är utgiven på Libris förlag, 2010

Lillemor Högerås och Hildegard Hergli har i flera fall rekommenderat konfidenterna vidare till sina egna S:t Lukasmottagningar där de bor. – Vi har upplevt en styrka i att kunna rekommendera vidare till andra S:t Lukas mottagningar i landet när några få samtal inte räckte till. Det är en stor fördel att vara en del av en organisation med många mottagningar, anser Lillemor. En positiv bieffekt av marknadsföringen, som var riktad till sommarölänningarna, var att det även blev en större efterfrågan på terapi och parsamtal från den fasta befolkningen. – Efterfrågan från den fasta befolkningen gör att vi kan for tsätta med längre bearbetande terapier, sådana som vi vanligtvis erbjuder under resten av året, avslutar hon

Ondska X 2 Hur tänker du kring personer som österrikaren Josef Fritzl - mannen som höll sin dotter och deras gemensamma barn inlåsta i källaren? Hur ser du på religiösa fundamentalister vars enda önskan är att ren(s)a världen från synd och ondska? Vad är gott och vad är ont? Finns det goda och onda människor - eller enbart goda och onda handlingar? Frågorna är som bekant många, några reflektioner går att följa i höstens bokflod.

Inger Edelfeldt

om ondska får vi följa med på en mer filosofisk vandring i ondskans mörka korridorer där rädsla och utsatthet är drivkrafter. Ondskan är inte obegriplig, menar Heberlein

Samtal med djävulen Författare Inger Edelfeldt Norstedts förlag

Ann Heberlein

Författarna Ann Heberlein och Inger Edelfeldt tar ett stadigt grepp om ondskan i två böcker som utkommit under sensommaren.

Inger Edelfeldt låter i sin roman två kusiner träffas igen efter närmare ett halvsekel. Paul lever fortfarande i en frikyrklig sträng tradition, medan Asger av olika skäl har brutit med sitt föräldraarv och skaffat sig en annan syn på tro och liv. Vi får i Samtal med djävulen följa deras brottning som handlar om godhet och ondska, tro och existens. I teol dr Ann Heberleins En liten bok

En liten bok om ondska Författare Ann Heberlein Albert Bonniers förlag

Nytt från kansliet Gå gärna in på vår hemsida www.sanktlukas.se för att se vilka kurser och föredrag din förening har att erbjuda. Här är några exempel: Dalarna 29/9 Mobbning - på jobbet och i skolan, Malmö 30/9 ”Alla dessa Rum - Om skapande, rörelse, lek och dans.”, Göteborg 20/10 Om mindfullness. Nu har du också tillgång till ett arkiv på vår hemsida där du kan läsa tidigare nummer av Sankt Lukas tidningen. Du hittar den på vår hemsida under Om oss/ Publikationer/St Lukas medlemstidning Vi har tagit fram en fickfolder med information om S:t Lukas som ger en inblick i vad vi gör och som har telefonnummer till alla våra mottagningar. Kontakt Förbundskansliet tel. 08-616 03 80 e-post: info@sanktlukas.se

Helén Kerzendörfer direktor assistent

S:t Lukas arb etar för en bättre inre oc h yttre värld

Vad kan vara viktigare?

S:t Lukas själavårdsinstitut erbjuder Psykoterapeutprogram, 90 hp Start vt 2011 Inriktning individualpsykoterapi Start i Stockholm, Lund och Göteborg Inriktning gruppsykoterapi Start i Stockholm Inriktning familjeterapi Start i Stockholm Till samtliga program ansökan senast 15 oktober

Grundutbildning i psykoterapi

fortbildning i själavård för växande och fördjupning Vårterminens kurser startar i januari 2011 • Fortbildning för själavårdare i församling • Själavård till vardags I april planeras åter ”Nätverksträff för själavårdare”. Under hösterminen 2011 startar en ny kurs i Enskild själavård i samarbete med Modum Bad, Norge. En viss möjlighet kan finnas för att anordna lokala kurser. Läs mer om våra kurser på hemsidan www.sanktlukas.se/utbildningar eller ring Anne Magnusson 08-580 337 33. Välkommen med din anmälan!

Start vt 2011 Start i Luleå och Lund, ansök senast 30 oktober Mer information och ansökningsblanketter: www.esh.se/sanktlukas eller 08-555 050 46

Välkommen till Meditationsgården Stiftelsen Berget Rättvik Vi erbjuder kurser i personlig utveckling

Som medlem skapar du möjligheter för många

1-5/11 MOD ATT LEVA Kursledare är Torbjörn Andersson, leg psykolog, leg psykoterapeut, Helena Lind, leg psykolog, leg psykoterapeut Martin Nilsson, leg läkare, psykiater och terapeut. 6-9/1 POSITIV PSYKOLOGI OCH MEDITATION Kursledare är Eva Sköndal, leg sjukgymnast och tandläkare och Martin Nilsson, leg läkare, psykiater. 27-30/1 MUSIK OCH INRE UPPLEVELSER Kursledare är Katarina Mårtenson Blom. leg psykolog, leg psykoterapeut, psykoterapihandledare, aukt. GIM-terapeut. Läs mer om vårt kursutbud på www.berget.se/meditationsgarden

Som medlem stödjer du din lokala förening och mottagning. Det innebär att vi tillsammans med dig kan fortsätta föra det offentliga samtalet om personlig utveckling och existentiella frågor. Det innebär också att vi kan fortsätta subventionera mottagningens avgifter för enskild psykoterapi. Som medlem i Föreningen S:t Lukas bidrar du med andra ord till en mer positiv samhällsutveckling. Vill du veta mer om var din lokala förening finns? Gå in på

Stiftelsen Berget, Tempelvägen 10, 795 91 Rättvik, 0248-797170, david@berget.se I stillheten blir du stark

www.sanktlukas.se

POSTTIDNING B Sankt Lukas Förbundet S:t Lukas Box 17240 104 62 Stockholm

Ny bok av Larsåke W Persson

Mer av Larsåke W Persson

Larsåke W Persson

Hålla vad man lovat LUST, PLIKT ELLER KRAFT?

Hur vi kan bli pålitliga människor som inte lovar mer än vi kan hålla, men som håller vad vi lovar.

Beställ boken!

Libris, Inb, 220 s PRIS: 79:- BEST.NR 6757

• Angelägen i ditt arbete med människor • Gedigen kunskap och erfarenhet • För predikan, själavård och terapi

Larsåke W Persson

Sanningar och gömställen

EN SJÄLAVÅRDSBOK OM ATT SÄGA SOM DET ÄR

Hur hel kan man bli? Vilken rimlig målsättning kan man ha för sitt liv? Och vad kan man hoppas på när livet gått sönder?

Om att hitta balans mellan öppenhet och hemlighet. Libris, Inb, 292 s PRIS: 79:- BEST.NR 5617

”Den här boken har jag skrivit i förhoppningen att den ska bli till hjälp för läsare som brottas med frågan vad som är rimligt att förvänta sig av livet. Jag vill tro att alla kan känna igen sig i frågeställningarna, men ett särskilt ärende har jag nog till kollegor – predikanter och själavårdare – som jag menar har ett speciellt ansvar för vilka förväntningar vi väcker hos andra i enskilda samtal och offentliga möten … Sinnesrobönens tre korta rader har jag låtit ge struktur åt mina resonemang om vad vi måste acceptera och vad som kan förändras i vår livssituation.” Larsåke W Persson Larsåke W Persson är pastor och själavårdslärare inom Sankt Lukas. Larsåke W Persson

Hur hel kan man bli? EN BOK OM LIVETS MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR Libris, Inb, 200 s

PRIS: 219:- BEST.NR 16343

Besök vår butik på internet, eller ring vår kundtjänst* och beställ böckerna.

32 86 60. Öppet Måndag–torsdag 9–11 & 13–15, fredagar 9–11 * Ring 08-737

Larsåke W Persson

Sinnesrobönen

Vägledning genom Sinnesrobönen Libris, Inb, 112 s PRIS: 154:- BEST.NR 15812