STADEN i fokus, nr 1

STADEN i fokus TIDNING FÖR HÅLLBART HÄNGIVNA

Nr 1 2013

Yimby och demokratin Sociotoperna lever än

tema tema: Samverkan

samverkan

2

Kontoret med människan i foKus

I en komplex omvärld krävs en bred förståelse som grund för utvecklingsprojekt i allt från mindre bostadsområden till stadsomvandlingsprojekt och översiktlig planering.

På kontoret samarbetar arkitekter, landskapsarkitekter, planeringsarkitekter och etnolog/kulturgeograf för mer sinnligt och upplevelserikt utformade miljöer.

Målet med allt arbete är alltid den önskade upplevelsen av den byggda miljön - med människan i fokus. www.radar-arkplan.se ⌂ 031-10 98 90 kontoret@radar-arkplan.se

staden_i_fokus 2.indd 1

2012-11-19 07:43:58

STADEN i fokus

3

Något är på gång!

Farväl modernism! Du fyrkantiga uppdelade värld. Där alla jobbar inom sina egna fack och värnar det egna regelverket.

Så skulle vi vilja säga. Men så enkelt är det ju inte. Fortfarande planeras det för stad i park och funktionsseparering. Olika krafter drar åt skilda håll och långsiktigt tänkande får stå tillbaka för mer kostnadseffektiva, snabba lösningar.

Konkurrens är ett medel och eventifiering dess syfte i kampen om överlevnad och intäkter. Ibland in absurdum. Som när man i Göteborg överväger att riva Valhallabadet - en av göteborgarna flitigt använd motionsanläggning, från 1956 - för att bygga ännu en arena. I anslutning till Svenska mässan. Så att besökarna kan gå torrskodda mellan evenemangen. Simma kan göteborgarna göra någon annanstans.

Hur hållbart är det?

Brundtlandkommissionens definitioner av hållbarhet är en utomordentlig plattform att stå på. Men ännu återstår att precisera ett av de tre benen: den sociala aspekten. Det absolut svåraste, eftersom staden är en plats byggd på tidigare ambitioner, misstag och mönster och dessutom i ständig förändring. En förändring som skapar gentrifiering och nya homogena områden istället för en efterlängtad smältdegel.

Kanske är det dags för sociologerna att få en mer framträdande roll i planeringsprocessen.

Fast vi tycker ändå att det rör på sig. mer och mer. Allt fler försöker reda ut begreppen, tänka ett steg längre och utforska former för samverkan över gränserna.

Insikten om att helheten är någonting mer än bara en samling delar, tycks breda ut sig.

I detta nummer kollar vi in samverkan på olika nivåer. Hur det kan gå till i universitetsvärlden och om projekt som förenar motstridiga synsätt. Och så har vi Borås – en kommun som kommit långt i sina försök att skapa en stad som involverar och inkluderar.

Innehåll 6

Rune Elofsson fokuserar

10 tema SAMVERKAN 12 Urban Arena 18 Exemplet Borås 19 Affärsdrivet 21 Ljudplanerare 22 Smart energiteknik 28 Handläggningstider...

29 och områdesplaner

Läs också om vikten av att använda smart teknik och om hur elbilen kan bli stadens reservbatteri.

Omslag: Ann-Sofie Oscarsson Greider

STADEN i fokus är en politiskt och religiöst obunden tidning som ges ut av Lusema AB i samarbete med Ann-Sofie Oscarsson Greider och Ditte Pettersson från Metra Reportage.

Adress: Staden i fokus Lilla Risåsgatan 20 413 04 Göteborg info@stadenifokus.se

Chefredaktör & ansvarig utgivare: Ann-Sofie Oscarsson Greider. ann-sofie@stadenifokus.se 0707 - 15 84 03 Redaktör: Ditte Pettersson ditte@stadenifokus.se 0707 - 35 23 34 Vd: Monica Andersson monica@stadenifokus.se

Prenumerationer: pren@stadenifokus.se, eller www.stadenifokus.se Annonser: Kontakta redaktionen för information 0707 - 715 84 03 eller mejla annons@stadenifokus.se Trycks av: Vindspelet Grafiska AB, Borås

STADEN i fokus

LÄSVÄRT

Svensk stadsplanering – Arvet från stormaktstiden resurs i dagens stadsutveckling Förlag: Forskningsrådet Formas, 2012 Nils Ahlberg En bok om den svenska stormaktstidens stadsplanering som präglar våra städer än idag. Författaren menar att kunskapen om det äldre stadsbyggandet är en viktig kulturell och ekonomisk resurs att bygga vidare på.

Boken är rikt illustrerad med bilder och kartor från förr.

Stad i rörelse Stadsomvandlingen och striderna om Haga och Christiania Håkan Thörn Bokförlaget Atlas 2013 Om förändringarna av två stadsdelar som bildade centrum för alternativ urban kultur på 1970-talet: Christiania, fortfarande fristad och det numera gentrifierade Haga.

Samtidigt ges bakgrunden till den stadsomvandling som pågår världen över.

Ny app hjälper jönköpingsborna att sopsortera Nu blir det lättare att sortera och hitta återvinningsstationerna. Appen heter ”Sortera rätt i Jönköping” och går att ladda ner både på Iphone och android.

Här finns information om hur olika slags avfall sorteras och var sortergårdar och återvinningsstationer finns. En karta visar alltid de närmaste platserna och information om aktuella öppettider.

4 Utveckla din stad – en guide för städer med ambitioner Fastighetsägarna, 2012 Rudolf Antony, Thomas Kruth, Jeanette Berggren Boken vänder sig till den som arbetar med att utveckla stadskärnan i en stad. Här finns checklistor, tips, råd och rekommendationer inom områden som finansiering och kommunikation, centrumledarens roll och arbetsvillkor, strategier och handlingsplaner.

Ny bok om Space syntax Arkus har kommit med en ny skrift ”Space syntax – ett analysverktyg för planering och utvärdering av arkitektur och byggd miljö”. Författarna tar upp denna rumsanalytiska metod som fokuserar på sambandet mellan byggnader och stadsdelar samt människors rörelsemönster.

Författare: Björn Ekelund och Daniel Koch Utgivningsår 2012

NOTERVÄRT FaBo i Falkenberg lättar på riktlinjer I mars tog FaBos styrelse beslutet att personer med försörjningsstöd ska kunna få ett hyreskontrakt utan borgenär eller att socialförvaltningen står för kontraktet.

Det blir även lättare för studenter att godkännas som hyresgäster. Tidigare var kravet en årsinkomst på exempelvis 100 000 kronor, nu krävs endast en inkomst på minst två gånger årshyran.

Fram för kulturell förtätning Projektet The Enabling City har kommit med rapporten ”Om urbana berättelser och hållbar kulturell förtätning”.

Den fokuserar på loppmarknaden Kommersen i Masthugget i Göteborg som får bli svaret på frågan vad kulturell förtätning kan bestå i. Olika värden knyts till Kommersen, en alternativ ekonomi där folk kan göra sig av med ett överskott av saker och kläder som får nya ägare till ett lågt pris. Men den är också mötesplats för människor med olika ursprung och klasstillhörighet – en slags integration på lokal nivå.

Projektpartners: Göteborgs Universitet, Göteborgs Stadsmuseum, Mistra Urban Futures. Projektledare Ylva Berglund och Helene Brembeck.

Allt fler kommuner satsar på cykeln

Foto: Amanda Greider Många kommuner ser över hur man ska få sina invånare att välja cykeln framför bilen. Både Eskilstuna och Falköping satsar nu på detta transportsätt ur klimatoch hälsoperspektiv.

I Eskilstuna har en plan tagits fram med målsättningar att understödja en fortsatt hållbar tillväxt i kommunen.

Falköping har intentionen att utvecklas till en särskild cykelkommun. En rapport som tagits fram av ett fristående företag ligger nu till grund för att arbeta fram en strategi där cykeln som kommunikationsmedel ska ha en stor roll i framtiden.

Andra kommuner som är på väg mot samma mål är bland andra Jönköping, Stockholm och Gnesta.

5

Pris till Nordiska Trästäder

Första ekokommunen fyller 30 Övertorneå utsåg sig till Sveriges första ekokommun redan 1983. Detta firas i år och mest intensivt blir det på EKO-Festivalen 27-31 augusti. Tillsammans med Tornedalens folkhögskola arrangeras seminarier och workshops om bland annat klimat, social hållbarhet, återbruk och återvinning.

Två av gästerna är Torbjörn Lahti från ESAM-Konsulter för hållbar utveckling samt Lars Thunberg, SEKOM. Övertorneås miljöarbete består bland annat i utbyggnad av vindkraft och förnyelsebar energi.

Dags för sgbc 13 Den 11 och 12 september arrangerar Sweden Green Building årets konferens om hållbarhet inom fastighetsförvaltning, byggnation och stadsutveckling. Detta i anslutning till Ekobygg på Kistamässan i Stockholm.

Det blir ett fullspäckat program med debatter om framtidens byggande och lönsamhet genom hållbarhetscertifiering.

Fördjupande sessioner om bland annat urbana miljöer till barn och unga, och planering för att bygga bort segregation är några av punkterna.

Ett antal Sweden Green Building awards kommer också att delas ut i samband med konferensen.

För mer information www.sgbc13.se

STAN ÄR FULL AV...

Foto: Patrik Gunnar Helin

NYA TAG PÅ “LIGHTS IN ALINGSÅS” I HÖST Inför det fjortonde årets ljusevenemang presenterar kommunen nu två nyheter. Den ena är storytelling, att med ljussättning presentera sagor av HC Andersen, bland andra Den fula ankungen och Flickan med svavelstickorna. För manusarbetet har Alingsås anlitat den tyske regissören Klaus Sommerfeld som kommer att jobba gentemot ljusdesignerna.

Den andra nyheten går ut på att involvera alingsåsarna att skapa egna installationer. Alla som vill lära sig ljussättning erbjuds en gratis föreläsning med en professionell ljusdesigner under BoDagarna i september. Den som önskar visa sin installation kan skicka in sitt bidrag och få det utsatt på en karta som delas ut under Lights.

TÄNKVÄRT Vatten, stan är full av vatten...

En gång en nödvändighet för handel och industrialisering. Vattnet var en förutsättning för transporter, försvar och fabrikstillverkning.

Sedan kom tåget, bilen och flyget.

Varven lades ner, fartygen flaggades ut och vattnet förlorade i betydelse.

Tills idag. Nu har vattnet fått en ny mening. Det har förvandlats till en estetisk tillgång och en symbol för rekreation. Båtar och bad mitt i stan är lockande. Sjöar, åar och kanaler har blivit en viktig del av stadens varumärke. Ett lockbete, en glittrande statusmarkering.

Stan är full av prydnadsvatten.

Europas största innovationspris inom träteknik, Schweighofer Prize, gick till Nordiska Trästäder, ett nätverk av städer, kommuner och universitet i de nordiska länderna med basen i Växjö.

- Vi har visat upp Växjö som träbyggnadskommun för över 6 200 besökare och att vara med och få en utmärkelse som denna stärker vår roll som en av de ledande när det gäller krävande byggnadskonstruktioner i trä, säger Hans Andrén, Växjö Kommunföretag AB som var i Wien och tog emot priset på 50 000 euro.

Nordiska Trästäder är ett samarbete vars mål är att främja utvecklingen av och ge träkonstruktioner och träteknik en mer central plats i det urbana landskapet.

Hans Andrén, VKAB som tillsammans med Eva Britt Isager, Bergen Norge, tog emot priset i Wien.

Träarkitektur i Virserum Just nu pågår ännu en utställning med 98 utvalda projekt på TRÄ 2013 och Nödvändighetens arkitektur. Virserums Konsthall har genomfört ett antal utställningar genom åren. Inför 2010 ville man inbegripa de globala frågorna om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och skapa en motreaktion mot den så kallade gröna stadsplaneringen och de ofta ekonomiska styrmedlen i form av marknadsföring och greenwashing.

Uppropet Nödvändighetens arkitektur skrevs och spreds över hela världen.

Svaret kom i form av förslag på hållbar arkitektur från 143 arkitektkontor från 28 länder. Årets utställning öppnade den 6 maj och pågår till den 8 december.

Mer på www.virserumkonsthall.com

DEBATTEN i fokus

6

Arkitekten Rune Elofsson om ett förlamande kontrollbehov

Hållbarhet förutsätter Hållbar stadsutveckling kräver hållbara processer.

De regler som styr planeringen är var för sig tillkomna i de bästa av syften. Men eftersom de inte har tillkommit utifrån ett helhetstänkande, hamnar de ofta i konflikt med varandra.

Detta kan ses som en form av ”de goda viljornas tyranni”. Även om länsstyrelserna har sina samordnings- och avvägningsansvar så bevakas varje regelsystem av en egen myndighet, som har fokus på sitt eget område, med avsaknad av helhetstänkande.

Sektorskraven är absoluta och därför ingår det inte i sektorns uppdrag att leverera annat än det för sektorn mest gynnsamma resultatet. Denna fragmentering av regelsystemet är enligt min mening ett hinder för utveckling av hållbara städer och samhällen.

Det är mer en sinkadus om resultatet blir det eftersträ-

Planering är utvecklingsförberedelse. Ärenden överkla-

Stadsplanering utgår från mänskliga behov. Kopplingen mellan staten, kommunen och medborgarna måste fungera – på den lokala nivåns villkor. Därför borde statens sektorsmyndigheter och länsstyrelserna stödja kommunerna i stället för att se till den egna sektorsnyttan.

Regelverk som inte samordnas och som inte förankras i verkligheten hindrar hållbar stadsutveckling. Vill man hårdra och spetsa till frågeställningen kan man säga att stadsplanering idag inte handlar om att ge förutsättningar för en hållbar utveckling av städer och samhällen, utan handlar mer om att uppfylla olika sektorskrav.

vade.

En god vän och kollega till mig pratar ofta om planering som en sorts ”muddling through”; det vill säga att göra det så bra som det går under rådande omständigheter.

Det är inte så att om alla dessa sektorskrav läggs ihop, blir resultatet hållbart. Tvärtom. Stadsplanering handlar om helhetstänkande och konflikthantering, hantering av motstående intressen och om avvägning. Allt i syfte att skapa förutsättningar för en attraktiv helhet. En helhet som i vid mening är attraktiv att använda för brukarna.

De statliga intressena i planeringsprocesserna samordnas – och avvägs - av länsstyrelserna.

Dessa intressen är enl Pbl 2010 (11 kap 10§, som egentligen handlar om att länsstyrelsen har rätt att upphäva en detaljplan som en kommun antagit) att: 1. riksintressen tillgodoses, 2. mellankommunala intressen samordnas på ett lämpligt sätt, 3. miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken följs, 4. strandskydd inte upphävs i strid med gällande bestämmelser, 5. bebyggelsen blir lämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet.

Denna avvägning klarar inte länsstyrelserna av. Och bedömningarna varierar dessutom från länsstyrelse till länsstyrelse. Detta gör att rättsläget i olika delar av landet varierar.

gas på grund av att sakägare inte accepterar föreslagen förändring eller hindras av att sektorskrav inte uppfylls. Rättssystemet översvämmas av klagomål från dem som inte vill förändra. Återkopplingen och därmed förnyelsen av systemet är mycket trög jämfört med den övriga samhällsutvecklingen.

Ett viktigt och talande exempel är kraven att dämpa buller och bevara och vårda kulturmiljöer. Att bygga nya bostäder i gamla städer är i princip omöjligt om det går en spårvagnslinje på gatan utanför, och detta trots att det står flera gamla hus bredvid. Man hamnar i krystade kortsiktiga lösningar i stället för långsiktigt hållbara.

Sektorskrav och frånvaro av helhetstänkande gör att det inte finns incitament att söka lösningar uppströms. Därför hamnar lösningarna i forsen, där alla kraven samlas och virvlar runt. Här är också maktdimensionen central: Det intresse som har mest makt (inklusive politisk) och pengar bakom sig ”vinner”. Och när ett intresse får 100 procent rätt så kan man vara säker på att något annat är helt fel.

Planeringsprocessen är oförutsägbar och både kraven

och tolkningarna av dessa är situationsbundna och varierar över tid.

Stora resurser krävs för att överhuvudtaget nå resultat och osäkerheten är stor om resultatens hållbarhet. Om fokus i processen flyttas från enskilda sektorskrav till en förståelse av helheten, staden, så blir regeltolkningen mer nyanserad och mindre stelbent.

Myndigheter som deltar i planeringen måste få tydliga uppdrag om helhetstänkande.

Pbl 2010 är i §§ 1 och 2 tydlig med att: ”Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en

7

helhetstänkande samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.” För att detta, det vill säga Pbl:s portal-paragrafer, ska få genomslag krävs att hållbarheten och den hållbara staden, samhället, det vill säga helheten, verkligen blir det överordnade syftet med planeringen.

Hållbarhet är ett kvalitativt och mycket komplext synsätt på staden som helhet. Till stadens egenskaper hör också iakttagarens och användarens relation till den och dess delar.

Samhället har inte hittat sätt att styra staden med hel-

Foto: Johan Bergsten

På Önskelistan Politiker måste börja göra politik istället för att ägna sig åt detaljfrågor.

Kommuninvånarna måste börja engagera sig i sin vardag och i sin kommun.

Staten måste sluta upp med att , visserligen utan avsikt, men ändå – motarbeta kommunerna och istället börja ge dem stöd i arbetet för hållbarhet.

hetsmässiga regler. Det får bli som det blir med helheten, dess struktur och användning. Alla blir så att säga lurade i sanningens namn.

Hittills har denna oexakta metod fungerat, eftersom det omkringliggande samhället uppvisat en mycket stor tålighet, resurserna och miljön har så att säga ”klarat av merkostnaderna”.

Dessa förutsättningar håller nu snabbt på att förändras.

Miljön, klimatet och de sociala strukturerna orkar inte längre städa upp efter otillräckliga planeringsmetoder och ohållbar användning. Fragmentering, suboptimering och säkerställande är hållbarhetens fiender, vilka leder till oönskade och kortsiktiga resultat för helheten.

I stället för att bygga upp processer som stödjer lokal håll-

bar utveckling ser vi idag tendenser till motsatsen: Att den lokala nivåns inflytande och initiativ över planeringen minskar och att en kontroll- och säkerställandeapparat håller på att byggas upp. ”Mindre kommun – mer stat och marknad” som någon har uttryckt det.

Vi får en överbyggnad som ska ”se till” att kommunerna lever upp till Pbl:s §2 om att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Här går stat, domstolar och marknad hand i hand. Frågan är om det på detta sätt går att ”stampa blommorna ur jorden”? Frågan är också om denna överbyggnad skapar förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling och vilka positiva processer den initierar? Och också vilka ekonomiska resurser den fordrar.

DEBATTEN i fokus

Risken är att den blir en svensk, modern form av Kruppverken i före detta Västtyskland efter andra världskriget. Här skulle ockupationsmakten England driva vidare Kruppverken (som främst producerade krigsmateriel). En gigantisk administrationsorganisation byggdes upp som hade oerhört mycket att göra, människor producerade rapporter, styrdokument och inlagor och satt på möten men inget lämnade fabrikerna…..

Låt oss inte hamna i detta!

Ett illavarslande tecken är att Boverket nu erbjuder utbild-

ning av certifierade kontrollanter som ska kontrollera vad då?

Jo, att de kontrollansvariga som Pbl ställer krav på ska finnas på byggen gör sina jobb! Ett annat sådant tecken är att det numera går att hållbarhetscertifiera hus och till och med stadsdelar, även om det är ett frivilligt sådant system. Frågan är dock om byggherrar och fastighetsägare ser detta som frivilligt eller som ett måste för att hänga med på marknaden.

En tredje fråga dyker upp i mitt huvud: När kommer hållbarhetscertifiering av människor? Kontrollerande processer är inte det samma som stödjande processer. Kontrollerande processer göder misstänksamhet, säkerställande och fragmentisering av ansvar. Stödjande processer göder helhetstänkande, bygger på förtroende, tillit och är tillitsbyggande. Stödjande processer grundar sig i tillsammansarbete och ett delat ansvar för helheten.

Det paradoxala uppstår för – många – planerare: Det är inte

den färdiga planen och hur bra den är som är huvudmålet med planeringen, det vill säga vilka förutsättningar för hållbar attraktiv stad den ger. Planen ger de grundläggande förutsättningarna.

Men det är i användningen som stadens attraktivitet prövas. Ett intressant faktum eftersom hållbarhet och attraktivitet därmed blir subjektiva frågor. Som svårligen låter sig mätas, eller rent av inte går att mäta. Planering sysslar enbart med det mätbara. Därför försöker vi med alla medel även göra människors beteende mätbart. Detta gör min fråga om certifiering av samhällsmedborgarna berättigad.

Är det realistiskt att tänka att de olika intressena som står

mot varandra istället börjar tänka på hela samhällets bästa?

Att planering i stuprör ersätts av ett system där samarbete, helhetssyn och hållbarhet står i fokus? Definitivt. Men det kräver en helomvändning, ett helt nytt sätt att tänka. Statliga verk och myndigheter måste ha tydliga krav på samordning och helhetstänkande i sina uppdrag. Dessutom ska planeringen inte handla om att uppfylla krav från olika särintressen. Istället ska den ta sin utgångspunkt i frågor om värden och kvaliteter. Frågor som ”Vad det är för samhällen och städer vi vill ha?” ”Rättvis stad”

8

“

när kommer hållbarhetscertifiering av människor?

och ”attraktiv stad” är två grundläggande svar. Båda två är tydliga exempel på politiska frågor. Och även om planerare inte ska syssla med partipolitik så får vi planerare inte vara rädda för att syssla med politiska frågor, eftersom all planering i grund och botten är politik. Om en stad inte är attraktiv kommer den att överges av dem som har valfrihet och resurser. Och vad blir då kvar?

Begrepp som modernism och social ingenjörskonst måste

vi ta avstånd från i denna helomvändning. När Sverige var ett land med slum, utbredd fattigdom och bostadsbrist med Europas lägsta bostadsstandard hade den sociala ingenjörskonsten sin givna plats. Då var det befogat att begränsa handlingsutrymmet och mäta och väga det planerade och byggda i minsta detalj.

Idag är behoven helt andra. Men det fyrkantiga tänkandet, präglat av modernismens tankevärld, är fortfarande det förhärskande. De flesta håller med om att det är hållbara städer vi vill ha och behöver.

Men systemen, lagarna, bestämmelserna är fortfarande enbart grundade i det mätbara.

Det är, som sagt, i användningen av våra städer som attraktiviteten och därmed hållbarheten prövas.

9

Attraktiviteten och hållbarheten blir därmed subjektiva begrepp som beror på människors erfarenheter, kunskaper, viljor, villkor et cetera – som inte går att mäta. Det inte mätbara styr alltså det mätbara.

Hållbarhet handlar alltså om människors sätt att tänka och handla. Med planering krattar vi bara manegen för mänskligt handlande – och tänkande. Maktdimensionen finns lika på mycket på lokal nivå som i spelet mellan central och lokal. Och det hänger ihop med planeringssystemet. Även från den lokala positionen agerar man som om det gick att planera fram hållbarhet, vilket i själva verket är helt omöjligt.

Hållbarhet är inget tillstånd utan en kontinuerlig process. En

stad är stadd i kontinuerlig förändring. En stad som inte är detta stagnerar och dör. I verkligheten händer det alltså hela tiden saker som gör att planeringen släpar efter. För att få kontroll på denna ”bångstyriga” verklighet försöker planeringen hinna ikapp och återigen planera den – och så vidare i en kedja utan slut.

Man kan jämföra med letandet efter slutet på regnbågen. En ohållbar situation, som dessutom skapar en ohållbar stad.

människors vardag i planeringsprocesserna krävs lokala processer som ligger före och kan ge näring åt de formella planprocesserna. När den formella planprocessen drar i gång är det försent. Det blir som att slänga in jästen i ugnen efter degen.

En iver och ett tvång att reglera i detalj får som följd att vi snäPlaneringen anses gå för långsamt. Tiden mellan beslut om

att något ska byggas och till färdigställandedatum är på tok för lång. En utredning har nu lagt fram ett betänkande där resonemang förs om hur planeringsprocessen ska kunna snabbas upp.

De stora tidsvinsterna, menar utredningen, finns att hämta in i kommunernas planprocesser. Förändringarna i och med den nya plan o bygglagen från 2012 räcker inte.

Visst finns tidsvinster att hämta in i den formella planprocessen. Men hur ska kommunerna ordna detta med de ambitioner som finns om dialog och deltagande med medlemmarna i kommunen, det vill säga den demokratiska processen? För att få in

“

Risken i ett samhälle som planeras och regleras så i detalj är att människor tappar lusten att engagera sig .

var in, begränsar och fryser tillstånd. Och gör det krångligare att nå det mål som vi alla vill nå – en stad som planeras och byggs med människors bästa för ögonen. Men det är inte bara staden som drabbas negativt i ett system som planerar kortsiktigt och där maktspel dominerar och sätter käppar i hjulen. Även människor påverkas negativt. Risken i ett samhälle som planeras och regleras så i detalj är att människor tappar lusten att engagera sig. De upplever en maktlöshet, eftersom deras åsikter inte tas på allvar. Går det riktigt långt riskerar människor att gå från en identitet som medborgare till att bli ”motborgare”. En stad är i ständig förändring, medan vi människor söker trygghet. Den stora frågan i detta sammanhang är: Hur kan vi skapa trygghet i ett tillstånd av ständig förändring?

Visserligen görs massor av ansträngningar med medborgar-

grupper och deltagande demokrati där människors synpunkter efterfrågas i olika sammanhang. Visst finns ambitionen. Men många upplever ändå att ”allt redan är bestämt på förhand”.

Dessutom känns det som om det finns ett motstånd från politiskt håll, att politikerna inte tar sitt ansvar i den typen av processer, i rädsla för att det tar alltför lång tid. Och utan det politiska engagemanget fungerar det inte. Svaret på denna fråga är kontinuerligt deltagande i tidiga skeden.

Rune Elofsson Arkitekt SAR/MSA

tema SAMVERKAN

10

Urban arena – stadsforskare

Idag är väl nästan alla överens om att samarbete över gränserna är nödvändigt för att främja en god stadsutveckling.

Inom universitet och högskolor ökar den tvärvetenskapliga forskningen, mötesplatser byggs upp och kontakter skapas med omgivningen i form av utvecklingsprojekt med kommuner och regioner.

I städerna sker försök till samverkan mellan politiker, tjänstemän, näringsidkare och medborgare för att försöka bygga en grund av samförstånd både när det gäller förtätningen av stadskärnan med nya bostäder, satsningar på tillgänglighet till handel och övrig service samt hur invånarna främst ska ta sig fram: i bil, på cykel eller till fots.

Staden i fokus har gjort några nedslag där samverkansintentionerna är höga.

Allt fler forskar om hållbar stadsutveckling ur olika perspektiv och tvärprofessionella samarbeten uppstår i varierade former. På Lunds universitet har en ny plattform för samverkan mellan forskare startat. Urban Arena erbjuder allt från forskningsinformation och seminarier till större arrangemang.

Text: Ditte Petterson

Det forskas mycket och intensivt om

stadsutveckling inom olika discipliner idag. Och det är inte så konstigt med tanke på att många städer växer explosionsartat ute i världen. Här i Sverige växer en hel del städer långsamt men stadigt, allt fler blir stadsinvånare. Det intressanta och nödvändiga är att ta reda på hur våra städer kan existera utan att tära för mycket på naturens resurser, hur vi bygger ekonomiskt hållbara system och vad som krävs för att skapa goda miljöer för medborgarna.

De tre perspektiven kan inte uppfyl-

las vart och ett på sitt håll. Olika discipliner behöver mötas för att nå ett helhetsperspektiv där resultaten blir möjliga att applicera ute i samhället.

För att understödja information mellan vetenskapsområden, skapa bättre förutsättningar för samarbete samt etablera kontakter på regional och lokal nivå har Lunds universitets ledning gått in med tre års finansiering i skapandet av mötesplatsen Urban Arena. Pengarna går till uppbyggnaden av kommunikation via webbsidan samt seminarieverksamhet,

det finns inga anställda och alla forskare som gör insatser är finansierade inom sina respektive kärnverksamheter.

Lena Neij, professor och prefekt på

Internationella Miljöinstitutet och som sitter med i styrelsen menar att Urban Arena behövs för att man ska få en överblick över vad som egentligen görs inom området.

– Vi är ett stort universitet och behöver få till en riktigt bra samordning för att lyfta upp forskningen och få ut den utanför den akademiska världen. Hittills har vi registrerat cirka 150 medlemmar och det kommer hela tiden fler.

Vidare är mötesplatsen viktig för att stimulera till fler samverkansprojekt.

Just nu ligger ett kollektivtrafikcentrum i startgroparna som ska bygga på tvärvetenskapliga forskningsidéer. Kompetensen kommer att sträcka sig från teknik och stadsplanering till stats- och beteendevetenskap, urbansociologi, kommunikation och ekonomi.

För att ge forskare inblick i varandras

verksamheter har Urban Arena startat morgonmöten som hålls den första tisdagen i månaden och som kallas Wake-up seminars. Det första mötet ägde rum den 5:e februari och arrangerades av Kulturgeografiska institutionen. Forskarna presenterade olika frågor de har som utgångspunkt inom sitt område, till exempel vad som utmärker det urbana landskapet och hur det kan se ut.

I april hölls det tredje Wake up-sem-

inariet med rubriken Transport för en hållbar stad. Då var det forskare från Institutionen för teknik och samhälle som

11

Foto: Kennet Ruona

skapar möten mellan på Lunds universitet höll i det. På plats var David Lindelöw och berättade om sitt transdisciplinära forsk-ningssamarbete Urban Walking. Han är civilingenjör i botten och nu doktorand på Institutionen för teknik och samhälle.

– Vi tittar på gående som transportsätt ur olika perspektiv. Anledningen till att jag pratade om Urban Walking är att vi redan arbetar tvärprofessionellt. Urban Arena ska ju ge möjlighet till detta och vore jag inte redan doktorand hade jag undersökt möjligheten här på eventuella samarbetspartners.

cyklist, hur folk reser i allmänhet och hur de skulle resa om vi bygger på ett visst ställe, berättar David Lindelöw.

Urban Walking undersöker gående

Tillbaka till Urban Arena. Lena Neij

som transportform genom att studera bebyggelsestruktur i tre olika områden i Malmö. Dessa har liknande placeringar i staden men skiljer sig åt på planeringsnivå.

– Ett problem är att man har goda intentioner då miljön utformas och det är gåvänligt men de som bor där jobbar tio km bort, det finns inga affärer i kvarteren och barnen måste köras till skolan som även den ligger en bit bort. Den lokala miljön måste stödjas av möjligheten att kunna nå dessa funktioner.

David Lindelöws samarbetspartners

Lena Neij, koordinator på Urban Arena

kommer från olika discipliner. Maria Johansson som är projektledare för Urban Walking är miljöpsykolog och forskar om samspelet mellan människor och byggd miljö och vad som påverkar dem att röra sig till fots. Catharina Sternudd, som även sitter med i Urban Arenas styrgrupp, är arkitekt och tittar på kvalitéerna i områden som är utformade på olika sätt beroende på när de är byggda. Åse Svensson som även är Davids handledare är trafikplanerare.

– Själv studerar jag till exempel vilka behov en fotgängare kan ha gentemot en

Just nu är de bland annat i färd med att analysera data från en studie av Maria Johansson där personerna fick bedöma gåendemiljön och hur de upplevde den.

Och för att de olika delresultaten ska komma till användning har de skapat en kommunikation med Malmö Stad.

– De verkar intresserade och ska få ta del av resultaten snart.

berättar om att det pågår en del större tvärprofessionella projekt. Lunds universitet har en speciell enhet USV (Universitetets särskilda verksamheter) där viss forskning är organiserad på universitetsgemensam nivå. Under denna ligger LUCSUS (Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling).

Det i sig är en plattform för undervisning, forskning och samverkan både inom och utom universitetet med fokus på hållbar utveckling. Man har vidare ett internationellt mastersprogram för miljöstudier och hållbar forskning.

– Det händer mycket och det investeras i regionen så vi är många som ser intresse i att jobba med de här frågorna, menar Lena Neij.

Urban Arena vill fånga upp alla om-

råden men än finns inga sociologer som har en central roll när det gäller utforskandet av stadens sociala samspel.

– Ja, än så länge saknar vi sociologerna men det jobbar vi med. Ett annat område som vi funderar på att aktivt få in är medicin.

tema SAMVERKAN Foton: Ditte Pettersson

12

Foton: Ditte Pettersson

Foton: Ditte Pettersson

13

Urbana vinklar vid Viskan Samverkan mellan olika aktörer och gemensamma målbilder blev vändpunkten för Borås city i början på 2000-talet. Resultatet är en levande stadskärna med fem ombyggda torg, drygt en kilometer gågator, ny strandpromenad längs Viskan och ännu fler skulpturer. Nu pågår förtätning med bostadshus, studentlägenheter och en expanderande högskola.

Text: Ditte Pettersson

tema SAMVERKAN

14

Storstadskänslan kommer smygande Är det bilarna?

Borås, som är den näst största staden i Västra Götalandsregionen strävar, som så många andra idag, efter att förtäta, utvidga och stärka stadskärnan och har ett urbaniseringsindex på 59. Det är ett samlat värde baserat på ett antal egenskaper och kvalitéer som gynnar tillväxten, bland annat andelen stadsbor, lägenhetsboende,

Staden växer – högskolan expanderar,

nya invånare kommer utifrån – numera har kommunen blivit ett pendlingsalter-

Foto: Ann-Sofie Oscarsson Greider

under en lördagsmiddag då mycket folk rör sig mellan butikerna och caféerna är i det närmaste fulla. Många flanerar på de bilfria gågatorna med dinglande shoppingkassar. Stora Brogatan sträcker sig rakt upp mot Stora Torget. Kyrkans torn vakar stramt i givakt där borta i fjärran.

Fast det är något som fattas för att storstadskänslan ska infinna sig helt. Men vad?

singelhushåll och uteliv. Det framkommer i en undersökning beställd av Fastighetsägarna i Göteborgsregionen.

Bengt Himmelmann är chef för samhällsplaneringen

15

Foto: Ann-Sofie Oscarsson Greider

nativ som erbjuder billigare boenden än storstaden Göteborg.

Borås ligger helt i linje med den europeiska stadsutvecklingen, med den urbanism som Karl-Olof Arnstberg, professor i etnologi och Inger Bergström, arkitekt tar upp i boken Bostaden i Staden som kom ut 2010 och som beskriver stadsbyggnadsprojekt i England, Tyskland och Holland.

De ser en trend där ”…det är eftersträvansvärt att bygga täta, blandade och ”riktiga” städer. Det innebär slutet på modernismens funktionsuppdelade samhällen med sina satellitförorter som förutsätter ett frekvent bilåkande.

Fast på samma gång vill man inte släppa grönskan och det vi kallar hus i park. Vi vill ha både stad och rekreation, helst utanför dörren. ”I planeringen är stadens renässans viktig, kriteriet på framgång är

när staden blivit en attraktiv bostadsort för barnfamiljer.” (Arnstberg och Bergström) Och det är mot det målet Borås strävar.

I visionen Borås 2025 är samverkan

att Svenska Stadskärnor utnämnde Borås till Årets stadskärna 2011. Motiveringen löd: ”Borås är bra på att vara stad och det märks att de satsar på det. Parterna gör målmedvetna, långsiktiga satsningar vilka accelererat de senaste åren. Boråsaktörerna visar upp en mångsidig, hög kompetens och drar åt samma håll.”

mellan näringsliv, universitet, forskningscentra och det offentliga ett signum.

Ett av delmålen är utvecklandet av stadskärnan: förtätning, blandstad, offentliga mötesplatser och en mångfald av verksamheter som gör att gatorna befolkas under de flesta av dygnets timmar. Här ingår att öka invånarantalet i de centrala delarna från 1 600 till 6 000 fram till år 2025.

Men om man backar ett antal år tillbaka i tiden, då såg det inte lika ljust ut. Borås hade varit med om stora ekonomiska förändringar, först kom krisen inom tekoindustrin som knäckte ortens främsta näring. Ett tjugotal år senare var det dags för regementet att lägga ner.

En bit på vägen har man sannerligen kommit, belöningen levererades i form av

I början av seklet vilade en oro över

tema SAMVERKAN

16 uppdrag att ta fram åtgärder. Vi träffas i Stadshuset som på insidan har fått behålla stora delar av sin 50-talsinredning.

– Fastighetsägare och köpmän sa: Gör ingenting, det blir bara sämre. Och det var ju ingen bra ingång, säger han och ler åt minnet. Men då började vi i andra änden och ställde frågan, vad vill vi ha för centrum?

Tillsammans med fastighetsbolag,

näringsidkare, studentföreningen och Svenska Kyrkan bildade Borås Stad en arbetsgrupp med syfte att se framåt. Avsikten var att skapa en gemensam målbild för ett attraktivt centrum. Deltagarna fick chansen att berätta om sitt drömcentrum och på det viset skulle alla få en bild av vad alla andra ville. Och det var inte fler parkeringsplatser – istället kunde man enas om spelregler och en gemensam vision. Den innehöll ett centrum där fler människor skulle vistas dygnet runt, alltså fler bostäder och en levande handel, men även att göra Viskan mer tillgänglig, utöka grönytorna, öka antalet caféer, restauranger och butiker samt begränsa biltrafiken.

– Vi började med att skapa bilder på nya miljöer som vi presenterade, för bilder är lättare att enas kring än text som vi har en tendens att tolka olika. Vi fick en gemensam utgångspunkt att jobba utifrån.

Parterna kom fram till en avsikts-

Foto: Ann-Sofie Oscarsson Greider

centrum. Handlarna och fastighetsägarna kände sig hotade av den externa handeln som det gick utmärkt för. De villkor som Knalleland existerade under var mycket bättre, det ligger en kilometer utanför centrum och där fanns det gott om avgiftsfria parkeringsplatser. I centrum var inte dessa många och gratis, därför

ville handlarna ha fler.

– Men detta ställde sig kommunen negativ till, däremot förstod man att något måste göras. Den bruna pappen täckte en del skyltfönster och det hade satsats väldigt lite på den yttre miljön.

Det berättar chefen för samhällsplanering Bengt Himmelmann som 2004 fick i

förklaring om hur de skulle åstadkomma en mer levande stadskärna. Bland annat ämnade de vända staden mot vattnet och göra kajerna tillgängliga, skapa attraktiva torg och bygga fler bostäder.

Och nog har det hänt en del i Borås centrum. Fem torg är ombyggda, drygt en kilometer gågator breder ut sig, det tillkommer i snitt en om året, och nästan två kilometer strandpromenad längs Viskan har anlagts. Dessutom har den redan stora skulptursamlingen som smyckar centrum fått tilldelning av 16 nya.

En av de bilder som representanterna kunde enas kring illustrerade en framtida Sandwalls plats. Den skulle öppna upp mot vattnet och skapa trivsamma miljöer för möten mellan människor. Och så blev det, matställen flyttade dit och en bred trappa ner mot ån bjuder in till vilopaus. Till och med idag, en kall vårdag med frost och snöpuder på marken lockar platsen till sig folk, några sitter på bänkar, andra flanerar, matar änderna eller rastar

17 hunden.

– Det vi kom fram till har alla varit överens om och ingen har haft någon anledning att avvika. Nu, sju år efter att idéerna väcktes, hejar alla bara på. Och samarbetsparterna träffas regelbundet, viljan till samtal är påtaglig.

Den nya översiktsplanen blev färdig 2006.

Kommunen hade satsat på att få den kort, lättläst och enkel att uppdatera.

Sedan några år byggs det en del i de

centrala delarna och mycket är på gång.

– Just nu håller AB Bostäder på att bygga 160 nya studentbostäder som skapar ett sydvänt u på båda sidor om och över Viskan, berättar Bengt Himmelmann. Kvarteret ligger vägg i vägg med Textilhögskolan som flyttar in i ett nytt textilkluster i Simonsland som står klart till hösten.

Simonsland är ett gammalt industriområde som tagits tillvara och kommer att bilda det nya Textile Fashion Center med både högskola och verksamheter inom mode, textil och design.

Vidare planerar det kommunala bolaget AB Bostäder ett 24 våningar högt bostadshus i ett centralt kvarter. Och vid Sandwalls plats kommer stora förändringar att ske då den närliggande gallerian med flera våningars parkeringsdäck ska få bostäder

uppe på taket. Bredvid kommer ännu ett bostadshus på drygt 20 våningar att byggas. Nya bostäder blir det även i kvarteret Nejlikan som ligger på gångavstånd från centrum och där det planeras för goda förbindelser till fots eller med cykel.

I Borås Stads planprogram för cen-

trum som godkändes 2011 presenteras förslag till förtätning och hur man kan lära av tidigare misstag. Där görs en kort resumé av stadsutvecklingens trender genom några sekel. Lägre hus har ersatts av högre, mindre kvarter har slagits ihop till större med inte alltid så lyckat resultat. Här nämns polishuset från 1960-talet och högskolan som kom till två decennier senare, två kvarter som gränsar mot varandra och där aktiviteterna vänder sig inåt gårdarna. Promenadsträckan förbi är inte inbjudande.

Inför framtiden strävar planerarna istället efter hus som rymmer intressanta bottenvåningar med publika verksamheter. Som ett exempel tas CF Möllers bostadshus i Köpenhamn upp, där till och med Nettobutiken har öppen glasning.

om upplåtelseformerna är blandade, menar Bengt Himmelmann. Men på sikt kommer även andra att ha råd, så har det alltid varit.

På väg mot bussen till Göteborg passerar vi de bilfria gatorna, lokalerna ligger tätt och deras skyltar sticker ut, den ena försöker skapa mer uppmärksamhet än den andra. Lite plottrigt men inte tråkigt i denna annars så tillrättalagda miljö med genomgången renovering.

Det är inte alltid en grundlig ansiktslyftning behövs, utan kanske bara en inbjudande sittplats där man kan slå sig ner och betrakta folklivet runtomkring.

Som på Sandwalls plats. Där kom vändningen den varma sommaren 2006 då man placerade ut några betongsuggor och alla satt ute och njöt av fotbolls VM. I vilket fall som helst, Borås är på banan – om det är att ha urbanismen för ögonen.

Stadskärnan har kapacitet att växa och alla nya bostäder som kommer att produceras lockar till sig dem som vill bo centralt med allt vad detta innebär i form av uteliv.

Men det är något som fattas, kan det vara att bilarna är så få? Skönt är det i alla fall att slippa se sig för när man korsar gatan.

Men vilka kommer att bo i city?

– Idag blir det folk som har pengar, även

FN-konferens i höst I september i år blir Borås värd för en FN-konferens om återvinning. Organisationen IPLA (International Partnership for Expanding Waste Management Service of Local Authorities) kom till vid ett FN-möte i Tokyo 2011.

Huvudskälet till att konferensen förläggs i just Borås är att visionen IPLA har om kretsloppsanpassning och avfallshantering i städer sammanfaller med den framgångsrika boråsmodellen hos Waste Recovery.

- Konferensen kommer att lyfta fram Borås som det goda exemplet för kretsloppsanpassning av städer, säger Ulf Olsson (S). Över 100 deltagare från hela världen deltar i semnarier och studiebesök den 9 till den 11 september. Vid detta tillfälle finns även möjligheten för svenska företag att få kontakt med representanter från länder och städer som vill ha hållbara kretsloppsanpassningar.

Foton: Ditte Pettersson

tema SAMVERKAN

CURB Betongbänk i enkelt formspråk med subtila detaljer. Bänkskivan döljer LED-armaturer som skapar ett inbjudande rum av ljus när dagen går över till natt. Möjlighet finns också att få värmeslingor som värmer sittytan.

Sittytans mjuka välvning möter gavlarna i gering där den rundade formen följer utsidorna mot underlaget.

Tydliga regler kan hjälpa näringslivet till hållbarhet Nu tar samverkan mellan näringsliv och kommuner ett steg till.

I höst startar projektet Affärsdriven stadsutveckling vars mål är att sprida kunskaper om fungerande samarbetsformer.

Hur får man två motstridiga synsätt att mötas så att

Gavlarnas grovputsade insidor kontrasterar mot bänkens mjuka, släta utsida. Arm- och ryggstöd växer ut ur den slutna formen och böjer sig vänligt för den som behöver stöd.

www.benchlight.se

det gagnar båda?

Kommunernas långsiktiga demokratiska ansvar och företagandets kortsiktiga ekonomiska logik.

Staden som har verktyg att styra mot hållbarhet och ett näringsliv med både resurser och kompetens.

I ett pilotprojekt (Mistra urban futures), som i sig var en samverkan mellan forskare och praktiker och , och avslutades 2011, undersöktes hur samarbetet fungerat enligt Älvstrandsmodellen, en verksamhet som pågått i mer än tio år och vars syfte är att bygga om och till i centrala Göteborg.

I slutrapporten lyfter projektmakarna fram problem och lösningar på hur företagen kan få en mer framträdande roll och dessutom komma in tidigare i planeringsprocessen.

Nu är det dags att gå vidare. Nästa steg är att formulera hur en fungerande samverkan går i lås i praktiken och hur kunskaper om detta kan spridas. Både lokalt och globalt.

-En viktig del är att skapa tydliga strukturer, säger Anders Sandoff, projektledare och forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

-Men också att ta ansvar. Och det är ansvarstagandet som kommer att betonas i detta steg.

Han förklarar att fungerande former minskar risken för kortsiktigt strategiskt affärstänkande samtidigt som företagen kan få hjälp att skapa marknader inom hållbar utveckling och stöd för exportsatsningar.

För att komma dit måste både den offentliga sidan och den privata ta ansvar, fast på olika sätt.

-I näringslivet handlar det om att utveckla legitimiteten.

Att se till hela bilden – även den sociala aspekten - för att inte bli betraktade som enbart ett särintresse i stadens ögon, menar Anders Sandoff.

För staden gäller det att vara tydlig med regelverket och ha insikter om hur exempelvis lagen om offentlig upphandling och byggnormer kan användas på ett sådant sätt att det skapar affärsutveckling.

-Vi ska drilla kommunerna i att våga ställa så långtgående krav att näringslivet får svårt att backa ur.

Läs mer på www.mistraurbanfutures.se

18

19

EU satsar på ljudplanerare Foton: Monica Andersson

God ljudmiljö är en del av stadsutvecklingen och behöver finnas med redan på planeringsnivå.

Därför satsar Chalmers nu på att koordinera ett forskningsprojekt inom EU med samarbete över landsgränserna som på längre sikt kan bidra med urbana ljudplanerare.

Text: Ditte Pettersson

För att lyckas skapa bra stadsmiljöer

krävs en helhetssyn med transdisciplinär kunskap och samarbete över gränserna när det gäller olika områden såsom stadsoch trafikplanering, arkitektur och design av ljud.

Därför har nu Chalmers gett sig in i Sonorus som är ett nystartat projekt, som sträcker sig fram till och med 2016. Här ingår ett utbildningsprogram, Initial Training Network, där både doktorander och personer från olika företag erbjuds delta med målet att i framtiden arbeta som konsulter med ljud som specialitet.

Men även kurser och workshops planeras.

Ett antal fallstudier kommer att stå

i fokus under perioden, några av dessa bedrivs i Berlin, Antwerpen, Brighton och Rom.

– Det går inte längre att sitta i sitt lilla

rum och forska, vi måste jobba transdisciplinärt och problemorienterat och det är också vad som krävs för att få finansiering från EU:s FP7 Sjunde ramprogrammet, där Sonorus ingår, menar projektsamordnaren Wolfgang Kropp på Avdelningen för teknisk akustik.

Men även inom akustik finns det, enligt honom, olika områden som behöver knytas samman. Till exempel beräkningsmodeller för till exempel innergårdar, planering av ljudlandskap med psykologiskt och beteendevetenskapligt perspektiv, bullerplanering inom trafik samt grundligare teoretisk förståelse för bland annat bulleråtgärder vad gäller skärmning, absorption, markeffekter och mindre bullriga vägbanor.

– Vi sysslar med ljudmiljöer och här

ska det vara möjligt att planera för lång tid framöver precis som andra planerar till exempel trafik och vatten. Då krävs det att vi är med i planprocessen från början och inte kommer in i efterhand och försöker rätta till. Det skulle underlätta i skapandet av en god akustisk miljö.

Wolfgang Kropp tar även upp problemet med redan befintlig byggd miljö. Mycket av diskussionen handlar om huruvida det är tillåtet att bygga där det redan anses vara bullrigt.

– Det blir oftast ett nej. Istället skulle man kunna utforma mål som inbegriper en plan som siktar på bra ljudnivå tio år framåt i tiden. Det saknas ett långsiktigt

tänkande här också.

När det gäller att förbättra ljudmiljön tar Wolfgang Kropp upp projektet i Antwerpen där ett bostadsområde ligger längsmed en låg motorväg och där husen reflekterar ljudet rakt in i ett stort, obebott grönområde mittemot.

– Jag var där men ville inte vistas utomhus för det var så bullrigt.

Parkområdet är stort men inte till-

gängligt och bostadskvarteren störs av oväsendet från motorvägen. Det handlar nu om att dämpa den höga ljudnivån med olika grepp såsom trafikomläggning och ny vägbeläggning men även att skapa uterum där motorvägen inte upplevs så starkt. Då kan parken få en funktion igen och invånarna ett bättre boendeklimat.

– Vad man behöver göra är att kombinera olika kvalitéer, både visuella och ljudmässiga. Här kan man till exempel använda sig av gröna fasader och tak.

STADEN i fokus

20

Hållbara städer beroende av smart energiteknik Informationstekniken letar sig allt längre in i de tunga och konventionella branscherna runt stadens byggnader. Det ställer helt nya krav på fastighetsägarna, kommunerna och energibranschen.

Text: Morten Valestrand

Det pågår en revolution i energibran-

schen och fastighetssektorn, samhällsområden som länge har hängt kvar i gamla strukturer med klassisk teknologi.

Energiproduktion, distribution och förbrukning kopplas allt oftare ihop med onlinetjänster i realtid via internet, så kallad smart teknik. Smartheten syftar på it-funktioner som på olika sätt kan effektivisera verksamheten.

Det handlar om kombinationen nya tekniska möjligheter och den sakta framväxande insikten att energisparande är det samma som många nya vindkraftverk.

Energieffektivisering är emellertid inte lika mediahett som förnyelsebar energi och ny teknik, fast potentialen är stor. Enligt Energimyndigheten står byggbeståndet för 40 procent av Sveriges energiförbrukning.

Konsten att tolka ett stort informa-

tionsflöde är grundläggande i smart energiteknik. I princip handlar det om samma typ av digital automation och processtyrning som länge har funnits inom industrin och lokal fastighetsautomation, men som nu har anpassats till el- och fjärrvärme. Å ena sidan får energileverantörerna nya praktiska styrningsverktyg gentemot produktionen, och å andra sidan involveras energikunderna på nya sätt nerströms.

Tidigare kunde varken fastighetsägare eller energibolag mäta energins effekt i re-

altid, men genom att installera anpassade it-system finns nu möjligheten att ta fram helt nya energi- och kostnadseffektiva tjänster.

Realtidsmätning av energi kommer därför framöver att öppna upp för en helt ny marknad för it-baserade energitjänster.

Allt fler energileverantörer kan erbjuda energiövervakning av hela fastigheter.

Göteborg Energi ligger i framkant av marknaden för moderna energitjänster, delvis med hjälp av internetkopplade elmätare men även genom it-styrning av fjärrvärmen.

Idag står energiföretaget för värmestyrningen i över 1000 byggnader i Västsverige, något som är unikt även ur europeisk synpunkt. Via internet och telekommunikation kopplas kundernas anläggningar ihop med styrsystemet i Göteborg Energis egen driftcentral. Därifrån sköts fastighetens tekniska installationer på avstånd, dygnet runt.

Energistyrningen får konkreta effekter på både miljön och kundens ekonomi. Både företagskunder och bostadsrättsföreningar har kunnat sänka sina energikostnader.

– Exakt energistatistik underlättar kundens beslut långt in i budgetarbetet, säger Peter Öhman på Göteborg Energi.

En ny generation it-program sam-

mankopplar produktion, distribution och konsumtion på helt nya sätt.

– Smart värme kan till exempel handla om många korta nedstyrningar av inomhustemperaturen utan att kundens upplevda

Foto: Noda

It-tekniker Bilal Choker monterar en sensor som ger fjärrvärmen ny intelligens.

Foto: Noda

21 Foto: Morten Valestrand Foto: Morten Valestrand

Elbilsladdning tillhör framtidens stad. När de inte rullar kan batterierna hjälpa elnätet att balansera upp den väderberoende vindkraften.

komfort ändras, säger Fredrik Wernstedt, vd för it-leverantören Noda.

Eller – åt produktionshållet – kan det handla om detaljerad laststyrning vid kortare effektbrist, så man undviker spetslast. Längst inne i driftcentralens tekniska värld kan man för första gången identifiera fjärr-värmesystemets exakta värden genom att montera pyttesmå chipliknande servrar på pumpar, ventiler och värmemätare. De olika sensorerna kan

kommunicera online och fjärrstyras av driftspersonalen.

Effektivare övervakning och styrning genom trådlös kommunikation via sensorer tillhör det framväxande området "tingens internet", eller IoT – Internet of Things – som inte minst kommer att beröra marknaden för fastighetsautomation.

Uppe i lägenheterna är det tänkt att all mätning ska inspirera de boende att pla-

nera sin förbrukning och energivardag.

Emma Jakobsson i Umeå Energi tror att ju mer mätning realtidsövervakning kan ge, ju bättre är det. Men det gäller också att inte dränka vanligt folk i siffror.

– Vi missförstår om vi enbart tolkar kundens informationsbehov som längtan efter statistik. Där har tekniken och energieffektiviseringen en utmaning.

Foto: Erik lestra T Va nd

Elbilen blir stadens batteri Med ständigt mer otillräknelig vindkraft i elnätet måste elnätsföretagen ha tillgång till reservkraft när det inte blåser.

Elbilar på laddning kan bli ett av den hållbara stadens kraftverk.

Samtidigt tjänar bilägarna pengar.

Text: Morten Valestrand

Elbilar kan bli en viktig del av fram-

tidens smarta och hållbara eldistribution.

Bilarnas batterier kan hjälpa till att balansera upp den väderberoende elen från vatten- och vindkraften.

När lasten i elnätet svajar kan en elbil mata ut en liten dos med ström på en given sig-

Foto: Morten Valestrand

22

23 nal när den ändå står stilla, kopplad till en elsladd.

Det är snack om små snabba regleringar men som tillsammans med hundratals och tusentals kompensationer från andra parkerade elbilar just då i ögonblicket blir en viktig del av samhällets elförsörjning.

– För elnätsföretaget är en sådan balanseringsmöjlighet en viktig funktion, säger Henrik Wingfors, energieffektiviseringsexpert på Svensk Energi.

Smart it-styrning av laddningen gör att elnätet inte överbelastas åt ena eller andra hållet.

Med styrd laddning kan elbils-

ägaren dessutom ha bilen som sparbössa. En smart laddinfrastruktur innebär it-kopplade laddstolpar och laddstationer fulla av automatik och onlinetjänster.

Det ger möjlighet att ladda batterierna när elen är billig, och sälja elen vidare när priset ökar och bilen står stilla. Det öppnar för en helt ny kategori elleverantörer: elbilarnas ägare, som förmodligen också är elkunder hos det lokala elnätsbolaget.

Enligt Wingfors är fördelarna med

elfordonsladdning mycket stora. Tillsammans blir elbilarna ett helt kraftverk, men det finns givetvis också en rad utmaningar innan dagens elbransch är framme vid den hållbara elektriska staden.

– Det återstår naturligtvis mycket för att kunna sy ihop ett system där elbilarna kan fungera som decentraliserade kraftverk, säger Henrik Wingfors.

– Att kunna identifiera en kund som kopplar upp sig mot en laddstation ställer stora krav på tekniken. Det är inte heller klart hur batteriernas livslängd påverkas av att laddas i och ur för andra syften än att driva motorn i bilen.

Ett annat viktigt område som återstår

är hur reglerna för elmarknaden bör utformas. Om de goda effekterna låses fast i regelverk skulle det vara negativt för både elkunden, energisystemet och koldioxidutsläppen, menar Wingfors.

– Även integritetsaspekterna måste hanteras.

–

Jag en hållbarhetsförnekare Det råder stor kunskapsbrist om städers

hållbara energisystem. Gubbar med minst kunskap tror de vet mest.

Tidningen Bioenergi lät för ett tag sedan göra en Sifo-undersökning som avslöjade folks dåliga kunskap om bioenergins roll i energiförsörjningen. En stor del av svenska folket tror enligt undersökningen att bioenergin står för mindre än 10 procent av energianvändningen.

Vilken skrämmande kunskapslöshet, tänkte jag. Det måste väl röra sig om minst 15, kanske 20 procent.

Jag fick direkt en smäll på fingrarna! "Den riktiga siffran är 32 procent", berättade tidningen. Den största chocken kom när jag insåg att jag tillhör ett riktigt värstinggäng utan styrsel eller skam.

– Kunskapen om bioenergins roll är särskilt dålig bland personer med högre utbildning, bland medelålders män och bland storstadsbor, kunde Bioenergis chefredaktör Anders Haaker berätta.

Vi förnekare använder dessutom klassisk manlig medelålders taktik och vägrar erkänna att vi inget vet. Undersökningen upptäckte att just i min stam fanns det nästan inga som ödmjukt svarade ”vet ej”.

De som vet minst, konstaterade Bioenergi, är alltså samma människor som tror sig veta bäst. Aj! Jisses, vad den sved.

Hur många gånger har man inte suttit och orerat som "journalistspecialist".

Problemet är dock större än neslig avklädnad av ett personligt kunskapshaveri. Kunskapsbristen runt städernas energisystem kan få konkreta konsekvenser för både energiutbyggnad och -politik.

Logiken är enkel: Om debatter förs på fel premisser så tas viktiga beslut på fel grund. Det är samtidigt ett faktum att många av samhällets energibeslut tas av just "utbildade medelålders män i storstäder".

Där fick vi något att tugga på, jag och mina bröder i kommunerna och regionerna. Bioenergi och fjärrvärme är dock

härdade branscher som har sett många konstiga beslut komma och gå. Fjärrvärmen utestängs exempelvis från energieffektivisering i byggnader då Boverket enbart mäter effektiviseringen utifrån mängden inköpt energi utan hänsyn till hur den producerats.

Fjärrvärmebranschen kan endast

konstatera att man i dag saknar förmågan till en bredare helhetssyn på energiförbrukning. "Man", alltså. Bioenergis undersökning tecknar inte heller någon ljus bild av framtiden. De som underskattar bioenergins roll i samhället blir bara fler och fler.

Och om samhällets kunskap krackelerar runt bioenergi så lär det även gälla andra hållbara energisystem. Det finns ingen anledning till att kunskapsförnekarna enbart ska rikta in sig på grenar och toppar och träpellets. Klimatintresset har dessutom sjunkit blytungt sedan Köpenhamns-hajpen 2009.

Om utvecklingen skall vändas måste

alla medarbetare på alla nivåer runt stadsoch samhällsutveckling börja se på sig själva som viktiga informationsmedarbetare. Då kan kanske ringar av kunskap till slut också nå ut till oss mest nödställda manliga medelålders allvetare. I år är det Warszawa som gäller, eller?

"Eh… vadå?"

Morten Valestrand energijournalist, Göteborg

STADEN i fokus

24

Hur kan vi få fart på bostadsbyggandet? byggbolag som dominerar helt.

Det bör regeringen göra något åt omgående.

Monopolfrågan är inget som Rudolf Antoni från Fastighetsägarna driver, men han tycker att byggandet skulle gynnas av en sund konkurrenssituation.

– Det är svårt för mindre företag att få tillgång till mark i många kommuner, vilket nog beror på att kommunerna känner sig tryggare med större och stabilare bolag. Mer konkurrens vore bra, men jag tror inte detta är den viktigaste frågan för att lösa bostadsbristen.

För att få fart på bostadsbyggan-

Behovet av att få igång bostadsbyggandet är akut.

Kortare handläggningstider anses vara en väg dit. Något som många är positiva till enligt en undersökning Fastighetsägarna gjort bland fastighetsföretag och politiker.

Men har detta någon effekt?

Johannes Åsberg på Yimby i Göte-

borg är tveksam.

– Först måste kartellbildningen bland byggbolagen lösas, säger han.

De bostadsforskare som Johannes Åsberg har varit i kontakt med framhåller alla problemet med att det idag främst är de stora drakarnas fanor som vajar på byggarbetsplatserna runt om i landet.

– Forskarna säger att det inte spelar någon roll vad som görs så länge det är tre, fyra

det införde regeringen vid årsskiftet tydligare inriktningsmål för landets länsstyrelser. Detta i syfte att snabba på överklagandeärendena av kommuners beslut enligt planoch bygglagen. Genom att skjuta till 30 miljoner per år fram till 2016 ska förutsägbarheten öka och handläggningstiderna kortas och utjämnas mellan länen. Initiativet har applåderats; vilket understryks av Fastighetsägarnas färska undersökning där 95 riksdagsledamöter, 244 ledande kommunpolitiker och 500 fastighetsföretag deltog. En överväldigande majoritet, över 90 procent, av politikerna och företagarna tycker det är mycket bra eller ganska bra att tidsbegränsa handläggningstiden.

Långa handläggningstider leder till oförutsägbarhet och onödigt långa planerings- och byggprocesser.

Detta leder i sin tur till att det blir svårare att bygga nytt. Så regeringens initiativ är helt i rätt riktning, säger Rudolf Antoni, utredare hos Fastighetsägarna.

Han är dock mer tveksam till om effekten blir tillräcklig för att få bät-

25

Johannes Åsberg, Yimby

Rudolf Antoni, Fastighetsägarna

tre fart på nyproduktionen av bostäder.

Den andra frågan som ställdes till de medverkande i undersökningen var om en överklagandeinstans bör tas bort.

Det vill säga hoppa över länsstyrelsen och låta ärendet gå direkt till mark- och miljödomstolen. Det ansåg 80 procent av fastighetsföretagen och 69 procent av politikerna.

– Oerhört många fall går ändå till markoch miljödomstolen så det skulle skynda

på ärendena ytterligare. I en av regeringens utredningar från årsskiftet fanns också detta som förslag, så därför tycker jag att det egentligen inte finns några hinder för att påbörja en reform av plan- och byggprocessen.

Johannes Åsberg på Yimby i Göteborg håller med om att planprocessen

Prenumerera på STADEN i fokus pren@stadenifokus.se

www.stadenifokus.se

Annonsera i STADEN i fokus annons@stadenifokus.se

behöver justeras. Det ska helt enkelt inte behöva ta 10-15 år innan en färdig byggnad står klar. Och den senaste PBL från 2011 innebar ingen större skillnad i det hänseendet, menar han. Även att ta bort en instans välkomnar Johannes Åsberg.

Det skulle till exempel gynna mindre byggare som inte har råd att vänta in besluten.

Men det kan också få negativa effekter.

– Det kan leda till en juridikalisering, om länsstyrelsen tas bort. Det är nog ändå bra att det i första hand är våra folkvalda som bestämmer över stadsutvecklingen och inte juristerna.

Yimby ställer sig även tveksam till det förslag i regeringens byggkravsutredning som innebär en snabbare hantering av bygglovsärenden för byggnader som liknar de redan befintliga i området.

– Många av våra hus och själva stadsstrukturen idag är inte byggda på ett hållbart sätt. Vi behöver inte bara bygga mer utan även bygga annorlunda och hållbart, menar Johannes Åsberg forts.

STADEN i fokus

26

Alexander Ståhle, Stadsbyggnadsforskare

Stadsbyggnadsforskaren och man-

nen bakom sociotopkartan, Alexander Ståhle, tror inte att man löser bostadsproblemen genom att stirra sig blind på själva planprocessen. I stället bör stadsplanerarna höja blicken något och jobba mer målstyrt med hela staden.

– Mer tid och resurser måste läggas på områdesplaneringen för hela stadsdelar.

Det skapar också en snabbare planprocess eftersom allmänheten får tycka till i ett tidigare skede. Det är synd att fokus ligger på produktionen av antalet bostäder. Det synsättet slutar i miljonprogram, det har vi sett tidigare.

Alexander Ståhle vill på ett sätt till-

baka till 1800-talet då man först slog fast gator, parker och infrastruktur och sen lät kvarteren växa fram mer naturligt och inte så detaljplanerat. Då skulle det också bli enklare att jobba för en hållbar stad, något som är svårt på detaljplanenivå. Frågan är om detta tillräckligt snabbt skulle lösa den akuta bostadsbristen?

– Det finns ingen annan väg att gå för att skapa en attraktiv stad. De mest attraktiva stadsmiljöer vi har i Sverige skapades genom stadsplanering på områdesnivå och inte genom komplicerade detaljplaneprocesser. Sociotopkartan är ett exempel på underlag som kan användas på områdesplaneringsnivån.

Text: Henrik Ekberg

... områdesplaner kan vara ett steg mot snabbare process Förändrade regler i PBL och slopade krav på detaljplaner är några av förslagen i ny utredning.

I utredningen föreslås att bostads-

försörjningen införs som allmänt intresse i PBL och att större vikt läggs vid översiktsplanerna.

Det är här medborgardialogen ska föras och övergripande krav tillgodoses, såsom miljökvalitetsnormer, mellankommunal samordning och riksintressen.

Planerna, som benämns som områdesplaner, bör vara så tydliga och aktuella att staten inte längre kan kräva detaljplaner.

På så sätt, menar utredaren, blir detaljplanerna instrument för genomföranden och mer flexibla istället för att vara tröga och ha inlåsande effekter.

Länsstyrelserna ska inte kunna upphäva detaljplaner efter att ha godkänt områdesplanen.

Bygglov prövas direkt mot områdes-

planen under genomförandetiden och byggnadsnämndens inflytande i bygglovsskedet stärks. Även expediering av bygglov föreslås förenklas och synpunkter inhämtas innan besluten fattas och därefter utnyttjas internet i högre grad för att sprida information.

Fokus läggs vid samrådet under planprocessen. Här bör finnas goda möjligheter till insyn för alla parter, så även medborgarna. Och hur kommunen tillgodosett öppenheten ska framgå av planhandlingarna.

Vidare avskaffas utställningarna och bara den som lämnat synpunkter som inte tillgodosetts får möjlighet att överklaga bygglov.

Reseplanerare hjälper skåningar med cykelvägar Västerås Årets Stadskärna 2013 Priset gick i år till Västerås för samarbetet mellan fastighetsägarna, handlarna och kommunen som lett till förnyelsen av centrum med bland annat Gå-city, isbanan på Stora Torget och renoveringen av Citytunneln.

Ett avsnitt i juryns motivering lyder ”I ett starkt och brett samarbete har man jobbat såväl med de stora infrastrukturåtgärderna i staden som att utbilda över 500 näringsidkare i service och bemötande.

Tillsammans har man gjort en resa och förändrat stadens image från en klassisk industristad till ett besöksmål med ett förtätat och attraktivt centrum med boende och handel och med en glad och välkomnande attityd.”

Krav på folkomröstning i Kristianstad

Cykla i Skåne heter ett nytt Internetbaserat verktyg som visar de snabbaste och säkraste cykelvägarna. Det är bara att ange en gatuadress och dra en kartnål dit man vill komma. Därefter presenteras olika alternativ, snabba resvägar eller bilfria säkra.

Cykla i Skåne är ett samarbete mellan region Skåne, Trafikverket, Malmö, Lund och Helsingborg och bygger på data om cykelvägsnätet som kommunerna rapporterar in till Trafikverket.

- En viktig förutsättning är dock att användarna – cyklisterna – bidrar med tips, felsökning och idéer, säger Anne-Marie Frisell, trafikingenjör på stadsyggnadsförvaltningen i Helsingborg.

Reseplaneraren finns på www.bikeoresund.com där även nya cykelkartor över hela Öresundsregionen och cykelturismguiden Fjärilsleden finns att tillgå.

För tillfälliga

En namnlista med 7 627 underskrifter har i dagarna överlämnats till kommunfullmäktige i Kristianstad, med krav på folkomröstning. Frågan gäller planer på en ny extern handelsplats som man befarar riskera handeln i centrum.

Initiativtagare är handlare, fastighetsägare och opinionsbildarna Nätverk Kristianstad.

Ny stadsarkitekt i Skara Den 2 september får samhällsbyggnadskontoret en ny stadsarkitekt och förvaltningschef. Då tillträder Anders Kyrkander som haft motsvarande uppdrag i Tidaholm. Det var många sökande till tjänsten men han var den som matchade kravprofilen bäst av alla som sökte, anser både politiker och tjänstemän.

- Han ger ett mycket positivt intryck som en drivande och utvecklingsinriktad chef och ledare och en person som har en gedigen erfarenhet, är omdömesgill och har hög integritet, säger kommundirektör Ulrika Strandroth Frid.

behov Foto: Urilift

Nu kommer den även till Sverige. Den

höj- och sänkbara urinoaren. Först ut är Göteborg som på detta sätt hoppas minska kissandet på och gator, fasader och i trappuppgångar under kvällar och helger.

Men kvinnor göre sig icke besvär.

– Sanningen är den att det är män som orsakar problemet med nedkissning, säger

Jakob Andreasson, verksamhetschef vid park- och naturförvaltningen.

Pissoaren är tillverkad i rostfritt stål

och är två meter hög. När den åker ner startar ett automatiskt reningsprogram.

Driftspersonal från park- och natur har ansvaret för fjärrkontrollen och hissandet

upp- och ner sker på plats. Ingen behöver därför vara orolig över att följa med ner och bli fast under jord.

Hittills finns uriliften på 175 platser i 85 städer och i Holland och England har det konstaterats att kissandet på allmänna platser gått ned avsevärt.

r ä H den ! är Tidningen som håller koll på vad som händer på vägen mot den hållbara staden. Vi knyter ihop geografin och ger överblick. Från norr till söder – från uthållighetens Örnsköldsvik till solfångarnas Lund.

Vi inspirerar och presenterar den hållbara planeringens verktygslåda.

men i m a r g o r p n a: Miljo

Nästa tem

N E D A T o i f kus S TIDNING

LLBART

FÖR HÅ

A

HÄNGIVN

2013

LIGHET

LL VERK

ÅN IDÉ TI

ING – FR

. remiär!

STADEN P åva uti gfokus l a i c e p S .

ECKL ADSUTV LBAR ST

HÅL

Nr 1 2013

ummer

Nästa n

URBANISM FORSKNING BORÅS TEKNIK INNOVATIONER GENTRIFIERING EKONOMI TRAFIK ARKITEKTUR LULEÅ CULTURAL PLANNING BYGGANDE KALMAR UPPHANDLINGSRAMAR SOL OCH VIND I STADEN WHITE FLIGHT UPPSALA KLIMATANPASSNING GRÖNYTOR CERTIFIERING

.

r

36 sido

TIDNING FÖR HÅLLBART HÄNGIVNA

.

Yimby och demokratin Sociotoperna lever än

.

tema tema: Samverkan

.

samverkan

.

fokus

.

.

.

.

Prenumerera på STADEN i fokus pren@stadenifokus.se

www.stadenifokus.se

Annonsera i STADEN i fokus annons@stadenifokus.se

.

TEMAN DEBATT FORSKNING PORTRÄTT REPORTAGE