ANDREAS GLAD

BERIT LINDFELDT

NÄRVARANDE I HUVUD OCH KROPP

När det golvliggande verket Vandring fick flytta upp på väggen och byta namn till Skorpa, flyttade en puls in i verket. Nu kastar sig formen som ut i rummet och kräver betraktarens fulla uppmärksamhet.

– Skorpa uppstod genom att jag ville se något växa fram, utan andra tankar än att jag ville se vad det blev. Det började som ett intuitivt och planlöst bygge, bit för bit.

Berit Lindfeldts verk Skorpa köptes in av Statens konstråd i samband med hennes utställning Insidor och utkanter på Konstakademien 2020. Då hette verket Vandring och var en skulptur som bredde ut sig i rummet, som ett svävande golv, 200–250 centimeter från kant till kant. Statens konstråds rådgivare föreslog att man lättare skulle se vad som hände om man hängde det på väggen. Det skulle också förenkla möjligheterna till monteringen i dess nya hem på Regeringskansliet. Berit Lindfeldt var öppen för att utforska vad som skulle ske, vilket visade sig vara ett lyckokast. För att bevara den svävande känslan i verket tog hon hjälp av en snickare som byggde en stadgande konstruktion så att den kunde monteras en bit från väggen. Plötsligt blev det ett skulpturalt väggverk som gav det ett nytt uttryck. – När det hänger på en vägg pulserar det utåt och kastar ut sin form i rummet på ett mer pockande vis. Det vilar inte, utan formen bråkar lite extra.

Själva inramningen från väggen omkring blev som en ruta eller ram, och plötsligt uppfattades verket mer som en bild. Från att liksom flytande röra sig mot rummet blev det en koncentrerad form. Då fick verket sin nuvarande titel: Skorpa. – En skorpa är bland annat ett tunt skal som i sig bildar ett okänt landskap. Kanske är det en skorpa över ett sår – eller jordens innanmäte?

Berit Lindfeldt har gjort många offentliga skulpturer runtom i Sverige, bland annat minnesmärket över Astrid Lindgren, fontänen Källa Astrid i Vimmerby. Hon har vunnit en rad priser, nu senast Moderna Museets vänners skulpturpris 2021. Hon är representerad i Moderna Museets samling samt konstmuseerna i Göteborg, Malmö och Borås, och sedan 1998 är hon invald i Kungliga Akademien för de fria konsterna.

Berit Lindfeldt har arbetat med material som brons, betong, stål och gummi, men just nu jobbar hon gärna med masonit och upphittade spillmaterial. Framför allt arbetar hon intuitivt med sitt skapande. De senaste åren har hon utgått mycket från sitt barndomshem, efter att lägenheten slutgiltigt tömts både på sina ting och sina människor. Olika frågor dök upp i processen, om vad ett hem

BERIT LINDFELDT . Skorpa är och hur det präglar en. Den lämnade eller förlorade uppväxten blev ett tema som hon fortsätter att undersöka.

Berit Lindfeldt får ofta höra att folk tycker att det är »svårt« att se på skulpturer. – Vi är vana att titta på bilder, och har ögon och analys för det. Men ickefigurativ skulptur är svårare för folk att förstå. Kanske för att det är så konkret. För det är ju bara det som det är. Man måste vara närvarande i intrycken på ett annat sätt än att bara låta hjärnan gå in och analysera. Det är inte bara i huvudet som intrycken sker, utan också i kroppen.

text : Ida Therén Författare, kritiker och kulturjournalist.

konstnär : Berit Lindfeldt född : 1946 titel : Skorpa (2020) teknik : Skulptur

BERIT LINDFELDT . Skorpa