SAM HULTIN

DANILO STANKOVIC

EKON AV SVUNNA TIDER

Arbetet med den monokroma serie som verket Ruin är del av, började för Danilo Stankovic i en omstart, ett behov av att hitta enkelhet, samt ett försök att förstå sig själv.

Verket Ruin är del av en serie akvareller som uppkom efter att Danilo Stankovic under en tid hade haft ett uppehåll från allt konstnärligt arbete. Serien kännetecknas av att varje akvarell är monokromt målad i antingen lila, blått, gult eller grönt. – Jag hade ett behov av att nollställa mig och arbeta så enkelt som möjligt. Tematiskt präglas bilderna av ruiner, monument, statyer och spår av folkliga seder. Det är ekon av svunna tider, av civilisationers och kulturers uppgång och fall.

Vanligtvis i Stankovic skapandeprocess går relativt mycket tid åt till förarbete, till att finna inspirationsmaterial och teman. Under den här processen har han snarare försökt förstå var han själv befinner sig, och vad som känns viktigt och intressant. – Det kan vara ett ämne, en stämning, en gest ... Jag arbetar oftast med utgångspunkt i någon form av förlaga som jag sedan gör små förändringar i eller omarbetar helt. Akvarellerna är ganska okomplicerade att göra rent tekniskt. Det svåra kan vara att inse när det är dags att sluta. Det är väldigt lätt att förstöra en akvarell genom överarbete. Ett lager för mycket kan vara förödande.

Han hoppas att verket märks där det hamnar, och helst av allt att det kan verka som ett fönster in till en annan verklighet – att det kan få betraktaren att stanna upp för en stunds kontemplation över tillvaron och sin egen existens.

konstnär : Danilo Stankovic född : 1981 titel : Ruin (2020) teknik : Måleri

DANILO STANKOVIC . Ruin JURI MARKKULA

ALLT KÖTT ÄR HÖ

Den köttfärgade och till synes mjuka ytan av cncfräst polyuretan i Juri Markkulas Nude Ground antar organiska former av förstorade löv som förmultnar mot marken.

– Nude Ground är en vidareutveckling av en serie målningar och skulpturer som föreställer avgränsade sektioner av naturmark. Stenar, pinnar, lera, gräs, löv och annat som ligger på marken 3Dskannas och överförs i olika steg till cncfrästa reliefer, där formerna och formernas möte med varandra återkommer som en förstorad yta.

I Juri Markkulas arbeten finns gott om konsthistoriska referenspunkter. Mötet med Claude Monets målningar av katedralen i Rouen blev en tidig inspiration för Markkula, som hänfördes av den äldre mästarens måleri. Men medan Monets målningar av katedralen var helt avhängigt dagsljusets natur, har Markkula arbetat med 3Dskanningar av markyta och avancerade datorprogram. – Nude Ground är omålad och har materialets egna rosaaktiga färg. Det är en idé som jag provade på Bror Hjorts hus i en utställning 2019, där de omålade verken var ljussatta med färgat ljus i komplementärkontrast till materialets färg. Med rätt färg och nivå på ljuset transformeras materialet till bild.

Vissnande löv är en välbekant metafor för allt levandes förgänglighet, så också i Nude Ground. Ingenting varar för evigt – förutom kanske de industriella materialen. – Serien påbörjades 2013. Med tiden har reliefen blivit djupare och formen har utvecklats i takt med de tekniska möjligheterna och kunskaperna.

konstnär : Juri Markkula

född : 1970 titel : Nude Ground (2020) teknik : Skulptur

JURI MARKKULA . Nude Ground

IDA-LOVISA RUDOLFSON

STYGNEN SOM BÄR BERÄTTELSEN

Brodyrlyrikern IdaLovisa Rudolfsson är aldrig utan sina trådar. I en lekfull process, där resultatet kan bli lite vad som helst, letar hon upp berättelser med sina broderistygn.

I The World As I Knew It, Part 1 presenteras ett rum med svart golv och gula väggar. Här finns en stilig fåtölj, en förseglad låda i trä och en flytväst. Från ett eluttag i väggen går en sladd till ett grönt parti. Kanske är det en bit uppblåsbar grönska? Det flyger in en papegoja i bild från höger. Det förkommer ofta djur i IdaLovisa Rudolfsson bilder, som att de har något att berätta för människorna. – De har säkert mycket att säga, men det kräver vår uppmärksamhet och att vi verkligen tar oss tid att lyssna. Konstnärligt har jag alltid gillat att låta djur ta plats i mina berättelser. I bilderboken Efter

IDA-LOVISA RUDOLFSON . The World As I Knew It, Part 1 stormen låter jag huvudkaraktären inta olika roller och prova sig fram i en tigerdräkt, som får symbolisera en tigers mod och styrka.

Är naturen en viktig plats för dig? – Absolut. Det finns kraft och någonting tröstrikt i naturen. Träden har funnits mycket längre än vi, och det ger bra perspektiv att känna skogen och havet. Naturlyrik och stämningsfulla skildringar av naturen tilltalar mig enormt och jag kallar mig gärna brodyrlyriker.

Textil är IdaLovisa Rudolfssons medium. De olika trådarna och textilerna blir som delar av en palett: alla broderitrådar är sorterade i olika fack. Innan hon flyttade till den ö där hon bor nu hade hon en mindre ateljé, och brukade cykla till Hisingens Hemslöjd för att komplettera trådförrådet. – Det var lite högtidligt att komma dit. Jag kan nog sakna den delen av processen ibland. Det är inte alls lika roligt att beställa tråd över nätet, även om jag ju blir lika exalterad när jag öppnar paketet.

Ateljén ligger i bottenvåningen av huset där hon bor med sin familj. De har bott där i tre år och IdaLovisa Rudolfsson beskriver hur förändringen av ateljén har gått från ett fuktskadat skal till ett perfekt arbetsrum. – Allt ligger framme och jag kan stöka ner precis som jag vill. Det är trådar överallt och de följer mig med var jag än går i huset. Ibland måste jag påminna om hur lyxigt det är att ha stora fönster ut mot naturen och havet.

Utöver broderi arbetar hon med textilfärg, bland annat med infärgningar av bomullslakan. – Tiden efter min utbildning på konstskolan Valand ville jag hitta ett sätt att komma upp i format och tempo, som en motpol till mitt broderande, som är en kontrollerad och långsam process. Jag experimenterade mycket och landade i metod som låter färgen flöda på ett sätt som jag inte alls kan kontrollera. Det blir geggigt och färg överallt. Det är de där infärgningarna som jag sedan använder som delar av mina collage.

Hur är det att arbeta med collage? – Det är en lekfull process. Slutresultatet kan bli vad som helst och det är som att arbeta med ett slags pussel när jag prövar mig fram. Samtidigt är jag alltid trygg i att stygnen kan bära berättelsen.

IdaLovisa Rudolfsson berättar att hon sitter med ett broderi i knäet medan vi pratar i telefon. Jag frågar om hon alltid broderar. – Jag går ingenstans utan min broderipåse. Tåg är bästa plasten, stygnen och tågets rörelse rör sig i takt medan jag sitter still. Ibland missar jag färjan och det betyder tid att brodera. Väntetid är broderitid.

text : Jenny Danielsson Konstvetare och skribent.

konstnär : IdaLovisa Rudolfsson

född : 1979 titel : The world As I Knew It, Part 1 (2016) teknik : Textil

IDA-LOVISA RUDOLFSON . The World As I Knew It, Part 1