Min Skog

SKOGSCENTRALEN OFFENTLIGA TJÄNSTER KUNDTIDNING 2012

ar din MinSkog.fi t ben skog till web

Nya generationer

kontakten till skogen håller Målet är att öka skogsenergin

4

tips för plantornas bästa

LÅNGSAM TILLVÄXT, SÄKER AVKASTNING

Naturen till nytta och nöje

2012

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

3 Ledaren 4 Låt träet sjunga

Måttbeställda gitarrer tillverkas av värmebehandlat virke.

6 Virkesmarknaden

Virkesförsäljningen hösten 2012.

7 Nyheter

13

Juristen svarar

Frågorna gäller besittningsrätt på

livstid och skattefrihet för överlåtelsevinst.

12

14

Skogsfastigheten förenar familjen

Släktgården ligger långt borta, men kan

”

ändå engagera.

Hemma hos oss sade min man att nu avlägger du älgmärket och kommer med. s. 26

t Kom ihåghaötstens njuta av ser! delikates

20

En grön skattkammare

Minister Jari Koskinen anser att ett aktivt skogsbruk ligger i Finlands intresse.

23

Böjningsträet

Skogen ger avkastning men inte genast.

24

Skogsvårdsskolan Gräsbekämpning är lätt och effektivt.

26

26

Jägarens skog

Tarja Viinamäki-Mäläskä har jagat med respekt för naturen i över 30 år.

30

Skogens håvor

31

10 frågor

SVARA PÅ LÄSAR­ ENKÄTEN PÅ s. 31 och vinn snöskor!

Ett läckert svamprecept.

UTGIVARE Finlands skogscentral, Offentliga tjänster, PB 40, 15111 Lahtis CHEFREDAKTÖR Tuovi Rautjoki REDIGERING OCH LAYOUT MCI Press Oy A ­ DRESSÄNDRINGAR kommunikation@skogscentralen.fi PÄRMBILD Tero Takalo-Eskola TRYCK ScanWeb Oy ISSN 2323-2684 UPPLAGA 225 500 st Copyright © MCI Press Oy Tidskriftens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt.

2

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

LEDAREN

Den riksomfattande Skogscentralen är en stark aktör

I

skrivande stund visar hösten sina bästa sidor: solen skiner efter den regniga sommaren och det klara höstvädret kallar oss till skogen för att skörda och vistas ute i det fria.

Blåbärsskörden var god, hjortron förekom ställvis och det fanns rikligt med lingon i skogarna.

Då man rör sig i naturen ser man ännu inte skogspolitikens nya vindar men om några år kommer det förhoppningsvis att finnas mera vårdade plantbestånd och genomförda avverkningar i våra skogar. Framför allt hoppas jag dock att allt fler skogsägare bekantar sig med sin skog och med de möjligheter som skogen erbjuder.

Att förbättra någonting kräver kunskap och kompetens. Skogscentralens informationssystem för privata skogsägares skogsdata som är det största i hela världen skapar unika ramar för att utveckla skogsbranschen. Det lättaste sättet för skogsägaren att komma åt sina egna skogsdata är via den nya e-tjänsten MinSkog.fi. Den öppnas i november. Under de närmaste åren kommer där att finnas alla privata skogsägares skogsdata.

MinSkog.fi öppnas för skogsbranschens aktörer under nästa år. Här kan man söka skogsvårdsobjekt och avverkningsfigurer.

Uppgifterna är exakta och uppdaterade och de kan användas som sådana för planering av stämplingsposter. Vi utmanar alla aktörer i skogsbranschen att använda och utveckla tjänsten MinSkog.fi. Tillsammans kan vi göra den till en framgångsfaktor som betjänar hela skogssektorn!

Lagen om Finlands skogscentral trädde i kraft 1.1.2012. Den synligaste ändringen i lagen är att de regionala skogscentralerna förenades till en riksomfattande organisation, Finlands skogscentral. På samma gång har verksamhet med kundbaserad finansiering överförts till en egen enhet, det vill säga Skogstjänster. Den här ändringen öppnar marknaden för skogstjänster och förbättrar verksamhetsförutsättningarna för företag inom branschen.

Vi på Skogscentralen är stolta över att få vara föregångare för en ny skogstjänstekultur. Den nuvarande regeringen har modigt fortsatt att förnya skogsbranschen bland annat genom skogslagen och lagen om skogsvårdsföreningar. Du kan läsa mer om skogspolitikens nya vindar i intervjun med minister Koskinen.

I din hand håller du en pinfärsk upplaga av vår kundtidning Min Skog. Vi vill erbjuda dig intressant, nyttig och mångsidig läsning om skogsägarnas och skogsbranschens vardag. Trevliga lässtunder!

ARI EINI direktör Finlands skogscentral Offentliga tjänster

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

3

AV TRÄ Gott virke behöver jagas Ruokangas gitarrer tillverkas av finsk klibbal och flambjörk samt av kanadensisk lönn. Det är inte alltid lätt att hitta lämpligt virke.

Exempelvis anser många skogsägare att al är skräpvirke som kastas i bastuugnen men för en instrumentbyggare är en stor grå- och klibbal en klenod. Alltid när man hos virkesleverantören hittar lämpligt material med stor stam hamstras det i lagret för att vänta på värmebehandling.

4

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Noll millimeter

spelrum

DEN SOM VILL HA EN FINSK KVALITETSGITARR ska ha tålamod – de finska instrumentens resa ut i världen är resultat av en lång process. Ruokangas Guitars Oy tillverkar cirka 120 måttbeställda elgitarrer med lock av björk per år. De rangordnades som världens bästa i internationella gitarrtidskrifter.

Största delen av instrument reser utomlands, ända till Förenta staterna och Östra Asien.

Ruokangas-gitarrernas tjusningskraft bygger på deras goda renommé, och där spelar värmebehandlat trä en viktig roll.

Värmebehandlat trä är ett bekant material för många terrassbyggare. Vid behandlingen hettar man upp träet i ugnen eller i en container till en viss temperatur och samtidigt styrs vattenånga till cisternen för att framkalla en kemisk reaktion inne i träet.

Samma reaktion sker när trä blir äldre.

Värmebehandling av trä som används för instrument kräver finkänslighet eftersom träet blir skört om det behandlas för mycket. Den här krävande metoden säkerställer dock att materialet blir stabilt: tack vare värmebehandlingen hittar materialet den rätta fuktighetsbalansen och reagerar bara mycket lite om fuktighet eller temperatur varierar. Träet rör sig mindre än en halv millimeter till exempel i Ruokangas-gitarrerna.

Då det omsorgsfullt valda virket anländer till Ruokangas gitarrverkstad, gör man brädor av det.

Sedan värmebehandlas och kvalitetsklassificeras materialet. Efter det tillverkar man skisser till gitarrlocket. Själva tillverkningsprocessen av gitarren skiljer sig inte från den vanliga processen. Slutprodukten är ett värdeinstrument som håller i åratal såväl i torrt och fuktigt som i varmt och kallt. ●

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

5

VIRKESMARKNADEN hösten 2012

text ANTTI PAJULA ledande expert på fastighetsstruktur Skogscentralen, Offentliga tjänster

Virkesförsäljningen från privata skogar till Skogsindustrin rf:s medlemsköpare januari–augusti 2012 uppgick till nästan 18 miljoner kubikmeter. Virkesförsäljningen 2008 och 2010 januari–augusti var på nästan samma nivå som försäljningen under det innevarande året.

20 000 18 000

Livligast på fem år

Kumulativ virkesförsäljning från privata skogar 2008–2012 (Skogsindustrin rf:s medlemsköpare)

Årets virkesförsäljning januari–augusti 2012 är störst jämfört med samma period de senaste fem åren.

16000 14000

2

201

1000 m3

12 000 10000 8 000

8

20 0

6 000 2010

4 000

1

201

2009

2 000 0 Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

Källa: Skogsforskningsinstitutet/Metinfo

Skogsskador har ökat försäljningen Under de första månaderna 2012 ökade virkesförsäljningen markant på grund av olika skogsskador. Stormskador på annandag jul 2011 fällde skog mest i Egentliga Finland och Satakunda. Skadorna i västra Birkaland och Nyland och i övriga delar av landet medräknade var virkesförsäljningen under de första månaderna 3–4 miljoner kubikmeter större än normalt.

6

Granbarkborren orsakade kalhuggningar I Sydöstra Finland och i östra delarna av Nyland har skador orsakade av granbarkborren och hotet av dem lett till minst flera hundra hektars kalavverkningar i gamla granskogar. Före september hade Skogscentralen fått anmälningar om förnyelseavverkningar på över 600 hektar med anledning av granbarkborrens skador.

Livligast i Östra, Mellersta och Södra Finland Den normala, marknadsbaserade virkeshandeln har varit livligast i Östra, Mellersta och Södra Finland.

I Västra Finland och i Österbotten har virkeshandeln däremot varit lamare än i övriga delar av landet.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

grafik MCI PRESS

VIRKESFÖRSÄLJNING 2012

Läs arbetsgruppens förslag på www.mmm.fi/sv > Skogar > Aktuellt.

Mer information på facebook.com/suomenmetsakeskus och skogscentralen.fi/skog-i-sinnet.

Läs mer nyheter på www.skogscentralen.fi

Gilla Finlands skogscentral på Facebook och delta i fotograferingstävlingen Skog i sinnet och vinn ett spaveckoslut.

Vi söker bilder där människa och skog möts.

Fotona kan också avspegla skogens betydelse som näring, investeringsobjekt eller rekreationsmiljö nu och i framtiden.

Skicka in ditt bästa skogsfoto till Skogscentralens tävlingssida Skog i sinnet senast 31 januari 2013. Vi belönar vinnaren med ett spaveckoslut för hela familjen på den mångsidiga semesterorten Vuokatti! Dessutom prisbelönar vi varje månad ett foto med ett evenemangspresentkort.

Vinnaren väljs av en jury som representerar Skogscentralens olika regioner.

Den bästa Skog i sinnet-bilden kan vara svartvit eller i färg. En och samma person får delta i tävlingen med högst fem foton per månad.

I framtiden har skogsägarna flera alternativ för hur de kan sköta sina skogar. Arbetsgruppen som har förberett reformen av skogslagen föreslår att bättre möjligheter till mångsidigare behandling av skog införs i lagen.

– Skogsvården ses mera än tidigare som ett sätt att sköta sin egendom och lagen tar inte ställning till metoder, konstaterar ledande föredragande Ilkka Koivisto. Koivisto representerade Skogscentralen i arbetsgruppen.

Lagen tar hänsyn till skogsägarnas olika krav och önskemål. Förslaget är att slopa minimimåtten för trädbeståndets grovlek och ålder vid förnyelseavverkning och att tillåta luck- och plockhuggning. Arbetsgruppen föreslår också att övervakningen av skogslagen förenklas.

– Lagen rangordnar inte olika metoder för skogsbehandling. Bollen kastas till skogsägaren men också till de fackmän som arbetar med rådgivning, säger Koivisto.

Skyldigheten att förnya skogen kvarstår. Definitionerna på värdefulla livsmiljöer och tillåten behandling har preciserats. Uppskattningsvis träder den ändrade skogslagen i kraft tidigast 2014.

nyheter

DELTA I FOTO­ TÄVLINGEN OCH VINN ETT SPAVECKOSLUT

Ändringar i skogslagen ökar valfriheten

Hela landets Skogscentral Finlands skogscentral inledde sin verksamhet i början av året. Genom omorganiseringen blev affärsverksamheten en egen enhet, det vill säga Skogstjänster. Målet med omorganiseringen är öppenhet och transparens på skogstjänstemarknaden.

Offentliga tjänster fortsätter som en egen enhet de tidigare tretton regionala skogscentralernas arbete för att förbättra tjänsterna till skogsägarna, och för att öka företagandet och antalet arbetsplatser inom skogsbranschen.

Skogscentralens Offentliga tjänster genomför och visar riktlinjer för den officiella skogspolitiken. I och med att de tretton regionala Skogscentralerna sammanslogs till en riksomfattande organisation säkerställs enhetliga tjänster för kunderna. I en

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

riksomfattande Skogscentral kan alla resurser användas effektivt.

Vi står till tjänst för våra kunder, alltså för er – inte för skogen och träden. Det är lätt att kontakta oss på Skogscentralen och nätverket av lokala kontor täcker hela landet.

Offentliga tjänster arbetar med kundtjänster, tjänster som främjar skogsbranschen, skogsdatatjänster samt finansiering och granskning. Tjänsten MinSkog.fi öppnar vi för skogsägare i november och för aktörer nästa år. MinSkog.fi kan effektivt utnyttja världens mest omfattande skogsdata om privatskogarna.

Läs mer om Skogscentralen: www.skogscentralen.fi och www.facebook.com/suomenmetsakeskus

7

barrVissteladnudsaktotg med eller b ckor och myrar sina lunnsamma för är gy n? tjäder

TRYGGT PÅ JAKT Jaktolyckorna har under de senaste årtiondena minskat avsevärt. Ännu på 1950och 1960-talen dog fem till tio personer i olyckor varje år. Numera inträffar en dödlig jaktolycka i genomsnitt vartannat år.

Källa: Finlands viltcentral

Värmeföretagarna har en ljus framtid.

Det säger Finlands långsiktiga klimat- och energistrategi.

Evenemang

Källa: MOTIVA

8

Myr- och torvmarker ska användas hållbart

§

Regeringen godkände 30.8.2012 ett principbeslut om ett hållbart och ansvarsfullt nyttjande och skydd av myr- och torvmarker. Enligt principbeslutet ska verksamhet som avsevärt ändrar myrar, styras till sådana områden som redan är dikade eller vars naturliga tillstånd annars har förändrats betydligt. Riktlinjerna i beslutet är avsedda att främja ett hållbart och ansvarsfullt nyttjande av myr- och torvmarker i jord- och skogsbruket och vid torvproduktionen. Dessutom ska nätverket av skyddade myrar utvecklas så att det blir mera representativt.

NYHETSBREVET HÅLLER DIG AJOUR Skogscentralen ger ut nyhetsbrevet Skogsaktuellt sex gånger per år. Det är avsett för alla skogsägare.

Nyhetsbrevet ger dig tips på aktuella skogsvårdsarbeten och information om nya vindar inom skogsbranschen och om Skogscentralens evenemang.

Nyhetsbrevet Skogen ger välfärd sänder vi till företag och till övriga organisationer inom skogsbranschen. Här tar vi upp aktuella frågor inom skogsbranschen och Skogscentralens utvecklingsprojekt och tjänster ur fackmännens synvinkel.

Du kan beställa nyhetsbreven genom att skicka ett meddelande till adressen nyhetsbrev@skogscentralen.fi. Berätta i meddelandet vilket nyhetsbrev du vill beställa.

Nyhetsbrevet går att avbeställa när som helst.

Utbildning i generationsskifte på en skogsfastighet (på finska) 27.10., 6.–7.11 och 13.11.2012, Kajana, Suomussalmi, Kuhmo och Vaala Äger du skog? Vem tar hand om din skog om tjugo år? Kan man förutse skatter? Vad kan du göra redan idag? På de här frågorna får du svar på utbildningsevenemang som ordnas i Kajanaland.

Lär dig mer om CE-märkning på RakPuuCe-kursen 31.10.2012, Jyväskylä (också på andra orter) Behöver ditt företag CE-märkning eller en granskning av ett anmält organ? Det är lätt att ta CE-märkningar i bruk med hjälp av kursen i CE-märkning som Skogscentralens projekt RakPuuCe ordnar. Under kursdagarna tar deltagarna fram en FPC-manual. Motsvarande kurser ordnas i olika delar av Finland. Kursdagen kostar 50 euro.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

På Skogscentralens huvudkontor kan man nu sätta sig på Merita Soinis och Tapio Anttilas pall Palikka.

Bild: Kalle Kataila

Skogscentralens huvudkontor inledde sin verksamhet i Lahtis 1.1.2012. I augusti flyttade kontoret från temporära lokaler till nya lokaler som finns i sjätte våningen i köpcentret Trio. Den visuella profilen har formgivits av Tapio Anttila Design som är ett inredningsplaneringsföretag i Lahtis.

Inredningsarkitekt Tapio Anttila planerar förutom inredning även möbler och föremål – huvudmaterialet är inhemskt trä.

Inredningsarkitektstuderande Inkeri Heikkilä har medverkat vid planeringen av Skogscentralens lokaler.

– Skogscentralens lokaler används för traditionellt kontorsarbete: de anställda jobbar exempelvis vid datorskärmen, träffar kunder och genomför förhandlingar. Vi ville dock skapa en avvikande visuell profil utifrån principen att lokalerna avspeglar en helt ny Tapio Anttila Skogscentral, beskriver Anttila.

– Inredningsidéerna skapades i hög grad på träets villkor. I samarbete med Woodism-gruppens snickare och med Pro Puu från Lahtis planerade vi unika möbler, väggreliefer och lampor. Vi ville förbättra kundernas och de anställdas trivsel med många roliga detaljer. Personligen är jag tacksam för att Skogscentralen hade mod att utveckla inredningen i den här riktningen, berättar Anttila.

nyheter

TRÄINSPIRERAD INREDNING

Vi s

es

på mässan

Mer information: tapioanttila.com, woodism.fi och propuu.fi

!

TIPS!

KOM IHÅG! MIN SKOG ABC OCH MIN SKOG-GRUNDKURSER är i full fart. Skogscentralen ger årligen hundratals nya skogsägare utbildning i skötseln och förvaltningen av egen skog. På kurserna tillägnar sig deltagarna både teoretiska och praktiska kunskaper.

Anmäl dig på vår webbplats: skogscentralen.fi/evenemang.

Experter hjälper på Skogsmässan 2012 Skogscentralen är med på Skogsmässan 2012 i Helsingfors Mässcentrum den 9–11 november. Huvudtemat på mässavdelningen är e-tjänsten MinSkog.fi som öppnas i november. Dessutom erbjuder vi tjänster i bekanta ämnesområden: t.ex. skogsvårdsfrågor, användning av skog, skogsnatur, ägande av skog och skogsbruksföretagarverksamhet. Skogscentralens experter ger råd på avdelningen 6 e 140 varje mässdag.

Fredagen 10.11 är elevernas dag. Då besöker cirka 8 000 elever Skogscentralens mässavdelning och de får delta i en uppgiftsbana med naturrelaterade uppgifter. Över 50 000 besökare förväntas komma – välkommen med!

Mer information: skogscentralen.fi/skogsmassan2012

LÄS MER OM EVENEMANG:

skogscentralen .fi/ evenemang

Grundkurs i trädfällning

Kurs i skogsbrukets inverkan på vattendag

10.11 och 17.11.2012, Anjala och Ruokolahti

20.–21. och 27.11.2012, Joensuu, Kuopio och S:t Michel

Vill du lära dig att själv fälla dina egna träd? Du kan tillägna dig kunskaper i trädfällning och många andra skogsfärdigheter på Skogscentralens praktiska skogsvårdskurser som ordnas i olika delar av landet året om.

Seminarieserien handlar om den nya vattenlagen ur skogsbrukets synvinkel, forskning i skogsbrukets inverkan på vattendrag och forskningsresultat samt nya vattenskyddsrekommendationer. Seminarierna hålls 20.11 i Joensuu, 21.11 i Kuopio och 27.11 i S:t Michel.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

9

nyheter

Temat på EcoDesign är trä På Habitare-mässan tävlades i ekologisk design: minst 80 procent av materialet i möbler eller bruksföremål som formgivare designade skulle vara trä. En av de tre vinnarna var Sebastian Sandelin från Finland med bordet ReThink.

SÄTT DIG PÅ PALLEN En bekant klassiker från Jukka-leksaker, Rullajakkara – pallen med rullar – fyller 60 år i år. Pallen som har nått pensionsåldern fungerar som sits men barnet kan även köra på den sittande. Pallen väcker varma barndomsminnen hos många.

Jukka-leksaker tillverkas av finskt trä i Finland. Rullajakkara tillverkas av tätvuxen björk från Mellersta Finland.

Pallen ska hålla länge och stå emot tidens tand. Många pallar har gått i arv från far till son och det har till och med hänt att kunder har velat köpa nya rullar till en 40 år gammal pall för att en ny generation kan njuta av att klättra på och rulla med pallen.

I pallens sällskap kan vuxna känna sig unga igen: pallen tål utan problem en vuxen karl som väger hundra kilo.

”Hållbart skogsbruk är i nyckelposition vid utveckling av den gröna ekonomin.”

Mer information: www.juhojussila.fi

jord- och skogsbruksminister Jari koskinen

Rännil, bäck eller älv?

§

Evenemang

Den reformerade vattenlagen trädde i kraft i början av 2012 och en del av ändringarna inverkar också på behandling av skog. Till exempel den som planerar dikning ska anmäla det till Närings-, trafik- och miljöcentralen. Projekt som kan medföra risk för förorening av vattendrag kräver tillstånd. Tillstånds krävs alltid vid behandling av en bäck i naturligt tillstånd.

Vattenlagen definierar på nytt vad som menas med bäck. Älv är ett rinnande vattendrag vars avrinningsområde är minst hundra kvadratkilometer stort. Bäck är ett rinnande vattendrag som är

10

Skattekvällar Januari-februari 2013, Tammerfors, Sastamala, Valkeakoski m.m.

Populära skattekvällar ordnas igen i Birkaland! Kurser hålls på över tio olika orter. Under kvällen får du bland annat tips på att fylla i skattedeklarationen för skogsbruk samt tips på försäljnings- och mervärdesbeskattningen för skogsägaren.

mindre än en älv. Rännil en vattenbädd som är mindre än en bäck, vars avrinningsområde är mindre än tio kvadratkilometer stort och där det inte ständigt rinner vatten och där fisk inte kan vandra i nämndvärd omfattning. Bäck avser alltså även en bädd vars avrinningsområde är mindre än tio kvadratkilometer men där det ständigt rinner vatten. De nya definitionerna gör att en del av tidigare rännilar är nu bäckar och en del av tidigare bäckar är nu älvar.

Källa: Miljöministeriets rapporter 1/2012

Sarka-mässan 1.–2.2.2013, Seinäjoki Sarka-mässan som fokuserar på lantbruksbyggande, energi och skogsbruk ordnas i Seinäjoki redan för femte gången. Mässan presenterar nyaste rön inom branschen, lösningar för vardagen och nya produkter. Skogscentralens Offentliga tjänster är med på mässan – vi ses i Seinäjoki! Mer information: www.pytinki.fi/sarka.html.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Bild: Jouni Niemimaa

€/m3

Drygt 75 procent av Finlands markareal är skog.

70

%

Medelrotpriserna 2008–2012 i hela Finland

60

NYA KUNSKAPER FÖR BARN

V

ll­ Ta mer tim

­ an Gr mer tim

50

rk­ Bjö mer tim

40

arje år far över 200 000 skolelever till skogen då Finlands skogscentral genomför skogscertifieringens målsättning att öka barnens och ungdomarnas skogskunskaper. Skogsdagar och -veckor som främst är avsedda för grundskoleelever ordnas regionvis i samarbete med olika aktörer. Tävlingar och evenemang medräknade deltar 250 000 barn och unga i verksamheten.

Målet med skolsamarbetet är att komplettera undervisningen. Det finns knappast ett bättre ställe att konkretisera biologins teman än skogen. På evenemangen tar man upp skogstemat också ur den hållbara användningens synvinkel – skogen är och förblir Finlands gröna guld.

Kostnaderna för busstransporter är ofta en knäckfråga för grundskolor vid deltagande i skogsdagen.

Finlands skogsstiftelse samlar in en frivillig stiftelseavgift i samband med virkesaffärer. Med dessa medel stöder stiftelsen bland annat transporten av barn och ungdomar till skogsdagar. I fjol användes en fjärdedel av helhetspotten på 1,6 miljoner euro för ungdomsverksamhet. Också Föreningen för Skogskultur stöder elevernas skogsundervisning genom att betala en del av resekostnaderna.

30

20

Gran­ed v massa

Tall­ massaved

Björk­ massaved

10

0

2008

2009

2010

2011

2012

Källa: Skogsforskningsinstitutet/Metinfo

Medelrotpriset varierar Medelrotpriset för tall- och björkmassaved har varit stabilare än för timmer de senaste åren. Prisutvecklingen för granmassaved har däremot varit negativ redan många år eftersom flera pappersfabriker har lagts ned.

Då annandagsstormens stämplingsposter kom ut på marknaden sjönk medelrotpriset för barrtimmer i början av året till drygt 50 euro per kubikmeter. På våren ökade efterfrågan och medelpriset steg till över 55 euro i maj-juni. Fr.o.m. juli har priset på barrtimmer sjunkit igen. På grund av den instabila euron blir marknadsläget för barrsågvirke inte bättre under innevarande år.

LÄS MER OM EVENEMANG:

skogscentralen .fi/ evenemang

Seminarium om samfällda skogar

Skogsutställningen Silva 2013

Farmari 2013-mässan

18.–19.4.2013, Levi

7.–8.6.2013, Joensuu

3.–6.7.2013, Seinäjoki

Teman är att utvidga samfällda skogar, nya markanvändningssätt samt användning av trä och dess framtid i Finland. Därtill behandlas aktuella frågor som rör samfällda skogar.

Skogen erövrar Joensuu centrum! Silva är ett storevenemang med cirka tvåhundra utställare och med fritt inträde. Silva ordnas av Skogscentralen och Pro­Agria PohjoisKarjala. Mer information: silvafair.fi

Farmari 2013 äger rum i Seinäjoki i juli.

Skogscentralen medverkar. Välkommen med på sommarens största landsbygdsevenemang! Läs mer: farmari.net

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

11

Vintern avgörande för virkesdrivningen – Trots den livliga virkeshandeln i början av året behöver vi virke även i slutet av året, berättar skogsdirektör Juha Mäntylä från Metsä Group Oy. För tillfället är efterfrågan störst på talltimmerdominerade stämplingsposter och gallringsobjekt där drivning kan utföras sommartid. Den gångna sommaren var dålig för torvtäkt och det har ökat efterfrågan betydligt också på energived.

Avverkningarna i skadade skogar har fyllt skogsindustrins grantimmerlager och därför är efterfrågan på grantimmer liten. Mäntylä uppskattar att efterfrågan på vinterstämplingsposter ökar kring november då vintern nalkas. Avgörande för behovet av vinterstämplingsposter är längden på den kommande vintern: vi önskar rejäl kyla innan snön faller och en så lång vinter som möjligt.

Med gröna steg Finland är världens ledande land i fråga om utnyttjande av skogsenergi. Vi är föregångare för utvecklingen av drivning och förbränningsteknologi.

Källa: ENERGIINDUSTRIN

Landskapsvärdena borde beaktas bättre än nu i virkesproduktionen.

Källa: JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET

Min Skog ABC-dag

Var glad över din skog!

Bästa nya skogsägare! Min Skog ABC-dagen är en god start för skötseln av din skogsegendom. Under dagen får du information om skogsägarens rättigheter och skyldigheter, skogsvård och virkeshandel. Vi bekantar oss också med organisationer som erbjuder tjänster för skogsägarna.

Deltagaravgiften är 20 euro. Avgiften innehåller material och servering och den är avdragbar vid skogsbeskattningen.

Vi ordnar Min Skog ABC-dagar i olika delar av landet lördagen 16.3.2013. Fråga mer: www.skogscentralen.fi/minskogabc-dag

Bekanta dig med oss och våra tjänster: www.skogscentralen.fi

12

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Juristen svarar

F

örbehåll för besittningsrätten betyder att gåvogivaren förbehåller sig rätten att använda egendomen som han eller hon gett som gåva. Besittningsrätten till en fastighet avser rätten att använda fastigheten, bestämma över den och få avkastningen av fastigheten sig till godo. Avkastningen från skog värderas enligt trädbeståndets verkliga tillväxt.

Det är möjligt att förbehålla sig besittningsrätten för en viss tid eller för återstående livstid.

Man kan avstå från besittningsrätten under sin livstid genom att meddela detta. Om man avstår från besittningsrätten blir man skyldig att betala skatt på gåva eftersom förbehåll för besittningsrätten tidigare har sänkt beloppet på skatt på gåva. Det är alltså fråga om en skattebelagd gåva vars värde bestäms enligt värdet på besittningsrätten vid den tidpunkt då man avstår från besittningsrätten.

Besittningsrättens beskattningsvärde beror på egendomens gängse värde och åldern på den person som avstår från rätten vid den tidpunkt då han/hon gör det. Besittningsvärdet av en fastighet beräknas genom att multiplicera egendomens gängse värde med avkastningskoefficienten (5 procent) och multiplicera den på detta sätt erhållna kalkylerade årliga avkastningen med ålderskoefficienten som bestäms enligt förbehållarens ålder.

Om förbehållarens ålder är 85 år (ålderskoefficienten fyra) och fastighetens gängse värde 100 000 euro är besittningsvärdet 100 000 x 0.05 x 4 = 20 000 euro. Beloppet på skatt på gåva som ska betalas beror förutom på besittningsvärdet också på gåvogivarens och gåvotagarens släktskapsförhållande.

Information om förbehåll av besittningsrätten finns på Skatteförvaltningens webbsidor som är riktade till personkunder. skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Min granne berättade att försäljningen av en ren skogslägenhet (inte åker) till nära anhöriga är befriad från skatt på överlåtelsevinst.

Stämmer det här? Vilka är villkoren för den här skattefriheten för överlåtelsevinst?

E

Avstå från besittningsrätt på livstid Många skogsägare har donerat sina skogsskiften till sina barn men förbehållit sig besittningsrätten till skogen på livstid. Beslutet grundar sig ofta på att man då betalar lägre skatt på gåva.

Då man blir äldre och krafterna minskar börjar man kanske fundera på alternativet att avstå från besittningsrätten på livstid för att barnen lättare kan ta ansvar för skogsbruket. Kan man avstå från besittningsrätten då man ännu är vid liv? Om man kan göra det, leder det till gåvoskattspåföljder? Är det möjligt att förbehålla sig besittningsrätten för en viss tid?

Villkoren för skattefrihet för överlåtelsevinst

Janne Uitamo ledande föredragande, JM, AFM, Finlands skogscentral, Offentliga tjänster

n vinst av överlåtelse av egendom är i normala fall skattebelagd kapitalinkomst. Ersättningen för en överlåtelse behöver inte vara pekuniär eftersom också utbyte jämställs med försäljning. Skatteplikten för överlåtelsevinst påverkas inte heller av hur egendomen erhållits eller hur länge den varit i skogsägarens ägo. Överlåtelser av skogslägenhet till nära anhöriga är emellertid fria från skatt på överlåtelsevinst på vissa villkor, som ska uppfyllas samtidigt. Observera dessutom att skattefriheten inte gäller försäljning av delar av ett dödsbo, då det skattemässigt är fråga om försäljning av lös egendom. För att få skattefrihet måste man före försäljningen göra ett arvsskifte i dödsboet. Skattefriheten för överlåtelsevinst av en skogslägenhet gäller inte heller de eventuella fritidsbostäder som finns på egendomen.

För att vinsten från överlåtelse av en skogslägenhet ska vara skattefri måste överlåtaren ha idkat skogsbruk på den. Skogsbruk ska ha idkats av antingen överlåtaren själv eller ett oskiftat dödsbo där överlåtaren är delägare.

Med andra ord kan överlåtelsen när de övriga villkoren är uppfyllda ske skattefritt omedelbart efter att ett arvsskifte förrättats. Högsta förvaltningsdomstolen ändrade i april 2010 genom ett beslut (KHO:2010:24) tidigare beskattningspraxis, där villkoret för en skattefri försäljning var att försäljaren själv hade idkat skogsbruk en tid efter att dödsboet skiftats.

Försäljningen är skattefri endast till de nära anhöriga som definieras i lag. Dessa är överlåtarens barn eller dess bröstarvinge samt överlåtarens syster, bror, halvsyster eller halvbror, antingen ensamma eller tillsammans med maken/makan. Dessutom ska fastigheten i sammanlagt minst tio år ha varit i överlåtarens ägo eller i överlåtarens och en persons ägo av vilken överlåtaren har fått den utan ersättning. Det här betyder att den föregående ägarens ägartid räknas med ifall överlåtaren har fått egendomen i arv eller gåva av denna. Det behöver alltså inte ha gått tio år sedan arv- eller gåvogivarens död.

Ifall en person som har förvärvat en skogsegendom genom skattefritt köp överlåter egendomen vidare innan det har gått fem år sedan förvärvet får personen bära ansvar för den obeskattade överlåtelsevinsten. Det här går till så att beloppet av den tidigare obeskattade överlåtelsevinsten dras av från anskaffningsutgiften när man beräknar överlåtelsevinsten.

13

STARKA band till skogen

text tuomas lehtonen bilder Tero Takalo-Eskola

Systrarna Marja Collan (i mitten) och Pirkko Oittinen (t.h.) samt Pirkkos dotter Silja Sulin återvänder alltid gärna till skogen på sin gamla hemgård, trots att de flesta besöken betytt arbe­ ten av olika slag.

14

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Diskussionen fortsätter på Facebook!

Allt flera skogsägare bor långt borta från sina ägor.

Men det hindrar dem inte från att vara engagerade i sin skog. skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

15

Pirkko Oittinens och Marja Collans familjer har skött skogen tillsammans även om det betytt långa resor speciellt för Marja.

P

Pirkko Oittinens och Marja Collans liv har gått i samma banor som många andras liv i de stora åldersklasserna. De fick leva en glad barndom på den lugna landsbygden men studier och arbete har fört dem till stora bosättningscentrum. Pirkko blev lärare i Jyväskylä och Marja i sin tur lärare i huvudstaden.

Som barn bodde systrarna i Särkisalo som ligger i Konnevesi i Mellersta Finland.

Deras farföräldrar ägde en stor bondgård, Mulliaho. Där bodde till och med fyra generationer med familjer. Då den äldre generationen gav plats för den yngre generationen fördelade Pirkkos och Marjas pappa samt hans tre syskon gårdens marker och fortsatte släktens jordbrukstradition. Familjens hemgård, Syrjälä, byggdes på samma plats där det före detta rökpörtet hade stått, och blev färdig i början av 1960-talet.

Stamlägenheten styckades och Pirkkos och Marjas föräldrar blev ägare till drygt hundra hektar skog och knappt tio hektar åker. Då systrarna var barn utnyttjades skogen som en del av bondgårdens vardag: träd fälldes för egna byggprojekt och stammar klövs upp till ved men det var inte vanligt att sälja virke. På den tiden var skogen helig och man lät den vara nästintill orörd. Skogen vimlade av träd som var över hundra år gamla. Fadern i familjen

16

beundrade dessa präktiga träd under sina sedvanliga söndagspromenader i skogen.

– De första minnena av skogen sträcker sig över 60 år tillbaka i tiden på gården Mulliaho. Skogen förnyade familjerna själva och de ville vara ekonomiskt oberoende. Ovanpå stugans ugn torkades tallfrön som med hela familjens krafter såddes på Ravsuo-backen. Vi barn deltog flitigt i arbetet. Nyligen gallrades den här skogen som vi då sådde och snart är det dags för slutavverkning, berättar Marja och Pirkko.

Familjetraditionen är stark

92%

av skogsägarna äger över två hektar skog.

Systrarna har till sina egna barn velat överföra traditioner som ansluter sig till skogen och hemgården. Trots att det har varit en lång väg till skogen, har familjerna skött den tillsammans. De har åkt till den gamla hemgården ett tiotal gånger årligen för att hyggesrensa, plantera och sköta plantskogen. Släktingar med sina familjer och vänner och bekanta har varit till stor hjälp i talkon. Barnens och Saku-hundens uppgift har varit att övervaka och grilla korv.

– Skogsarbeten har vi huvudsakligen gjort själva med undantag av avverkningar och röjningar. Vi styrde stegen ivrigt mot skogen med röj- och motorsågen men ofta var alla redan efter några timmar utmattade. Vi måste medge att det är ett arbete skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

En sommar planterade familjerna över fyra hektar skog under fyra veckoslut i rad. för proffs, krävande och tungt, som vi inte kan utföra i längden, konstaterar Marja.

En sommar planterade familjerna över fyra hektar skog under fyra veckoslut i rad.

Speciellt Marjas familj satt i bilen hundratals kilometer då de åkte mellan Helsingfors och Konnevesi. Skogsvården är alltså tufft arbete.

– Att äga skog på distans och sköta sitt vanliga jobb gör det svårare att ta hand om skogen. Vi har ofta tänkt att det skulle vara trevligt att bo närmare. Som pensionär får man mera tid och möjligheter att satsa på skogsvården, funderar systrarna.

Pirkkos och Marjas familjer vill helst sköta sina skogar själva också i fortsättningen eftersom det gör ett djupt hål i plånboken om man låter utomstående utföra arbetena. I höst gick Pirkko i pension. Nu kan hon satsa ordentligt på skogsarbeten.

Hon drömmer om att skaffa sig en ny röjsåg. Även om systrarna har bott långt borta från sin egendom har de haft aktuella uppgifter om skogsvård och virkesförsäljning. De har studerat ämnet i facktidningar och på webben samt fått information av kusinerna. Tjänster och evenemang som skogsbolag har ordnat har också blivit

bekanta. Marja, Pirkko och Pirkkos dotter Silja Sulin berömmer det stöd som Skogscentralen har gett dem. De har även länge haft samarbete med den lokala banken.

Med bankens hjälp har ärenden som rör styckning och ändringar i ägoförhållanden skötts snabbt och problemfritt.

– Skogscentralen har varit oss till oersättlig och objektiv hjälp bland annat i juridiska frågor och virkesaffärer och vid granskningar i terrängen, av bland annat rålinjer. Tack vare god och kunnig vägledning och många skogsvandringar har vi lärt oss att läsa kartan och lokalisera objekten i skogen, säger Pirkko tacksamt.

Syrjäläs nya husfru Släktgården har varit i systrarnas ägo i närmare fyrtio år. Då sålde Pirkkos och Marjas föräldrar gården till sina barn. Syst-

Släktgårdens lekstuga var en viktig plats för Silja Sulin som barn.

Generationsskifte på skogsfastighet • För fastighetsköp mellan nära släktingar betalas inte skatt på överlåtelsevinst om skogen i över tio år har varit i den skattskyldiges eller i dennes och en sådan persons ägo av vilken han/hon fått den i gåva eller i arv. Detta gäller inte vid köp av andelar i dödsbo mellan nära släktingar. Då lönar det sig att ändra dödsboet till en sammanslutning i samband med avvittring och/eller arvsskifte.

• Om köparen för skogsfastigheter betalar över 75 % av gängse värdet, betraktas köpet inte som en skattebelagd gåva. Generationsskifte på skogsfastighet som utförts genom köp eller genom köp med karaktär av gåva medför en rätt till skogsavdrag (60 % av anskaffningsutgifter).

• Då den gamla ägaren ger skogen i gåva kan han/hon förbehålla sig besittningsrätten till skogen. Då är beloppet på gåvoskatt mindre. Det är möjligt att upphäva besittningsrätten senare.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

17

I skogens dunkel finns en källa vars vatten flera generationer har kunnat njuta av.

Idealfördelningen på en fastighet

25% 30% 30% 15% plantskog

18

klenare gallringsskog

grövre gallringsskog

förnyelse­ mogen skog

rarna ägde fastighetssammanslutningen tillsammans ända fram till förra året då de fattade beslutet att dela gården i tre delar.

Familjerna funderade länge hur skiftet kan utföras rättvist och så att Syrjälä även i fortsättningen skulle vara i släktens ägo och bli reparerat. När planerna var färdiga genomfördes de i rask takt. Systrarna delade upp gården först så att Marja fick norra delen och Pirkko södra delen. Genom ett köp överfördes huset Syrjälä med kringliggande skogar i Siljas ägo.

– Då och då övervägde vi möjligheten att hyra ut eller sälja gården till utomstående. Den tanken gjorde oss sorgsna. Till slut beslöt vi att dela gården. Vi har nu preliminära ritningar enligt vilka huset renoveras till en fritidsbostad. Renoveringen kräver dock pengar, konstaterar Silja. skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Sköt din skog på webben Du sitter bekvämt i hemma i soffan och surfar på webben. Vid sidan av att handla på webben och sköta bankärenden kontrollerar du hur din skog mår. På kartan ser du genast vilka plantbestånd som behöver brådskande skötsel och var du kan avverka. Därtill ser du naturobjekten. Då tjänsten utvecklas får du en uppskattning på skötselkostnader och försäljningsinkomster. Du kan också sända anbudsbegäran.

Du behöver inte komma ihåg öppettider eftersom du kan använda tjänsten dygnet runt.

Träden som planterats med egna händer skapar en speciell relation till skogen.

Ärenden som rör styckning och ändringar i ägoförhållanden sköttes snabbt och problemfritt.

Huset Syrjälä har närmast fungerat som stuga så som systrarnas farfar August förutspådde. Syrjälä användes bara sällan när den nya stugan, som betalades med inkomster från Syrjäläs skogar, blev färdig i Konginkangas i Äänekoski i början av 2000-talet. Nu har Silja med sin familj nya idéer om att renovera den gamla byggnaden och lekstugan Löpölä. ● skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Tjänsten öppnas i november Skogsägarnas dröm är snart verklighet då Skogscentralen öppnar e-tjänsten MinSkog.fi i november. Enligt Veikko Iittainen, chefen för kundrelationer, buntar databasen ihop alla frågor som ansluter sig till skogsfastigheter så att de alla finns i ett paket som är lätt att uppdatera och använda. Årsavgiften för tjänsten är 60 euro. Då man registrerar sig kontrolleras identiteten via webbankens identifieringssystem.

Lätt att kontakta företag Tjänsten är dock inte helt färdig i november. Då finns de första fastigheterna i tjänsten. Största delen av fastigheterna blir registrerade i databasen inom ett år. Iittainen lovar att skogsägarna informeras per e-post eller per brev då det är möjligt att se på den egna fastighetens uppgifter. Senare kan också skogsbranschens aktörer, till exempel företag som erbjuder skogsvårdstjänster, ansluta sig till tjänsten.

– Då kan skogsägaren på MinSkog.fi be de företag ta kontakt som han eller hon vill köpa tjänster av. Alternativt kan skogsägaren låta alla aktörer se sina uppgifter. På så sätt kan företagen kontakta kunder när de konstaterar att skogen exempelvis behöver gallras. Det är också möjligt att hålla uppgifterna dolda, berättar Iittainen.

Tydlig och informativ Skogsägarna Pirkko Oittinen, Marja Collan och Silja Sulin var bland de första som fick prova på den nya tjänstens testversion. De tre damernas kommentarer är enbart positiva. Det är lätt att registrera sig och det är logiskt att röra sig i tjänsten.

– Det verkar vara en riktigt bra tjänst, konstaterar kvinnorna.

De anser att MinSkog.fi är tydlig och informativ. I databasen finns exakta uppgifter om jordarter och växtplatser samt skogens möjligheter.

Kvinnorna berättar att de blev intresserade av MinSkog.fi genast då de hörde om den. De tycker att tjänsten uppfyller alla förväntningar. Beröm fick bland annat möjligheten att lämna in en anmälan om användning av skog. Damerna tror att när man i framtiden lätt kan sköta det här ärendet på webben, blir det säkert gjort. Enligt dem är det speciellt fint att man slipper bläddra bland massor av papper eftersom tjänsten kan användas överallt där det finns nätkontakt.

19

Den gröna

ekonomin

för oss framåt Finlands skogar är vår gemensamma rikedom. Skogen växer bra och den har skötts framgångsrikt i decennier. Enligt jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen är det i vårt gemensamma intresse att värna om Finlands konkurrenskraft genom att utnyttja skogen.

J

text Nina björklund bilder pekka Väisänen JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTER Jari Koskinen tycker att situationen för skogsbruket i Finland är bra. Han anser dock att skogen kan utnyttjas i ännu större omfattning. Vi behöver bara nya innovationer och användningssätt vid sidan av de gamla. Det tar tid att introducera ny teknik men alla förutsättningar för det finns i Finland.

– Användningen av skogarna är en viktig fråga för skogssektorn och hela Finland, poängterar Koskinen.

– Då användningen ökar ska man dock beakta god skogsvård och naturens mångfald. De säkerställer den gröna ekonomin i framtiden.

Koskinen betraktar gärna den gröna ekonomin som en mångsidig naturresurs. Skogen ska ses som en helhet med alla sina användningssätt. Ministern efterlyser också att andra möjligheter på landsbygden utnyttjas som en del av den gröna ekonomin.

Förnybara naturresurser ska tas i bruk Den idag mera strömlinjeformade förvaltningsstrukturen och grundandet av Finlands skogscentral har bidragit till att nya verksamhetssätt har skapats i skogsbruket. Koskinen ser fram emot reformen av skogslagen och lagen om Forststyrelsen.

20

Ministern nämner att jord- och skogsbruksministeriet förbereder en bioekonomistrategi i samarbete med arbets- och näringsministeriet. Förhoppningsvis ger det ny energi till en bioekonomi där förnybara naturresurser används allt effektivare.

Då man frågar ministern om möjligheterna att öka användningen av förnybara naturresurser konstaterar han att det kanske inte ens finns en absolut övre gräns för det.

Genom en effektiv och smart användning och genom ny återvinningsteknik utgör användningen av förnybara naturresurser en mångsidig möjlighet som ska tas till vara.

Mer skogsenergi Under drygt tio år har den finländska skogsenergin tagit ett stort steg framåt. År 2011 användes redan cirka 7,5 miljoner kubikmeter virke för att producera skogsenergi.

Målet är att öka mängden till 13,5 miljoner före 2020.

Minister Koskinen anser att målsättningen är god och ambitiös –men den kräver systematiska åtgärder och samarbete.

– Aktörerna inom branschen behöver mer information om marknaden och klarare spelregler. Då kunde skogsägarna också själva bedöma vilken betydelse den egna skogen kan ha till exempel för virkes- eller energiproduktionen, konstaterar han.

Koskinen påminner att även statliga bidrag inverkar när skogsägarna fattar beslut om uttag av energived.

Också EU-besluten påverkar antingen direkt eller skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Ändringen av skogslagen pågår. Minister Koskinen tog emot arbetsgruppens promemoria i augusti. Den röda tråden i lagändringen är att skogsägarna har flera alternativ för hur de sköter sina skogar.

Ministern anser att det är positivt att många skogsägares önskemål om friare händer att fatta beslut blir verklighet.

– Vi går mot en mer liberal riktning, vilket i och för sig är positivt. Varje skogsägare värdesätter sin egendom på olika sätt. En del satsar på rekreation medan andra vill ha ekonomisk nytta av skogen.

Lagändringen gör att skogsägaren kan uppskatta användningen av sina skogar från sina egna utgångspunkter.

Minister Koskinen anser dock att vissa minimivillkor och förpliktelser behövs.

Till exempel efter avverkningar kan skogen inte lämnas åt sitt öde, utan skogsägaren ska även i framtiden se till att skogen förnyas.

Den reviderade skogslagen träder sannolikt i kraft 2014.

Användningen av förnybara naturresurser är en mångsidig möjlighet.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

– Skogsbruket ska vara lönsamt, konstaterar jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen.

21

JARI KOSKINEN • Född i Hauho 1960 • Jord- och skogsbruksminister 2011– (Saml) • Utbildning: politices magister • Jord- och skogsbruksminister också i Lipponens andra regering 2002–2003.

• Samlingspartiets vice ordförande 2001–2008 • Riksdagsledamot 1996–2009 • Familj: hustru och två barn • Hemort: Hauho • Skogsägare: Skogsfastigheten ligger i Hauho.

• Fritid: golf, innebandy och ishockey

Idag är skogsägarkåren annorlunda än under tidigare årtionden. indirekt skogsbruket och energiproduktionen i Finland.

Ett exempel på detta är det omtalade svaveldirektivet som inverkar på transporter och andra kostnader.

ska dessutom kunna utvecklas, eftersom även den är en del av vår gröna ekonomi.

Värna om din egendom Tjänster till skogsägare på distans Det är viktigt för hela landets välfärd att bevara en levande landsbygd. Också i den här frågan poängterar Jari Koskinen mångsidigheten. Enbart jordbruket, skogsbruket eller rekreationsmöjligheterna håller inte landsbygden vid liv. Alla dessa behövs. Utvecklingen av landsbygden ska möjliggöras och exempelvis byggandet ska inte medvetet begränsas.

Idag är skogsägarkårens sammansättning annorlunda än under tidigare årtionden. Många skogsägare bor långt borta från sina ägor vilket gör att lokalkännedomen och den levande kontakten till skogen minskar.

En möjlighet att göra landsbygden mer levande är enligt Koskinen att erbjuda sådana tjänster som skogsägare på distans behöver. Sådana kan vara expertis samt maskiner och tjänster som behövs vid skogsvård.

Också andra näringar ska kunna utnyttjas, bland annat ridning, snöskoteråkning och lantgårdsturism.

– Det finns många möjligheter. Naturen kan utnyttjas positivt exempelvis genom upplevelseturism. Landsbygden

22

Jari Koskinen hoppas att det finländska skogsbruket förblir lönsamt även i framtiden. Det är viktigt att vi genom att använda skogar och virke bevarar arbetsplatserna inom branschen och att vi dessutom kan skapa nya jobb.

– Också skogsägarna ska få sin del av vinsten. Skogsbruket bör vara lönsamt för att motivationen att sköta skog ska bevaras, påminner Koskinen.

Skogsägaren får i vissa fall vänta på de goda resultaten av skogsvården flera år eller årtionden. Koskinen vill därför poängtera att egendomen kräver skötsel och tillsyn.

På samma sätt som en bankdeposition kan skogen ses som en egendom där det i användningen lönar sig att ta hjälp av experter.

– Om du inte kan göra behövliga skogsvårdsarbeten själv är det viktigt att ta yrkesfolk till hjälp.

Ministern anser att det är lönsamt att försäkra skogen.

Att ta hand om sin egendom är långsiktig verksamhet som ger resultat. ●

Skogsreformen behövs skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Bild: Juhani Eskelinen

BÖJningsTRäet

Skogen ger avkastning – ­sakta men säkert

P

riserna på skogsfastigheter har stigit under hela 2000-talet.

Från 2001 till 2011 har priset per hektar stigit med cirka 66 procent. Orsaken till prisstegringen är att tillgången har varit låg i förhållande till efterfrågan eftersom största delen av skogarna byter ägare inom släkten.

I skogen består kapitalavkastningen av trädbeståndets tillväxt och förändringar i virkespriserna. Avkastningen realiseras dock inte automatiskt på ägarens bankkonto utan det kräver att man säljer virke.

Pengarna kommer inte in på kontot genast utan i den takt som stämplingsposten avverkas. Detta kan ta upp till två år.

Olika skogsfastigheter avviker mycket från varandra. Alla skogsfastigheter ger inte inkomster av virkesförsäljning. Ofta hör man att en skogsägare som äger klenare och grövre gallringsskog klagar över att skogsbruket inte är särskilt lönsamt. I själva verket är också gallringsskogar lönsamma då värdet på dem stiger. Avkastningen kan bara inte realiseras på virkesmarknaden.

Enligt Skogsforskningsinstitutet ger trädbeståndets tillväxt en avkastning på fyra procent. Högre avkastning än den genomsnittliga kan nås med god skogsvård och rätt åldersstruktur i skogen. Med hjälp av god skogsvård kan trädbeståndet hållas i så bra och produktivt skick som möjligt: på fastigheten växer rätt trädslag på rätt växtplats, skogsförnyelsen leder till täta plantskogar och plantskogsskötsel och gallringsavverkningar utförs i rätt tid. På fastigheten utförs dessutom förnuftiga skogsförbättringsarbeten, det vill säga iståndsättningsdikning och gödsling av skogen. Även åldersstrukturen i fastighetens skogar inverkar på avkastningen. Trädbeståndets tillväxt är störst i unga skogar. Då beståndet blir äldre ökar det kapital som är bundet till det, och tillväxten avtar.

På en förnyelsemogen skogsfigur är avkastningen på tillväxten bara några procent. Då trädbeståndet blir äldre, kan avkastningen i värsta fall, till exempel till följd av rotröta, vara till och med negativ.

Enligt ett gammalt talesätt lönar det sig inte att lägga alla ägg i samma korg. Det lönar sig även för skogsägaren att sprida sin egendom på olika investeringsobjekt. Ett sätt att börja sprida sina placeringar är att sälja virke och investera avverkningsinkomsterna i andra typer av egendom.

God skogsvård ger avkastning över medeltalet.

TAPIO TILLI Chef för skogstjänster OP-Pohjola

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

23

n a l o k s s d r å S kogsv

Din plantskog behöver dig!

Ned med gräset, låt plantorna växa Efter planteringen får plantor på bördiga växtplatser lov att konkurrera om plats, ljus och näringsämnen med den övriga växtligheten. Gräs, dunört och hallon växer snabbare än barrträdsplantor. När du slår gräset ser du genast resultatet av ditt arbete och garanterar avkastning av din förnyelseinvestering. Du hinner ännu handla innan snön kommer! text Aino ässämäki, Annikka Selander bild suvi virta

1 2 24

Inspektera plantbeståndet Det lönar sig att inspektera beståndet som planterats på våren genast följande höst. Det är också bra att följa upp de bestånd som planterats under de två föregående åren. Om gräs och annan ytvegetation har fått växa över plantorna är det bäst att sätta igång med gräsbekämpningen.

Kom ihåg märkningen Plantor som växer på förnyelseytor med kraftig gräsväxt kan märkas ut genast efter odlingsarbetet.

Märk ut plantorna genom att slå ned en käpp bredvid plantan och binda ett fiberband kring käppen.

Så här hittar du plantan bättre bland gräset. Det är lättast att göra märkningen på våren innan gräset är högt.

3 4

Trampa ned eller slå Trampa gräset och övrig ytvegetation till marken på cirka en meters avstånd eller minst ett avstånd som motsvarar gräshöjden.

Gräset kan också slås. Man kan slå det till exempel med en skära, en lie, en röjkniv eller en röjsåg med triangelklinga.

Garantera att ditt plantbestånd växer En planta som befriats från gräs klarar sig under snön utan att brista. Gräsbekämpning minskar risken för skador eftersom snytbaggar, sorkar och svampsjukdomar undviker fritt växande plantor. Det lönar sig att inspektera beståndet igen på våren med tanke på skador, nytt gräs och lövsly.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Titta också på videon om gräsbekämpning i Skogs-tv:­www.metsatv.fi/heinan-torjunta.

DELTA I TÄVLINGEN

• När man märker

Anmäl skötselarbeten som gjorts före den 30 november till Skogscentralen och delta i utlottningen av röjsågar, lövskäror, röjknivar och digikameror.

ut en planta på våren är det lättare att hitta den bland gräset på hösten.

Trampa eller röj – delta och vinn!

Du kan delta på vår webbtjänst: skogscentralen.fi/ plantskog

• Gräsbekämp-

ningen hjälper plantan att klara sig över vintern utan att brista.

• Det är bra

att kontrollera plantbeståndets tillstånd höst och vår.

Tähän tulee uusi kuvitus

• En planta

behöver ett livsrum på minst en gräslängd.

et d r ä g n i n p Gräsabsetkeäsmkogsarbetet och lätt nterat lönsamt gara skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

25

jäGARE

i sikte

Vill du bli jägar e?

Alla jägare ska ha avlagt jägar examen. Jäga rexamen ordn as av lokala jaktvårds föreningar. Du kan förbereda dig inför examen ge nom att läsa boken Handbok för Jä gare eller genom at t gå en jägarku rs på 12 lektioner. Föru tom att ha teor etiska kunskaper ska jägaren kunna skjuta.

Skjutprov ordn as på flera orte r.

Då du har avla gt jägarexamen , ger jaktvårdsföreni ngen dig anvis ningar om hur du ska betala avgiften för det första jaktkor tet. I fortsättni ngen får du jaktkorte t årligen tillsa mmans med tidskrifte n Jägaren.

Allt började med änder och skogshönsfåglar men intresset väcktes på allvar då älgar och älghundar kom med i bilden.

Jakten har varit en kär hobby för Tarja Viinamäki-Mäläskä från Uleåborg i över 30 år. text Riitta niskanen bilder Pekka agarth

Mer information : www.riistaweb www.riistainfo.fi/se, .riista.fi > På sv enska

26

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

T

En populär hobby

I Finland finns cirka 300 000 jägare, det vill sä som har jaktkor ga personer t. Antalet stiger kontinu erligt.

Tarja Viinamäki-Mäläskä från Uleåborg deltar gärna i älgjakten. Även om hon inte ser skymten av en älg under jakten, är dagen lyckad eftersom hon har fått vandra i ljus och skugga i en doftande skog och i imponerande landskap.

Jakt är en bekant sysselsättning för Tarja Viinamäki-­ Mäläskä. Hon skaffade jaktkort för över trettio år sedan och i början jagade hon änder och skogshöns.

– 1986 hamnade jag i ett älgjaktlag. Då kom regeln att det ska finnas tio skyttar i laget i stället för de tidigare fem.

Hemma fick jag bara höra att nu avlägger du älgmärket och kommer med. Inte kunde jag väl protestera då mannen bestämde, skrattar hon.

Viinamäki-Mäläskä hade aldrig ens tänkt tanken att hon skulle bli en ”riktig” älgjägare. På den tiden var kvinnor sällsynta i älgjaktlagen. Hon hade dock några gånger varit med som drevkarl i ett älgjaktlag, där hennes man var ledare, och sett vad det handlar om.

– Jag blev genast entusiastisk eftersom jag tyckte att det var ett bevis på tillit då min man bad mig komma med. Han litade på att jag skulle lära mig skjuta också med gevär, och tyckte att den här jäntan skulle duga till älgjakt, ler Viinamäki-­Mäläskä.

Intresset för den nya hobbyn blev starkare då familjen skaffade hund. De köpte den första karelska björnhunden 1988.

Sedan dess har de alltid med på jakten haft en älghund som de själva skolat.

– När jag började samarbeta med hunden började jag se på jakten med nya ögon. Med hunden kommer jag mycket närmare älgen och naturen. Vi hör till den gamla skolan som vandrar tillsammans med hunden och inte bara släpper den lös och står och väntar.

Teamarbete i frisk luft Viinamäki-Mäläskä framhäver att jakthobbyn har många goda sidor.

– Älgjakten är teamarbete som alltid utförs i grupp och som kräver vars och ens insats, konstaterar hon. Den allra finaste stunden för henne var då hon för första gången fällde en älg för sin egen hund.

– Då upplevde jag väldigt starkt att jag hade lyckats. Hunden hade lyckats. Själv hade jag lyckats. Hela jaktlaget hade lyckats.

Jaktdagarna är aldrig likadana trots att gruppen rör sig inom samma område från år till år. Området är varje gång annorlunda beroende på månad, ljus och väderlek.

Viinamäki-Mäläskä har till vardags ett krävande arbete vid datorskärmen. Att hon får jaga och röra sig i naturen är en utomordentlig motvikt till arbetet.

– Då det börjar hända under en jakt, måste man lägga de vardagliga tankarna åt sidan och koncentrera sig. Dessutom ska man hela tiden veta var kompisarna är och var man själv är.

Klädd i keps och älgväst Älgjaktlagets jaktområde ligger på statens mark i Iso-Syöte i Pudasjärvi. Viinamäki-Mäläskä förbereder sig noggrant inför jakten. skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

27

Hon klär sig i goretex-byxor och jacka, då klarar hon sig i alla väder, och naturligtvis i älgväst som syns bra och som ökar säkerheten. På huvudet tar hon en keps och då vintern nalkas, en varm mössa.

Förr i tiden tog man på sig gummistövlar men de har fått ge vika för moderna vandringsskor. Långskaftade goretexskor stöder bra även i krävande terräng och håller fötterna torra. Jägarens utrustning inbegriper också en älgstudsare och en ryggsäck.

–Jag tar med mig en lätt ryggsäck som ändå innehåller allt nödvändigt, sammanfattar Viinamäki-Mäläskä.

I ryggsäcken bär hon en kniv med vilken hon kan tälja sig en korvpinne.

Dessutom använder hon vid behov kniven för att sticka älgen. Hon har också en snörstump om hon behöver hjälpa till att ta ur älgen och binda klövarna. För hunden har hon en kätting med vilken hon vid behov kan binda den vid ett träd. Mobiltelefonen behövs för att kunna vara i kontakt med de andra i jaktlaget.

För säkerhets skull har hon i ryggsäcken en kompass och en GPS-navigator – samt en ordentlig terrängkarta ifall hon under dagen hamnar utanför GPS-området eller apparaten går sönder.

En ordentlig matsäck tar Viinamäki-Mäläskä med sig för den händelse att jakten drar ut på tiden, kanske till och med över natten.

Hopkrupen i en buske När hunden får vittring på en älg, är det inte alltid hundägaren som skjuter älgen.

– Ståndskallet kan vara nära en passkytt som är på en plats med gynnsamma vindförhållanden. Med andra ord kan också andra i vårt jaktlag skjuta på ståndskallet av vår hund.

Den egna hunden deltar i älgjakten med ViinamäkiMäläskä och hennes man.

28

Som hjälpmedel kan man använda en dragskiva och en terränghjuling eller en snöskoter.

–Vi måste ändå beakta att vi rör oss mycket i nationalparker och på Natura-områden. Där är det inte tillåtet att köra med motorfordon. Då litar vi på muskelstyrka och kniv, konstaterar hon.

Jägaren respekterar naturen

Maken får gärna sköta passningen.

Stiger upp klockan fyra Paret Mäläskä är på älgjakt nästan varje veckoslut under hela jaktsäsongen, det vill säga från slutet av september till årets slut.

Förberedelserna inför jakten inleds redan föregående kväll.

– Vi tittar på väderprognoserna, i synnerhet vindriktningen. Enligt den bestämmer vi vilket område vi väljer. Vi tar också hänsyn till andra älgjaktlag som befinner sig inom samma område, berättar Viinamäki-Mäläskä.

Den egentliga jaktdagen startar tidigt, det är väckning klockan fyra på morgonen. Klockan sex är det dags att sätta sig i bilen med hundar och utrustning. Senast klockan sju träffas hela jaktlaget på den överenskomna mötesplatsen.

På jakten utgör Viinamäki-Mäläskä och hennes man ett team. En av dem går till fots i terrängen med hunden, den andra kör bilen till slutändan av området. På så sätt behöver de inte efter en lång dag vandra tillbaka genom hela jaktområdet.

Familjens jakthund har lärt sig samarbeta både med husse och matte. Oftast vandrar den med matte.

Ofta fälls älgen på ett ställe där det inte finns vägar i närheten. Då måste man stycka den på ort och ställe i terrängen.

Detta hände bland annat vid ViinamäkiMäläskäs första fällning.

Jägaren närmar sig alltid älgen i motvind för att den inte ska få vittring av ett nalkande hot. Det här kräver tålamod.

– Ibland kan du hamna för nära älgen.

Då inser du att älgen kommer att upptäcka dig om du rör dig det allra minsta. Då älgen tittar åt ditt håll kan det hända att du måste sitta hopkrupen och orörlig i en obekväm ställning. Först då älgen vänder huvudet åt ett annat håll vågar du röra dig, säger Viinamäki-Mäläskä.

Hon har fällt flera älgar – och det har inte hänt en enda gång att hon skadskjutit en älg.

– Det vore trist om jaktlagets ledare hade en hustru som han inte vågade be att uträtta någonting, skrattar hon.

Viinamäki-Mäläskä sticker alltid den älg hon fällt, men passningen får hennes man sköta.

Svårt att få ut älgen från skogen Älgjaktens sista arbetsskede är svettigast. Älgen som kan väga flera hundra kilo måste transporteras från skogen.

Viinamäki-Mäläskä betonar att jägaren inte får skada naturen.

– Vi får inte fördärva någonting avsiktligt. Vi använder stubbar då vi gör upp eld.

Då behöver vi inte skada levande träd. Om älgen måste hämtas med terränghjuling eller snöskoter ser vi till att inte skada växande träd eller annan vegetation.

– Skogen är inte bara i vårt bruk. Vi ska förhålla oss till någon annans egendom på samma sätt som till vår egen. Vi måste ta ansvar, poängterar hon.

På Viinamäki-Mäläskäs jaktområde växer det rikligt med granurskog. Ställvis är terrängen mjuka myrar som sedan plötsligt övergår i massiv tallskog. Kronan på verket är det imponerande landskap som öppnar sig från Iso-Syötes skogbevuxna höjder.

– Finast är en morgon då det har varit frost under natten. Snön har ännu inte fallit och höstens färger pryder träden och marken. Morgonen gryr, du står uppe på en höjd och tittar mot fjärran, beskriver Viinamäki-Mäläskä.

Färgprakten i skogen är överväldigande.

– Ibland känns det som om alla färger i världen finns just här. ●

Älgskador till flera miljoner euro År 2011 betalades nästan två miljoner euro i ersättningar till skogsägare för skador orsakade av älgar. Rekordåret 2009 uppgick beloppet till över fem miljoner euro. Den största faktorn som inverkar på mängden av skador är antalet älgar – ju större älgbestånd, desto större skador.

De faktiska skadorna är mer omfattande än ersättningarna: allt anmäls inte till Skogscentralen och de ersättningar som underskrider 170 euro utbetalas inte. Inte heller osynliga skador ersätts: vårtbjörk kan inte planteras på bördiga marker och tall kan inte planteras på kargare marker på grund av det stora älgbeståndet. skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

RÄTT TILL NATUREN Allemansrätten ger var och en som vistas i Finland rätt att utnyttja naturen, oavsett vem som är områdets ägare eller innehavare.

Enligt allemansrätten får du • röra dig till fots, åka skidor eller cykla överallt i naturen utom på gårdsplaner och områden som kan ta skada • tillfälligt vistas – till exempel tälta – på marker där det är tillåtet att röra sig enligt ovan • röra dig till fots, simma och tvätta dig i vattendrag samt färdas på isen • plocka vilda bär, svamp och blommor • meta och pimpelfiska.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Du får inte • störa eller orsaka olägenheter för andra • störa eller skada fågelbon och fågelungar eller renar eller vilt • fälla eller skada växande träd, ta torra eller omkullfallna träd, ris, mossa eller liknande på annans mark • göra upp öppen eld på annans mark utan tvingande skäl • störa hemfriden till exempel genom att slå läger alltför nära en bostad eller genom att föra oväsen • skräpa ned i naturen • köra ett motorfordon i terrängen utan tillstånd av markägaren • fiska eller jaga utan vederbörliga tillstånd.

29

H

Njut av

svampskörden Hösten är svampens tid. Ofta är det lättare att göra en kort svamputfärd än man tror. I år finns det dessutom riktigt med svamp i skogen. De snabbaste hinner ännu hitta trattkantareller: säsongen pågår ännu. Inte ens frostnätter avskräcker dessa läckra svampar med mild doft.

Trattkantareller hittar du vanligtvis i gamla barrskogar, i synnerhet i granskog, djupt insvepta i mossan. Men i år har det varit regnigt och därför förekommer det trattkantareller också i unga barrskogar och i lingonskogar. Mest trattkantareller finns det i Södra och Mellersta Finland men de kan växa till och med i Posio och Kuusamo.

Du kan plocka svamp var som helst, bara du undviker bebyggelse. Om du får så mycket svamp att du inte hinner använda allt då svampen är färsk, kan du torka resten. Ett bra trick är att riva svampen i strimlor och breda dem ut på ugnsgaller eller tidningspapper. Låt dem torka i några dagar.

30

Ostvännens trattkantarell so

(fyra portione

r)

ppa

1–2 lökar 1 msk olja 300 g trattk antareller 2 msk vetem jöl 4–5 dl vatten 1 vegetarisk bu ljong 5 dl mjölk 100 g smälteller färskost en aning drag on örtsalt (1 dl grädde) Hacka lökarn a fint och fräs i olja i en kastrull. Tillsät t trattkantare llerna i mindre bitar.

Tillred den ve ge tariska buljongen geno m att tillsätta buljongtärnin gen i varmt va tten.

Strö vetemjö l över lök-svam pblandningen oc h häll först i de n vegetariska bu ljongen och se dan mjölken i små portioner. Låt soppan koka upp.

Tillsätt kryddo rna och smältosten i små klickar. Sm aka av och tillsätt grädde om du vill.

Servera gott bröd till sopp an.

Irma Järvinen, Lasse Kosone n, Marita Jout järvi: Parhaat ruokasienet ja maukkaimma sieniherkut. W t SOY 1998.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

10 frågor 1

6

2

7

3

8

Var ligger huvudkontoret för Skogscentralens Offentliga tjänster?

Vilket år träder förändringarna i skogslagen sannolikt i kraft?

Var och när äger Skogsmässan 2012 rum?

Hur mycket livsrum behöver en planta minst?

Hur många jägare, det vill säga personer som har jaktkort, finns i Finland?

4

Hur identifierar sig användaren i tjänsten MinSkog.fi?

5

År 2011 användes 7,5 miljoner kubikmeter virke för att producera skogsenergi. Vilken är målsättningen för 2020?

9

I vilka två enheter indelades Skogscentralen vid omorganiseringen?

1. I Lahtis, köpcentret Trio.

2. I Helsingfors mässcentrum i november.

3. 60 år.

4. Genom webbankens identifieringssystem.

5. 13,5 miljoner kubikmeter.

6. 2014 7. En gräslängd.

8. Cirka 300 000.

9. Enheten för Offentliga tjänster och affärsenheten Skogstjänster.

10. Nej. Man får inte heller ta torkade eller omkullfallna träd.

Hur många år fyller Rullajakkara-pallen från Jukka-leksaker i år?

10

Får man enligt allemansrätten plocka ris och mossa på någon annans mark?

Ge respons om tidskriften och vinn snöskor!

BESTÄLLNING AV WEBBTIDSKRIFT Läs tidskriften på webben i fortsättningen!

Portot betalt

Uppdatera också dina kontaktuppgifter för information från Skogscentralen.

SKOGSCENTRALEN OFFENTLIGA TJÄNSTER KUNDTIDNING 2012

tar din MinSkog.fiwebben skog till

Nya generationer

kontakten till skogen håller Målet är att öka skogsenergin

4

tips för plantornas bästa LÅNGSAM TILLVÄXT, SÄKER AVKASTNING

Naturen till nytta och

nöje

Det är lätt och snabbt att svara!

1. Logga in dig på adressen www.mcipress.fi/metsaan 2. Mata in nummerserien 677522 3. Nu kan du besvara frågorna genom att klicka på Sänd.

Lycka till i utlottningen!

Du kan svara på läsarenkäten inom två veckor efter att tidskriften har kommit ut. Du kan delta i enkäten i samband med varje nummer men bara med ett svar per nummer. Enkäten och utlottningen gäller tidskrifter som kommer ut under höstsäsongen 2012. Alla som svarat deltar i utlottningen. Priset lottas ut 2.1.2013. Vinnaren meddelas per e-post eller per brev.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Alla som har svarat deltar i utlottningen av snöskor vars värde är cirka 100 euro.

Ja, tack! I fortsättningen vill jag läsa tidskriften Min Skog på webben. Nedan finns mina uppdaterade kontaktuppgifter för information från Skogscentralen.

Nej tack, jag vill också i fortsättningen ha en tryckt tidskrift. Nedan finns mina uppdaterade kontaktuppgifter för kommunikationen vid Skogscentralen Skogsägarens namn

Finlands skogscentral, Offentliga tjänster

Postadress Telefon E-post (e-postuppgifter lämnas inte ut till utomstående instanser)

Avtalskod: 5019868 000003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Kommun där skogsfastigheten ligger Fastighetsbeteckning eller registernummer (om du vet det) Du kan också svara på vår webbplats: skogscentralen.fi/minskog-tidskrift Skogscentralen upprätthåller ett register över kontaktuppgifter till de privata skogsägarna i Finland för att uträtta myndighetsärenden och för informeringsändamål.

31

Skogscentralen finns till för skogsägarna

Skogscentralen är skogsbranschens riksomfattande expertorganisation med en stark lokal förankring. Vi står till tjänst i 13 regioner i olika delar av landet. Huvudkontoret ligger i Lahtis.

Skogscentralen består av två enheter: Offentliga tjänster och Skogstjänster. Offentliga tjänster främjar en mångsidig användning av skogar och virke och utvecklar branschen. Skogstjänster är en affärsenhet som producerar tjänster till skogsägare och aktörer inom branschen.

Offentliga tjänster till skogsägarna • MinSkog.fi (öppnas i november 2012) • Min Skog Ägor och Jobb förmedlar arbetsobjekt på webben • Min Skog ABC-evenemang och material, Min Skog-grundkurser • Praktisk vägledning och rådgivning • METSO-programmet för bevarande av skogarnas biologiska mångfald och miljöstödsavtal • Skogsdatatjänster • Tjänster för finansiering och granskning Läs mer om vår verksamhet: www.skogscentralen.fi

Du hittar oss också på Facebook: facebook.com/suomenmetsakeskus