Min Skog

SKOGSCENTRALEN OFFENTLIGA TJÄNSTER KUNDTIDNING

1 | 2013

ar din MinSkog.fi t ben skog till web

Hjälp på webben för

amatörer Och veteraner Rallyföraren blev skogsägare

5

tips för plantering

NYA SKOGSLAGEN

SKOGSHOBBY FöRENAR FAMILJEN

1

| 2013

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

3 Ledaren 4

På bastulaven

Granpanelen står sig.

6 Virkesmarknaden

Virkesförsäljningen under de första veckorna 2013.

7 Nyheter

11

Juristen svarar

Svaren belyser hur man bildar en

sammanslutning och drar nytta av skogsavdraget.

12

Skogen loggade in på webben

E-tjänsten MinSkog.fi lämpar sig för såväl erfarna användare som nybörjare.

”

12

Det är bra att ha en kompis med sig.

Man vet aldrig vad som kan hända. s. 26

18

21

Att böja trä

t njuta Komenihåvgåralitga doften d av gen! i sko

Utnyttja den egna skogen Tommi Mäkinen drar nytta av sina skogar på flera olika sätt.

Den nya skogslagen.

22

Skogsvårdsskolan

26

Gemensamt intresse för fåglar

26

Välj en säker förnyelsemetod och ta hand om plantorna.

Fågelintresset är ett gemensamt nöje för Jouni Lamminmäkis familj.

30

Nära naturen

31

10 frågor

SVARA PÅ LÄSARENKÄTEN S. 31 och vinn en Hennessy Hammockhängmatta med integrerat tält!

Bygg Finlands bästa fågelholk.

UTGIVARE Finlands skogscentral, offentliga tjänster, PB 40, 15111 Lahtis VÄXEL 029 432 400 SKOGSRÅDGIVNING vardagar kl. 8–16,

tfn 029 432 407 eller kundtjanst@skogscentralen.fi CHEFREDAKTÖR Tuovi Rautjoki REDIGERING OCH LAYOUT MCI Press Oy ­ DRESSÄNDRINGAR minskog-tidning@skogscentralen.fi PÄRMBILD Mikko Vähäniitty TRYCK ScanWeb Oy ISSN 1797-2310 A UPPLAGA 175 000 st Copyright © MCI Press Oy Tidskriftens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material.

Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt.

2

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Ledaren

Nyliberalism och mångfald

I

skrivande stund är beredningen av den nya skogslagen på slutrakan. Speciellt två frågor i utkastet och i den diskussionen som förts har gett mig huvudbry. Å ena sidan har lagändringen ansetts vara en historisk händelse, medan å andra sidan de faktiska förändringar som lagen medför har konstaterats bli små.

Jag är benägen att luta åt historisk händelse, eftersom den nya lagen innebär en förändrad politisk linje i och med att gränserna för slutavverkning slopas. Tanken på en skogsägare som överväger vilken ägandeform som ger bästa möjliga avkastning från hans skogsinnehav, avviker kraftigt från det gamla tänkesättet med en skogspolitik och en lagstiftning som baserade sig på maximal produktion av råvara.

Idag på 2010-talet övertas skogspolitiken i nyliberalismens namn av en linje som betonar skogsägarens beslutanderätt och ekonomiska frihet. Förändringen är förståelig eftersom skogstillgångarna i vårt land är rikliga. Vi kunde använda betydligt mer virke än vi gör idag utan att skada det hållbara skogsbruket.

Under decenniernas gång har vi lyft skogstillgångarna i ett ursprungligen fattigt land, till en så god nivå att vi inte längre behöver oroa oss för om råvaran räcker till. Samtidigt har näringsstrukturen blivit mångsidigare. Även skogssektorns roll som välfärdsskapare har blivit smalare då industrin har gått ner. Visserligen har man igen med anledning av finanskrisen konstaterat att näringsverksamhet som grundar sig på förädling av inhemsk råvara, trots allt är ganska viktig för den finländska välfärden.

I diskussionen om den nya lagen har deltagarna varit bekymrade över hur mångfalden i skogarna ska tryggas. Just vid denna fråga fäster lagutkastet emellertid särskild vikt, genom att de begränsningar som gäller behandling av särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen och det faktum att objekten är små till sin areal, har inkluderats i skogslagen i enlighet med grundlagen.

Enligt dem som ställt sig kritiska till lagutkastet kommer lagen att minska andelen gamla skogar och därmed mängden död ved.

Dessutom anser de att lagutkastet ger sämre förutsättningar för tryggandet av arter i viktiga livsmiljöer. Enligt den senaste listan över hotade arter i Finland har andelen hotade skogsarter i förhållande till alla hotade arter blivit mindre.

Utvecklingen har gått i positiv riktning uttryckligen i skogarna – inte på torvmarker, på stränder eller i övriga livsmiljöer. Av detta kan vi dra slutsatsen att mångfalden har ökat i ekonomiskogarna tack vare de metoder man gick in för på 1990-talet. Jag tror inte, att den här inom skogsbruket etablerade verksamhetsmodellen kommer att försvinna när den nya lagen träder i kraft.

ANNA RAKEMAA skogsdirektör Skogscentralen, offentliga tjänster

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

3

AV TRÄ Inhemsk asp är svår att få tag på Al och asp som Harvia använder importeras färdigt hyvlad från Estland eftersom företaget får tag på finländsk asp endast i väldigt små partier.

Enligt direktör Vesa Vehmaa är orsaken till bristen på asp och al att endast tjugo procent av aspvirket duger för bastuproduktionen.

Till exempel färgfel är vanliga.

Varför är virket bättre i Estland?

– Där tas allt till vara. Aspen av hög kvalitet transporteras till Finland. Det kvistiga virket stannar i Estland och det används till egna lavar eller till exempel till möbler, upplyser Vehmaa.

4

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

text MAIJU RISTKARI bilder HARVIA OY

Bastuvirke

som tål värme

EN GOD BASTU väcker intresse också utanför Finland. Harvia grundades i Muurame 1950. Företaget började som ett konstsmideri som tillverkade prydnadsföremål av alla slag. Idag är Harvia en av världens ledande tillverkare av bastuaggregat och bastuugnar och en av de största bastutillverkarna.

Harvias produkter exporteras till 65 länder. Dessutom har Harvia en fabrik i Kina som producerar bastur för den lokala marknaden.

När Harvia började bygga bastur i början av nittiotalet gjordes panelerna av finländsk gran och tall.

Idag omfattar sortimentet även paneler av asp och al. Färdigt hyvlad barrved transporteras till fabriken från Keuru och Kalajoki. Asp och al kommer från Estland. På fabriken hyvlas och fräses några specialprofiler, men bara i liten utsträckning. I någon mån behöver Harvia dessutom såga och limma virke.

Lavvirket kan behandlas med färg och paraffinolja. I färgbehandlingen doppas lavdelarna i en över två meter lång bassäng. Delarna som inte ryms i bassängen sprutmålas. När färgen har torkat behandlas ytorna med paraffinolja som gör att virket inte upptar smuts. Eftersom oljan sugs in i virket bevaras panelens naturliga egenskaper nästan oförändrade.

Speciellt värmebehandlat virke är lämpligt material för bastubygge. Lavar av inhemsk gran tål dock fukt allra bäst. Gran behöver inte nödvändigtvis behandlas ens med bastulack.

De hetaste bastutrenderna just nu är vit inredning och så kallade inredningsskivor. Men traditionellt granvirke står sig – bekanta granpanelade bastur utgör fortfarande hälften av Harvias bastuproduktion. ●

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

5

Virkesmarknaden

text ANTTI PAJULA ledande expert på fastighetsstruktur Skogscentralen, offentliga tjänster

under de första veckorna 2013

Under de första veckorna 2013 har skogsägarna sålt mer virke än under de närmast föregående åren. Skogsindustrin rf:s medlemsköpare noterade under veckorna 1–8 virkesaffärer på nästan 4,5 miljoner kubikmeter. Volymen överstiger volymen för motsvarande tid i fjol, trots att virket från stormskadad skog satte fart på virkesförsäljningen 2012. Virkesförsäljningsvolymen i början av 2013 når dock inte rekordnivån.

Stabilitet gynnar virkesförsäljningen

Virkesförsäljning från privata skogar veckorna 1–8 (Skogsindustrin rf:s medlemsköpare)

m3

I början av 2013

7 000 000

var virkesförsäljningen större än under de föregående åren.

6 000 000 5 000 000 4 000 000

Den bästa prisnivån för virke har traditionellt nåtts under hösten, men under de tre senaste åren har det i stället skett under tiden maj-juli.

Detta är naturligt eftersom försäljningen av de bästa sommar- och menföresstämplingarna är livligast på våren och sommaren.

De stabila priserna och också annan typ av stabilitet hjälper virkesförsäljningen. Stormskador och tidsbundna skattelättnader ökar tillfälligt utbudet på virke, men på längre sikt verkar deras inverkan bli motsatt.

3 000 000 2 000 000

0 2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Medelrotpriserna per månad i hela landet 2011–2013

€/m3 70 60 50 Talltimmer Grantimmer Björktimmer Tallmassaved Granmassaved Björkmassaved

40 30 20 10 0 2011

De aktuella virkespriserna hittar du på skogscentralen. fi/hakkuut/puunhintatilasto

6

2012

Källa: Skogsforskningsinstitutet/Metinfo

– Skogsindustrin är nöjd med virkesförsäljningen under de första veckorna 2013, upplyser skogschef Jorma Länsitalo på Stora Enso.

– Några självständiga sågverk skulle förstås ha velat ha fler timmerstämplingsposter på marknaden. Också vintern har varit gynnsammare med tanke på virkesuttaget än under de föregående åren och därför har fabrikernas virkesförsörjning varit problemfri efter höstens regnperiod. Kylan kom tidigt, och det var bra. Vi har inte heller haft några extrema köldperioder som hade kunnat stoppa avverkningsmaskinerna, fortsätter Länsitalo.

Utnyttjandegraden av fabrikernas kapacitet verkar också hålla sig på en hög nivå. Detta innebär att fabrikerna behöver en jämn ström av inhemskt virke även under resten av året. På våren och i början av sommaren riktas fabrikernas största intresse mot timmerstämplingar där virke kan tas ut under sommaren och under menförestid. Efterfrågan på talltimmer är fortfarande lite större än efterfrågan på grantimmer, men inte säger man nej till gran heller. När det gäller massaved är bristen på björk störst i dagens läge. Efterfrågan på energived har ökat tack vare somrar som har varit ogynnsamma för torvtäkt. Sammanfattningsvis är efterfrågan på de olika virkestyperna jämnare än på länge.

- Skogsägarna och skogsindustrin har nu alla förutsättningar för att göra det innevarande året till det bästa virkesförsäljningsåret på länge, tillägger Länsitalo.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

grafik MCI PRESS

Alla virkesslag säljer nu

1 000 000

På Skogscentralen deltar praktikanterna bland annat i insamlingen av skogsdata.

nyheter

ÄR DU FINLANDS BÄSTA VEDHUGGARE?

Bild: Jorma Jyrkilä

Fiskars och Skogscentralen ordnar en FM-tävling i vedhuggning, och kvaltävlingar äger rum på sex orter mellan april och oktober. Kvaltävlingarna sållar fram sammanlagt åtta män och åtta kvinnor för finalen som går av stapeln på Skogsmässan i Helsingfors 23–24.11.2013.

Kvaltävlingar ordnas på följande orter: Lempäälä Ideapark 13.4, Klapipäivä Joensuu 7-8.6, Silva Seinäjoki 5-6.7, Farmari Keminmaa, 17.8, Perhemetsäpäivä S:t Michel 5.10, Enemmän metsästä Askola 10.10, Maakunnan metsäpäivä

Yrkeskunskap genom praktik

Tävlingsinstruktioner och anmälningar: fin-fi.fiskars.com

”Erfarenheterna från Skogscentralen var positiva och ökar intresset hos framtida arbetsgivare”,

Läs mer nyheter på www.skogscentralen.fi

Skogscentralen anställer varje år sommarpraktikanter för kontors- och fältuppgifter i skogsbranschen.

Praktikplatser finns i olika delar av landet. Praktikperioderna är längre än normalt, de längsta är åtta månader. På så vis hinner personalen bättre introducera ungdomarna i arbetsuppgifterna och båda parter drar nytta av praktikperioden.

Många praktikplatser förutsätter studier i skogsbranschen men det finns även uppgifter som inte kräver skogliga studier. Många praktikanter jobbar med att samla in beståndsdata under fältsäsongen. Kunskaper i mätning av skog utgör ryggraden för en skogsfackmans kompetens.

När man söker jobb är det en merit om man har praktikanterfarenhet av mätningsuppgifter.

Laura Berg är en 24-årig skogsbruksingenjör (YH) från Kuusankoski i Kymmenedalen. Hon har jobbat som praktikant på Skogscentralen under två tidigare år.

- Praktiken på Skogscentralen var en möjlighet att hitta jobb i Kymmenedalen inom min egen bransch. Jag skötte fältinventeringsuppgifter och i praktiken innebar jobbet att jag inventerade plantbestånd och gjorde åtgärdsförslag, berättar Laura.

Ansökningstiden för Skogscentralens praktikplatser äger rum i början av året men det lönar sig höra sig för om lediga platser på regionenheterna året om. Skogscentralen ger dessutom många unga en möjlighet att avlägga lärdomsprovet som en del av olika utvecklingsprojekt i skogsbranschen.

säger skogsbruksingenjör LAURA BERG

Läs mer på skogscentralen.fi/praktik-och-lardomsprov

Bioenergin har en ljus framtid Skogscentralen deltar i beredningen av ett utvecklingsprogram som främjar företagarverksamhet i anslutning till produktion och användning av förnybar energi. Detta är ett unikt tillfälle för Skogscentralen att medverka inför den kommande EU-programperioden.

Bioenergibranschen har redan länge vuxit kraftigt. I det nationella skogsprogrammet riktas stora förvänt-

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

ningar mot bioenergi, som förmodas ersätta de arbetsplatser som förlorats inom pappersindustrin.

De höga förväntningarna på förnybar energi gör det möjligt för bioenergibranschen att växa till en tredje stöttepelare för skogsindustrin vid sidan av sågverksamhet och pappersproduktion. Lilla Finland kan bli en stormakt inom den europeiska bioenergibranschen.

Läs hela artikeln på webben: skogscentralen.fi/webbartiklar 7

HUR CEMÄRKER MAN BYGGPRODUKTER? Från och med början av juli ska största delen av byggprodukterna vara CE-märkta. CE-märkningen garanterar att produkten uppfyller tillverknings- och säkerhetskraven. Det är på företagens ansvar att skaffa CE-märkningen. Stora företag är redan medvetna om den obligatoriska CE-märkningen men det nya kravet kan överraska till exempel små sågverk.

Skogscentralens projekt RakPuuCE hjälper småföretag att ta fram nödvändiga dokument och lära sig mer om kvalitetskraven.

Läs hela artikeln på webben: skogscentralen.fi/ webbartiklar

MYSIG BASTU VANN FOTOTÄVLINGEN

Evenemang 8

Vedjippot Klapipäivä 13.4 Lempäälä På det här jippot möts producenter och köpare av brännved. Programmet omfattar bland annat arbetsvisningar och tävlingar. Barnen kan hugga ved virtuellt i det lekfulla Mottimestari-spelet.

Skogscentralen har öppnat ett nytt servicekontor för skogsägare i Böle i Helsingfors. Kontoret fungerar med tidsbeställning. Verksamheten omfattar förutom personlig rådgivning även några informationsmöten på vardagskvällar.

– I huvudstadsregionen bor över 25 000 skogsägare och antalet växer hela tiden.

Vi vill hålla en så låg tröskel som möjligt för skogsägarna att komma och diskutera sin skog och hur den ska skötas. Tillsvidare kan kunderna beställa tid per telefon eller per e-post. Senare i vår tar vi också i bruk ett elektroniskt system för tidsbeställning, upplyser Lars-Åke Ekman som är ledande expert på rådgivning och ansvarar för verksamheten.

Du kan boka tid på servicekontoret i Böle oavsett var din skogsfastighet ligger. Du får personlig rådgivning både på svenska och finska. Vårt program hittar du i evenemangskalendern på Skogscentralens webbplats. skogscentralen.fi/evenemang

Päivi Huusko vann fototävlingen Skog i sinnet med sin bild på en rökbastu.

– Utan träd skulle den här bilden inte existera. Rökbastun som ligger i byn Kuusiranta Vuolijoki i Kajanaland har eldats med björk, gran och al redan i över sjuttio år.

Rökbastuns svarta väggar är ett bevis på att virke håller över generationerna. Den här rökbastun är världens bästa vedeldade bastu, anser Huusko.

Huusko får möjlighet att jämföra olika bastur under en spaweekend.

Vinnaren valdes av en jury som bestod av anställda på Skogscentralen.

Du kan se alla bilder på Skogscentralens Facebooksida. facebook.com/suomenmetsakeskus

Skogsägarna i huvudstadsregionen har fått ett nytt servicekontor

Farmari-mässan i Seinäjoki har en väl tilltagen skogsavdelning Farmari-mässan brer ut sig på det sjutton hektar stora området kring Seinäjoki Areena och simhallen-idrottshuset under tiden 3–6.7.2013. Skogsavdelningen på Farmari-mässan byggs upp av Skogscentralen och Skogsägarförbundet i samarbete med ProAgria Södra Österbotten.

– Vi vill att skogsavdelningen ska få en bra synlighet vid sidan av jordbruket. Med temat ”En miljon kubikmeter mer” lyfter vi upp de olika möjligheterna att dra nytta av skogen. Andra centrala teman är tjänsten MinSkog.fi och den kraftigt växande energibranschen, lovar chefen för främjandetjänster Pertti Mäki-Hakola som svarar för evenemanget på Skogscentralens regionenhet Södra och Mellersta Österbotten.

Skogscentralens och Skogsägarförbundets gemensamma mål är förutom att ge skogsbranschen större synlighet också att utöka efterfrågan på skogsprodukter, göra branschen mer lockande och skapa tillväxt och lönsamhet i branschen.

Pricka in Farmari-mässan i din kalender redan nu! Mer information är tillgänglig på farmari.net.

Röjsågskurs 4.5 Kouvola (även andra orter) På kursen lär du dig principerna för plantskogsvård och olika arbetssätt. Du kan ta med din egen röjsåg.

Mennään metsään – skogsdag för hela familjen 11.5 Kajana

Skogsfärdighetstävling 25.5 S:t Michel (Otava) Skogsägare och 4H-ungdomar tävlar i skogsfärdighet.

Naturstigen erbjuder uppgifter för hela familjen.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

nyheter

SKOGSUTSTÄLLNINGEN SILVA I JOENSUU CENTRUM Den evenemangsrika veckan inför Silva 2013 kulminerar i skogsutställningen 7–8.6. De huvudsakliga arrangörerna är Skogscentralen och ProAgria Norra Karelen. Utställningsområdet ligger mitt i staden, det är öppet för alla och inträdet är gratis.

– Silva är avsedd för alla som är intresserade av skog.

Dessutom hoppas vi att vi når så många skogsägare, skogsfackmän och speciellt ungdomar som möjligt. I år har vi flyttat mässan till Joensuu centrum för att det ska vara ännu lättare att nå oss, berättar Anu Pesonen från ProAgria Norra Karelen.

– Försäljningen av utställningsavdelningar pågår redan.

På Silvamässan får företagen en god synlighet. Skogsbranschens aktörer deltar på bred front i genomförandet av mässan. Skogscentralen och ProAgria har stora egna avdelningar.

Vi står till tjänst på ort och ställe och ger bland annat råd i hur man sköter ett generationsskifte på en skogsfastighet och på en gårdsbruksenhet, berättar Leila Laukkanen från Skogscentralen.

Silva fö2r5vä0n0ta0s locka es besökJaroeen–suvui! s i

Läs mer om Silva på silvafair.fi och på facebook.com/SilvaMetsa

Undvik angrepp av barkborrar

Kom ihåg att bekämpa rotticka!

SKOGSCENTRALEN UTBETALAR KEMERASTÖD för bekämpning av rotticka. Försäkra dig om att din virkesköpare tar hand om bekämpningen av rotticka i samband med barrskogsavverkning.

Kurs i att identifiera lämpliga skyddsobjekt 11.5 Kouvola Delta i kursen som ordnas världens miljödag 5.6 till ära, och lär dig identifiera objekt som lämpar sig för frivilligt skydd enligt METSO-programmet.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

TIPS!

Barkborren förökar sig i maj-juni i färskt tall- och granvirke och i vindfällen. I en färsk stock kan det bo 1 000–3 000 barkborrar som producerar 5–10 gånger så många nya insekter. Det behövs cirka 4 000 barkborrar för att döda en växande gran. Se därför till att transportera bort virket från skogen senast inom juli månad. Då hinner inte en ny generation tar sig till förnan, eller under varma somrar direkt till de växande träden.

Under torra och varma somrar minskar speciellt äldre granars förmåga att försvara sig mot angrepp av granbarkborre. Döda stående träd eller träd vars bark har fallit av är tecken på angrepp, men i det skedet har barkborrarna redan tappat intresset för träden. Med tanke på barkborreskador är de döda träden inte längre något problem utan kan lämnas kvar i skogen om man inte har någon annan användning för dem. Om du upptäcker skador i din skog ta kontakt med en skogsfackman.

Skoglig evenemangskväll med dans 25.5 Siikajoki 16.8 Kangasniemi Aktuell information om skogsfrågor till skogsägare, och dans.

Färdighetsprovet för naturvårdskortet 6.6 Lahtis 29.8 Tavastehus (även andra orter)

LÄS MER OM EVENEMANG:

skogscentralen .fi/ evenemang

Med Skogsbrukets naturvårdskort kan en skogsfackman visa sina arbetsgivare att han eller hon är insatt i frågor som rör naturvård i ekonomiskogar.

9

Östra Finland lockar unga till skogliga yrken Skogscentralens regionenhet i Norra Karelen ger ungdomar en mångsidig information om yrken och utbildningsmöjligheter i skogsbranschen. Målgruppen för projektet är ungdomar i årskurs nio i grundskolan och värnpliktiga vid Norra Karelens brigad som under sin värnpliktstid får utbildning i att köra tunga fordon. Webbplatsen Metsäopetus.fi ger med hjälp av bild- och filmmaterial ungdomar information på både finska och svenska.

I ett projekt som Skogscentralen leder, har man även skapat en modell för att ge studerande erfarenheter av att fungera som arbetsledare. Modellen som har likheter med ett andelslag har tagits fram i samarbete med skogsstuderande. Projektchef Risto Julkunen på Skogscentralen är nöjd med erfarenheterna. Han önskar att modellen ska introduceras även i andra delar av Finland.

Läs hela artikeln på webben: skogscentralen.fi/webbartiklar

SKOGEN ÖKAR DEN MENTALA HÄLSAN

P

rojektet ”Hyvän mielen metsäkävely” har som mål att öka ungdomars mentala hälsa med hjälp av vistelse i skogsmiljö.

Projektet är gemensamt för Skogscentralen och Föreningen för Mental Hälsa i Finland. Den första skogsstigen öppnas i Tammerfors i maj och efter det utvidgas verksamheten till mer än tio orter. Tillsammans med Skogscentralen deltar Aamulehti, tidskriften Aarre, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio, Arbonaut Oy, Jita Oy, Forststyrelsen, Skogsforskningsinstitutet och UPM Skog.

Läs mer på skogscentralen.fi/webbartiklar

MINNESLISTA FÖR NYA SKOGSÄGARE ATT SÖKA LAGFART • Ansök om lagfart för fastigheten hos lantmäteribyrån på den ort där fastigheten ligger, inom sex månader efter att du undertecknat åtkomsthandlingen (köpebrev, bytesbrev, gåvobrev eller arvskifteshandling).

• Fyll i lagfartsansökan och lämna in åtkomsthandlingen och bilagorna i original. Bifoga dessutom en kopia på åtkomsthandlingen och en kopia på varje bilaga. Om det har varit frågan om överlåtelse mot vederlag (köp eller byte mot vederlag) ska du även bifoga ett kvitto på betald överlåtelseskatt.

• Lantmäteriverket uppbär en avgift för behandlingen av ett lagfartsärende.

Från början av år 2013 är avgiften 107 € per fastighet.

ATT BLI MOMSSKYLDIG SKOGSÄGARE • Om du är nybliven skogsägare lönar det sig att bli momsskyldig frivilligt. Det kan du göra avgiftsfritt på en skattebyrå.

• Som momsskyldig får du de momsbelopp som har ingått i priserna för skogsbrukets maskiner, förnödenheter och tjänster i skatteåterbäring, till sitt fulla belopp. Dessutom betalar virkesköparen dig 24 procent moms på virkesaffärens belopp.

• Med en så kallad periodskattedeklaration som lämnas in senast 28.2 ska du anmäla till skattemyndigheten den moms du har fått och betalat under kalenderåret. Du kan lämna in deklarationen på webben eller på en pappersblankett.

• Om du under året har fått mer moms än du har betalat ska du betala skillnaden till skattemyndigheten. Beloppet ska vara inbetalt på skattemyndighetens konto senast 28.2 och du ska använda ditt eget referensnummer vid inbetalningen.

10

METSO erjuder alternativ Inom ramen för METSO-programmet kan skogsägaren ingå ett tidsbundet miljöstödsavtal, eller ett permanent skyddsavtal för att skydda den biologiska mångfalden. Skogscentralen fattar beslut om miljöstödsavtalen som lämpar sig för objekt som är små till arealen, till exempel bäckar, källor, lundar, kärr och stup. Avtalstiden är tio år. Under den tiden får skogen inte utnyttjas ekonomiskt. Större objekt skyddas av Närings-, trafik- och miljöcentralerna som ingår avtal för att skydda till exempel våtmarker, gamla skogar och lundar. En viktig del av METSOprogrammet utgörs av utbildning och utfärder.

Skogscentralen har dessutom flera egna naturvårdsprojekt och bidrar till mångfalden även i olika samarbetspartnersnätverk. skogscentralen.fi/metso-kohteet skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Juristen svarar Oskiftat dödsbo Hur kan man omvandla ett oskiftat dödsbo till en sammanslutning?

D

elägare i ett dödsbo är den avlidnas arvingar, den efterlevande maken eller makan enligt giftorätt fram till delningen, och eventuella mottagare av ett universaltestamente. Delägarna förvaltar kvarlåtenskapen tillsammans.

Inkomsterna av skog och de utgifter som skötseln av skogen föranleder hör till dödsboet som beskattas som en självständig skattskyldig.

Dödsboets inkomster eller underskott överförs inte på delägarnas personliga beskattning.

Beskattningssammanslutning är en sammanslutning av två eller flera personer, vars syfte är odling eller förvaltning av en fastighet. Beskattningssammanslutningen är bara en beräkningsenhet eftersom fastigheten ägs av delägarna i förhållande till kvotdelarna, och varje delägare själv betalar skatt för sin egen andel. Som i ett dödsbo kräver beslutsfattandet inom sammanslutningen i regel enighet mellan delägarna.

Ett dödsbo omvandlas till en beskattningssammanslutning genom ett arvskiftesavtal. Om den efterlevande maken eller makan är delägare i dödsboet ska man också göra en delning där den sammanlagda besparingen av den avlidnas och den efterlevande makens eller makans egendom delas mellan den efterlevande maken/makan och arvingarna. En skogsfastighet som hör till dödsboet delas egentligen inte när man bildar en beskattningssammanslutning, utan i avtalet fastställer man delägarnas ägarandelar i fastigheten.

En beskattningssammanslutning bildas när ett avtal undertecknat av delägarna i ett dödsbo och två ojäviga vittnen, överlämnas till skattemyndigheten. På basis av arvskiftesavtalet söker man förtydligande lagfart på fastigheten.

Omvandlingen av ett dödsbo till en sammanslutning är förknippad med skattemässiga fördelar. Exempelvis i överlåtelser mot vederlag av bestämda delar av fastigheter som hör till sammanslutningen bildas en skogsavdragsgrund också i de fall då överlåtelserna görs inom sammanslutningen och storleken på den skog som sammanslutningen förvaltar inte blir större. Överlåtelsevinsten av en sammanslutnings andel är inte skattepliktig inkomst i handel mellan nära anförvanter som uppfyller förutsättningarna i 46 § i inkomstskattelagen. I handel med ett dödsbos andel kan man inte få motsvarande förmån, även om andelen bara består av en andel

Janne Uitamo ledande föredragande, JM, AFM Skogscentralen, offentliga tjänster

Vilande skogsavdrag Vad betyder vilande skogsavdrag och när har en skogsägare möjlighet att utnyttja det?

S

kogsavdrag innebär att man kan dra av en del av anskaffningsutgiften för skogen från skogsbrukets kapitalinkomster. Skogsavdraget tillämpas på skog som förvärvats mot vederlag efter att inkomstskattelagen trädde i kraft den 1 januari 1993. Förvärv utan vederlag ger inte rätt till skogsavdrag. Man kan också göra skogsavdrag från kapitalinkomst från skog som erhållits utan vederlag som arv, gåva eller på annat sätt, om den föregående ägaren har haft rätt till avdraget och det fortfarande finns skogsavdragsgrund kvar.

Endast en fysisk person, ett dödsbo och en beskattningssammanslutning som har bildats av dessa samt en samfälld förmån kan göra skogsavdrag. Ett samfund eller en näringssammanslutning kan inte göra skogsavdrag.

Anskaffningsutgiften för skog är skogens (mark och trädbestånd) andel av köpesumman eller annat vederlag för fastighet eller areal.

Skogsavdragets maximibelopp, den så kallade skogsavdragsgrunden, är 60 procent av anskaffningsutgiften för skogen. Uppföljningen av skogsavdragsgrunden har sedan 2008 varit skogsägarspecifik, medan man tidigare tillämpade ett fastighetsspecifikt förfarande. Skogsavdragets årliga maximibelopp är 60 procent av den skattepliktiga kapitalinkomsten från skogsavdragsgilla fastigheter.

Beskattningen av inkomst från skogsbruk ändrades genom inkomstskattelagen, som trädde i kraft i början av 1993, till att gälla kapitalinkomster som baserar sig på verkliga utgifter och inkomster. Den gamla arealbeskattningen kvarstod emellertid under övergångsperioden 1993–2005 som ett parallellt beskattningssystem. För skogsägare som under övergångsperioden valde arealbeskattningen bildades anskaffningsutgiften för skogen och skogsavdragsgrunden av de skogsfastigheter som de skaffade under övergångsperioden.

De fick emellertid inte avdrags-berättigande kapitalinkomst från skogsbruk. Avdragsrätten blev därför vilande och började tillämpas först efter övergångsperiodens slut.

Möjligheten att använda skogsavdraget för begränsat skattskyldiga skogsägare, det vill säga sådana som bor permanent utomlands, blev verklig med skatteåret 2010, när man övergick från källbeskattning till beskattning av kapitalinkomster från skogsbruk. Också för begränsat skattskyldiga skogsägare har en skogsavdragsgrund kunnat bildas av de fastigheter som de skaffade 1993–2009.

i en skogsfastighet. skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

11

Skogsägarna har med iver tagit emot MinSkog.fi som öppnade i november. text lari malmberg bilder MIKKO VÄHÄNIITTY

Skogen

loggade in på webben

12 12

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Diskussionen fortsätter på Facebook!

Skogdata som finns på webben kan man även utnyttja när man är i skogen.

Esko Romppainen (t.v.), Leila Hänninen och Erkki Lahma bekantar sig med MinSkog.fi. skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

13

MinSkog.fi visar skogsfigurerna i en lättöverskådlig form.

U

Utgångsläget är detta. Leila Hänninen sitter vid bordet i sin stuga i byn Moksi som ligger i Korpilahti i Jyväskylä. Året är 2009.

Bordet är Hänninens eget, såsom också huset, numera. Hon har nyligen köpt det tillsammans med maken Tatu Niemi.

Hänninen som har varit stadsbo i hela sitt liv har förverkligat sin dröm och flyttat till landet. Stadens stress och trängsel är ett minne blott. I Moksi bor knappt 200 invånare.

På bordet framför Hänninen ligger en hög med papper, en skogsbruksplan som hon fått av den förra ägaren. En stor hög med siffror.

Siffrorna berättar om skogen. Om de sexton hektar skog som omger huset.

Hänninen har inte ett hum om vad siffrorna står för. De är en del av en värld vars språk hon inte talar.

Men på något sätt ska hon ta hand om skogen.

Hjälp för nyblivna skogsägare På Skogscentralens kontor i Jyväskylä har man dukat fram croissanter. Leila Hänninen skrattar. Det har redan gått tre och ett halvt år sedan hon blev skogsägare.

– Jag hade ingen erfarenhet av skog och jag visste inte hur de olika tillväxtskedena och områdena indelas eller hur beståndet beräknas, säger Hänninen.

14

56% av skogsägarna har fyllt 60 år.

Hänninen, 31, äger tillsammans med sina vänner en populär rockbar i Jyväskylä. Men hit har hon kallats av andra orsaker: för att berätta om sina första erfarenheter av e-tjänsten MinSkog.fi. Den är ett redskap för skogsägarna vars språk även en amatör kan förstå.

Men Hänninen är inte längre någon amatör. När hon pratar hör man att hon behärskar skogsterminologin.

MinSkog.fi som öppnade i november erbjuder både erfarna och oerfarna skogsägare värdefull information om den egna skogen. I tjänsten är uppgifterna inte lika detaljerade som i den traditionella skogsbruksplanen, men den är lätt att använda och användningsmöjligheterna är betydligt mer omfattande än möjligheterna med pappersbunten.

Låt oss se. Kommunikationsplanerare Aino Ässämäki från Skogscentralen visar med en projektor Leila Hänninens MinSkog.fi-profil på väggen i mötesrummet.

Sektorerna i olika färger redogör för läget i skogen.

Bilden visar var skogen behöver gallras och var det finns behov av ungskogsvård.

Där i figur nummer 2 väntar 1,6 hektar på plantskogsröjning.

En av fördelarna med MinSkog.fi är att uppgifterna uppdateras hela tiden.

Dessutom kan man på samma webbplats ta kontakt med experter på skogsvård eller skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

MinSkog.fi är en e-tjänst för skogsägarna vars språk även en amatör kan förstå.

Erkki Lahma beräknar höjden på en tall.

Vid en timmerstapel kan man från och med april kontrollera det aktuella virkespriset enligt statistiken.

Information i euro finns snart på MinSkog.fi Vi utvecklar hela tiden e-tjänsten MinSkog.fi så att den ännu bättre kan tillgodose skogsägarnas och aktörernas behov.

I vår öppnas en ny funktion som visar de uppskattade försäljningsinkomsterna och de uppskattade utgifterna för skogsvårdsarbeten. Utgående från användarens skogsdata beräknar funktionen uppskattade avverkningsinkomster och utgifter för skötselarbeten figurvis. Uppskattningarna baserar sig på Skogsforskningsinstitutets statistik över virkespriser och kostnader för skogsvårdsarbeten. Alla MinSkog.fianvändare har automatiskt tillgång till beräkningarna. Användarna behöver alltså inte vidta några separata åtgärder.

I slutet av året lanserar MinSkog.fi dessutom en ny funktion för organisationerna i skogsbranschen. Då kan skogsägaren ge valda aktörer tillgång till de egna uppgifterna i MinSkog.fi. Det blir lättare att sköta ärenden och fatta beslut när man kan diskutera så att båda parterna har tillgång till samma information.

Basfunktionerna kommer nästa år att kompletteras med nya egenskaper som underlättar förmedlingen av arbetsobjekt och kontakter.

I framtiden kan skogsägaren till exempel lämna in en anmälan om användning av skog och ansöka om statsstöd på MinSkog.fi. E-tjänsten minskar avsevärt på pappershögarna och utskicken.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

15

till exempel se på en uppskattning av inkomster från en planerad virkesförsäljning.

– Via den här tjänsten är det lätt att följa upp skötselåtgärderna i den egna skogen med jämna mellanrum, till och med varje dag om man så vill, konstaterar Hänninen.

Ombudet i en sammanslutning ser mycket potential i den nya e-tjänsten.

16

På webben är avstånd inget hinder Mittemot Leila Hänninen dricker Esko Romppainen sitt te. Även han har provanvänt tjänsten MinSkog.fi men han är en aning orolig. Den 68-åriga pensionären har ett problem som är sällsynt bland skogsägarna.

– Jag har försökt bromsa takten lite i skogsarbetena så att de inte tar slut, säger Romppainen.

Han ler litet finurligt.

Romppainen har levt av skogen i hela sitt liv. Han föddes 1944 på ett torp i Suomussalmi. Karriären byggde han upp i skogsindustriföretagens tjänst och senare som en självständig företagare i skogsbranschen.

När han pensionerade sig flyttade han tillbaka till sin hemgård som han hade köpt av mamman och syskonen. Bredvid barndomshemmet fanns ett frontmannahus som blev nytt hem för Romppainen och hans hustru.

Skogsarealen på fastigheten uppgår till knappt 50 hektar.

– Där har jag nu som pensionär hållit på med ett och annat varje dag under barmarksperioden, berättar Romppainen.

Han har ivrigt följt med utvecklingen av MinSkog.fi. Han klarar också av att tyda skogsbruksplanen, men e-tjänstens mångsidiga användningsmöjligheter kan bli viktiga speciellt för den följande generationen i familjen Romppainen.

Under detta år kompletteras MinSkog.fi med en funktion för aktörerna. Med hjälp av den kan skogsägarna enkelt sälja till exempel avverknings- eller skötselentreprenader till skogsföretag via nätet.

Esko Romppainens yngsta son har planerat att han ska ta över fastigheten i en nära framtid. Men sonen jobbar som skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Aktörstjänsten på MinSkog.fi gör skogsvården lättare

Esko Romppainen beräknar trädbeståndets grundyta.

lantmäteriingenjör i Villmanstrand och avståndet mellan Villmanstrand och Suomussalmi är 500 kilometer.

Möjligheten att beställa skogsvårdstjänster via webben känns därför lockande.

Med webben i skogen Också Erkki Lahma, 64, har tagit sina första steg i användningen av den nya e-tjänsten MinSkog.fi för ett par månader sedan. Lahma som är bosatt i Tammerfors är delägare i en sammanslutning på 51 hektar. De övriga delägarna i skogen som ligger i Urjala är Lahmas bror, hans kusin och en annan kusins dotter.

Erkki är ombud i sammanslutningen och han ser stor potential i den nya tjänsten. Han funderar redan på om MinSkog.fi skulle kunna tas med, nåja, till skogen. Om han skulle köpa en bärbar dator med pekskärm så...

– Den kunde jag sedan ta med mig ut i skogen. Det skulle vara behändigt, då behövde man inte längre några papper, funderar Lahma. ● skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

E-tjänsten MinSkog.fi erbjuder skogsägarna aktuell information om den egna skogen. I slutet av år 2013 blir det även möjligt att dela med sig uppgifter till aktörerna. Bara ett par klick och skogsägaren kan ge sitt samtycke till att valda aktörer kan överföra eller bläddra i data. När skogsägaren har gett sitt samtycke kan aktören söka bland arbetsobjekt. Uppgifterna kan alltså lämnas ut endast om skogsägaren har gett sitt samtycke till det.

Skogsägaren kan återkalla sitt samtycke.

Funktionen kommer att lanseras i slutet av året och den har redan väckt intresse bland aktörerna.

– Det här är en stor förändring jämfört med det gamla systemet. MinSkog.fi har en väldigt stor betydelse för alla aktörer, konstaterar Jari Yli-Talonen, verksamhetsledare vid skogsvårdsföreningen Päijänne-Tavastland.

– Viktigast är de data som tjänsten erbjuder. Förhoppningsvis aktiverar informationen skogsägarna att skrida till verket i den egna skogen, både när det gäller virkesförsäljning och skyddsåtgärder, fortsätter han.

Skogsvårdsföreningens avsikt är att utnyttja de tillgängliga uppgifterna till fullo. Också UPM har liknande planer.

– Vi ser fram emot att funktionen för aktörer öppnar, berättar Sauli Brander, direktör för UPM:s skogsaffärsverksamhet.

Bolaget anser att aktörstjänsten är ett bra redskap för överföring av skogsdata och för den skogsägare som vill ge en aktör fullmakt. På så vis kan aktörerna erbjuda skogsägarna de tjänster som skogsägarna behöver.

– Den viktigaste egenskapen i MinSkog.fi är att den erbjuder grundläggande information. Tjänsten är en kanal genom vilken vi bättre och effektivare kan få uppgifter om privata skogar. Dessa uppgifter kan vi sedan utnyttja i skogsvården eller virkeshandeln.

Brander påpekar att tjänsten ökar skogsägarens intresse för sin skog och hjälper aktörerna på virkesmarknaden när utbudet på virke växer.

De elektroniska tjänsterna är framtid, anser representanterna för skogsvårdsföreningen och UPM. – Faktum är dock att en tredjedel av skogsägarna är över 70 år gamla. De flesta av dem är inte aktiva webbanvändare, konstaterar Yli-Talonen.

Nu är det dags att aktivera de kommande generationerna och göra dem intresserade av den skog de äger nu eller i framtiden. Även Brander vill locka fler användare till tjänsten MinSkog.fi. Han berättar att UPM är mycket nöjd med att e-tjänsterna utvecklas.

– Alla skogsägare kan logga in i MinSkog.fi på lika villkor. Tjänsten visar riktlinjer för hurdan en webbtjänst ska vara i skogsfrågor, säger han.

Yli-Talonen uppmuntrar skogsägarna att ta ut allt av tjänsten.

– När en skogsägare idag har gett aktören fullmakt, kan skogsägaren i morgon klicka bort fullmakten. Skogsägarna ska komma ihåg att de ska använda sin makt. Då måste aktörerna hela tiden hålla sina löften genom att erbjuda bra tjänster, konstaterar han.

Text: Maiju Ristkari

17

En rallyförare

som skogsföretagare En brinnande lust att nå framgång som rallyförare tog Tommi Mäkinen ut i världen. I dag är Mäkinen jordoch skogsbrukare och företagare med business nära och fjärran, till och med i Kina.

D

text TUOMAS LEHTONEN bilder TERO TAKALO-ESKOLA

DET BLÅSER KALLT i Puuppola, en by som har 1 300 invånare och ligger i utkanten av Jyväskylä. Staden är känd för sina världsberömda rallyförare och en av dem är den fyrfaldiga världsmästaren Tommi Mäkinen, 48 år.

Han har rankats som Finlands genom tiderna bästa rallyförare.

Efter rallykarriären köpte Mäkinen hemgården med skog och allt av sina föräldrar, och blev jordbrukare och företagare i många olika branscher. Förutom hemgården äger Mäkinen tillsammans med sin bror Tuomo företaget Events som säljer upplevelser. Därtill driver han företaget Tommi Mäkinen Racing som har specialiserat sig på rallybilar. Han äger också en skogsmaskinskedja och ett fastighetsbolag. Dessa företag ger arbete åt nästan 15 personer.

Mäkinen saknar inte de tävlingsfyllda åren men han har inte heller helt tappat kontakten med rallyratten.

Han tar varje år emot 1 500–2 000 internationella företagsgäster och många av dem önskar att få sitta med på en tur i rallybilen med honom.

– Vi har en egen körbana på åkern men vi kan även köra på cirka trettio avstängda vägavsnitt i mellersta Finland, säger Mäkinen.

Skogsarbete gav den första rallybilen Mäkinen bjuder på kaffe och sätter sig vid långbordet av trä. Han verkar lite besvärad över uppmärksamheten.

18

Hans rejäla, jordnära och arbetsamma habitus passar en småföretagare och jordbrukare. Det är svårt att upptäcka några världsmästaråthävor hos honom.

Mobilen ringer dock med jämna mellanrum och Mäkinen sköter businessärenden ända i Spanien. Hans senaste landvinning är en rallyskola som startar i Peking under det innevarande året. Målet med skolan är att utbilda kinesiska rallyförare. Planerna är inte färdiga, så Tommi vill inte avslöja mera om dem ännu.

Men vi kom ju hit för att tala om skog. Mäkinen har många tankar både om jordbruk och om skogsbruk.

– Vi har odlat olika typer av utsäde sedan sjuttiotalet. Vi har cirka 100 hektar åker och kusinen som bor i granngården har 150 hektar. Vi jobbar mycket tillsammans, berättar Mäkinen.

Mäkinen äger cirka 200 hektar skog. Ägorna har så småningom blivit större allteftersom han köpt små skogsfastigheter.

– Alltid då och då har jag köpt lite skog när det har funnits lämpliga marker till salu, sådana som jag lätt har kunnat ansluta till fastigheten.

Mäkinen vet att en välskött skog producerar bra med virke. Det skulle också nu finnas avverkningsmöjligheter på olika håll i skogen. Men tiden medger bara en del gallringar och slutavverkningar inom den närmaste framtiden.

– I skogsbruksplanen finns det rekommendationer på ganska mycket avverkningar. Inte lönar det sig att låta fullväxta timmerträd stå i skogen i onödan, säger Mäkinen.

Mäkinen hinner inte ensam sköta alla arbeten på gården. Han har anställt en förvaltare på heltid. skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Tommi Mäkinen säljer timret som avverkas i de egna skogarna, men energiveden används för att värma upp en fastighet som han har hyrt ut.

RÅDGIVNING OCH UTBILDNING I SKOGSENERGIFRÅGOR

På de egna ägorna vandrar han runt speciellt tillsammans med den femåriga jämthunden Lilo.

Skogscentralen har gett råd i skogsenergifrågor i över tio år. Rådgivningen hjälper skogsägare och aktörer i branschen.

- Skogscentralens mål är att öka användningen av bioenergi på ett lönsamt sätt. Vi gör vår andel för att stävja klimatförändringen. Vi uppmuntrar fastighetsägarna att byta ut fossila bränslen mot förnybara träbaserade biobränslen, berättar Heikki Karppinen, ledande bioenergiexpert vid Skogscentralen.

Skogscentralen har specialiserat sig på att hjälpa kunderna att skaffa energived och förädla den till energi.

- På det här sättet främjar vi också en god skogsvård. Stammar med liten diameter duger ofta bara till flis som används för energiproduktion i värmeanläggningar, tillägger Karppinen.

Skogscentralen har utvecklat e-tjänsterna för att göra det lättare för kunderna att skaffa energived. Även företagare som säljer brännved kan dra nytta av flera regionala webbtjänster som Skogscentralen tillhandahåller.

Webbplatsen halkoliiteri.com utvidgas till en riksomfattande tjänst senare i år. Förutom företagens produkter finns där mycket nyttig information om bland annat hur man lagrar och använder ved rätt. halkoliiteri.com mottinetti.fi polttopuuporssi.fi palstat.metsakeskus.fi/se/index.tmpl

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

19

TOMMI MÄKINEN • Född 26.6.1964.

• Jordbrukare och företagare i många branscher.

• Aktiv rallykarriär i N- och WRCklasserna 1987–2003.

• Fyra världsmästerskap i följd 1996–1999.

• Äger Hakala gård, som grundlades i början av 1900-talet.

• Skogsarealen nästan 200 hektar.

• I fjol vintras avverkades ungefär 1 500 kubikmeter virke, en del från gallringar och en del från slutavverkningar.

Förnyelseytorna markbereddes med fläckhögläggning genast efter snösmältningen och planterades med detsamma.

Ägorna har så småningom blivit större allteftersom han köpt små skogsfastigheter.

Förvaltaren svarar för skötseln av åkrarna samt för sorteringen och packningen av utsädet. Ett utomstående proffs gör upp odlingsplanerna. Ett skogsmaskinsteam som består av tre personer svarar för skötseln av skogarna.

Maskinförarna arbetar främst i andras skogar eftersom Mäkinen utför entreprenadarbete åt Metsä Group. Den egna skogen sköter han på fritiden. Som ivrig skogsman deltar han gärna i skogsvårdsarbeten när den snäva tidtabellen tillåter det. När han var ung köpte han sin första rallybil för den lön han fick som skogsmaskinförare. Även Mäkinens söner Henri, 17, och Mikko, 10, är bekanta med arbetena på gården. Pappa Tommi tror att någondera av pojkarna kommer att följa i hans fotspår och ta över hans roll som husbonde. Men tiden får utvisa hur det blir.

Energived från den egna gården Mäkinen har bott i Puuppola allt sedan han var en liten knatte. Åkrarna och de enskilda vägarna på den egna gården har haft en central roll när det gällde att skaffa erfarenhet av olika fordon. Han har fått de grundläggande kunskaperna i branschen genom att sitta bakom ratten såväl i en arbetsmaskin som i en åkerbil.

– I rally är det en fördel om man kan köra olika typer av fordon. Man måste bara lära sig att förstå vilken betydelse förhållandena och väggreppet har för körningen. Ibland måste man kunna lätta på gasen, till och med på ställen där det känns dumt, konstaterar Mäkinen.

20

Även om Mäkinen älskar olika fortskaffningsmedel är han inte främmande för att ta till apostlahästarna. Han njuter av tystnaden och lugnet i skogen. På de egna ägorna vandrar han runt speciellt tillsammans med den femåriga jämthunden Lilo.

Om höstarna är det dags att jaga landets största däggdjur i ett lokalt älgjaktlag.

– Jag har starka band till skogen. Även under rallyåren gick jag i skogen så ofta jag kunde. Men på den tiden var det inte alltid så enkelt, minns Mäkinen.

Timret som avverkas i de egna skogarna säljer han, men energiveden används för att värma upp en fastighet som han hyr ut åt Jyväskylä stad. Mäkinen uppskattar att det går åt 800 kubikmeter flis per år för att värma upp fastigheten som används som daghem.

– Skogscentralen har hjälpt mig mycket med frågor som rör värmeanläggningen. Tillsammans har vi funderat på dimensioneringen av anläggningen. Därtill har jag fått råd för att kunna fylla i ansökan om energistöd, säger Mäkinen tacksamt.

Efter kaffet vill Mäkinen visa mig den plats där den nya huvudbyggnaden kommer att stå. Skogsmaskinen avverkar som bäst ett bestånd med stora granar.

Mäkinen är i sitt rätta element när han tar sig fram i de djupa spår som hjulen med snökedjor har lämnat i snön. Sedan nittiotalet har Mäkinen med sin familj bott vid sjön Päijänne på andra sidan Jyväskylä. Hemgården har främst varit en arbetsplats. Men om ett år flyttar Mäkinen tillbaka hem. ●

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

att böja trä

Nya skogslagen kommer - ställer den skogsbruket på huvudet?

E

tt centralt mål med ändringarna i skogslagen är att utöka skogsägarnas frihet och ansvar för användningen och skötseln av sina skogar. De viktigaste förändringarna är att kriterierna för grovlek och ålder slopas vid förnyelseavverkningar och att luckhuggning och skogsbruk i olikåldriga bestånd blir möjliga. Om kriterierna för grovlek och ålder slopas innebär det att skogsägaren kan slutavverka sin skog när som helst, till exempel redan då skogen är klenare gallringsskog. Detta ger skogsägaren större friheter att fatta beslut om sin skogsegendom om han eller hon till exempel vill investera i annat än skogsbruket.

På kort sikt får skogsägaren mer inkomster genom att slutavverka klenare gallringsskog än genom att utföra en första gallring. Men på längre sikt lönar det sig att sköta skogen enligt skogsvårdsrekommendationerna, eftersom den då ger en betydligt bättre avkastning.

Antagligen kommer största delen av skogsägarna inte att vilja slutavverka sin klenare gallringsskog. Det är emellertid möjligt att det dyker upp spekulanter som köper skog och omedelbart avverkar allt som går att ta ut. Men skogsförnyelsen måste trots allt säkerställas både nu och i framtiden.

I den nya skogslagen likställs skogsbruk i olikåldriga bestånd och luckhuggningar under 0,3 hektar med övriga beståndsvårdande avverkningar. Skogsbruk i olikåldriga bestånd intresserar många skogsägare. Enligt en undersökning skulle nästan en tredjedel av skogsägarna ta i bruk hyggesfritt skogsbruk i alla sina skogar, eller åtminstone i en del av skogarna ifall det blev tillåtet.

Skogsbruk i olikåldriga bestånd förutsätter att det finns träd i alla åldrar och av alla storlekar, fler stora träd än små. När de stora träden avverkas har de mindre träden bättre möjligheter att växa. Det krävs en mycket kraftig avverkning för att den naturliga förnyelsen ska vara möjlig.

Om förändringarna i skogslagen godkänns innebär det att behandlingen av skogarna ändras avsevärt. Men vi vet inte hur olikåldriga bestånd fungerar och vi får vänta på nya forskningsresultat ännu ett tag.

Det enda sättet för skogsägare, skogsfackmän och maskinentreprenörer att få erfarenhet av och information om metoden är att testa den.

Skogsvårdsrekommendationerna förnyas i och med att skogslagen revideras och de här råden i god skogsvård kommer att bli allt viktigare. Rådgivning och utbildning står inför stora utmaningar. Den viktigaste poängen med den nya lagen är kanske det att den minskar på regleringen: Man ger lösare tyglar och skogsägarna får friare händer att sköta sin skog ELJAS HEIKKINEN utifrån egna mål.

Det enda sättet att få erfarenhet av metoden är att testa den.

ledande skogsvårdsexpert Skogscentralen, offentliga tjänster

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

21

n a l o k s s d r S kogsvå

Infopaket om plantering

Ge den nya skogen en bra start Skogsförnyelsen lyckas när plantorna får en bra start.

Det lönar sig att handla snabbt och välja en säker metod.

Investera ungefär 10 procent av inkomsterna från slutavverkningen i anläggandet av ett plantbestånd. text AINO ÄSSÄMÄKI, ANNIKKA SELANDER teckningar essi kuula

S

om skogsägare ska du ta många beslut när det gäller att anlägga ny skog. Växtplatsens bördighet är avgörande vid valet av trädslag och förnyelsemetod. Det trädbestånd som växte på förnyelsestället före slutavverkningen berättar om markens virkesproduktionsförmåga och i allmänhet lönar det sig att anlägga den nya skogen med samma trädslag.

GRAN, TALL ELLER BJÖRK? Tallen producerar kvalitetsvirke på karga växtplatser. Förnya torra och karga moar genom att så tallfrö eller genom att lämna fröträd på förnyelseytan. Harvning och fläckupptagning är lämpliga marberedningsmetoder. Tall kan också planteras. Granen växer bra och producerar värdefullt virke på friska moar och bördigare växtplatser.

Granen förnyas med plantering. Fläckhögläggning är den överlägset bästa markberedningsmetoden. I högen får granen näring från humusen och försprång i konkurrensen mot gräset. Vårtbjörken växer till ett högklassigt timmerträd på friska moar och bördigare växtplatser. Rena björkbestånd ska planteras, men björk uppkommer också naturligt som blandträd i plantbestånd av gran och tall.

22

SÅDD, PLANTERING ELLER NATURLIG FÖRNYELSE? Trädslaget är avgörande för förnyelsemetoden. Sådd och plantering är snabba och säkra förnyelsemetoder.

Plantering passar för alla trädslag, men vid förnyelse av tall är sådd ett alternativ till naturlig förnyelse och därför en metod för karga växtplatser.

KOM IHÅG MARKBEREDNINGEN Markberedning betyder att mineraljorden blottas genom att man skalar bort ytskiktet, det vill säga humusen. Markberedningen görs med grävmaskin eller med ett markberedningsaggregat som kopplas till en skogstraktor. Sådden sker vanligtvis maskinellt, jämsides med markberedningen, med hjälp av ett såddaggregat som är kopplat till harven. Rätt markberedning försnabbar plantornas tillväxt, hjälper i konkurrensen mot gräset och minskar risken för skador. På bördiga marker är fläckhögläggning den bästa markberedningsmetoden, på karga marker är alternativen fläckupptagning och harvning.

Kom ihåg att på hösten kolla att planteringen har lyckats. Du tryggar förnyelseresultatet genom att sköta plantorna när de är små. Trampa vid behov ner gräset runt plantorna och ta bort lövslyet som hindrar plantornas tillväxt.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Titta på Skogs-TV:s film om plantering:­www.metsatv.fi/plantering/

Förnyelsekostnader

edning r e b k r a m t t Rä nabbar förs tornas tillväxt! plan

• Markberedning kostar ungefär 200-350 euro per hektar. Högläggning och fläckupptagning kostar mera än harvning.

På bördiga växtplatser är fläckhögläggning den kostnadseffektivaste metoden.

• En skogsarbetare planterar en hektar för ungefär 700 euro. Plantorna ingår i priset.

• Medelpriset för sådd är ungefär 200 euro per hektar. Markberedningen ingår inte i priset.

Källa: Skogstatistiska årsboken 2012

En grupp av naturvårdsträd

• På en högre belägen karg växtplats sår vi tall, medan den planteras på en lägre belägen plats. På bördiga marker planterar vi gran och en liten areal med vårtbjörk.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

23

n a l o k s s d r å S kogsv

Planteringsarbetet passar alla

3

Planteringsarbetet är ett lätt skogsvårdsarbete som passar alla. Största delen av plantorna är täckrotsplantor och de planteras med ett planteringsrör. Våren och försommaren från maj till midsommar är den bästa planteringstiden, men det går att plantera också på hösten. Undvik sommartorkan i juli.

1 2 24

Redskap

Du behöver ett planteringsrör, en plantkorg och skyddshandskar. Skogsplantorna skyddas på plantskolan mot snytbaggeskador, därför ska du inte hantera dem med bara händer. Du kan be att få låna planteringsrör och plantkorgar av plantproducenterna och skogsvårdsföreningarna.

Plantor

Försäkra dig om att plantorna inte torkar ut. Vattna plantorna dagligen om de måste lagras före planteringen. Fryslagrade plantor ska vara helt upptinade innan de planteras. Lagra plantorna på ett skuggigt ställe. Du ska kunna klämma vatten ur rotklumpen före planteringen.

4 5

Din plantskog behöver dig!

Var plantera?

Välj rätt planteringspunkt. Fläckhögläggning är en vanlig markberedningsmetod och den bästa vid plantering av gran och vårtbjörk. Plantera plantan i högen på det högsta markberedningsstället och tillräckligt djupt ner i marken. Det ska finnas ungefär 5 cm mineraljord ovanpå rotklumpen.

Markberedningen för tallplantering är harvning eller fläckupptagning.

Plantera tallplantan i mineraljorden på ett så högt ställe som möjligt, minst 20 cm från humuskanten. Plantera inte i en grop för då lider plantan av för mycket fukt. En bra planteringspunkt är viktigare än avståndet mellan plantorna.

Planteringsröret

Planteringsröret är lätt att använda.

Slå röret i marken, öppna käftarna och släpp ner plantan. Lyft upp röret och trampa till runt plantan med stöveln. Frigör käftarna och sök följande planteringspunkt.

Planteringstätheten

Kolla planteringstätheten. Plantera ungefär 2 000 barrträdsplantor per hektar. Det här betyder i praktiken att du ska plantera en planta med drygt två meters mellanrum. Av vårtbjörk planteras 1 600 plantor per hektar och avståndet mellan plantorna är ungefär 2,5 meter. Du kan kolla planteringstätheten genom att ta cirkelprovytor. Ta en fyra meters käpp och för käppen i en cirkel runt den punkt där du står. Räkna de plantor som växer inom cirkeln och multiplicera med 200. Då får du antalet plantor per hektar. Ta minst fem provytor och räkna medeltalet. Om du har en två meters käpp ska du multiplicera plantantalet med 800.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Titta på Skogs-TV:s film om plantering:­www.metsatv.fi/plantering/

2 Rotklumpen ska vara så fuktig att det går att klämma vatten ur den före planteringen.

1 Plantörens redskap: planteringsrör, plantkorg och handskar.

3 Plantera granplantorna så att det blir cirka 5 cm jord över rotklumpen.

Väljtreräitntgspunkt! plan

4m 4 Planteringsrör Trampa här för att öppna käftarna på planteringsröret.

5 Planteringstäthet: det ska finnas i medeltal 10 plantor på en cirkelyta med radien 4 meter.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

25

Fåglar

i kikaren Den ivriga fågelskådaren vaknar i gryningen för att åka ut och ringmärka fåglar. Med familjen tar man det lugnare – så att också femåringen hänger med. text MAIJU RISTKARI bilder VESA TYNI

Vill du bli ring

märkare?

Det finns för nä rvarande cirka 600 ringmärkare i Finland. Av de m få r endast en liten del lön. De frivi lligas insats anse s vara värdeful l för landets fågelb estånd.

Man kan bli rin gmärkare om man uppfyller krav en för ett ringm ärkningstillstånd . För detta ska man • ha fyllt 18 år • ha klarat av en ringmärknin gstentamen • ha praktisk erfarenhet av ringmärkning, det vill säga erfare nhet som assistent .

Det finns olika slags ringmär kningstillstånd, och fö r varje tillstån d finns det en egen te ntamen.

Mer information

: birdlife.fi

26

Lassi, 5, och Markus, 7, har fått komma med pappa bland annat för att ringmärka ugglor.

– Pappa lyfte ungarna ur boet och vi vaktade att mamman inte skulle komma på oss, berättar Markus.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

R

O b när ssoemrvheerlsat

Det finns alltid få skogen men de glar i n bästa tiden för att observ era tidigt på morgo dem är nen.

Ringmärkarens klocka ringer tidigt.

– Det är väckning före sex, berättar Jouni Lamminmäki.

Frukosten försvinner snabbt ner i magen och ryggsäcken som packades färdigt kvällen innan väntar i tamburen. I ryggsäcken ligger ringmärknings- och klätterredskap, kikare, teleskop och telefon samt en GPS i vilken man antecknar bonas koordinater.

– Det är nog bra att ha en kamrat med sig också. Man vet aldrig vad som kan hända, konstaterar Lamminmäki.

Han har sysslat med ringmärkning redan i 12 år. Familjefadern som numera bor i Vanda blev ursprungligen intresserad av fåglar som tonåring i omgivningarna kring Keuru.

– Min lärare i högstadiet var en flitig fågelskådare och ringmärkare. Efter skolan var det fågelklubb, och jag fick skjuts hem av läraren, säger Lamminmäki och ler litet då han minns hur det var för över trettio år sedan.

Fågelskådaren iakttar och observerar Hustrun Airi har också varit intresserad av fåglar sedan unga år. Fåglarna har alltid funnits med i familjebilden på ett naturligt sätt. Barnen, sjuåringen Markus och femåringen Lassi har fått följa med på fågelexkursioner sedan de var tre år gamla.

Pojkarna bildar en energisk hjälptrupp, som mitt i det hela kan börja gräva en trollgrotta, om nu en sådan skulle behövas just då.

– Det är klart att det är annorlunda att röra sig med barn, säger Lamminmäki och skrattar.

Medan en ringmärkningstur under sommaren kan pågå flera dagar i ett kör från morgon till kväll i skogen och vid bona, går vi i allmänhet med familjen ut i närskogen och tillbringar dagen med att äta av vår matsäck och beundra våra vingade vänner.

Det kan man egentligen kalla fågelskådning, en form av aktivt fågelintresse. Fågelskådaren iakttar och observerar fåglar. Fågelskådning kan vara att iaktta fåglar genom fönstret eller att lyssna till fågelkvitter under en skidtur. Till den här kategorin hör största delen av oss finländare, påpekar Lamminmäki.

Dessutom finns det amatörringmärkare, som också sätter upp holkar. Kryssarna igen springer efter sällsyntheter och vill uttryckligen se en viss fågel. En tredje grupp är de som följer flyttsträcken, och som aktiveras till observationer särskilt om våren och hösten.

– Egentligen kan man idka fågelskådning på lika många sätt som det finns fågelskådare, funderar Lamminmäki.

Fågelmänniskornas värld verkar vara ganska vidsynt.

Passar också för äventyrare Man kan ta sig fram till skogsbrynet med bil, men när en ringmärkare kommer till platsen där rundan börjar är det apostlahästarna som gäller. Ringmärkningsrundan kan sträcka sig från fem till femton kilometer.

– Under ett år får man gå många tiotals kilometer bara för ringmärkningen.

När man hittar ett bo lokaliseras det med GPS. Ungarna ringmärks antingen med aluminium- eller stålringar, som skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

27

Han höll just på att försiktigt ta sig uppåt när en gren brast under foten. kläms fast med en tång kring tarsen. En riktig ring sitter bra, klämmer inte och stör inte fågelns rörelser.

På ringen finns en siffer- och bokstavskod med vilken fågeln kan identifieras. Om man hittar en död ringmärkt fågel ska man skicka ringen till Ringmärkningsbyrån tillsammans med en ifylld fyndanmälan.

Olika fåglar häckar naturligt i olika slags skogar. Lamminmäki funderar inte på skogen när han planerar ringmärkningsrutten utan på bona, eftersom turens längd bestäms av var de befinner sig.

Oberoende av om ringmärkningsrundan är kort eller lång eller vilken typ av skog den omfattar är det viktigt att man tar hänsyn både till fåglarna och till sig själv.

För omkring fem år sedan klättrade Lamminmäki upp i ett träd för att titta i ett fiskgjusebo. Han höll just på att försiktigt ta sig uppåt när en gren brast under foten och han rasade ner en halv meter. Hur slutade det?

– Nå, jag klättrade upp på nytt, kom fram till boet och ringmärkte ungarna, berättar Lamminmäki med ett skratt.

Den gången skrattade han nog inte lika mycket: efter turen fick han ordentligt ont i sidan. Det visade sig att han brutit några revben när han brakade ned.

– Man måste nog hålla tungan rätt i mun i den här branschen.

En gentleman hålls på sitt revir De frivilliga ringmärkarnas arbete är en värdefull hjälp för forskarna. Genom att ringmärka fåglar får man kunskap bland annat om olika fågelarters flyttsträck och beståndsförändringar, fåglarnas dödsorsaker och revirens omfattning samt mycket annat. Den kunskapen har stor betydelse också för fågelskyddet.

Det finns flera hundra ringmärkare i Finland. I deras verksamhet råder så kallade gentlemannaavtal: var och en vet var de andra ringmärker, och där går man inte och snokar i bona.

Lamminmäki ringmärker närmast i Kajanaland och i mellersta Finland samt i någon mån också i Lappland. Han har 28

En fågelskådares utrustning: häfte, penna, fågelbok och kikare. Fågelskådaren kan anteckna sina egna iakttagelser och sätta ut dem på den öppna webbtjänsten www.tiira.fi (också på svenska). Uppgifterna som samlas på Tiira utnyttjas i skydds- och forskningsarbetet.

också följt efter fåglar på föräldrarnas skogshemman i Keuru.

Den aktiva ringmärkningsperioden infaller före midsommar i juni. Då går det ett par veckor i sträck från tidig morgon till sen kväll i skogarna och familjen ser han inte annat än när de sover.

– Vanligen börjar pojkarna knorra senast i det skedet när de inser att pappa inte har synts till på flera dagar, småler Lamminmäki.

Ringmärkningshobbyn kräver sammanlagt omkring tre veckor om året. Dessutom ägnar han allt emellanåt tid åt fågelskådning.

Bästa tiden att börja Lamminmäki har några tips till fågelintresserade. För det första finns det alltid fåglar i skogen.

För det andra räcker det att man tar en tur i lugn och ro i den närmaste skogen och kollar vad där finns för fåglar. Morgnarna är bästa tiden och man behöver inte ta med sig annat än ett friskt humör, kikare, fågelbok, anteckningsmaterial och matsäck.

Det är också roligt att lära sig känna igen fåglar på lätet. Det finns åtminstone två sätt: antingen försöker man få syn på fågeln vars kvitter man hör eller så lyssnar man på fågelsång på cd.

Ju längre våren framskrider, desto större blir fågelrikedomen – men just nu finns det fortfarande ganska få arter i naturen vilket gör dem lättare att identifiera.

– Nu är det den bästa tiden att börja ägna sig åt fågelskådning, påpekar Lamminmäki.

– Och den bästa tänkbara motvikten till kontorsarbete.

När man tittar på fåglar får man vara ute, nära naturen och röra sig i egen takt. ●

Vad gömmer det sig för fåglar i din skog?

En allmän regel är att ju lummigare och mer lövskogsdominerad skog, desto flera arter finns där. Redan ett litet inslag av lövträd ökar fågelfaunan i barrskogar.

Ju yngre skog, desto större betydelse har lövskogsinblandningen för fåglarna. I gamla skogar har också granen betydelse vid sidan av lövträden. Bland de arter i gamla skogar som föredrar grandungar hittar man tretåig hackspett, lavskrika, pärluggla, gärdsmyg och trädkrypare.

Gläntor, plantskogar och olika slags buskage är viktiga som häcknings- och matplatser för många fåglar. Exempelvis gök, hökuggla tornseglare, buskskvätta och lövsångare trivs på kalhyggen och i plantskogar.

I klenare gallringsbestånd finns det minst fåglar, men det händer att man träffar på exempelvis koltrast eller bofink där.

När skogen växer till sig ökar artmängden.

Vissa arter kräver en grov eller gammal skog för att klara sig. Bland andra sparvhök, orre, kungsfågel, många ugglor, olika hackspettar och mesar trivs i äldre gallringsskogar.

Med expertstöd av skogsrådgivare Hannu Lehtoranta, Skogscentralen, offentliga tjänster

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Ringmärkarens ryggsäck innehåller bland annat en tång som ringen kläms fast med, vågar i olika storlekar för vägning, popnitar och en popnittång för att kunna nita ihop ringen och ett digitalt skjutmått till exempel för mätning av tarsen och näbben.

Ringarna på bilden är för fiskgjusar, havsörnar och pärlugglor.

FÅGELFRÅGESPORT

1

2

3

4

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Svar: 1) Större korsnäbb. Använder näbben till att öppna fjällen i kottar.

2) Spillkråka. Gräver fram myror och larver ur träd med näbben.

3) Duvhök. Sliter sönder sitt byte med näbben.

4) Domherre. Behöver näbben till att skala frön.

Känner du igen fågelarterna på deras näbbar?

Vet du vad de använder näbben till?

29

a n r a l g å f m e h d

Bju

e j d ä l g g i d i s e s m ö till

öjlighet har du m n la p s n rd du att de egen gå lv, då vet lk på din o jä s vlh y n e h e g o lk få r en aterial ä . Bygg ho ätter upp op mpligt m nära håll ä ih å L r p . a Om du s a v ik li rn p s a s nan du fåglarna de invån In n a . a tt e v k t. li d b ia la tå å e u att kting r för d e eller m och säke ker sig i ri rö regnerad t k å p n a im e d r g e är trygg ä n n te m är s att ådri er som in spikar so ntrollera m o k o lade bräd rs tt e a ft snett e är det bra olspik går brädorna vatten i h ng om en ti n e g r. a in änger in b tr ll å t h e n d e r e tt Det gör m nm ör in bo urkna. O gör holke Foga därf en att m l. lk rs jä o h te ih olika håll r e r e m få n centi vatten arna frys d cirka e Stående fågelung att tt hål me e a till att d a är det bra le rr t o m e b d to h u c s o s e a D attrn v ken kan t. a ägg nner u att regn nanför v vattnet ri uppåt så tt tt a e å n stycket in s s , g rn , en anin i varje hö tsidan in diameter ra holken let från u å h s g n å att rengö tt lä . t n e e rikta ing d i holk , då är rinner in tt öppna oet. net inte artvit det går a tt a iger för b å d s s xe och sv e t d pel talgo Gör take kan bli ö m a ska xe k n e c e l lu il lk n T o en rätt.

En botte arken. H lk m o h n å a g fr n tt r varje år. ä gar för a –5 mete tigt att h sitt bo 3 ån körvä a fr Det är vik rn rt ä o g b r ge h en bit pare byg rk sol oc oet. flugsnap blir d från sta a lämnar b d d e y d n snabbt k r s ä s n ra a e rn c a la om snöre g p n rs u å att tråe s r ft n e fö e d n å riske ch stamm ad järntr o k n in e helst rz d minimera å fö rstid som an järntr en med itar mell n vilken å Fäst holk b e ker ä lk ö tr s o h r ra a g x ra n monte pel talgo lacera nå a P m k . u xe e ra D ö ll t. k ti s i träde r, men växer in n i flera å den inte i maj. dje av de lä g r ä a h ts k tare du och inse l ri eftersom p a i r boplatse lämpliga

Bygg Finland s bästa fågelholk Bygg en fåge lholk och dela ett foto av den på Skog scentralens Fa cebooksida. Du kan vinna nytt iga saker för friluftsliv.

Tävlingsregler : • Ta ett färg foto av den fågelholk du har byggt. De la fotot på Skog scentralens Facebooksida (facebook. com/suomen metsakeskus ) eller sänd det per e-post til l kommunikatio n@skogscentr alen. fi senast 30.6 .2013.

• En person ka n delta med et t foto.

• Alla foton pu bliceras på we bben.

Juryn väljer de tre bästa fågelholkarna som belönas med Savotta-prod ukter: • 1:a pris: Pe na-vindskydd (för tre person er, inklusive tältpinnar) • 2:a pris: St ormkök med tillbehör (kaffe panna, två kastruller med lock och stekpanna) • 3:e pris: St olryggsäck

Tävlingen arra ngeras av Fin lands skogscentral.

Tävlingsreglern a i sin helhet finns på skog scentralen.fi/ finlands-basta holk -

t.shtml r: nusohjee ruktione bygginst ponttojen_raken h c o n o nun rmati Mer info lintuharrastus/lin i/ birdlife.f

30

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

10 frågor 1

Skogscentralen är skogsbranschens riksomfattande expertorganisation med en stark regional förankring. Vi står till tjänst i 13 regioner i olika delar av landet. Huvudkontoret ligger i Lahtis. Skogscentralen består av två enheter: offentliga tjänster som främjar en mångsidig användning av skogar och virke och utvecklar branschen och Skogstjänster som är en affärsenhet som producerar tjänster till skogsägare och aktörer inom skogsbranschen.

6

När började Harvia bygga bastur?

När lanseras den nya funktionen för aktörer i e-tjänsten MinSkog.fi?

2

I vilken stad avgörs det i november vem som är Finlands bästa vedhuggare?

7

3

8

Offentliga tjänster för skogsägarna:

Hur många världsmästerskap har Tommi Mäkinen i följd?

Hur många besökare förväntas delta i Silva 2013-skogsutställningens evenemangsvecka i Joensuu?

4

Hur många procent av inkomsterna från slutavverkningen lönar det sig att investera i anläggandet av ett plantbestånd?

Hur stor är den avgift som Lantmäteriverket uppbär för lagfart från början av år 2013?

Hur gammal ska man vara för att kunna bli ringmärkare?

5

10

När blev uppföljningen av skogsavdragsgrunden skogsägarspecifik?

• E-tjänsten MinSkog.fi • Min Skog Ägor och Jobb förmedlar arbetsobjekt på webben • Min Skog ABC-evenemang och material, Min Skoggrundkurser • Praktisk vägledning och rådgivning • METSO-programmet för bevarande av skogarnas biologiska mångfald och miljöstödsavtal • Skogsdatatjänster • Tjänster för finansiering och granskning

9

Läs mer om vår verksamhet: www.skogscentralen.fi Skogsrådgivning på svenska vardagar kl. 8–16, tfn 029 432 407 eller kundtjanst@skogscentralen.fi

Varför ska bottenstycket i fågelholken placeras innanför väggarna?

1. På nittiotalet. 2. I Helsingfors. 3. 25 000. 4. 107 €. 5. 2008. 6. I slutet av år 2013. 7. Fyra. 8. 10 %. 9. 18 år. 10. För att vattnet ska rinna ut.

Ge respons om tidskriften och vinn

en hängmatta med integrerat tält!

SKOGSCENTRALEN OFFENTLIGA TJÄNSTER KUNDTIDNING

1 | 2013

Det är lätt och snabbt att svara!

tar din MinSkog.fiwebben skog till

Hjälp på webben för

amatorer Och veteraner Rallyföraren blev skogsägare

5

tips för plantering

NYA SKOGSLAGEN

SKOGSHOBBY FORENAR

FAMILJEN

1. Logga in dig på adressen www.mcipress.fi/metsaan 2. Mata in nummerserien 677522 3. Nu kan du besvara frågorna genom att klicka på Sänd.

Du kan svara på läsarenkäten inom två veckor efter att tidskriften han kommit ut. Du kan delta i enkäten i samband med varje nummer men bara med ett svar per nummer. Enkäten och utlottningen gäller tidskrifter som kommer ut under vårsäsongen 2013. Alla som svarat deltar i utlottningen. Priset lottas ut 31.7.2013.

Vinnaren meddelas per e-post eller per brev. Vinnaren i föregående utlottning var Olli Hietala, Laihela, som fick snöskor.

skogscentralen.fi/minskog-tidskrift

Lycka till i utlottningen!

PRENUMERERA PÅ NYHETSBREVET Prenumerera på Skogscentralens nyhetsbrev!

Uppdatera också dina kontaktuppgifter.

Ja, tack! Jag vill prenumerera på Skogscentralens avgiftsfria nyhetsbrev Skogsaktuellt (utkommer sex gånger per år).

Ja, tack! Jag vill prenumerera på det avgiftsfria MinSkog.fiinfobrevet (utkommer tre gånger per år).

Skogsägarens namn Postadress Telefon E-post (e-postuppgifter lämnas inte ut till utomstående instanser) Kommun där skogsfastigheten ligger Fastighetsbeteckning eller registernummer (om du vet vilka de är)

Alla som har svarat deltar i utlottningen av Hennessy Hammocks hängmatta med integrerat tält vars värde är cirka 250 euro.

Portot betalt

Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Avtalskod: 5019868 000003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Du kan också prenumerera på nyhetsbrevet genom att sända e-post till nyhetsbrev@skogscentralen.fi Skogscentralen upprätthåller ett register över kontaktuppgifter till de privata skogsägarna i Finland för att uträtta myndighetsärenden och för informationsändamål.

31

Skogscentralen – för dig och din skog

www.skogscentralen.fi Du hittar oss även på Facebook: facebook.com/suomenmetsäkeskus