Min Skog

SKOGSCENTRALENS KUNDTIDNING

1 | 2014

4x

inSkog.fi M n e t s n jä t E till webben g o k s in d r a t

en välutförd gallring

Så här sköts virkeshandeln på en ö Skogen ger Maria Kuusiluoma

sinnesro DESIGN AV FINLÄNDSKT TRÄ

ANVISNINGAR TILL LUCKHUGGNING

1

| 2014

www.minskog-kundtidning.fi

3 Ledaren 4 Klackar av björk

smattrar vackert

Designskor av finländskt trä väcker intresse runtom i världen.

6 Virkesmarknaden

Virkesförsäljningen under början av året.

7 Nyheter

11

Juristen svarar

Hur definieras en lucka och vilka åtgärder gäller?

12

Virke från en ö

Anders Eriksson åker till sin skogsfastig het med båt, skidor eller hydrokopter.

”

12

Det känns verkligen i kroppen att dra ris i två dagar. s. 18 18

Ekonomisk säkerhet och andningshål

Familjens skogsfastighet är viktig för skådespelaren Maria Kuusiluoma på många sätt.

21

Att böja trä

Juha Aaltoila förväntar sig inte några snabblösningar från staten.

22

Gallring är lönsam såväl ekonomiskt som för naturvärden.

i Hitta en uggnlaoch n! kundtidningeanvisningvinar: Närmare k.com/ www.facebooetsakeskus SuomenM

26

Skogsvårdsskolan

26

På ugglornas sida

Urpo Koponen har satt upp fågelholkar även på presidentens gård.

30

Försommarens skogsdelikatesser

SVARA PÅ LÄSARENKÄTEN PÅ SIDAN 31 och vinn ett personligt rådgivningsbesök av en skogsexpert!

Pesto på nässlor till pasta.

31

10 frågor

UTGIVARE Finlands skogscentral, Offentliga tjänster, PB 40, 15111 Lahtis, minskog-kundtidning@skogscentralen.fi VÄXEL 029 432 400 SKOGSRÅDGIVNING PÅ SVENSKA vardagar klockan 8–16, tfn 029 432 407 eller kundtjanst@skogscentralen.fi CHEFREDAKTÖR Tuovi Rautjoki REDAKTION Markku Granander, Veikko Iittainen, Karita Kerkkä, Risto Mulari, Anna Salmi­nen, Mikko Savolainen, Annikka Selander, Aino Ässämäki REDIGERING OCH LAYOUT MCI Press Oy PÄRMBILD Vesa Tyni TRYCK Forssan kirjapaino Oy ISSN 1797-2310 UPPLAGA 60 000 st.

Copyright © MCI Press Oy Tidskriftens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material.

Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt.

2

PEFC/02-31-162

www.minskog-kundtidning.fi

Ledaren

Våren är förnyelsens tid

I

vintras grunnade landets regering i månader över hur man kunde spara in 3–4 miljarder euro utan att riskera landets ekonomiska tillväxt och sysselsättning allt för mycket. I Europa söker beslutsfattarna en lösning på Krimkrisen för att undvika en depression i Europa och en militär konflikt.

Man har varit tvungen att fatta beslut vars konsekvenser man inte är riktigt klar över.

Skogsägarna fattar regelbundet beslut om sitt skogsinnehav och dess skötsel. Lönar det sig att sälja virke nu eller ska jag vänta?

Hur ska jag sköta och odla skogen? Och hur ska jag ta hand om min skog, om naturen och arvet till den kommande generationen?

Det faktum att priset på virke under de senaste åren har varierat ganska lite underlättar försäljningsbesluten. Det lönar sig att sälja virke regelbundet och i jämn takt. Likviden växer inte nödvändigtvis för att man väntar.

Den förnyade skogslagen ger möjlighet att sköta och odla skogen med olika metoder. Vid likåldrigt skogsbruk avverkas och förnyas skogen under omloppstiden. I olikåldriga bestånd växer träd i olika ålder och storlek. Målet är att en del av de stora träden kan avverkas regelbundet och att nya utvecklingsdugliga träd växer upp i luckorna. Vilken odlingsmetod skogsägaren har beslutat använda, meddelas till Skogscentralen i en anmälan om användning av skog.

Skogsägarnas medelålder har stigit och är nu hela 60 år. Det är självklart att tilltagande ålder begränsar möjligheterna att själv ta hand om skogen. Man kanske inte heller längre har samma behov av avverkningsinkomster som när man var yngre. Trots hög ålder – och kanske ibland just därför – är beslutet att skriva över skogsfastigheten på den yngre generationen svårt för många skogsägare.

Att sälja skogsfastigheten är ett alternativ då egendom ska fördelas. Som Juha Aaltoila i sin kolumn i denna tidning så träffande sammanfattar: ”Det är enklare att fördela och sköta pengar än hektar och kubikmeter.”

Ett beslut om generationsskifte som fattats i tid, en anslutning till en samfälld skog eller en försäljning av skogsfastigheten underlättar vardagen, eftersom det innebär att man har en sak mindre att oroa sig för. Det tråkigaste och ofta också det svåraste är att förrätta ett arvsskifte då inga planer har gjorts på förhand.

Våren är den tid då tillväxten sätter igång. Då är det rätt tid, att förutom att ta hand om odling och förnyelse av skogen, också se längre fram i tiden och bestämma vad du vill göra med ditt skogsinnehav. Hjälp med att jämföra olika beslutsalternativ finns att få av experter vid Skogscentralen, av skogsvårdsföreningar och skogsbolag och av andra fackmän.

ANSSI NISKANEN regiondirektör Skogscentralen, Norra Karelen

www.minskog-kundtidning.fi

3

AV TRÄ Tålig björk från svedjeland Av de traditionella träslagen passar björk bäst som ytmaterial – det är hårt och tål användning. Björk av hög kvalitet fås från gamla svedjeland i Insjöfinland.

Där finns det vårtbjörkar som är tillräckligt raka och av prima kvalitet.

På synliga ytor används ofta fanerat material. Den översta ytan är då faner gjord av grovt björkvirke med få kvistar.

4

www.minskog-kundtidning.fi

Text: Alisa Kettunen Bilder: Kuula+Jylhä

Klackar av björk DE FINLÄNDSKA KUULA + JYLHÄS skor är som små konstverk. Designerduon Essi Kuula och Marika Jylhäs skor görs som hantverk ända från grunden, och av så naturtrogna material som möjligt.

Skorna som tillverkas i Helsingfors och Tallinn görs av trä och skinn. Klackarna består i huvudsak av finländsk björk men även asp och torrfura har testats.

– Björk är tåligt och lättillgängligt i Finland. Vi vill använda inhemskt trä, och björk är ett estetiskt bra val med tanke på dess ljusa nyans, berättar Essi Kuula.

Det trä som används i skorna kommer från skogarna i Ylivieska, från Marika Jylhäs pappas marker.

Jylhäs pappa gör också en förberedande behandling av trävirket utgående från duons ritningar. Han sågar och slipar träet enligt klackmodellen.

Efterbehandlingen sköter Kuula och Jylhä själva genom att slipa och lacka. Ett matt lack ger klacken den sista finishen och skyddar träytan. Klacken är av massivt trä och borras fast i skon av en skomakare.

För nästa kollektion har Kuula och Jylhä skissat på skor där hela sulan är tänkt att tillverkas av trä.

Ett beaktansvärt alternativ kunde i så fall vara till exempel faner.

Vackra skor är dessa konstnärers passion. Deras kärlek till design och deras satsning på material av hög kvalitet har fått uppmärksamhet även ute i världen. Kuula + Jylhäs skor har synts i huvudsak utomlands, i internationella designtidningar och på utställningar. För närvarande visas skorna även i museicentret Vapriikki i Tammerfors och på våren kommer det att finnas försäljningsexemplar av skorna i Design Forum Finlands affär i Helsingfors. ●

www.minskog-kundtidning.fi

5

VIRKESMARKNADEN

text ANTTI PAJULA ledande expert på fastighetsstruktur Finlands skogscentral

början av 2014 Livlig virkeshandel i början av året

Avverkningar 2014

Försäljning av virke från privata skogar uppgick till cirka 8,3 miljoner kubikmeter i januari–mars 2014. Det är över 20 procent mer än försäljningsvolymen i början av 2013. Det är endast under det ”galna året för virkeshandeln 2007” som virkeshandeln har varit livligare än under det pågående året. Det är flera faktorer som ligger bakom de höga försäljningsvolymerna.

Skogsindustrins behov av virke är fortfarande stort, eftersom massa- och kartongfabriker samt sågverk har haft en hög beläggningsgrad. Prisnivån på virke har varit mycket stabil.

Den nya skogslagen som trädde i kraft i början av 2014 införde förutom traditionella avverkningsmetoder (gallring, kalhuggning och naturlig förnyelseavverkning) även avverkningsmetoder som syftar till uppkomst av olikåldriga bestånd. De nya avverkningsmetoderna trädbestånd omfattar beståndsvårdande avverkning och luckhuggning. I början av året har det genomförts mindre avverkningar som syftar till olikåldriga bestånd Till Skogscentralen lämnades i januari–mars 2014 cirka 200 anmälningar om användning av skog där avverkning som syftar till uppkomst av olikåldriga trädbestånd angavs som avverkningssätt. Den totala ytan på avverkningar som syftar till olikåldriga trädbestånd var 659 hektar i januari–mars. Av dessa var 463 hektar (70 %) plockhuggningar och 196 hektar (30 %) luckhuggningar.

Den totala ytan i anmälningar om användning av skog för privata skogar var i januari–mars 2014 cirka 130 000 hektar, vilket innebär att andelen avverkningar som syftar till olikåldriga bestånd var endast 0,5 % av alla anmälda avverkningar. Andelen kan anses vara till och med förvånansvärt liten. I enkäter till skogsägare som genomfördes innan skogslagen trädde i kraft var intresset för dem mycket större.

Mängden avverkningar som syftar till olikåldriga bestånd kommer sannolikt att öka när Skogscentralens fältkurser för skogsfackmän och skogsägare startar under sommarsäsongen.

KUMULATIVA FÖRSÄLJNINGSVOLYMER AV VIRKE FRÅN PRIVATA SKOGAR 2009–2014 Källa: Metinfo/Skogsforskningsinstitutet

1000 m3 35 000 30 000 25 000 20 000

2012

3

201

15 000

1

201

10

10 000 5 000

9

20

4 201

200

0 Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Kai Merivuori, vd för Suomen Sahat som representerar de privata sågverken, är mycket nöjd med det jämna och stora utbudet som fortsätter sedan tre kvartal tillbaka. Merivuori önskar att läget ska fortgå likadant även i fortsättningen. Sågverkens stämplingsreserver är för närvarande på en relativt god nivå.

– Sågverkens resultat tål dock inte någon höjning av stockpriset från dagens nivå, berättar han.

Den bästa efterfrågan på sågvaror finns för närvarande utanför Europa. Det har sålts mycket tallsågvaror till Nordafrika. Kina och Japan däremot har köpt bra med gransågvaror.

Efterfrågan i Japan minskade dock redan under förra hösten och dragningskraften kommer inte att fortsätta vara lika stark under resten av året. Efterfrågan på gran har klart minskat under våren. Den centraleuropeiska och inhemska efterfrågan är fortfarande väldigt låg på grund av de ekonomiska svårigheterna i euroområdet. Marknadsläget för sågvaror under höstsäsongen är oklart dels på grund av den svåra ekonomiska situationen och dels på grund av krisen mellan Ryssland och Ukraina.

– I och med att vintern var så dålig för drivning blev det en hel del massaved kvar som inte togs om hand av vinterstämplingarna i södra Finland. Dessa stämplingar måste tas om hand nästa vinter, och nya vinterstämplingar lär köpas först i höst, säger Merivuori.

– Privata sågverks massaved och flis har åtminstone hittills kunnat säljas vidare till fiberindustrin, eftersom deras vintergallringar till stora delar blev kvar till nästa vinter, och avverkningar av massaved blev färre än väntat under den gångna vintern.

Källa: Finlands skogscentral, 1.4.2014

6

www.minskog-kundtidning.fi

grafik MCI PRESS

Privata sågverk nöjda med virkeshandeln

Lär dig om skogsvård vid evenemangen kring kampanjen Kraft från skogen Kraft från skogen-kampanjen är ett samarbetsprojekt mellan Skogscentralen och Lantbruks- och hushållskvinnorna och det innehåller många evenemang kring skogskulturen och skogsvården. Skogscentralen deltar i kampanjen genom att ordna kurser i skogsvård. På kurserna i plantskogsvård lär du dig grunderna i att använda röjsåg samt abc i skogsvård, en god hjälp då du vill börja sköta din egen skog.

Som en del av kampanjen kan du också bekanta dig med Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi och via den med din egen skog. För en skogsägare är det viktigt att känna till sin egendom och dess möjligheter. Elektroniska tjänster är dagens verktyg, bland annat för att beställa tjänster av skogsexperter.

Samarbetskampanjen med Lantbruks- och hushållskvinnorna fortsätter fram till 2015. Lantbruks- och hushållskvinnorna är ett riksomfattande nätverk med 1 500 lokalföreningar och över 70 000 medlemmar.

Fiskars och Finlands skogscentral söker Finlands bästa vedhuggare. Kvaltävlingarna är på gång och tävlingen kulminerar i finalen på Skogsmässan i Helsingfors 8-9.11. Åtta personer, kvinnor och män från kvaltävlingarna går vidare till finalen. Se stilprov på YouTube (sökord ”FM i vedhuggning”) och läs mer på vår webbsida!

www.skogscentralen.fi/ halonhakkuun-sm-kisat

www.maajakotitalousnaiset.fi/metsastavoimaa

Finsk-svenskt samarbete för att värna om vattendragen I projektet TRIWA III samarbetar Finland och Sverige för att bekämpa skogsbrukets effekter på vattendragen. Skogscentralen deltar i projektet.

Syftet med projektet är att kartlägga effekterna och åtgärdsbehoven i Torneälvens biflöden och i samarbete ta fram en åtgärdsplan för att restaurera vattendragen. Samtidigt jämför man skillnaderna mellan länderna och hur de existerande bestämmelserna följs.

En mer detaljerad åtgärdsplan tas fram på två pilotområden i båda länderna. Denna innehåller bland annat en kartläggning av biotoptyperna, deras inverkan och tillstånd, så att åtgärderna kan inledas efter att planen har färdigställts.

Målet med projektet är att öka informationen om restaurering av vattendrag och åtgärdsbehoven. Målgruppen är invånarna, kommunerna och övriga lokala organisationer. Åtgärdsplanen upprättas lokalt: samarbetet mellan de aktörer som berörs av återställnings- och åtgärdsarbetet på

www.minskog-kundtidning.fi

Läs mer nyheter på www.skogscentralen.fi

nyheter

ÄR DU FINLANDS BÄSTA VEDHUGGARE?

En bro har byggts över en bäck i naturtillstånd.

området utvecklas och stärks.

Enligt Ulla Huusko som är chef för främjandetjänster på Skogscentralen i Lapplands region är rent vatten nödvändigt för livet – både för människorna och för naturen. Tillståndet i största delen av älvarna och sjöarna i Finland är utmärkt eller bra. Tillståndet i fem älvar, två sjöar och två kustvattensträckor har klassificerats som nöjaktigt. Varken i Finland eller i Sverige finns några omedelbara risker för grundvattnet.

I Sverige är tillståndet bra i 90 procent och sämre i tio procent av vattenområdena. Av dessa löper åtta procent risk för att man inte hinner förbättra deras goda ekologiska kvalitet före 2015. Tillståndet i kustvattnet utanför Haparanda är nöjaktigt.

7

en att okra är i Vissetlferudkut med urspar?ung kaps tropiska Afrik

OKRA -lantbruksutställningen handlar om skogen

www.okramaatalous.fi

60 %

Aktuella skogsdata täcker redan 60 procent av arealen privatskog.

Evenemang

Min Skog ABC- och Grundkurser samt utflykter på flera orter

På kursen får du grundläggande information om hur du sköter ditt skogsinnehav och om aktuella skogsfrågor. I kursen ingår föreläsningskvällar och två utflykter.

Mer information: www.skogscentralen.fi/ evenemang

8

Bild: TIMO HOKKA

Skogscentralen är med på OKRA-lantbruksutställningen i Oripää 2.–5. juli. På vår avdelning kan du bekanta dig med etjänsten MinSkog.fi och fråga en expert på generationsväxling om ägarbyte på gården.

Vi berättar gärna om de möjligheter till frivilligt skydd av skogsnaturen som METSOprogrammet erbjuder de intresserade. Du får också gärna fråga om annat som rör skogsinnehav och skogsvård. Du hittar oss på den gemensamma avdelningen Naturresurser.

Nya naturobjekt söks till METSO-programmet Skogscentralen har under våren sökt nya naturobjekt till skogsskyddsprogrammet METSO. Ur systemet för skoglig information har Skogscentralen plockat ut värdefulla livsmiljöer såsom närmiljöer för bäckar, bördiga kärr, lundar eller skogsbestånd nedanför stup. De skogsägare på vilkas marker livsmiljöerna finns, har fått ett brev från Skogscentralen, där de ges information om möjligheten att delta i METSOprogrammet.

En värdefull livsmiljö kan skyddas permanent genom att man grundar ett privat naturskyddsområde. Området kan också skyddas för en viss tid och då får skogsägaren miljöstöd. Områdets naturvärde kan stärkas med hjälp av ett naturvårdsprojekt. Vilket alternativ som är det bästa bedöms utgående från skogsägarens mål och områdets naturvärden.

Skogscentralens experter på naturvård hjälper dig att hitta det bästa alternativet och berättar mer om de möjligheter som METSO-programmet erbjuder.

Mer information: www.metsonpolku.fi/sv www.skogscentralen.fi/luonto

Metsän kasvun päivä

Min Skog Mätningskurs

24.5 Lahtis

11.6 Keminmaa

Ett skogsevenemang för hela familjen på hamntorget i Lahtis. Skogsorganisationers avdelningar, försäljning och presentation av träprodukter samt arbetsvisningar. Under evenemanget ordnas även guidade turer till ett närliggande avverknings- och ett skyddsobjekt. Avgiftsfri busstransport från närliggande regioner.

Vi går igenom de mätningar som behövs då man bestämmer behovet av skogsvård och avverkningar i terrängen. Kursen lämpar sig också för personer som har skogsfärdighet som hobby.

www.minskog-kundtidning.fi

nyheter

GRANBARKBORREN ÄR GRANENS MARDRÖM Sommarens skadeprognos • Om du hade döda stående granar i din skog på sensommaren 2013, kommer lika många granar att dö i sommar.

• Om våren och sommaren är varma, dör fler granar än förut.

• Om våren och sommaren är svala och regniga, dör färre granar än förut.

• Vädret under den gångna vintern och under den kommande sommaren kan också få granbarkborrebeståndet att minska radikalt.

Bilden är från början av juni. Granbarkborren har borrat sig in genom barken in i bastlagret, grävt gångar och lagt ägg i kanten på gångarna. Äggen utvecklas till fullvuxna unga larver som äter upp bastlaget. Nya vuxna larver kläcks upp till tiotusentals.

Du kan själv minska skadorna förorsakade av granbarkborre • Se till att virkestravarna och vindfällena av gran förs bort från skogen och från vägkanterna före midsommar. Då hinner den nya generationen som fått fotfäste i träden inte lämna dem och flytta ut i skogen.

• Kontrollera stammarna på de levande timmergranarna vid månadsskiftet maj-juni. Om barken har cirka en millimeter stora hål, vilket är tecken på att granbarkborren har borrat sig in, ska du avlägsna träden före midsommar. Gassiga skogsbryn och gamla granbestånd är de mest sannolika objekten för granbarkborrens angrepp.

• Om du tror att ditt granbestånd är utsatt för risk, försök göra virkesaffärerna i god tid före sommaren. Kom överens med köparen om att träden ska huggas medan de är ”i gott skick” och fraktas bort från skogen före midsommar.

tt de0t00 a u d e Vissst3 000–f4ör att krävarkborranr gran? b döda e

www.skogscentralen.fi/metsatuhot

De angripna granarna dör i augusti-september.

Tips

Följ Skogscentralen på Twitter FÖRUTOM DE NYASTE SKOGSNYHETERNA sammanfattar vi utvalda evenemang i 140 tecken. Vi svarar också på frågor försedda med beteckningen @metsakeskus på vardagar kl. 8–16.

UPM:s virkeshandelslångtradare åker runtom i Finland 12–28.5. Turnén tar skogsfackmän och skogsärenden nära dig på totalt 15 orter. Vid långtradaren kan man bekanta sig med skogstjänster och med e-tjänsten MinSkog.fi samt diskutera vad det innebär att äga skog.

Vid långtradaren kan du göra virkesaffärer och njuta av serveringen, lyssna på informationsinslag för skogsägare och diskutera med experter.

Samtidigt kan du bekanta dig med den nya skogsindustrins produkter. www.metsämaailma.fi/puukauppa-auto

Läs mera om våra evenemang:

skogscentralen fi/evenemang .

OKRA-lantbruksutställningen 2.–5.7 Oripää Skogscentralen har en egen avdelning på OKRA. På vår avdelningi presenterar vi e-tjänsten MinSkog.fi och ger råd om generationsskifte, METSO-skyddsavtal och andra aktuella skogsfrågor.

www.minskog-kundtidning.fi

Landsbygdsutställningen Pellon Korjuu

Juthbackamarknaden

9.–10.8 Pello

23.-24.8 Nykarleby

På landsbygdsutställningen finns evenemang för hela familjen. På Skogscentralens avdelning får du information om tjänsten MinSkog.fi samt tips om skogsvård och användning av skog.

Finlands största loppmarknad. Skogscentralen presenterar e-tjänsten MinSkog.fi

9

Vad betyder o skogsbrulikk?åldrigt Tips på skogsvårdsvaårens rbeten!

CLT-träskivor börjar tillverkas i Kuhmo

tt ågot ny alltid n r a h a s g Min Sko ommen att lä ningen älk Webbtid ellt innehåll. V lar! u tik t r k a t a ä h n c o ing.fi nsrika io t a m r info undtidn

kog-k

ins www.m

TECKEN PÅ DET FÖRFLUTNA Ryssugnar. Stenåldersboplats. Intresseväckande markeringar på kartan visar att platsen har varit betydelsefull också för gångna generationer. En del av fornlämningarna är fullt synliga, men många har med tiden täckts av växtlighet och jord.

Sandmoar och vattendrag var viktiga färdvägar och längs dem bosatte man sig gärna. Spåren efter stenålderns fångstkultur har till största delen blivit begravda under årtusendenas lopp. Men det finns kända stenåldersboplatser överallt i världen.

Fornlämningarna är skyddade i lag, och objekten ska till exempel skonas vid jordbearbetning. Information om upptäckta fornlämningar finns i Museiverkets fornlämningsregister. Det finns också planer på att registeruppgifterna ska föras in i e-tjänsten MinSkog.fi.

Läs hela texten om fornlämningar på adressen www.minskog-kundtidning.fi/fornminnen

Evenemang

Sahanperän Savotta 7.9 Rovaniemi Avgiftsfritt inträde till utställningarna på Pilke och Arktikum under dagen. Mångsidiga aktiviteter ordnas på gården och Skogscentralen har en egen avdelning.

10

Nya skogsvårds­ rekommendationer 12.9 Pemar, 13.9 Kulla Vad har ändrats i den nya skogslagen och vad betyder de nya skogsvårdsrekommendationerna i praktiken? Vi sätter oss in i dessa frågor, huvudsakligen i terrängen.

E

tt industriföretag som tillverkar korslaminerade CLT-träskivor har grundats i Kuhmo. Oy CrossLam Kuhmo Ltd börjar tillverka korslaminerade träskivor i Kuhmo under detta år. Produktionslokaler är under byggnad i anslutning till Kuhmo Woodpolis.

Korslaminering betyder att flera träskikt limmas i kors. Elementet (CLT, cross laminated timber) som tillverkas på detta sätt är exceptionellt hållbart och hårt i förhållande till sin tyngd. Den viktigaste fördelen med CLT-skivorna är ett betydligt mindre koldioxidavtryck jämfört med betong. Dessutom går det snabbt att bygga med hjälp av färdiga element.

Fabriken som börjar tillverka CLT-element i Kuhmo är den första i Finland. Detta är en betydande investering i finländsk träindustri. I Kuhmo - om någonstans finns det högklassigt virke och kunskap om träbranschen. Råvaran anskaffas och förädlas till slutprodukt på ett litet område, så miljöbelastningen minimeras också vid logistiken.

Jyrki Haataja, regiondirektör på Skogscentralens region Kajanaland, beundrar ett väggelement av trä med en CLT-skiva som bärande konstruktion.

Koko perheen metsäpäivä

Landskapets skogsdag

13.9 i Esbo, och även på andra orter

10.10 Tavastehus

Skogscentralen deltar i hela familjens evenemang, ordnad av Stora Enso, med olika aktiviteter och skogsinformation för personer i alla åldrar.

Tavastland-Nylands traditionella skogsdag med skogsägarnas skogsfärdighetstävling.

www.minskog-kundtidning.fi

Juristen svarar Luckhuggning Hur definieras en lucka och vilka åtgärder gäller?

I

och med de ändringar i skogslagen som trädde i kraft i början av året minskade regleringen av beståndsvårdande avverkningar.

Förutom de avverkningsformer som syftar till uppkomsten av likåldriga bestånd möjliggörs nu även beståndsvårdande avverkningar med syfte att åstadkomma olikåldriga bestånd. Vid gallringen försöker man då, genom att i första hand avverka de största träden, förbättra tillväxtförhållandena för det kvarvarande beståndet och upprätthålla ett läge där trädbeståndet hela tiden förnyas i de luckor som skapas vid avverkningarna.

I den motivering som ges i regeringspropositionen om ändring av skogslagen, indelas avverkningsformerna i olikåldriga bestånd i plockhuggning och luckhuggning. I de områden där man tillämpar luckhuggning gallras beståndet, och samtidigt skapar man små öppna områden där det inte finns något utvecklingsdugligt träd- eller plantbestånd. Luckorna ska fördelas jämnt inom behandlingsområdet och mellan dem ska det finnas tillräckligt med utvecklingsdugliga bestånd, så att behandlingsområdet som helhet, innefattande både luckorna och de mellanliggande områdena, har ett tillräckligt bestånd.

Om minimiantalet träd och minimikvaliteten på dem, stadgas i förordningen om hållbar skötsel och användning av skog.

En anmälan om användning av skog där man meddelar om området för den planerade luckhuggningen ska inlämnas till Skogscentralen.

Arealen på en lucka kan vara maximalt 0,3 hektar. Om hyggesytan är större än så, handlar det om förnyelseavverkning som är förknippad med den förnyelseskyldighet om vilken stadgas i skogslagen. Luckor berörs inte av förnyelseskyldigheten men lagen förbjuder naturligtvis inte aktiva förnyelseåtgärder, om man vill vidta sådana. Förutom egentliga förnyelseavverkningar berörs även beståndsvårdande avverkningar av förnyelseskyldigheten om antalet träd och

www.minskog-kundtidning.fi

Janne Uitamo ledande föredragande, JM, AFM Skogscentralen

kvaliteten på beståndet efte r avverkningen inte uppfyller lagens min imikrav. Om minimiantalet träd undersk rids inom ett behandlingsområde där man genomför en luckhuggning, gäller förn yelseskyldigheten i första hand luckorna. Där emot kan man låta beståndet mellan luck orna växa om antalet träd och kvaliteten är tillräckliga.

En lucka slutar att vara en lucka, när där finns ett, enligt skogsla gen, etablerat plantbestånd vars medelhö jd är 0,5 meter, och plantornas utveckling inte är omedelbart hotad av annan veg etation. När plantbeståndet är etablera t kan luckan utvidgas med en ny lucka till exempel genom att avlägsna träd läng s kanterna av den ursprungliga luckan där det redan har kommit upp nya plan tor. Området med det etablerade plantbes tåndet räknas inte längre med i behandling sområdet vid bedömning av trädbestån dets tillräcklighet efter en ny luckhuggning.

saren Lä skems ål ön Vad ska man göra om man vill förbjuda utomstående att köra på en enskild väg?

Läs juristens svar på webbtidningen Min Skog: www.minskog-kundtidning.fi

11

Som livsstil

ön och skogen text MINNA VUORIO bild SAMI HEISKANEN

I skärgården bestämmer väderleken skogsvården. Virkeshandeln sköts med pråm.

12

www.minskog-kundtidning.fi

Anders Eriksson från Borgå äger 55 hektar skog på ön Våtskär.

www.minskog-kundtidning.fi

13

Lediga dagar i skogens lugn – Här flyger dagarna iväg. Jag får vara i lugn och ro i min egen värld. Tystnaden på ön och vindens sus – eller som en kontrast ljudet av röjsågen – uppväger all brådska och stress i det vardagliga arbetslivet, säger Eriksson.

14

Källa: Metinfo

3

40 071 589 m

A

Aktersnurran startar och den vita öppna båten lämnar bryggan. Den tar kurs mot havet och ön Våtskär dit vi är på väg. Vi befinner oss i Östra Nyland, i det som var Pernå, det vill säga nuvarande Lovisa.

I dag är havet sällsynt lugnt, det är helt vindstilla. Solen står högt på himlen och den tidiga vårdagen i slutet av mars visar sig från sin varmaste sida.

Det är svårt att tro att man ännu för en vecka sedan åkte skidor på Våtskär och att det var möjligt att ta sig över isen endast med hydrokopter. Nu är den upplyft på land och får vila, eftersom aktersnurran redan klarar av den tunna isskorpan.

Den som kör båten är Borgåbon Anders Eriksson som är en bekant syn på den här rutten. Han bor nämligen på ön med sin familj största delen av tiden från vår till höst. Samtidigt sköter han sin hemgård, den tillhörande skogen på drygt 55 hektar samt de 45 hektar som hans föräldrar äger. Höst, vinter och vår när familjen bor på fastlandet åker Anders ensam ut för att sköta skogen.

Anders Eriksson tillbringar såväl arbetstid som fritid till havs. På Våtskär finns det alltid behov av skogsvård.

Över 40 miljoner kubikmeter virke såldes i Finland år 2013.

Han arbetar på Viking Line som maskinchef. Ombord jobbar man alltid en vecka i följd och är sedan ledig en vecka. Under de lediga veckorna tar han ofta kurs mot ön och arbetar i skogen för att koppla av.

På grund av isen går vi iland alldeles invid en populär badstrand. Våtskär är ett Naturaområde som omfattas av vissa regler. Det är till exempel inte tillåtet att slå läger där.

– Trots det blir jag varje sommar, och framför allt vid midsommar, tvungen att plocka skräp efter gäster och släcka pyrande brasor längs stränderna, säger Eriksson förargat.

inga krokiga martallar Vi går över ön längs en stig som är farbar med terränghjuling. Den kantas av jämnt vuxna och täta unga tallar. Vi stannar upp och räknar utifrån grenverket att träden är nio år gamla. För fem år sedan röjde Anders cirka nio hektar av den här tallskogen.

Det är svårt att tro att vi är på en ö med utsikt mot öppna havet eftersom träden är stora och täta, inga krokiga martallar. Men så har också ön en yta på cirka 500 hektar.

– Att det är frågan om en ö märker man på att träden växer långsammare här och aldrig blir riktigt så höga som på fastlandet, säger Eriksson.

www.minskog-kundtidning.fi

Det knivigaste är transporten Vi närmar oss byn, som man säger här på ön.

På en öppen plats står en handfull rödmyllade timmerbyggnader. Husbondevimpeln vajar på gårdsplanen till det mittersta huset. Den första blåsippan har precis tittat upp vid den soliga väggen.

Göstasgården har tillhört släkten ända sedan 1800-talet men själva huset är ännu äldre. En gång i tiden var det en lotsgård, det vill säga husets invånare hade en så kallad lotsskyldighet. Ön har fem fast bosatta invånare, och Erikssons föräldrar är två av dem. De har också

Också stormfällen är värdefulla Vindfällen efter stormar har ett marknadsvärde.

Ett stort träd är värt 30–50 euro. Under vintern har trädens värde inte hunnit minska, och framför allt i samband med andra virkesaffärer är de av intresse för köparna.

Men det är bra att komma ihåg att vindfällen redan under försommaren snabbt förlorar sitt värde i virkeshandeln. Dessutom ska vindfällda barrträd enligt skogsskadelagen föras bort från skogen senast i mitten av sommaren till den del som överstiger en grupp om cirka 20 stammar.

Små mängder vindfällda barrträd som blir kvar i skogen ökar inte risken för skadeinsekter avsevärt – däremot ökar de mångfalden i skogsnaturen. Vindfällda lövträd behöver inte föras bort över huvud taget.

Om man t.ex. får punktering i ett traktordäck, har man att fundera på hur man ska få ut ett nytt.

www.skogscentralen.fi/metsatuhot

Utan båt är det omöjligt att klara sig på ön. Under menförestid kan man anlita hydrokopter.

www.minskog-kundtidning.fi

15

Egen ved värmer upp huvudbyggnaden på ön och familjens hus på fastlandet. Eget virke räcker även till byggverksamhet.

– Vi behöver inte köpa virke, med undantag av tryckimpregnerat virke ibland, såger Anders Eriksson.

Skogsvården är inte bara en hobby för Eriksson –­utan en livstil.

Virkesförsäljning

1

Ta reda på möjligheterna att sälja virke på din fastighet. E-tjänsten MinSkog.fi och skogsfackmännen ger dig råd.

16

2

Be om anbud av virkesuppköpare.

3

Ta ett beslut om vad du vill sälja och till vem. Ingå ett försäljningskontrakt. Kom ihåg anmälan om användning av skog.

4

Betala mervärdesskatten i februari följande år.

en andrabostad på fastlandet, eftersom det under vissa årstider på grund av vädret kan vara svårt att ta sig från ön, till exempel till jobbet.

– Att färdas och att transportera saker är det som är det knepigaste när man bor i skärgården. Om till exempel ett traktordäck går sönder har man problem. Att få ut ett nytt är inte det lättaste, och transporten är inte heller alltid så billig.

Virke sjöledes till fastlandet Transporten är något som man måste ta med i beräkningen också då man planerar skogsvården. Vartenda verktyg och all utrustning måste tas med båt till ön, och vartenda sålt träd ska lastas och transporteras sjöledes till fastlandet.

I praktiken är det bara Stora Enso som gör virkesaffärer här i skärgården eftersom de har utrustning för att lasta och transportera virke.

När virket är köpt, hämtar de lasten med pråm och transporterar den direkt till Kotka. Hur transporterna kan ske är alltid beroende av vädret – precis som allt annat i skärgården.

En del av virket använder familjen Eriksson själv. De har ett eget sågverk på gården för att bland annat såga plankor, samt en vedklyv för att få ved till uppvärmning. Både huvudbyggnaden på ön och Anders familjs eget hus på fastlandet värms upp med egen ved. För vedtransporten har Anders byggt en ram som www.minskog-kundtidning.fi

Med e-tjänsten MinSkog.fi är det enkelt att sköta sina skogsärenden Skogsägare kan numera sköta sina skogsärenden och virkesaffärer på ett enkelt sätt. Genom att kryssa i på e-tjänsten MinSkog.fi kan de ge önskade tjänsteleverantörer tillgång till sina skogsdata, och därefter sköta sina ärenden via nätet och några telefonsamtal. Det är inte längre nödvändigt att köra hundratals kilometer till skogsfastigheten för att leta upp lämpliga skötsel- och virkesförsäljningsobjekt.

– E-tjänsten ger aktören och skogsägaren tillgång till samma information. Önskade tjänsteleverantörer ser samma uppgifter som skogsägaren själv, säger Veikko Iittainen som är Skogscentralens chef för kundtjänster.

– Skogsägarna förlorar inget genom att ge sitt tillstånd.

Tvärtom underlättar det saker och ting, betonar han. kan monteras på båten som han själv har ritat.

Snart kommer transportproblemen att underlättas något när den nyligen beställda pråmen med aktersnurra kommer. Den kommer att rymma såväl terränghjulingen som släpvagnen.

En hobby och EN inkomstkälla Erikssons pappa har sparat alla motorsåg som använts på ön i ladan.

Virkesaffärer har aldrig varit familjen Erikssons huvudnäring utan snarare en småskalig verksamhet som styrs av behovet – det vill säga på skogens villkor. Den gångna vintern till exempel var så mild och snöfattig att det inte ens var möjligt att göra några riktiga skogsarbeten på ön, och dessutom bar isen endast under en kort tid.

– Skogsvården är ändå inte bara en hobby. Vi gör det här för inkomstens skull och planerar alla åtgärder på lång sikt för att få en god avkastning, förklarar Eriksson.

Han har tillsammans med sin pappa satt sig in i skogsvård ordentligt. Vardera har gått kurser i ämnet och har avlagt yrkesexamen för företagare inom skogsbruk.

Eriksson längtar redan till våren och till familjens sommarflyttning ut till ön. Få se om vi också i år får sommarfår från Pellinge för att beta på ön. Och hur ska det blir med hönsen? Hönsgården står tom och väntar. ●

Diskussionen fortsätter i webbtidningen!

www.minskog-kundtidning.fi

Enkelt att hålla kontakt Med hjälp av MinSkog.fi kan aktörerna vara i kontakt med skogsägarna när de ser att det finns intressanta objekt i deras skogar. Ägarna kan också själva tala om, ifall de exempelvis genom avverkningen vill skapa olikåldriga trädbestånd, och fackmännen kan utifrån tillgänglig skogsdata avgöra vilka objekt som lämpar sig för den önskade avverkningsmetoden.

– På så sätt behöver man inte gå runt hela fastigheten, utan man vet direkt var objekten med de bästa möjligheterna finns, säger Iittainen.

I praktiken är det enkelt att ge sitt tillstånd: skogsägarna loggar in på e-tjänsten MinSkog.fi där de ser alla tjänsteleverantörer i sin region. Ur listan över aktörer kan de välja vilka som får se deras skogsdata, och dessa val kan ändras när som helst.

– Man kan också ge aktörer sitt tillstånd även om man just då inte själv beställer MinSkog.fi, påpekar Iittainen.

Allt fler användare För närvarande har redan över hälften av skogsägarna i Finland skogsdata i MinSkog.fi. Före slutet av år 2014 kommer nästan två tredjedelar att ha sina uppgifter där, och år 2020 alla. Det har redan getts närmare 40 000 tillstånd.

– Tillstånd som ges i e-tjänsten träder i kraft på en gång. Tillståndet kan också ges via brev, säger Iittainen.

Under våren har Skogscentralen sänt brev till 25 000 skogsägare med uppmaning om att ge sitt tillstånd, och efter sommaren kommer ytterligare 25 000 brev att gå ut.

– Om du har fått ett sådant brev, sök fram det och ge ditt tillstånd om du ännu inte har gjort det, uppmanar Iittainen.

– Det här är en alldeles speciell tjänst. Eftersom Skogscentralen är en oberoende aktör har skogsägarna själva all bestämmanderätt och kan fritt välja vilken tjänsteleverantör de vill anlita.

Text Maiju Ristkari

17

Skogen

ger sinnesro

För distansskogsägaren Maria Kuusiluoma betyder skogen mycket.

Förutom det ekonomiska värdet har skogen en viktig roll som källa till rekreation och naturupplevelser, något som man vill värna om från generation till generation.

S

text Nina Björklund bild Vesa Tyni

kådespelaren Maria Kuusiluoma är en ganska typisk finländsk skogsägare, hon har ärvt skogen av sina föräldrar. Kuusiluoma, som bor i Helsingfors, äger tillsammans med sin bror en skogsfastighet på cirka 70 hektar. Den ligger i Parkano i Birkaland och består huvudsakligen av tall- och granbestånd.

– Jag kommer ihåg när mina föräldrar köpte skogen. De tog stora lån för den saken. Själv var jag drygt tio år då. Nu sköter vi dödsboets skog tillsammans med skogsvårdsföreningen.

Kuusiluoma kommer ursprungligen från Björneborg.

Hon är uppvuxen på ett jordbruk och är van vid allt slags arbete ända sedan hon var liten. På hemgården fanns det både grisar och åkrar att sköta, och familjens barn deltog i gårdens sysslor i den mån de hann och kunde.

För ett barn kändes skogen i Parkano avlägsen, och Kuusiluoma säger sig inte heller nu besöka stället så ofta.

Skogen betyder ändå mycket för henne, såväl naturen själv som det att vara utomhus i största allmänhet.

– Jordbrukssysslor och att vistas i skogen är som terapi för mig. Framför allt eftersom jag i mitt yrke arbetar med något som inte lämnar några konkreta spår, säger Kuusiluoma.

Som skådespelare arbetar hon inomhus alla dagar, och därför vill Kuusiluoma vara ute så mycket som 18

möjligt på fritiden. Hon är ofta med familjen på gården i Björneborg som hon fortfarande sköter tillsammans med sin bror, efter att föräldrarna gick bort. Åkrarna är i dag utarrenderade och de har inte längre grisar, men annars är gården fortfarande hennes hem, det käraste stället på jorden. I Björneborg leder Maria Kuusiluoma även en sommarteater, så hon är på hemgården en stor del av året.

Den långsiktiga investeringen är en länk mellan generationerna Kuusiluoma säger att skogen fungerar som en stor andlig reserv för familjen. Den har också ekonomisk betydelse – med hjälp av skogen har hon och hennes bror kunnat underhålla det arv som hemgården är. Kuusiluoma betonar att syskonen tänker på inkomsterna från skogen på lång sikt.

– Mina föräldrar ville få oss att uppskatta skogen.

Som skolbarn var jag med och planterade skog. Redan då insåg jag att ingenting kommer av sig självt. Inte ens träden växer om inte någon först gör det jobb som krävs.

Och visst betraktar man skogen med lite andra ögon när man där ser träd som man själv har planterat.

Kuusiluoma ser på skogen ur ett perspektiv på flera decennier. För ett skolbarn hade tiden en annan innebörd, men i dag påminner hon sig själv om att när det rör sig om skogsvård så är tio år en kort tid. Syskonen sköter skogen med tanke på att den en dag kommer att gå vidare till nästa generation. Därför vill de ge sina barn samma värderingar. www.minskog-kundtidning.fi

TJÄNSTER FÖR DISTANSSKOGSÄGARE Skogscentralen erbjuder många olika tjänster för distansskogsägare. Utbudet omfattar utbildning i skogsvård ända från grundkurser till fördjupade föreläsningar.

En ny tjänst för alla skogsägare är etjänsten MinSkog.fi där skogsägare kan se information om sin skogsfastighet, planera sitt skogsbruk samt hålla kontakt med skogsbruksaktörer. Av Finlands privata skogar omfattas största delen redan av e-tjänsten MinSkog.fi som Skogscentralen administrerar, och med laserskanning täcker man hela tiden fler och fler skogsområden.

Ta en titt på e-tjänsten på www.minskog.fi Mer information om skötsel och användning av skog och natur: www.skogscentralen.fi

”Visst betraktar man skogen med lite andra ögon när man där ser träd som man själv har planterat.”

www.minskog-kundtidning.fi

19

– Immateriella värden betyder mycket för mig, det sätt på vilket ögat och hela kroppen reagerar i naturen. Att söka maximal vinst har aldrig varit vår prioritet. Vi är alltså inte investerare i skog även om vi är skogsägare, förklarar Kuusiluoma.

Hon ser det som en livsstil att vara ute i naturen. Något som hon har växt upp med. För den som har växt upp på ett jordbruk är det självklart att alla deltar i arbetet.

– Dessutom känns det verkligen i kroppen att dra ris i två dagar. Det är bra motion och ger mycket.

”Även om jag gick dit varje dag och sparkade på stammarna, så växer träden inte snabbare för det.”

I skogsbruksplanen dras riktlinjerna upp Maria Kuusiluoma fotograferades i Helsingfors centralpark.

DISTANSSKOGSÄGARENS FAVORITVERKTYG Maria Kuusiluoma tycker om att själv arbeta med skogsvård när tillfälle ges. Hon har flera verktyg och maskiner från gräsklippare till kvisthack. Det finns dock tre favoritverktyg som överträffar alla andra.

Motorsågen ”Jag har en behändig mindre men ändå effektiv motorsåg. Dessutom har jag några större sågar efter pappa.”

Vedklyven ”Den här är toppen. När jag vill hugga tjocka, tunga björkar i mindre bitar är det inga problem. Utan den här maskinen skulle en kvinna i min storlek få hålla på med vedhuggningen i flera veckor. Med den här kan jag klyva kubbar i fyra delar i ett nafs."

Röjsågen ”På vår hemgård i Björneborg finns det gott om träd, bland annat aldungar vid stranden och längs vägarna, så det finns en hel del att röja.”

20

Den skog som tillhör Kuusiluoma och hennes bror sköts enligt en plan som har utarbetats av den lokala skogsvårdsföreningen. För närvarande är skogsvårdsläget i deras skog stabilt, och träden får växa i fred. Bortsett från mindre gallringar och planteringar finns det inte några andra åtgärder i sikte. För några år sedan sålde de mycket virke och efter det har inte mycket gjorts i skogen.

Ibland känner Maria Kuusiluoma sig som en något inaktiv distansskogsägare som inte deltar tillräckligt i skötseln av sin egen skog.

– Å andra sidan tänker jag att även om jag gick dit varje dag och sparkade på stammarna, så växer träden inte snabbare för det. Jag säger alltså till mig själv att tålamod är en dygd.

Hon har varit nöjd med den lokala skogsvårdsföreningens arbete i deras skog. Allt har gått enligt planerna, och enligt Kuusiluoma har skogsägarnas åsikter och livssituation beaktats fint.

Skogsbruksplanen har varit ett bra sätt för syskonen att få en övergripande uppfattning om vart man är på väg. Ett avlägset läge och andra måsten i livet gör att man inte kan sköta den skog man äger så mycket som man skulle önska – Kuusiluoma hör nämligen till dem som gärna gör allt själv. Hon tycker att det är avkopplande att jobba med ved, att röja och plantera när tillfälle ges.

– Varje år när sommarteatersäsongen är slut köper jag mig själv ett nytt verktyg, det kan vara en flishack eller en motorsåg. Det är härligt att direkt kunna se ett konkret resultat, säger hon. Kuusiluoma, som även har verkat som stadsfullmäktig i Björneborg, tycker att det är viktigt att det finns områden i skogen som också lämpar sig för rekreation.

I vår skog finns i och för sig så pass mycket stenig obrukbar mark att jag kan vandra i orörd skog så mycket jag vill, säger hon och skrattar. ● www.minskog-kundtidning.fi

Äntligen finns ett färdigt verktyg tillgängligt

Bild: Jaana Kankaanpää

att böja trä

Skogsforskarna kom med en god nyhet i februari. På fem år, har skogsarealen på över 200 hektar stora skogsfastigheter ökat med nästan 200 000 hektar. Men uppsplittringen av skogsfastigheter fortsätter också den. Antalet fastigheter på 1–10 hektar ökade med drygt 7 000, men den uppsplittrade skogsarealen uppgick ändå inte till mer än 24 000 hektar. Tendensen är alltså lovande.

Forskarna bedömer att det utvidgade skogsavdraget från och med beskattningsåret 2008 har påskyndat förändringen. Det är lönsamt för företagare att köpa skogsfastigheter, men det är ont om medel som sporrar till försäljning.

Jag tror att positiva exempel på sådana som sålt skogsegendom kunde få till exempel dödsbon att fatta beslut om försäljning. Det är enklare att fördela och sköta pengar än hektar och kubikmeter.

En öppen och fortlöpande information om den stora efterfrågan på skogsfastigheter, om det stora antalet köpeanbud och om priserna, kunde stimulera till fastighetsaffärer. Om det inte finns någon som är kompetent att ta över skötseln av föräldrarnas skog, ska fackmännen våga föreslå försäljning som ett alternativ för arvingarna.

Från staten kan vi inte förvänta oss någon snabblösning som skulle eliminera det kostnadstryck som orsakas av små fastigheter, och i kanske ännu högre grad av små beståndsfigurer.

Ur befintlig skogsdata går det att på kartor plocka ut till exempel plantvårds- eller förstagallringsobjekt. Att sammanföra dessa till vettiga arbetsplatshelheter, kan och får inte vara omöjligt.

Till exempel de 75 förstagallringsfigurer, på i genomsnitt 2,1 hektar, som finns inom verkningsradien för Kuusikko skogsbilväg, kan koncentreras till en enda arbetsplats utan att någon av de 25 berörda skogsägarnas rättssäkerhet riskeras.

Maskinentreprenören skulle ha jobb för en lång tid framöver. Behovet att flytta runt avverknings- och transportfordon på lavetter skulle minska rejält och den effektiva arbetstiden för flishacken, med vilken man hugger toppar till energiflis, skulle bli längre.

Det vore hög tid att ta till sig de rutiner med gemensamma projekt som är vardag vid vägbyggnad dikning och gödsling. Lika väl kunde man i praktiken koppla samman uttag av energived, drivning av massaved och plantskogsskötsel. Ingenjörerna skulle redan ha gjort det.

Skogsfackmännen har tillgång till bra databaser och kartor. Det är synd och skam att inte utnyttja dem. Det som behövs nu är en sund avsky för onödiga kostnader och en beredskap att bryta gamla vardagsrutiner.

Skogsägarna går med på att länka samman arbetsplatserna om de får en motivering till det. Vågar vi tro att virkesmarknadsparterna för en gångs skull är så mogna att de i stället för att gräla om hur vinsten ska fördelas kunde låta inbesparingen komma maskin- och fordonsentreprenörerna samt deras anställda till gagn?

Skogsproffsen har utmärkta databaser. Det är en skam att inte använda dem.

JUHA AALTOILA forstmästare

www.minskog-kundtidning.fi

21

n a l o k s s d r S kogsvå

Tummen upp för gallring!

Gallring ger bättre skog och mer inkomster

En gallrad skog producerar grövre virke som ger skogsägaren mer inkomster än virket från en ogallrad skog. Gallringen förbättrar virkets kvalitet och skogens hälsa och ger möjligheter att visa hänsyn till naturen. text Annikka Selander och ANNA SALMINEN bild SUVI VIRTA

V

id gallringsavverkning koncentrerar vi tillväxten till de träd som har de bästa möjligheterna att utvecklas till timmerträd. Efter gallringen får träden mer ljus, näring och vatten. Trädens rotsystem breder ut sig, det uppstår nya barr i kronan och fotosyntesen blir effektivare. Närsalter frigörs från toppar och grenar och kan användas av de växande träden. Skogen tar en ny tillväxtrusch.

Mer virke att sälja När skogen växer utan gallringar är stamantalet stort och många träd dör så småningom i brist på ljus och näring. Vid gallringen får skogsägaren inkomster också från de träd som annars skulle dö i konkurrensen. Den naturliga avgången dödar ungefär 20 procent av den totala tillväxten i granbestånd och 25-35 procent i tallbestånd.

Vid gallringen kan man också styra trädslagsförhållandena. Målet är i allmänhet en blandskog. Ett inslag på ungefär 10 procent av vårtbjörk i barrträdsdominerade bestånd förbättrar skogens hälsa och ökar den biologiska mångfalden.

Första gallringen i tid Tidpunkten för första gallring är en kompromiss mellan virkesuttaget, drivningskostnaderna och kronans livskraft på de enskilda träden.

22

Träden behöver en tillräckligt stor grön krona för att fotosyntesen ska fungera, skogen hållas frisk och stammens grovlekstillväxt ske på önskat vis. Om den gröna kronan har hunnit krympa och bli alltför liten, är det redan bråttom med första gallringen.

Speciellt i fråga om tall och björk som är ljuskrävande trädslag är det skäl att ge akt på den gröna kronan. Det lönar sig inte att skjuta fram gallringen till exempel i väntan på bättre virkespriser. Granen tål mera beskuggning.

Första gallringen är framförallt en investering i framtiden. Den inverkar stort på beståndets utveckling och värdetillväxt. Virkesinkomsterna från första gallringen beror på när och hur gräs- och slyröjningen och röjningen har blivit gjorda. Gallringen måste tidigareläggas om röjningen har blivit ogjord och då finns det följaktligen mindre saluvirke att ta ut.

Senare gallringar flexibelt När första gallringen har gjorts i tid finns det i de senare gallringarna större möjligheter att välja tidpunkt, gallringsstyrka och gallringssätt. Rekommendationen är 1-3 gallringar under omloppstiden beroende på växtplats och gallringsstyrka. I en skött skog kan höggallring vara ett bra alternativ.

Om det förekommer rotröta i granskogen är det sannolikt klokare att förnya skogen i stället för att gallra en gång till.

www.minskog-kundtidning.fi

Titta på videon om första gallring: www.minskog-kundtidning.fi

Vid gallringen tar vi bort • Sjuka och skadade träd och träd av dålig kvalitet • Träd som har förlorat i konkurrensen • Träd som hindrar huvudstammarnas utveckling

Gallringen är bra gjord när man

et i s u j l r a k ö n e Gallreinngoch bärskörden skog större. blir

www.minskog-kundtidning.fi

• Lämnat kvar ett målsatt bestånd av god kvalitet • Har bekämpat rotrötan vid avverkningar mellan morsdag och farsdag • Har undvikit stamskador och markskador • Bredden på körstråken och avståndet mellan körstråken är i enlighet med rekommendationerna

23

n a l o k s s d r S kogsvå

Tummen upp för gallring

Varför gallra?

• Tillväxten koncentreras till de bästa träden • Träden bibehåller sin livskraft • Skogsägaren får tidigare och mer inkomster från virkesförsäljning • Gallringssättet leder till målet • Bärskörden ökar efter gallringen

Första gallringen 25 år efter plant eringen kan ge upp till 50 kubikmeter saluvirke per hektar.

Ordlista

1 2

Låggallring

Gallringsmetod vid vilken mindre träd som har förlorat i den naturliga konkurrensen avlägsnas och de träd som lämnas att växa har de bästa förutsättningarna att utvecklas till ekonomiskt värdefulla träd.

Höggallring

Utöver mindre träd tas en del av de större träden bort så att de träd som växer mest får mer utrymme. Passar i senare gallringar i skötta gran- och tallbestånd. Ökar andelen timmer och ger tidigare och större inkomster.

3

Förröjning Den underväxt som skymmer sikten för avverkningsmaskinens förare röjs bort före gallringen. Ett viktigt arbete med tanke på avverkningskvaliteten. Spara en del av underväxten för vilt och annan biologisk mångfald.

24

www.minskog-kundtidning.fi

Titta på videon om första gallring: www.minskog-kundtidning.fi

Gallringsmall för gran och tall på frisk mo (MT) i södra Finland

Ge akt på den gröna kronan

Vårtbjörk • Ljuskrävande • Den gröna kronan ska vara minst 50 procent av hela trädets längd • Kraftig första gallring när övre höjden är 13-15 meter

Det finns för många träd. En del klarar inte konkurrensen.

36 34 32

Nu är det dags att gallra.

30 Beståndets grundyta*, m²[/ha

Tall • Ljuskrävande • Den gröna kronan ska vara minst 40 procent av hela trädets längd • Första gallring när övre höjden är 12–15 meter.

• Lämna raka och finkvistiga stammar.

• Två gallringar under omloppstiden

28 26 24 22

Beståndets grundyta (diameter och täthet) räcker inte ännu för gallring.

20 18 16 14 12

Lagom många träd efter gallringen.

10

Den gröna trädtoppens andel av trädets höjd.

8 6 4 10

12

14

16

18

Övre höjd*, meter

40 % 50 %

20

22

Om man tar bort för många träd i gallringen, blir en del av växtplatsens virkesproduktionsförmåga oanvänd.

60 % Gallringsmallarna

Gran • Skuggtålig • Den gröna kronan ska vara minst 60 procent av hela trädets längd • Första gallringen när övre höjden är 13-16 meter • Om det finns rotröta i beståndet är en kraftig gallring ofta ett bättre alternativ än tvåförsiktiga, detta för minimera risken för drivningsskador

www.minskog-kundtidning.fi

Gallringamallarna hjälper att hitta den optimala gallringsstyrkan och tätheten efter gallring utifrån skogsägarens mål. Genom att följa gallringsmallarna kan man minska risken för storm- och snöskador.

Gallringsmallarna har utarbetats enligt trädslag och växtplats. De visar gallringsbehovet vid första gallringen utgående från beståndets övre höjd och stamantal och vid senare gallringar utgående från övre höjd och grundyta.

Gallringsmallarna bygger på långvariga gallringsförsök och de leder till det bästa resultatet både vad gäller virkesproduktion och lönsamhet. *Övre höjd Medelhöjden av de hundra grövsta stammarna per hektar. *Grundyta Beståndets grundyta mäts med hjälp av ett relaskop för att fastställa mängden virke. Grundytan är ett mått på den sammanlagda tvärsnittsytan av alla träd på 1,3 meters höjd uttryckt i kvadratmeter per hektar m²[/ha).

25

Får vi presentera: Walter von Forest r en ny ugglemasSkogscentralen ha r von Forest. lte Wa kot som heter ift är att åka runt Walters arbetsuppg ka evenemang oli i i landet och delta med. Walter är len tra en sc där Skog d me sitt personliga väcker förtjusning och vuxna. rn ba de väsen hos bå b besökte Som sitt första job skogsveckan ka eis Walter den europ mber. I Lappland i Rovaniemi i dece tiska uthållighet ark testades Walters et han klarade vilk er, rad vid 28 köldg lter besökt Wa r galant. Efter det ha päälä.

Lem h oc rvi Åbo, Pudasjä Akseli-verkstai s de pa ska n gla Ug a ter unga arbetslös den som sysselsät ati kre h oc sionella i Lahtis. De profes g m med olika försla ko a arn om gd un va n gla ug förfärdiga på hur man kunde del av materialen en de ka ver till och Walters hatt har el själva. Till exemp unika glasögonen tovats av ull och de . rda av trä är handgjo

Ugglor

- ingen tokig hobby text Jorma Jyrkilä, bild Timo Vesterinen

Urpo Koponen från Kotka har satt upp över 2 000 fågelholkar. Av dem är 200 avsedda för ugglor – det vill säga ett par hundra plantskogsvårdare har fått ett hem genom Koponens händer.

26

www.minskog-kundtidning.fi

E

Kom och träffa ugglan!

Du kan träffa Sk maskot Walter ogscentralens vo åtminstone på n Forest ev Metsän kasvun enemanget pä hamn lördagen ivä i Lahtis 24 OKRA-lantbruk .5 och på sutställningen Oripää 2–5.7. i

Ett nästan snöfritt vinterlandskap omger fågelforskaren Urpo Koponen och skogsexperten Antti Niemi när de en morgon i februari tar kurs mot skogsbrynet vid en hyggesöppning i södra Kymmenedalen. Duon har med sig en uggleholk som väger cirka 30 kilo, en stege och en ädel avsikt.

– Vi ska leverera en bostad till ”skogsvårdarna”. Av de skadedjur som förekommer på plantbestånd äter slagugglorna vatten-, åker- och ängssorkar, berättar Niemi.

Jeepen med stege på taket är en bekant syn på lokala skogsbilvägar sedan flera årtionden.

– Jag har satt upp över 2 000 fågelholkar för över 50 fågelarter. Av dessa har 200 varit för ugglor, säger Koponen.

Den här Kotkabon, uppvuxen vid havet, började redan som liten pojke intressera sig för naturen.

– Jag behövde inga förebilder, eftersom alla pojkar i byn Metsäkulma rörde sig i skogen och längs stränderna och höll på med sport. Redan som 12-åring fick jag ta farsans båt till de närmaste öarna i Finska viken, minns Koponen.

Han blev intresserad av fotografering på 1960-talet och var en av pionjärerna i föreningen Finlands Naturfotografer som grundades 1977.

– Nuförtiden är fotografering bara en del av min verksamhet. Jag sysslar mest med att samla ihop de bilder som jag har tagit under åren.

Hans bilder på huggormar och fåglar är imponerande.

Ormar säger han att han lärde sig fotografera först på 1990-talet när han insåg att det bara är början på att någonting håller på att hända i den stund när ormen tar sig en vända under jorden. Tålamod är det viktigaste.

– Jag har varit så mycket med ormar att om huggormen vore ett hot för människan skulle jag inte finnas längre.

Men det är klart att även Koponen var rädd för huggormar i början.

– I början måste man avvänja sig från rädslan genom att helt enkelt stå ut, när huggormar som bara ser i svartvitt kommer och nosar runt i ens ansikte.

Och ganska snart byttes rädslan mot beundran.

– Huggormarnas tysta värld är fängslande. Deras fjäll är som diamanter och ytan är silkeslen, säger han om dessa reptiler som så många avskyr i onödan.

Varför är det just fåglar och ormar som i över 50 års tid har varit Koponens passion?

– De ligger evolutionsmässigt nära varandra, förklarar han.

www.minskog-kundtidning.fi

27

Ugglor och ormar är också föremål för alla möjliga föreställningar. Kring ugglorna finns något av samma slags mystik som kring ormar.

– Deras gåtfulla rop och ljudlösa rörelser i den mörka skogen är redan i sig en spännande utgångspunkt och det finns något väldigt storslaget i ugglans blick, säger Koponen.

Som den naturälskare han är betonar han vikten av en ödmjuk attityd.

– Vi måste acceptera det som händer i naturen, man ska inte försöka förmänskliga den.

Det kräver också ödmjukhet att erkänna sina egna fel.

– Jag har följt ormarnas liv i 50 år och alltid påstått att i Kotka vaknar huggormarna och kryper ur sina bon den sista veckan i mars. Men den här snöfria vintern och den ovanliga värmen gjorde att huggormarna var två veckor ”för tidiga”.

Tack och lov har Koponen klarat sina holkuppdrag utan att ramla ner.

– Många har följt med mitt klättrande och kanske blivit besvikna när jag för tio år sedan ramlade ner från min egen balkong och inte från ett träd.

Samarbete i stället för beskyllningar Namnet på den som satt upp dessa tvåtusen holkar finns inte i några rekordböcker, men det är inte syftet heller. Den här naturälskaren är helt enkelt orolig för sina vänners öde.

– Hålträden minskade till följd av det intensiva skogsbruket på 1970-talet. Jag insåg att hjälp behövdes, säger Koponen.

Ramlar du ner från ett träd eller från en balkong?

Man ska alltid ta ansvar för det man är intresserad av. Det räcker inte att en fågelentusiast bara sätter upp en fågelholk på gården eller i skogen – den ska underhållas också.

– Det viktigaste är att ta bort kadaver ur holken i samband med rengöringen, annars återvänder fåglarna inte till holken för att häcka.

Vad den här våren beträffar börjar det att vara för sent med underhållsåtgärder, underhållet ska göras senast i mitten av april. Att sätta upp konstgjorda boplatser hjälper fågelforskarna i deras arbete.

– Som ringmärkare har jag som baktanke att få tag på till exempel gärdsmygar och stenskvättor som annars är svåra att ringmärka.

Det gäller att komma ihåg att allemansrätten inte omfattar uppsättande av fågelholkar i skogen.

– När det gäller stora uggleholkar försöker jag alltid be skogsägaren om lov.

Men det är inte alltid möjligt då det handlar om småfågelholkar, eftersom då all tid skulle gå åt till att jaga tillstånd.

Koponen säger att skogsägarna i regel har varit positiva till fågelholkar.

– Attityden har hela tiden blivit mer positiv. Det är sällan några holkar rivs ner.

Att sätta upp framför allt uggleholkar är inte lätt och inte heller alltid riskfritt.

Till exempel slagugglor är som mest aggressiva under de några veckor då deras ungar ligger på marken och inte är flygfärdiga.

28

Koponen är glad över att skogsägarna i regel har varit positiva till fågelholkar och över att attityden är positiv.

Han pekar inte anklagande på någon utan erbjuder samarbete. Han kommer överens med skogsägarna om att sätta upp hem för ugglefamiljer.

– Alla måste arbeta mot samma mål.

Det drar såväl skogsbruket, fågelforskarna, skogsägarna som ugglan nytta av.

Kotkabon medger att de allra mest radikala naturvårdarna inte alltid har förstått sig på hans försonliga ton.

– Fanatism åt det ena eller andra hållet främjar oftast inte naturen. Enligt mig måste vi acceptera även samhällets behov.

Koponen har sett hur skogsbruket har ändrats från intensivt skogsbruk till en skogsvård som bättre tar hänsyn till miljön.

– Jag tycker inte ens att ekonomiskogar är fula utan de är oftast vackra och

charmiga. Även fåglarna accepterar för det mesta ekonomiskogarna, påpekar han och konstaterar att 1970-talet med sina kalhuggningar och utdikningar av våtmarker var den dystraste tiden.

– Nu har man rekonstruerat en del våtmarker, och lyckligtvis görs inga enorma kalhuggningar längre.

Framför allt överståndare tilltalar denna fågelentusiast, eftersom grupper av träd som sparats vid avverkningar är utmärkta häckningsplatser för småfåglar.

Uggleholken är en del av virkesaffären Koponens och Niemis resa till hygget i Kymmenedalen handlar också om samarbete och en utsträckt hand. Att naturvårdaren och skogsfackmannen bär på en holk har att göra med ett pilotprojekt som Koponen och Stora Enso har startat.

– Skogsföretaget skaffar en uggleholk som Koponen sätter upp i skogen efter att markägaren har gett sitt tillstånd, förklarar Stora Ensos skogsexpert Antti Niemi.

Företagets kunder i Kotka och Pyttis får, om de vill, en uggleholk i sin skog då de gör en slutavverkningsaffär i år.

Koponen går också och besiktar och underhåller holkarna. De är alla lokaliserade med GPS-utrustning med en noggrannhet av en meter.

– Slagugglor är utmärkta hjälpredor vid plantskogsskötsel, tipsar Koponen.

– En ugglefamiljs dagliga energibehov kan kräva flera tiotals sorkar. Ungarna kan äta 4–6 sorkar per dag.

Han hoppas att andra skogsföretag och fågelentusiaster följer exemplet och startar liknande talkoprojekt.

Utöver att sätta upp holkar har Koponen hunnit med mycket annat. I vintras till exempel blev han nästan rikskändis.

– Det blev enormt med publicitet när boken Pihan linnut ja pöntöt, som jag hade gjort tillsammans med Juha Laaksonen, i fjol valdes till årets naturbok. Den handlar om fåglar och fågelholkar.

Sedan dess har det varit stor efterfrågan på Koponen som fungerar som ständig expert i Yles radioprogram Luonto-Suomi.

– Jag förverkligar min dröm nu när jag har gått i pension. Det blir 300 terrängdagar per år. När jag jobbade hade jag inga sådana möjligheter, säger den före detta klassläraren.

Skogen har alltid varit min favoritmiljö.

– För mig är det den tryggaste platsen.

Jag har tillbringat hundratals nätter i skogen, ofta med bara hängselbyxor som skydd. Havet är mycket mer oberäkneligt. ●

www.minskog-kundtidning.fi

En uggleunge kan äta 4–6 sorkar per dag.

Verket Pihan linnut ja pöntöt, om fåglar och fågelholkar, blev en succé. Bokens upphovsmän är Juha Laaksonen, som gett ut mer än tio naturböcker och fågelforskaren Urpo Koponen. I boken berättar Laaksonen fakta om fåglarna, och Koponen delar med sig av sina fågelholkstips som han samlat under årtionden.

Valet av årets naturbok 2013 gjorde republikens presidents maka Jenni Haukio. I motiveringarna sade hon att den här boken är den som ligger vanliga människor närmast.

Priset gav dem ett trevligt uppdrag, duon fick i mars uppdatera miljön runt presidentens tjänstebostad så att den lämpar sig bättre som boplats för fåglar.

Det fanns redan nästan trettio holkar på Talluddens tomt. Männen satt upp 16 till och kommer senare att komplettera antalet med ytterligare cirka tio stycken.

Ett par timmars jobb gav genast resultat.

– När vi var klara med vår runda tittade talgoxar redan ut ur de nya holkarna. Också på Talludden behövdes det nya hem, säger Koponen.

www.minskog-kundtidning.fi

Bild: Kustannuso sakeyhtiö Paasilinna / Las se Rantanen

HOLKAR ÄVEN TILL PRESIDENTENS GÅRD

29

Nä

la

ss

Skogspesto (räcker till sex po

rtioner)

D

Årsskott på gran

roblad G

s'il vous plaît

Du behöver inte vänta till höstens svamp- och bärsäsong med att plocka billig och ekologisk hälsokost utan skogen är full av goda matväxter också på våren och sommaren.

Nässlor innehåller tredubbelt så mycket järn som spenat, och sprängtickan, som valdes till årets medicinalväxt 2013, innehåller drygt femton gånger mer antioxidanter än rödvin.

Enligt allemansrätten får du plocka icke fridlysta växter och deras rötter i områden där man får vistas, men för att plocka delar av träd krävs tillstånd av markägaren. I egen skog kan man så klart plocka de växter man vill, men fridlysta växter och djur ska man inte röra.

Det finns många olika näringsväxter i olika typer av skog. Årsskott på gran och tall till exempel kan användas som kryddor i soppor och grytor. I moskog växer förutom barrträd även stensöta vars äldre namn är bergsöta. Den har en angenäm smak av lakrits som kommer väl till sin rätt i efterrätter.

Mjölkört och nässlor växer rikligt i skogsbryn och hyggesgläntor, och groblad hittar man längs stigar i all slags terräng.

Mjölkörtens unga, rödskiftande stjälkar kan användas i stället för sparris medan nässlor och groblad kan ersätta spenat.

Det finns gott om ätbara arter i skogen men man ska vara försiktig när man plockar naturväxter till mat, eftersom många matväxter lätt kan förväxlas med andra arter. Till exempel kirskålen och den ytterst giftiga sprängörten är mycket lika varandra, och den ätbara nässlan förväxlas lätt med den fridlysta fjällnässlan som växer på lundmarker i älvdalarna i Lappland.

Hacka ingrediens erna fint på en skärbräda eller krossa dem i en mortel. Servera till pasta. Om du vill kan du frysa in peston men tillsätt då osten precis innan servering. Utan ost håller sig peston ett par m ånader i frysen.

nsöta e

St

En tallrik med skog,

4 1/2 dl unga bla d av kirskål, smultron eller förvällda nässlor 2 vitlöksklyftor 3/4 dl pinjenötte r eller valnötter 1 dl riven pecorin oost 1 dl extra jungfru olivolja en nypa salt och peppar

rt

ö lk

ö Mj

kål Kirs

Mer information om naturörter: www.arctic-flavours.fi /se/info/orter/naturorter/ Kontrollera allemansrätten: www.miljo.fi/allemansratten 30

www.minskog-kundtidning.fi

10 frågor Vilken är skogsägarnas medelålder för närvarande?

2

Vilket av de traditionella träslagen passar bäst som ytmaterial?

3

Var i Finland gjordes de flesta kontinuitetsavverkningarna under början av år 2014?

4

Hur många granbarkborrar behövs det för att döda ett träd?

5

Hur stor kan ytan på en lucka maximalt vara?

6

Hur stor är ön Våtskär utanför Lovisa?

7

Hur många tillstånd har det hittills getts för aktörer på e-tjänsten MinSkog.fi?

8

Vilket yrke har skogsägaren Maria Kuusiluoma?

9

Hur många förstagallringsfigurer på i genomsnitt 2,1 hektar finns det inom verkningsradien för Kuusikko skogsbilväg?

10

När görs förstagallring för gran?

GE RESPONS OM TIDSKRIFTEN OCH VINN ett personligt rådgivningsbesök av Skogscentralens expert på din skogsfastighet!

Det går lätt och snabbt att svara!

SKOGSCENTRALEN KUNDTIDNING

4x

1 | 2014

MinSkog.fi E-tjänsten till webben tar din skog

en välutförd gallring

Så här sköts virkeshandeln på en ö Skogen ger Maria Kuusiluoma

sinnesro T TRÄ

DESIGN AV FINLÄNDSK

NING ANVISNINGAR TILL LUCKHUGG

Du kan svara på läsarenkäten inom två veckor efter att tidningen har kommit ut. Du kan delta i enkäten i samband med varje nummer, men bara med ett svar per nummer. Enkäten och utlottningen gäller tidningar som kommer ut under vårsäsongen 2014.

Alla som svarat deltar i utlottningen. Priset lottas ut 31.7.2014. Vi meddelar vinnaren per e-post eller per brev.

1. Logga in på adressen www.mcipress.fi/metsaan 2. Mata in sifferserien 677522 3. Nu kan du besvara frågorna genom att klicka på Sänd.

Lycka till i utlottningen!

1. 60 år.

2. Björk, eftersom det är hårt och tål användning väl.

3. I Birkaland och Tavastland-Nyland.

4. 3 000–4 000.

5. 0,3 hektar.

6. Cirka 500 hektar.

7. Nästan 40 000.

8. Hon är skådespelare.

9. 75.

10. När de är 13–16 meter höga.

1

Uppdatera dina kontaktuppgifter

– och få aktuell information samt tips på skogs- och naturvård från Skogscentralen

Nyhetsbre vet kommer ut 6 gång er om året

S

kogscentralen ger ut sin kundtidning också på webben, på adressen www.minskog-kundtidning.fi. Vi sänder ett nyhetsbrev om webbtidningen Min Skog sex gånger om året till alla skogsägare som har gett oss sin epostadress för kommunikation. Vi uppdaterar webbtidningen med nya artiklar varje månad. Den tryckta kundtidningen kommer ut två gånger om året, ett nummer på våren och ett på hösten. Den tryckta kundtidningen sänder vi i fortsättningen till dem som har beställt e-tjänsten MinSkog.fi och 2/2014 dessutom till varierande skogsägargrupper som kampanjpostning.

NYHETSBREV

Problem med att läsa brevet?

Klicka här för att öppna brevet i webbläsaren

SKOGSCENTR

ALEN OFFENT

Utöver nyhetsbrevet om webbtidningen Min Skog ger vi ut

Många skogs ägare låter bli att utnyttja skatteavdragen och nöjer sig med förhandsifyllda skattedeklaration den sig att deklarera en. alla utgifter efters Det lönar dra av under om du kan skottet från övriga Skogscentra inkomster. lens expert ger skatte Läs mera  tips.

e-tjänsten, fyra gånger om året • Nyhetsbrevet för skogsfackmännen: Skogsbranschen växer, sex gånger om året Uppdatera din e-postadress och prenumerera på våra nyhetsbrev eller avbeställ prenumerationen på vår webbplats: http://skogscentral. mailpv.net/

Skogscentrale såväl nya som n hjälper skogsägare erfarna Skogsfastigheter överförs ofta från en gener en annan, och ation till största delen av fastighetsk mellan släktin öpen görs gar. Den förra ägarens erfare kunskap följer nhet och dock inte alltid med fastigheten köpet. Skogs centralen står vid gärna till tjänst frågor om skogs om du har ägarens rättigh eller om god eter och skyldi skogsvård. gheter Läs mera 

Lätt att hitta samarbetspar e-tjänsten Mintner i Skog.fi

Skogscentralen upprätthåller ett register över kontaktuppgifterna till de privata skogsägarna i Finland för myndighetsverksamhet och kommunikation.

Vid årsskiftet togs skogsservic eföretagen med i Skogscentra lens e-tjänst MinSkog.fi. Du ge valda organ kan isationer ditt samtycke att och överföra läsa dina uppgifter.

Bekanta dig e-tjänsten gratis med på adressen www.minskog.fi .

Gilla oss!

Nu hittar du kundt idningen Min artiklar också Skogs på Facebook.

Gilla oss och ta del av aktue ll information.

FRÅGA OM SKOG

EN

www.minskog-kundtidning.fi

ER KUNDTIDNING

Glöm inte skatteavdrage n

• Infobrevet MinSkog.fi till dem som beställt

m Bland alla so vi svarat lottar ligt ut ett person sök av rådgivningsbe ens expert Skogscentral astighet. på din skogsf rde är vä ts Prise 500 euro.

LIGA TJÄNST

Skogscentra len ger skogsr ådgivning vardag numret 029 432 ar klockan 8-16 407. Du kan också på kontakta adress kundtjanst@skogsc en entralen.fi Om du inte längre vill ha vårt nyhets brev kan du avbes din prenumerat tälla ion genom att klicka här

FÅR VI LOV? I tjänsten MinSkog.fi är du bara en klickning ifrån din skog på nätet. Nu kan också skogsaktörerna använda e-tjänsten MinSkog.fi. Du kan ge valda organisationer ditt samtycke att läsa dina uppgifter. På så viss har ni tillgång till samma uppgifter vilket underlättar diskussionen och beslutsfattandet.

De nya kartorna ger en bättre bild av vad du äger Min karta är en ny egenskap i Skogsägartjänsten i MinSkog.fi. Funktionen Min karta består av en stor karta och en figurförteckning. På kartan visas uppgifter om flera skogsfastigheter samtidigt. Du kan välja en fastighet som visas på kartan eller till exempel de figurer som behöver plantskogsvård.

Skriv ut kartan och ta den med dig ut i skogen eller ge en skogsarbetare anvisningar om arbetsobjekten!

Årsavgiften är 60 euro - tre år till priset av två!

PRÖVA GRATIS - BESTÄLL OCH VINN! Beställ nu e-tjänsten MinSkog.fi eller ge valda aktörer lov att läsa dina uppgifter – du kan vinna fantastiska priser!

Vi lottar bl.a. ut en skogsarbetares dagsinsats i din egen skog, förstklassiga skogsredskap, ett veckoslut på spa för hela familjen och mycket annat.

Kampanjen pågår 1.4–31.10.2014.

Läs mera på www.minskog.fi.

Avgiften för e-tjänsten MinSkog.fi är 60 euro/12 månader eller 120 euro/36 månader. Om det finns fler delägare i en skogsfastighet, är avgiften 40 euro/12 månader/delägare. Du kan logga in säkert med dina nätbankskoder och testa e-tjänsten gratis i sju dagar. Vår kundtjänst står gärna till tjänst om du vill ha hjälp eller mera information.

Quality Innovation of the year 2013

Kundtjänst: 029 432 407 • kundtjanst@skogscentralen.fi • www.skogscentralen.fi