Min Skog

6

SKOGSCENTRALENS KUNDTIDNING

ståndortsklasser

1 | 2015

Släktgården överfördes till följande generation För orienteraren är skogen

en stor upplevelse Kådan läker sår

MinSkog.fi är a vgifts för skogsägare fri !

AVVERKNINGAR ÖKAR KOLSÄNKAN

1

| 2015

www.minskog-kundtidning.fi

3 Ledaren 4

Läkande kådsalva Grankåda läker huden.

6 Virkesmarknaden

Virkesförsäljningen under början av året.

7 Nyheter

11

Juristen svarar

Att ha andel i en samfälld skog är ett enkelt sätt att äga skog.

12

Skogsfastigheten till kommande generationer

” si Ödloorlenna ptårivstenar och vårs bar. stub

12

Skogssammanslutningen upplöstes genom köp i Kurikka.

För fem år sedan kändes det som att ingen behövde virke. Nu talar man om bioekonomi och utvecklar nya användningssätt. s. 18

26

18

21

SVARA PÅ LÄSAR­ Enligt professor Pekka Kauppi är ENKÄTEN avverkningar bra för kolbalansen. s. 31 och vinn en Att böja trä kompass och Distansskogsägaren har en vision om en pannett nytt slags samarbete. lampa!

Kakan är bakad för att ätas

22

Skogsvårdsskolan Sköt din skog enligt ståndortstypen.

26

Med kompassen i handen

30

Tecken på vår

31

10 frågor

Orienterare i tre generationer.

Upptäck vårens första tussilago.

UTGIVARE Finlands skogscentral, Offentliga tjänster, PB 40, 15111 Lahtis, minskog-kundtidning@skogscentralen.fi VÄXEL 029 432 400 SKOGSRÅDGIVNING PÅ SVENSKA vardagar klockan 8–16, tfn 029 432 407 eller kundtjanst@skogscentralen.fi CHEFREDAKTÖR Aino Ässämäki REDAKTION Markku Granander, Veikko Iittainen, Karita Kerkkä, Hanna Kovala, Risto Mulari, Tuovi Rautjoki, Anna Salminen, Annikka Selander ÖVERSÄTTNING Karita Kerkkä REDIGERING OCH LAYOUT MCI Press Oy PÄRMBILD Vesa-Matti Väärä TRYCK Forssan kirjapaino Oy ISSN 2323-2684 (print) ISSN 2342-4745 (online) UPPLAGA 60 000 st.

Copyright © MCI Press Oy Tidskriftens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material.

Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt.

PEFC/02-31-162

2

www.minskog-kundtidning.fi

Ledaren

Skogsbranschen ska växa

F

ör två år sedan fastställde Skogscentralen i sin strategi att målet med verksamheten är att få skogsbranschen att växa.

Det kan vi inte göra ensamma – samarbete är nyckeln till framgång. Tillsammans har vi under de senaste åren förbättrat den centrala lagstiftning som rör skogssektorn, och också på andra sätt främjat verksamhetsbetingelserna inom branschen. De skogliga aktörerna har var och en på sitt håll verkställt sina egna utvecklingsprojekt, förnyat sina organisationer och sina tillvägagångssätt. Skogsindustrin har gjort stora framsteg vid utvecklandet av nya produkter.

Skogsindustrins investeringsplaner och de beslut som redan har fattats, visar att Finland är ett konkurrenskraftigt och intressant verksamhetsfält för affärsverksamhet som bygger på skogen. Finland behöver investeringar. Fjolårets ekonomiska siffror för vårt land är skrämmande: Investeringarna minskade med över fem procent jämfört med året innan, och bara sex av de tjugo största företagen lyckades öka sin omsättning.

Trots de positiva nyheterna för skogssektorn får utvecklingen i branschen inte stanna upp. Skogsstrategin 2025 är ett uttryck för skogsbranschens gemensamma vilja i de frågor där en utveckling och förbättring behövs. Strategins projektportfölj är avsedd som ett praktiskt redskap för Finlands politiska ledning – ju bättre projektportföljen fås med i regeringsprogrammet som ska förnyas i vår, desto mer sannolikt är det att investeringsplanerna blir verklighet. Desto säkrare blir de skogsbaserade näringarna mer mångsidiga. Desto bättre tar vi hand om biodiversiteten i skogsnaturen och desto mer ger skogarna medborgarna välfärd.

Ett av de viktigaste projekten i portföljen handlar om skogsdata och elektroniska tjänster i framtiden. Aktuella skogsdata som tjänar verksamheten i praktiken är en konkurrensfördel för den finländska skogsbranschen. Skogscentralen utvecklar kontinuerligt sin e-tjänst MinSkog.fi med målet att den ska bli en europeisk föregångare som hjälper skogsägarna att ha kontroll över användningen av sina skogar.

Tjänsten kan användas på otaliga sätt för att förbättra produktiviteten inom skogsbruket och i andra skogsbaserade näringar. Information är också nyckeln till bevarandet av diversiteten i skogarna – skogsägaren ska i e-tjänsten kunna hitta de viktiga naturobjekten i sin skog. Tryggandet av mångfalden kan inte få basera sig på ovetskap.

Skogscentralen fortsätter att förnyas. Våra kunder, omvärlden och teknologin inom branschen förändras – också vi behöver förändras.

I fortsättningen betjänar vi våra kunder genom näringstjänster samt skogsdata- och granskningstjänster. Dessutom har vi strävat efter att sudda ut serviceområdenas gränser, och våra kunder kan friare än förut välja det sätt att sköta ärenden som passar dem bäst, oavsett om det sker elektroniskt, per telefon eller genom att besöka ett av Skogscentralens kontor.

ARI EINI direktör Skogscentralen

www.minskog-kundtidning.fi

3

AV TRÄ Kådan skyddar trädet Kåda är en gyllengul komplex blandning av olika föreningar som utsöndras av barrträd, och som bland annat skyddar skadade träd mot bakterier, skadeinsekter och svampar.

Kådan finns i virket, barken, kvistarna och barren, men konsistensen och mängden varierar i de olika delarna av trädet. Kådan utsätts för tryck i trädets kådkanaler och frigörs på det ställe där trädet skadats.

Salvor tillverkade av grankåda har använts i århundraden för behandling av olika hudproblem från brännskador och sår till bölder och eksem.

4

www.minskog-kundtidning.fi

text JENNI JUNTUNEN bilder repolar, istockphoto

Ta kåda på såren KÅDA LÄKER både ett skadat träd och skadad hud.

Arno Sipponen, specialistläkare inom ortopedi och traumatologi, lade märke till grankådans läkande effekter när han arbetade på hälsocentralen i Kolari i början av 2000-talet. Svåra sår läkte med en kådsalva som hade tillverkats enligt folktradition.

Det blev början till ett medicinskt forskningsarbete som resulterade i kådsalvan Abilar. Salvan används på flera hälsocentraler och sjukhus, och säljs också receptfritt på apotek.

– Vid yrkesmässigt bruk används salvan för behandling av besvärliga kroniska sår som läker långsamt. I hemmabruk lämpar den sig för brännsår och diverse småskador på huden, säger Sipponen.

Salvans effekt grundar sig på de starka antimik­ robiska egenskaperna. Förutom att läkemedlet är bakteriedödande förebygger det inflammationer och får sår att läkas snabbare.

Kådan i salvan, som tillverkas av Repolar, kommer från lappländska granar som har skadats till exempel av blixtnedslag eller fått sig en törn av en skogsmaskin, och sedan utsöndrat kåda på det skadade stället. Företaget köper kådan av privatpersoner som med skogsägarens lov samlar in den från trädstammarna med hjälp av kniv eller yxa.

– Det finns ett otal olika typer av kåda och alla innehåller inte de läkande ämnena. Därför undersöks all insamlad kåda, säger Sipponen.

Den renade kådan blandas med salvans övriga ingredienser. Kådan hettas inte upp i något skede och därför bildas inte heller några skadliga cancerframkallande ämnen i den. Tvärtom – rätt behandlad har kådan en dokumenterat läkande verkan. l

www.minskog-kundtidning.fi

5

text ANTTI PAJULA ledande expert, skogsfastighetsstruktur, Skogscentralen

VIRKESMARKNADEN våren 2015

Mycket lugnare på virkesmarknaden i början av året jämfört med fjolåret Under januari-februari sålde privatskogsägarna 4,8 miljoner kubikmeter virke till skogsindustrin. Det är cirka 30 procent mindre än under motsvarande period i fjol. Senast åren 2010 och 2011 var de sålda virkesmängderna i januari–februari klart mindre än under början av 2015, så exceptionellt lugnt på virkesmarknaden har det ingalunda varit i år.

DE KUMULATIVA VIRKESFÖRSÄLJNINGSVOLYMERNA I PRIVATSKOGAR 2010–2015 Källa: Metinfo/Skogsforskningsinstitutet

1000 m3 40 000 35 000 30 000 25 000

2014

20 000 15 000

2

10 000

20

10

5 000 0

1

201

2012

013

2015 Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Svåra tider för vinteravverkningar Men skogsindustrins virkesanvändning har varit stabil. Cellulosafabrikerna kör med full kapacitet och sågverkens virkesanvändning håller trots osäkra marknader en god nivå. Användningen av energived för energiproduktion har däremot minskat.

De minskade inköpsmängderna beror till stor del på att vi två år efter varandra haft vintrar som varit problematiska med tanke på avverkning. Redan från förra vintern 2014 blev ett stort antal vinterstämplingar framflyttade till början av 2015, men vintern i år blev åtminstone i södra Finland inte ett dugg bättre med tanke på avverkning.

6

Uppsving för efterfrågan på virke För närvarande finns det ett överutbud på virke, men situationen kan vara en annan redan i vår. Efterfrågan på virke har ökat och kommer sannolikt ytterligare att öka inom en snar framtid i och med nya investeringar.

Stora Enso investerar i en ny kartongmaskin och en ny produktionsanläggning för fanerlaminatträ i Varkaus. I Villmanstrand körde UPM i gång sitt bioraffinaderi vid årsskiftet och vid cellulosafabriken i Kuusankoski stiger produktionskapaciteten i år. Även sågen i Kemijärvi har kört igång.

Efterfrågan på sommar- och menföresstämplingar kommer sannolikt att öka redan i vår, men det kommer att vara svårt att sälja vinterstämplingar åtminstone fram till vintern 2016.

Virkespriserna sjunker Medelpriset på virke under perioden januari–februari 2015 är lägre än under motsvarande period i fjol. Medelpriset på grantimmer har sjunkit med cirka två euro per kubikmeter och priset på granmassaved med cirka en euro per kubikmeter. Priset på talltimmer, tallmassaved och björkmassaved har sjunkit med 0,30–0,70 euro per kubikmeter.

Priset på björktimmer är det enda undantaget, det har stigit med cirka en euro per kubikmeter.

Aktuella virkespriser på Naturresursinstitutes skogsägartjänst: www.metla.fi/metinfo

www.minskog-kundtidning.fi

grafik MCI PRESS

Bild: Aino Ässämäki

120

nya användare per dag.

E-tjänsten MinSkog.fi är avgiftsfri för skogsägare sedan den 1 mars 2015. Jord- och skogsbruksministeriet fattade beslut om avgiftsfri användning av e-tjänsten MinSkog.fi för privata skogsägare i slutet av februari.

Antalet användare av tjänsten har mångdubblats efter att den blev avgiftsfri. Tidigare kostade tjänsten 60 euro per år. Det var också möjligt att betala avgiften för flera år åt gången. Skogscentralen kommer att återbetala avgifter som betalats i förskott enligt jord- och skogsbruksministeriets instruktioner. Vi har kontaktat dem som har rätt till återbetalning.

MinSkog.fi är en e-tjänst där skogsfackmän och skogsägare kan mötas. I MinSkog.fi ser skogsägarna beståndsuppgifter om sin egen skogsfastighet, förslag på skogsvårdsarbeten och naturobjekt som är värdefulla för mångfalden i skogsnaturen. De kan kontakta aktörer i skogsbranschen när de behöver någon som utför skogsarbeten eller när de vill sälja virke. Skogsägaren kan ge valda aktörer sitt samtycke till att läsa eller överföra information.

Det är alltså möjligt att överföra informationen i MinSkog.fi till exempel till en långvarig virkeshandelspartners datasystem. Informationen om skogsnaturen kan väcka intresset till exempel för att anlägga ett eget skyddsområde.

Via tjänsten MinSkog.fi kommer de skogsdata som Skogscentralen har samlat in effektivt till nytta. Största delen data har samlats in genom fjärranalysmetoden. Förslagen på avverkningar och skogsarbeten bygger på kalkylmodeller. Med hjälp av tjänsten får skogsägarna information om möjligheterna med sin skog.

Det blir lättare för skogsägarna att fatta beslut när de kan studera sin skog till exempel hemma i soffan, och där avgöra vilka objekt de behöver bekanta sig närmare med. Ju fler som använder tjänsten, desto stadigare är grunden för hållbar användning av skogstillgångarna.

Bekanta dig med informationen om din skog på adressen www.minskog.fi.

www.minskog-kundtidning.fi

Kemera-stödet förnyas

Läs mer nyheter på www.skogscentralen.fi

MinSkog.fi är nu avgiftsfri för skogsägare

nyheter

MinSkog.fi får

Lagen om finansiering av hållbart skogsbruk revideras.

Ansökningarna enligt den nuvarande Kemera-lagen ska lämnas in till Skogscentralen senast 17.4.2015. Skogscentralen ska ta finansieringsbeslut senast 30.6.2015. Vård av ung skog, uttag av energived och stamkvisning ska vara gjorda när man lämnar in ansökan. Vid andra arbeten grundar sig Kemera-stödet på en godkänd plan enligt vilken arbetena kan genomföras så att stödet kan betalas senast 31.12.2019.

Den nya Kemera-lagen förutsätter att stöd för skogsbruksarbeten ska sökas innan man inleder arbetet. Enligt den nya lagen kan stöd beviljas för vård av ung skog och hopsamling av klenträd i samband med den, bekämpning av rotticka, vård av torvmarksskog, vitaliseringsgödsling, byggande och grundlig förbättring av skogsvägar samt för vård av skogsnaturen och för miljöstödsavtal. Dessutom införs stöd för tidig vård av plantbestånd.

Efter utgången av juni kan man inte längre få Kemerastöd för skogsförnyelse, till exempel efter en skogsskada. Även stödet för stamkvistning slopas.

Den nya Kemera-lagen ligger nu hos Europeiska kommissionen som ska godkänna den. Lagen träder i kraft under 2015.

Mer information: www.skogscentralen.fi/stod-skogsbruk

7

MÅLET FÖR METSO-SKYDD ÖVERSKREDS I fjol skyddades totalt 4 029 hektar med skogsbrukets miljöstöd. Detta är mer än dubbelt så mycket som år 2013 och klart över det mål som jord- och skogsbruksministeriet hade ställt för Skogscentralen.

Skyddet av METSO-objekt är frivilligt för skogsägarna.

Skogscentralen verkställer METSOprogrammet genom att bevilja miljöstöd för skogsbruket till skydd en för viss tid och genom att planera och verkställa naturvårdsprojekt. Naturvård och miljöstöd finansieras med stöd för finansiering av hållbart skogsbruk, alltså Kemera-stöd. År 2014 ingick Skogscentralen 770 miljöstödsavtal med skogsägarna. Storleken på de skogar som skyddats genom avtal var i genomsnitt 5,2 hektar och de bestod mest av närskogar intill vattendrag, skogsbevuxna torvmarker och moskogar med mycket död ved.

”I stort sett allt som tillverkas av olja, kan också tillverkas av trä.” professor i skogsbioekonomi Jyrki kangas

Skogscentralens nya organisation har tagits i bruk

Norra serviceområdet

Finlands skogscentrals organisation förnyades den 1 april 2015. Östra Skogscentralen leds i fortsättningen serviceområdet genom tre riksomfattande processer.

Dessa är skogsdata- och granskningstjänster, näringstjänster och förvaltVästra serviceområdet ningstjänster. Skogscentralen har nu Sydöstra fem serviceområden i stället för de serviceområdet tidigare tretton regionenheterna.

Södra Anna Rakemaa fortsätter som serviceområdet skogsdirektör. Skogsdirektören ansvarar för skogsdata- och granskningstjänsterna som sysselsätter 310 skogsexperter vars uppgifter omfattar tillsyn av skogslagstiftningen, beviljande av skogsbruksstöd samt insamling och bearbetning av skogsdata.

Näringsdirektörens uppgift är ny. Till näringsdirektör utnämndes Anssi Niska­ nen. Inom näringstjänsterna arbetar cirka 170 skogsexperter som koncentrerar sig speciellt på tjänster för skogsägare och aktörer i skogsbranschen. Inom förvaltningstjänsterna jobbar cirka 50 experter som arbetar under ledning av förvaltningsdirektör Jorma Tolonen. Ari Eini fortsätter som direktör vid Skogscentralen.

– Målet är en effektiv och enhetligt fungerande Skogscentral som styrs av nyttan för skogsbranschen i Finland och kundernas behov. Det regionala servicenätverket är väldigt viktigt för oss – vi vill vara nära kunderna. Våra viktigaste kunder är även i fortsättningen privata skogsägare och skogsbranschens aktörer, sammanfattar direktör Ari Eini.

Evenemang

Läs Mer om EvenemanG

8

Juthbackamarknaden

Skoglig dansbanedans

Pop Up Österbotten

21–22.8.2015, Nykarleby

23.5.2015, Siikajoki

11–13.6.2015, Helsingfors

Finlands största loppmarknad.

Skogscentralen förevisar e-tjänsten MinSkog.fi.

Vid sidan av dansandet får du veta hur sommarens skogsarbeten går som en dans.

Skogsdansevenemanget, som ordnas i samarbete av flera skogsorganisationer, öppnar sommarens danssäsong.

Västkustens bästa bitar på Senatstorget. Kom och kolla Skogscentralens aktiva skog.

skogscentralen .fi/ evenemang

www.minskog-kundtidning.fi

M

ålet med att vattenvården i skogsbruket är att garantera kvaliteten på yt- och grundvatten samt att vattendragen hålls rena. Viktigast är att minimera urlakningen av partiklar och näringsämnen. Ett annat mål är att hejda de partiklar som sköljts ut med vattnet innan de når vattendragen. Vattenvården är speciellt viktigt vid iståndsättningsdikning och vid skogsbruksarbeten på torvmarker. De viktigaste vattenvårdsåtgärderna vid iståndsättningsdikning är slamgropar, grävningsavbrott och sedimenteringsbassänger som fångar upp partiklarna.

Minneslista för vattenvården: • Lämna en skyddszon intill vattendragen vid avverkning, gödsling och markberedning.

• Bevara vid avverkning värdefulla livsmiljöer, såsom källor, bäckar och torvmarker i naturligt tillstånd.

• Undvik att köra rakt över bäckar i naturtillstånd. Använd broar eller andra lämpliga ställen.

• Vid grävning av diken eller fåror vid skogsförnyelse, använd samma vattenvårdskonstruktioner som vid iståndsättningsdikning.

• Utför grävning på erosionskänsliga och tekniskt svåra objekt då det är torrt i markerna.

• Bygg i mån av möjlighet vattenvårdskonstruktionerna först.

• Kör inte med maskiner på översilningsområden eller på skyddszoner.

• Kontakta den som planerat eller den som utför arbetena, om du anser att det finns brister i arbetsplatsanvisningarna eller i genomförandet.

• Kom ihåg att göra en dikningsanmälan till Närings-, trafik- och miljöcentralen.

• Kontakta vid behov Skogscentralen eller aktörerna i skogsbranschen för mer information.

nyheter

SKYDDA VATTENDRAGEN

Kom vattenvårdenihåspg eciellt vid skogsarbeten på torvmarker!

TIPS!

Ta kundtjänsten till hjälp

Torka veden rätt

SKOGSCENTRALENS KUNDTJÄNST betjänar på svenska på numret 029 432 407 klockan 8–16 och på finska på numret 029 432 409 klockan 8–18. Du kan också ta kontakt genom att skriva e-post till adressen kundtjanst@skogscentralen.fi. Kundtjänsten ger dig råd om skogsvård, skogsägande, skogliga näringar och om e-tjänsten MinSkog.fi.

Den bästa tiden att torka ved är vår och försommar. En plats med sol och vind passar bäst som lagringsplats. Veden torkar snabbare när det blåser genom traven. Sätt ordentliga underlag under travarna så att luften kommer åt.

Farmari 2015

Min Skog-grundkurser

Min Skog ABC-dag

2–4.7.2015, Joensuu

hösten 2015, flera orter

5.9.2015, flera orter

Över 60 000 besökare förväntas komma till lantbruksutställningen som är avsedd för hela familjen. Teman på utställningen är bland annat skog och hållbar utveckling. Skogscentralen har ett eget bås i skogsavdelningen.

Min Skog-grundkurserna startar i höst i olika delar av landet. På kursen behandlas skogsvård, virkeshandel, beskattning och skogsnaturen.

Kom och lär dig grunderna i skogsvård och skogsägande. Min Skog ABC-dagen är avsedd för nya skogsägare och för dem som vill bekanta sig med skogsfrågor.

www.minskog-kundtidning.fi

9

Från lönn till verb

Vad är ett viltbuskage?

Det är tämligen lätt att få små och större viltarter att trivas i skogen. Det är till exempel bra att lämna kvar viltbuskage för hönsfåglar då man avverkar.

Med viltbuskage avses grupper av tre, fyra eller flera träd som ger skydd för viltet. Det är viktigt att trädgruppen inkluderar granar vars lägsta grenar når ända ner till marken. Lämna gärna tre eller fyra buskage per hektar. Man får tillräckligt många om man undviker onödig förröjning och inte snyggar till alltför noggrant vid plantskogsröjningen.

Finlands skogscentral och Finlands viltcentral håller på att utarbeta enkla praktiska anvisningar om vad man kan göra för att gynna viltet. Anvisningarna görs inom projektet Askel riistametsään (Ut i viltskogen).

Vad sägs om att studera historia, slöjd eller varför inte modersmål på en slät berghäll eller i kanten av en torvmark? Det låter bra, tycker allt flera lärare som har fått stifta bekantskap med skogen som inlärningsmiljö. Också eleverna har varit entusiastiska då skogen erbjuder en uppfriskande omväxling i undervisningen som främst sker via böckerna i klassrummet.

Finlands skogscentral är med om att producera innehåll som rör skogsbruket på Openmetsä-wiki. Läs mera om skogen som inlärningsmiljö i webbtidningen Min Skog på adressen www.minskog-kundtidning.fi/sv/ skogen-som-inlarningsmiljo.

Läs mer: www.metsakeskus.fi/hankkeet/askel-riistametsaanhanke

5

TIPS FÖR HUR DIN VINTERSTÄMPLING BLIR ATTRAKTIV FÖR KÖPARNA

Korta och varma vintrar är besvärliga ur avverkningssynvinkel eftersom drivningsarbetet kräver längre köldperioder. De två senaste vintrarna har avverkningarna på många stämplingsposter flyttats fram till nästa vinter. Dessutom vill virkesköparna inte köpa nya vinterstämplingar när de har gamla vinterstämplingar oavverkade.

Avverkningsmaskinerna utvecklas tekniskt hela tiden, men inte ens det löser alla problem. Vad kan man göra för att underlätta situationen?

na. Sådana vägar byggs vanligen i samband med iståndsättningsdikning, eftersom man då kan få Kemera-stöd för dem. Det lönar sig att bygga de här vägarna så att såväl skogstraktorer som moderna virkesbilar kan ta sig fram. Kurvorna får inte bli för branta och vändplatserna ska vara tillräckligt stora. Vägarna längs dikesrenarna fryser till och blir bärande betydligt snabbare än den orörda torvmarksbottnen, och ännu snabbare fryser de om man plogar upp dem innan virkestransporterna börjar.

1.

3.

2.

4.

Bygg ut skogsbilvägnätet Stämplingsposten är ofta på bärande mark, men det kan finnas mjuk torvmark mellan stämplingsposten och den bärande skogsbilvägen. Genom att förlänga skogsbilvägen några hundra meter kan tiotals hektar skog förvandlas från vinterstämplingar till sommar- eller menföresstämplingar. I bästa fall återbetalar sig utgifterna för vägbygget i form av högre virkespris redan vid försäljningen av den första stämplingsposten.

Bygg ett ordentligt nät av vägar på dikesrenarna På större torvmarksområden lönar det sig att bygga ett lättare vägnät på dikesrenar10

Förröj figurer som ska gallras på vintern Genom att förröja en stämplingspost som ska gallras stiger avverkningsmaskinens produktivitet i bästa fall med tiotals procent jämfört med produktiviteten på ett objekt som inte är förröjt. När vintersäsongen är kort, hinner man avverka klart flera förröjda objekt än icke förröjda. När föraren i avverkningsmaskinen får bättre sikt är det lättare att välja vilka träd som ska lämnas kvar, och därtill minskar drivningsskadorna.

Avverka under den heta och torra perioden på sensommaren Under sensommaren har vi ofta en het och

torr period som kan vara i flera veckor. När torven är torr är den seg och bärigheten på en torvmark kan under sensommaren vara mycket bättre än under en varm vinter. De här torra perioderna på sommaren borde vi utnyttja vid avverkningarna.

Däremot ska man inte på sommaren ta itu med stora vinterstämplingar, eftersom en lokal åskskur kan förändra situationen på några timmar.

5.

Ingå ett långt leveransavtal De stora skogsbolagen gör reklam för sina avtal med skogsägare med motiveringen att bland annat vinterstämplingar i första hand köps av avtalskunder. Skogsbolagen ingår gärna avtal med de skogsägare som säljer virke regelbundet.

Många organisationer som betjänar skogsägare ingår långvariga avtal om leveranser av timmer, massaved och energived till anläggningar och företag som använder de här sortimenten. Ibland uppstår det på virkesmarknaden sådana situationer att vinterstämplingar inte går att sälja på rot, men det kan ännu finnas utrymme i de här organisationernas avtal om fabriksleveranser för vinteravverkat virke.

www.minskog-kundtidning.fi

Juristen svarar Fördelarna med en samfälld skog Vilken är nyttan av att gå med i en samfälld skog?

E

n samfälld skog är ett område som flera fastigheter äger tillsammans.

Området är avsett att i första hand användas för hållbart skogsbruk.

Delägare i den samfällda skogen är delägarfastigheternas ägare, som bildar ett delägarlag. Delägarlaget fattar de mest centrala besluten som gäller den samfällda skogen. En förvaltningsnämnd eller en ombudsman sköter de praktiska ärendena.

Man kan bli delägare i en samfälld skog på flera sätt: genom att vara med och grunda en samfälld skog, genom att foga sin skog till en samfälld skog, genom att köpa en andel i en samfälld skog, eller genom att köpa en fastighet till vilken hör en andel i en samfälld skog.

En samfälld skog gör det möjligt att bevara skogen som en helhet eller att foga den till ett större skogsområde. Vid virkesförsäljning och vid skogsvårdsarbeten kan den större sammanhängande arealen ofta innebära ekonomisk fördel. Men då man grundar en ny samfälld skog är det skäl att komma ihåg att det i princip är tänkt som en bestående lösning. Det är möjligt att lösa upp en samfälld skog, men det är synnerligen arbetskrävande.

Att vara delägare i en samfälld skog är ett enkelt sätt att äga skog och åtminstone i större samfällda skogar ger överskottet delägarna en jämn och fortgående avkastning. Men det betyder också att det i allmänhet inte är möjligt att snabbt få ut pengar från den samfällda skogen utan att avstå från sin andel. I lagen om samfällda skogar finns stadgar som gör det möjligt att fatta majoritetsbeslut vilket inte är möjligt i sammanslutningar och oskiftade dödsbon.

Men förvaltningen av en samfälld skog kräver mera arbete och blir dyrare. Därför lönar det sig inte att bilda en samfälld skog av alltför små skogsbruksenheter.

Förrättningskostnaderna för att bilda en ny samfälld skog betalas i sin helhet av staten.

Till de utgifter som delägarna själva ska betala hör eventuella andra fastighetsförrättningar

www.minskog-kundtidning.fi

Janne Uitamo ledande expert, skogslagstiftning JM, AFM Skogscentralen

som utförs samtidigt, såsom utgifter för styckning och rågång. Även kostnaderna för att foga ett nytt område till en befintlig samfälld skog betalas av staten. Kostnaderna för att avstycka ett område som fogas till en samfälld skog betalas också av staten.

Beskattningsmässigt är en samfälld skog en samfälld förmån, som beskattas som särskilt skattskyldig. Skattesatsen för en samfälld förmån är lägre än den normala skattesatsen för kapitalinkomster. Eftersom delägarna i en samfälld skog inte betalar någon skatt på det överskott de får, innebär det en skatteförmån för den som är delägare i en samfälld skog.

En samfälld skog får vid beskattning av kapitalinkomster från skogsbruk samma förmåner som fysiska personer och dödsbon.

En samfälld skog får alltså göra bland annat skogsavdrag och utgiftsreserveringar. Det betraktas inte som överlåtelse av fastighet när man bildar en samfälld skog eller fogar ett område till en befintlig samfälld skog, och därför uppbärs ingen överlåtelseskatt och ingen skatt på överlåtelsevinsten. När man bildar en samfälld skog och när man fogar ett område till en samfälld skog mot andelar i den, överförs ett eventuellt oanvänt skogsavdrag till delägarlaget för den samfällda skogen.

Delägarlaget i en samfälld skog kan ansöka om finansiering enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. I finansieringslagen betraktas delägarlaget som en enskild skogsägare. I fråga om samfällda skogar, som bildats under den period som den nuvarande lagen om samfällda skogar från 2003 varit kraft, krävs det att minst hälften av andelarna i den samfällda skogen ägs av fysiska personer.

Samfällda skogar bibehåller sin rätt till finansiering även i den nya finansieringslagen, som sannolikt träder i kraft under 2015.

Vad betyder det för skogsägaren när skogsvårdsavgiften inte längre är obligatorisk?

Läs juristens svar på webbtidningen www.minskog-kundtidning.fi/ sv/skogsvårdsavgift

11

Från en generation

TILL NÄSTA Generationsskiftet på en skogsfastighet lyckas bäst när mottagaren har ett genuint intresse för att sköta släktens skog. text JUSSI MUSTIKKAMAA bilder JUHA HARJU

12

www.minskog-kundtidning.fi

Diskussionen fortsätter i webbtidningen!

www.minskog-kundtidning.fi

13

Antti Pajula på Skogscentralen visar Jukka, Maija-Liisa och Heikki Nokso-Koivisto skogsskiftets gränser på kartan.

S

Som delägare i en fastighetssamman­­s­lutning, tillsammans med sina syskon, ägde Maija-Liisa Nokso-Koivisto från Kurikka några skogsskiften i Kauhava och Lappo. Skogarna var ett arv efter Maija-Liisas far, skogsarbetsledaren Lauri Kuoppala. När syskonen började bli äldre ville man se till att skogarna skulle bevaras i släktens ägo och Maija-Liisas son Jukka Nokso-Koivisto var intresserad av att fortsätta som skogsägare.

– Skogen betydde allt för min far. Den var hans arbete och han satte stort värde på den. Efter att han hade gått i pension gick han varje dag till skogs med motoreller röjningssågen med sig, berättar Maija-Liisa.

De välskötta och vackra skogs­ fastigheterna förblev i de fyra döttrarnas gemensamma ägo efter faderns död. År 2009 köpte Maija-Liisa ut sina systrar från skogsskiftet i Lappo och äganderätten överfördes år 2011 på Maija-Liisas son Jukka i form av en gåva. Gåvoskatten var rimlig eftersom Maija-Liisa förbehöll sig besittningsrätten i tio år framåt.

I slutet av år 2014 köpte Maija-Liisa den gemensamt ägda skogen i Kauhava av sina systrar. Den kommer Jukka att få i gåva år 2016.

14

Besittningsrätten till skogsskiftet i Kauhava kommer att överföras direkt på Jukka, eftersom han tar utgifterna och inkomsterna i anslutning till skogsskötseln på sitt namn ända från början. Skogen i Lappo får vänta på att besittningsrätten går över, också av den anledningen att där ännu inte finns några större avverkningsbehov.

Skogarna hålls inom släkten

80% av de skogsfastigheter som överlåts stannar inom släkten. I Finland finns det 310 000 skogsfastigheter på över 4 hektar. Varje år byter 15 000 fastigheter ägare.

Maija-Liisa Nokso-Koivistos make Heikki Nokso-Koivisto säger att skogarna i Lappo och Kauhava är bekanta även för honom.

Skogsfastigheterna har en sammanlagd areal på 48 hektar.

– Vi var fyra mågar. Tre i södra Finland, och jag var den enda här på landsbygden, säger Heikki.

Heikki Nokso-Koivisto lärde sig arbeta i skogen redan i sitt eget barndomshem.

– Det föll sig naturligt att jag tog hand om samägandet och sammanslutningens ärenden, och det hade jag inget emot.

Maija-Liisas far skötte skogen aktivt ännu som 80-åring och svärsonen tog över skötselansvaret för skiftena i Lappo och Kauhava vid millennieskiftet.

Den första affären syskonen emellan genomfördes år 2009. År 2014 började www.minskog-kundtidning.fi

Skogsägandet gör att Jukka NoksoKoivisto, som bor i Esbo, bevarar banden till Södra Österbotten.

Att det blir en fortsättning på fars arbete var viktigt för alla systrarna.

man upplösa fastighetssammanslutningen, eftersom det fanns en efterträdare inom släkten som var intresserad av att ta över och sköta skogen.

– Att det blir en fortsättning på fars arbete var viktigt för alla systrarna, säger Maija-Liisa.

Expertens råd var till hjälp I fjol höll Antti Pajula, ledande expert på skogsfastighetsstruktur vid Skogscentralen, en föreläsning i Kurikka om generationsskifte på skogsfastigheter.

Heikki Nokso-Koivisto fanns bland åhörarna eftersom han ville få mer information om det för familjen så aktuella temat.

– Jag pratade mycket med Heikki den kvällen och efteråt skickade han mig en ansenlig lista med frågor per e-post, berättar Antti Pajula.

Det var början till en flitig e-post­ korrespondens och frekventa telefonsamtal dem emellan.

– Antti lyfte klart fram vilka lösningar som vore förnuftiga, säger Heikki NoksoKoivisto.

Det var uppenbart att ett generations­ skifte bör göras nu så länge alla syskonen är i livet. Om någon av dem hade avlidit www.minskog-kundtidning.fi

Nokso-Koivistos skogsskiften ligger i Kauhava och i Lappo.

15

Det är viktigt för Maija-Liisa Nokso-Koivisto att hennes son Jukka vill överta skogen.

Överlåtelse av skogsegendom

16

1.

2.

3.

4.

Kartlägg intresset. Vill de kommande generationerna äga skog?

Fastställ värdet på skogsfastigheten.

Här är det bra att anlita en utomstående expert.

Kontrollera de skattemässiga frågor­na och tidsgränserna i anslutning till generationsskifte i samråd med en expert.

Genomför generations­skiftet och sätt allt till pappers. Betala skatterna och ansök om lagfart.

och ett dödsbo hade trätt in som delägare, skulle det ha blivit mer komplicerat att överlåta ägarskapet.

Att avstå från skogen var emellertid ett vemodigt beslut för systrarna. Ett barndomsminne är den vildmarksstuga, som står mitt i skogsskiftet i Kauhava, och som fortfarande används av kauhavaborna särskilt om vintern när den är ett idylliskt mål för en skidutflykt.

– Alla hade känsloband till skogen, säger Heikki Nokso-Koivisto.

Att genomföra affären var emellertid skattemässigt lönsamt eftersom syskonen hade ägt skogen gemensamt i över tio år.

– De fick köpesumman oavkortad i handen, konstaterar Antti Pajula. Ägaren, det vill säga Maija-Liisa NoksoKoivisto, fick tillgång till det skogsavdrag som lindrar beskattningen när nya ägare säljer virke. När äganderätten överförs ett www.minskog-kundtidning.fi

Varje generationsskifte på en skogsfastighet är unikt

Att genomföra affären var skattemässigt lönsamt. år senare i form av en gåva kvarstår rätten till skogsavdraget.

– Men nu måste Maija-Liisa vara ägare i ett helt skatteår, påminner Pajula.

– Att bilda en sammanslutning är fördelaktigare än att dödsboet äger skogen, men sammanslutningen bör upp­lösas i tid, det vill säga i ett skede när sammanslutningens medlemmar fortfarande är aktiva i den, anser Heikki Nokso-Koivisto.

Att äga skog är en gemensam hobby Jukka Nokso-Koivisto, som bor i Esbo, övertar gärna ansvaret för skogarna som varit i släktens ägo. Jukka och hans fru Johanna har flera års erfarenhet av skogsskötsel. Redan som tioåring arbetade Jukka för första gången i sin morfars skog.

Att familjen nu äger skogen gör att de bevarar banden till Södra Österbotten.

– Jag är stolt över att överta skogen och vill fortsätta med det arbetet. Men man bör också få någon form av avkastning av skogsskötseln, betonar han.

Heikki Nokso-Koivisto säger att det var viktigt för generationsskiftet att Jukka har ett genuint intresse för att äga och sköta skogen i fortsättningen.

– När Jukka sade att han är intresserad satte vi hjulen i rullning, berättar Heikki. l www.minskog-kundtidning.fi

Skogscentralens ledande expert på skogsfastighetsstruktur Antti Pajula får ofta frågan: Vilket är det bästa sättet att överlåta ägarskapet av en skogsfastighet? Pajulas svar är entydigt, eftersom det är omöjligt att besvara frågan direkt.

– Varje familj och varje situation är unik, säger Antti Pajula.

I allmänhet finns det en överlåtande part, till exempel ett äkta par, och en övertagande part, oftast då parets barn.

Förutom familjerna är också skogarna olika: det finns virkesrika skogar med goda avverkningsmöjligheter och skogar där möjligheterna att avverka är klart sämre.

– Allt detta medför stora variationer och varje fall bör granskas ur sitt eget utgångsläge, konstaterar Pajula.

Att det finns många olika sätt att överlåta egendom gör att det också finns flera alternativ med tanke på beskattningen. Generationsskifte på en skogsfastighet kan göras i form av en ren gåva, en affär av gåvokaraktär eller en affär till gängse värde.

– Beroende på formen, berörs en överföring av bestämmelserna om gåvoskatt, bestämmelserna om beskattning av överlåtelsevinst och bestämmelserna om skogsavdrag. Och vid en regelrätt affär där pengar byter ägare. tillkommer alltid överlåtelseskatt, förklarar Pajula.

Vid ett generationsskifte är det viktigt att beakta beskattningen. Det är att rekommendera att man vänder sig till en expert åtminstone då man inleder kartläggningen av en affär.

– Det är svårt att säga i förväg vilket som är bättre – gåva eller köp. Skogsägarnas eget behov av pengar är en faktor vid överlåtelsen. En del behöver pengar, medan andra har så mycket tillgångar att de inte nödvändigtvis behöver mer pengar, säger Pajula.

För övertagaren kan det sitta hårt åt att betala ett fullt pris, till exempel om det handlar om en ung vuxen med bostadslån.

En smärtpunkt vid generationsskiften är de finländska skogsägarnas höga ålder, det vill säga att folk inte vill avstå från sin skog i tid. Därför händer det alltför ofta att generationsskiftet sker oplanerat i all hast, efter att ägaren gått bort.

Mer information på finska: www.metsakeskus.fi/metsatilan-omistajanvaihdos

17

Han bakar

en förunderlig kaka Pekka Kauppi, professor i miljövård, säger att den skogliga kakan kan man både äta och ha kvar. På samma gång hejdar vi klimatuppvärmningen. Hur är nu detta möjligt? text JENNI JUNTUNEN bilder SAMI TIRKKONEN

A

vverka eller spara? Pekka Kauppi, professor i miljövård vid Helsingfors universitet, har grubblat över frågan redan länge.

Hans funderingar handlar om skogen och vilket samband den har med bromsandet av klimatförändringen. Professorns svar är ”både och” – skogen ska vi dra nytta av, och det främjar i själva verket en hållbar utveckling.

– Man behöver inte och ska inte heller kompromissa, konstaterar Kauppi där han sitter i sitt arbetsrum som finns i Helsingfors, i miljöhuset i Vik. Miljöhuset är Finlands energieffektivaste kontors-

byggnad.

Skogen fungerar som naturens kolsänka, det betyder att den binder atmosfärens fossila koldioksidutsläpp som annars skulle värma upp jordklotet. Enligt Kauppi kunde man med hjälp av skogen ta hand om så mycket som en fjärdedel av den behövliga minskningen av växthusgaser på vår planet. Det skulle kräva förutom beskogning av trädlösa områden, också målmedveten skötsel av befintliga skogar – och avverkningar.

Tanken på att man skulle utöka kolsänkan genom att fälla träd känns bakvänd, men professorn i miljövård kan ge en förklaring.

18

En god kolsänka växer Pekka Kauppi är intresserad av skogens tillväxt. Enligt professorn är tillväxten i en nyckelposition när man talar om skogarnas förmåga att binda kol på lång sikt.

– En skog som både växer bra och innehåller mycket virke är en god kolsänka. Det vore det bästa med tanke på kolekonomin, eftersom virkesmängden avslöjar hur mycket kol som är bunden i skogen och alltså borta från atmosfären. Och tillväxten berättar hur mycket bioenergi och virke man kan ta ut.

Att skydda alla skogar från ekonomiskt bruk är enligt Kauppi inte en hållbar utveckling ur kolekonomisk synvinkel, eftersom en orörd naturskog inte växer i det oändliga. Avverkningar ger skogen nytt utrymme att växa. Genom avverkning skapar man samtidigt ekonomisk välfärd och alternativ till de fossila bränslena, som får klimatuppvärmningen att accelerera.

I pamflettboken Hakata vai säästää, som Kauppi har gett ut tillsammans med Hannes Mäntyranta, skriver han om den skogliga kakan som man kan både äta och ha kvar. Vårt lands skogar är ett gott exempel på detta förunderliga bakverk.

Det finns nu cirka 800 miljoner kubikmeter mer virke i våra skogar än det fanns i början av 1950-talet. Under de mellanliggande decennierna har man ändå avverkat så mycket som 3 400 miljoner kubikmeter virke. Detta www.minskog-kundtidning.fi

Med hjälp av skogen kunde man ta hand om så mycket som en fjärdedel av den behövliga minskningen av växthusgaser.

Professor Pekka Kauppi trivs i skogen speciellt på våren. ”Det är underbart när naturen vaknar till liv och fåglarna kommer tillbaka. Ljuset, ljuden och dofterna är annorlunda, och man urskiljer alla nyanser av grönt.”

www.minskog-kundtidning.fi

19

PEKKA KAUPPI • Agronomie- och forstdoktor • Professor i miljövård, miljövetenskapliga institutionen vid Helsingfors universitet, biooch miljövetenskapliga fakulteten • Forskningsområde miljövetenskap: kolbalansen i atmosfären, världens skogstillgångar och industriell ekologi • Har arbetat bland annat vid miljöministeriet, vid Skogsforskningsinstitutet och det internationella IIASA-institutet i Österrike • Har tillsammans med Hannes Mäntyranta, som är kommunikationsplaneraren vid Finska forstföreningen, skrivit pamflettboken Hakata vai säästää – metsät ja ilmastonmuutos (2014 Finska forstföreningen). Boken handlar om möjligheterna att med användning av skog motarbeta klimatförändringen.

• Pamfletten finns tillgänglig på www.smy.fi/ materiaali/hakata-vai-saastaa • Tillbringar minst fyra nätter per år på tältutfärder i skogen.

"Låt träden växa och bli stora.

Och ta en bra vinst." innebär att träden lagrar allt mer kol trots avverkningarna – eller egentligen tack vare dem.

Även en mönsterelev kan bli bättre Finland är ett av de skogsrikaste länderna i världen, och skogarna här sväljer en tredjedel av de koldioksidutsläpp vi producerar.

Trädbeståndets kraftiga tillväxt har överraskat till och med experterna. Tillväxten kan bero antingen på klimatuppvärmningen som har förlängt vegetationsperioden, eller på en exemplarisk skogsvård.

Men Kauppi menar att också vi kan sköta skogen ännu bättre med tanke på klimatet och ekonomi.

– Vi kunde låta träden växa längre och bli ännu större. Först ska man ha tålamod att låta timmerträden växa sig stora, och till slut ska man ta ut nyttan av dem.

Enligt den nya skogslagen får skogsägarna själva besluta i vilket skede de vill förnyelseavverka. Kauppi anser att det här är rätt, men man borde ge ägarna goda råd och locka dem att vänta och låta träden växa till sig.

– Men man måste naturligtvis gallra i rätt tid och ta de små träden till vara.

När man frågar professorn vilket det bästa sättet är att sköta sin skog med tanke på kolekonomin, flaggar han för likåldrigt skogsbruk.

– Jag anser att det traditionella skogsbruket passar bättre ihop med tanken om att öka kolreservoarerna Skogsbruk med olikåld20

riga bestånd leder lätt till mindre tillväxt och mindre trädbestånd.

Vad vill Kauppi alltså säga till de skogsägare som vill delta i klimattalkot? Professorn är tyst en stund och funderar.

– Låt träden växa och bli stora. Och ta en bra vinst. Och se till att naturvärdena beaktas, det lönar sig att jämka ihop allting.

Virke till allt meningsfullt Även från klimatsynpunkt är det avgörande att skogsindustrin fortsätter att vara kreativ och att det finns efterfrågan på virke.

Kauppi tror att det finns vettiga användningsändamål även i framtiden.

– För fem år sedan kändes det som att ingen behöver virke.

Nu talar man om bioekonomi och utvecklar nya användningssätt. Även om tryckpappret försvinner, behöver vi fortfarande förpackningar, möbler och trähus. Det finns otaliga sätt att använda virke.

Enligt Kauppi borde man använda virke ”smart till allt meningsfullt”, alltså primärt till olika produkter och i andra hand till energiproduktion. Tanken om att låta träden bli stora tjänar också detta ändamål eftersom man då kan tillverka vad som helst av dem.

Fast ibland är också energianvändningen helt motiverad, enligt Kauppi.

– Jag eldar själv med ved i öppna spisen och i bastuugnen och jag tycker att också det känns viktigt, säger professorn och ler. l

www.minskog-kundtidning.fi

att böja trä

Bättre tjänster genom samarbete

V

i skogsägare som bor i stan blir hela tiden fler, och vi har olika önskemål och målsättningar vad gäller våra skogar. Det faktum att vi inte bor på skogsfastigheten innebär utmaningar för dem som tillhandahåller skogstjänster: Hur når man stadsskogsägarna, och hur kommer man åt att kartlägga deras behov?

Har skogsägarna någonsin besökt sin skogsfastighet, eller är de sådana som kör dit tjugo gånger om året och gör alla skogsvårdsarbeten själva?

Elektroniska tjänster och sociala medier kunde utnyttjas effektivare för att nå skogsägare och för att utreda deras behov.

Lyckligtvis finns det gott om tjänsteleverantörer – skogsvårdsföreningar, skogstjänstföretag, virkesköpare, Otso, Metsätie.fi och MinSkog.fi har utvecklat nya sätt att betjäna också skogsägare som bor i stan, så kallade utbor. Det finns till och med ett så pass stort utbud på tjänster att en del av skogsägarna inte vet vilka tjänster som tillhandahålls av vem.

Inom skogsbranchen finns en hel del samarbete, men samarbetet skogsägarna emellan har hamnat i skymundan. Många skogsägare med små och medelstora skogsfastigheter skulle gärna genomföra gemensamma inbördes projekt om man erbjöd dem möjlighet till det. Samarbetet kunde börja genom att man startar virtuella bysamhällen i tjänsten MinSkog.fi. Där kunde man meddela hurdant samarbete man är intresserad av, och grannfastigheterna och tjänsteleverantörerna skulle se den här informationen.

Skogstjänstföretagen kunde se över hur de fungerar i situationer där en tjänst inte har motsvarat skogsägarens förväntningar. Alltför ofta får man höra yviga utläggningar på skoglig fackmannajargong, eller så konstateras det bara att nog kommer det att finnas skog där om femtio år. Men det är inte till någon tröst för skogsägaren om till exempel plantskogsvården har skötts dåligt. Företagen borde informera skogsägaren om vilka garantivillkor som gäller, och sedan hålla fast vid dem.

Många nya, lyckade serviceformer har utvecklats i samarbete med kunder. Jag uppmanar skogstjänstföretagen att involvera stadsskogsägarna i utvecklingsarbetet. På så sätt är det lättare att utveckla tjänster för nöjda kunder.

Jag hör till den grupp av distansskogsägare som försöker göra alla skogsvårdsarbeten själv. Ett par gånger om året kör jag till mitt och min systers gemensamma skifte i Leppävirta i Savolax för ett förlängt röjningsveckoslut, oftast tillsammans med min son som är i gymnasieåldern. Ibland har också min dotter eller mina systersöner följt med. Det bästa efter tre dagars röjningsarbete är att man känner sig avslappnad, och kan lämna en välmående ung skog EERO MIKKOLA att växa i lugn och ro i några år. ordförande

Samarbetet kunde börja i virtuella bysamhällen.

Tyck till!

fortsätter i Diskussionen Min Skog: webbtidningen dtidning.fi -kun www.minskog

www.minskog-kundtidning.fi

Huvudstadsregions skosägare rf.

Twitter: @Foresteero

21

n a l o k s s d r å S kogsv

Bekanta dig med ståndorts­ klasserna!

Vårärt

Vilken skogstyp?

De olika ståndortsklasserna ligger till grund för skogsvården.

Växterna avslöjar på hurdan mark din skog växer. Vad kan då vårfryle eller harsyra berätta oss? text Annikka SElander, Anna SAlminen teckningar ESSI KUULA

N

är du vandrar i skogen märker du att skogsbilden förändras vartefter du går. Du lämnar den ljusa tallskogen bakom dig och kommer in i en skuggig granskog som i sin tur gränsar till en blandskog.

Redan långt före den planenliga skogsvårdens tid hade det utvecklats olika slags trädbestånd på olika växtplatser.

Förklaringen finns i markens bördighet och de olika växt­ samhällena som indikerar bördigheten.

Många beslut i fråga om skogsförnyelse och trädslagsval förutsätter att man kan definiera växtplatsens bördighet och virkesproduktionsförmåga på ett tillförlitligt sätt. Den ståndortsklassificering som används i Finland bygger på växtligheten. Systemet är över hundra år gammalt men fortfarande oslagbart. Till exempel i skogsvårdsrekommendationerna hänvisar man till ståndortsklasserna.

Kännetecknande för barrskogsbältet är att barrträden är helt dominerande i skogen. Karaktäristiskt för markvegetationen är olika risväxter, såsom blåbär och lingon, samt mossor och lavar som bildar täta växtbestånd. Marken är tämligen näringsfattig och sur till följd av förmultnande barr. Ytskiktet består av råhumus, och den mest typiska jordarten är morän som härstammar från den senaste istiden.

Växtplatsens virkesproduktionsförmåga är beroende av klimatet, främst temperatur- och nederbördsförhållandena, och markens beskaffenhet, särskilt vattenhushållningen och bördigheten. Klimatet förändras småningom från söder norrut. Däremot kan marken kan också på samma område variera rätt mycket. Vegetationen blir kargare också på de bästa växtplatserna när vi förflyttar oss norrut.

Klimatet och marken ger förutsättningar för tillväxten

Växterna indikerar växtplatsens kvalitet

Finlands skogar hör nästan helt till det boreala barrskogsbältet, endast den sydvästra kusten och en del av sydkusten hör till lövskogsbältet.

22

Redan på 1700-talet kunde man dela in skogen utifrån det trädslag och den undervegetation som växte på platsen. Det var viktigt att veta vilka marker som lämpade sig för svedjebruk och vilka för åkerbrytning.

www.minskog-kundtidning.fi

LUND Lundar är bördiga växtplatser med mulljord.

Växtligheten karakteriseras av storväxta ört- och gräsväxter, ormbunkar och lundmossor. I lundarna växer flera olika trädslag och buskar. Lundar är sällsynta därför att de har röjts till åker. En del av de bevarade lundarna är skyddsområden. Tibast och vårärt är exempel på lundens ledväxter.

ra

Harsy

LUNDARTAD MO På lundartad mo växer det rikligt med ört- och gräsväxter men också risväxter förekommer.

Granen är det dominerande trädslaget och även lövträden växer bra. Ledväxter är till exempel harsyra och bergslok.

Skogsnäva

FRISK MO De friska moarna domineras av olika risväxter och mosstäcket är sammanhängande. I södra Finland dominerar blåbäret, i norra Finland även lingon. Både gran, tall och björk trivs på den här växtplatsen. Skogsnäva och husmossa är exempel på ledväxterna för frisk mo.

www.minskog-kundtidning.fi

23

n a l o k s s d r å v S kogs

Bekanta dig med ståndorts­ klasserna!

Vårfryle

TORR MO Väggmossa och andra mossor bildar ett sammanhängande bottenskikt. Risskiktet består av lingon, ljung och blåbär. Lavar förekommer i små fläckar. Tall är det vanligaste trädslaget, men det förekom­ mer också gran och lövträd. Vårfrylet är en ledväxt och den blommar tidigt på våren.

KARG MO Karga moar är lav- och rismoar. Ljung, lingon och kråkbär är de allmännast förekommande risväxterna. Karga moar är tallmarker. Ljung är en indikator för karga marker och allmän i hela landet.

Fönsterlav

LAVMO Karakteristiskt för lavmoarna är att lavarna nästan totalt dominerar markväxtligheten.

Trädbeståndet är glest och består av olik­ åldrig och senvuxen tall. Vitlaven, också kallad fönsterlav, förekommer allmänt på lavmoar.

24

www.minskog-kundtidning.fi

Professor A.K. Cajander publicerade grundteserna för den finska skogstypsteorin år 1909. Grundtanken är den att växternas krav på växtplatsen inverkar på deras utbredning.

Konkurrensen gallrar bland växtarterna, och endast de arter som bäst lämpar sig för växtplatsen, och som är starkast i konkurrensen överlever.

På biologiskt likvärdiga växtplatser utvecklas slutligen likadana växtsamhällen. Dessa växtsamhällen bildar i skogen figurer med rätt tydliga gränser, och artsammansättningen anger växtplatsens virkesproduktionsförmåga. Målet med klassificeringen är att identifiera skogen enligt dess produktionspotential. Undervegetationen är en bra mätare på det här.

På mineralmarker, även kallade momarker, skiljer vi på sex olika ståndortsklasser enligt deras bördighet. Ståndortsklasserna är allmänna klasser som sedan delas in i skogstyper inom de olika skogsvegetationszonerna. Ledväxterna som hjälper till att definiera växtplatsen är olika i landets olika delar. På en lundartad mo i Södra Finland frodas harsyran medan skogsstjärnan dominerar på motsvarande växtplats i norra Finland. l

Skogsbruk enligt Kalevala Han sår tall på höga backar, granskog över sluttningarna, sätter ljung på torra hedar, men i dalkjusorna slyskog.

Han sår björk i sanka svackor, al på lagom luckra jordar, hägg på fuktmättade marker; han sår sälg i sura sänkor, rönn där gudaväsen vistas; vide sätter han på våtmark, en där det är kargt och stenigt, ekar utmed vattendragen.

Nyckeltermer MO Skogbevuxen mark, där mineraljorden är täckt av humus.

SKOGSTYP Klassificering av skog utifrån markens bördighet och skogsvegetationszon. Man fastställer skogstypen med hjälp av markens växtlighet. Det finns en serie av skogstyper på alla vegetationszoner. Skogstypsklassificeringen kan användas också för andra ändamål än för att beskriva virkesproduktionsförmågan.

STÅNDORTSKLASS Beskriver skogsmarkens bördighet och virkesproduktions­potential. Klassificeringen är grövre än indelningen i skogstyper. Skogsmarken delas in i ståndortsklasser utgående från jordmånens bördighet och virkesproduktionsförmåga. Moarna delas upp i lund, lundartad mo, frisk mo, torr mo, karg mo och lavmo.

LEDVÄXT Växtart som förekommer rikligt på en viss växtplats men inte på kargare växtplatser. De används för att fastställa skogstypen. Ledväxterna är sådana örter, gräs, risväxter och mossor som är lätta att känna igen.

www.minskog-kundtidning.fi

Kråkbär

25

Med skogen SOM MÅL Mauri Sinnelä och hans dotter Terhi har förlorat sitt hjärta till orienteringen. Den tredje generationen är starkt på kommande. text Matti Välimäki bilder Vesa-Matti Väärä

26

www.minskog-kundtidning.fi

V

M – noåtgiootnsfoörriednigte?ring

Suunnistusliitt o webbadressen har i sin kalender som finns på ku en förteckning nto.suunnistus.fi över var det or motionsorient dnas ering på olika håll i Finland.

Viljo Sinnelä, 4, står mitt i en snödriva i en skog i Egentliga Finland. Han studerar kompassen och kartan som han håller i handen. Pojken är helt på det klara med hur man orienterar.

– Jag ställer in kompassen och sedan sticker jag iväg, förklarar Viljo.

Han har sällskap i skogen av morfar Mauri Sinnelä, mamma Terhi Sinnelä och sin 10 månader gamla lillebror Hemmo, som har koll på läget från en bärstol på mammas rygg.

– Man placerar kompassen på kartan så att långsidan ligger längs den linje du ska gå från en kontroll till nästa, och kurspilen visar riktningen. Sedan vrider man kompasshuset tills kompasshusets nordlinjer och nordpilen är parallella med nordlinjerna på kartan, förklarar Terhi för Viljo.

Det framgår att Mauri har lärt sin dotter på samma sätt.

Terhi började orientera när hon var 8 år, och Mauri var 10 år när han började tillsammans med sina kompisar i Suomusjärvi.

En orienterare ställs inför många vaL Hos Sinneläs i Salo går orienteringen från en generation till nästa. Terhi berättar att i hennes barndomshem fanns kartor, kontrollflaggor och pokaler från orienteringstävlingar precis överallt. Orienteringen verkar vara en livsstil mer än en hobby.

– Det bästa med orientering är helheten, de upplevelser som skogen erbjuder. Att få röra sig bland träd, stenar och växter, bland skogens alla dofter och fågelkvitter. Det är också fascinerande att alltid komma till nya platser och nya terränger. Och så klart glädjen man känner när man kommer på var kontrollen finns, säger Terhi.

Hon berättar vidare att orienteringen är ett bra sätt för hela familjen att göra något tillsammans utomhus – och matsäcken är också viktig. Å andra sidan passar orientering också bra för den som är tävlingsmänniska.

– Tävlingsorientering är mycket krävande. Att man orkar springa garanterar inte att man klarar sig bra, då mycket beror på orienteringsskicklighet och på vilka vägval man gör. Den kortaste vägen från kontroll A till kontroll B är inte alltid den bästa och den snabbaste.

Många beslut ska fattas snabbt.

– Många orienterare gillar också eftersnacket. Efter en tävling kan man i det oändliga sitta och diskutera sina vägval, säger Terhi och skrattar.

Budkavle ökar spänningen Terhi har deltagit i Venlakavlen 19 gånger. Mauri är ett strå vassare, i sommar springer han i Jukolakavlen för 49 gången, precis som sin bror Reino Sinnelä.

Både Mauri och Terhi tycker speciellt mycket om budkavlen.

– Budkavlen eller stafetten är verkligt spännande. När man deltar i budkavlen kämpar man litet extra för man vill ju inte vara den som spolierar lagets prestation, förklarar Mauri. www.minskog-kundtidning.fi

27

Men han säger att den värsta tävling­ sivern nog har försvunnit. Terhi ler som om hon hade en annan uppfattning.

Terhi berättar att hennes bästa presta­ tion i Venlakavlen är när hon en gång sprang första sträckan och kom till växling som nummer 153 – bland hundratals tävlande. Mauri har tre gånger deltagit i Jukolakavlen i ett lag som har placerat sig bland de 25 bästa och fått medalj.

Mauri och Terhi har representerat Suomusjärven Sisu i alla orienterings­ tävlingar som de har deltagit i, och Mauri har också haft många förtroendeuppdrag i föreningen.

Både han och dottern hör också annars till dem som rör på sig mycket. Terhi jobbar inom idrottsväsendet i Salo stad och leder bland annat gymnastikgrupper. Mauri jobbar i sin bror Reinos snickeri och fritiden använder han förutom till orientering också till att åka skidor.

Låg tröskel för att börja orientera Orientering är en hobby som inte kräver stora investeringar för en nybörjare. Det är heller ingen brist på platser där man kan orientera i vårt skogrika land.

– Det behövs bara en kompass, bra fritidskläder och bra skor. Kartan får man av tävlingsarrangören mot en liten ersättning. Emit-brickan, som man stämplar med vid kontrollerna, kan man också hyra av tävlingsarrangörerna, berättar Terhi.

– Vem som helst kan komma till en motionsorientering. Man behöver inte ha orienterat tidigare. Arrangörerna ger råd till nybörjare och visar hur de ska ta ut riktningen till en lätt kontroll, säger Mauri.

Sinneläs tycker att orienteringen har behållit sin popularitet – det kommer folk både till motionsorienteringar och till tävlingar. Men det skulle behövas mera ungdomar.

– Det verkar som om orienteringen har kommit i skuggan av andra motionsformer i skolorna. Dessutom har man i skolan av tradition orienterat på hösten, när det är regnigt. Orientering borde man börja med på våren när naturen är som mest inbjudande, och de som blir intresserade kan sedan under sommaren delta i motionsorienteringar, säger Terhi.

1

2

Näsa och bingokontroll – är du på kartan?

Mauri Sinnilä är också banläggare. Näskontroller är pappas varumärke, berättar Terhi. Näskontroll är orienterings­slang och avser den högsta utstickande punkten på ett berg.

– Av någon anledning har jag alltid haft svårt att hitta näskontrollerna, säger Terhi.

Hon berättar vidare att hennes pappa inte sysslar med bingokontroller, det vill säga att gömma kontrollerna extra noga.

Vi böjer oss över orienteringskartan. Viljo vet redan hur karttecknen för till exempel en sten, ett dike och en dödisgrop eller sänka ser ut, när mamma hjälper honom lite på traven.

På en orienteringskarta syns tydligt förutom uddar, sänkor och små holmar även buskage och flyttblock.

– Kartorna måste hela tiden hållas aktuella, eftersom till exempel skogsarbeten och skogens tillväxt påverkar landskapet. Det är inte helt billigt att göra nya kartor för man måste gå igenom varje kvadratmeter av skogen, förklarar Mauri.

Samarbete med skogsägarna Mauri Sinnelä påminner om hur viktigt det är att samarbetet mellan orienterarna och skogsägarna fungerar.

– Fastän det inte nödvändigtvis behövs något tillstånd för en mindre orientering, lönar det sig absolut att ta kontakt med markägarna. De kan till exempel ha som önskemål att orienteringsbanan inte ska gå genom vissa områden, exempelvis plantskogar eller åkrar. Vi placerar inte heller kontrollerna på naturkänsliga ställen, som 28

Hur är det med gps?

3 1. Kontrollflaggor placeras inte på platser där naturen är sårbar. 2. Emit-brickan stämplas vid kontrollerna. 3. För att delta i motionsorientering behöver man en egen kompass, kartan och Emit-brickan får man av arrangörerna mot en liten ersättning.

till exempel viktiga häckningsplatser för fåglar eller på områden där det finns sällsynta växter.

När orienteringarna samlar mera folk, blir också samarbetet med markägarna viktigare. Sinneläs är i vår med och ordnar FinnSpring i Kiikala sista veckoslutet i april. Efter Jukola och Venla är FinnSpring en av de största orienteringstävlingarna i Finland och man väntar tusentals deltagare.

– Talkoandan är otroligt viktig när man ordnar ett evenemang som lockar så här många deltagare. Banläggaren har sina uppgifter, men det behövs också folk för att sköta exempelvis parkering, restaurangtjänster, toaletter, dusch och bastu, barnpassning, resultatservice och mycket annat, säger Terhi.

Enligt Mauri är orienteringen en medborgarfärdighet, som alla finländare borde behärska. Man har nytta av att kunna orientera bland annat när man plockar bär och svamp och överlag när man rör sig i skogen.

Men då säger säkert någon att vi har ju gps?

– Jag skulle inte ge mig till skogs med enbart en gps. Jag litar inte på att tekniken fungerar i alla situationer. Å andra sidan har tekniken också gjort sitt intåg i orienteringsvärlden. Emit-brickorna registrerar till exempel orienterarens vägval och tiden mellan två kontroller vilket ger eftersnacket en extra krydda.

Dessutom har selfie-orienteringen lockat med yngre deltagare. Idén är naturligtvis att man tar ett foto av sig själv vid varje kontroll.

– Inget illa med det om det drar mer folk till den här fina idrotten. Men selfie-orientering är nog inget för mig. Jag hör till den äldre generationen, säger Mauri Sinnelä och skrattar smått.

Tio månader gamla Hemmo Sinnelä viftar med armarna och ger hals där han sitter i bärstolen. l

www.minskog-kundtidning.fi

MINSTA MÖJLIGA NATURPÅVERKAN Man har undersökt hur mycket stora orienteringstävlingar påverkar naturen. Till exempel i den naturutredning som gjordes efter Jukolakavlen i Sibbo 1995, konstaterade man att tävlingen på en litet område orsakade kraftigt slitage på vegetationen och marken, men naturen återhämtade sig synnerligen snabbt.

I undersökningen framhölls banläggarens roll, han hade lagt ut banan så att den inte gick genom känsliga naturtyper såsom fuktiga ställen, lundar eller längs bäckar. Enligt utredningen tål bördiga skogar på lingonoch blåbärstyp slitage betydligt bättre än till exempel fuktiga ställen, branta berg och skogsbevuxna sluttningar.

www.minskog-kundtidning.fi

"Det är fascinerande att alltid komma till nya terränger."

29

text ALISA KETTUNEN

Snabbgjorda trekantssmörg

Kolla

åsar

rostbröd örtfärskost tonfisk svartpeppar tomat sallad

H

in våren

Har du redan sett vårens första tussilago eller såg du en nässelfjäril flyga förbi? Våren är en ypperlig tid att ensam eller tillsammans med barnen ta en tur ut i skogen och upptäcka nya saker. När den kalla årstiden är förbi spirar blommor upp ur marken, träden börjar grönska och olika slags djur och insekter kryper fram ur sina gömställen.

Du kan också göra anteckningar om hur våren framskrider.

Luonto-Liittos kampanj Följ med våren (Kevätseuranta) riktar sig till alla som är intresserade av naturen. Kampanjen ordnas på svenska av Natur och Miljö. Det här är ett mycket bra sätt att få också barnen att bli intresserade av att göra iakttagelser i omgivningen. För barnen finns våruppföljningen Kevättuuli där de gör observationer om vårens ankomst genom att följa med när 12 kända arter anländer till olika delar av Finland.

Observationerna antecknar de på ett kort som de kan skriva ut från webben, eller beställa från Luonto-Liitto.

De arter som finns på kortet, bland annat nyckelpiga, igelkott och tussilago, kan man hitta till och med på den egna gårdsplanen. Men en vacker vårdag lönar det sig att packa kortet och några smörgåsar i ryggsäcken och ge sig ut i naturen för att leta efter arter – till exempel tillsammans med familjen eller klubben. I skogen kan du få höra kråkor kraxa, eller hitta en myrstack på södra sidan om ett träd eller en sten där solen värmer bättre. På öppna platser och längs stränder lönar det sig att hålla utkik efter sädesärlor.

Temat i årets Följ med våren är ”Den urbana våren”. I barnens Kevättuuli ska man förutom djur- och växtarter även bonga vårens första glassätare utomhus. I den mera omfattande Följ med våren samlar man in iakttagelser av nästan 50 arter; både de första observationerna och hur arterna ökar i antal. Observationerna kan också antecknas på nätblanketten som finns på webbadressen www.kevatseuranta.luomus.fi.

Blanda svartp eppar, avrunn en tonfisk och fä rskost. Bred rö ran på brödskivor na och toppa med skivade tomater och några salladsblad. Tä ck med den an dra brödskivan, oc h skär brödet på snedden til l två trekante r.

Trekantssmör gåsen kan oc kså göras i tre vå ningar.

Tilläggsuppgifter: www.naturochmiljo.fi/folj_med_varen www.kevatseuranta.fi

huvudet r en tofs på Tofsvipan ha mnet säger. precis som na

Kabblekan känner du igen på de klargula blommorna och mörkgröna bladen.

Olika nyckel pige har fått sitt na arter mn enligt antalt prickar på vingarna.

30

www.minskog-kundtidning.fi

10 frågor Till vilket ändamål används kådsalva inom hälsovården?

2 3

Vad är ett viltbuskage?

Vad kostar e-tjänsten MinSkog.fi för skogsägare?

4

Hur många serviceområden har Skogscentralen framöver?

5

Hur många procent av skogsfastigheterna stannar inom släkten vid ägarbytet?

6

Hur många miljoner kubikmeter har virkesvolymen i de finländska skogarna ökat sedan 1950-talet?

7

Enligt vilka kriterier indelas skogarna i olika ståndortstyper?

8 9

Vilket trädslag hör till torr mo?

Vad är selfie-orientering?

10

Vilken speciell, ny art finns med i vårens kampanj Följ med våren i barnklassen?

Säg din åsikt och vinn

1. Till behandling av kroniska sår och sår som läker långsamt.

2. Grupper av tre eller flera träd som ger skydd för viltet.

3. Ingenting, tjänsten är avgiftsfri.

4. Fem serviceområden.

5. 80 procent.

6. 800 miljoner kubikmeter.

7. Enligt vegetationen.

8. Tall.

9. Orientering där man tar ett foto av sig själv vid varje kontroll.

10. Glassätaren.

1

Uppdatera dina kontaktuppgifter

– och få aktuell information samt tips på skogs- och naturvård från Skogscentralen

EN KOMPASS OCH EN PANNLAMPA! Att svara går snabbt och lätt!

6

ståndortsklasser

SKOGSCENTRALENS KUNDTIDNING

1 | 2015

Släktgården överfördes till följande generation För orienteraren är skogen

en stor upplevelse Kådan läker sår

MinSkog.fi är avgiftsfri för skogsägare!

AVVERKNINGAR ÖKAR

1. Logga in på adressen www.mcipress.fi/ metsaan 2. Mata in sifferserien 677522 3. Nu kan du besvara frågorna genom att klicka på Sänd.

KOLSÄNKAN

Lycka till i utlottningen!

Du kan svara på läsarenkäten inom två veckor efter att tidningen har kommit ut. Alla som svarat deltar i utlottningen. Priset lottas ut 31.7.2015.

Vi meddelar vinnaren personligen.

Nyhetsbre vet kommer ut 6 gång er om året

S

kogscentralen ger ut sin kundtidning också på webben, på adressen www.minskog-kundtidning.fi. Vi sänder ett nyhetsbrev om webbtidningen Min Skog sex gånger om året till alla skogsägare som har gett oss sin e-postadress för kommunikation. Vi uppdaterar webbtidningen med nya artiklar varje vecka. Den tryckta kundtidningen kommer ut två gånger om året, ett nummer på våren och ett på hösten. Den tryckta kundtidningen sänder vi till varierande skogsägargrupper. Detta nummer har vi sänt till 2/2014 nya skogsägare, nya användare av e-tjänsten MinSkog.fi och till dem som deltagit i Skogscentralens evenemang.

NYHETSBREV

SKOGSCENTR

ALEN OFFENT

Utöver nyhetsbrevet om webbtidningen Min Skog ger vi ut e-tjänsten • Nyhetsbrevet för skogsfackmännen:

Uppdatera din e-postadress och prenu­ merera på våra nyhetsbrev eller avbeställ prenumerationen på vår webbplats: skogscentral.mailpv.net Skogscentralen upprätthåller ett register över kontaktuppgifterna till de privata skogsägarna i Finland för myndighetsverksamhet och kommunikation.

LIGA TJÄNST

ER KUNDTIDNING

Glöm inte skatteavdrage n

Många skogs ägare låter bli att utnyttja skatteavdragen och nöjer sig med förhandsifyllda skattedeklaration den sig att deklarera en. alla utgifter efters Det lönar dra av under om du kan skottet från övriga Skogscentra inkomster. lens expert ger skattetips.

Läs mera 

• Infobrevet MinSkog.fi till dem som beställt

Skogsbranschen växer

Bland dem som svarat lottar vi ut en kompass och och en pannlampa, vars totala värde är cirka 135 euro.

Problem med att läsa brevet?

Klicka här för att öppna brevet i webbläsaren

Skogscentrale såväl nya som n hjälper skogsägare erfarna Skogsfastigheter överförs ofta från en gener en annan, och ation till största delen av fastighetsk mellan släktin öpen görs gar. Den förra ägarens erfare kunskap följer nhet och dock inte alltid med fastigheten köpet. Skogs centra vid frågor om skogs len står gärna till tjänst om du har ägarens rättigh eller om god eter och skyldi skogsvård. gheter Läs mera 

Lätt att hitta samarbetspar e-tjänsten Mintner i Skog.fi

Vid årsskiftet togs skogsservic eföretagen med i Skogscentra lens e-tjänst MinSkog.fi. Du ge valda organ kan isationer ditt samtycke att och överföra läsa dina uppgifter.

Bekanta dig e-tjänsten gratis med på adressen www.minskog.fi .

Gilla oss!

Nu hittar du kundt idningen Min artiklar också Skogs på Facebook.

Gilla oss och ta del av aktue ll information.

FRÅGA OM SKOG

EN

www.minskog-kundtidning.fi

Skogscentra len ger skogsr ådgivning vardag numret 029 432 ar klockan 8-16 407. Du kan också på kontakta adress kundtjanst@skogsc en entralen.fi Om du inte längre vill ha vårt nyhets brev kan du avbes din prenumerat tälla ion genom att klicka här

31

ANVÄND TJÄNSTEN AVGIFTSFRITT! Ingen avgift för skogsägare Nu kan skogsägare använda tjänsten MinSkog.fi utan avgift. Skogsdata som ingår i tjänsten hjälper dig att använda din skogsegendom på det sätt du tycker är bäst. När du även ger skogsaktörerna tillgång till dina skogsdata får du ut den största möjliga nyttan av tjänsten.

Din skog är en klickning ifrån på nätet MinSkog.fi är en mötesplats för skogsägare och skogliga aktörer.

Du som är skogsägare hittar här flygfotografier och kartor över din skog, naturobjekt, förslag på skogsarbeten och avverkningar, uppskattade inkomster och utgifter för arbeten samt skogliga aktörer i din region. I tjänsten är det enkelt att lämna in en anmälan om användning av skog och bjuda ut arbetsobjekt.

Logga in på tjänsten och kontrollera uppgifterna om din skog www.minskog.fi Quality Innovation of the year 2013

Kundtjänst: 029 432 407 • kundtjanst@skogscentralen.fi • www.skogscentralen.fi