Min Skog

5

SKOGSCENTRALEN OFFENTLIGA TJÄNSTER KUNDTIDNING

2 | 2013

tips för plantskogsvård

E-tjänsten Min virkeshand Skog.fi gör eln lättare

Maskinföretagaren jobbar

långa dagar Naturlig förnyelse är jobbigt men lönsamt SKATTEAVDRAG FÖR RESOR

Skogen är full med skattgömmor

2

| 2013

www.minskog-kundtidning.fi

3 Ledaren 4

Nya vindar inom planläggningen

I Rantasalmi ska det byggas ett

höghuskvarter i trä.

6 Virkesmarknaden

7 Nyheter

12

11

Juristen svarar

Skogsbrukets resekostnader kan dras av i beskattningen.

12

På naturens villkor

På Honkanens gård förnyas skogen på naturlig väg.

” dig Hjorgttromnedgerviktiga rikli miner! vita

Du kan prova att lämna naturvårdsträden i grupper. s 12

26

18

Maskinförarens entreprenad

Maskinföretagaren Pasi heino är en SVARA PÅ järnhård expert.

LÄSARENKÄTEN

21

Att böja trä

En faslig massa älgar?

22

PÅ SIDAN 31 och vinn en terrängcykel!

Skogsvårdsskolan I plantskogsvården ska man välja ut vilka träd som ska bli stora.

26

Moderna skattsökare

30

Tranbären väntar på plockarna

31

10 frågor

Geocacharna hittar gömställena i skogen.

Tjinuskipajen smälter i munnen.

UTGIVARE Finlands skogscentral, Offentliga tjänster, PB 40, 15111 Lahtis, minskog-kundtidning@skogscentralen.fi VÄXEL 029 432 400 SKOGSRÅDGIVNING PÅ SVENSKA vardagar klockan 8-16, tfn 029 432 407 eller kundtjanst@skogscentralen.fi CHEFREDAKTÖR Tuovi Rautjoki REDAKTION Markku Granander, Veikko Iittainen, Pertti Mäki-Hakola, Risto Mulari, Yrjö Niskanen, Mikko Savolainen, Annikka Selander, Aino Ässämäki ÖVERSÄTTARE Karita Kerkkä REDIGERING OCH LAYOUT MCI Press Oy PÄRMBILD Jarno Terho TRYCK ScanWeb Oy ISSN 1797-2310 Upplaga 100 000 st.

Copyright © MCI Press Oy Tidskriftens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt.

2

www.minskog-kundtidning.fi

Ledaren

Skogscentralen finns till för dig

S

kogscentralen och hela skogsbranschen lever i tider av förändring. I höst blir Skogscentralens nya kundprogram klart. I kundprogrammet omdefinierar vi våra arbetsmetoder och vårt sätt att stå till tjänst för privata skogsägare, träförädlingsföretag och företag som säljer skogstjänster. Vi vill erbjuda skogsägarna och hela skogsbranschen högklassiga tjänster, bra och snabb kundservice och framför allt positiva kunderfarenheter. För att uppnå det här målet ska vi ännu effektivare söka lösningar som svarar mot era behov och önskemål och som samtidigt bildar en fungerande helhet.

Den synligaste förändringen för er skogsägare är att vi aktivt håller kontakten. I fortsättningen hör ni allt oftare från oss per telefon, per e-post och per brev. Vi träffar er också på olika evenemang och utbildningar runt om i landet. Tack vare våra regionkontor kan vi betjäna er där det är lättast för er att sköta skogsärenden. Du som äger skog kan behändigt kontakta oss genom att ringa eller sända e-post till vår kundtjänst. Vi vill betjäna er snabbt och vänligt. Vårt mål är att svara inom två dygn.

E-tjänsten MinSkog.fi är vår viktigaste tjänst. Vi kontaktar er skogsägare vartefter era skogsdata publiceras i MinSkog.fi. I skrivande stund täcker tjänsten redan hälften av Finlands skogar och mängden växer hela tiden. E-tjänsten MinSkog.fi är som ett ekosystem som lever och utvecklas kontinuerligt.

I slutet av året öppnar vi tjänsten för företag som erbjuder skogstjänster. Då kan du som skogsägare ge en skogsorgani­ sation tillstånd att se dina skogsdata. På så sätt kommer ni båda åt samma uppgifter och det blir lättare att sköta skogsärenden. I vår kompletterar vi tjänsten med förmedling av arbetsobjekt och med andra elektroniska tjänster. Anslutningen till MinSkog.fi är alltid skyddad. Inloggningen sker med personliga nätbankskoder.

Du bestämmer själv vem som får se dina skogsdata.

Som skogsägare eller skogsfackman är du vår kund och viktig för oss. Vi tar gärna emot respons eftersom vi vill utvecklas och bli ännu bättre, i samarbete med er.

VEIKKO IITTAINEN chef för kundrelationer Skogscentralen, Offentliga tjänster

www.minskog-kundtidning.fi

3

AV TRÄ En hel stadsdel av trä Under de senaste tio åren har en hel stadsdel i trä byggts i Karisto i Lahtis. Där är det ett krav att använda trä som fasadmaterial såväl i bostadshus som i offentliga och privata byggnader. Exempel på sådana byggnader är huset som innehåller skola och dagis, samt ett stort köpcentrum. Vid offentligt byggande ska man dessutom använda trä i sådana stomkonstruktioner för vilka trä är ett lämpligt material. Därtill har Lahtis stad ställt särskilda villkor för överlåtelse av tomter. Som exempel kan nämnas några byggnader i Karisto där också de bärande konstruktionerna är av trä. Som bäst pågår planläggningsarbetet för att bygga höghus av trä på området.

4

www.minskog-kundtidning.fi

text MINNA RINNE bilder jussi tiainen, Tuula Mäkiniemi I Rantasalmi kommer man att bygga ett höghuskvarter av trä.

Nya vindar inom

PLANLÄGGNINGEN

Arkitektbyrån Tilatakomo har planerat skol- och dagisbyggnaden i Karisto. Den andra fasen i byggandet har redan startat.

www.minskog-kundtidning.fi

I RANTASALMI I SÖDRA SAVOLAX är det full fart.

Byggplanen för ett småhuskvarter av trä intill byvägen, blev klar i maj. Nu söker man i snabb takt en entreprenör för projektet, en tillverkare av konstruktioner och så naturligtvis invånare.

– Rantasalmi har långa anor inom skogsbranschen och träförädlingen. Träbyggandet kan anses vara en imagefråga för oss, säger Johanna Vartiainen, utvecklingschef i Rantasalmi.

Arkitektstuderande Tuula Mäkiniemi planerade trähuskvarteret som sitt diplomarbete vid Aaltouniversitetet. Kommunen önskar att byggherren ska komma från närområdet, för att projektet ska ha positiva inverkningar också på regionens ekonomi.

En lämplig tomt finns i mitten av kyrkbyn där ett rivningsfärdigt stenhus får ge plats för fyra moderna låghus som till färg och atmosfär passar väl ihop med de befintliga byggnaderna. För Rantasalmis centrum gäller en detaljplan som tillåter byggnader i två våningar. Därför måste man göra en planändring för att kunna bygga trähus i tre våningar intill byvägen.

– Vi litar på att det ordnar sig. Projektet har fått ett positivt mottagande och kommuninvånarna har kunnat delta och komma med sina åsikter redan från första början, berättar Merja Koivula-Laukka, teknisk direktör i Rantasalmi.

Målet är att allt fler kommuner runt om i Finland ska bli medvetna om möjligheterna att bygga i trä.

Heikki Punkari som är Skogscentralens ombud för träbyggande, hoppas att anvisningarna för det här sättet att bygga ska få kommunerna att börja styra in sig allt mer i den här riktningen.

– Det har också förts diskussioner om att låta planläggningen styra, men vi är inte där ännu. l

5

text ANTTI PAJULA ledande expert på fastighetsstruktur Finlands skogscentral, Offentliga tjänster

Virkesmarknaden

Pekka Rajala, direktören för virkesanskaffningen i Norra Europa på UPM, är nöjd med nuläget på virkesmarknaden.

- Sedan sommaren 2012 har virkeshandeln i Finland varit ovanligt jämn jämfört med den traditionella virkeshandelsrytmen. Förhoppningsvis fortsätter den här takten eftersom ett tillräckligt och jämnt utbud på virke säkerställer att vi i skogsindustrins virkesförsörjning kan lita på utbudet av inhemskt virke.

– Det behövs virke också i höst. Trots skogsindustrins lönsamhetsproblem och den internationella recessionen är det full fart i den finländska skogsindustrin.

För tillfället är efterfrågan störst på stämplingsposter som ska förnyelseavverkas och där virket kan tas ut under menförestid, som alltid så här i början av hösten. Positivt är också det att alla virkesslag är efterfrågade.

- Förhållandena för virkesdrivningen var väldigt goda förra vintern 2012-2013 i hela landet. Då kunde vi tömma största delen av vinterstämplingsreserven. I den här höstens inköpskvoter finns det i skälig utsträckning plats för nya vinterstämplingsposter, säger Rajala.

De kumulativa virkesförsäljningsvolymerna i privatskogar 1.1.2009–31.7.2013 (Skogsindustrin rf:s medlemsköpare)

1000 m3

Första årshalvan gick bra

35 000 30 000 25 000 20 000

Under januari–juli var virkesförsäljningen nästan två miljoner kubikmeter större än 2012. Virkeshandeln förväntas pågå livligt också i slutet av året.

1

013 31.7.2

15 000

201 0

201

2012

10 000

2009

5 000 0 Jan.

Feb.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sep.

Okt.

Nov.

Dec.

Medelrotpriserna 1.1.2009–31.7.2013 i hela landet

€/m

3

60 50 Talltimmer Grantimmer Björktimmer Tallmassaved Granmassaved Björkmassaved

40 30 20 10 0 2009

2010

2011

2012

Medelpriset för timmer steg med några euro under förvintern och våren, men vände sedan svagt ner i juni. Redan flera år i följd har den bästa prisnivån för timmer nåtts under apriljuni. Traditionellt har det skett i september-november. Under de fem senaste åren har prisnivån för massaved hela tiden legat på ungefär samma nivå. Priset på granmassaveden har sjunkit då pappersfabriker har lagts ned och efterfrågan blivit mindre.

2013

Källa: Skogsforskningsinstitutet/Metinfo

6

www.minskog-kundtidning.fi

grafik MCI PRESS

De bästa priserna i april-juni

70

Mer information: www.skogscentralen.fi/utbildningsturnefor-skogsfackman

”Med tanke på skogsvården är det viktigt att de grundläggande uppgifterna om skogen finns på ett och samma ställe.” maskinföretagare Pasi heino Läs mera på sidorna 18–20

Läs mer nyheter på www.skogscentralen.fi

Bild LASSE MAUNULA

Skogscentralens regionenhet i Norra Savolax lämnade i våras in en utredning till landskapsförbundet om landskapets skogsenergitillgångar. Enligt utredningen är förutsättningarna goda för merproduktion av bioolja: Om ett biooljeraffinaderi årligen använder cirka 350 000 kubikmeter råvara är det möjligt att utöver pågående projekt starta 2–3 nya anläggningar i Norra Savolax. Råvaran finns i egen barrmassaved, övrig skogsenergipotential och i skogsindustrins biprodukter.

Vid tillverkningen av bioolja används skogsbiomassa som råvara. Biomassan tillverkas av bland annat virke från förstagallringar och av biprodukter från plywood- och sågindustrin.

Byggandet av nya biooljeraffinaderier skulle innebära en vitamininjektion för sysselsättningen i närområdena och även för skötseln och användningen av skog.

Skogscentralen ordnar i samarbete med Skogs­ forskningsinstitutet utbildning för skogsfackmän under hösten. Teman på den riksomfattande utbildningsrundan är de nya skogsvårdsrekommendationerna, ny praxis inom naturvårdsprojekt och förändringarna i olika lagar.

Den första kursdagen om virkesmätningslagen och insektskadelagen arrangeras redan i september.

Utbildning i den nya skogslagen startar i november.

I november-februari ordnas utbildning i skötseln av olikåldriga bestånd.

nyheter

Norra Savolax har förutsättningar för biooljeraffinaderier

UTBILDNING FÖR SKOGSFACKMÄN

Må bra i skogen Redan fem minuters vistelse ute i skogen har en positiv inverkan på vårt mentala välbefinnande. Trots det har skogen använts endast i liten utsträckning i mentalvårdsarbetet. Projektet ”Hyvän mielen metsäkävely” uppmuntrar folk att röra sig i naturen för att främja den mentala hälsan. Projektet genomförs som ett samarbete mellan Föreningen för Mental Hälsa i Finland och Skogscentralen.

Avsikten med projektet är att öka gemenskapskänslan och samvaron mellan olika generationer, minska ensamheten och förebygga mentala problem.

De första skogspromenaderna arrangerades i Tammerfors, Rovaniemi och Träskända. I Tammerfors och Rovaniemi uppgick antalet deltagare i högstadieåldern till över ett hundra. I Träskända stiftade grupperna Murnakutkat och Viirkantit från daghemmet Iso-Antin päiväkoti bekantskap med skogens hemligheter tillsammans med stödhundar och deras ledare.

I höst ordnas skogspromenader bland annat i Repovesi nationalpark, i Nyslott och i Nystad. Tack vare den virtuella promenaden kan du uppleva naturen även om du inte själv kan röra dig i skogen. Temat på den första virtuella skogspromenaden är våren. Serien kommer senare att kompletteras med de övriga årstiderna.

Den vårliga virtuella promenaden hittar du på Föreningen för Mental Hälsa i Finlands Youtubesidor: www.youtube.com/mielenterveysseura www.minskog-kundtidning.fi

7

a kvinnliga Fjolåreggtsarbäe klstarade .82 vedhuiften på tiden 3.36 uppg en bästa mannen och d de 1.53.97. notera METSÄ

DAGS FÖR SKOGSMÄSSAN IGEN Den förnyade Skogsmässan intar Helsingfors mässcentrum den 22–24 november. Det blir feststämning på mässan då vi lanserar e-tjänsten MinSkog.fi för skogsaktörerna. Kom och prova tjänsten och diskutera din skog med våra experter! Andra teman på vår avdelning är generationsskifte, samfällda skogar och skogsskador.

Finlands bästa vedhuggare efterlyses Fiskars och Finlands skogscentral söker tillsammans landets bästa vedhuggare.

Kvaltävlingarna startade i våras och pågår fortfarande. Tävlingen kulminerar i finalen som går av stapeln på Skogsmässan 22–24.11. Kvaltävlingarna sållar fram sammanlagt åtta män och åtta kvinnor för finalen. De sista kvaltävlingarna äger rum i S:t Michel 5.10 och i Askola 10.10.

Jämför olika stilar på YouTube (använd som sökord ”SM halonhakkuu”) och välj vilken stil som passar dig bäst! www.skogscentralen.fi/halonhakkuun-sm-kisat

www.skogscentralen.fi/metsamessut

tips!

ANSLUT DIG PÅ FACEBOOK till gruppen ”Koputa puuta” och lär dig nya skogstermer.

”Med tanke på den biologiska mångfalden är det viktigt att skydda skog, men speciellt viktigt är det hur man sköter ekonomiskogarna.”

Evenemang

Liisa Rohweder generalsekreterare, WWF

8

Nya skogslagen ska behandlas i riksdagen

§

Regeringen lämnade propositionen om ändring av skogslagen till riksdagen i juni. De mest betydande förändringarna gäller genomförandet av för­ nyelse- och beståndsvårdande avverkning, skogsförnyelse och hänsynen till den biologiska mångfalden. Också fler trädslag än i dag kommer att kunna godkännas vid skogsförnyelse.

Enligt förslaget ska ålders- och grovlekskriterierna slopas. Då kan skogsägaren besluta fritt när han eller hon vill avverka. Bestämmelserna om säkerställandet av mångfalden i skogsnaturen och särskilt viktiga livsmiljöer finns fortfarande i 10 § i skogslagen. Enligt propositionen ska listan på särskilt viktiga livsmiljöer utökas med nya objekt.

Den nya skogslagen ska öka skogsägarnas valfrihet och egna ansvar. Avsikten är att den nya skogslagen ska träda i kraft i början av 2014.

Läs mera på www.skogscentralen.fi

Seminarium om skogsenergi

Samfällda skogar löser ägarproblem

3.10 Kannus

8.10 Uleåborg

Projektet Kestävä metsäenergia och Skogsforskningsinstitutet ordnar i samarbete ett seminarium som behandlar resultat från forskningen om uttag av skogsenergi. I seminariet ingår en skogsexkursion.

Finlands skogscentral och Lantmäteriverket ordnar ett informationsmöte kallat Yhteismetsä omistusratkaisuna. Informationen är avsedd för yrkesfolk i skogs- och lantmäteribranschen, för dem som arbetar med förmedling av skogsfastigheter och på banker, för anställda i församlingar och i kommuner samt för skogsägare. Tillställningen är avgiftsfri. Anmäl dig senast 30.9 på www.skogscentralen.fi/evenemang

www.minskog-kundtidning.fi

nyheter

NATNET KOPPLAR IHOP SKYDDSOMRÅDEN Arternas mångfald kräver skyddsområden som tillsammans bildar större helheter. Det lönar sig att inrikta skyddet på de områden som är effektiva ur ekologisk synvinkel, till exempel mellan befintliga skyddsområden.

Projektet NATNET Life+ (2012–2016) satsar på att förena redan existerande naturskyddsområden i sydvästra Lappland.

Frivilliga METSO-skyddsavtal används för att skapa fler sammankopplade naturskyddsområden.

Markägarna skyddar sina värdefulla livsmiljöer och får ersättning för det. Målet är att bevara och öka mångfalden i naturen samt att minska antalet splittrade livsmiljöer. Inom ramen för projektet utförs också naturvårdsarbeten.

Projektet genomförs av Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Lappland, Finlands skogscentral, Skogsforsknings­ institutet och Forststyrelsens Skogsbruksoch Naturtjänster. Skogsvårdsföreningarna Ranua och Länsi-Pohja är expertorganisationer inom projektet.

Visste ddudaadttskog arealen sknyd är bland i Finla törsta de s a? i Europ

Läs hela artikeln på webben: www.minskog-kundtidning.fi

text: Eerika Niemelä, Närings,- trafik- och miljöcentralen i Lappland

Omsorgsfullt arbete resulterade i Finlands bästa fågelholk I vår kundtidnings aprilnummer bad vi läsarna att sända oss foton på fågelholkar som de själva hade byggt. Vi fick ett brett urval av olika bostäder såväl för småtippor som för större fåglar.

Skogsrådgivaren och fågelentusiasten Hannu Lehtoranta på Skogscentralen utsåg vinnaren. Den bästa fågelholken är beklädd med näver och insidan är fodrad med metall. Metallskivan ska hindra rovdjur att komma in.

– Det här är verkligen ett säkerhetshus som har krävt mycket och omsorgsfullt arbete.

Vinnarholken är byggd av Perttu Kokkila som belönades med ett vindskydd.

Du hinner ännu!

Du hinner ännu anmäla dig till kursen i plantskogsvård. Välkommen att lära dig grunderna i planskogsvård och hur du an­ vänder och servar en röjsåg. Kurserna äger rum i september-oktober i Tammerfors, Pälkäne, Juupajoki, Ylöjärvi, Kankaanpää och Muhos.

Mer information: www.skogscentralen.fi/evenemang

Fotona och Lehtorantas kommentarer om samtliga fågelholkar hittar du på Skogscentralens Facebooksida, www.facebook.com/suomenmetsakeskus.

LÄS MERA

om våra even

emang:

skogscentralen evenemang .fi/

Landskapets skogsdag

Öppet hus på Skogscentralen

Europeiska skogsveckan

10.10 Askola

26.11 Åbo, 27.11 Loimaa, 28.11 Mynämäki och Björneborg, 3.12. Kankaanpää

9–13.12 Rovaniemi

Tavastland-Nylands region ordnar den traditionella skogsdagen som omfattar bland annat en uttagstävling inför FM i vedhuggning samt skogs­ färdighetstävlingen för skogsägare.

www.minskog-kundtidning.fi

Välkommen på glögg och bekanta dig med e-tjänsten MinSkog.fi!

Under den europeiska skogsveckan vimlar det av internationella gäster, möten och seminarier i Rovaniemi. Samtidigt ordnas FN:s regionala skogsmöte SKOG2013, också det i Rovaniemi.

Cirka 150 högt uppsatta gäster och representanter förväntas komma från Europa, Ryssland, Centralasien och Nordamerika.

9

Mer om skogen i oktober Skogscentralen ordnar i samarbete med sina partner ett evenemang för skogsägarna och yrkesfolk i S:t Michel 5.10. Evenemanget erbjuder skogsinformation, skogligt program och presentation av skogsorganisationer samt kvaltävlingen för FM i vedhuggning. Lusto håller i gång en pysselverkstad för barn. www.skogscentralen.fi/enemman-metsasta

LÄS VÅR NYA E-KUNDTIDNING Vi har öppnat kundtidningen Min Skogs nya webbplats. På adressen www.minskog-kundtidning.fi kan du läsa artiklar, se nyttiga videor och kommentera aktuella teman.

Välkommen att läsa e-tidningen!

EN SKOGSRUTT PÅ WEBBEN

Skogsforskningsinstitutet 2013

Gå till adressen www.pirkanmaanmetsat.fi/kauppi. Efter det kan du styra kosan mot den tre kilometer långa motionsslingan i Kauppiområdet i Tammerfors och lösa uppgifterna.

Bild KYLLIKKI MAARANTO

I Finland finns nästan en miljon skogsägare.

Med andra ord äger var femte finländare skog.

I höst öppnas en ny slags skogsinlärningsstig med utvidgad verklighet i Pyynikki i Tammerfors. Stigen är en del av kommunikationsprojektet Bittimetsä (Bitskogen). Med en app som är avsedd för Android-tabletter kan du öppna en karta som guidar dig till en uppgift. Om du befinner dig nära uppgiftskoordinaterna öppnas uppgiften automatiskt på skärmen och kartan visar din rutt till nästa uppgift. Uppgiftsbanan anläggs tillsammans med Tammerfors universitet och är avsedd speciellt för högstadieungdomar.

Dessutom finns det en permanent skogs­ färdighetsbana i Kauppi i Tammerfors. Den kan du också gå virtuellt på webben via appen eKartta. Uppgifterna kan innehålla bilder, videomaterial och ljud.

FÖREBYGG STORMSKADOR

S

kogscentralens region i Norra Österbotten har startat ett projekt vars mål är att förebygga stormskador intill elledningar och järnvägar. Risk­objekten i skogar invid kraftlinjer utreds utgående från Skogscentralens laserskannings- och skogsdata samt genom fältgranskningar. Skogscentralen sänder ett meddelande till skogsägarna om alltför höga träd som utgör en risk för elledningarna. Under projektets gång ordnas utbildning för skogsägare och yrkesfolk.

Behovet att förebygga stormskador har under de senaste dryga tio åren blivit alltmer påtagligt. Flera betydande stormar har orsakat omfattande och långvariga störningar i eldistributionen runt om i landet. Stormarna har fällt flera hundra tusen kubikmeter virke på elledningar, järnvägar och landsvägar.

Läs hela artikeln på webben: www.minskog-kundtidning.fi

10

Mest problematiska är unga, lövträdsdominerade skogar där snön eller vinden får träden att falla på elledningar.

www.minskog-kundtidning.fi

Juristen svarar Resekostnader

Hur avdras resekostnaderna för skogsbruk i beskattningen?

F

rån skogsbrukets kapitalinkomster kan som resekostnader dras av, alla nödvändiga utgifter för resor som ansluter sig till skogsvården eller ägandet av skog, som en del av de så kallade årsut­gifterna. Resekostnaderna för en annan person än skogsägaren kan inte dras av som skogsägarens resekostnader på samma sätt. En annan persons kostnader kan dock vara avdragbara i beskattningen om de har betalats på basis av en reseräkning.

Till skillnad från vad som gäller för löntagarnas resekostnader mellan bostaden och arbetsplatsen, räknas ingen självriskandel eller maximigräns för skogsägarens resekostnader. Utgifter för resor och övriga årsutgifter dras av enligt kassaprincipen det skatteår då utgiften har betalats.

För resorna använder skogsägaren oftast sin egen bil, som inte hör till skogsbruksinventarierna utan är i privat bruk. I skogsbruksanteckningarna ska du ge en utredning om de utgifter som har uppstått på grund av resan: tidpunkten när resan började och slutade, rutten, resans syfte och körsträckan. Ett gott råd är att du för en körjournal över hur du använder bilen inom skogsbruket. Om du har anlitat allmänna kommunikations­medel, ska du redogöra för det i anteckningarna på samma sätt som då du har använt egen bil. Resebiljetten fogas till utredningen.

Kostnaderna för användning av egen bil, som är i privat bruk, dras av antingen enligt en kilometertaxa i enlighet med Skatteförvaltningens anvisningar (0,25 euro/km i beskattningen för 2012), eller enligt de faktiska kostnaderna. När du använder allmänna kommunikationsmedel drar

www.minskog-kundtidning.fi

Janne Uitamo ledande föredragande, JM, AFM Skogcentralen, Offentliga tjänster

du alltid av de faktiska kostnaderna.

För resor till din egen skog kan du inte dra av för dagtraktamenten på grund av ökade levnadskostnader.

Däremot kan du dra av ett så kallat eget dagtraktamente om du reser till ett arbetsställe utanför det vanliga, till exempel till en kurs om skogsbruket, enligt Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering av beskattningen. Då ska du redogöra för förutsättningarna för dagtraktamentet i anteckningarna för skogsbruket.

De resekostnader som har förorsakats delägarna i ett oskiftat dödsbo eller i en beskattningssammanslutning kan dras av från dödsboets eller sammanslutningens kapitalinkomster från skogsbruket på ovan nämnda grunder. I enlighet med Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar, kan ett oskiftat dödsbo till en delägare betala skattefria ersättningar för alla sådana resor som delägaren gjort i anslutning till skogsbruket.

Ersättningarna ska basera sig på en reseräkning. En beskattnings­ sammanslutning däremot kan betala skattefria resekostnadsersättningar till delägarna endast för andra resor än de som görs mellan hemmet och skogen. En delägarens resa från hemmet till skogsfastigheten är inte en tillfällig arbetsresa enligt Skatteförvaltningens anvisning om harmonisering av beskattningen.

Hur hålla rår öppna och hur fastställa rålinjens sträckning?

Läs juristens svar i e-kundtidningen på www.minskog-kundtidning.fi

11

På naturens

villkor På Honkanens gård i Mäntyharju förnyas skogen på naturlig väg och skogsarbetena är en livsstil. text TIINA TOIVAKKA bild JYRKI SUVIMAA

12

www.minskog-kundtidning.fi

Diskussionen fortsätter i e-kundtidningen!

Eljas Heikkinen pekar på tidpunkterna för de tidigare avverkningarna. Årsringarna är breda när trädet har fått mer utrymme och ljus.

www.minskog-kundtidning.fi

13

Eljas Heikkinen och Jukka Honkanen jämför skogsbruksplanen med de förverkligade åtgärderna. Päivi Honkanen konstaterar att maken kan skogen på sina fem fingrar.

J

Jukka Honkanen som bor i Mäntyharju är en skogsman till liv och själ. Han kan sin skog på sina fem fingrar och enligt frun Päivi håller han till där från morgon till kväll året runt.

Honkanens arbetsplats är alltså hans egen skog. Bara några procent av Finlands skogsägare är skogsbruksföretagare på heltid.

Vi står på Honkanens gård i kärnan av södra Savolax. Gamla, rödmyllade uthus omger huvudbyggnaden av trä byggd på 1860-talet. Ridhästar går och betar i hagen lite längre bort.

Släkten Honkanen har bott på gården sedan 1905 då Jukka Honkanens farfar kom till gården. På 1950-talet tog följande generation över och 1982 kom gården i Jukka Honkanens ägo. Idag bor bara paret Honkanen på gården. Barnen har redan flyttat bort för att studera.

Gården omfattar 165 hektar skog. Åker­ arealen är tjugo hektar men på åkrarna växer främst hö till grannarnas boskap.

Redan på gårdsplanen kan man se att skogen är frodig och grandominerad.

Intrycket bekräftas när vi går in i skogen och bekantar oss närmare med den. Också Skogscentralens ledande skogsvårdexpert Eljas Heikkinen på följer med.

14

Naturplantor med rätt tajmning

55% av skogsägarna i Finland är åtminstone i någon mån intresserade av att testa kontinuitetsskogsbruket.

Källa: Skogsforsknings­ institutet

– Dina skogar är likåldriga, konstaterar Heikkinen genast när han har klivit ur bilen. Honkanen medger att likåldriga skogsbestånd passar väl ihop med hans arbetssätt.

I en skog med jämn åldersstruktur tar man i gallringarna bort ungefär en tredjedel av de klenare och grövre träden.

Slutavverkningen blir aktuell när skogens tillväxt har avtagit. Efter slutavverkningen förnyas skogen vanligtvis genom sådd eller plantering.

I kalavverkningar har Jukka Honkanen aktat sig för att inte skada det naturliga plantuppslaget. Följaktligen har han varken behövt så eller plantera.

Plantorna på det område där karlarna nu går igenom skogsbruksplanen har fått en bra start efter den senaste avverkningen. Det finns så många naturplantor att det snart växer en tät granskog på platsen.

Men före det gäller det för Honkanen att jobba med röjsågen i flera repriser.

Längre bort ser man ett bestånd där granarna redan har hunnit bli större. Där genomförde Honkanen en teghuggning för några år sedan. De granar som växer längs kanterna av tegen har producerat tillräckligt med frön för en ny generation av gran på det kalavverkade området. www.minskog-kundtidning.fi

I ett plantbestånd som uppkommit på naturlig väg ska man röja bort lövträden.

Det naturliga plantuppslaget har fått växa i lugn och ro och han har inte behövt så eller plantera.

I skogen finns det mycket liv som man ofta inte ens lägger märke till.

Behändigare virkeshandel I slutet av detta år kan såväl skogsägarna som skogsserviceföretagen, skogsvårdsföreningarna och virkesköparna ansluta sig till e-tjänsten MinSkog.fi. Det är lättare att ta kontakt och sköta arbeten när alla kommer åt samma uppgifter.

Skogsägaren kan söka skogsvårdsföretag och virkesköpare i MinSkog.fi. Om skogsägarna vill, kan de även ge företag tillstånd att läsa deras skogsdata eller överföra dem till företagets egna datasystem. Företagen kan också själva kontakta de skogsägare som har gett sitt samtycke till det.

E-tjänsten bygger på databasen över skogstillgångar som Skogscentralen tillhandahåller.

I tjänsten hittar du aktuella skogsdata, kartor och flygfoton. Uppgifterna om avverknings­ möjligheter, skötselarbeten och naturobjekt visas figurvis.

Avgiften för 12 månader är 60 euro och den är avdragbar i skogsbeskattningen. Avgiften för företag definieras enligt antalet kommuner inom verksamhetsområdet.

Prova tjänsten med en exempelfastighet på www.minskog.fi

www.minskog-kundtidning.fi

15

Jukka Honkanen (t.h.) sköter sin skog ekologiskt och manuellt så långt det går.

Expert Eljas Heikkinen påpekar att metoden är krävande men ger ett gott resultat.

Asp, sälg, al och ädla lövträd passar bäst som naturvårdsträd.

16

– Naturlig förnyelse av granbestånd är väldigt ofta en misslyckad lösning men i Honkanens skogar är förutsättningarna för naturförnyelse exceptionellt goda. Han har nått fina resultat med en omsorgsfull avverkning och rätt tajmning, konstaterar Heikkinen.

Försök på ett par skogsfigurer Jukka Honkanen och Eljas Heikkinen övergår till att diskutera fördelarna och nackdelarna med likåldriga och olikåldriga skogar.

Honkanens årliga virkesuttag är 1 500 kubikmeter. Enligt Heikkinen är det här ett väldigt bra resultat, speciellt eftersom Honkanen sköter sin skog ensam.

Stora skogsmaskiner är sällsynta på Honkanens gård.

– Om man anlitar en stor maskin så blir det knappast kvar några underväxtplantor

alls. Därför gör jag hellre avverkningen själv, trots att det innebär mer och oftare återkommande arbete, säger Honkanen.

Att jobba med likåldriga bestånd passar Honkanens arbetssätt bra. Heikkinen vill ändå uppmuntra Honkanen att testa även skogsbruk med olikåldriga bestånd.

Skogsbruk med olikåldriga bestånd passar enligt skogsvårdsexperten bra på Honkanens marker eftersom förutsättningarna för naturligt plantuppslag är så goda.

– Då kan man förnya skogen och samtidigt låta den växa. Avverkningarna ska göras med jämna mellanrum och då avlägsnar man de största träden och gallrar mellan tätbevuxna mindre träd. Nya plantor uppkommer hela tiden, förklarar Heikkinen och påminner samtidigt att skogsbruk i olikåldriga bestånd i och med ändringarna i skogslagen kommer att bli en del av det normala skogsbruket. www.minskog-kundtidning.fi

ALTERNATIV TILL KALAVVERKNING

– Med tanke på virkesproduktionen och den ekonomiska avkastningen finns det inte någon nämnvärd skillnad mellan de olika skogsbruksmetoderna.

Heikkinen föreslår att Honkanen provar skogsbruk med olikåldriga bestånd på några skogsfigurer. På ett par figurer finns redan ett bestånd med olikåldrig struktur.

– Till exempel i kanten av plantbeståndet. Dessutom kan man genom luck­ huggning få ett inslag av lövträd vilket ökar mångfalden av trädslag, eftersom granen nu hotar att ta över i Honkanens bördiga skogar, säger Eljas Heikkinen.

Lämna naturvårdsträden i grupper Under årens lopp har Honkanens sätt att bruka sina skogar väckt tvivel hos skogsfackmännen.

Nu är situationen dock en annan. Fackmannen som har gjort upp skogsbruks­ planen har förstått vad Honkanen vill göra på gården. Avverknings- och skötselförslagen följer den valda linjen.

Också Eljas Heikkinen skulle ge Jukka Honkanen ett berömligt vitsord för hans insatser. Men det finns ett och annat som kan bli ännu bättre.

– Du kunde lämna naturvårdsträden i grupper, föreslår Heikkinen.

Enligt skogscertifieringskriterierna ska man vid alla slutavverkningar lämna cirka tio naturvårdsträd per hektar. Asp, sälg, al och ädla lövträd passar bäst som naturvårdsträd. Dem ska man inte avverka alls. De erbjuder en livsmiljö för flera olika arter, både som levande och som död ved.

Nästan var fjärde art i de finländska skogarna är i något skede i sitt liv beroende av död ved.

Besöket i skogen närmar sig sitt slut.

Heikkinen är imponerad av Honkanens sätt att sköta sin skog med egna krafter, genom att stöda sig nästan enbart på naturlig förnyelse. Det är sällsynt idag.

– Jukka Honkanens skötselmetod kräver kompetens, tid och mycket arbete men resultatet sparar naturen och bidrar till ett vackert landskap, säger han berömmande.l www.minskog-kundtidning.fi

Olikåldriga skogar är på kommande. Det finns skogsägare som inte vill ha kalavverkningar eller andra större förändringar i sina skogar. Äldre forskaren Sauli Valkonen på Skogsforskningsinstitutet poängterar att det är viktigt för skogsägaren att i förväg sätta sig omsorgsfullt in i skogsbruk i olikåldriga bestånd. Annars kan det komma överraskningar vid till exempel virkeshandel eller vid förhandlingar.

Kort sagt är det vid skötseln av olikåldriga bestånd frågan om användning och skötsel av skog utan kalavverkning. Man avverkar främst större träd som ersätts av kvarlämnade, lite mindre träd och underväxt. Också sjuka och skadade träd avverkas. Olika trädslag, i någon mån även stora träd, lämnas som naturvårdsträd.

– På det här sättet kan man fortsätta i princip hur länge som helst utan förnyelseavverkningar, förklarar Valkonen.

Den ekonomiska lönsamheten är beroende av skogsägarens egna mål, och lönsamheten kan beräknas på flera olika sätt.

– Problemet är att folk inte är vana vid metoden. Det kan vara svårt att avgöra om det finns högklassiga stammar i den egna skogen och om det finns tillräckligt med underväxt. Erfarenheterna hittills är få och det finns luckor i vetandet.

Fungerar ekonomiskt sett Många är rädda för att virkesdrivningen blir dyr eller att man skadar eller förstör underväxten. Enligt Valkonen är farhågorna överdrivna.

– Drivningen har sina svårigheter men den orsakar ingen totalförstörelse.

Samma regler gäller som för normala gallringar. Visserligen skadas underväxten alltid i viss mån, men när man riktar fällningarna rätt och förbättrar sin arbetsteknik lyckas drivningen bra enligt de undersökningar som har gjorts.

Drivningskostnaderna beror på trädens storlek och uttaget. Enligt Valkonen avviker de inte avsevärt från kostnaderna för vanligt skogsbruk med gallringar och slutavverkningar.

– Dålig sikt, drivning vintertid och försiktigt arbetssätt för att undvika skador förorsakar nog merkostnader, påpekar han.

I granbestånd med olikåldriga träd är virkeskvaliteten enligt under­ sökningarna inte sämre eller bättre än i likåldriga bestånd. Noggrannare forskningsresultat får vi sannolikt nästa år.

Från likåldrig till olikåldrig skog – Den viktigaste drivkraften är skogsägarens vilja och behov när man funderar på övergången till ett skogsbruk med olikåldriga bestånd, betonar Valkonen.

För det andra ska man fästa vikt vid utgångsläget. Finns det redan från förut olikåldriga träd och olikåldrig underväxt i skogen?

– Först på tredje plats kommer betydelsen av olika trädslag och växtplatser. I princip passar metoden alla skogar. Med tanke på ekonomin och skogsvården är granbestånd och kärr mest lovande.

Viktigast är att få till stånd underväxt. Det kräver tålamod eftersom det inte lönar sig att plantera.

Enligt Valkonen kan man gallra antingen försiktigt eller kraftigt eller också hugga upp luckor. Ännu vet man inte vilken av metoderna är lönsammast. Man kan inte heller definiera en exakt tidpunkt när en likåldrig skog blir olikåldrig.

– Det finns ingen mätare som kan berätta när det är fråga om en olikåldrig skog, konstaterar Valkonen.

Text: Maiju Ristkari

17

Maskinentreprenören

tar väl hand om skogen Maskinentreprenören Pasi Heino planerar hur virket kan tas ut så kostnadseffektivt som möjligt. Det lätt att arbeta i en välskött skog.

A

text MATTI VÄLIMÄKI bilder JARNO TERHO

AVVERKNINGSAGGREGATET i kranspetsen tar ett stadigt grepp om björkens rotända. Sågen är i gång, avverkningsmaskinen vänder trädet vågrätt och i ett huj är stammen kvistad och kapad i tre bitar som är vackert staplade.

Maskinen har inte ens nuddat vid de tallar som ska lämnas kvar att växa.

Vi befinner oss i byn Vehmalainen i Mynämäki, invid skogsvägen till Aulijärvi. Med maskinföretagaren Pasi Heino ser vi på då föraren Henrik Vuorisalo rutinerat hanterar maskinen.

– Det här är den första gallringen i det här cirka trettioåriga tallbeståndet. I samband med gallringen tar vi dessutom ut energived. Barrmassaveden transporteras till cellulosafabriken och klenvirket förs till en energianläggning, berättar Heino.

Skogsvård är som att uppfostra barn Den här tisdagseftermiddagen i juli jobbar skogsmaskinsföretaget Metsäkuljetus Heino & Uusitalo Oy:s karlar också på tre andra avverkningar i Egentliga Finland.

– Vårt utbud omfattar allt som sker i skogen. Bland annat gallringar, slutavverkningar, flerträdshantering, uttag av energived samt markberedning för den nya trädgenerationen, alltså högläggning, fläckupptagning och harvning, säger Heino.

Han berättar att speciellt uttaget av energived har ökat på den senaste tiden.

– Uttaget av energived är viktigt för oss, i synnerhet så här sommartid. Det hjälper oss att ha full sysselsätt18

ning året runt. Uttaget av energived är lönsamt också för skogsägaren, påpekar Heino.

Men om man har slarvat med gräs- och slyröjningen är uttaget av energived ett krävande och psykiskt tungt arbete för föraren.

– Då är beståndet alltför tätbevuxet och stammarna är små. Föraren måste vara mycket noggrann och se till att de kvarlämnade träden inte skadas. På ett sätt kan man säga att ogjorda skogsvårdsarbeten faller på maskinförarens axlar.

Pasi Heino har i sitt arbete under årens lopp sett både välskötta skogar och dåligt skötta skogar.

– Det vanligaste problemet är just det att skogen har misskötts under de första åren. Om till exempel de första röjningarna inte görs ordentligt kommer gräs och hallon åt att skugga och växa över plantorna.

Enligt Heino är de nödvändiga åtgärderna lätta och relativt billiga att utföra.

– Trots det blir de ofta ogjorda. Jag vet inte om det är fråga om okunskap eller nonchalans, säger han.

– Skogsvården är som att uppfostra barn. De första åren är mycket viktiga.

Skogspusslet ger händerna fulla med arbete Företaget Heino & Uusitalo sysselsätter ett tiotal män.

Företaget har dessutom nära samarbete med fyra andra skogsföretag.

Pasi Heino berättar att han själv jobbar främst på hemmakontoret. Han planerar arbetena så att allt ska rulla så effektivt som möjligt.

– Maskinerna är så dyra att man måste se till att ha dem i gång. Logistiken ska planeras noggrant också därför att skogsfastigheterna i Egentliga Finland är ganska små, i medeltal cirka tjugo hektar. Maskinerna ska ofta www.minskog-kundtidning.fi dtidning.fi

”Skogsvården är som att uppfostra barn.

De första åren är mycket viktiga.”

DRIVNINGSKVALITETEN BÖR BLI BÄTTRE Skogscentralen granskar drivningskvaliteten efter utförda avverkningar. Vid granskningen jämförs antalet kvarlämnade och avlägsnade träd med färdiga gallringsmallar. Resultaten omvandlas till att motsvara virkesvolymerna per hektar. Granskaren mäter också spårdjupet, körstråkens bredd och avståndet mellan körstråken. Även rot- och stamskadorna granskas. Skador uppkommer ofta på kantträden längs körstråken när virket körs ut till skogsvägen.

Drivningsspåren granskas under följande fältsäsong efter avverkningen.

– Målet är en utmärkt eller god kvalitet och då ska de drivningstekniska förhållandena, maskinerna och framför allt yrkeskompetensen vara i skick. En tillräckligt tidig förröjning på stämplingsposterna ger goda möjligheter till ett högklassigt arbetsresultat, påminner chefen för främjandetjänster Jouni Rantala på Skogs­ centralen.

I år granskar Skogscentralen drivningskvaliteten på 500 stämplingsposter varav 300 är energivedsgallringar och 200 gagnvirkesgallringar. Skogsägaren får ett förhandsmeddelande om granskningen. Skogscentralen ger respons på kvaliteten till skogsägaren, drivningsplaneraren och maskinentreprenören.

I fjol förekom det problem med drivningskvaliteteten vid energivedsgallringar. Andelen goda stämplingsposter var bara 42 procent. De felaktiga stämplingsposterna hade avverkats alltför kraftigt jämfört med gallringsmallarna, eller det fanns betydande stamskador i det kvarstående beståndet.

Skogscentralen ordnar varje år utbildning för fackmännen om drivningskvaliteten.

– När yrkesfolk som planerar och genomför avverkningar deltar i samma utbildning uppstår det värdefulla diskussioner. En lyckad virkesdrivning är resultatet av ett väl genomfört samspel, tillägger Jouni Rantala.

www.minskog-kundtidning.fi

19

PASI HEINO • Född 1958.

• Maskinentreprenör och jordbrukare.

• Företaget Metsäkuljetus Heino & Uusitalo har specialiserat sig på maskinell virkesdrivning sedan 1981. Företaget har cirka tio anställda och maskiner från markberedare till slutavverkningsmaskiner.

• Till Heinos hemgård i Mynämäki hör en ”medelstor skog”. I fjol gallrades två hektar och en hektar slutavverkades. Det slutavverkade området förnyades i somras.

• Hans fritidsintressen är motion, musik och teater. Heino har flera gånger deltagit i roddevenemanget Sulkavan soutu i skogsfackmannalaget Mettään soutajat.

”Uttaget av energived är lönsamt också för skogsägaren.” flyttas från ett ställe till ett annat. Och tidtabellerna är strama.

Själv har Heino under årens lopp hunnit avverka och köra ut en och annan kubikmeter virke.

– Jag jobbade först som förare åt ett skogsmaskinsföretag. År 1981 fick vi möjlighet att köpa en begagnad maskin och då tog vi tillfället i akt. På den vägen är vi fortfarande.

November fick mig att tvivla på karriärvalet Skogen har gett maskinentreprenören hans levebröd. Men lätt har det inte varit.

– En mörk novemberkväll stod regnet som spön i backen och maskinen gick sönder mitt i skogen. Jag hade inte den blekaste aning om var felet låg. Då funderade jag nog ett tag om jag borde ha valt ett annat yrke, säger Heino och skrattar till.

Heino antar att det finns mer arbetsnarkomaner bland maskinentreprenörerna än i andra yrkesgrupper – han själv medräknad. Det är inte alltid möjligt att få arbetet gjort under tjänstetid. Mestadels är arbetet ändå mycket givande.

– Det som är fint med skogsvården är att man ser det konkreta resultatet av sitt arbete. Dessutom känns det bra att få organisera och sköta de olika arbetena så att alla parter är nöjda.

Som motvikt till kontorsarbetet gör Heino skogsvårds­ arbeten i skogarna på sin lantgård.

20

– Om våren är det fint att sätta nya plantor i jorden och följa med hur de växer.

Tätt samarbete med Skogscentralen Heino är ledamot i Skogscentralens regiondelegation. Han vill för sin egen del främja en god skogsvård.

– Skogscentralen är också annars en bekant samarbetspartner. Det är lätt att få råd om till exempel nya skogsvårdsrekommendationer. Skogscentralens personal gör också lagstadgade granskningar i skogarna och kontrollerar att virkesdrivningen har gjorts enligt anvisningarna. Vi ordnar i samarbete också utbildning till företagare och olika skogs­ evenemang för allmänheten.

Heino har nyligen tagit i bruk Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi. Han är nöjd med den.

– Med tanke på skogsvården är det viktigt att de grund­ läggande uppgifterna om skogen finns på ett och samma ställe. MinSkog.fi är lätt att använda.

Han anser att e-tjänsten passar väl till exempel för utbor och delägare i samfällda skogar.

– Med hjälp av MinSkog.fi är det enkelt att diskutera kommande åtgärder när alla kan se samma uppgifter på sin dator samtidigt, oavsett var man befinner sig, konstaterar Heino. l www.minskog-kundtidning.fi

att böja trä

En faslig massa älgar?

S

avolaxarna har ett ordspråk enligt vilket ”det är möjligt att det är så, eller också inte”. I ordspråket finns ett korn av sanning då ansvaret ligger på åhöraren. Som i många andra sammanhang beror uppfattningen på vem man frågar och vilka värderingar åsikten bygger på.

Ur markägarens synvinkel kan älgen kännas som ett plågoris när den tuggar i sig topparna på de plantor som var tänkta att bli kvalitetstimmer eller när den betar på en åker och förstör skörden. Ersättningar som betalas ur jaktlicensavgifterna täcker en del av den ekonomiska förlusten, men grämelsen över en förlorad arbetsinsats kan inte er­ sättas med pengar. Älgen utgör alltid en risk för trafiksäkerheten när den korsar vägen. När ett så stort djur möter andra vägtrafikanter finns det bara förlorare, och i värsta fall mister båda parter livet. Om inte annat så blir det ekonomiska förluster, och viltbroar, tunnlar och älgstängsel kostar mycket pengar.

Sett ur deras perspektiv som sköter älgstammen och som ägnar sig åt jakt, möjliggör en tillräckligt stor stam att älgens arvsmassa och könsfördelning upprätthålls och att jaktkvaliteten bevaras. Älgjakten kan i många byar vara det enda gemensamma evenemanget som finns kvar och som kulminerar i höstens höjdpunkt, det vill säga jaktfesten i en jaktstuga eller i byns föreningshus.

De som jobbar med viltförvaltningen i lokala viltvårdsföreningar och regionala viltcentraler lyssnar på vad de olika parterna har att säga, när de planerar jaktlicensvolymerna, eftersom det här är en djungel av varierande intressen. Den riksomfattande planen för skötseln av älgstammen drar upp de stora riktlinjerna.

Men den avgörande beslutanderätten och ansvaret för skötseln av älgstammen innehas av enskilda jaktlag som beslutar om hur viltstammarna sköts inom deras område, och som känner till de speciella förhållandena i trakten. Också representanter för intressentgrupperna är ofta med i jaktlagens förvaltning.

Enskilda jaktlag har det slutliga ansvaret för skötseln av älgstammen.

Tyck till! fortsätter i Diskussionen in Skog: en e-tidning M dtidning.fi -kun www.minskog

www.minskog-kundtidning.fi

ESKO VIINANEN riksomfattande koordinator för viltskador Finlands skogscentral, Offentliga tjänster

21

n a l o k s s d r S kogsvå

Din plantskog behöver dig!

RÖJNING STYR BESTÅNDETS

kvalitetsutveckling

Du kan påverka den framtida skogens kvalitet och tillväxt medan träden ännu är små. Röjningen betalar igen sig redan vid första gallringen eftersom de träd som lämpar sig bäst för växtplatsen får tillräckligt med utrymme och näring. text aino ässämäki, annikka selander bilder essi kuula

D

et är en stor satsning att anlägga en plantskog och därför lönar det sig att regelbundet följa med plantornas utveckling. Den senaste riksskogstaxeringen visar att kvaliteten på plantskogarna har blivit sämre. Mindre än hälften av de yngre plantskogarna fick vitsordet god och av de äldre plantskogarna endast knappt en tredjedel. Den största orsaken till det svaga resultatet är den uteblivna grästrampningen och lövröjningen runt barrträdsplantorna. Alldeles för många plantor har förlorat i kampen mot gräs och lövsly.

Gräs- och lövröjningen lönar sig eftersom den minskar kostnaderna för plantskogsgallringen. I plantskogsgallringen fäller man plantor av dålig kvalitet och lövträd som hindrar utvecklingen för de planterade plantorna. Plantskogsgallringen görs när plantorna är 3-7 meter höga.

Gräs- och lövröjningen viktig Gräs och lövsly kan förstöra eller skada de små planterade plantorna. När växtligheten har vuxit sig högre än plantorna är det dags att trampa ner gräset och röja bort lövet runt plantorna. Du behöver röjkniv eller röjsåg när lövträdens toppar når högre än de planterade plantorna.

Tallplantorna behöver ofta både en gräs- och lövröjning och en plantskogsgallring. Vid lövröjningen lämnar man kvar alla tallplantor eftersom kvaliteten på stammarna blir bättre när tallarna växer tätt.

Granen lämpar sig för bördiga växtplatser och där råder en hård konkurrens om vatten, näring och ljus. Nästan alla

22

granplanteringar behöver gräs- och lövröjning, en del två gånger om.

Brunnsröjning passar för både tall och gran. Då röjer man bort lövträden runt plantan med en meters radie.

Röjning är en bra investering Lövträden växer mycket snabbare än tallplantor och granplantor och de bromsar barrträdens utveckling. Om röjningen har försummats blir den första avverkningen, alltså första gallringen, mer kostsam och ger mindre inkomster samtidigt som den förskjuts framåt i tiden.

Vid röjningen sågar man ner de lövträd som hindrar barrträdens tillväxt och gallrar vid behov barrträden. Ungefär en tiondedel av de stammar som återstår efter röjningen kan med fördel vara vårtbjörk. Det ökar mångfalden och ger variation åt landskapet.

Visa hänsyn mot naturen Det finns nästan alltid små områden som kan lämnas oröjda.

Sälg, klibbal och de ädla lövträden är livsviktiga för många sällsynta arter. Spara också trädformiga rönnar och aspar.

De ökar naturens mångfald både som levande träd och som död ved.

Närmiljön till bäckar och källor och blöta fläckar ska lämnas oröjda. Där finns andra större värden än virkesproduktion. Du kan i täta dungar och kantzoner toppa en del små granar till skyddsmiljöer för hönsfågel och annat småvilt.

www.minskog-kundtidning.fi

Titta på Skogs–TV:s video: www.metsatv.fi/anvanda-rojsag

• Gräs och lövsly hotar plantorna.

Försummjnaindggräsoch lövrö re ger dyragsgallring. plantsko

• På vissa ställen, till exempel i kanten mellan skog och åker, kan du toppa små granar till skyddsmiljöer för skogshönsfågel och annat småvilt.

Varför sköta plantskogen?

4m

www.minskog-kundtidning.fi

• Du kan kolla stamantalet efter röjningen med cirkelytor som har radien fyra meter.

Det borde finnas 8-10 plantor på provytan.

• Träden får en bra start. Konkurrensen om ljus, näring och vatten blir mindre. Du kan välja de träd som passar bäst på växtplatsen.

• Trädens diametertillväxt blir snabbare.

• Risken för olika skogsskador blir mindre. Älgen föredrar tallar som beskuggas av lövträd. Sork och svampsjukdomar drar nytta av gräs och fukt runt plantorna.

• Du kan satsa på kvalitetsträd och ta bort plantor av dålig kvalitet.

• Du får mera virke och avverkningsinkomster vid första gallringen.

23

n a l o k s s d r å S kogsv När ska plantskogsgallringen göras?

Tall • När plantorna är 5-7 meter höga.

• Lämna 1 800 -2 000 stammar per hektar.

Avståndet mellan träden är då drygt två meter.

3

Gran • När plantorna är 3-4 meter höga.

• Lämna ungefär 1 800 plantor per hektar.

• Lämna i luckorna frösådda vårtbjörkar som är kortare än granarna. Såga ner alla björkar som växer nära granarna, annars piskar björkens hårda kvistar sönder granens topp och årsskott.

Vårtbjörk • Om plantskogsgallring behövs, lämna då planteringstätheten 1 600 stammar per hektar.

1 2 24

Kostnader för röjning Röjning kostar i medeltal 390 euro per hektar. Ett eftersatt arbete kan kosta det dubbla jämfört med röjning vid rätt tidpunkt.

En röjsåg kostar ungefär 700 euro. Företag som hyr ut maskiner, hyr också ut röjsågar.

En hektars röjning betyder för skogsägaren ungefär tre dagars arbete. Ett proffs gör det på en och en halv dag.

Röjsågen är ett bra verktyg En röjsåg är det effektivaste verk­ tyget för röjning. Röjkniven passar för gräs- och slyröjning och för plantskogsgallring på små arealer.

4 5

Din plantskog behöver dig!

Utrusta dig för att arbeta tryggt Det är säkrare att använda röjsåg än motorsåg, men även röjsågs­ arbetet har sina risker.

Sågklingan ska vara vass och skränkningen (tändernas böjning i sidled) ska vara rätt. När du slår på sågklingan med ett metallföremål ska du höra ett klart klingande ljud.

Ett sprucket ljud betyder att klingan är skadad. Såga inte med en skadad klinga.

Skogsarbetarens hjälm med hörselskydd och visir skyddar mot kvistar, sågspån och flygande föremål.

Hörselskydden dämpar också ljudet.

Du behöver stadiga skodon med grov sula. Den vanligaste olyckan vid röjning är att röjaren faller omkull i den ojämna terrängen.

Skogsarbetarstövlar eller vandringskängor passar bra.

Bra arbetskläder är slitstarka och vattenavstötande. Varselfärg hjälper andra att observera den som röjer. När sågen är i gång ska man hålla sig på minst fem meters avstånd från den som röjer.

Reglera röjselen

En rätt reglerad sele fördelar sågens vikt jämnt på båda axlarna och på höften. När sågen har full tank och hänger fritt ska klingan peka rakt framåt på 30 centimeters avstånd från marken.

Justera handtagen så att armarna är en aning böjda.

Sågningen Tänk på sågklingan som en urtavla när du sågar. Använd sektorn från klockan 8 till klockan 12.

Rör dig framåt i 2-4 meter breda arbetsfält så att du inte behöver kliva över tidigare fällda stammar.

www.minskog-kundtidning.fi

Anmäl dig till höstens röjningskurser! Läs mer på sidan 9.

2 Skogsarbetarens hjälm med hörselskydd och visir skyddar mot kvistar, sågspån och eventuella flygande föremål.

12

9

15

1 Tänk på sågklingan som en urtavla. Använd sektorn från klockan 8 till klockan 12 när du sågar. Det är inte tryggt att använda sektorn mellan klockan 12 och klockan 15.

3 Ta med en förstahjälpsförpackning och en fungerande telefon till skogen.

tar i Röjnelitnagl k3o9s 0 euro med hektar. per 7 Du kan kolla sågklingan genom att slå på den med en stiftnyckel. Ett sprucket ljud avslöjar en finspricka.

4 Vårtbjörkens blad är spetsigt trekantiga med dubbelt sågade kanter. Barken är täckt av hartsvårtor som känns sträva under fingertopparna. Glasbjörkens skott är släta och hårbeklädda.

www.minskog-kundtidning.fi

5 Den vanligaste olyckan är att röjaren faller omkull i den ojämna terrängen. Skogsarbetarstövlar ger bättre balans.

6 Sågklingan ska peka rakt framåt från röjaren, på ungefär 30 centimeters höjd från marken när sågen hänger fritt i selen.

25

Gömda skatter Dagens skattsökare använder mobil i stället för hacka. Skattsökare, så kallade geocachare, tillbringar sin fritid på jakt efter små gömställen i naturen.

Samtidigt tar de hand om miljön. text tiina petäsnoro och maiju ristkari bilder sami tirkkonen

En hobby för n

aturvänner

Geocaching bl ev möjlig i börja n av 2000-talet nä r försvarsmyn digheterna i USA lättade på störsignalen so m på­verkade nogg rannheten i GP S-systemet. GPS-en tusiasterna to g genast tillfället i akt.

Idag finns det över två miljoner aktiva geogömmor i världen.

Gömmorna lä ggs ut på ställe n som naturen har ut format. Man få r aldrig till exempel sp ika i träden elle r skada miljön på någo t annat sätt. O ft a väljer man gömställe n så att de lock ar folk till sevärda platse r i naturen.

Ibland arrang eras städträffa r, så kallade CITO-e vents (Cache In Trash Out). Deltagarn a samlar skräp på ett visst område oc h lämnar till slu t en CITO-gömma på platsen. Til l exempel i nordvästra He lsingfors ordn ades i augusti en CITO -träff i skyttegr avar som härstammar fr ån första värld skriget.

26

www.minskog-kundtidning.fi

E

Intresserad av geocaching?

Att börja med ge du behöver ba ocaching är lätt – ra den internatio registrera dig på ne www.geocachin lla webbplatsen g.com. Där hittar du göm mor geocachare oc na samt andra h anvisningar.

Ett livligt samtal pågår kring mötesbordet. Bildspelen avlöser varandra på den vita väggen. Programvarukonsulten Tiina Petäsnoro har svårt att hålla tankarna samlade.

Klockans visare segar sig fram men når äntligen det efterlängtade klockslaget. Med ryggsäcken under armen styr Petäsnoro stegen mot omklädningsrummet och byter de trånga byxorna mot en annan slags uniform: en vindoverall.

När hon har klätt om till den prasslande finländska nationaldräkten tar hon en titt i spegeln och suckar av lättnad. Äntligen till skogs! Kontorsarbetaren har förvandlats till skattsökare, till en så kallad geocachare.

Bilresan från Helsingfors centrum till ett skogsbryn i Esbo tar en halv timme. Petäsnoro hoppar över ett dike och kommer till en smal stig som ringlar sig allt djupare in i skogen. Hon stannar upp, andas djupt och lyssnar. Någonstans gal göken. Det är dags att sätta i gång med letandet.

Baddräkten i väskan Dagens skattsökare behöver inte någon hacka. Geocacharna söker gömmor som andra invigda har placerat ut i naturen. Utrustningen består av en mobil och en nedladdad applikation.

– Det här är som orientering med hjälp av GPS. I stället för stämplingsapparater letar vi efter gömda plastburkar, förklarar Petäsnoro.

Geocacharna är registrerade på en världsomfattande webbplats. Där finns uppgifter om världens alla gömmor, alltså cachar. Den som har lagt ut en gömma rapporterar bland annat GPS-koordinaterna och anger om cachen kan hittas vintertid eller inte. Man kan också beskriva gömman.

Till exempel på en stenig plats kan man som varning bifoga en bild på en huggorm. Dessutom anger man vilken storlek gömman har, samt terräng- och svårighetsgraden.

– Grad fem innebär en väldigt svår cache som ofta kräver specialutrustning, berättar Petäsnoro.

I somras hittade hon en gömma på en liten holme. För att komma dit behövde hon simma femtio meter.

För att komma i gång behöver man alltså ha en mobil och gömmans GPS-koordinater. Petäsnoro tar fram sin mobil ur midjeväskan och öppnar appen som är uppkopplad till geocacharnas webbplats. Bums ser hon kartan över området och de fem närmaste gömmorna på skärmen. Den närmaste gömman, eller burken som de invigda kallar dem, ligger på bara 150 meters avstånd. Gömmans namn, Iso murikka, alltså Stora stenen, lovar gott.

– Kanske får jag sträcka ordentligt på armar och ben efter allt kontorssittande och kanske till och med krypa eller klättra, funderar Petäsnoro.

Hon går framåt med långa steg och sneglar samtidigt på mobilskärmen: 120 meter, 77 meter, 20 meter... Det bränns!

Hon står framför ett massivt flyttblock. Men ännu är det för tidigt att hurra.

– Nu börjar nämligen den mest utmanande delen av geocaching. Jag måste hitta burken, förklarar Petäsnoro. www.minskog-kundtidning.fi

27

Tiina Petäsnoro blev intresserad av geocaching när hennes kollegor berättade om den.

Hellre ett geocachingöga än ett oseende öga Geocachingsäsongen pågår i Finland i stort sett under hela den snöfria perioden, från april till oktober. De ivrigaste geocacharna söker gömmor även vintertid.

– Jag letar efter gömmor ett par tre gånger i veckan. På vintern är det mycket svårare eftersom man blir så kall om fingrarna när man håller mobilen, säger Petäsnoro och skrattar.

Hittills har hon hittat cirka 450 gömmor, en del av dem utomlands.

– Entusiasterna kan ha hittat flera tusen.

Vissa utländska geocachare har registrerat över 10 000 gömmor.

Nu är det dags att hitta en gömma till.

Innan man börjar ska man försäkra sig om att det inte finns några icke-geocachare i närheten. De kallas mugglare. Det är viktigt att utomstående inte ska råka hitta gömman.

Ordet ”mugglare” härstammar från Harry Potter-böckerna där mugglare är personer som inte kan trolla, förklarar Petäsnoro.

Det är viktigt att inte avslöja gömman för utomstående. Hon ser sig omkring, men inga mugglare syns till. Då kan hon fortsätta.

Först tittar hon under stenar nära flyttblocket. Många skatter har hon nämligen hittat dolda under stenar. Men icke. Hon lyfter blicken högre upp och börjar gå runt blocket i hopp om någonslags spricka.

– Efter flera hundra fynd har geocacharen ett speciellt geocachingöga som skannar in potentiella gömställen liksom en streckkodsläsare, berättar Petäsnoro.

– Geocachingögat är nog bättre än ett oseende öga, inflikar hon och drar på munnen.

Petäsnoro hittar en liten nisch, där det inte finns tillräckligt med plats för en burk, men till trappsteg duger den. Hon säger att hon ska samla all den spänst som en kontorsarbetare har och tar sats och klätt28

rar upp mot toppen. Där syns någonting suspekt: en hög med platta stenar vackert placerade ovanpå flyttblocket. Hon lyfter försiktigt en sten åt sidan och hurrar. Där ligger den, den mystiska skatten gömd i en liten plastburk.

Signatur på pappret och en slant i burken Vår skattsökare sätter sig ner och undersöker burkens innehåll. Där finns en penna och en papperslapp som fungerar som loggbok.

Ibland finns det så kallade geomynt i burken, så kallade travel bugs, alltså små plattor som liknar slantar, eller andra små bytessaker.

Men idag är det inte så mycket. Petäsnoro signerar loggboken och lägger i ett geomynt som ska fortsätta sin färd. Väl hemma registrerar hon sitt fynd på geocacharnas webbplats. Där kan hon också följa upp hur hennes eget geomynt reser från en gömma till en annan.

Innan hon far hem sitter Petäsnoro ännu en stund på toppen av stenblocket och ser sig omkring.

– Utan geocaching skulle jag knappast ha kommit till det här stället, funderar hon.

Hon tror att just den här känslan får geocacharna att outtröttligt leta efter plastburkarna i nästan alla delar av världen.

– När du följande gång ser att någon undersöker ett broräcke eller någon som misstänkt hukar sig vid en stenhög har du troligen spanat in en geocachare, tipsar Petäsnoro.

Hon uppmuntrar till att prova geocaching.

– Den är en uppiggande hobby som ger stor tillfredsställelse när man hittar gömmorna. För mig har geocaching också ökat intresset och respekten för Finlands natur.

Sannolikt kommer jag att fortsätta att söka gömmor resten av mitt liv, speciellt eftersom jag har lyckats narra med några kompisar och släktingar, ler hon. l

Orientering är populärast – Geocaching hör åtminstone inte ännu till de populäraste skogsintressena bland de unga, berättar utbildningsexpert Soile Hiitola på Skogscentralen. Hon koor­dinerar ungdoms- och skolverksamheten på Skogscentralen.

– De mer traditionella intressena jakt och orientering är fortfarande populära, säger hon.

Målet med ungdomsverksamheten är att öka barns och ungas kunskaper om skog. En stor del av verksamheten är skogs­kunskapstävlingen Skogsnöten. Varje år deltar upp till 30 000 högstadieelever i tävlingen. Tävlingsfrågorna berör såväl knepiga skogsfakta som ungdomarnas egna skogsintressen.

– En alldeles ny hobby är airsoft, alltså luftvapenkrig med plastkulor som ammunition.

Skogscentralen deltog nyligen i en internationell kampanj där barn och ungdomar runt om i världen planterade skogsplantor.

Avsikten är att motarbeta klimatförändringen och stoppa förstörelsen av skogar.

Cirka 300 000 barn och ungdomar deltar årligen i ungdomsverksamheten.

Skogsutflykter som arrangeras för hela skolklasser spelar den största rollen.

Skogscentralen har dessutom som mål att arrangera program för barn och ungdomar i samband med stora skogsevenemang, till exempel skogsstigar.

– Många tror att skogen är evig om människan inte blandar sig i. Men det finns mycket bra att berätta om skogsnäringen, påpekar Hiitola.

– Var och en har rätt att välja fritt och hitta sin egen väg. Vårt mål är inte att alla ska bestämma sig för skogsbranschen. Däremot vill vi lyfta fram skogens olika möjlig­ heter och låta de unga själva fundera på om det här kan bli en arbetsplats för dem. text Maiju Ristkari

www.minskog-kundtidning.fi

Där syns någonting suspekt: en hög med platta stenar ovanpå flyttblocket.

www.minskog-kundtidning.fi

29

Tranbär-tjinu skipaj i tre lager

Superfood

från Finland

När du rör dig i skogen på senhösten ska du rikta blicken ner mot tuvor och blöt mossa eftersom det är där tranbäret trivs.

Benämningen ”tranbär” beror sannolikt på att växtplatserna är desamma som tranans häckningsplatser. Tranbär kallas ibland även tränjon. Du kan plocka tranbär i hela landet tills snön faller och när de har blivit frostbitna är smaken sötare. Det vanliga tranbäret växer i södra Finland medan dvärgtranbärens röda bär ger skogen färg på nordligare breddgrader.

Ursprungsbefolkningen i Amerika tillredde för sina långa vandringar en hållbar maträtt av tranbär och hjortkött. Ordet ”tranebär” användes i skrift på svenska redan 1555.

De C-vitaminrika röda bären har traditionellt använts mot förkylning och för att förebygga skörbjugg. Tranbär minskar också urinvägsinfektioner och har en välgörande verkan i matsmältningskanalen. Dessutom hindrar de skadliga bakteriers verksamhet i munnen.

Tranbär passar utmärkt till geléer, marmelader, juice, glögg och hemgjord likör. De gör bakverk saftiga, ger kötträtter en frisk smak och passar förträffligt ihop med tjinuskisås.

Tack vare att de innehåller bensoesyra kan tranbären för­ varas som sådana, och de kan plockas i naturen ännu på våren när snön har smält. De kan frysas in, torkas, mosas, syltas eller förvaras i kallt vatten i en tät burk. Om du fryser in tranbär tillsätt lite socker så bevaras C-vitaminet bättre.

30

1 paket färdig

mördeg

Tranbärsfylln ing: 500 g tranbä r eller lingon 1,5 msk potatis mjöl 1 tsk bakpulve r Kvargfyllning: 250 g kvarg 2,5 msk socker 1 dl mjölk 1 ägg Tjinuskiglasyr : 2 dl grädde 1 dl sirap 1 dl socker 1 tsk vaniljsoc ker Tryck ut mörde gen i botten på en pajform.

Blanda ingred ienserna till tr anbärsfyllninge häll den över m n och ördegen. Rör omsorgsfullt ingredienserna ihop till kvargfyllnin gen och bred ovanpå bären. den Blanda inte bä ren och kvargs Grädda i 200 meten. graders ugnsvä rme cirka en ha timme, tills kv lv argen stelnar i m itten.

Tillred tjinuskig lasyren medan pajen svalnar. upp grädde, so Mät cker och sirap i en kastrull oc om. Låt småkok h rör a i cirka 10–15 minuter. Blan tjocknar smån dningen ingom vid tillrä ckligt hög värm kan testa om e. Du tjinuskin är fä rdig genom at lite glasyr i et t droppa t glas med vatt en. Färdig tjinu stelnar i botten ski på glaset och kan formas til kula. Tillsätt til l en seg l sist vaniljsoc kret och häll de glasyren över n varma pajen.

Låt svalna inna n servering. Tji nuskin fastna kniven om du r inte i värmer bladet i varmt vatten skär upp pajen. innan du

www.minskog-kundtidning.fi

r o g å r f 0 1 1

Hur länge ska man vistas i skogen för att det ska ha en positiv inverkan på det mentala välbe­ finnandet?

6

Hur höga ska plantorna vara när det är dags för plantskogsgallringen?

7

Föreställ dig att röjsågens klinga är som en urtavla. Mellan vilka klockslag ska man såga?

3

Var ligger maximigränsen för skogsägarens resekostnadsavdrag?

Vilka människor kallas mugglare av geocacharna?

4

9

8

Vilka trädslag passar bäst som naturvårdsträd?

Vilka två skogshobbyer är populärast bland ungdomar?

5

10

Hur stor är en genom­ snittlig skogsfastighet i Egentliga Finland?

Varifrån kommer namnet tranbär?

Ge respons om tidskriften och vinn en Nakamura Block-terrängcykel!

5

SKOGSCENTRALEN OFFENTLIGA TJÄNSTER KUNDTIDNING

tips för plantskogsvård

2 | 2013

De 50 första svararna får ett eget relaskop för uppskattning av trädbestånd.

E-tjänsten MinSkog .fi gör virkeshandeln lättare

Maskinföretagaren jobbar

långa dagar Naturlig förnyelse är jobbigt men lönsamt SKATTEAVDRAG FÖR RESOR

mor Skogen är full med skattgöm

Det går lätt och snabbt att svara!

1. Logga in på adressen www.mcipress.fi/metsaan 2. Mata in sifferserien 677522.

3. Nu kan du besvara frågorna genom att klicka på Sänd.

Lycka till i utlottningen!

Du kan svara på läsarenkäten inom två veckor efter att tidningen har kommit ut. Du kan delta i enkäten i samband med varje nummer, men bara med ett svar per nummer. Enkäten och utlottningen gäller tidningar som kommer ut under höstsäsongen 2013. Alla som svarat deltar i utlottningen. Priset lottas ut 2.1.2014.

Vi meddelar vinnaren per e-post eller per brev.

www.minskog-kundtidning.fi

Bland alla som svarat lottar vi ut en Nakamura Blockterrängcykel vars värde är cirka 400 euro.

1. Minst fem minuter.

2. 22–24.11 i Helsingfors Mässcentrum.

3. Det finns ingen maximigräns för skogsägarens resekostnadsavdrag, inte heller någon självriskandel.

4. Asp, al, sälg och ädla lövträd.

5. 20 hektar.

6. 3–7 meter.

7. Mellan klockan 8 och 12. Sektorn mellan 12 och 15 kan användas bara i bestånd med väldigt liten diameter.

8. Icke-geocachare.

9 Orientering och jakt.

10. Namnet tranbär beror sannolikt på att växtplatserna är desamma som tranans häckningsplatser.

2

När och var går den förnyade Skogs­ mässan av stapeln?

PRENUMERERA PÅ NYHETSBREVET Skogscentralen ger ut sin kundtidning också på webben, på adressen www.minskog-kundtidning.fi. Vi sänder ett nyhetsbrev om e-kundtidningen Min Skog fyra gånger om året till alla skogsägare som har gett oss sin e-postadress för kommunikation. Vi uppdaterar e-kundtidningen med nya artiklar varje månad. Den tryckta kundtidningen kommer ut två gånger om året, ett nummer på våren och ett på hösten. Den tryckta kundtidningen sänder vi i fortsättningen till dem som har beställt e-tjänsten MinSkog.fi och dessutom till varierande skogsägargrupper som kampanjpostning.

Utöver nyhetsbrevet om e-kundtidningen Min Skog ger vi ut • Nyhetsbrevet för skogsägarna: MinSkog.fi, fyra gånger om året • Nyhetsbrevet för skogsfackmännen: Skogsbranschen växer, sex gånger om året.

Prenumerera på våra nyhetsbrev eller avbeställ prenumerationen på vår webbplats: www.skogscentralen.fi/nyhetsbrev.

Skogscentralen upprätthåller ett register över kontaktuppgifterna till de privata skogsägarna i Finland för myndighetsverksamhet och kommunikation.

31

E-tjänst för skogsägare

Sköt dina skogsärenden lättare via e-tjänsten MinSkog.fi MinSkog.fi är en e-tjänst för skogsägare. I slutet av året öppnar vi tjänsten också för andra skogsaktörer. Du kan sköta dina skogsärenden på webben när du har tid. Via tjänsten är det även lättare att kontakta skogsfackmän.

Har du redan fått ett meddelande?

Uppgifterna i e-tjänsten MinSkog.fi grundar sig på den nationella databasen över skogstillgångar som Skogscentralen tillhandahåller. Vi kontaktar skogsägarna när deras skogsdata är klara att användas. Före det kan du bekanta dig med tjänsten med hjälp av en exempelfastighet som du hittar på adressen www.minskog.fi.

Planera dina skötselarbeten och din ekonomi I e-tjänsten finns kartor över din skog och flygfoton samt uppgifter om virkesförrådet och jordmånen. Du ser förslag på skötselarbeten och avverkningsmöjligheter inom en nära framtid. Om du planerar till exempel en förnyelseavverkning får du reda på den uppskattade virkesvolymen. Dessutom ser du de naturobjekt som Skogscentralen känner till. De uppskattade utgifterna för skötselarbeten och avverkningsinkomsterna är ett redskap som hjälper dig att planera din personliga ekonomi.

Dina uppgifter är i säkert förvar Inloggningen sker med nätbankskoder. Utomstående har alltså inte tillgång till dina uppgifter. Om du vill kan du befullmäktiga en person att sköta dina skogsärenden via e-tjänsten. Avgiften för 12 månader är 60 euro och den är avdragbar i skogsbeskattningen.

Kundtjänst: 029 432 407 E-post: kundtjanst@skogscentralen.fi • www.skogscentralen.fi