Min Skog

SKOGSCENTRALENS KUNDTIDNING

2 | 2014

inSkog.fi E-tjänsten Mill webben t tar din skog

5x

beställ skogsvårds­ arbeten rätt

Skogsskydd ger ekonomisk nytta

Att vara kvinna

i skogsbranschen Klättring på stenblock

Ersättningsansvar vid skogsskador

2

| 2014

www.minskog-kundtidning.fi

3 Ledaren 4

Telefonskal som har en själ Masurbjörk och smarttelefon passar ihop.

6 Virkesmarknaden

Virkesförsäljning januari-augusti.

7 Nyheter

11

Juristen svarar

Vem ersätter en skogsskada som spridit sig från grannens mark?

12

12

Mycket att se för kommande generationer

Jyrki Suikkanen skyddar sina skogar

”

frivilligt i Norra Karelen.

Permanent skyddade skogar ger minst samma belopp i avkastning, som man skulle få genom avverkning. s. 12

26

s att Det ävrindtaergmata börja r när marken fåglaer eller täcks frys nön. av s

18

Skogskvinna med skinn på näsan Hannele Karhu vill göra privata skogstjänstföretag synliga.

SVARA PÅ LÄSARAtt böja trä ENKÄTEN Enligt Petteri Orpo lönar det sig att s. 31 satsa på skogsbioekonomin. och vinn LastuSkogsvårdsskolan produkter!

ABC för beställning av skogsarbeten.

26

Flyttblockets erövrare

30

Känn igen spåren i snön

31

10 frågor

21

22

Boulderklättrare kämpar med klippblock.

Var det räv eller lodjur?

UTGIVARE Finlands skogscentral, Offentliga tjänster, PB 40, 15111 Lahtis, minskog-kundtidning@skogscentralen.fi VÄXEL 029 432 400 SKOGSRÅDGIVNING PÅ SVENSKA vardagar klockan 8–16, tfn 029 432 407 eller kundtjanst@skogscentralen.fi CHEFREDAKTÖR Aino Ässämäki REDAKTION Markku Granander, Juha-Pekka Huotari, Veikko Iittainen, Hanna Kovala, Risto Mulari, Anna Salminen, Annikka Selander ÖVERSÄTTNING Karita Kerkkä REDIGERING OCH LAYOUT MCI Press Oy PÄRMBILD Harri Tarvainen TRYCK Forssan kirjapaino Oy ISSN 2323-2684 (print) ISSN 2342-4745 (online) UPPLAGA 56 100 st.

Copyright © MCI Press Oy Tidskriftens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material.

Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt.

PEFC/02-31-162

2

www.minskog-kundtidning.fi

Ledaren

Hur står det till med din skog?

S

kogscentralen har igen i år samlat in data från landets privatägda skogar och här i vår kundtidning får du många tips på hur du kan utnyttja den här informationen. Bäst håller du dig uppdaterad i e-tjänsten MinSkog.fi. Där ser du vilka möjligheter dina skogar erbjuder dig. Med hjälp av aktuell information kan du dra nytta av din skogsegendom på det sätt som passar dig bäst.

Vi har gjort det lätt för dig att ge skogsbrukets aktörer lov att läsa dina skogsdata. När du kryssar för en eller flera aktörer i MinSkog.fi ger du dem möjlighet att se informationen om din skog. Skogsbranschens aktörer kan då kontakta dig och erbjuda sin hjälp i skogsärenden.

Genom vår kampanj ”Får vi lov?” har vi skapat en objektiv mötesplats för skogsägare och aktörer. Såväl skogsindustrin som skogsägarorganisationerna deltar i kampanjen. Hittills har skogsägarna gett sammanlagt 120 000 lov att läsa skogsdata.

Det här betyder en femtedel av den areal som Skogscentralen har färdigställt skogsdata för.

Räcker tiden inte till? Bjud ut aktuella avverkningar och skötsel­arbeten till de aktörer som finns med i MinSkog.fi.

Pålitlig och aktuell information om skogstillgångarna utgör grunden för våra tjänster. Vi tar kontakt vartefter vi färdigställer skogsdata på olika områden. På Metsäkartta.fi får du reda på om dina skiften redan finns med i e-tjänsten.

Skogscentralen och våra föregångare har länge och systematiskt samlat in information om skogstillgångarna. Under år­ tiondenas lopp har tekniken utvecklats enormt och gett oss nya möjligheter att betjäna skogsägarna.

Vi har världens största skogsdatabas och den omfattar snart information om tio miljoner hektar skog. Det är två tredjedelar av den totala arealen privatskogar. Varje år ökar omfattningen med över en miljon hektar.

Vi gör vårt bästa för att du ska få ut all nytta av din skog, oavsett­vilka dina egna mål som skogsägare är.

Du ger väl också lov? Då har du större möjligheter att hitta de aktörer som bäst kan stå till din tjänst. Oberoende av tid och rum.

JORMA JYRKILÄ skogsdatachef Skogscentralen

www.minskog-kundtidning.fi

3

AV TRÄ Björk av hög kvalitet Masurbjörk, en mutation av vårtbjörk, är ett starkt och värdefullt material. Masurbjörk är svårt att bearbeta, men genom att svarva och slipa åstadkommer man en slät yta.

I Finland förekommer masurbjörken naturligt endast i de södra delarna, men den kan odlas i nästan hela landet.

Masurbjörken växer bäst på näringsrika sydsluttningar.

Den är krävande att odla, eftersom den behöver kontinuerlig skötsel och de unga träden kräver regelbunden årlig beskärning.

4

www.minskog-kundtidning.fi

text Alisa Kettunen bilder Lastu

Telefonskal

som har en själ FÖR CIRKA FYRA år sedan tittade ett par kompisar från Uleåborg på olika skydd för smarttelefoner på webben, och de blev förtjusta i några skal av trä tillverkade i USA. De naturintresserade vännerna blev inspirerade och började fundera på om nordiskt virke kunde användas till samma ändamål.

Idén resulterade i de Lastu-skal som tillverkas för hand i Uleåborg, huvudsakligen av inhemskt trä och renskinn. Produkterna förmedlar ett lugnt, nordiskt själslandskap.

– I början tillverkade vi dem främst för eget behov, men det visade sig att det fanns efterfrågan på inhemska, ekologiska och hållbart producerade skal, berättar Sakari Arffman, vd för Droplet Hitech Design Oy som tillverkar Lastu-skalen. Över hälften av det virke som företaget använder kommer från Finland. Största delen av produkterna tillverkas av inhemsk masurbjörk och av björk som färgats grå, samt av fågelögonlönn som är delvis importerad.

Som material används även kanadensisk hassel som inte finns tillgänglig i Finland. Också hasselvirket för­ ädlas och bearbetas i Finland. Hotade trädslag används inte.

– Det är viktigt för oss att våra produkter är ekologiska. Fast vissa material skulle vara intressanta på grund av sitt utseende, vill vi inte använda dem av ideologiska skäl.

Kunnandet inom träbranschen i Finland är av stor betydelse också för produktens slutresultat. Tillsammans med virkesleverantören har vi utvecklat en metod där ett mellanlägg pressas fast i faneren vid en temperatur av 300 grader. Detta möjliggör ett väldigt tunt skal som kan tas loss från mobilen utan att det går sönder.

– Tillverkningen är en långsam process, eftersom vi gör arbetet för hand och är så noggranna som möjligt.

Det är meningen att skyddsskalet ska hålla minst lika länge som telefonen. l

www.minskog-kundtidning.fi

5

VIRKESMARKNADEN

text ANTTI PAJULA ledande expert på fastighetsstruktur Skogscentralen

hösten 2014

Försäljningen av virke från landets privatskogar uppgick i januari-augusti till nästan 22 miljoner kubik­meter. Försäljningsvolymen är i praktiken den samma som i fjol under samma tidsperiod. Också de sålda virkesmängderna i januari-april var större än i fjol, men sedan maj har takten inom virkes­ handeln lugnat ner sig jämfört med förra året. Virkeshandelsvolymerna i fjol och i början av det här året är dock klart störst under den period som började år 2009. Skogsbruket och skogsindustrin är för tillfället uppfriskande undantag i Finlands dystra ekonomiska läge.

DE KUMULATIVA VIRKESFÖRSÄLJNINGSVOLYMERNA I PRIVATSKOGAR 2009–2014 Källa: Metinfo/Skogsforskningsinstitutet

1000 m3 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000

3 201

10 000

20

1

201

2012

10

4 201

5 000

9

200

0 Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Prisnivån för virke är exceptionellt stabil Prisnivån för virke har sedan år 2012 varit förvånande stabil. Detta är säkert en central orsak till de höga försäljningsvolymerna under de två senaste åren. Den månatliga variationen i virkespriset har ytterligare minskat i år. Under de närmaste månaderna förväntas inga väsentliga fluktuationer i prisnivån. I år betalades de bästa genomsnittliga priserna före sommarsemestrarna i april–juni.

Detta har skett redan flera år i rad. Förr betalades de bästa priserna ofta på hösten i september–november.

Sommarstormarna hade ingen väsentlig inverkan på virkeshandeln Värmeperioderna och åskvädren i somras orsakade åter skogsskador. Stormen Emma den 19 maj fällde träd närmast i Norra Karelen samt i Södra och Mellersta Österbotten. Stormen Helena den 31 juli orsakade skador på ett större område, närmast i Kajanaland, Norra Savolax och Mellersta Finland. Sammanlagt fällde sommarstormarna cirka 600 000 kubikmeter virke. Volymen motsvarar en normal veckas försäljning, så på riksnivå har stormvirket ingen väsentlig inverkan varken på virkesvolymen eller på prisnivån. Men lokalt kan sommarstormarna ha stor betydelse, eftersom de drabbade mycket begränsade områden.

Ett balanserat virkeshandelsår Juha Hakkarainen, skogsdirektör på Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK, som representerar skogsägarna, är relativt nöjd med nuläget på virkesmarknaden.

6

Både de sålda virkesmängderna och priserna har utvecklats förutsägbart.

– Sågningen av gran har ökat i hela Europa under början av året, men samtidigt ligger byggandet i Europa fortfarande nere.

Lagren av granvirke har vuxit under början av året. Detta har redan försvagat och kommer under de närmaste månaderna att ytterligare försvaga efterfrågan på grantimmer i Finland, säger Hakkarainen.

Efterfrågan på talltimmer är för tillfället bättre än efterfrågan på grantimmer.

– Finlands cellulosafabriker går fortfarande på högvarv, så det är stor efterfrågan på massaved och flis från sågverken.

Prisskillnaden mellan barrmassa och björkmassa är för tillfället historiskt sett stor till förmån för barrmassan. Således är tallmassaved och tallflis mer efterfrågade än björkmassaved. Läget i pappersfabrikerna är fortfarande svårt, vilket syns på marknaden, berättar Hakkarainen.

– Detta är den stora bilden, men situationen varierar mellan olika områden och köpare, fortsätter han.

– Virkesköparna har lämnat en stor mängd vinterstämplingar oavverkade under vintersäsongen 2013–2014. De avverkas i vinter och således kommer efterfrågan på virke att fokusera starkt på stämplingar på bärande mark. Förhoppningsvis blir förhållandena med tanke på virkesdrivningen bättre än under föregående vinter.

Annars är möjligheterna att sälja nya vintergallringar små.

www.minskog-kundtidning.fi

grafik MCI PRESS

Skogscentralen ordnar en Min Skog ABCdag för nya skogsägare två gånger om året.

Följande ABC-dag äger rum 24.1.2015.

Under Min Skog ABC-dagen introducerar vi dig, och andra nya skogsägare, i skogsägandets vardag och i användningen av skogsdata. Efter kursdagen känner du till skogsägarens rättigheter och skyldigheter och du vet hur du ska gå tillväga i frågan om virkesförsäljning, beskattning samt skogs- eller naturvård. Min Skog ABC-dagar ordnas i hela landet.

Skogscentralens webbplats Skogscentralen.fi fick ett nytt fräscht visuellt uttryck under sommaren.

Förutom utseendet har vi även reviderat innehållet.

– Vi hoppas att användarna ännu lättare hittar aktuell och pålitlig information om användning och ägande av skog, berättar Anna Salminen som är chefredaktör för webb­ platsen.

– Vi har lagt till mer nyttig information på sidorna, bland annat om generationsskifte på en skogsfastighet och ägararrangemang. Dessutom vill vi ännu mångsidigare än förut presentera olika sätt att använda skogen.

På vår webbplats hittar du lätt också kontaktuppgifter, och information om aktuella kurser och evenemang. Den förnyade webbplatsen finns på den bekanta adressen www.skogscentralen.fi.

”Skogssektorn är i nyckelposition inom hela bioekonomin.

Ju bättre man sköter skogen, desto snabbare växer den.”

Juha Marttila ordförande, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK

Läs mer nyheter på www.skogscentralen.fi

Webbplatsen Skogscentralen.fi är förnyad

Mer information: www.skogscentralen.fi/min-skog-abcdag

nyheter

MIN SKOG ABC-DAG IGEN I JANUARI

tips!

Träinnovationer på Skogsmässan

Biofore-bilen är byggd av biomaterial i stället för av plast.

Det gröna veckoslutet 7–9.11 bjuder på ett brokigt utbud av skog och nya idéer i Helsingfors mässcentrum. Mässan erbjuder ett intressant program med föredrag, arbetsuppvisningar och möjlighet att diskutera skogliga frågor med skogsfackmän. Årets dragplåster är Framtidens torg där du kan bekanta dig med innovativ användning av trä. Utställningen presenterar förutom träbaserade uppfinningar och nyheter, en bil i trä som har väckt internationell uppmärksamhet. Intill torget hittar du också Skogscentralens monter (6e70) med information om bland annat e-tjänsten MinSkog.fi, ägarbyte på en skogsfastighet, skogsskador och frivilligt skydd av skog.

Välkommen att ställa frågor till våra experter om den ändrade skogslagen och de nya skogsvårdsrekommendationerna!

www.minskog-kundtidning.fi

7

kryssfaner Vissteodduucatertats i Finland har pr 1893? sedan

De nya skogsvårdsrekommendationerna prioriterar skogsägarnas mål Den ändrade skogslagen, som trädde i kraft i början av året, ger mer frihet och fler alternativ för skogsvården än tidigare. I Råd i god skogsvård har de ändrade riktlinjerna i lagen överförts i praktiken, så att de ger skogsägarna friare händer att sköta skogen enligt sina egna målsättningar.

De nya skogsvårdsrekommendationerna, Råd i god skogvård, innehåller nu för första gången skötselråd för kalhyggesfritt skogsbruk, det vill säga rekommendationer för plockhuggning och luckhuggning. Råd i god skogsvård ger nu fler alternativ också för skogsbruk i likåldriga bestånd, oavsett om skogsägaren vill satsa på ekonomisk lönsamhet eller till exempel på naturvård. Tiotals organisationer och experter deltog i förnyelsearbetet som gjordes under ledning av Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio.

På träcykel genom Österbotten Projektet Woodpoint, som är ett nätverk av träföretag i Österbotten, har satsat på en iögonenfallande produktutveckling. Projektchefen på Kustens regionenhet, Marcus Jungersten deltog den 27 juli i Botniacyklingen på en cykel med ram av trä. Han klarade av loppets 67 kilometer på tiden 3:44. Avsikten med jippot var att visa vad allt kan tillverkas av trä, och att samtidigt söka nya användningsändamål för trä.

På webben fanns färdiga ritningar gjorda av den svenska snickaren Erik Björk. ­Cykeln byggdes i Yrkesakademin Österbottens snickeriverkstad. Projektet under­ stöddes av trävarufirman Ab Påras Oy och av Kyltti.fi. Som material använde man främst tryckimpregnerat virke och vattentät kryssfaner.

Woodpoints huvudsakliga uppgift är att främja träbranschen. Via projektet arrangeras kurser, föreläsningar, exkursioner och företagsträffar, och dessutom tillhanda­ håller man webbplatsen www.woodpoint.fi. Nätverket består för tillfället av 160 medlemsföretag.

Läs mer på www.tapio.fi/rad-i-god-skogsvard

tips!

Skogsvågen jämför olika alternativ i din skog

Finns du på kartan?

I webbtjänsten Metsäkartta.fi ser du hur insamlingen av skogsdata framskrider i olika delar av landet. Dessutom kan du följa med användningen av Kemeramedel, alltså stödmedel enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Här ser du till exempel också vilka områden som kan vara utsatta för granbarkborreangrepp.

Webbapplikationen Metsävaaka (Skogsvågen) hjälper skogsägaren att fatta skogliga beslut. Applikationen, som utvecklats av Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio, hjälper skogsägarna att välja det avverkningssätt och den avverkningstidpunkt som bäst passar deras målsättning.

Skogsvågen ger också skogsägarna förslag på lämpliga förnyelsemetoder.

Med hjälp av applikationen kan användarna förutse hur beståndet växer och hur avkastningen utvecklas.

Den avgiftsfria applikationen är avsedd som ett stöd för beslutsfattandet, och den lämpar sig för grövre skogar, alltså minst 40 år gamla bestånd. Finlands skogscentral svarar för underhållet och utvecklingen av applikationen.

Prova skogsvågen på adressen www.metsavaaka.fi.

Evenemang

www.metsakartta.fi

Lär dig hur väglagen fungerar 5.11, 12.11, och 19.11.2014 Viitasaari På denna trekvällarskurs behandlas lagen om enskilda vägar, förvaltning av väglag samt underhåll och istånd­ sättning av enskilda vägar.

8

Seminarium med temat ”Skogstjänstföretagarverksamheten ska växa”

Från generation till generation

6.11.2014 Kajana

8.11.2014 Seinäjoki

Vilka förväntningar har man på skogstjänstföretag och hurdan kompetens krävs det för att driva ett företag? På seminariet presenteras resultatet av utredningsprojektet ”Metsäpalveluyrittäjyys kasvuun”. Dessutom får du höra anföranden av skogstjänstföretagare och kunder.

På mässan Polvelta toiselle hittar du din egen rådgivare i fråga om ägarbyte på ett jordbruk eller en skogsfastighet. Kom och träffa de bästa experterna.

www.minskog-kundtidning.fi

nyheter

MOTORSÅGENS HUNDRAÅRIGA HISTORIA I nästan hundra år har man i Finland använt motorsåg för att fälla träd. Under den tiden har motorsågen utvecklats enormt. De första trädfällningsmaskinerna vägde över hundra kilo, men trots det marknadsfördes de som lätta. Moderna motorsågar som är avsedda för skogsarbetare väger 5–6 kilo.

Ljudet av yxhugg var det som hördes på hyggena fram till 1950-talet. På landsbygden fanns det ett överflöd av arbetskraft. Därför hölls skogshuggarnas löner på en låg nivå, och det lönade sig inte att satsa på maskiner. År 1960 var det första året då fler träd fälldes med motorsåg än med gamla handverktyg.

Fast sågarnas tekniska utveckling har varit svindlande, har den varit allt annat än okomplicerad och rätlinjig.

Under resans gång har man varit inne på de mest besynnerliga villospår. Ett av de egendomligaste – och mest oanvändbara – var amerikanska Chummings såg Sally, som bestod av ett cirkelblad monterat i ändan av ett skaft, och som även den importerades till Finland.

Motorsågens hundraåriga historia till ära, har förlaget Metsäkustannus gett ut boken Moottorisaha. Boken innehåller bilder av och en kort beskrivning på de hundra viktigaste och mest intressanta sågmodeller med vilka man har fällt träd i Finland.

– Jag vågar nästan lova att de flesta trädfällarnas favoritsågar från olika decennier finns med, säger Mikko Riikilä som har skrivit boken.

Bokenisaha o M otllteror bilder innehåe hundra på d intresosdaelntlearsntae. sågm

Skogsrådgivning för utbor i Helsingfors 18–20.11.2014

Skogscentralen står till tjänst SKOGSCENTRALENS KONTOR håller öppet måndag–fredag klockan 9–15.30. Lokal­ kontoren är öppna enligt överenskommelse.

Skogscentralens kundtjänst betjänar på svenska på numret 029 432 407 klockan 8–16 och på finska på numret 029 432 409 klockan 8–18.

Allt fler skogsägare bor långt från sin skogsfastighet. Trots det långa avståndet kan utbor ta hand om sin skog.

De skogsägare som bor i huvudstadsregionen och äger skog i Mellersta Finland, Birkaland och Sydvästra Finland, kan boka en personlig rådgivningstid på Skogscentralens kontor i Böle 18–20.11. Skogsrådgivarna från nämnda regionkontor hjälper skogsägarna att komma igång med att utnyttja sina skogsdata. Håll ett öga på din post och på Skogscentralens webbplats och boka en rådgivningstid.

Läs Mer om Eveneman G

Seminarium om träenergi

Grunderna i trädfällning

13.11.2014 Tammerfors

15.11.2014 Kouvola

På seminariet behandlas på förmiddagen både riksomfattande och regional energi­ politik samt aktuella teman ur många synvinklar. På eftermiddagen ordnas en exkursion till ett bioenergivärmeobjekt.

Under förmiddagen lär du dig hur du använder och servar en motor­ såg. På eftermiddagen arbetar deltagarna under ledning av en skogsarbetare.

www.minskog-kundtidning.fi

Seminarium om ett produktivt skogsbruk

skogscentralen . fi/evenemang

18.11.2014 Kuopio Experterna ger fem tips på ett produktivt skogsbruk. Kom för att lyssna och kommentera.

9

Bild: Risto Mulari

METSO FORTSÄTTER TILL 2025 Statsrådet tog ett principbeslut i juni om att fortsätta handlingsplanen för mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) åren 2014–2025. Målet med METSO-programmet är att stoppa tillbakagången för skogliga naturtyper och skogslevande arter och stabilisera en gynnsam utveckling av naturens mångfald.

Tack vare METSO har man i Finland skyddat nästan 30 000 hektar skog som är värdefull för den biologiska mångfalden. Programmet har också visat att naturskydd på frivillig bas fungerar väl. Målet är, att mark som markägarna frivilligt erbjuder för att inrättas som privata naturskyddsområden, samt mark som anskaffas till staten och mark som fridlyses för en viss tid, totalt ska uppgå till 96 000 hektar före 2025.

METSO-programmet främjar dessutom naturvården i ekonomiskogar och samarbetet mellan skogs- och miljö­ organisationer, samt ökar informationen, kommunikationen och utbildningen om den biologiska mångfalden i skogarna.

Läs mer på www.metsonpolku.fi/sv

Skogen kom in på gårdsplanen I Norra Österbotten och i Kajanalands skogar lyfter man upp en skogsmatta täckt med risvegetation, en så kallad mår. Bottenvegetationsmattan passar som ytmaterial på gårdsplaner vid egnahemshus och vid fritidsbostäder. Den används också för landskapsarkitektur, till exempel vägrenar och slänter kan snyggas upp med skogsvegetation. I bästa fall kan man plocka ingredienser till en blåbärspaj på sin gård redan samma sommar som man har hämtat rismattan i skogen.

Läs hela artikeln om skogsvegetationsmattan på adressen www.minskog-kundtidning.fi.

Bild: Risto Mulari

BORT MED TRÄDEN LÄNGS ELLEDNINGARNA

T

illräckliga skogsvårdsåtgärder i närheten av elledningar minskar antalet elavbrott betydligt. Mest problem orsakas av oskötta unga skogar där det växer lövträd med klena stammar. Sådana trän tyngs lätt ner över elledningarna av snön. Också naturvårdsträd som lämnats alltför nära elledningar är problematiska.

Evenemang

Sköt skogen intill elledningar så här: • Gör första gallringen i god tid och gynna barrträd.

• Gallra bestånd med långa och klena träd när medelhöjden är 8–10 meter.

• Gör plantskogsvården i god tid för att få grövre träd.

10

Ändrad skogslag – nya vindar i skogsbruket 18.11.2014 Valkeakoski Vi behandlar huvudpunkterna i den ändrade skogslagen med fokus på de för skogsägaren viktigaste avverknings- och förnyelsealternativen.

• Lämna inte frö- eller naturvårdsträd så nära, att de kan falla på elledningarna om de blåser omkull.

• Ta bort höga träd och grenar som lutar mot linjen.

• Förnya skogen i tid för att inte rötskadade träd ska falla på linjerna.

• Så och plantera inte skog på elledningsområdet.

• Plockhuggning vid kalhyggesfritt skogsbruk, där man tar bort de största träden, är ofta en bra skötselmetod intill kraft­ ledningar.

Läs mer på www.skogscentralen.fi/hankkeet/tuulija-lumituhojen-ennakointi-metsaalueilla

MinSkog.fi firar 6.11 klockan 12–19 Vasa Aktuellt med avverkningar och skogsvårdsarbeten?

Vi svarar på dina frågor och hjälper dig att få ut allt av e-tjänsten MinSkog.fi. Välkommen till vårt kontor på Kvarngatan 15, 4 vån. i Vasa. Vi bjuder på kaffe och MinSkog.fi-bakelser kl. 14 och 17. Förhandsanmälan på tfn 0294 32 407 eller på webben www.skogscentralen.fi

Generationsskifte på en skogsfastighet 29.11.2014 Jyväskylä Planering av generationsskifte, alternativ, beskattning och praktiska exempel. Experter från Skogscentralen och skogsvårdsföreningar är på plats.

www.minskog-kundtidning.fi

Juristen svarar Skadestånd för skogsskada Vem är skadeståndsskyldig om en skogsskada sprider sig från grannens mark?

D

en nya lagen om bekämpning av skogsskador ersatte i början av året den tidigare lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog, i vardagslag ”insektlagen”. Bestämmelserna om skadestånd och skyldighet att transportera bort skadade barrträd och barrvirke från skogen förblev till sina huvudprinciper oförändrade.

Enligt den nya skogsskadelagen ska ­virkesägaren se till att barrvirke som avverkats mellan september och maj transporteras bort från avverkningsplatser och avlägg innan de tidsfrister som stadgas i lagen går ut.

Samma tidsfrister gäller också borttransport av skadade barrträd, till exempel vindfällen och brustna stammar från vilka insekter som orsakar skogsskador kan spridas.

För borttransporten av skadade barrträd svarar deras ägare. Skyldigheten gäller den del av skadade granar som överstiger 10 kubik­meter per hektar och den del av tallar som överstiger 20 kubikmeter per hektar. I stället för att transportera bort barrvirke och skadade träd, kan man också vidta andra i lagen angivna åtgärder som hindrar insekterna från att föröka sig och spridas.

Om en virkesägare eller en markägare försummar sin skyldighet, och detta leder till att mer än 20 kubikmeter fast mått per hektar av trädbeståndet i en annan markägares skog dör, eller till att trädbeståndets tillväxt minskar med mer än 10 kubikmeter fast mått per hektar under högst fem år, uppstår en skadeståndsskyldighet. Skadeståndsansvaret gäller också en ägare till lagrat virke i ett terminal- eller fabrikslager. Skadeståndsansvaret för sådana permanenta lager är striktare än för skogar och avlägg. Skadeståndsansvaret för skogsskador som sprider sig från skadade träd, från virke i skogen och från virkesavlägg baserar sig på vållande, det vill säga förutsättningen är att de åtgärder som stadgas i lagen har försummats. En ytterligare förutsättning är att de skador som ersätts ska vara så betydande att den minimimängd skador som stadgas i lagen överskrids. En markägare som lidit av skogsskada som

www.minskog-kundtidning.fi

Janne Uitamo ledande expert på skogslagstiftning, JM, AFM Skogscentralen

spridits från terminal- eller fabrikslager kan få en ersättning oberoende av virkesägarens vållande och skadans omfattning.

Statens skadeståndsansvar gäller skogsskador som spridits från ett naturskydds­ område, ett annat skyddat område som anges i lagen, ett område som staten förvärvat för naturskyddsändamål eller från ett område som förvaltas i enlighet med skyddsbeslut av Forststyrelsen. Skador som spridits från dessa områden berörs av ett så kallat sänkt beviskrav; den skadelidande ska kunna bevisa att skadan sannolikt har spridits från ett naturskydds­ område eller från ett annat motsvarande område som anges i lagen. I andra fall förutsätts ”full bevisning” enligt skadeståndslagen, då orsakssammanhanget ska kunna bevisas med mycket stor sannolikhet.

I praktiken kan det visa sig vara svårt att bevisa att skogsskadan har spridit sig till en annan markägares skog från just ett bestämt närliggande område. En sådan situation kan vara till exempel när beståndsskador orsakade av samma skadegörare förekommer allmänt i skogar av samma typ, som den skog till vilken den skada har spridit sig vars ursprung man försöker utreda. Lättast torde det vara att bevisa ursprunget för en skada i närheten av sådana terminal- och fabrikslager för virke som har varit i användning under en lång tid.

Om beloppet av ersättning stadgas i skogsskadelagen i sådana fall där skogsskador som spridit sig från naturskyddsområden och andra områden av samma typ, ersätts med statens medel. Ersättningen omfattar då det skogsekonomiska värdet för trädbeståndet, inklusive det så kallade väntevärdet för ett trädbestånd som passerat plantskogsstadiet. I fråga om skadade trädbestånd i plantskogsstadiet ersätts förnyelsekostnaderna. Dessutom ersätts behövliga och rimliga värderingskostnader för skadeutredningen.

I andra fall fastställs skadeståndets belopp enligt skadeståndslagen. Utgångspunkten är alltid full ersättning vilket betyder att den skadelidande försätts i samma ställning som den skulle ha varit om skadan inte hade skett. Den skadelidande ska vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa skadan. Om sådana åtgärder har försummats kan skadeståndet sänkas eller i vissa fall vägras.

11

Mycket att se för kommande

generationer Frivilligt skydd av skog kan motiveras med ökat välmående och ekologiska synpunkter men skyddsavtalet ger också ekonomisk nytta. text Sirpa Sutinen bilder Risto Takala

12

www.minskog-kundtidning.fi

www.minskog-kundtidning.fi

13

Naturvård i lund Väl framme får vi veta att man har avverkat i ett skyddsobjekt. Avverkningarna har utförts inom ramen för ett naturvårdsprojekt, som syftar till att återställa en lund. De flesta granarna har avverkats, men några granar har man skyddat och lämnat kvar. Det är svårt att föreställa sig att den idag ljusa lunden tidigare var ett tättbevuxet granbestånd.

I fjol beviljade Skogscentralen miljöstöd för det här naturvårdsobjektet. Stödet ersätter en del av det skyddade skogsbeståndets avverkningsvärde. Skyddsavtalet gäller för tio år.

Nu har trädbeståndet i skyddsområdet­ återställts. Enligt planerna ska man dessutom restaurera skogens vattenhushållning, vilket görs genom att täppa till

14

96 000 ha

T

Terrängbilen skakar och kränger när den kör längs den grovgrusiga vägen genom skogen på Nevala kulturgård. Färden går mot en skogsremsa på några hektar där vi ska titta på spåren efter förra vinterns avverkning.

Intill vägen ligger åtskilliga travar med björkstammar. Gårdens ägare Jyrki Suikkanen berättar att de vid vinteravverkningen lämnades kvar som brännved för eget bruk.

Suikkanens kulturgård ligger i Koli nationallandskap, i byn Heraniemi i Norra Karelen.

Källa: www.metsonpolku.fi/sv

Virkesförsäljning och naturskydd utesluter inte varandra enligt Jyrki Suikkanen.

Målet är att den totala arealen mark som inrättas som privata naturskyddsområden, anskaffas till staten eller fridlyses för en viss tid ska uppgå till 96 000 hektar före 2025.

diken. Avsikten är att gräva en liten damm i kanten av lunden, där man hoppas att den större vattensalamandern ska bosätta sig.

– Den bor redan på några ställen här i närheten, säger Suikkanen, som är biolog till utbildningen.

Han ser sig omkring i lunden och konstaterar att han är nöjd med slutresultatet av skötselarbetena.

– De ekonomiskt värdefullaste träden togs bort vid avverkningen och de ur landskapssynvinkel värdefullaste träden lämnades kvar.

Också trädbevuxna torvmarker har återställts i Nevala gårds skogar. Miljöstödsbeslutet, som togs för ett år sedan, omfattar 25 hektar skog.

Skogsskydd ger inkomster Suikkanen underskattar inte de ekonomiska värdena vid skogsvård, men han framhäver att skogen kan ge ekonomisk nytta också via turism. Turismen är tätt sammankopplad med kulturgårdens vardag.

– Bevarandet av den biologiska diversiteten, estetiska värden och rekreationsvärden, uppger Suikkanen som motiv för att han har tagit flera skyddsbeslut på sin fastighet.

Nästan hälften av gårdens skogar, totalt 150 hektar, har skyddats på olika sätt, www.minskog-kundtidning.fi

Planen är att gräva en liten damm i kanten av lunden och på det sättet skapa en bra miljö för den större vattensalamandern.

Ersättning för tidsbegränsat miljöstöd

­­ anting­ en­­­permanent eller för en viss tid. Gården har vuxit steg för steg genom köp av nya skogsfastigheter.

– Vi köpte de första fem hektaren, Nevala gård år 2001. Idag omfattar gården såväl gamla som unga skogsbestånd, olika typer av torvmarker och skogbevuxna åkrar.

Vi har kombinerat skogsskydd och ekonomi­ skogsbruk så att vi har avverkat natur­ vårdsobjekt i samband med virkesförsäljning och skötselarbeten i ekonomiskogarna. Unga skogar har vi gallrat.

Också de skyddade områdena ger ekonomisk avkastning.

– Permanent skyddade skogar ger minst samma belopp i avkastning, som man skulle få genom avverkning, kanske till och med mera. I varje fall går det inte på minus, beräknar Suikkanen.

– Tidsbegränsat skydd har den fördelen att man om tio år kan överväga om man vill fortsätta att skydda skogen eller göra något annat med den.

Skogsbrukets miljöstöd som Skogscentralen beviljar för tio år, ger 2 710 euro till exempelobjektet vars areal är 1,2 hektar och den avverkningsbara virkesvolymen 250 kubikmeter. Virkesvolymen i de skogsbestånd, som den sökande äger inom kommunen och som omedelbart kan avverkas, är 1 000 kubikmeter. Det medelrotpris som Jord- och skogsbruksministeriet har fastställt för Skogscentralens region är 30 euro per kubikmeter.

Ersättningen för avverkningsvärdet är den del av miljöstödsobjektets avverkningsvärde som överstiger en självriskandel på fyra procent som betraktas som ringa skada. Självriskandelen beräknas utifrån avverkningsvärdet av den sökandes alla skogsbestånd som denne äger inom kommunen. Miljöstödsobjektets avverkningsvärde fås genom att med Skogscentralregionens medel­ rotpris multiplicera den virkesvolym som kan avverkas omedelbart.

Grundersättningen beräknas genom att multiplicera medelrotpriset med tio för varje påbörjad hektar som miljöstödsobjektet omfattar. Skogsägaren kan få annan ersättning för naturvårdsarbeten.

Beräkning av ersättningen Hela trädbeståndets avverkningsvärde 1 000 m3 × 30,00 €/m3 = 30 000 € Miljöstödsobjektets avverkningsvärde 250 m3 × 30,00 €/m3 = 7 500 € Ringa skada (4 %) 30 000 € × 0,04 = 1 200 € Ersättning för avverkningsvärdet 7 500 € – 1 200 € = 6 300 €

www.minskog-kundtidning.fi

Många synvinklar på skogsvård

Grundersättning 2 × (10 × 30,00 €/m3) = 600 €

Den som skyddar sin skog kan också vara en aktiv virkesproducent – man behöver inte skydda alla skogsbestånd, och skyddet uteslutar­ inte skötseln av ekonomiskogar.

Suikkanen är nöjd med de nya skogsvårdsrekommendationerna som presenterar olika

Annan ersättning (t.ex. naturvårdsarbeten) = 410 € Miljöstöd totalt (6 300 € + 600 €) / 3 + 410 € = 2 710 € Källa: www.metsonpolku.fi/sv

15

På Nevala gård har man via METSO-programmet skyddat permanent bland annat virkesrika gamla skogar.

Grindarna hålls stängda för att får och hästar ska stanna inom de inhägnade områdena.

Skogens skyddare kan också vara en aktiv virkesproducent – man behöver ju inte skydda alla sina bestånd.

16

metoder att sköta skogen. Ett alternativ är skötseln av olikåldriga bestånd. Skogs­ ägaren kan tillämpa olika skogsbruksprinciper i olika delar av sin skogsfastighet enligt egna val och värderingar.

Man har gjort några kalytor också. I bakgrunden ligger en tanke om att återställa landskapet.

– I närheten av huset kalavverkades en hektar skog där det en gång fanns en äng.

En lokalhistoriskt värdefull plats, en Mannerheimriddares hemställe, finns också på gården. En kalavverkning öppnade den forna gårdsplanen på nytt.

Suikkanen är intresserad av lokal­ historia och ser på sina skogar också med kulturmiljöns och historiens glasögon. I den skyddade skogen kan man urskilja en stig där byborna för hundra år sedan gick mellan gårdarna. Suikkanen har också upptäckt spår av svedjebruk i sina skogar och enligt honom har även gamla rov­ gropar hittats där.

En grundläggande princip vid skötseln av gårdens skogar är att för kommande generationer bevara sådana skogar som bär på berättelser från det förgångna.

www.minskog-kundtidning.fi

Jyrki Suikkanen önskar att också kommande generationer tack vare skyddade skogar ska få se hurdana skogarna en gång har varit.

Flera sätt att skydda skogen permanent METSO – skogsägarens val

Lantrashönor krafsar i marken på kulturgården.

– Allt fick sin början när Janne Leppänen på Otso Skogstjänster gjorde en skogsbruksplan för gården, berättar Suikkanen om bakgrunden till skyddsbesluten.

Han berättar att målet är att skydda så mycket skog som möjligt genom att inrätta privata skyddsområden.

METSO-programmet, som har funnits sedan 2008, grundar sig uttryckligen på frivilligt skydd.

Experten hittade flera lämpliga skyddsobjekt i gårdens skogar: gammal skog, torvmarker, lundar, stup och trädbevuxna vårdbiotoper.

Av METSO-programmets alternativ har ägaren på Nevala gård använt både permanenta och tidsbestämda skyddsalternativ. Dessutom har man utfört naturvårdsarbeten. De tidsbestämda skyddsavtalen har ingåtts med Finlands skogscentral som också har finansierat naturvårdsarbetena.

Närings-, trafik- och miljöcentralen har tagit beslut om ersättningen för de permanent skyddade områden.

Värna om kulturlandskap Suikkanen tar farväl av sina gäster utanför huvudbyggnaden. Den gråpatinerade brädfodringen täcker en hundra år gammal timmerbyggnad som flyttats till sin nuvarande plats från Lieksa.

Suikkanen berättar att gamla byggnader är hans hobby och det här bekräftas av ett tiotal timmerhus på gårdsplanen.

Husen har flyttats hit från olika delar av land­skapet genom att man plockat ner stommen och satt upp den igen.

Också gårdens fyra hundar och två katter kommer och hälsar. Brokiga lantrashöns krafsar i marken och i utkanten av gårdsplanen hörs bräkande får.

– Landskapsvårdare på jobb, konstaterar Suikkanen och förklarar att fåren sköter både kulturlandskap och vårdbiotoper. l Diskussionen fortsätter i webbtidningen! www.minskog-kundtidning.fi

Ledande naturvårdsexpert Matti Seppälä på Skogscentralen vet att många skogsägare förutom det ekonomiska värdet uppskattar även landskaps- och rekreationsvärden i sina skogar. Man kan grunda ett skyddsområde vid sidan av övrigt skogsbruk.

Genom METSO-programmet, som bygger på frivillighet, kan skogsägaren beakta alternativa värden och trygga den biologiska mångfalden i skogen. Antalet hotade naturmiljöer som ingår i METSO, och som lämpar sig för permanent skydd, uppgår till cirka tio från stup till gamla skogar med stort inslag av död ved.

Skogsägarna saknar ofta information om vilka områden som eventuellt lämpar sig som skyddsobjekt i deras egen skog. Finlands skogscentral står till tjänst i frågor som gäller METSO. Till Skogscentralens upp­ gifter hör också förmedling av METSO-objekt, även om den huvudsakliga METSO-uppgiften är tidsbegränsat skydd, alltså skogsbrukets miljöstödsavtal.

Skogscentralen står till tjänst i alla METSO-ärenden.

– Skogsägarna kontaktar oss när de vill grunda ett skyddsområde. Om objektet lämpar sig för permanent skydd, förmedlar vi det på uppdrag av skogsägaren till Närings-, trafik- och miljöcentralen, berättar Seppälä.

Seppälä betonar att skogsägaren själv avgör om han eller hon vill skydda skog och med vilka metoder. Närings-, trafik- och miljöcentralen tar beslut om permanent skydd.

När ett skogsområde skyddas permanent kan det inte längre användas för skogsbruk, men allemansrätten begränsas vanligen inte av skyddet.

I regel passar minst fyra hektar stora områden för permanent skydd.

– Kravet på storleken är dock inte absolut, ifall objektet ligger till exempel intill ett befintligt skyddsområde, förklarar Seppälä.

Man har flera alternativ att ingå ett permanent skyddsavtal.

– En av de populäraste skyddsmetoderna är att grunda ett privat skyddsområde. Skogen förblir i skogsägarens ägo, och ersättningen beräknas utgående från värdet på virket.

Det är även möjligt att skydda skog genom att sälja området till staten eller genom att byta ut skyddsområdet till statsägd ekonomiskog.

– Man kan få inkomster också genom att skydda skog. En fördel med permanent skydd är att ersättningen är skattefri inkomst, påminner Seppälä.

17

En skogskvinna med

skinn på näsan Hannele Karhu är familjeföretagets mångsysslare. Den grönhåriga skogsbruksingenjören vill fräscha upp skogsbranschens manliga och något konservativa image.

H

text RIITTA NISKANEN bilder harri tarvainen

annele Karhu sitter på sin arbets­ plats på Metsäpalvelu Karhus kontor i Puolanka centrum. Kontoret flyttade för ett år sedan till nya, större lokaliteter i gatuplanet.

– Här är det bra att ta emot skogsägare och hålla väglags­ möten. Min man Jalo är också jaktvårdsföreningens verksamhetsledare, så det här kontoret passar bra även för deras möten, säger hon.

Företaget Metsäpalvelu Karhu Oy, som ägs av Jalo Karhu, sysselsätter sex yrkesskickliga och enligt Hannele Karhu, omdömesgilla skogsarbetare. Företagets rötter sträcker sig 16 år tillbaka i tiden, då Jalo Karhu grundade en egen firma och själv gjorde skogsarbetarjobb. År 2006 omvandlades företaget till ett aktiebolag och Hannele Karhu beslöt sig för att bli skogsfackman.

– Före det jobbade jag inom handeln. Egentligen med vidareförädlade produkter från skogsindustrin, eftersom jag höll på med böcker, säger hon och skrattar.

Karhu gick först en utbildning som gav skogsarbetarexamen vid Kajanalands yrkesinstitut. Ett år senare inledde hon studierna till skogsbruksingenjör vid Norra Karelens yrkeshögsskola i Joensuu.

– Då var jag fast. Redan innan jag fick ut pappren i Joensuu, beslöt jag mig för att avlägga också högre examen för skogsbruksingenjörer i S:t Michel.

Idag är Hannele Karhu familjeföretagets mång­ sysslare. Hennes huvudsyssla är kommunikation och marknadsföring, men utöver det har hon vägtjänster som sitt speciella ansvar.

– Jag har gått den utbildning för vägdisponenter, som Vägföreningen i Finland ordnar. Jag har mycket att göra med privata vägar, och räknar ut vägavgifterna för väglagens delägare. Dessutom håller jag på med skogsbruksplanering och hjälper till när det kör ihop sig med arbetena.

18

Ingen talar över huvudet på mig längre Traditionellt har företagare i skogsbranschen till största delen varit män.

– I början var det mycket flicka lilla, och jag lade märke till att folk talade till min man över huvudet på mig. Numera händer det inte längre, eftersom jag sköter mitt arbeta raskt och sakligt, säger Karhu.

– Ibland kan det till och med vara lättare att diskutera svåra saker med en kvinna, till exempel vägärenden, där man aldrig får låta sig provoceras. När vi har diskuterat igenom saker och ting och jag har kommit med mina motiveringar, brukar det sluta med att vi skakar hand.

Karhu trivs utmärkt i skogsbranschen. Speciellt intresserad är hon av att fräscha upp skogens image, det vill säga av att målmedvetet påverka den allmänna uppfattningen om skogsbranschen.

– Skogstjänster är kundservice på samma sätt som andra tjänster. Dagens skogsägare är inte längre lika organisationstrogna som sina föräldrar. Folk söker information på webben, funderar och känner av stämningar.

Den bild man får är av extremt stor betydelse.

Karhus fyra främsta fritidsintressen handlar också mycket om skog, det vill säga hunden, kickbiking, skor och återanvändning av kläder och grejor.

Karhu vandrar gärna i skogen på sin fritid. Om något bekymrar henne, känns det bra att jogga på välskötta skogsbilvägar.

– Trots det är min relation till skogen framför allt professionell. Jag uppskattar och respekterar skogen och när man sköter den väl, är den värdefull.

Skogsägare och bolag som kunder Hannele och Jalo Karhus företag har ett serviceutbud som omfattar alla slags skogstjänster.

– Allt från skogsbruksplanering och traditionella skogsarbeten, alltså planteringar och röjsågsarbeten, till dikningsplanering, byggande av skogsvägar samt förvaltning, skötsel och iståndsättning av enskilda vägar, räknar Hannele Karhu upp. www.minskog-kundtidning.fi

”I början var det mycket flicka lilla, och folk talade till min man över huvudet på mig. Det händer inte längre.”

www.minskog-kundtidning.fi

19

Hannele Karhu mäter virkesvolymen med hjälp av trädets höjd och diametern uppmätt i brösthöjd.

– Numera gör vi också mycket manuellt arbete med att styla fritidsbosättning, eller uttryckt i klarspråk, snyggar upp gårdsplaner åt stugägare.

Till exempel öppnar vi ålandskap och fäller träd som skymmer utsikten.

Bland familjeföretagets kunder finns förutom privata skogsägare också många stora aktörer i skogsbranschen.

– Vi idkar virkeshandel och samarbetar också på annat sätt med olika skogsaktörer. Skogsbolagen köper skogsarbetartjänster, plantering och skogsbruksplanering av oss.

MinSkog.fi är en bra mötesplats Metsäpalvelu Karhu var för ett drygt år sedan ett av de första företag som anslöt sig till e-tjänsten MinSkog.fi.

Enligt Hannele Karhu är MinSkog.fi till nytta, den är enkel, tydlig och lätt att använda.

– Vi ser föreslagna skogsvårdsarbeten och avverkningar markerade med olika färger beroende på hur brådskande arbetet är. Och när jag klickar upp objektet, ser jag trädbeståndets ålder, virkesvolym och andra exakta uppgifter. Utgående från den här informationen kan jag kontakta skogsägaren och erbjuda våra tjänster.

E-TJÄNSTEN MINSKOG.FI UTVIDGAS • • • • •

MinSkog.fi är öppen dygnet runt.

Avgiften är 60 euro per år.

Informationen i MinSkog.fi är i säkert förvar.

Inloggning sker med nätbankskoder.

Innehållet ökar hela tiden.

I MinSkog.fi kan skogsägaren: • meddela om utförda skogsarbeten till Skogscentralen, som uppdaterar informationen • lämna in en anmälan om användning av skog • bjuda ut arbetsobjekt, alltså be skogsaktörer ta kontakt och ge anbud på skogsvårds- och avverkningsarbeten • ge sitt samtycke till att valda aktörer får läsa eller överföra skogsdata.

I MinSkog.fi kan skogstjänstföretaget: • använda informationen med skogsägarens samtycke • kontakta skogsägare som har bjudit ut arbetsobjekt • kontakta och marknadsföra sina tjänster utgående från den information som skogsägaren har gett dem tillgång till. www.minskog.fi

20

Enligt Hannele Karhu är de privata skogstjänstföretagens värsta smärtpunkt det att folk inte känner till dem.

E-tjänsten MinSkog.fi är en mötesplats som är till nytta både för skogsfackmännen och för skogsägarna. Informationen är konfidentiell och inloggning sker alltid med nätbankskoder.

MinSkog.fi utvecklas hela tiden och i september lanserades förmedling av arbetsobjekt.

– Vi har ännu inte fått se några arbetsobjekt men jag tror att skogsägarna aktiverar sig och börjar bjuda ut arbeten när den här nya funktionen blir mera känd, säger Karhu.

Nätverk ger synlighet Enligt Hannele Karhu är de privata skogstjänstföretagens värsta smärtpunkt det att folk inte känner till dem.

– På samma sätt som det i läkarbranschen finns privata läkarstationer som fungerar parallellt med hälsovårdscentralerna, har vi privata skogstjänstföretag vid sidan av skogsvårdsföreningarna, säger hon.

Fyra skogstjänstföretag i Kajanaland har förbättrat sin synlighet genom att grunda en gemensam webbplats och skapa ett fungerande samarbetsnätverk.

– Om vi får ett större jobb, kan vi förena våra krafter, och dessutom har vi lämnat gemensamma anbud.

Tack vare ett gemensamt nätverk behöver inte varje företag vara bäst på allt. Varje firma har sina starka sidor. För Karhus företag är vägärenden ett trumfkort, liksom för ett Sotkamoföretag inom nätverket, medan ett företag i Kuhmo är speciellt starkt inom skogsbruksplanering och virkeshandel.

Som en modern marknadsföringsmänniska, understryker Karhu också betydelsen av sociala medier när man vill göra ett företag känt.

– Jag försöker synliggöra nätverket Kainuun metsätoimistot, det vill säga skogskontoren i Kajanaland, på sociala medier. Det är bra att hålla sig framme och samtidigt föra en öppen kommunikation där. l www.minskog-kundtidning.fi

att böja trä

Skogsbioekonomin skapar välfärd

I

statsminister Stubbs regeringsprogram är bioekonomin ett centralt tyngdpunktsområde när det gäller att förnya vår näringsstruktur. Finlands bioekonomiska strategi publicerades i våras, och dess strategiska mål är en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö, och att skapa nya affärsverksamheter och en stark kunskapsbas inom bioekonomin, samt en högre och mer hållbar nyttjandegrad av biomassorna.

Bioekonomi omfattar såväl innovationer i enskilda företag som jätte­ investeringar inom skogsindustrin och användning av bionedbrytbar plast i grönsaksproduktionen. Skogsbioekonomin som grundar sig på skogar och virke är vårt av naturen starkaste område, och därför lönar det sig att satsa stort på det. Skogsbruket är en grön guldgruva.

Skogsindustrin utvecklar målmedvetet nya biobaserade produkter och tekniker. Även byggande i trä växer starkt. Nya investeringsplaner, såsom Metsä Groups jätteinvestering i Äänekoski, är konkreta bevis på att man tror på branschen och vill investera i den.

På så sätt skapar man nya arbetsplatser, tillväxt i nationalekonomin och välfärd på ett hållbart sätt.

Som ett konkret bevis på vikten av dessa investeringar satsade regeringen i höstens budgetmangling pengar på ett utredningsarbete för att utveckla råvaruförsörjningen för de planerade bioekonomiska investeringarna inom skogsbruket.

Jag är också särskilt nöjd med att de planerade extra besparingarna på verksamhetsutgifterna för Naturresursinstitutet, som inleder sin verksamhet i början av nästa år, återkallades.

Jord- och skogsbruksministeriet har satsat stort för att förbättra verksamhetsförutsättningarna och konkurrenskraften inom skogsbioekonomin. Tillsammans med aktörerna inom branschen har vi letat efter nya lösningar för att bygga upp en bättre fungerande virkesmarknad, reformerat lagstiftningen, genomfört avreglering och förbättrat balansen på servicemarknaden. Alla dessa åtgärder siktar på att förbättra lönsamheten inom skogsbruket och på att utveckla förutsättningarna för träförädlingsindustrin. Dessutom har användningen av virke för energiproduktion samtidigt ökat.

Konkurrenskraften inom skogsbioekonomin måste dock fort­farande förbättras. Skogsbruket och skogsägandet ska vara en lönsam näringsverksamhet. Virkesmarknaden ska fungera balanserat,­så att man kan säkerställa en långsiktig tillgång till råvaran. Man ska utbilda ny arbetskraft till branschen för att få virket i rörelse och se till att skogarna blir skötta. Det finns alltså mycket arbete kvar och branschen ska utvecklas målmedvetet. Bioekonomin skapar tillväxt och arbetsplatser, om vi lyckas med detta arbete. Det kräver ett gott samarbete inom hela branschen.

Att äga skog ska vara en lönsam näringsverksamhet.

Att äga skog ska vara en lönsam näringsverksamhet.

?

Vad tycker du fortsätter i Diskussionen Min Skog: webbtidningen dtidning.fi -kun www.minskog

www.minskog-kundtidning.fi

PETTERI ORPO jord- och skogsbruksminister

21

n a l o k s s d r S kogsvå

Avtalen i skick!

Bli en bra beställare Det lönar sig inte att göra alla skogsvårdsarbeten och avverkningar själv. Allt flera skogsägare beslutar sig för att låta yrkesfolk sköta en del av dem. Här får du en samling värdefulla råd, som gör dig till en bättre beställare och en nöjd kund. text Annikka Selander och Anna Salminen teckningar Essi Kuula

D

et är dina egna mål som är utgångspunkten för hur du använder din skog. Då du planerar skogsvården och avverkningarna kan du till exempel välja att prioritera jämna virkesförsäljningsinkomster, eller naturvärden eller viltvård. När du har definierat dina egna mål, kan du utifrån dem jämföra olika alternativ och välja de proffs som bäst kan stå till din tjänst.

Vad göra själv och vad beställa?

Det blir oftast ekonomiskt lönsammast att göra hand- och fotarbeten själv. Det bästa exemplet är gräsröjningen runt de planterade plantorna. Också plantering och slyröjning lämpar sig bra för dig som är självverksam. Plantskogsröjningen kräver mer skicklighet och utrustning och därför är det klokt att överväga att köpa den tjänsten av ett proffs.

Det samma gäller planteringen när det är fråga om en stor förnyelseyta.

Kom i håg att alla arbeten tar mera tid än du har planerat och räknat med. Var inte tidsoptimist, och överskatta inte din egen insats. Röjningen är kostnadseffektivast när den görs vid rätt tidpunkt. En fördröjning höjer priset, virkesproduktionen blir sämre och försäljningsinkomsterna blir mindre och kommer in senare.

22

Förutse kommande arbeten När du beställer arbeten är det viktigast att besluta vad som ska göras och när. Om du äger skogen tillsammans med någon eller några andra, ska ni först komma överens sinsemellan innan du begär en offert eller gör en beställning.

En tydlig beställning är det säkraste sättet att få ett önskat slutresultat.

Redan när du planerar slutavverkningen bör du fundera på förnyelsemetod, trädslag och markberedning, och på vem som ska beställa plantorna och vem som ska plantera.

Dina val inverkar på vilka skogsvårdsarbeten som behövs i framtiden och på hur lönsam virkesproduktionen blir. Du kan beställa arbetena separat, eller sluta ett mer heltäckande skogsvårds- och avverkningsavtal med någon aktör.

Fråga friskt och jämför olika alternativ Fråga friskt och jämför olika alternativ när du beställer arbeten. Gå ut i skogen med skogsfackmannen för att kolla arbetsobjektet om det bara är möjligt. Då har ni båda samma uppfattning om utgångsläget och arbetets omfattning.

Be att aktören tydligt förklarar åtgärderna och de olika alternativen. Det är lättare för dig att göra exakta beställningar och jämföra anbuden när du har grundläggande information­ >>

www.minskog-kundtidning.fi

Du kan kolla uppgifterna om din skog i e-tjänsten MinSkog.fi: www.minskog.fi

Minneslista 1. Definiera dina mål. Bestäm, vad du gör själv och vilka arbeten du beställer.

2. Be om tydliga alternativ och jämför dem. Skriv en minneslista i förväg.

3. Be om kostnadsförslag och fråga om tidtabellen.

4. Fråga om aktörens egenkontroll och begär en rapport över den. Fråga också efter garanti.

5. Ge rättfram respons.

1 Be om en offert när du beslutat vad som ska göras i din skog och när.

Be ogmaranti kvalitoetchs en rappoornttrforlålenn! egenk

al Avt

2 Ställ frågor vid förhandlingen och be tjänstleverantören att tydligt berätta om åtgärderna och de olika alternativen.

3 Försäkra dig om att ni har samma uppfattning om utgångsläget och arbetsområdet.

www.minskog-kundtidning.fi

4 Gör alltid ett skriftligt avtal, ett till vardera parten.

23

n a l o k s s d r å S kogsv

Avtalen i skick!

Kolla det här när du säljer virke och beställer skogsvårdsarbeten:

Alla arbeten

Förnyelseavverkning

Anläggande av plantbestånd

Slyröjning och röjning

• Avgränsning av området • Inkomster och utgifter • Tidtabell • Trädslagsfördelning • Egenkontroll och uppföljning av kvaliteten • Naturvårdsträd, kantzoner och värdefulla livsmiljöer • Vattenvård • Dina egna önskemål

• Anmälan om användning av skog • Avverkningens tidpunkt • Uttag av energived / stubbrytning • Lagring av virke • Drivningsspår • Objekt som ska tas hänsyn till eller lämnas utanför avverkningen

• Plantering, sådd eller naturlig förnyelse?

• Markberedningsmetod och tidpunkt • Antalet planteringseller såddpunkter per hektar • Trädslag och planttyp • Planteringstäthet

• Brunnsröjning eller fullständig röjning av lövslyet?

• Plantskogens täthet efter röjningen

om skogsbruket och din egen skog. Du kan skaffa dig kunskap genom att läsa och genom att delta på kurser och i exkursioner. Data om din skog kan du kolla på e-tjänsten MinSkog.fi. Grundläggande fakta om skogsbruket hittar du också på Skogscentralens webbsida www.skogscentralen.fi.

Priset är en viktig faktor när du väljer aktör. Ta också reda på prissättningsgrunderna. Viktiga utgångspunkter för ditt val är även kvaliteten på servicen, dina tidigare erfarenheter och förtroendet. Många aktörer följer själva med kvaliteten på sitt arbete och ger en kvalitetsgaranti. Be om en rapport från den här egenkontrollen.

Gör alltid ett skriftligt avtal Virkesförsäljning är som vilken som helst betydande affär.

Be om offert av flera olika virkesköpare. Jämför priset och mått- och kvalitetskraven, avverkningens tidtabell, och hur väl köparen kan ta dina önskemål i beaktande. Kom i håg att berätta om dina speciella önskemål vad gäller vilt, landskap, naturvård eller andra frågor som ska beaktas. Kom också överens om naturvårdsträd och andra objekt som ska sparas

24

vid avverkningen. Be att köparen meddelar dig när avverkningen inleds, ifall du vill vara på plats.

Båda parter ska ha ett skriftligt avtal ur vilket det framgår vad som ska göras och hur mycket det kostar. Priset på röjning varierar mellan några hundra euro och tusen euro beroende på hur mycket stammar som ska avlägsnas och vilken medeldiametern på dem är.

Kräv kvalitet och ge respons Som skogsägare har du rätt att förvänta dig god kvalitet av skogsvårdsarbeten och avverkningar. Det handlar om din skog och dina mål. Till exempel drivningsspåren inverkar på skogens hälsa och därmed också på kommande virkesförsäljningsmöjligheter.

Ge rättfram respons på gott arbete till virkesköparen och den som har gjort skogsvårdsarbeten i din skog. Berätta också för aktören då avtalet enligt din mening inte har följts eller om du annars är missnöjd med slutresultatet.

www.minskog-kundtidning.fi

Du kan kolla uppgifterna om din skog i e-tjänsten MinSkog.fi: www.minskog.fi

I Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi hittar du de lokala skogstjänstföretagen.

I MinSkog.fi kan du också bjuda ut arbetsobjekt till aktörerna som sedan kan ta kontakt med dig.

1 Granplantorna är 3–4 meter höga och björkarna kortare.

Enligatrens skogsåälglämnade önskjeamren björk i rö ntskogen. pla

4m

3 Proffsen använder regelrätt skyddsutrustning.

2 Du kan kolla plantskogens täthet efter röjningen med hjälp av provytor med radien 4 meter. 8-10 plantor per provyta är en bra täthet.

Gallring

Avverkning vid kalhyggesfritt skogsbruk (luckhuggning eller plockhuggning)

• • • •

• • • • •

Anmälan om användning av skog Vinter- eller sommaravverkning?

Gallringsstyrka Bredden på körstråken och avståndet mellan körstråken • Bekämpning av rotröta med stubbehandling • Lagring av virke • Drivningsspår, eventuella markskador och stamskador

www.minskog-kundtidning.fi

Avverkningsmetod Plantsättning och förutsättningar för naturlig förnyelse Skogens hälsa Avverkningens tidpunkt Skogen efter avverkningen: • Avverkningens styrka = grundytan i det kvarstående beståndet • Det kvarstående beståndets livskraft • Drivningsspår, eventuella markskador och stamskador

25

En fysisk

SUDOKU

Bouldering, det vill säga klättring på klippblock är problemlösning med kroppen som redskap. Det är tillåtet enligt allemansrätten, men för att bygga en klättringsled behövs markägarens tillstånd. text Jenni Juntunen bilder Sami Tirkkonen

Bouldering, blockklättring ?

Ordet boulderin g har lånats in i svenskan från engelskans bo ulder som betyder bl ock eller bumlin g. I Finland klättrar man utomhus närmast på klippb lock.

Innan man för första gången går till skogs löna r det sig att tr äna på sin klätterteknik in omhus. I boulde rhallarna klättrar man på cirka fe m meter höga väggar, oc h under dem lig ger det en madrass som är en halv meter tjock.

I skogen anvä nder man en tu nnare madrass, en så kallad crashpad , som skyddsutrustni ng. Dessutom behöver en boulderklä ttrare klätters kor, krita som förbättrar greppet och en borste för att rengör a greppen.

26

www.minskog-kundtidning.fi

V

sVteanrarfinnan?s

På kartorna på we 27crags.com fin bbplatsen ns klätterställe i Finland utmär na kt klättrarna erfa a. Här delar renheter och bilder samt tip s på hur man kla av lederna. rar

et du om att du hade kunnat promenera upp på andra sidan av stenen?

Den lustigheten får en klättrare, som kämpar med ett klippblock, ofta höra ur en svampplockares eller joggares mun. Då kan man få lov att förklara varför det är så fascinerande att klättra omkring på ett stenblock högt som ett hus.

Bouldering, det vill säga klättring på klippblock och låga bergväggar, är en populär undergren till klättring i Finland.

Orsaken ligger delvis i naturen: vi har endast få höga bergväggar, men gott om flyttblock som inlandsisen förde med sig under istiden.

– Bouldering är ett problem som påminner om sudoku, eftersom klättrarna måste räkna ut hur de ska ta sig upp på stenen. Det finaste med klättringen är att man får använda sin egen kropp för problemlösningen, förklarar Jarmo Annunen från Helsingfors, som har tränat bouldering i 12 år.

Han har kommit till skogen som ligger i utkanten av Helsingfors, för att klättra på två fyra meter höga granitblock. Klätterkompisen Anssi Laatikainen bekräftar att tjusningen med de korta klättringslederna ligger i att de är så utmanande.­Det går snabbt att klättra genom de flesta lederna, men till en bra klättringsled kan man återkomma regelbundet för att testa sin kondition. Själv har han kämpat med en klassisk led i Vasa, kallad Sirkus, i femton år.

– Jag har sträckt mig efter det sista greppet på leden i fem år, men får omöjligt tag i det, säger Laatikainen.

Med grepp avses de upphöjningar och håligheter som man kan ta tag i.

– På den leden finns det i början många teknikkrävande små grepp och i slutet ett långt hopp. När man har kämpat sig igenom början, blir det avslutande hoppet alltid för kraftlöst. Det är en episk kamp.

Att falla kräver teknik Annunen svär till då han faller i marken när greppet slinter.

Vid bouldering används inga rep, utan man skyddar sig med hjälp av en tio centimeter tjock madrass som man bär med sig på ryggen och brer ut under stenen.

Klättraren har ofta med sig en spottare som står på marken och hjälper till att hitta de rätta greppen. Spottaren står nedanför klättraren med utsträckta händer, redo att med en knuff mot axlarna styra klättraren mot madrassen så att denne landar på fötterna.

Boulders, alltså klippblocken, är vanligen högst åtta meter höga, så skaderisken är liten för en erfaren klättrare. Annunen beräknar att han har fallit omkring hundratusen gånger, men tillsvidare är hans enda klätterskada en stukad vrist.

– Alltid när jag faller så ser jag efter vart jag är på väg, och försöker vända mig i luften så att fötterna träffar madrassen eller så jämn mark som möjligt.

Klättrarna använder samma vita krita på händerna som tyngdlyftarna och redskapsgymnasterna. Den torkar upp svetten och då är det lättare att behålla greppet i små gropar och upphöjningar. Krita som fastnat på stenen, putsas bort från greppställena med en liten borste innan man börjar klättra. www.minskog-kundtidning.fi

27

Kritan förbättrar greppet. Krita som fastnat på stenen borstas bort före klättringen.

Det är för att friktionen mellan handen och stenen ska bevaras.

Leder med markägarens tillstånd I skogarna runt om i Finland finns tusentals boulderleder. När en klättrare hittar en ny sten och lyckas klättra upp på den på något ställe, får han eller hon döpa den linjen och bedöma svårighetsgraden för andra klättrare.

– Där går till exempel linjen ”Dylan är messias”, säger Annunen och pekar på ett ställe bakom blocket.

– Tydligen har den som hittat linjen tyckt om Bob Dylan.

Bouldering är tillåten på en annan persons mark med stöd av allemansrätten, och det står klättraren fritt att putsa bort förvittrat stenmaterial eller smuts från stenen. Om man måste avlägsna mossa eller lav, eller om man blir tvungen att skada träd för att bygga en led, krävs det tillstånd av markägaren.

– Det är bra att alltid be markägaren om lov. Tidigare kunde markägarna ha en avog inställning till klättring, men nuförtiden när grenen är bättre känd, förstår de varför folk går till skogs med madrasser på ryggen. De är ganska vänligt inställda, säger Annunen.

Vissa klippblock är av naturen ganska rena, medan andra är helt täckta av mossa.

Då krävs det en stålborste och hårt arbete för att putsa leden. Annunen och Laatikainen är båda vana vid att putsa leder och de har en egen utrustning för jobbet, inklusive skyddsglasögon.

– Det sägs att det tar hundra år för mossan att återhämta sig, men jag har sett stenar som rengjordes för två år sedan och som nu ser ut som om mossan aldrig hade tagits bort, säger Annunen.

Klättrarna ska helst alltid ta samma stig till klätterstenarna, och sträva efter att orsaka så litet skador i den omgivande naturen som möjligt.

I naturen blommar kreativiteten Bouldering kan utövas också inomhus på låga väggar med plastklossar. Då är 28

leden bestämd på förhand så att klättraren endast får använda grepp av en viss färg för att ta sig igenom den. Mästerskaps­ tävlingarna i bouldering ordnas inomhus.

– Det är en hobby för sig, men själv har jag klättrat i skogen i ett tjugotal år. Somliga går på vandringar och andra går på löpmatta, säger Laatikainen som jämförelse.

– I naturen kan man använda sin kreativitet på ett helt annat sätt än på inomhusväggar, eftersom man vid utomhusklättring kan utnyttja stenens alla grepp för att ta sig upp.

I naturen kan man använda sin kreativitet på ett helt annat sätt än på inomhusväggar.

Jarmo Annunen driver tre inomhusboulderingscenter i Helsingfors. Enligt hans bedömning finns det ungefär femtiotusen boulderklättrare i Finland, men endast ett tusental klättrar också utomhus.

– Antalet klättrare har tiofaldigats på sex år, men antalet utomhusklättrare har knappast ökat alls. Utomhus är underlaget vasst och madrasserna är små, och på sommaren är det vansinnigt mycket mygg, säger Annunen när han funderar på orsakerna till det här.

För honom själv är vistelsen i naturen en viktig del av hobbyn. Vissa klätterställen ligger så djupt inne i vildmarken att man måste vandra i flera timmar innan man är framme.

– Det är inte alltid bara klättring. Ibland kan man koka lite kaffe och sitta och njuta.

Laatikainen har också vandrat mycket i skogarna – särskilt när han har letat efter nya klätterstenar.

Utomhusklättringssäsongen sträcker sig vanligen från slutet av april till slutet av november, men Laatikainen klättrar gärna utomhus till och med i december.

Då kanske han får åka skidor till klätterstället och putsa stenen fri från snö.

– En klätterresa tar vanligen upp till fyra timmar. Förr använde vi oljelampor för att lysa upp stenarna under den mörka årstiden, men dagens LED-lampor har batterier som håller i hela fyra timmar.

Kall luft är idealisk för klättring, eftersom friktionen mellan stenen och huden bevaras, och så blir man inte för varm då man klättrar. De ivrigaste klättrarna, såsom Annunen och Laatikainen, flyttar sig till och med från det ena halvklotet till det andra för klättringens skull, beroende på var det är vinter.

Med rötterna i NapoleonS jaktmarker En boulderklättrare längtar alltid efter nya utmaningar. Senast när de flesta klippblocken i Finland är avklarade, är det dags att resa ut i världen för att klättra.

Fontainebleau nära Paris kan ses som en pilgrimsort för boulderklättrare. Där fick grenen sin början på 1800-talet, när bergsbestigarna tränade sin skicklighet på de talrika sandstensblocken, som en förberedelse för klättring i Alperna.

Boulderstenarna ligger på en botten av sand i Fontainebleauskogen, på Napoleons gamla jaktmarker. Där finns 14 000 klätterleder som lockar 17 miljoner klättrare per år. Laatikainen erkänner att han själv är en aktiv besökare.

Om man frågar den här inbitna klättraren, så vinner klättring i skogen över världens mest besökta avgiftsbelagda monument.

– De första åtta åren reste jag direkt från flygfältet i Paris till Fontainebleau.

Jag hade inte det minsta intresse att fara och glo på något Eiffeltorn när jag hade möjlighet att åka och klättra. l

www.minskog-kundtidning.fi

Jarno Annunen fastnade för klättring för 12 år sedan eftersom grenen var så utmanande.

Man kan ta en paus, koka lite kaffe och sitta och njuta.

www.minskog-kundtidning.fi

29

text alisa kettunen

Vinterförråde

n behövs

EKORRE Ekorren rör sig hoppande, och dess spår består av små avtryck av framtassarna och större, avlånga spår av bak­ tassarna. Ekorren har fyra tår på framtassarna och fem tår på baktassarna. Storleken på framtassen är 3–4 cm och på baktassen 5–6 cm.

ÄLG

På vintrarna lid er de vilda djur en av brist på fö da, och särski lt under kalla, snörika vintrar kan fö ljderna vara mycket öd esdigra.

En stor del av däggdjuren i Finland är aktiva även på vinter n, och behovet av en ergi är större än under sommaren. O fta samlar djur en förråd redan unde r hösten, men också på vintern mås te de leta efte r mat.

Ekorren samla r ett vinterförr åd av kottar, med an älgen huvu dsakligen äter tallb arr, skott och unga lövträd. Älgens matsmältning förändras också, så att den vid behov klarar av vinter n genom att ät a endast växter med vedartad stam och kvistar.

Rovdjuren sa mlar förråd i mån av möjlighet, och under ka lla vintrar håller sig byte t bra i snön. Ti ll exempel räven gö mmer ofta by te för sämre tider.

Älgens spår är lätt att känna igen på klövavtrycket. Älgen har stora klövar jämfört med andra klövdjur, hos en vuxen älg är den cirka 12–16 cm.

Spår

i snön RÖDRÄV Rävspåren bildar nästan alltid ett rakt pärlband. Spåret är ett för hunddjur typiskt avtryck av fyra tår, och kloavtrycken syns tydligt.

Rävspåret är mycket mindre än spår av varg och lodjur.

Lodjur Det är ganska lätt att känna igen spåren efter vårt enda vilda kattdjur: en päronliknande rundad form, fyra tår och ett stort avtryck av en hårig tass. Tassens storlek varierar mellan 7 och 11 cm.

30

www.minskog-kundtidning.fi

r o g å r f 0 1 I vilka delar av landet växer masurbjörken?

2

Vilket fordon i trä presenteras på Skogsmässan?

6

Vilket var Hannele Karhus första yrke inom skogsbranschen?

7

3

När publicerades Finlands bioekonomistrategi?

8

Hur många kilo väger en motorsåg avsedd för skogsarbetare?

Hur vet man att en plantskog är röjd på rätt sätt?

4

9

Vad är mår?

5

Vilken myndighet finansierar permanent skogsskydd?

Vad är ”Dylan är messias” för något?

10

Hur många tår har ekorren på sin framtass?

Säg din åsikt och vinn

1. Naturligt i södra Finland, odlat i hela landet 2. En bil 3. 5–6 kilo 4. Skogsmatta täckt med risvegeration 5. Närings-, trafik- och miljöcentralerna 6. Skogsarbetare 7. Våren 2014 8. När det inom en provyta med radien 4 meter ingår 8–10 plantor.

9. En boulderingrutt 10. Fyra

1

Uppdatera dina kontaktuppgifter – och få aktuell information samt tips på skogs- och naturvård från Skogscentralen

LASTU-PRODUKTER!

SKOGSCENTRALENS KUNDTIDNING

2 | 2014

5x

beställ skogsvårds­ arbeten rätt

MinSkog.fi E-tjänsteng till webben tar din sko

Skogsskydd ger ekonomisk nytta

Att vara kvinna

i skogsbranschen Klättring på stenblock

Ersättningsansvar vid

Att svara går snabbt och lätt!

S

1. Logga in på adressen www.mcipress.fi/ metsaan 2. Mata in sifferserien 677522 3. Nu kan du besvara frågorna genom att klicka på Sänd.

Utöver nyhetsbrevet om webbtidningen Min Skog ger vi ut

skogsskador

Du kan svara på läsarenkäten inom två veckor efter att tidningen har kommit ut. Du kan delta i enkäten i samband med varje nummer, men bara med ett svar per nummer. Alla som svarat deltar i utlottningen. Priset lottas ut 2.1.2015.

Vi meddelar vinnaren per e-post eller per brev.

www.minskog-kundtidning.fi

Nyhetsbre vet kommer ut 6 gång er om året

Lycka till i utlottningen!

kogscentralen ger ut sin kundtidning också på webben, på adressen www.minskog-kundtidning.fi. Vi sänder ett nyhetsbrev om webbtidningen Min Skog sex gånger om året till alla skogsägare som har gett oss sin e-postadress för kommunikation. Vi uppdaterar webbtidningen med nya artiklar varje månad. Den tryckta kundtidningen kommer ut två gånger om året, ett nummer på våren och ett på hösten. Den tryckta kundtidningen sänder vi i fortsättningen till dem som har beställt e-tjänsten MinSkog.fi och dessutom till varierande skogsägargrupper som kampanjpostning.

• Infobrevet MinSkog.fi till dem som beställt e-tjänsten, fyra gånger om året • Nyhetsbrevet för skogsfackmännen: Skogsbranschen växer, sex gånger om året

Bland alla som svarat lottar vi ut ett presentkort värt 100 euro till Lastuprodukternas nätbutik.

Uppdatera din e-postadress och prenumerera på våra nyhetsbrev eller avbeställ prenumerationen på vår webbplats: http://skogscentral.mailpv.net/ Skogscentralen upprätthåller ett register över kontaktuppgifterna till de privata skogsägarna i Finland för myndighetsverksamhet och kommunikation.

31

FÅR VI LOV? MinSkog.fi är en mötesplats för skogsägare och skogliga aktörer. Du som är skogsägare hittar här flygfotografier och kartor över din skog, naturobjekt, förslag på skogsarbeten och avverkningar, uppskattade inkomster och utgifter för arbeten samt skogliga aktörer i din region. I tjänsten är det enkelt att lämna in en anmälan om användning av skog och bjuda ut arbetsobjekt. I MinSkog.fi är du bara en klickning från din skog på nätet.

Hitta rätt samarbetspartner via förmedling av arbetsobjekt Genom att bjuda ut arbetsobjekt kan skogsägare ännu aktivare söka aktörer som utför skogsarbeten eller köper virke. Skogägaren kompletterar den förhandsifyllda anmälan om arbetsobjekt och väljer figurer samt företag. Genast efter att anmälan har sparats ser de valda företagen det utbjudna arbetsobjektet.

Anmälan om arbetsobjekt görs alltid fastighetsvis.

Årsavgiften är 60 euro - tre år till priset av två!

PROVA GRATIS, BESTÄLL OCH VINN! Beställ nu e-tjänsten MinSkog.fi eller ge valda skogsorganisationer lov att läsa dina uppgifter – du kan vinna fantastiska priser!

Kampanjen pågår till 30.11.2014.

www.minskog.fi/får-vi-lov

Avgiften för e-tjänsten MinSkog.fi är 60 euro/12 månader eller 120 euro/36 månader. Om det finns fler delägare i en skogsfastighet, är avgiften 40 euro/12 månader/delägare. Logga in med dina nätbankskoder och testa e-tjänsten gratis i 7 dagar. Vår kundtjänst står gärna till tjänst om du vill ha hjälp eller mera information.

Logga in på adressen www.minskog.fi.

Kampanjen sker i samarbete med:

www.metsään.fi/saammeko-luvan

Quality Innovation of the year 2013

Kundtjänst: 029 432 407 • kundtjanst@skogscentralen.fi • www.skogscentralen.fi