Min Skog

skogscentralens kundtidning

2 | 2016

7

tips för naturbilden

PEKPLATTAN ÄR SKOGSÄGARENS VIKTIGASTE REDSKAP

Sköt Kem era-ä i MinSkog renden .fi

Liisa Tyrväinen vill att skogsägare ska gynnas av hälsoturism

Välmående från skogen uhana – smycken av björk

Svamparna hjälper träden att växa

2

| 2016

www.minskog-kundtidning.fi

3 Ledaren 4

Av trä

Lätta smycken av trä

6 Virkesmarknaden

7 Nyheter

11

Experten svarar

Dikning och vattendrag, rekreationsbruk av enskild väg

12

Skogsdata blev elektroniska

Pertti Pasuri utnyttjar MinSkog.fi men har också behövt en skogsbruksplan

12

”

Det är väsentligt att man lyckas fånga en unik stund eller stämning. s. 26 18

Ta med dig kameran,astboatkivenätr och en br du ska fotutoregrn!afera na

Skogen ger hälsa

Skogsägare ersätts för rekreationsbruk av skogen

21

Att böja trä

Kemera är en bra dräng

22

Skogsvårdsskolan

BESVARA LÄSARENKÄTEN s. 31 Du kan vinna ett utfärdskök och en lägergryta.

Mykorrhizan hjälper träden att växa

26

26

Fotografera i skogen

30

Färdkost

31

Korsord

Så får du bra bilder av naturen

Torka köttfärsen

UTGIVARE Finlands skogscentral, PB 40, 15111 Lahtis, minskog-kundtidning@skogscentralen.fi VÄXEL 029 432 400 SKOGSRÅDGIVNING PÅ SVENSKA tfn 029 432 407 eller kundtjanst@skogscentralen.fi CHEFREDAKTÖR Katriina Liusjärvi REDAKTION Eva Ekholm, Markku Granander, Kirsi Greis, Veikko Iittainen, Hanna Kovala, Risto Mulari, Karita Raivio, Tuovi Rautjoki, Anna Salminen, Annikka Selander ÖVERSÄTTNING Eva Ekholm REDIGERING OCH LAYOUT Otavamedia OMA Oy PÄRMBILD Vesa Tyni TRYCK Forssan kirjapaino Oy ISSN 2323-2684 (print) ISSN 2342-4745 (online) UPPLAGA 60 000 st.

WEBBTIDNING www.minskog-kundtidning.fi Copyright © Otavamedia OMA OY Tidskriftens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material.

Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt.

PEFC/02-31-162

2

www.minskog-kundtidning.fi

ledaren

Världen förändras och vi med den

V

årt lands medaljfångst i OS i Rio var en besvikelse för många: saldot blev en enda bronsmedalj. Nuförtiden är konkurrensen på topp stenhård och det räcker sällan med ett personligt eller finländskt rekord för att en finländare ska klara sig i internationella sammanhang.

Världen och Finland har förändrats mycket under de senaste hundra åren. Visst, vi klarar oss sämre i idrottstävlingar men många saker har blivit bättre. Behandlingen av hästar och arbetare på skogsarbetsplatser på 1920-talet skulle aldrig uppfylla den nuvarande lagstiftningens krav. Nuförtiden huggs skogen med hjälp av maskiner och apparater som nästan sköter sig själva med all teknik som finns i dem. Tillväxten i skogen i vårt land har nästan fördubblats från 55 miljoner kubikmeter till 105 miljoner kubikmeter och virkesmassan har samtidigt ökat med cirka 50 procent. Att vårda den biologiska mångfalden i ekonomiskogarna har blivit en självklar del av skogsvården.

Vi vet att precis som i idrott och i affärsvärlden är det också i andra sammanhang svårt att upprätthålla framgång. Skogsbranschens framgång stöds med en stark skogspolitik och ett tätt samarbete mellan privata och offentliga aktörer. De mål och åtgärder som sträcker sig långt fram i tiden har antecknats i den skogspolitiska redogörelsen och i den nationella skogsstrategin som sträcker sig till 2025. De regionala skogsprogrammen genomför strategin regionalt.

Verkställandet sker genom ett brett samarbete mellan Skogscentralen och intressentgrupperna.

En synlig förändringsprocess i skogsbranschen har varit den stora reformen av skogslagstiftningen som inleddes för ungefär fem år sedan. Förnyelsen av skogslagen utmanar de traditionella sätten att idka skogsbruk och erbjuder skogsägare både makt och ansvar i skötseln av sin egen skogsegendom. Lagarna kommer inte längre att förbjuda eller begränsa, utan strävar efter att aktivera skogsägarna och organisationerna.

Skogscentralens uppdrag är speciellt intressant både med tanke på de möjligheter som globala megatrender erbjuder för användningen av finländskt virke och finländska skogar och i och med den förändrade lagstiftningen i skogsbranschen. Vi vill stöda och skapa värde i den affärsverksamhet som våra kunder och samarbetspartner idkar. Samarbete är den bästa vägen dit.

Ett effektivare utnyttjande av skogsdata är ett ämnesområde där det just nu pågår en stor utvecklingsprocess. Skogsindustrin uppskattar att det går att spara upp till hundra miljoner euro genom effektivare utnyttjande av skogsdata. Skogsdatalagen genomgår en reform. Att Otso Skogstjänsters affärsverksamhet såldes är också ett steg i skogstjänstmarknadens utveckling.

Det finländska skogsbruket och den finländska skogsindustrin kan inte sträva efter toppkondition bara vart fjärde år eftersom den globala konkurrensen utmanar oss dagligen – att låta bli att utvecklas är inget alternativ.

ARI EINI Direktör Finlands skogscentral

www.minskog-kundtidning.fi

3

av trä Bra faner blir till smycken Uhanas träsmycken produceras i samarbete med Laser Cut Studio i Helsingfors. Tillverkningen går till så att ett mönster antingen målas eller skrivs ut på träet digitalt. Sedan skärs smycket till sin rätta form med laser. Efter att smyckena har målats och skurits ut skyddas de med skyddspapper varefter Uhana monterar ihop dem.

– Limmet i den faner som används måste vara starkt så att den petiga laserskärningen lyckas utan att limmet börjar släppa, säger Uhana Designs designer Mira Vanttaja.

– Ytan måste också vara slät så att det inte bildas stickor under användning eller när vi avlägsnar skyddspappret.

I Uhanas smycken används lätt, inhemsk björkfaner som produceras i Lojo.

Uhana Design, Verkatehtaankatu 8, Tammerfors. www.uhanadesign.fi.

4

www.minskog-kundtidning.fi

text salla salokanto bilder jonna hietala och uhana design

Lätt

framgångsrecept

I TAMMERFORSFÖRETAGET UHANA DESIGNS produkter kombineras natur och människors vardagsklädsel på många sätt. Mira Vanttaja och Hanna Virkamäkis företag har skapat, tillverkat och sålt kläder och träsmycken i Tammerfors sedan 2012 och numera finns det en efterfrågan i hela landet. Designerna har i sina smycken låtit sig inspireras av naturens färger och strukturer: i smyckena samsas enkla grafiska former med detaljrika vildväxtmönster. Smycken tillverkade av björk är överraskande lätta att bära.

I mån av möjlighet vill duon att produktionen sker i Finland och av finländska material. Vanttaja och Virkamäki tillverkar delvis smyckena själva men en del av arbetet köps av ett inhemskt laserskärningsföretag.

– Vi vill känna vår produktionskedja så långt det går, säger Vanttaja.

Det finns flera företag i Finland som tillverkar träsmycken och deras etiskt producerade och stiliga smycken har trogna köpare. Också för Uhanas smycken är efterfrågan just nu större än företaget klarar av.

– Vi letar efter nya samarbetspartner för smyckesproduktionen så vi bättre kunde leva upp till efterfrågan, säger Vanttaja.

– Våra smycken säljs också på nätet och de går åt nästan genast när vi hinner få dem till försäljning.

Nya smycken skapas i samband med kollektioner en eller två gånger om året. Klassiker har redan hunnit uppstå.

– Vi har några örhängesmodeller som har hängt kvar sedan den första kollektionen, säger Vanttaja.

– Till exempel Pisara-örhängena har vi tillverkat sedan första början och de är vår absolut populäraste produkt.

www.minskog-kundtidning.fi

5

text ANTTI PAJULA ledande expert på skogsfastighetsstruktur Finlands skogscentral

virkesmarknaden hösten 2016

Finlands skogsindustri köpte i januari–juli 2016 nästan 22 miljoner fastkubikmeter virke från de privata skogarna. Mängden var nästan fyra miljoner fastkubikmeter eller 22 procent större än i fjol. Det här var rekord för hela 2010-talet. Handeln har varit fortsatt livlig också i augusti efter semestrarna.

DEN KUMULATIVA FÖRSÄLJNINGEN AV VIRKE FRÅN PRIVATA SKOGAR UNDER 2010–2016 Källa: Naturresursinstitutet Luke

40 000

Virkeshandeln under början av året rekordlivlig för 2010-talet.

1000 m3

35 000 30 000

3 201

25 000 6

201

20 000

2012

2014 1

201

2015

15 000 10 000

20

10

5 000 0 Jan.

Feb.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sep.

Okt.

Nov.

Dec.

Bakom den stora efterfrågan finns cellulosa- och pappersindustrins fortsatt stora behov av virke, en följd av att fabrikerna går för fullt. Dessutom har sågvaruexporten varit större än väntat. Exporten av granvirke speciellt till Kina har ökat kraftigt under den senaste tiden. I Finland ser byggandet ut att öka efter en längre tyst period.

Skogsägare har också varit ivriga på att bjuda ut virke på marknaden.

Drivningsförhållandena under den gångna vintern och våren var goda. Under vintern kunde en stor del av de anhopade vinterstämplingarna lösas upp. Våren och försommaren var i delar av landet så torr att man till och med i maj–juni kunde driva en del vinterstämplingar.

I augusti förändrades drivningsförhållandena och de rikliga regnen gjorde virkesdrivningen mycket svårare. I Österbotten regnade det på sina håll upp till 200

6

milliliter i augusti, alltså tre gånger mer än normalt. Också i norra Finland har hela sommaren varit regnig. Under början av hösten har efterfrågan på gallrat virke och slutavverkat virke som kan drivas också i menföre ökat.

Efterfrågan på vinterstämplingsposter ökar först mot slutet av hösten. Vi får hoppas att kölden under den kommande vintern anländer redan före snön och att de goda drivningsförhållandena håller i sig långt in på våren.

under 2017–2018. När fabriken i Äänekoski går på full kapacitet behöver den kring fyra miljoner kubikmeter mer virke än den nuvarande fabriken.

Också flaskhalsinvesteringar i UPM:s tre cellulosafabriker och Stora Ensos investeringar i Varkaus samt flera självständiga sågars och energiverks investeringar ökar efterfrågan på virke med miljontals kubikmeter. På några år ökar industrins behov av finländskt virke med minst 10 miljoner kubikmeter, det vill säga kring 20 procent.

Höstens efterfrågan Efterfrågan på virke väntas vara skapligt god också under den här hösten. Metsä Group har i höst börjat köpa virke på rot för den nya bioproduktfabriken i Äänekoski.

Fabriken startar enligt planen i början av hösten 2017 och den ökade efterfrågan på virke kommer att synas tydligast först

Priserna stabila Virkets prisnivå har redan under flera år varit stabil. Inte heller under det här året har prisnivån förändrats särskilt mycket. Priset som betalas för grantimmer har gått upp något medan priset på talltimmer har gått ner. Prisnivån på massaved av alla trädslag är i praktiken oförändrad.

www.minskog-kundtidning.fi www.metsaan-lehti.fi

grafik Otavamedia oma

Virket säljer bra

GÖR ANMÄLAN OM VERKSTÄLLANDE PÅ NÄTET OCH FÅ KEMERASTÖDET SNABBARE Har du sökt Kemera-stöd för tidig vård av plantbestånd eller för vård av ungskog och vill få stödet snabbare? Då lönar det sig för dig att fylla i och skicka in anmälan om verkställande till Skogscentralen via MinSkog.fi. Det är enklare och snabbare att lämna in anmälan i e-tjänsten än att göra det i pappersform.

Dessutom kan vi behandla ansökan snabbare och du får in pengarna på kontot snabbare.

Välj de figurer som anmälan gäller, det vill säga där arbetet har gjorts, och fyll i rätt arbetsslag samt ge ytterligare information. För anmälan behöver du också finansieringsbeslutets nummer. MinSkog.fi vägleder dig steg för steg i hur du gör anmälan. Du hittar också information om hur du gör på den här tidningens sista sida.

Förutom skogsägare kan också aktörer lämna in anmälan om verkställande i MinSkog.fi.

Just nu för Skogscentralen in ansökningar om stöd för tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog som anlänt i maj. Ansökningar som kommit in före lagändringen den 18 april sparades i september.

Mellan 18.4 och 6.5 kom det in 8 600 ansökningar om stöd för tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog.

Sparandet av de här inleddes i slutet av september.

Ansökningar om stöd för vård av torvmarksskog och byggande av skogsväg som kommit in före den 18 april har förts in i datasystemet, besluten har fattats. Sparandet fortsatte i september. www.minskog-kundtidning.fi

” Utvecklingen är tydlig: finländarna vill ut i naturen, precis som utländska turister.” jordbruks- och miljöminister KIMMO TIILIKAINEN I MILJÖMINISTERIETS PRESSMEDDELANDE 5.9.2016

Läs mer nyheter på www.skogscentralen.fi

nyheter

tips!

Handbok ger nya energivedsrekommendationer

T

apio har publicerat en ny handbok i skogsvård. Handboken har titeln Työopas: Metsänhoidon suositukset energiapuun korjuuseen och erbjuder praktisk information om uttag av energived och de särdrag som kännetecknar det. Handboken är avsedd för skogsägare och skogsbranschens proffs och presenterar de rekommenderade tillvägagångssätten i de olika skedena av uttag av energived.

Den uppdaterade guiden gavs ut i våras och här presenteras den färskaste forskningen, praktisk erfarenhet och förändringarna i verksamhetsmiljön. Guiden är skriven av ett team av experter i samarbete med aktörer i skogs-, energi- och miljöbranschen. Jord- och skogsbruksministeriet är finansiär.

På www.metsanhoitosuositukset.fi/rad-i-god-skogsvard kan du läsa rekommendationerna.

7

Skogscentralen Vissterdmuånatgat evenemang fömrer ordna agare. Läs skogstogjäscnsentftröraleten.fi/evenemang på sk Hur ser det ut i en vårdad skog?

Skogscentralen sammanställer i terrängen och på Skogscentralen.fi exempel på skogstjänstföretagares arbetsobjekt i skogen.

Exemplen visar hur skogen förändras när den vårdas och skogar i alla åldrar och utvecklingsfaser visas upp. Förutom de traditionella arbetsobjekten presenteras också avverkningar på tomter och landskapsavverkningar.

Skogstjänstföretagarnas exempelobjekt kommer att kunna ses i hela landet under de följande två åren och avsikten är att de ska bli 50 till antalet.

Målet med projektet Metsäpalveluyrittäjyys kasvuun, fart på skogstjänstföretagandet, är att erbjuda skogstjänstföretagare praktisk utbildning och vägkost för att kunna utveckla och öka den egna affärsverksamheten. Om du är skogstjänstföretagare och vill erbjuda något arbetsobjekt som exempel i projektet kan du ta kontakt med Skogscentralens projektchef Marko Ämmälä.

10,8

Evenemang

Skogsägare tycker att Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi är lätt att använda och tre fjärdedelar är också redo att rekommendera tjänsten åt andra skogsägare. Resultaten framgår av Pellervo ekonomiska forskningsinstituts enkät som besvarades av drygt 5 000 skogsägare. Enkäten visar att skogsägare anser att MinSkog.fi är enkel att använda och tydlig.

Skogsägare använder främst tjänsten för att bekanta sig med skogens möjligheter och för att planera skogsvård och avverkning utgående från informationen i tjänsten. Skogsägare är också intresserade av möjligheten att lämna in anmälningar om användning av skog och Kemera-anmälningar via tjänsten.

Det finns också saker att utveckla. De som besvarade enkäten önskade att det vore möjligt att i tjänsten ändra figurgränserna i den egna skogen och också figuruppgifterna. Dessutom önskades alternativa kalkyler för den inverkan olika avverkningsalternativ och beaktandet av naturobjekt har. Skogsägare väntar också på att aktörer ska bli aktivare i att ta kontakt med dem när de bjuder ut skogvårds- och avverkningsobjekt.

Hur få avkastning från skogen?

miljoner

I MinSkog.fi finns information om totalt 10,8 miljoner hektar privatägd skog i Finland.

Arealen växer hela tiden.

8

Skogsägarna rekommenderar MinSkog.fi

Så gör du ett lyckat generationsskifte 14.10 Åbo, 20.10 Raumo, 27.10 Virmo och 28.10 Eura Ett infopaket om hur du får i gång en skogsfastighets generationsskifte. Vi går igenom förberedelser, olika alternativ (gåva, affär, arv) och beskattningen.

Skogsägare kan öka sina möjligheter att få vinst från skogen genom att kommersialisera ekosystemtjänster. Ett praktiskt exempel är att en skogsägare som äger skog runt vindkraftsparker mot en ersättning från vindkraftsbolaget förbinder sig vid att bevara sin skog så att den dämpar följderna för landskapet samt det störande bullret och blänket. Andra tänkbara inkomstkällor är naturturism, skogarnas hälsoprodukter och -effekter, insamlingsprodukter, de delar av träden som inte i dagsläget utnyttjas, jaktturism och handel med landskapsvärde.

Skogscentralens samarbetspartner i det här projektet med fokus på skogsekosystemtjänster i sydvästra Finland är yrkeshögskolan i Satakunta, yrkeshögskolan i Åbo, Outdoors Finland, Visit Turku, Forststyrelsen, Winnova, Livia, Naturresursinsitutet, Finlands viltcentral och Tapio.

All effekt ur MinSkog.fi 1.11.2016 Korsnäs Kom och bekanta dig med vilka möjligheter MinSkog.fi-tjänsten kan erbjuda för skötseln av din skog. Det här är en dag för avancerad användning av MinSkog.fi som är till nytta både för nya och för erfarna användare.

GIS Expo 8–9.11 Mässcentrum, Helsingfors Hälsa och högteknologi står på programmet på årets GIS Expo. Geografiska informationsystem, GIS, kan vara till hjälp till exempel i att placera tjänster eller fördela resurser.

www.minskog-kundtidning.fi

I

början av året träder ett skogsgåvoavdrag i kraft med målet att underlätta skogsfastigheters generationsskiften. Avdraget uppmuntrar till generationsskiften redan under den överlåtandes livstid genom att göra beskattningen lättare för den som tar över skogsfastigheten. En förutsättning är att den som tar över fastigheten har skogsbruksintäkter och att skogsfastigheten är tillräckligt stor.

Det så kallade skogsgåvoavdraget betyder att högst hälften av den gåvoskatt som betalas i samband med generationsskiftet kan dras av i kommande virkeshandel. Däremot påverkas inte arvsskatten.

Målet med avdraget är att sänka de finländska skogsägarnas medelålder. Den höga medelåldern är problematisk eftersom försäljningen av virke avtar märkbart efter 75 års ålder.

Visste du att nästan 60gaprrnocaenärt av skogsä år? över 60

nyheter

STATEN VILL ATT GENERATIONSSKIFTENA SKER TIDIGARE

tips!

KUNDTJÄNSTEN HJÄLPER Skogscentralens kundtjänst betjänar på svenska på numret 029 432 407 vardagar klockan 8-16 och på finska på numret 029 432 409 måndagtisdag kl. 8-18 och onsdag-fredag kl. 8-16. Du kan också skriva e-post till adressen kundtjanst@skogscentralen.fi. Kundtjänsten ger dig råd i skogsvård, skogsägande och om e-tjänsten MinSkog.fi.

Fågelsång i telefonen Blir du lugn av att höra naturens ljud?

Vore det roligt att lyssna på fågelsång mitt på arbetsdagen för att få energi för resten av dagen? Ladda då ner gratisapplikationen Lintujen Ääniä & Soittoäänet som erbjuder dig fågelsång och ringtoner. Applikationen fungerar i Android-telefonerna och -pekplattorna och kan laddas ner i Google Play-butiken.

Mera informatio n och tilläggsuppg ifter:

skogscentralen .fi/ evenemang

Föreläsning om generationsskifte 11.11 och 12.11 Böle, Helsingfors Vi berättar bland annat om hur skogsfastighetens generationsskifte sköts, hur dödsbon avvecklas, om samägd skog som ägarform och om aktuella beskattningsreformer.

www.minskog-kundtidning.fi

Skogsmässa 11–13.11 Mässcentrum, Helsingfors Skogscentralen bjuder på information om MinSkog.fi, skogsbeskattningens förändringar och Kemera-stöden. Läs mer om vårt program på metsakeskus.fi/ metsamessut.

Seminarium: Mer ut av energiveden 14.11 S:t Michel En översikt över hur skogsflis utnyttjas för energiproduktion just nu och i framtiden i Södra Savolax. Skogsägare och aktörer är välkomna.

9

Skogscentralen i din ficka Skogscentralens projekt Mobiilisti metsään, mobilt i skogen, strävar efter att göra utbildningsmaterial om användning och vård av skogen lättillgängliga för skogsägare via en ny mobilapplikation. Samtidigt vill man öka barns och ungas intresse för skogen.

Den huvudsakliga målgruppen är skogsägare, barn och unga, företagare, skogstjänstföretag, maskinföretagare och tjänstemän i skogsbranschen.

I helheten ingår också utbildningar, rådgivning och samarbete med skolor.

– Det är dagens melodi att brett och effektivt utnyttja applikationer samt gynna företagande i bioekonomibranschen, säger projektchef Eerika Tapio vid Skogscentralen.

Utvecklingsprojektet pågår i ett och ett halvt år. Det finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och sker i samarbete med Finlands 4H-förbund och yrkeshögskolan i Lappland.

40

miljoner

Älgar förstör 40 miljoner plantor om året. Mest skada orsakar älgen i björk- och tallplanteringar mitt i vintern och på vårvintern. Det går att försöka minska skadorna bland annat genom att reglera stammens storlek med jakt, genom att utföra plantskogsvård vid rätt tidpunkt och genom att styra djurens betande genom placeringen av slickstenar och användningen av skyddspreparat.

Uppskattningen bygger på de kalkyler som Skogscentralens ledande expert på skogsvård Markku Remes gjort.

SKOGSCENTRALEN SAMARBETAR MED AALTO-UNIVERSITETET

Evenemang

Skogscentralen kommer tillsammans med sina samarbetspartner på bioekonomiavdelningen på höstens Skogsmässa att samarbeta med Aalto-universitetets CHEMARTS-program och möbeltillverkaren Isku från Lahtis. Skogsmässan ordnas i Helsingfors 11–13.11.

På bioekonomiavdelningen hittar du förutom Skogscentralen också Jord- och skogsbruksministeriet, Forststyrelsen, Naturresursinstitutet, Lantmäteriverket, Finlands viltcentral och Livsmedelssäkerhetsverket Evira.

Det är magisterstuderanden Outi Mustonen vid Aalto-universitetet som har planerat avdelningen som en del av

10

Skogsskadeutbildning för skogsägare 15.11 Kuopio Skogsägare får lära sig om de vanligaste skogsskadorna som drabbar skogarna i Finland. Med hjälp av bildmaterial bekantar sig deltagarna med de skador som svampar, insekter, näringsbrist och däggdjur kan orsaka i skogen.

sina CHEMARTS-studier där design och kemiteknik kombineras. Avdelningen ska visa skogens många ansikten och här visas inhemskt designkunnande och material, engångsbruk undviks.

Förutom olika skogsrelaterade teman kan besökare på bioekonomiavdelningen bli bekanta med frågor som handlar om till exempel återvinning av näringsämnen, viltvård och den asiatiska långhorningen.

Vid Skogscentralens stånd kan du se uppgifter om din egen skog i MinSkog.fi och höra det senaste om förändringarna i skogsbeskattningen och om Kemera.

På fjolårets Skogsmässa prövade 250 skogsägare MinSkog.fi.

Skogsbeskattning Januari–februari 2017, flera orter Vi bekantar oss med grunderna i skogsbeskattningen och övar på att fylla i en skattedeklaration för skogsbruk och en periodskattedeklaration. Noggrannare information om plats och tid hittar du kring årsskiftet på skogscentralen.fi/ evenemang.

www.minskog-kundtidning.fi

Rekreationsbruk av enskild väg

Experten svarar

På vilket sätt kan rekreationsbruk av en enskild väg styras och begränsas?

N

Dikning och vattendrag Hur kan vi minska skogsdikningens belastning på vattendragen?

D

ikningen av torvmarker och försumpade momarker ökar skogens tillväxt men kan också öka belastningen av närsalter och och försura vattendragen partiklar fasta nedanför. Detsamma gäller markberedning när det är nödvändigt att leda ytvatten med fåror. Vattenvårdsåtgärder behövs på alla dikningsområden och det gäller att välja den mest ändamålsenliga metoden.

Erosionen kan vi minska genom att undvika dikesgrävning under vårflödet och ymniga regn eftersom det strömmande vattnet då lätt lösgör markpartiklar från det nygrävda diket. Humus och partiklar av fina jordarter kan vi fånga med slamfickor som grävs med minst 50 meters mellanrum i dikena och med slamgropar som är minst en kubikmeter stora och som grävs med ungefär hundra meters avstånd från

Markku Remes ledande expert på skogsvård Finlands skogscentral

Janne Uitamo ledande expert på skogslagstiftning Finlands skogscentral

varandra.

Vi kan rena det vatten som rinner ut från dikningsområdet genom att styra det till en våtmark, en sedimenteringsbassäng eller en kombination av dessa. Våtmarkerna anläggs så att man dämmer upp vatten på ställen där topografin tillåter det. Genom att gräva kan man öka vattenvolymen i en våtmark.

Vattnet från våtmarker och sedimenteringsbassänger leds ofta till det nedanför belägna vattendraget via ett översilningsområde. Vattnet silas då genom marken och växtligheten, vattnets strömningshastighet sjunker och det sprids jämnt ut på ett vidsträckt område. Vattnet kan också ledas från dikningsområdet direkt till översilningsområdet. Översilningsområden, våtmarker och sedimenteringsbassänger får inte anläggas på områden som är utsatta för översvämningar eftersom vattnet då spolar ut fasta Ställ frågor till partiklar som lagrats på områexperterna! det och delvis också växtlighet Sänd din fråga till adressen som håller på att brytas ner. minskog-kundtidning@ En skyddszon på minst skogscentralen.fi. Vi publicerar 5–10 meter längs vattendragen svar i den här spalten. förhindrar den belastning som skogsbruket medför. www.minskog-kundtidning.fi

ormalt går det inte att förbjuda eller begränsa användningen av en enskild väg för promenader, skidåkning, cykling eller ridning som allt är tillåtet enligt allemansrätten. I regel är det också tillåtet att köra på enskilda vägar med motorfordon, såvida det här inte har förbjudits eller begränsats med ett trafikmärke. För att få sätta upp ett trafikmärke eller en bom krävs tillstånd av kommunen.

Kommunens tillstånd krävs inte för tillfälliga trafikmärken som behövs på grund av något arbete som utförs vid sidan av vägen eller för att vägens skick kräver det.

På MinSkog-tidningens webbsida (metsaan-lehti.fi/sv/juristen_svarar/vad-skaman-gora-om-man-ill-forbjuda-utomstaendatt-kora-pa-en-enskild-vag) kan du läsa mer om vilka regler det finns i fall då delägarna i en enskild väg vill begränsa utomståendes rätt att använda den.

Om staten eller kommunen stöder väglaget eller delägarna tillsammans går det normalt inte att förbjuda att vägen används också av personer utanför väglaget. Om varje privat markägare som är delägare i vägen har getts Kemera-stöd förutsätter den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk som trädde i kraft 2015 att delägarna tillåter avgiftsfritt rekreationsbruk av vägen i tio år. Det betyder i praktiken att det blir omöjligt att begränsa trafiken på en väg som har stötts med Kemera-medel under den nya lagen. Rekreationsbruk kan under tio år efter utbetalningen av stödet begränsas bara i lägen som föreskrivs i lagen, bland annat för att förhindra skador på vägen eller för att garantera att skogsbrukstransporter kommer fram.

Det är ändå sällan användningen som orsakar problem på enskilda vägar utan parkeringen. Enligt vägtrafiklagen är det tillåtet att parkera på enskilda vägar. Fordonet får ändå inte stannas eller parkeras så att det orsakar fara för andra eller så att trafiken stoppas eller störs. Enligt terrängtrafiklagen får fordon utan markägarens tillstånd parkeras i omedelbar närhet av en väg om det är nödvändigt för att parkeringen ska kunna ske tryggt och det inte medför oskälig olägenhet för områdets ägare eller innehavare.

Om markägaren har gjort en parkeringsplats vid sidan av vägen är det markägaren som bestämmer hur området används. Om inga begränsningar finns kan också utomstående i regel utnyttja parkeringsplatsen förutsatt att det inte orsakar oskälig olägenhet.

Den olägenhet som parkering i terrängen orsakar måste avgöras från fall till fall.

11

text katriina liusjärvi bilder sami reivinen

En vill se hur den egna skogen ser ut på papper, en annan vill sköta allting elektroniskt och en tredje vill gå ut i skogen och titta på den med egna ögon.

Pertti Pasuri brukar göra det sistnämnda och använder också e-tjänsten MinSkog.fi.

Men nog har han också haft användning för en noggrannare skogsbruksplan.

Skogsdata blev

elektro

12

www.minskog-kundtidning.fi

Diskussionen fortsätter i webbtidningen!

niska www.minskog-kundtidning.fi

– Fyrhjulingen och pekplattan är mina viktigaste arbetsredskap, säger Pertti Pasuri.

13

Lassi Hakulinen, Skogscentralens kundrådgivare inom skogs- och naturvård, gav råd åt Pertti Pasuri kring användningen av MinSkog.fi.

I

I Pertti Pasuris hylla står en lång rad mappar fulla med skogsbruksplaner som gäller hans skog. De har gjorts upp för den 43 hektar stora skogsfastigheten i Juupajoki ända sedan Pasuris far flyttade till fastigheten i slutet av 1940-talet.

– Pappa fick en silvermedalj av Tapio för att skogarna alltid sköttes bra och för att han kunde visa att skogen växer, säger Pasuri.

Systematisk skogsvård och användning av skogen pågår fortfarande. Pasuri lät i våras göra en omfattande skogsbruksplan för de kommande tio åren eftersom den förra började bli föråldrad.

– Fastigheten har alltid haft en skogsbruksplan. Det var också en orsak till att jag lät göra en ny då den förra blev gammal. Det är bra att ha information när man funderar på hur man ska sköta skogen.

Den här skogsbruksplanen ser ändå ut att bli Pasuris sista. Från och med nu tänker han i huvudsak sköta sina skogsärenden via Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi.

– Jag tänker uppdatera skogsbruksplanens uppgifter i MinSkog.fi. Sedan är tjänsten det enda jag behöver.

Tjurarna trivs i skogsmiljön Pertti Pasuri känner sin egen skog bra.

En stor del av den var han med och plan14

77%

Av arealen på den privatägda skogen i Finland finns 77 procent tillgänglig i MinSkog.fi. Andelen ökar hela tiden.

terade och vårdade som barn och därför har han också ett starkt emotionellt band till skogen.

– Jag tycker om skogen och skogsarbete. Inte skulle det bli något av skogsvården annars.

Pasuri tror att det är viktigt för skogarna att skogsägarna är aktiva. På sin egen fastighet ser han fortfarande spåren efter sin far.

– När vi förflyttades hit från Karelen hade skogen huggits väldigt mycket. När generationsskiftet gjordes 1993 fanns här välmående ekonomiskog och mjölkkor.

Den fina skogen fick bli kvar men mjölkkorna byttes ut till köttboskap.

För nästan 20 år sedan flyttade de första highland cattle-nötkreaturen till gården.

De långhåriga djuren trivs bra här.

– I övrigt passar de bra in men i den nya skogsbruksplanen måste vi ta bort en hektar från skogsarealen eftersom djuren hade ätit upp så mycket av den att den inte längre kan kallas skog, skrattar Pasuri.

Highland-boskapen betar både på öppen mark och i skogen. Flocken består av 60–90 tjurar beroende på årstid.

– Pojkarna äter bara gräs. Dessutom har de tillgång till en mineralbehållare och en saltsten. Om jag gallrar bort små granar i skogen så får de äta upp dem.

Då får de också bra mineraler i sig. www.minskog-kundtidning.fi

Metoderna utvecklas från far till son

Bild: Ave Telkinen

När fastigheten Metsäoja övergick från far till son skedde det också en annan förändring än att mjölk blev till kött.

– Under pappas tid sköttes virkeshandeln som leveransförsäljning.

Nu samlar Pasuri själv in energived och utför gallring. Större avverkningar görs av någon utomstående.

– När jag anslöt mig till MinSkog.fi och delade med mig av uppgifter om min skog till branschens aktörer blev jag ganska snabbt kontaktad av ett litet företag som erbjöd sina tjänster.

Den gången valde Pasuri att sköta ärendet med skogsvårdsföreningen men han tycker att konkurrens är välkommet.

– Jag funderar alltid på virkeshandel och avverkningar från fall till fall. Därför är det bra för skogsägare att få in mer än ett erbjudande per arbete.

Om det handlar om ett arbete som omfattar till exempel en hektar kan man inte riktigt konkurrera med priset men det går alltid att konkurrera med god service.

E-tjänsten sparar pengar I e-tjänsten MinSkog.fi ser du kartor och flygfotografier samt uppgifter om möjliga naturobjekt i den egna skogen. Skogsdata i tjänsten visas per bestånd. De figurvisa avverknings- och skogsvårdförslagen är kalkyler. Dessutom ger tjänsten förslag på vård och skydd av skogsnaturen. Terrängbesök har gjorts bara på en del av figurerna.

Med hjälp av de skogsdata som visas i MinSkog.fi blir det lättare att besluta om åtgärder i skogen och när de ska utföras. Uppgifterna i tjänsten bygger på skogsvårdsrekommendationerna så skogsägarens personliga mål har inte beaktats.

Om skogsägaren vill specificera uppgifterna i MinSkog.fi så att de motsvarar dennes egna målsättningar kan denne låta till exempel ett skogstjänstföretag, en skogsvårdsförening eller ett skogsindustriföretag göra en skogsbruksplan. Priset på en skogsbruksplan varierar, ofta kostar det kring 15–20 euro per hektar.

Jord- och skogsbruksministeriet finansierar e-tjänsten MinSkog.fi och Finlands skogscentral upprätthåller den. Skogsägare använder tjänsten gratis.

Skogsbranschens aktörer kan också utnyttja tjänsten mot en avgift. Skogsägare kan ge sitt medgivande till att aktörer ser uppgifter om dennes skogsfastigheter och begära anbud på virkeshandel eller skogsvårdsarbete. Det här avgör skogsägaren alltid själv.

www.minskog-kundtidning.fi

15

– Pertti känner sin skog bra, säger Lassi Hakulinen.

Meddela verkställda arbeten Skogscentralen adderar automatiskt den uppskattade årliga tillväxten till beståndet i MinSkog.fi.

Användaren kan själv meddela Skogscentralen om åtgärder som utförts i skogen eller komma överens med tjänsteleverantören om att denne meddelar dem. Uppgifterna uppdateras också till exempel via anmälningar om användning av skog och Kemeraansökningar. En skogsbruksplan kan överföras till tjänsten. På det sättet är uppgifterna alltid aktuella.

16

– Dessutom tänker jag på det lokala.

Därför har jag under den senaste tiden främst sålt virke till den närliggande sågen.

Nu behöver skogen gallras på ett nio hektar stort område eftersom den drabbades av snöskada förra vintern.

– Det var roligt att se att exakt samma åtgärder föreslogs i MinSkog.fi och av skogsvårdsföreningen. Det skiljde 57 kubikmeter i prognosen för virkesproduktionen över tio år i förslagen.

Arbetet utförs av en professionell men först behövs Pasuris insats.

– Jag åker ut med fyrhjulingen i skogen och avlägsnar de minsta träden själv.

Skogsarbete är bra för själen.

Expert hjälper avgiftsfritt Pertti Pasuri loggade in på MinSkog.fi genast när det blev möjligt 2012. Han har hela tiden använt tjänsten men i våras bad han Skogscentralens kundrådgivare berätta mer om hur han effektivt kan utnyttja den. www.minskog-kundtidning.fi

– Rådgivningsbesöket var enkelt eftersom Pertti känner till sin skog så bra, säger Lassi Hakulinen, kundrådgivare inom skogs- och naturvård vid Finlands skogscentral.

Skogsägare som har tydliga mål men som är osäkra kring metoderna kan få mer ut av en skogsbruksplan. Då har ett proffs anpassat planen och de föreslagna åtgärderna enligt de värderingar som skogsägaren har.

– Den som gör skogsbruksplanen får tillgång till uppgifterna i MinSkog.fi och kan utnyttja dem. På det viset går planeringen snabbare och det blir billigare. Om det finns en färsk plan för

fastigheten kan den laddas in i tjänsten ovanpå våra uppgifter och tas i bruk, säger Hakulinen.

Pasuri besöker tjänsten ett par gånger i månaden.

– Det är så behändigt med pekplattan.

Jag loggar in mest för nöjes skull för att se uppgifterna och för att fundera på möjliga skogsvårdsarbeten.

Inga extra applikationer behövs för tjänsten. Du loggar in med dina egna bankkoder eller med ett mobilcertifikat.

– Pekplatta och fyrhjuling, det är skogsägarens viktigaste arbetsredskap, sammanfattar Pasuri. l

Skillnaderna mellan MinSkog.fi och en skogsbruksplan MinSkog.fi

Skogsbruksplan

Åtgärdsförslag presenteras figurvis och enligt skogens behov. Skogsägaren fattar själv beslut om åtgärder utgående från förslagen.

Åtgärdsförslag som beaktar skogsägaren mål.

Skogsägaren fattar beslut om åtgärder som genomförs utgående från förslagen.

Uppgifterna samlas in genom laserskanning och flygfotografering. 5–15 procent av förnyelseytorna och plantbestånden granskas i fältet.

Uppgifterna samlas ofta in i terrängen. Skogsdata kan med skogsägarens tillstånd utnyttjas i arbetet.

Skogscentralen uppdaterar uppgifterna med hjälp av Kemera-anmälningar och övrigt som skogsägaren anmäler eller begär att ska uppdateras.

En uppdatering av planen kräver en skild överenskommelse från fall till fall.

Skogscentralen adderar beståndets uppskattade årliga tillväxt och simulerar nya åtgärdsförslag.

Uppdatering kräver skild överenskommelse och alla aktörer kan inte erbjuda det.

Innehåller ingen sammanfattning av ståndortsklasser, utvecklingsklasser, virkesslag eller utvecklingsprognos för de kommande tio åren.

Innehåller en sammanfattning av ståndortsklasser, utvecklingsklasser och virkesslag samt en prognos för virkesutvecklingen under de kommande tio åren med de föreslagna skogsvårdsåtgärderna.

Skogsägaren kan sköta ärenden med Skogscentralen elektroniskt och berätta för valda aktörer att det finns arbetsobjekt.

Hos en del aktörer fungerar den elektroniska kommunikationen åt båda hållen. En del aktörer har bred beredskap att sköta skogsärenden elektroniskt.

Skogsägaren kan överlåta information till valda aktörer.

Rätten till uppgifterna i skogsbruksplanen förblir ofta hos organisationen som gör upp den eller en part som skilt beslutas om.

Elektronisk ärendehantering på nätet, möjlighet till att dela med sig av information och skriva ut den.

Skogsbruksplanen skrivs ofta ut men nästan alla tjänsteleverantör har också en elektronisk version.

Avgiftsfri för skogsägare.

Kostar, priset varierar mellan olika aktörer som erbjuder tjänsten.

www.minskog-kundtidning.fi

17

Skogen erbjuder

också hälsa

Naturturism blir allt populärare och vi får mer och mer vetenskapliga bevis på skogens hälsoeffekter. Hur kunde vi bättre engagera skogsägare i utvecklandet av naturturism och rekreationsbruk av skogen? Professor Liisa Tyrväinen vill gärna starta en diskussion kring det. text riitta nikkola bilder vesa tyni

F

orskningsprofessor Liisa Tyrväinen vid Naturresursinstitutet (Luke) växte upp bland sjöar och skog i Varkaus och funderade också på en karriär inom musiken. Efter studierna till forstmästare vid Helsingfors universitet förde skogsrelaterade klimatfrågor den blivande forstmästaren och forstdoktorn med sig.

Naturturismens och skogsnaturens inverkan på hälsan blev hennes forskningsdisciplin. Ämnena är allt mer aktuella. Efterfrågan på rekreations- och naturturism har ökat i takt med att urbaniseringen tilltar och hälsa och välfärd har blivit trendfrågor.

Skogens hälsofrämjande effekter går inte att förneka. Också en kort vistelse i skogen hjälper en att återhämta sig från stress, en halv timme är tillräckligt, säger Tyrväinen. Längre naturutfärder har större effekt.

– Japansk forskning visar att en längre skogsutfärd stärker motståndskraften förbättrar immuniteten mot sjukdomar. I naturen finns till exempel många nyttiga mikrober och vår kunskap kring de mångsidiga hälsofördelarna ökar hela tiden i takt med den forskning som görs, säger Tyrväinen.

Det är ganska individuellt om en person behöver stadsskog, park eller ödemark för att återhämta sig.

Urbana människor kanske inte känner sig trygga i skogen. För de här människorna behövs guidade 18

turer: om man inte känner sig trygg och inte vet hur man rör sig i skogen kan man inte heller uppleva avkoppling.

– Urbaniseringen syns som en förändring i miljövärderingarna. För en del stadsbor passar en park bra för avkoppling och kan räcka som naturupplevelse.

För många är det ändå inte tillräckligt. Därför ökar naturutfärder på landsbygden och besök i nationalparker snabbt i popularitet.

Japanerna i första ledet Tyrväinen har koordinerat ett forskningsprojekt som var ett samarbete mellan Japan och Finland där man studerade hur urbana miljöer och skog påverkar stressåterhämtningen. Från Finland deltog också Institutet för hälsa och välfärd (THL). Knappt hundra kontorsarbetande personer deltog i experimentet som utfördes i Helsingfors.

Studien utfördes i den relativt stora Alpparken nära Borgbacken och i de norra delarna av Centralparken.

Som kontrollområde hade man Helsingfors kärncentrum. Under en 45 minuter lång vistelse i de olika områdena mättes hur försökspersonernas sinnesstämning förändrades och hur blodtrycket, stresshormonerna och pulsen påverkades.

– Den urbana miljön minskade inte stressen, snarare tvärtom. De båda naturmiljöerna gav snabb återhämtning, i Centralparken var återhämtningen med www.minskog-kundtidning.fi

Liisa Tyrväinen är professor i rekreationsanvändning av naturen och naturturism vid Naturresursinstitutet Luke.

– Skogens hälsofrämjande effekter går inte att förneka, säger forskningsprofessor Liisa Tyrväinen. www.minskog-kundtidning.fi

19

LIISA TYRVÄINEN • D en första arbetsplatsen var A. Ahlström Ab:s skogsavdelning i Varkaus.

• Blev forstmästare från Helsingfors universitet 1988.

• Miljöplanerare på Maa ja vesi Oy. • Doktor i forstvetenskap vid Joensuu universitet 1999, ämnet för avhandlingen var det ekonomiska värdet på de urbana skogarnas immateriella nytta.

• Forskare och lärare vid Helsingfors och Joensuu universitet.

• Professor finansierad av Skogsforskningsinstitutet Metla, Lapplands universitet och Forststyrelsen 2005–2014.

• Forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet (Luke) sedan 2015.

• Medlem i Forststyrelsens styrelse.

• Två barn, har musik och segling som hobbyer.

– Avsikten är att komma överens om en årlig kompensation för att områdets landskapsoch rekreationsvärde bibehålls. en del mått mätt något snabbare än i Alpparken. Effekterna är i någon mån individuella.

Varför görs studierna just i samarbete med japanerna?

– Också i Japan förekommer mycket stressrelaterade sjukdomar som utbrändhet och depression. Japan är ett väldigt urbaniserat samhälle och japanerna har länge studerat de effekter skogen har på hälsan som ett samarbete mellan forstvetenskap och medicin. Samarbete över vetenskapsgränserna på det här området är i Asien mycket vanligare än för européer eller nordbor.

Turister stöder vård av skogsnaturen Vård av skogslandskap och speciellt strävan efter att undvika slutavverkning orsakar ofta ekonomiska förluster för skogsägare. Som en lösning har man föreslagit en modell för handel med landskaps- och rekreationsvärde där också markägarna får ta del av de intäkter som turismen ger. Luke har i Kuusamo utrett möjligheterna och förutsättningarna för det här som en del av NEWFOREX-projektet, finansierat av Europeiska kommissionen.

– Avsikten är att komma överens om en årlig kompensation till markägaren för att området under en viss tid sköts så att landskaps- och rekreationsvärdet bibehålls eller ökar.

Turisterna skulle till exempel betala en euro per övernattning för att finansiera det här. Företagaren eller någon annan aktör skulle då kunna utnyttja området för företagsverksamhet inom turismen. Enstaka avtal mellan turismföretagare och skogsägare har gjorts på olika håll i landet men en bredare tillämpning fattas, säger Tyrväinen.

Modellen passar i områden där det finns gott om turister och där turismen ger ett tillräckligt stort kassaflöde. Till exempel i Kuusamo utnyttjas flera tiotals markägares mark 20

för turism. En euro är en liten summa för en turist men det skulle växa till en betydande summa i en fond. Från fonden skulle sedan markägarna ersättas för de förluster som de lider av som en följd av att rekreations- och landskapsvärden bevaras.

– Enkäter utförda i Kuusamo visar att utländska turister är beredda att betala mest för vård av skogslandskapet och bevarandet av den biologiska mångfalden, men också finländare förhåller sig i huvudsak positivt. Lukes enkät visar att också markägarna är intresserade. Det är viktigt hur de ekonomiska förlusterna kompenseras men också hur avtalsvillkoren ser ut.

Det handlar om ett frivilligt avtalssystem som utgår från marknaden. Inget speciellt område upprättas och systemet hotar inte allemansrätten. Modellen skulle hjälpa att definiera gränsen mellan kommersiellt användande av naturen och nyttjande av allemansrätten och konflikterna skulle minska.

– Vackra landskap och natur är viktigt för turisterna.

Skogsägarna har också olika mål. En del vårdar redan nu sina skogar för många olika ändamål medan en bra ekonomisk vinst är huvudsaken för andra. Det är ändå klart att skogsägarna vill ha ekonomisk kompensation.

Också Skogscentralen har tillsammans med Tapio utvecklat stigar där skogens hälsoeffekter tas till vara. De så kallade METSO-hälsostigarna har gjorts i samarbete med lokala markägare och företagare. Hälsostigarna tar besökaren förbi olika naturobjekt och de har anlagts i närheten av företag och gårdar som erbjuder upplevelser och rekreation. Stigarna är cirka två kilometer långa. Längs dem finns sex till tio punkter där det är meningen att besökaren ska stanna och till exempel slappna av, lyssna på sina egna tankar eller bara uppleva naturen. www.minskog-kundtidning.fi

atT böja trä

Kemera - bra dräng, dålig husbonde

L

agen om finansiering av hållbart skogsbruk, Kemera, har under den senaste tiden orsakat väldigt mycket känslor, diskussioner och möten. Kemera erbjuder privata skogsägare en möjlighet att få stöd av staten för sina skogsvårdsarbeten. Också i år är summan som delas ut 63,7 miljoner euro. Statsstödet till de privata skogarna har redan i över ett halvt århundrade fungerat som olja i skogsvårdsmaskineriet.

Ett av problemen med Kemera anses vara den ansökan som måste lämnas in innan arbetet kan påbörjas. Under den gamla Kemera-lagen betalade Skogscentralen oftast ut de stöd som inte kräver en förhandsansökan på mindre än två veckor. Det är bara ett drygt år sedan dess.

För skogsägarna är väl förhandsansökan inget problem? Skogsägaren fyller i en ansökan om vård av plantbestånd till Skogscentralen och inleder arbetet i skogen. När arbetet är gjort lämnar skogsägaren in en anmälan om verkställande och väntar på pengarna.

Det tar ändå åtta till tio månader från att ansökan lämnas in till att stödet betalas ut. Det här är inte rätt och måste åtgärdas. Förutom det dubbla pappersarbetet är det beklagligt att finansieringsansökningarna har så många brister. Det är beundransvärt hur enträget och vänligt Skogscentralens projektsekreterare och andra projekthandläggare tiotals tusen gånger har orkat ringa upp pappersansökningarnas uppgörare för att få uppgifter som krävs för att man ska kunna behandla ansökan.

Ansökningsstoppet som trädde i kraft i våras var förstås ett harmfullt bakslag. Men tre gånger mer ansökningar för vård av plantbestånd och vård av ungskog hade då lämnats in jämfört med ett normalt år.

Stoppet har orsakat en rädsla för att arbetet i skogen ska ta slut. Det är säkert rättfärdigat men uträkningar visar att mycket arbete ändå ligger gömt någonstans. Värst är ändå den brist på tillit som ansökningsstoppet orsakar. Kanske förbereds stora ansökningar nu i väntan på att ansökningar igen ska tas emot av rädsla för ett nytt ansökningsstopp.

Kemera har också kritiserats för att det lockar till att utföra arbeten på fel tidpunkt. Ett sådant tankesätt är som att säga att det är chokladens fel att man är överviktig.

Kemera är en bra dräng men en dålig husbonde. Det vore bra att så snabbt som möjligt få beslut om hur fortsättningen för den nuvarande lagen ser ut. Osäkerheten inför framtiden gör det svårare både för aktörerna och för Skogscentralen att utveckla sin verksamhet och det får också den bästa drängen att se mycket sämre ut än i verkligheten. Det är nog dags att kavla upp ärmarna och börja arbeta.

Förhandsansökan är väl inget problem?

u?

Vad tycker d

fortsätter i Diskussionen MinSkog: en ng ni tid webb .fi -kundtidning www.minskog

www.minskog-kundtidning.fi

YRJÖ NISKANEN expert på finansiering och granskning, beredskapschef Finlands skogscentral

21

n a l o k s s d r å v S kogs

Kolla hur din skog ser ut under ytan!

Mykorrhizan hjälper träden att växa Rotsystemet fäster trädet till växtunderlaget och tar upp vatten och näringsämnen från marken. Dessutom fungerar det som lednings- och lagringsvävnad. I finrötterna lever mykorrhizan som är en livsviktig kumpan för träden och som också ger mat åt oss. text ANNIKKA SELANDER teckningar ESSI KUULA

S

kogsträdens rötter består av mångåriga, långa och förvedade grövre rötter och kortlivade finrötter.

De grövre rötterna fäster och stabiliserar trädet i marken. De bildar också ett ledningsnätverk mellan trädens krona och finrötterna. De rötter som är tunnare än 2 millimeter i diameter kallas för finrötter. De allra tunnaste rötterna med en diameter på mindre än en millimeter bildar upp till 90 procent av rötternas totala längd. Träden tar upp vatten och näringsämnen i huvudsak med hjälp av finrötterna.

Finrötterna börjar växa på våren när solen har värmt upp marken och de fortsätter att växa långt in på hösten. Så här samlar trädet ett näringsförråd för tillväxten följande vår. Åldern på en enskild finrot varierar från några veckor till några år och det uppstår hela tiden nya. Eftersom finrötterna förnyas i snabb takt härstammar en stor del av skogsmarkens organiska massa från döda och förmultnande finrötter.

Hjälper trädet få näring Finrötternas spetsar har vanligvis ombildats till rotspetsar med mykorrhiza. Mykorrhiza är ett samspel mellan under-

22

jordiska svamptrådar och trädens rötter och båda parterna har nytta av denna samlevnad. Svamparna hjälper trädet att ta upp näringsämnen och vatten och får i utbyte kolhydrater och andra produkter från trädens ämnesomsättning. Detta kallas för symbios.

Mykorrhizan uppstår genom att svampsporer som finns i marken aktiveras när en rot växer förbi. Näringsämnena rör sig inte mot rötterna utan rötterna och svamptrådarna i dem måste tränga sig fram i jorden på jakt efter näring. Så här skaffar sig träden de näringsämnen de behöver i våra näringsfattiga skogsmarker.

Mykorrhizan effektiverar trädens näringsupptag genom att de markant ökar rötternas areal. Svamptrådarna bildar nätverk som kallas mycel och som breder ut sig på ett vidsträckt område och tränger sig in i ännu mindre markhåligheter än vad finrötterna förmår. Mykorrhizan kan också förlänga finrötternas livstid. I skogsmarken finns enorma mängder av rotspetsar med inneboende mykorrhiza. Till exempel i en granskog på lundartad mo finns det över en miljon stycken per kvadratmeter i ett ytlager på 15 cm.

www.minskog-kundtidning.fi

Rötterna och svamptrådarna måste växa ut mot näringen.

Ovanpå marken konkurrerar träden om ljus och utrymme men under ytan kan de samarbeta. De grövre rötterna på olika träd av samma trädslag kan växa samman och även svamptrådarna kan förena olika träd.

Trädens rötter växer nära markytan. Granen har det ytligaste rotsystemet och björkens rötter växer djupare än granens och tallens rötter. Största delen av tallens rötter växer på 8–13 centimeters djup.

Trädens finrötter täcks av en filt som bildats av svamphyfer. Skogsträden tar upp näring med hjälp av den här mykorrhizan. Mykorrhiza är en specialiserad form av symbios mellan träd och svamp där båda parter har nytta av samspelet.

Finrötterna bildar ett tätt nätverk i marken och tillväxten kan vara större än trädens tillväxt ovan mark. Enligt en tumregel sträcker sig rotsystemet inklusive finrötterna lika långt ut från trädet som trädet är högt.

www.minskog-kundtidning.fi

23

n a l o k s s d r S kogsvå Tallen sokcuhlle graneenklara int utan sig rhiza. mykor

Trattkantarell

+

Svamparna har inget klorofyll och därför kan de inte framställa kolhydrater genom fotosyntes. När de växer in i finrötterna får de tillgång till det kol som trädet framställt. Samlivet gagnar båda parter.

Mykorrhizan äter sten Mykhorrizan klarar av att frigöra speciellt kväve och fosfor från markens organiska föreningar. Mykorrhizan bryter också ner proteiner och använder dem som kvävekälla. En del mykorrhizasvampar kan få sten att förvittra och sedan forslar de mineraler till trädet. De äter sten genom att främja utsöndringen av organiska syror i närheten av rötterna.

Forskning visar att mykorrhizasymbiosen också hjälper träden att få en större stresstolerans mot torka.

24

De grövre rötterna på olika träd kan växa ihop med varandra och således förmedla vatten och näring från det ena trädet till det andra. Rotkontakterna mångdubblas tack vare mykorrhizorna eftersom också svamptrådarna förenar olika träd med varandra. Ovan markytan konkurrerar trädindivider av samma trädslag med varandra men nere i marken kan trädens rötter bilda ett nätverk som tar upp näringsämnen för hela beståndet.

exempel soppar, kremlor och riskor. Dessa svampar är alltså viktiga mykorrhizasvampar för träden.

Till exempel karljohanssvamp, trattkantarell, svart trumpetsvamp, aspriska och fårticka lever i symbios med granen. I granskogen växer också den dödligt giftiga vita flugsvampen.

I tallskog hittar du smörsopp och sandsopp. Övriga följeslagare till tallen är pepparriska och goliatmusseron. Du kan också hitta trattkantarell i tallskog med tjockt mosstäcke.

Kantarellen lever i symbios med björken. Exempel på andra svampar i närheten av björkar är grönkremla och skäggriska.

Den giftiga röda flugsvampen växer också tillsammans med björken.

Allteftersom forskningen framskrider hittar man hela tiden nya former av symbios. Ett och samma träd kan ha flera olika svamparter i sina finrötter. Man har också konstaterat att artsammansättningen ändrar med trädets ålder.

Matsvampar växer upp De mikroskopiskt tunna svamptrådarna och mycelet nere i marken lever dolda för våra ögon. Bekanta är däremot deras fruktkroppar, av vilka många hör till våra vanligaste skogssvampar och är läckra matsvampar. Viktiga familjer är till

Läs mera: Metsämaa ja sen hoito. Eino Mälkönen (red.)

Skogsforskningsinstitutet. 2003.

Puolet metsän kasvusta maan alla. Heljä-Sisko Helmisaari ja Kirsi Makkonen. Tidningen Metsäntutkimus. 2002.

www.minskog-kundtidning.fi

Kolla hur din skog ser ut under ytan!

Smörsopp

Barrskogskarljohan

+

Skogens organismer Producenterna använder energin från solljuset för att framställa den näring som de behöver och de är alltså självförsörjande. Tillverkningsprocessen kallar vi fotosyntes, och endast de gröna växterna och en del mikrober klarar av det här.

Konsumenterna är beroende av den biomassa som producenterna bygger upp. De använder andra organismer som näring.

Också nedbrytarna är beroende av andra. De bryter ner död organisk massa och använder det som näring.

Nedbrytare är svampar, bakterier och smådjur. Deras roll är att sönderdela det organiska materialet så att näringsämnena igen blir tillgängliga för växternas rötter.

I skogen är barr, löv och döda träd det viktigaste materialet som ska brytas ner. Svamparna är de viktigaste nedbrytarna.

Svamparnas betydelse i skogsekosystemet är också i övrigt livsviktig eftersom flera vanliga svamparter bildar mykorrhiza i trädens finrötter. De förbättrar betydligt trädens upptagning av vatten och näring och ökar därmed trädens tillväxt. Mykorrhizan är ett livsvillkor för skogens tillväxt.

www.minskog-kundtidning.fi

+ Många av svamparnas fruktkroppar hör till våra vanligaste skogssvampar och de är läckra matsvampar.

Kantarell

+

25

text teija aaltonen bilder sander vill, teija och timo-pekka aaltonen

Vad krävs det av en naturfotograf? Tålamod att fördjupa sig i naturens skönhet. En förmåga att förmedla känslan i ett ögonblick. De är de viktigaste egenskaperna enligt den här unga mästarfotografen.

Fånga naturen

PÅ BILD

4H-företagaren

…

• är 13–28 år ga mmal.

• kan driva sitt företag ensam, med en kompis ett större gäng. eller med • beslutar själv vad företaget sä ljer.

• beslutar själv hur länge och nä r man jobbar: nå nu och då, året gon timme runt eller under sommarsäsong • får hjälp av en en. handledare, av 4H -föreningen, av tagarnas guide 4H-föreoch på företaga rkurs för unga.

• tjänar pengar på företaget, fö rsäljningen kan 50–7000 € om ligga på året.

• kan i senare st udier få studiep oäng för att ha företagare. verkat som • är automatisk t medlem i 4H-fö reningen.

• får vara med i tävlingen där år ets 4H-företaga • får ett digitalt re utses. märke som visar att man är 4H-fö retagare.

Lätt att starta: 4H -företaget exist erar formellt frå dagen då 4H-fö n den retagaren fyller i blanketten om get grundas och att företalevererar den til l den lokala 4H-fö en. Den närmas reningte 4H-föreninge n hjälper dig kom om du är intress ma igång erad av företaga nde.

Ytterligare infor ma Sommarföretaga tion www.fs4h.fi/om/medlemsk ap ndets kampanjsid a: https://yritao / pitienaa.fi/ 26

www.minskog-kundtidning.fi

E

Populär hobby

Du kan till exem pel börja med att fotografer a fåglarna på bakgården.

En långsmal figur med ryggsäck på ryggen traskar med långa kliv ner för en regnvåt stig i en sluttning i en lundskog. Forsens dån blir allt tydligare och ljudet dränker de sporadiska fågelkvittren den här sensommardagen. Salobon Sander Vill är 16 år gammal och marscherar som den vana naturmänniskan han är mot den brusande forsen Latokartanonkoski i Bjärnå medan han spanar efter bra fotograferingsvinklar.

Naturen är en källa till lugn och avslappning för den unge mannen, men han har alltid kameran med sig. Vill går första året i gymnasiet och tjänar pengar på att fotografera under sommarveckosluten. Kalendern är redan fullbokad med bröllopsfotograferingar ända fram till 2019 för den här proffsfotografen som har varit 4H-företagare i ett år.

Intresset för att fotografera föddes under en bildkonstlektion i skolan. Uppdraget var då att granska ett specifikt objekt ur flera vinklar och Vill skötte uppdraget med en lånad kamera eftersom han inte ännu hade en egen. Med en pocketkamera värd 50 euro förevigade han sin nyfödda lillasyster i olika situationer, på olika platser och i olika ljus. Intresset blev till kunskap och kännedom om hur kameran fungerar.

– Idérik, ivrig, flexibel, punktlig, ansvarsfull.

Dessutom måste man orka ha den tunga kameran hängande runt halsen eller liggande i händerna i flera timmar i sträck, säger Vill om de egenskaper som arbetet kräver. Samma egenskaper behövs enligt Vill också när man fotograferar natur, men den som bara fotograferar som hobby kan förstås ha en mer avslappnad inställning till det hela.

Alla behöver också mål och drömmar. Vill skulle gärna fånga en lofamilj på bild. Utrikes är det vintriga motiv som intresserar: den hotade snöleoparden och isbjörnen.

Höstflykt. – Jag hade observerat svanarna på andra sidan sjön en längre tid tills sju av dem flög iväg.

Det var en sagolik stund!

www.minskog-kundtidning.fi

Positiv attityd och tålamod Naturfotografering är ingen hobby för den otålige.

Visst kan man med god tur få till stånd en bra bild genom att bara rusa ut i skogen men i regel är det inte bra att ha bråttom. Naturen lär människan att ha tålamod och belönar med sin skönhet dem som har lärt sig att stanna upp.

Det gäller också att göra sig av med sin bekvämlighet eftersom korpen som landar i grantoppen mitt i ödemarken inte nödvändigtvis poserar för dig i närheten av en stig. Det krävs rätt sorts attityd och bra fysisk kondition för att orkar släpa den tunga ryggsäcken med all utrustning och stativet med sig i svår terräng och omväxlande väder.

– Jag rör mig mycket i naturen på min fritid och samtidigt spanar jag efter lämpliga bildmotiv och vyer. Jag kan besöka samma ställe många gånger.

Ljuset förändras konstant beroende på årstid så det 27

I Sander Vills ryggsäck finns utrustning av Canon och Tamron.

Till vänster proffskameran EOS 1DX med ett 100-400 teleobjektiv.

Resten från vänster till höger: ett 24-70 normalobjektiv, ett 16-35 vidvinkelobjektiv och ett 70-200 teleobjektiv. Dessutom ett extra batteri, en blåsbälg och ett minneskort.

lönar sig att gång på gång studera ljusförhållandena och bildvinklarna, säger Vill.

Det är också bra att lyssna på väderleksrapporterna men å andra sidan ska man inte låta vädret stoppa en. Också när det regnar kan man ta fina bilder. Vädret kan också förändras snabbt under en och samma dag så det är ingen orsak att stanna hemma. Erfarna naturfotografer klär sig ändamålsenligt i alla väder och tar med sig mat och dryck. Den gamla klyschan gäller fortfarande: det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.

När Vill fotograferar hjortar kan han sitta och vänta på dem i sex timmar. En del naturfotografer läser en bok medan de väntar men Vill njuter av vyn och fågelsången. Att inte göra något i det annars så hektiska livet lugnar. Vill fotograferar oftast ensam eftersom minsta lilla ljud stör lugnet i naturen och skrämmer bort djuren men ibland är det roligt att vandra i skogen med kompisar.

Tekniken kan inte ersätta visionen Det lönar sig alltid att satsa på tekniken, men det räcker inte. En kvalitetskamera är ett bra hobbyredskap men i slutändan 28

Att inte göra något i det annars så hektiska livet lugnar.

är det fotografens vision som avgör hur bra bilden blir.

– Det är väsentligt att man lyckas fånga en unik stund eller stämning. För mig är det viktigt att förmedla till tittaren den stämning som rådde när jag fotograferade. Till exempel en morgonstund när solen går upp, dimman lättar och tranorna hörs på avstånd.

Ibland tar det en stund att få till den perfekta bilden.

– På min webbplats finns en bild tagen i Tykö nationalpark som föreställer svanar som flyger i dimman i soluppgången.

Jag besökte platsen i flera veckor tills jag lyckades med fotografiet (bilden finns på förra uppslaget).

Vill säger att de bästa fotograferingstidpunkterna är morgon och kväll, den vackraste tiden är en timme före och efter soluppgången. Då kan man fånga det vackra ljuset, dimma, skuggor. Under en solig och vacker dag är ljuset alltför hårt och jämnt, det blir bättre bilder i mer extrema förhållanden.

– Jag brukar kalla förberedelserna inför naturfotografering läxor. Man vänjer sig vid all planering och det blir till sist en bra rutin som gynnar slutresultatet. www.minskog-kundtidning.fi

– Torvmarker är väldigt vackra och dimmiga på hösten. När man promenerar på dem glömmer man allt annat. Där finner man ro, säger Vill.

VILLS RÅD FÖR ATT KOMMA IGÅNG 1. Du behöver inte köpa den dyraste kameran och inte ens en ny. Ofta går det att hitta en helt okej använd kamera som någon säljer. Vill rekommenderar systemkamera eftersom en naturfotograf måste kunna ställa in kameran själv och också byta lins. Ofta lider nybörjare av att bilden blir skakig.

Ett stativ hjälper och med en tidsutlösare skakar inte kameran av att man trycker med fingret på utlösaren heller.

2. I takt med att hobbyn utvecklas kan det bli aktuellt med en ny kamera. Före det lönar det sig att fundera på vad man helst fotograferar. Är det landskap, fåglar eller makromotiv?

3. Landskapsfotografering är enligt Vill det enklaste och kräver minst av utrustningen. Däremot behöver man en makrolins för att fotografera insekter och växter på nära håll. Fågelfotografering kräver vana och erfarenhet och den bästa och dyraste utrustningen: en bra kamera med mycket bra optik och möjlighet till att ta flera bilder i serie.

Vill rekommenderar att nya hobbyfotografer lämnar fågelfotograferingen tills de har lite mer erfarenhet.

4. En ny systemkamera med en tjock användarhandbok får även den ivrigaste hobbyfotografen att tappa intresset.

Knapparna, inställningarna och detaljerna är oändliga. Vills råd är istället att ta en sak i taget och fotografera samma motiv med olika inställningar. Till exempel kan du ta en sten och fotografera den på olika platser och i olika ljus och i www.minskog-kundtidning.fi

en anteckningsbok notera hur de manuella inställningarna påverkade bilden.

5. Slutartid och bländare är väsentligt att kunna. Det gäller att ha klart för sig hur relationen mellan exponeringstid, bländare och ISO eller känslighet ser ut. Vad händer om du ändrar slutartiden? Med kort slutartid ser man de enskilda vattendropparna i forsande vatten, med en lång slutartid ser vattnet ut som en mjölklik massa, förklarar Vill.

6. Det finns olika kortkurser i fotografering som kan vara en bra början för en hobbyfotograf och det lönar sig också att lära sig bildbehandling. Traditionellt är ett naturfotografi ”äkta”, det vill säga det ser ut som verkligheten. Ändå finns det inget som hindrar dig från att skapa konstverk där himlen är rosa och hjorten blå. Naturen inspirerar och matar fantasin!

7. Internet är fullt av nyttig information för hobbyfotografer.

I Facebookgruppen Valokuvaajan neuvola får man råd och stöd av andra som har fotograferandet som hobby och i Valokuvaajan Showroom kan man ladda upp sina bilder och få råd. På Youtube finns också bra videor med tips och råd.

Sander Vills webbplats: sandervillphotos.wix.com/homepage FB Sander Vill Photos. Kom också ihåg de här: www.utinaturen.fi, www.luontokuva.org, www.prolk.fi

29

text Anne Penttilä bilder iStockphoto

Torkad mat i ryggsäcken Hurdan mat lönar det sig att ta med sig på en några dagar lång fotvandring? När allt ska bäras med är det viktigast att maten väger så lite som möjligt. Kom ihåg att du förbrukar mycket mer energi än normalt när du vandrar.

Det lönar sig att ta med så lite vatten som möjligt, speciellt om det längs rutten finns platser där det går att fylla vattenflaskan. Allt ätbart är bra att förbereda så att det bara är att tillägga vatten.

Ute i skog och mark tillreder du den varma måltiden med ett utfärdskök eller över öppen eld. Gröt, soppor och stuvningar är bra vandringsmat. Råvarorna är grötflingor, snabbpasta och -nudel, potatismospulver, linser, sojakross, torkade grönsaker, svampar och frukter.

Pulversoppor kan du krydda enligt egen smak. Du kan till exempel ha i kött eller malet kött som du har torkat hemma. Knäckebröd väger mindre än annat bröd och energistänger, choklad och nötter fungerar bra som mellanmål eller efterrätt.

Kom också ihåg att packa ner salt och kaffe eller te och vid behov socker eller sötningsmedel. Om utfärden är tänkt att kulminera i korvgrillning eller stickbullar vid lägerelden så tar du med det som behövs.

Kom ihåg att packa maten i lätta påsar som ryms i ryggsäcken och förvara tändstickorna i en vattentät ask!

30

Torka köttfärs 1. Du kan to rka köttfärs i en vanlig ugn, i en varmluftsugn eller i en tork ugn. I en vanl ig ugn tar proces sen längst tid och i en to rkugn går det snabbast. An vänd malet kö tt med så lite fe tt som möjlig t eller torka feta re kött så nära vandringen so m möjligt för att undvika att fe ttet härsknar .

2. Krydda kö ttfärsen och stek det i smulor el ler små bitar i en stekpann a så att det överflödiga va ttnet och fett et försinner.

3. Lägg kött färsen på hus­ hållspapper på en ugnsplåt i ett tunt lager, ställ ugnen på 50 grader och lämna luckan lite öppen om det är en vanl ig ugn. En varm luftsugns luck a kan vara stän gd.

4. Torka tills köttfärsen är knap­ rig, cirka 10–1 2 timmar. www.soopa.fi

www.minskog-kundtidning.fi

Korsord

Lösningen på korsordet finns på www.minskog-kundtidning.fi/korsord

Ge respons på tidningen och vinn

ETT UTFÄRDSKÖK!

Att svara går snabbt och lätt!

skogscentralens kundtidning

2 | 2016

7

tips för naturbilden

PekPlattan är skogsägarens viktigaste redskaP

Sköt Kemera-ären den i MinSkog.fi

skogsägare Liisa Tyrväinen vill att rism ska gynnas av hälsotu

Välmående från skogen uhana – smycken av björk

Svamparna hjälper träden

att växa

Du kan svara på läsarenkäten inom en månad efter att tidningen har kommit ut. Alla som svarat delar i utlottningen. Priset lottas ut 2.1.2017. Vi meddelar vinnaren personligen.

Bland alla som svarat lottar vi ut ett inhemskt utfärdskök av Tervatonttu och en 2,3 liter stor lägergryta av Muurikka. Paketet är värt cirka 80 euro.

www.minskog-kundtidning.fi

1. Logga in på adressen www.mcipress.fi/ metsaan 2. Mata in sifferserien 677522 3. Nu kan du besvara frågorna genom att klicka på Sänd.

Lycka till i utlottningen!

Uppdatera dina kontaktuppgifter – och få aktuell information samt tips på skogs- och naturvård från Skogscentralen Nyhetsbre vet kommer ut 6 gång er om året

S

kogscentralen ger ut sin kundtidning också på webben, på adressen www.minskog-kundtidning.fi. Vi sänder ett nyhetsbrev om webbtidningen MinSkog sex gånger om året till alla skogsägare som har gett oss sin e-postadress för kommunikation. Vi uppdaterar webbtidningen med nya artiklar regelbundet.

Den tryckta kundtidningen kommer ut två gånger om året, ett nummer på våren och ett på hösten. Den tryckta kundtidningen sänder vi till varierande skogsägargrupper.

Utöver nyhetsbrevet om webbtidningen Min Skog ger vi ut infobrevet MinSkog.fi till dem som beställt e-tjänsten.

Uppdatera din e-postadress och prenumerera på våra nyhetsbrev eller avbeställ prenumerationen på vår webbplats: skogscentral.mailpv.net Skogscentralen upprätthåller ett register över kontaktuppgifterna till de privata skogsägarna i Finland för myndighetsverksamhet och kommunikation.

31

Gör Kemera-anmälan om verkställande i tjänsten Har du ansökt om Kemera-stöd för tidig vård av plantskog eller vård av ungskog, och det är dags att anmäla att arbetet har utförts? I tjänsten MinSkog.fi är det enkelt att göra anmälan.

1.

2.

3.

Logga in i tjänsten med egna bankkoder eller mobilcertifikat på adressen www.minskog.fi.

4.

Fyll i begärda uppgifter om figuren.

Välj Skicka anmälan om verkställande enligt Kemera-lagen i fältet Ärenden på start-sidan.

Ange finansieringsbeslutets nummer, välj ägandeform och skogsfastighet. Välj rätt figur eller rita upp området på kartan och spara. Välj arbetsslag för figuren. Klicka på Fyll i figuruppgifter.

5.

Fyll i kontaktuppgifterna, kontrollera och skicka in anmälan om verkställande.

Din anmälan sparas i tjänsten och du hittar den under fliken Ärenden.

DIREKTIV FÖR HUR DU FYLLER I ANSÖKAN HITTAR DU UNDER LÄNKEN ANVISNINGAR UPPE PÅ VARJE SIDA.