E. Möjliga kringverksamheter

Sammanfattningsvis är bedömningen att Vindpark Utposten 2 kommer vara en företagsekonomiskt attraktiv investering och att projektet kommer uppvisa en god samhällsekonomisk lönsamhet med stor samhällsnytta. Detta bekräftas även genom inlett samarbete med Iberdrola.

E. Möjliga kringverksamheter

Sökanden avser undersöka förutsättningarna för att genomföra olika, för Östersjön och miljön, positiva kringverksamheter om Vindpark Utposten 2 anläggs. Genom detta förfarande vill Sökanden dels tillföra miljövänliga, hållbara och lokala arbetstillfällen och dels underlätta för omställning till ett fossilfritt samhälle genom att samarbeta med andra aktörer och vidta andra åtgärder. En ytterligare viktig drivkraft för anläggandet av Vindpark Utposten 2 är att bidra till att Östersjön om möjligt kan få bättre förhållanden. Genom att förhindra bottentrålning inom vindkraftsparken kan ökat fiskebestånd förväntas samt bidrar till ökning av blåstång och andra bottenlevande växter som skadas vid bottentrålning. Om förutsättningar för kringverksamheter bedöms finnas kommer särskilda ansökningar att upprättas för respektive tillkommande verksamhet. En väsentlig förutsättning för dessa kringverksamheter är att tillstånd för Vindpark Utposten 2 erhålls. Detta avsnitt avser att informera om andra verksamheter vilka kan medföra ytterligare positiva effekter för miljö och människor, och ska ses som en avsiktsförklaring för dessa. I vårt grannland Norge ska den här typen av information om andra verksamheter, som kan följa av den ansökta verksamheten, uppges vid tillståndsansökningar. Goda kringverksamheter anses där stärka ansökan. Generellt kan tilläggas om CO2 utsläpp i Sverige att, förutom utsläpp till följd av elproduktion, sker utsläpp av växthusgaser framförallt från transporter och från olika industriverksamheter. Genom att satsa på infrastruktur och fossilfria drivmedel kan privatbilismen och tunga transporter bli fossilfria. Vätgas och batterier är viktiga som drivkraft för miljöanpassade transporter. De kan också möjliggöra lagring av el. Sökanden undersöker möjligheter att omvandla delar av producerad el från Vindpark Utposten 2 till vätgas. Vätgasen kan sedan lagras och användas inom industri och för transporter. Utöver användning av vätgasen i sig så skulle vätgassystem kunna användas till att balansera det svenska elnätet. För att diskutera vätgasens roll i samhället anordnade Sökanden HÖGBOMÖTET 1.0 i Högbo utanför Sandviken den 16 mars 2018.

Figur 12. Foto: Birgitta Govén Sveriges Byggindustrier på HÖGBOMÖTET 2.0.

HÖGBOMÖTET 2.0 hade temat biffen. Bilen, Bostaden Å Börsen. For a Sustainable future. Då samlades ca 70 deltagare från många olika bolag, organisationer, högskolor och kommuner.

Figur 13. Foto Maria Brolin från HÖGBOMÖTET 2.0. 2019 då fantastiska Vivas Kumar kom från Kalifornien och delade sina erfarenheter som upphandlare på Tesla Battery Team i Nevada innan han började forska på Stanford mm.

Sandvikens kommun anlade den fjärde vätgasmacken i Sverige efter Stockholm, Göteborg och Malmö. I denna region där Vindpark Utposten 2 planeras finns således kunskap och en drivkraft att ställa om. Uttrycket Green Coast Gävleborg myntades inför HÖGBOMÖTET 1.0 för att visa vägen och bekräfta redan pågående hållbara verksamheter i Gävleborg med exempelvis den etablerade elvägen vid Hofors-Sandviken, Sandvikens vätgasmack och det progressiva miljöarbete som drivs i regionen där havsbaserad vindkraft med dess sidoverksamheter kan bli ett positivt inslag.

Figur 14. Foto Maria Brolin Badge-band, på HÖGBOMÖTET 1.0

Bolaget Svea Vind Offshore har suttit med en representant i styrelsen för Vätgas Sverige för att kunna förverkliga omställning till hållbart samhälle där vätgas är en viktig faktor. En viktig parameter för hållbart samhälle är att elproduktion kan utföras med hög stabilitet och låg variabilitet. För detta är det viktigt att el kan lagras då vi rör oss mot ett mer varierande elsystem. För längre tids lagring så kan el lagras via vätgas. För kortare tids lagring så kan el lagras via batterier. Etablerade batterifabriker i framtiden (i Finland, i Skellefteå) kan förväntas behöva underentreprenörer och samarbetspartners av olika slag. Nyetablerade anläggningar för produktion av batterier men också datacenter kan förväntas behöva stora mängder energi. Svea Vind Offshore AB har av Energimyndigheten i september 2020 blivit utsedda som strateginod för att vätgas. Syftet med strateginoden är att med fokus på demonstration, genomförande och multidisciplinära samarbeten identifiera tekno-ekonomiskt hållbara lösningar för att påvisa potentialen med vätgasens roll i ett fossilfritt energisystem. Detta för att lokalt och nationellt inspirera, starta upp, och visa på nya affärsmöjligheter i ett framtida hållbart samhälle. Förslag från marknadsaktör har inkommit till Sökanden om att utveckla metod för att återföra syre till syrefattiga bottnar i Östersjön. I vätgasproduktionen är den andra stora produkten syrgas. Syrgas används av sjukhus, i blekningsprocesser inom pappers massaindustri och kan kanske syresätta bottnar i Östersjön. Det finns förutsättningar att också använda syrgasen som bildats när vätgas har producerats av el från Vindpark Utposten 2. En producent av stora mängder el kan bidra till att laddningsstationer för elfordon och vätgasmackar för transporter som drivs med vätgas, förverkligas. Sökanden skulle här kunna vara en facilitator, som ser till att hållbar verksamhet initieras samt skapa kluster där kunskap samlas och samarbeten där idéer kan förverkligas. Laddningsstationer och vätgasmackar kommer att behövas på många ställen längs Sveriges kust och Sökanden levererar gärna el och vätgas dit från havsbaserad förnybar el. Ska vi klara av att ställa om till ett hållbart samhälle så kommer vi att behöva såväl elbilar som går på såväl batterier som vätgas och bränsleceller. El producerad vid till exempel projekt Utposten 2 skulle kunna ladda elbilarna som dels kör lokalt och även de som kör förbi på E4an utmed kusten.

Figur 15. Foto Maria Brolin. Bolagets Teslor visar vägen utan diesel eller bensin.

Gravitationsfundament är en realistisk bottenförankring då havsbottens förutsättningar vid Svealand är lämpliga för det. Havsbotten består av stora delar morän och hård yta, med endast undantagsvis sand. Sökanden har därför sedan flera år inlett underökningar och diskussioner med olika aktörer för att förverkliga en tillverkningsplats för fundamentstrukturer vid kusten. Detta skulle kunna ske vid Norrsundets hamn där goda förutsättningar finns för ändamålet. Betong- och cementindustrier ställer om och blir miljövänligare, med minskade utsläpp, så Sökanden strävar efter att, tillsammans med Iberdrola, kunna bidra till att skapa flera hållbara arbetstillfällen vid en sådan produktionsenhet. Havsbaserad vindkraft kommer att etableras i större omfattning i Östersjön varför fundamentstillverkning kommer efterfrågas. Musselodling är något som Sökanden tror kommer bli viktigt i framtiden. Konsumtionen av musslor kan förväntas öka som livsmedel och musslor bidrar dessutom till ett renare vatten. Musslor renar stora mängder vatten varje minut. Sökanden är öppen för eventuella samarbeten gällande också musselodling i Östersjön. Salinitet, temperatur, vattenflöden, strömmar och vågor påverkar var musselodling är lämplig och inte.

Figur 16. Flera bolag som tecknat PPA, Bryssel, okt 2017, Wind Europe evenemang. Foto: Maria Brolin.

Det finns planer på fler datacenter i Sverige. Dessa behöver stora mängder el. Elhandelsavtal, PPA (power purchase agreement) kan slutas med stora konsumenter av el.

Figur 17. Mätboj, Källa: https://www.su.se/ostersjocentrum.

Det skulle, enligt professor emeritus Lena Kautsky, Stockholms Universitets Östersjöenhet, kunna vara intressant att använda ett etablerat havsbaserat vindkraftverk som mätstation för vindförhållanden samt som bas för instrument som studerar vattenförhållanden kontinuerligt över året. Här skulle anläggningarna både kunna bidra som en plattform samt elförsörjning för dessa studier. Inkluderat med tillsyn av automatiska mät-bojsystem och därmed bidra till forskning om hur vattenmassorna rör sig i området, strömmar på olika djup, salthalt, temperatur, syre och förekomst av alger (genom att mäta klorofyll). Det finns få stationer ute till havs som mäter kontinuerligt och därmed finns ett klart behov av denna information. Både för olika forskningsprojekt och möjligen också för SMHI. Askölaboratoriet har en