iii. Fladdermöss

den artificiella strukturen. Denna effekt kallas för reveffekt och är störe vid gravitations- och fackverksfundament än vid monopilefundment. Detta har visat sig locka sälar till vindkraftsparker, då de erbjuder bra möjlighet till jakt. Reveffekten kan därför sägas vara positiv för sälar. Det finns inget som tyder på en negativ effekt på gråsälar eller andra sälar från vindkraftparker under driftsfasen. Snarare verkar de dra nytta av reveffekten och kan tänkas jaga i området. Den negativa effekten på gråsäl och vikare av en vindkraftpark i drift på Utposten 2 kan alltså förväntas vara marginell, men en positiv effekt kan uppstå i form av ökade möjligheter till jakt för sälarna i området.

Worst case scenario (WCS) Worst-case scenario i detta fallet är en design med monopile- eller fackverksfundament då anläggningen av dessa innebär ett högre ljud än alternativen. En design med flera mindre verk bör också innebära en högre påverkan än en design med färre större, detta då anläggningsarbetet och ljudet kommer pågå under en längre tid vid anläggningen av en park med fler verk. Worst-case scenario för driftsfasen är en design med monopilefundament, detta då dessa genererar högst driftljud. Detta bör dock främst påverka vikare. Gråsälar förväntas inte höra driftljudet ovan bakgrundsljudet. Vikare förväntas undantagsvis, om alls, i området.

Föreslagna skyddsåtgärder Innan påbörjandet av det dagliga anläggningsarbetet startar, kan metoder för att skrämma/repellera individer i närområdet användas. En metod som rönt framgång är användandet av sälskrämmor. Inför en eventuell pålning kommer även ramp-up att användas.

Slutsats miljökonsekvenser Utifrån de skyddsåtgärder som föreslås görs den sammanfattande bedömningen att konsekvenserna för säl, under anläggnings- och avvecklingsskedet, som små. Under driftskede bedöms konsekvenserna för att sälarna påverkas som obetydliga.

iii. Fladdermöss

Miljökonsekvenser

Naturvårdskonsult Gerell har gjorde bedömningen avseende påverkan på fladdermöss, rapporten återfinns som Bilaga 5. Den fladdermusart som skulle kunna uppträda inom det aktuella området under höstflyttningen är trollpipistrellen som beskrivits i avsnitt 6H. Merparten av fladdermössens flyttningsrörelser under hösten sker utefter kusterna, troligen för att tillgången på insekter är större här i jämförelse med inlandet. Trollpipistrellens sydvästliga sträckriktning gör att arten med all sannolikhet följer den svenska ostkusten på sin väg söderut utan att avvika från kustlinjen. På basis av relaterade kunskaper om fladdermössens rörelsemönster inom området bedömer Naturvårdskonsult Gerell att effekterna på fladdermusfaunan till följd av etableringen av en