iii. Utsläpp till luft

teoretiskt spridas mer oregelbundet vid fundamenten än på öppet hav. Detta kan medföra att vågfältet blir något brokigare vid vindparken. Vågorna påverkas på liknande sätt av att Utposten 2 är ett grundområde.

På läsidan av vindparken är vindarna något reducerade, här avtar därför våghöjden. I tidigare studier har effekten uppskattats till ca 10 % dämpning av våghöjden vilket för typiska förhållanden medför några centimeters skillnad i våghöjd. Effekten uppstår dock utanför vindparksområdet på så pass stort djup att vågornas betydelse för bottenmiljön redan är liten.

Vindkraftverken bedöms inte påverka vågförhållandena i området annat än ringa.

Isförhållanden Isförhållandena över grundet kommer troligtvis att påverkas då drivande is bryts sönder mot de enskilda vindkraftverken för att sedan ansamlas i större utsträckning än det normalt gör i området idag. Denna påverkan förväntas intill fundamentens omedelbara närhet och på de grundare partierna av bankarna. Därmed berörs endast en liten, och redan välexponerad andel av grundets totala yta.

Isens påverkan på grundet bedöms inte bli större efter en etablering av vindparken.

Föreslagna skyddsåtgärder Vindkraftverkens konstruktion, oavsett fundamentstyp eller avståndet mellan vindkraftverken, bedöms vara tillräcklig för att minimera risken för förändringar i cirkulation och vågförhållanden. Några ytterligare skyddsåtgärder bedöms inte vara aktuella.

Vindkraftverken kommer att vara utrustade med isbrytande konstruktioner som minskar islasterna. På så sätt minimeras ansamlingar av is runt fundament.

Sammanlagd bedömning Totalt sett bedöms konsekvenserna för områdets oceanografi som obetydliga då den planerade verksamheten utgör en ytterst liten del av den totala ytan.

iii. Utsläpp till luft

Byggnation och avveckling Under anläggningsskedet och avvecklingsskedet för vindparken sker utsläpp till luft främst från de fartyg och maskiner som används under anläggningsarbeten och etablering av vindkraftverk samt från transporter till och från etableringsplatsen. Även vid avveckling av vindparken antas de fartyg och maskiner som används ge upphov av utsläpp till luft. Då den bästa tekniken ska användas och då även sjöfarten ställer om så kan utsläppen från båtar vara mindre om några år redan sedan andra drivmedel än fossila kan användas. Fartyg drivs av olika drivmedel och diesel, LNG (flytande naturgas), batterier eller vätgas är alla möjliga drivmedel. Beroende på vilket drivmedel kommer utsläpp till luft variera.

Drift Baserat på kunskap om vindkraftverk av den aktuella storleken samt kännedom om vind och produktionsförutsättningar i Södra Bottenhavet beräknas elproduktionen för Utposten 2 bli ca 1,8 TWh per år.

Vindkraft är en förnybar resurs som producerar ren el och inte genererar några utsläpp under drift. Siemens Gamesa har gjort en LCA (livscykelanalys) för sin 8 MW offshore vindkraftverk vilken visar att efter ca 7,4 månader har ett vindkraftverk producerat den energimängd som det går åt för att tillverka och transportera vindkraftverket. Vindkraftverk nyttjar energin i vinden och kräver därför inte att begränsade naturtillgångar exploateras för tillförsel av bränsle eller liknande.

Verksamheten innebär tillförsel av ny elkraft som ersätter annan kraft. Miljövärdet av detta kan beräknas på olika sätt. Valet av miljövärderingsprincip har avgörande effekt på resultaten eftersom det i de svenska och nordiska elproduktionssystemen är stor skillnad mellan medel- och marginalel. Nedan finns en kort beskrivning av principerna som används och hur de bör tillämpas. Siffrorna är från Elforsk, Miljövärdering av el – med fokus på utsläpp av koldioxid

− Dåtid: Ser man till den historiska produktionen av el så kan man beräkna utsläppen från den ”medelel” som använts. Variationen mellan Sverige (10 kg CO2/MWh), Norden (58 kg

CO2/MWh) och EU (415 kg CO2/MWh) är stor. Siffrorna beskriver endast de historiska utsläppen och är olämplig som beslutsunderlag när det gäller åtgärder som påverkar den framtida elmarknaden. − Nuläge: I varje enskilt ögonblick ersätts den el som för tillfället är dyrast att producera. Detta kallas ”marginalel”. Marginalelen kan utgöras av kolkondenskraft eller andra kraftkällor. Med hjälp av modellsimuleringar går det att göra beräkningar med god precision.

Miljövärderingen av marginalel varierar från ca 400 kg CO2/MWh vissa år till ca 750 kg

CO2/MWh andra år. − Framtid: För att beskriva en framtida situation måste en stor mängd samverkande faktorer vägas in, t ex handeln med utsläppsrätter. I dagsläget är priserna på CO2 mycket låga vilket innebär större miljönytta med ny utsläppsfri produktion genom t ex vindkraft.

Miljövärderingen bedöms till ca 600 kg/MWh.

Tabell 13. Miljövärdering/utsläppsbesparing per år samt under driftstiden (30 år) till följd av tillförsel av elkraft, baserat på produktion vid Utposten 2.

Tillförsel av el Nuläge - låga marginalutsläpp

Nuläge - höga marginalutsläpp Framtid - låga priser på CO2

1,8 TWh/år

720 000 ton CO2 54 TWh/drifttiden 21 600 000 ton CO2 1 350 000 ton CO2 40 500 000 ton CO2 1 080 000 ton CO2 32 400 000 ton CO2

Konsekvenserna för utsläpp till luft bedöms som obetydliga, eller till och med positiva då vindparken leder till minskade utsläpp av växthusgaser och försurande ämnen genom att den ersätter el som producerats av fossila bränslen och genom att den kan ge drivmedel (genom el till batterier och produktion av vätgas) till transporter som innan går på fossilt.

Förnybar elproduktion från havsbaserad vindkraft är en möjliggörare för omställning och minskade luftutsläpp vilket är alldeles nödvändigt för minskade fossila luftutsläpp vilka negativt påverkar klimatet enligt bland annat FN:s Klimatpanel, IPCC.

Skadeförebyggande åtgärder Vid anläggningsskedet och framtida avvecklingsskedet liksom under driftskede kommer om möjligt fartyg och metoder väljas där utsläpp till luft minimeras. Detta kan exempelvis genomföras genom att vätgas, LNG eller batteridrivna fartyg väljs.

Sammanvägd bedömning Sammanfattningsvis bedöms påverkan på utsläpp till luft som obetydliga eller positiva.