ii. Marina däggdjur (säl

På mjuka bottnar där kabeln eventuellt ”spolas” ned sker en påverkan på de organismer som lever exakt där det fysiska ingreppet sker, på samma sätt som en nedgrävning av en kabel på land påverkar de daggmaskar som befinner sig där grävningen sker. Storleken på den påverkade ytan i relation till den totala ytan av mjukbottnar i havsområdet är extremt liten. Påverkan av konsekvenserna bedöms som små.

Sammanfattande konsekvenser för marina miljön Under anläggningsskedet kan mängden suspenderat material i vattenmassorna öka i samband med anläggandet av fundament och kabelförläggning. Detta kan skada bottenlevande djur direkt till exempel genom att fastsittande djurarter täcks över och kvävs, eller indirekt genom att försämra överlevnaden för alger vilka i sin tur är viktiga för många djur. Risken för sådan påverkan kan därför förväntas vara störst i delar av interna kabelnätet och blir lokala på de grunda delarna av Utposten 2området där botten huvudsakligen består av sten, block och grus. Påverkan till följd av nedläggningen av landanslutningskabeln bedöms som små.

Under driftskede kan vindkraftverken ha en viss påverkan på de lokala strömförhållandena, vilket i sin tur kan påverka rörelser och suspension av bottensediment. Då avståndet mellan fundament är stort förväntas detta inte ge märkbara konsekvenser.

Påverkan under avvecklingsskedet är jämförbar med påverkan under anläggningsskedet.

Utifrån ovanstående bedöms konsekvenser för marina miljön sammantaget bli små.

Föreslagna skyddsåtgärder Om pålningsarbete kommer ske kommer det föregås av ramp-up och sälskrämmor. Om pålningsarbete förekommer inom lekperioden för sill, skarpsill och tånglake kommer ljuddämpande åtgärder vidtas.

ii. Marina däggdjur (säl) Miljökonsekvenser Medins har gjord bedömningen av påverkan på säl. Deras rapport återfinns i Bilaga 3.

Påverkan på säl under anläggnings- och avvecklingsskede Under anläggningsskedet är det framför allt ljudet som anses påverka sälar, dels i form av anläggningsljud så som pålning och arbete på botten, och dels i form av ökad båttrafik till anläggningsplatsen. Av dessa ljud är pålningsljuden som associeras med monopile- eller fackverksfundment de högsta. Studier har visat att det vid pålningsljud föreligger risk för temporära och i vissa fall permanenta hörselskador hos knubbsälar som befinner sig i närområdet (avstånd på mellan 4 och 17 km) . Värt att notera är dock att knubbsälar har bättre hörsel än gråsälar, gråsälar hör inte ljud under 1 000 Hz medan knubbsälar hör ljud från 100 Hz . Vikare och knubbsälar har dock likanande hörsel. I detta område för Utposten 2 finns uteslutande gråsäl. Studier visar även att sälar inom en 25 km radie från en vindkraftspark störs av ljudet, och sältätheten i sådana områden minskar under pålning. Denna minskning uppstod däremot bara under själva pålningen, och sältätheterna återgick till det normala två timmar efter att ljudet tystnat. Även om just dessa studer gjorts på knubbsäl har likande effekter setts även på gråsäl, där det vid

byggandet av en vindkraftpark i Danmark sågs en minskning av antalet sälar i ett skyddsområde 10 km från konstruktionsplatsen. Inte heller där såg man några långtidseffekter av ljudet, utan efter byggnationen återgick antalet sälar till det normala. Vid gravitationfundament förekommer också ljud, framför allt från förberedande arbete på botten, även om dessa ljud inte är lika höga som vid pålning. Marina däggdjur kan reagera även på dessa ljud genom att lämna området, men störningen anses inte vara hög och djuren återkommer snart efter att ljudet upphört. Det finns studier som visar att gråsälar snabbt vänjer sig vid ljud, även höga sådana, och kan lära sig att anpassa sitt beteende, till exempel genom att lyfta huvudet ur vattnet för att undvika höga ljud. Det finns sammanfattningsvis inga studier som visar att ljudet från anläggningsskedet skulle orsaka långvariga konsekvenser för sälar. De sälgrund som finns i området ligger på ett större avstånd än de 25 km inom där man observerat att sälar störs av pålningsljud förutom för Lövgrunds rabbar som har ett avstånd på 24 km. Projektområdet ligger heller inte lika nära som sälskyddsområdet i Danmark (avstånd på 10 km) där inga långvariga konsekvenser kunde ses av pålningsljud. Man kan förvänta sig viss störning på enskilda sälar som befinner sig i närområdet, och eventuellt en viss tillfällig minskning av antalet sälar på de allra närmaste sälgrunden. Men inget tyder på att det skulle kunna förekomma långsiktiga konsekvenser på sälar av byggnationen av en vindkraftpark på Utposten 2. Negativ påverkan på individnivå kan minskas genom att använda ramp-up av ljudet eller sälskrämmor innan arbetet startar, detta för att ge sälar som befinner sig i närområdet en chans att flytta sig och undvika hörselskador. Detta gäller främst för vikare som hör bättre än gråsälar, och vikare bedöms endast finnas i området med enstaka individer. De sälar som befinner sig inom påverkansområdet förväntas flytta sig tills den störande verksamheten upphör. Inget tyder på att anläggningen skulle innebära långsiktiga effekter. Avvecklingsskedeen kan behandlas på samma sätt som anläggningsskedet, även om ljudnivåerna troligen är mindre då detta inte inkluderar pålning.

Påverkan på säl under driftskedeen Möjlig påverkan från en vindkraftspark i drift inkluderar buller och ljud från vindkraftsverken, elektromagnetsika fält samt reveffekter. Ett vindkraftverk i drift orsakar buller som fortplantar sig i vattnet via fundamenten. Högst ljud orsakas av monopilefundament, vars ljud kan uppfattas av knubbsälar och därmed också vikare upp till ett avstånd på 20 km från vindkraftverket. Men trots att dessa sälar kan uppfatta ljud från vindkraftverk i drift finns det inget som tyder på att ljudet orsakar förflyttning. Gråsälar som inte hör ljud under 1 000 Hz förväntas inte höra en vindkraftspark i drift då ljudet dränks av bakgrundsljudet. Vid vindkraftsparken i Nysted i Danmark sågs ingen påverkan på den närliggande sälpopulationen under det första året vindkraftsparken stod i drift. Studier av gråsäl och knubbsäl från aktiva vindparker i Nederländerna och Storbritannien visar att sälar snarare än att undvika vindkraftsparkerna aktivt söker upp dem. Det finns inga studier som tyder på en negativ effekt på sälar från vindkraftverkens driftljud. Även om sälarna hör ljudet verkar de inte finna det så störande att de undviker platser där vindkraftparker är placerade. Det finns hittills väldigt få studier på hur elektromagnetiska fält påverkar marina däggdjur, och de som genomförts har inte kunnat visa någon påverkan. Det får därför antas att sälar inte påverkas av de elektromagnetiska fälten från kablar associerade med en vindkraftspark. En vindkraftspark innebär att nya hårda strukturer tillförs till parkområdet i form av exempelvis fundament och erosionsskydd. Detta ökar mängden hårdbottenstrukturer i området, vilket ger större yta för fastsittande organismer att settla på och leder till en aggregering av fisk och bottenlevande djur kring