På mjuka bottnar där kabeln eventuellt ”spolas” ned sker en påverkan på de organismer som lever exakt där det fysiska ingreppet sker, på samma sätt som en nedgrävning av en kabel på land påverkar de daggmaskar som befinner sig där grävningen sker. Storleken på den påverkade ytan i relation till den totala ytan av mjukbottnar i havsområdet är extremt liten. Påverkan av konsekvenserna bedöms som små. Sammanfattande konsekvenser för marina miljön Under anläggningsskedet kan mängden suspenderat material i vattenmassorna öka i samband med anläggandet av fundament och kabelförläggning. Detta kan skada bottenlevande djur direkt till exempel genom att fastsittande djurarter täcks över och kvävs, eller indirekt genom att försämra överlevnaden för alger vilka i sin tur är viktiga för många djur. Risken för sådan påverkan kan därför förväntas vara störst i delar av interna kabelnätet och blir lokala på de grunda delarna av Utposten 2området där botten huvudsakligen består av sten, block och grus. Påverkan till följd av nedläggningen av landanslutningskabeln bedöms som små. Under driftskede kan vindkraftverken ha en viss påverkan på de lokala strömförhållandena, vilket i sin tur kan påverka rörelser och suspension av bottensediment. Då avståndet mellan fundament är stort förväntas detta inte ge märkbara konsekvenser. Påverkan under avvecklingsskedet är jämförbar med påverkan under anläggningsskedet. Utifrån ovanstående bedöms konsekvenser för marina miljön sammantaget bli små. Föreslagna skyddsåtgärder Om pålningsarbete kommer ske kommer det föregås av ramp-up och sälskrämmor. Om pålningsarbete förekommer inom lekperioden för sill, skarpsill och tånglake kommer ljuddämpande åtgärder vidtas.
ii.
Marina däggdjur (säl)
Miljökonsekvenser Medins har gjord bedömningen av påverkan på säl. Deras rapport återfinns i Bilaga 3. Påverkan på säl under anläggnings- och avvecklingsskede Under anläggningsskedet är det framför allt ljudet som anses påverka sälar, dels i form av anläggningsljud så som pålning och arbete på botten, och dels i form av ökad båttrafik till anläggningsplatsen. Av dessa ljud är pålningsljuden som associeras med monopile- eller fackverksfundment de högsta. Studier har visat att det vid pålningsljud föreligger risk för temporära och i vissa fall permanenta hörselskador hos knubbsälar som befinner sig i närområdet (avstånd på mellan 4 och 17 km) . Värt att notera är dock att knubbsälar har bättre hörsel än gråsälar, gråsälar hör inte ljud under 1 000 Hz medan knubbsälar hör ljud från 100 Hz . Vikare och knubbsälar har dock likanande hörsel. I detta område för Utposten 2 finns uteslutande gråsäl. Studier visar även att sälar inom en 25 km radie från en vindkraftspark störs av ljudet, och sältätheten i sådana områden minskar under pålning. Denna minskning uppstod däremot bara under själva pålningen, och sältätheterna återgick till det normala två timmar efter att ljudet tystnat. Även om just dessa studer gjorts på knubbsäl har likande effekter setts även på gråsäl, där det vid 145
