Vindpark Utposten 2 - Miljökonsekvensbeskrivning by SveaVindOffshore

Innehållsförteckning 1) Icketeknisk sammanfattning ............................................................................................................... 7 A. Miljömål .......................................................................................................................................... 7 B. Alternativutredning ......................................................................................................................... 7 C. Vindpark Utposten 2 - lokalisering, omfattning och utformning .................................................... 8 D. Områdesbeskrivning ....................................................................................................................... 9 E. Miljökonsekvenser......................................................................................................................... 10 i.

Anläggningsskedet................................................................................................................. 10

ii.

Driftskedet ............................................................................................................................. 10

iii.

Avvecklingsskedet ................................................................................................................. 10

F. Miljökvalitetsnormer ..................................................................................................................... 10 2) Administrativa uppgifter .................................................................................................................... 12 A. Anläggningen ................................................................................................................................. 12 B. Verksamhetskod ............................................................................................................................ 12 C. Rådighet ........................................................................................................................................ 12 D. Sökande ......................................................................................................................................... 13 E. Projektgrupp .................................................................................................................................. 15 i.

Svea Vind Offshore AB........................................................................................................... 16

ii.

Teknisk beskrivning ............................................................................................................... 16

iii.

Vindförhållanden och nyttobedömning ................................................................................ 17

iv.

Miljökonsekvensbeskrivning ................................................................................................. 17

Ljudberäkning ........................................................................................................................ 17

vi.

Fisk, marinbiologi, undervattensmiljö och bottenförhållanden............................................ 17

vii.

Fågel .................................................................................................................................. 18

viii.

Fladdermöss ...................................................................................................................... 18

ix.

Marina däggdjur/Säl .............................................................................................................. 18

Yrkesfiske/fritidsfiske ............................................................................................................ 18

xi.

Sjöfart .................................................................................................................................... 18

xii.

Visualisering, synbarhetsanalys ......................................................................................... 18

xiii.

Marinarkeologi .................................................................................................................. 18

3) Bakgrund och syfte ............................................................................................................................ 19 A. Syfte och avgränsningar ................................................................................................................ 19 B. Klimatförändringar ........................................................................................................................ 20 C. Teknikutveckling ............................................................................................................................ 23 D. Ekonomi och samhällsnytta .......................................................................................................... 26 E. Möjliga kringverksamheter............................................................................................................ 29 1

F. Miljömål ......................................................................................................................................... 34 i.

Begränsad klimatpåverkan .................................................................................................... 34

ii.

Hav i balans samt levande kust och skärgård........................................................................ 35

iii.

Ett rikt växt- och djurliv ......................................................................................................... 35

iv.

Giftfri miljö ............................................................................................................................ 36

Frisk luft ................................................................................................................................. 36

vi.

Bara naturlig försurning ........................................................................................................ 36

vii.

Ingen övergödning ............................................................................................................. 36

viii.

Säker strålmiljö .................................................................................................................. 37

ix.

God bebyggd miljö................................................................................................................. 37

4) Lokaliseringsutredning ...................................................................................................................... 38 A. Andra vindparker i Sverige och EU ................................................................................................ 38 B. Alternativ lokalisering.................................................................................................................... 38 i.

Behov av utbyggnad av vindkraft .......................................................................................... 39

ii.

Översiktlig screening ............................................................................................................. 40

iii.

Skräddarsydd screening ........................................................................................................ 45

iv.

Detaljerad analys ................................................................................................................... 45

C. Alternativ utformning/omfattning ................................................................................................ 46 D. Nollalternativet ............................................................................................................................. 48 5) Vindpark Utposten 2 ......................................................................................................................... 50 A. Placering ........................................................................................................................................ 50 B. Utformning .................................................................................................................................... 52 i.

Vindkraftverk ......................................................................................................................... 52

ii.

Fundament ............................................................................................................................ 54

iii.

Elnät, Anslutning.................................................................................................................... 56

iv.

Vindmätning .......................................................................................................................... 58

C. Antal vindkraftverk ........................................................................................................................ 58 D. Tidplan........................................................................................................................................... 59 i.

Detaljprojektering och byggnation ........................................................................................ 59

ii.

Avveckling .............................................................................................................................. 62

6. Områdesbeskrivning och planförhållanden ...................................................................................... 63 A.

Områdesbeskrivning.................................................................................................................. 63

Maringeologi ............................................................................................................................. 64

Djup ....................................................................................................................................... 64

ii.

Geofysiska förhållanden/substrat ......................................................................................... 65 Oceanografiska förhållanden .................................................................................................... 79 2

Temperatur och salthalt ........................................................................................................ 79

ii.

Siktdjup .................................................................................................................................. 80

iii.

Vattenstånd ........................................................................................................................... 80

iv.

Strömmar............................................................................................................................... 80

Vågor ..................................................................................................................................... 81

vi.

Vattenkvalité ......................................................................................................................... 83

vii.

Isförhållande ...................................................................................................................... 83

Riksintressen, skyddade områden och Natura 2000-områden ................................................. 87 i.

Riksintresse vindbruk ............................................................................................................ 87

ii.

Riksintresse kommunikation ................................................................................................. 87

iii.

Riksintresse yrkesfiske ........................................................................................................... 87

iv.

Riksintresse totalförsvaret .................................................................................................... 87

Riksintresse rörligt friluftsliv samt friluftsliv.......................................................................... 89

vi.

Riksintresse naturvård ........................................................................................................... 89

vii.

Riksintresse kulturmiljövård .............................................................................................. 89

viii.

Natura 2000 ....................................................................................................................... 92

ix.

Naturreservat ........................................................................................................................ 95

Djur- och växtskyddsområden ............................................................................................... 96

xi.

Kulturreservat, kulturhistoriska värdekärnor ........................................................................ 96

Planer....................................................................................................................................... 100 i.

Översiktsplan ....................................................................................................................... 100

ii.

HaV Havsplanering .............................................................................................................. 100

Bottenflora & bottenfauna ...................................................................................................... 101

Fisk ........................................................................................................................................... 103 i.

Lekande fisk ......................................................................................................................... 105

Marina däggdjur ...................................................................................................................... 106

Fåglar ....................................................................................................................................... 107 i.

Rastande och övervintrande fåglar ..................................................................................... 108

ii.

Flyttande fåglar ................................................................................................................... 110

Fladdermöss ............................................................................................................................ 111

Landskap .................................................................................................................................. 111

Marinarkeologi ........................................................................................................................ 112

Fartygstrafik......................................................................................................................... 113

Yrkesfiske & fritidsfiske ........................................................................................................... 117 i.

Yrkesfiske ............................................................................................................................. 117

ii.

Fritidsfiske ........................................................................................................................... 120 3

7. Miljökonsekvenser .......................................................................................................................... 121 i. A.

Metodik ............................................................................................................................... 121 Befolkning och människors hälsa ............................................................................................ 123

Boende längs med kusten ................................................................................................... 123

ii.

Rekreation och turism ......................................................................................................... 129

iii.

Skyddade områden enligt miljöbalken (MB) ....................................................................... 134

Djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap och biologisk mångfald i övrigt ............... 135 i.

Marina miljön ...................................................................................................................... 135

ii.

Marina däggdjur (säl) .......................................................................................................... 145

iii.

Fladdermöss ........................................................................................................................ 147

iv.

Fåglar ................................................................................................................................... 148

Mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö .................................. 149 i.

Maringeologi ....................................................................................................................... 149

ii.

Oceanografi ......................................................................................................................... 149

iii.

Utsläpp till luft ..................................................................................................................... 150

iv.

Vattenkvalitet ...................................................................................................................... 152

Landskapsbild ...................................................................................................................... 152

vi.

Kulturmiljö på land .............................................................................................................. 164

vii.

Marinarkeologi ................................................................................................................ 165

Hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt ........................................... 165

Annan hushållning med material, råvaror och energi............................................................. 166

Andra verksamheter ................................................................................................................ 166 i.

Fartygstrafik......................................................................................................................... 166

ii.

Yrkesfiske ............................................................................................................................. 170

iii.

Fritidsfiske ........................................................................................................................... 171

iv.

Luftfart ................................................................................................................................. 172

Försvaret.............................................................................................................................. 172

Säkerhet................................................................................................................................... 172

8. Kumulativa effekter ......................................................................................................................... 175 i.

SyM analys ........................................................................................................................... 175

ii.

Ljud ...................................................................................................................................... 179

iii.

Landskapsbild ...................................................................................................................... 181

iv.

Fåglar ................................................................................................................................... 190

Fladdermöss ........................................................................................................................ 190

vi.

Fartygstrafik......................................................................................................................... 191

9. Samlad bedömning .......................................................................................................................... 192 4

10) Miljökvalitetsnormer ..................................................................................................................... 194 A. Miljökvalitetsnormer för havsmiljön........................................................................................... 194 B. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft ........................................................................................ 196 C. Miljökvalitetsnormer för buller ................................................................................................... 196 11. Samrådsredogörelse...................................................................................................................... 197 A.

Myndigheter ............................................................................................................................ 197

Övriga ...................................................................................................................................... 197

12. Referenslista .................................................................................................................................. 198 Referenser ....................................................................................................................................... 198

Bilagor Bilaga 1. Medins havs och vattenkonsulters rapport avseende påverkan på marina miljön Bilaga 2. UW Techs rapport avseende landanslutning film & dykinventering Bilaga 3. PM från Medins havsoch vattenkonsulter avseende marina däggdjur Bilaga 4. Leif Nilssons rapport avseende fåglar Bilaga 5. Naturvårdskonsult Gerells rapport avseende fladdermöss Bilaga 6. SSPA:s riskanalys avseende fartygstrafik Bilaga 7. PM från Medins havsoch vattenkonsulter avseende yrkes- och fritidsfiske Bilaga 8. Akustikkonsultens ljudberäkning inkl. lågfrekvent ljud för exempellayout 50 verk Bilaga 9. Akustikkonsultens ljudberäkning inkl. lågfrekvent ljud för exempellayout 32 verk Bilaga 10. Marin miljöanalys rapport avseende grumling Bilaga 11. Visualisering exempellayout 50 verk, 250 m Bilaga 12. Visualisering exempellayout 32 verk, 300 m Bilaga 13. Visualisering exempellayout 32 verk, 350 m Bilaga 14. Visualisering exempellayout 32 verk, 350 m mörker Bilaga 15. Synbarhetsanalys exempellayout 50 verk, 250 m Bilaga 16. Synbarhetsanalys exempellayout 32 verk, 350 m Bilaga 17. Akustikkonsultens kumulativa ljudberäkning exempellayout 50 verk Bilaga 18. Akustikkonsultens kumulativa ljudberäkning exempellayout 32 verk Bilaga 19. Visualisering kumulativt exempellayout 32 verk 350 m Bilaga 20. Synbarhetsanalys kumulativt exempellayout 32 verk

1) Icketeknisk sammanfattning Svea Vind Offshore AB ansöker om tillstånd för etablering av vindkraft till havs, Utposten 2. Enligt Miljöbalken (1998:809) 6 kap 20 § och Miljöbedömningsförordningen (2017:966) ska en specifik miljöbedömning göras inför en sådan ansökan. Miljöbedömningen ska redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Som en del i arbetet med att ta fram föreliggande MKB har en rad olika inventeringar och undersökningar/studier gjorts i syfte att få en god bild av dagens förhållanden på platsen för den planerade vindparken. Ett omfattande samrådsförfarande har även skett.

A. Miljömål Vindpark Utposten 2 möjliggör produktion av el med liten klimatpåverkan som i sin tur kan ersätta el som produceras genom förbränning av fossila bränslen. Projekten bidrar därmed positivt till uppfyllelse av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Sammantaget påverkar Vindpark Utposten 2 uppfyllelsen av miljömålet Hav i balans och levande kust och skärgård positivt, även om det är marginellt. Till det positiva kan läggas att djur och växtliv i havet påverkas negativt av havstemperaturökningen, vilket projekten, genom produktionen av grön el, bidrar till att motverka. Då påverkan på miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i samband det här projektet är tätt kopplad till miljömålet Hav i balans och levande kust och skärgård blir slutsatsen om påverkan på möjligheten att nå målet densamma som ovan. Då Vindpark Utposten 2 innebär möjligheter att ersätta fossil elproduktion bidrar det till att uppfylla målen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Placeringen av vindkraftverken kommer inte ske på fiberrika kontaminerade sediment. Därmed bedöms ingen påverkan för möjligheten att uppnå miljömålet Giftfri miljö. Miljömålet God bebyggd miljö och dess preciseringen av miljömålet avseende Hushållning med energi och naturresurser säger: Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Vindpark Utposten 2 är förnybar energi vilket påverkar miljömålet positivt.

B. Alternativutredning En omfattande lokaliseringsutredning har utförts. Platsen har valts utifrån förutsättningarna för vindkraft samt med avsikt att minimera intrånget i värdefulla miljöer och minimera konflikter med andra intressen. För att identifiera lämplig lokalisering för vindparkerna har Sökanden använt en screening-process där en rad olika parametrar studerats för de olika alternativen. Inledningsvis studerades södra delen av Sverige, särskilt havet utanför Västkusten, Skåne, Blekinge, samt runt Gotland och Öland. Sökanden fann att det inom dessa områden blir svårt att planera ny havsbaserad vindkraft sedan hänsyn har tagits till bland annat tumlare, fågelintressen, Försvarsmakten och kommunernas inställning till vindkraft.

I ett tidigt skede jämfördes Nordsjön med Östersjön. Det konstaterades att havsbaserad vindkraft i Östersjön kan installeras och produceras till betydligt lägre kostnader än i Nordsjön på grund av bland annat mindre vattendjup, lägre våghöjder, färre extremvindar, avsaknad av tidvatten och mindre korrosiv miljö. De hittills anlagda havsbaserade vindparkerna i Sverige finns i södra delen av landet (Elområde 4). En placering av vindparker längs med kusten i Svealand (Elområde 3) skulle medföra att vinden kan nyttjas på flera olika geografiska platser i Sverige. Vindpark Utposten 2 kan därmed bidra positivt till att el produceras geografiskt spritt vilket i sig bidrar till att vinden kan skördas på olika ställen och påverkas mindre om det inte blåser en dag i söder. Kall vind har högre densitet än varm vind vilket medför mer energirik vind norrut samtidigt som is hindrar placering alltför långt norrut. Gävlebukten är därför en lämplig lokalisering. Med anledning av ovanstående tog Sökanden beslutet att gå vidare med en analys av havsbaserad vindkraft längs med Östersjökusten i Svealand, vilket så småningom resulterade i Vindpark Utposten 2.

C. Vindpark Utposten 2 - lokalisering, omfattning och utformning Vindpark Utposten 2 är ca 36 km2 stor till ytan, ligger i norra delen av Gävle kommun och gränsar till Söderhamns kommun. Vindpark Utposten 2 är lokaliserad ca 15 km från land och ca 17 km öster om Axmar Bruk. Projektområdet består av grundområden med djup på ca 15–50 meter. Bolaget ansöker om tillstånd för vindkraftsanläggning med maximalt 50 vindkraftverk med en totalhöjd på ca 250 m, alternativt ett lägre antal vindkraftverk med högre totalhöjd på upp till 350 meter. Ju högre höjd desto färre verk. Vid en höjd på 350 meter bedömer bolaget att parken kan rymma uppskattningsvis 32 verk. Slutlig layout kan först bestämmas efter detaljprojektering, upphandling och optimering av teknikval. Vindkraftverken placeras på bottenfasta fundament. Ansökan innebär en så kallad öppen box där tillstånd söks för ett område med ett maximalt antal vindkraftverk inom det området. Att inte redan nu bestämma exakt antal och placering av vindkraftverk ger möjlighet att nyttja bästa tillgängliga teknik vid tidpunkten för anläggande av vindparken. Detta är i enlighet med Miljöbalken då bästa möjliga teknik ska användas och maximal produktion eftersträvas, med minsta möjliga negativa miljöpåverkan. De vindkraftverk som planeras för Vindpark Utposten2 bedöms har en effekt på upp till 15 MW. Om verk med högre effekt än 15 MW har utvecklats vid tiden för anläggandet, kommer dessa att kunna användas så länge maximal totalhöjd (350 meter) inte överskrids. Vindkraftverken kommer att hindermarkeras i enlighet med gällande föreskrifter för luftfart och sjöfart. Det interna kabelnätet mellan vindkraftverken bedöms totalt bli ca 80 km beroende på slutligt antal vindkraftverk. Exakta sträckningar för ledningarna, samt val av teknik för nedläggning, bestäms vid detaljprojektering. Kablarna överför ström från varje enskilt verk till en transformatorstation. Denna placeras oftast i anslutning till vindkraftparken på ett eget fundament. Mellan transformatorstation vid vindparken och nätanslutningspunkten på land förläggs en anslutningsledning. Denna anslutningsledning är en del av anläggningen.

D. Områdesbeskrivning Havsplanen för Bottniska viken pekar ut området för Vindpark Utposten 2 som mest lämplig för användning av energiutvinning, dvs vindkraft. Utposten 2 ligger utanför yrkesfiskets riksintresse men till viss del innanför Riksintresse kommunikation (för allmänna farleder) vilket utreds i MKB:n. Riskanalysen för fartygstrafik visar att ingen negativ påverkan uppkommer på riksintresset. Riksintressen för naturvård liksom några Naturreservat och Natura 2000-områden finns längs kusten men som närmast på flera kilometers avstånd från Vindpark Utposten 2. Efter genomförda vindmätningar och beräkningar kan konstateras att det råder mycket goda vindförhållanden vid Utposten 2. Detta bekräftas även av utländska studier där vindförhållandena beräknats över Östersjön på uppdrag av Sökanden. Inför upprättandet av föreliggande MKB har det aktuella områdets botten filmats och analyserats av erfarna marinbiologer. Sammanfattningsvis visar studien att bottenmiljön domineras av hårda substrat men även mjukt substrat återfinns i form av silt eller sand. Då bottenmiljön redan domineras av hårda substrat kommer vindkraftverkens fundament inte tillföra en ny substrattyp, utan framförallt öka tillgången på hårt substrat. Detta kommer att kompensera för den bottenarea som fundamenten kommer att uppta. Det kan medföra att ytan för påväxt ökar vilket kan medföra att förekomsten av till exempel blåstång, alger och musslor kan öka. Detta kan vara positivt för syretillgången. Området bedöms sammantaget, utifrån dessa undersökningar, lämpa sig väl för vindkraft. Mot bakgrund av de studier av fisk som genomförts i området och närområden till planerad Vindpark Utposten 2 bedöms fiskebeståndet vid Utposten 2 sannolikt kunna bestå av 20 olika arter; abborre, bergsimpa, hornsimpa, id, lax, mört, nors, näbbgädda, rötsimpa, sandstubb, sik, sill, skarpsill, skrubbskädda, spetslångebarn, storspigg, större ringbuk, tobisfiskar, torsk och tånglake. Fiskbestånd vid andra vindkraftsanläggningar har i kontrollprogram visat att storlek på fiskar liksom antal blir större respektive fler i en vindkraftspark. Gråsäl finns i området kring Utposten 2 och gråsäl är det enda havslevande däggdjur som bedöms eventuellt kunna påverkas av vindkraftsutbyggnad vid Utposten 2. Den närmast kända viloplatsen för säl är Lövgrunds rabbar ca 24 km bort från Utposten 2. I området har följande fågelarter observerats, smålom, lom, ejder, småskrake, gråtrut, silltrut, fiskmås, tärna, kustlabb, tobisgrissla, alfågel, storskarv och tordmule. Området har endast en liten mängd blåmusslor och därmed saknas förutsättningar för att området ska vara en viktig lokal för övervintrande dykänder och andra sjöfåglar. Höst- och vårflyttande fåglar kan flyga över Utposten 2 området när de flyger mellan Kvismaren och Tysslingen och Umeälvens delta. Den fladdermusart som kan finnas i området är trollpipistrellen. Yrkesfiske bedrivs inte i området. Fritidsfiske sker i området, ibland har det anordnats tävling i laxtrollning.

E. Miljökonsekvenser I föreliggande MKB redovisas samtliga miljökonsekvenser som bedöms kunna uppstå vid planerade verksamheter. Utifrån dessa görs den sammantagna bedömningen att Vindpark Utposten 2 generellt kommer att medföra små eller obetydliga miljökonsekvenser jämfört med dagens situation. Måttliga konsekvenser bedöms kunna uppstå vad gäller landskapsbild. Positiva effekter bedöms bland annat kunna uppstå vad gäller nyttjande av vindresursen i området för produktion av förnyelsebar energi och minskade utsläpp till luft i form av minskade utsläpp av växthusgaser. Nedan sammanfattas de huvudsakliga miljöeffekter som förväntas uppkomma under anläggnings-, drifts-, och avvecklingsskedet.

Anläggningsskedet

Under anläggnings- och avvecklingsskedet bedöms påverkan främst kunna bestå av buller och ökad mängd suspenderat material i vattenmassorna i samband med anläggande av fundament och kabelförläggning. Utsläpp till luft sker också från de fartyg och maskiner som används. Med de skyddsåtgärder som föreslås i MKB bedöms dock påverkan medföra små konsekvenser under en begränsad tid.

ii.

Driftskedet

Påverkan under driftskede bedöms främst kunna bestå av den förändrade karaktären av havsvyn till följd av etableringen av vindkraftverk och medföljande hindermarkering. Påverkan på landskapsbilden bedöms som måttlig. Under driftskede kan vindkraftverken medföra påverkan på maringeologi, oceanografi och vattenkvalité vilka bedöms som små. Påverkan på bottenflora, bottenfauna, fisk, fritidsfiske och sjöfarten bedöms medföra små konsekvenser. Påverkan på marina däggdjur dvs säl, fåglar, fladdermöss och marinarkeologi bedöms om obetydliga konsekvenser. Det förväntas att yrkesfisket påverkas obetydligt eftersom yrkesfiske inte bedrivs i området.

iii.

Avvecklingsskedet

Under avvecklingsskedet bedöms påverkan kunna bli liknande den som bedöms kunna uppstå under anläggningsskedet.

F. Miljökvalitetsnormer Inga av de miljökvalitetsnormer (MKN) för havsmiljön, som återfinns i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2012:18 (inklusive senare utkomna ändringar), bedöms kunna riskera att påverkas negativt av Vindpark Utposten 2. Genom att elproduktion med förnybar energi kan ersätta elproduktion med fossila bränslen bidrar den planerade vindparken till att minska de utsläpp som elproduktion med fossila bränslen orsakar. Därmed bidrar förnybar elproduktion till att uppfylla miljökvalitetsnormerna för luft och ger därför en positiv effekt då vindkraftsanläggningen ger förutsättningar att minska användning av fossil 10

energiproduktion. Eftersom anläggningen har stor effekt, ger en produktion på ca 1,8 TWh, kan den ersätta mer fossila bränslen och storleken ska därför tillmätas en betydelse vid avvägningen av påverkan. Under byggtiden, samt vid framtida eventuella underhållsåtgärder, kommer störningar i form av buller från byggmaskiner att förekomma tillfälligt. Störningarna är dock övergående och tidsbegränsade och bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormer för buller överskrids.

2) Administrativa uppgifter A. Anläggningen Svea Vind Offshore AB (nedan benämnd Sökande eller Bolaget) ansöker om tillstånd enligt 9 och 11 kap Miljöbalken (1998:808) (nedan nämnd MB) för att inom området angiven i ansökan uppföra och driva en gruppstation för vindkraft. Sökanden har benämningen Vindpark Utposten 2 på den planerade vindkraftsparken. Bolaget ansöker om tillstånd för vindkraftsanläggning med maximalt 50 vindkraftverk med en totalhöjd på ca 250 m, alternativt ett lägre antal vindkraftverk med högre totalhöjd på upp till 350 meter. Ju högre höjd desto färre verk. Vid en höjd på 350 meter bedömer bolaget att parken kan rymma uppskattningsvis 32 verk. Slutlig layout kan först bestämmas efter detaljprojektering, upphandling och optimering av teknikval. Anläggningen kommer att bestå av havsbaserade vindkraftsverk på bottenfasta fundament med maximalt två havsbaserade transformatorstationer på bottenfast fundament, maximalt tre mätmaster samt nedlagda kablar i vatten inom gruppstationen och kabel/kablar in till land. Se avsnitt 5 om anläggningens omfattning och utformning samt i Bilaga E Teknisk beskrivning till ansökan för ytterligare detaljer kring anläggningen. Projektområdet för Vindpark Utposten 2 är ca 36 km2 och ligger i norra delen av Gävle kommun samt angränsar till Söderhamns kommun. Vindpark Utposten 2 är lokaliserat ca 15 km från land och ca 17 km öster om Axmar Bruk. Projektområdet består av grundområden med djup på ca 15–50 meter.

B. Verksamhetskod Verksamheten omfattas av verksamhetskod 40.90 enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251). Gruppstationen för vindkraft utgör så kallad B-verksamhet enligt förordningen och verksamheten är därmed tillståndspliktig enligt 9 kap MB. Vindkraftsverksamhet är av sådan karaktär att de kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken. De arbeten i vatten som krävs för att anlägga vindkraftsparken är tillståndspliktiga enligt 11 kap MB. Och därmed så kallad A-verksamhet. Dessa arbeten utförs för att uppföra vindkraftsverken inklusive transformatorstation/-er och mätmast/-er samt för att nedlägga kablar i vatten inom gruppstationen och in till land.

C. Rådighet Svea Vind Offshore har av Kammarkollegiet den 2017-03-08 Dnr 4.3-1555-17 medgivits rådighet för projektområdet vid Vindpark Utposten 2.

D. Sökande Svea Vind Offshore AB (organisationsnummer 559025-6136) bildades 2015 för utveckling av lönsam miljövänlig elproduktion för nuvarande och framtida generationer och för att minska klimatförändringarna. Bolagets verksamhet består av utveckling och förverkligande av havsbaserade vindkraftsprojekt från planering och byggnation till drift och underhåll. Arbetet kommer att bedrivas i samarbete med aktörer som delar Sökandens vision för hållbar verksamhet. Bolagets företrädare Mattias Wärn besitter Civilingenjörsexamen från KTH/ LTH och Maria Brolin, besitter Jur kand examen från Uppsala Universitet. Företrädarna har arbetat som ombud på advokatbyrå och såsom tekniska, miljö- och legala konsulter på konsultbolag. Företrädarna har arbetat med transaktioner av vindkraftsbolag där företrädarna besitter kunskap att genomföra så kallade due diligences vilket kräver stor kännedom om flera aspekter av vindkraftsverksamheter. Bolaget har etablerade kontakter med kunniga konsulter i Sverige och i Europa vilka upprättat olika studier såsom underlag till miljökonsekvensbeskrivning för ansökan, på uppdrag av Bolaget. Se vidare under rubriken Projektgrupp. Bolaget har som stöd seniora rådgivare vilka alla innehar varsitt expertisområde. Anna-Carin Windahl är erfaren kommunikatör, en av skaparna av 100 % Förnybart och Kraftkvinnorna. Anna-Carin har särskilt god kännedom om det politiska arbetet inom energi- och miljöområdet. Barbro Grebacken har erfarenhet av drift och underhållsarbete för särskilt svårtillgängliga vindkraftsparker såsom i Nordnorge där is och svåra förhållanden råder. Barbro är utbildad civilingenjör. Bengt Vernmark har arbetat både för Statkraft såsom ansvarig för deras satsningar på vindkraft i Sverige och för Vattenfall. Bengt har kunskap i hela kedjan för planering, anläggandet och drift av vindkraftsparker. Mårten Görnerup är fd Vd för HYBRIT och har god kännedom om vätgas, tunga industrier samt stor erfarenhet inom klimatomställningsarbete. Torbjörn Holmgren är kunnig gällande prövningsprocesser och har erfarenheter från flera prövningsmyndigheter liksom från arbete på Naturvårdsverket.

Figur 1. Foto: Maria Brolin. Entré till nya huvudkontoret i Gävle.

Figur 2. Foto: Maria Brolin. Bolagets flaggor i Almedalen 2018.

Bolagets säte är i Gävle Postadress: Svea Vind Offshore AB Kyrkogatan 24 b 803 11 Gävle Hemsida www.sveavindoffshore.se Kontaktperson för denna ansökan: Emelie Johansson Mobilnummer +46 (0)70 561 71 26 E-postadress emelie@sveavindoffshore.se Bolaget Svea Vind Offshore är medlemmar i Svensk Vindenergi, Wind Europe, Vätgas Sverige och 100 % Förnybart. Bolaget var egenfinansierat och samarbetar numera med det spanska multinationella bolaget Iberdrola som delar Bolagets vision där hållbarhet, lokala arbetstillfällen och omställning är kärnvärden. Iberdrola besitter stor erfarenhet av havsbaserad vindkraft. Iberdrola nyaste driftsatta havsbaserad vindkraftpark är East Anglia ONE i Nordsjön utanför Storbritannien. Parken är 300 km2 stor och består av 102 verk med en total installerad effekt på 714 MW. Investeringen för parken var 2,5 miljarder pund.

Figur 3. Vind 2019. Svea Vind Offshore var middagsvärdar.

E. Projektgrupp Följande sakkunniga och samrådsaktörer har bidragit med kunskap för att kunna upprätta och genomföra studier såsom inventeringar och analyser av studier vilka ligger till grund för denna miljökonsekvensbeskrivning.

Svea Vind Offshore AB

Projektledare för utveckling av Vindpark Utposten 2 och för tillståndsprocessen är Emelie Johansson från konsultfirman Green Wind Consulting AB. Emelie Johansson har en högskoleingenjörsexamen med inriktning på teknisk miljövetenskap från Halmstad Högskola. Hon har arbetat med tillståndsprövning för vindkraft, onshore och offshore, på konsultbasis i 16 år och medverkat till framtagning av MKB:er och ansökningar i ca 50 vindkraftsprojekt. Emelie Johansson arbetar nära företrädarna för Svea Vind Offshore vilka har många års erfarenhet av projektledning av havsbaserad vindkraft. Karl Lindblad, civilingenjör från KTH med en master inom Sustainable Energy Technologies. Idag arbetar han som projektutvecklare på Svea Vind Offshore med ett flertal av bolagets projekt. Utöver detta arbetar han på synergier kopplat till de olika projekten med ett fokus inom vätgas. Under våren 2020 deltog han med att utveckla samarbetet mellan Bolaget samt Energimyndigheten i form av en nationell Strateginod för vätgas. Susanne Gustafsson är samhällsplanerare från Högskolan i Gävle med erfarenhet från alla nivåer av planering i Sverige. Hon började med kommunal planering i Gävle kommun. Efter det följde några år som samhällsutvecklingshandläggare på Länsstyrelsen i Gävleborg. I Älvkarleby kommun arbetade hon sen ett par år med allt från förhandsbesked på bygglov till detaljplaner samt en tematisk översiktsplan för vindbruk. Därefter arbetade hon under fem års tid med de nationella havsplanerna vid statliga Havs- och vattenmyndigheten. Bolagets företrädare Maria Brolin har ansvarat för tillståndsprocesser och miljökonsekvensbeskrivningar från tre tidigare vindkraftsparker till havs i närområdet Utposten, Storgrundet och Finngrunden. De två sistnämnda tillhör annat bolag samt för flera landbaserade vindkraftsparker. Hon undervisar i miljörätt fortlöpande på olika högskolor och universitet. Bolaget har tidigare ansökt om Vindpark Utposten i Gävle kommun vilken Maria Brolin var projektledare för. Bolagets företrädare Mattias Wärn har arbetat med frågor om nätanslutning och effekt samt bidragit i samrådsprocesser och upphandlingar av studier. Mattias undervisar på KTH och har god kännedom om både marknaden och insikter om klimatförändringar. Mattias har under flera år tagit fram Bolagets vindkraftsportfölj också Utposten 2.

ii.

Teknisk beskrivning

Olika vindkraftverksleverantörer såsom Siemens Gamesa, GE och Vestas har försett Sökanden med information om de tekniska förutsättningarna för vindkraftsverksamheten. Tekniska experter på Sweco Energuide, har utfärdat en Teknisk beskrivning, Bilaga E till ansökan, där fakta från vindkraftverksleverantörer och sakkunniga har sammanställts. Information om kabel har inhämtats från NKT Cables och ABB. Svenska kraftnät och Ellevio har varit behjälpliga med underlag och information gällande anslutning. Information gällande fundament har inhämtats förutom från vindkraftsleverantörerna också från leverantörer av olika typer av fundament på olika vindkraftskonferenser i Stockholm (Svenska Vindenergi, Vind 2017, Vind 2018, Vind 2019), London (Wind Europe juni 2017), Hamburg (Wind Europe september 2017 och september 2018) och Amsterdam (Wind Europe oktober 2017).

iii.

Vindförhållanden och nyttobedömning

Bolaget har dels studerat olika beräkningar av vindförhållandena i området, såsom SMHI och Uppsala universitets beräkningar, samt dels själva under mer än ett år mätt vinden på land i närområdet och ute på en holme nära Bolagets planerade vindpark. Därefter har Bolaget låtit konsultbolagen Sweco Energuide Stockholm och BVG Associates (UK) genomföra beräkningar av vind respektive produktion. Bolaget planerar att fortsätta mäta vinden och ytterligare mätstationer planeras att upprättas i närområdet till projektet.

iv.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats i samarbete med Emelie Johansson på Green Wind Consulting AB i Falkenberg. Emelie har erfarenhet från prövning av flera havsbaserade vindkraftsprojekt.

Ljudberäkning

Akustikkonsultens Paul Appelqvist i Stockholm har genomfört ljudberäkningar inklusive lågfrekvent ljud samt kumulativ ljudberäkning. Akustikkonsulten är oerhört väl ansedda och har mycket stor erfarenhet av ljudfrågor.

vi.

Fisk, marinbiologi, undervattensmiljö och bottenförhållanden

Medins Havs- och vattenkonsulter AB (Medins) i Göteborg har genomfört en studie av lokalt förekommande fiskarter. Batymetri och bottenförhållandena har vid två tillfällen filmats med ROV dvs en undervattensrobot (av UW-Tech AB) och sedan analyserats av Medins. Fisk, bottenflora och fauna har kartlagts. Jämförelser har gjorts med rapporter från inventeringar av närliggande grundområden samt andra områden runt om Sverige. Av filmerna framgår också det geologiska ytskiktet på grundområdena. Grumlingsberäkningar har utförts av Marin Miljöteknik AB i Göteborg. Medins har gjort kumulativa beräkningar i programmet Symphony (SyM) vilket har använts av Havsoch vattenmyndigheten vid havsplaneringen. Erfarenheter har även kunnat dras från fiskeinventeringar som har bedrivits vid närliggande grundområden, vid sökandes projekt Utposten 1, där E-dna analys (ny typ av provfiske) har genomförts. Likaså provfisken vid Storgrundet som ligger norr om projektområdet. Kunskap om fiskebeståndet har erhållits dels via studier av dessa rapporter utförda av sakkunniga och dels via samråd med länsfiskekonsulenten på Länsstyrelsen Gävleborg. Kunskap om fisk har också inhämtats via kontrollprogram från andra havsbaserade vindkraftsanläggningar där neutrala eller positiva resultat för effekter på fiskebeståndet (och för tång) generellt har framkommit sedan bland annat bottentrålning har upphört och vertikala hårda ytor tillförts. Medins får ofta uppdrag av myndigheter såsom Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelser m.m. och Medins anses som några av de mest kompetenta på det marina området.

vii.

Fågel

Medins i Göteborg har genomfört en studie av lokalt förekommande fågelarter. Vid två tillfällen har studier av bottenförhållandena genomförts på plats med videokamera på en ROV av UW-Tech AB. Utifrån dessa filmer kunde även potentiell föda för vinterfödosökande fågel identifieras och analyseras av Medins. Samtidigt genomfördes fågelobservationer av lokal och mycket erfaren och kunnig ornitolog, Stefan Persson, från samma fartyg. Professor emeritus Leif Nilsson från Biologiska institutionen med specialistkompetens på fågel för Lunds Universitet har analyserat påverkan på fåglar från Utposten 2. Leif Nilsson har tidigare gjort flyginventeringar över projektområdet och har mycket stor kunskap om fåglar i regionen.

viii.

Fladdermöss

Medins i Göteborg har genomfört en studie av lokalt förekommande fladdermusarter. Naturvårdskonsult Gerell har gjort bedömningar på påverkan på fladdermöss på Utposten 2.

ix.

Marina däggdjur/Säl

Medins har gjort bedömning på säl.

Yrkesfiske/fritidsfiske

Medins har gjort bedömning på yrkes- och fritidsfisket.

xi.

Sjöfart

SSPA Sweden AB (SSPA)har gjort en riskbedömning avseende påverkan på sjöfarten.

xii.

Visualisering, synbarhetsanalys

Norkonsult har tagit fram visualiseringar för Vindpark Utposten 2 från flera platser längs kusten samt synbarhetsanalys.

xiii.

Marinarkeologi

Utdrag från Riksantikvariatets Fornsök där fornlämningar och vrak framgår har inhämtats. Bottenförhållandena vid Utposten 2 har filmats med ROV (se ovan) utan att vrak eller fornlämning har påträffats.

3) Bakgrund och syfte A. Syfte och avgränsningar Enligt Miljöbalken (1998:809) 6 kap 20 § och Miljöbedömningsförordningen (2017:966) ska en specifik miljöbedömning göras för etablering av vindkraft till havs. Miljöbedömningen ska redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med 6 kap 35 § miljöbalken och miljöbedömningsförordningen 15–19 §§. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas och så att konsekvenser av planerad verksamhet tydliggörs. Utredningsområden för miljöbedömning av den planerade verksamheten samt rekommenderade skyddsåtgärder har avgränsats till de miljöaspekter som bedöms relevanta för den aktuella verksamheten och som bedöms kunna påverkas under verksamheternas anläggningsskede, driftskede eller avvecklingsskede, samt de områden inom vilket miljöpåverkan bedöms kunna uppstå. Detta medför att den geografiska avgränsningen för bedömning av miljöpåverkan varierar beroende på vilken aspekt som avses. Bedömning av miljöpåverkan tillsammans med rekommenderade skyddsåtgärder är baserad på tillgänglig kunskap via erfarenheter, från genomförda Inventeringar/utredningar och vad som framkommit i samrådsförfarandet om Vindpark Utposten 2. För att säkerställa ett så heltäckande kunskapsunderlag som möjligt såväl som en transparens i processen har samråd genomförts mellan mars 2019-september 2020 med en bred krets, bland annat via annonser i lokalpress samt samrådsmöten. Genomfört samråd fyller en viktig funktion både för att säkerställa en bred spridning av information om projektet samt är en viktig funktion för sökande att inhämta kunskap om den lokalkännedom som finns hos fastighetsägare och verksamhetsutövare i området. Sökanden tillsammans med stamnätsägaren Svenska Kraftnät samt regionnätsägaren Ellevio utreder möjligheter för elanslutning av Vindpark Utposten 2. Arbetet med att identifiera lämpliga anslutningar har påbörjats och sökanden kan konstatera att det finns förutsättningar för elanslutning och arbetet fortgår. Föreliggande MKB omfattar den del av elnätet som är icke koncessionspliktigt nät (IKN). För eventuell koncessionspliktig elanslutning som från planerad anslutningspunkt kommer en särskild prövning ske i enlighet med ellagen fram till anslutningspunkten. Denna MKB och ansökan inkluderar inte de olika planerade kringverksamheterna såsom lagring av el genom vätgas och batterier, fundamentstillverkning vid närliggande hamnområde eller i regionen, friluftsaktiviteter, som Sökanden, tillsammans med samarbetspartners, avser att undersöka förutsättningarna för. För dessa sidoverksamheter sker enskild prövning där det blir aktuellt. Uppgifter i denna MKB har den omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig med hänsyn till krav på kunskaper för att genomföra denna typ av verksamhet och bedömningsmetoder som behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra samtidigt som ansökan ger utrymme för att tillgodogöra den tekniska utvecklingen och använda den bästa tillgängliga tekniken vid tid för anläggande.

B. Klimatförändringar Hotet om klimatförändringar är en av de svåraste miljöfrågor som människan har ställts inför. Alla länder påverkas och alla bidrar till problemet, men olika delar av världen kommer att drabbas på olika sätt. Det är troligt att de länder som påverkat klimatet minst kan vara de länder som kommer att bli påverkade mest. Sverige har en unik möjlighet att visa vägen till omställningen av ett hållbart samhälle. FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC:s utvärdering 2014 av läget för klimatets förändring visar bland annat att medeltemperaturen under vart och ett av de tre senaste årtiondena har varit varmare än samtliga tidigare årtionden sedan 1850. På norra halvklotet har medeltemperaturen under de senaste årtiondena sannolikt varit den högsta under åtminstone de senaste 1400 åren. IPCC:s utvärdering 2017 visar att 17 av de 18 varmaste åren som uppmätts har infallit under 2000-talet, där de tre senaste åren var de varmaste sedan mätningarna började. Samtidigt har koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stigit kraftigt och nivåerna är nu högre än de varit de senaste 800 000 åren. Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 % sedan förindustriell tid, i första hand på grund av förbränning av fossila bränslen men också på grund av förändrad markanvändning. Klimatkonventionen (Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar) är en global konvention om åtgärder för att förhindra klimatförändringar. Konventionens intention är att utsläppen av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som förhindrar farlig störning av klimatsystemet. Till konventionen hör bland annat Parisavtalet, ett beslut som trädde i kraft 2016 och som förtydligar och konkretiserar klimatkonventionen. Det viktigaste målet i Parisavtalet innebär att samtliga länder som skrivit under ska hålla den globala uppvärmningen under två grader, men med siktet inställt på under 1,5 grader. I princip har alla länder i världen ratificerat Parisavtalet, däribland Sverige.

Figur 4. Global medeltemperatur – skillnader jämfört med 1850-1900. Kurvorna representerar fem olika dataset där HadCRUT, NOAAGlobalTemp och GISTEMP bygger på observationer och där ERA5 och JRA-55 är så kallade återanalyser. Illustration WMO/Met Office

I oktober 2018 kom ännu en rapport från FN:s Klimatpanel IPCC där bland annat skillnaden mellan 1,5 graders temperaturökning och 2 graders temperaturökning presenterades. Enorma konsekvenser på bara en halv grad, påvisas av denna neutrala internationella organisation. Enligt bland annat Climate Analytics (https://climateanalytics.org) kommer klimatlöften till Parisavtalet som hittills utlovats att medföra att medlemsländerna bidrar till temperaturökningar om 2,7 – 3,5 grader Celsius om de tidigare löftena hålls och det blir betydligt större temperaturökningar än 3,5 grader om Parisavtalet inte hålls. I IPCC:s rapport (Global Warming of 1.5 °C an IPCC special report on the impacts of global warming of 1.5 °C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty) sammanställs ett antal uttalanden som sammanfattar rapporten. Ett av dessa uttalanden är under rubriken ” B. Projicerad klimatförändring, potentiella effekter och associerade risker” och uttalandet lyder enligt följande: B4. Att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 ° C jämfört med 2 ° C förväntas minska ökning av havstemperaturen samt tillhörande ökningar av havets surhet och minskningar i oceanens syrgasnivåer (hög sannolikhet). Följaktligen förväntas begränsad global uppvärmning till 1,5 ° C minska riskerna för marinbiologisk mångfald, fiske och ekosystem och deras funktioner och tjänster till människor, vilket illustreras av de senaste förändringar i ishavet och korallrevets ekosystem i Arktis (hög sannolikhet).

Figur 5. Uppvärmning pga. mänsklig aktivitet nådde ungefär 1 ° C över preindustriella nivåer redan under år 2017. Vid den nuvarande hastigheten kommer de globala temperaturerna att nå 1,5 ° C år 2030. (Källa IPCCs rapport om 1,5 graders målet).

För att det ska vara möjligt att nå målen och hindra ytterligare klimatförändringar krävs att kol och andra fossila bränslen ersätts med förnyelsebara energikällor. Enligt exempelvis Kevin Anderson (gästprofessor vid Institutionen för geovetenskap, Uppsala Universitet) och Johan Rockström (professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet) lagras utsläpp av växthusgaser i atmosfären varför det är viktigt att inom bara några få år helt sluta släppa ut växthusgaser. Annars kan det vara 21

för sent enligt Rockström och då spelar det mindre roll om vi sen minskar utsläppen. Detta eftersom växthusgaserna ackumuleras i atmosfären och bidrar till globalt ökande medeltemperatur. Vi som lever på jorden idag, har de kommande 5 åren och kanske de kommande 10 åren en möjlighet att påverka livet på jorden för alla kommande generationer. Därefter har vi också en fortsatt möjlighet, men det förutsätter att vi har börjat med tydliga åtgärder redan de kommande åren för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Bolaget jobbar aktivt med ökad kunskap kring frågan om klimatförändringar. Bolaget har därför iordningställt en klimatutställning på kontoret i Gävle för att kunna bjuda in allmänhet, näringsliv, politik och skolklasser för att lyfta frågan samt ge alternativ på vad vi alla kan bidra med. Utställningen är tänkt att vara permanent och föränderlig. Syftet är att öka kunskapsnivån hos medborgare och alla för att alla ska förstå vikten av att bidra till omställning.

Figur 6. Delar av Bolagets klimatutställning på huvudkontoret i Gävle.

Sverige skulle kunna exportera grön el till Europa, och på så sätt bidra till att minska utsläpp från kolkraft som källa för elproduktion. Vindkraft är en energikälla som kommer vara starkt drivande i en global omställning till en fossilfri värld då det är en kontinuerlig och förnybar energikälla. Elproduktionen från vindkraft är miljövänlig och medför inte heller några utsläpp. Enligt olika studier av bland annat Siemens (se tidningen Ny Teknik 27 nov 2014) tar det mellan 4,5 och 9,5 månader för ett vindkraftverk att producera den mängd el som det åtgår för att tillverka vindkraftverket samt att kompensera för de utsläpp som skedde i samband med tillverkningen. I genomsnitt tar det alltså ca 7 månader, vilket även bekräftas av leverantören Siemens Gamesa som gjort en livscykelanalys för sitt verk SG 8.0–167 DD på 8 MW. Vindkraftverket producerar därmed under sin livslängd 41 gånger mer energi än det behövdes för dess tillverkning. Vindkraft generar mest el på vintern när behovet är som störst och följer därmed det svenska elkonsumtionsbehovet. Vindkraft till havs har en jämn elproduktion sett till årsbasis. Detta till följd av och kontinuerligt gynnsamma vindförhållanden till havs.

C. Teknikutveckling Vind har sedan lång tid tillbaka varit ett viktigt medel för människan att få tillgång till energi, till exempel genom väderkvarnar och segelfartyg. Eftersom vind är en förnybar resurs kan den nyttjas utan att generera utsläpp, vilket gör vindkraft till en tacksam producent av förnybar energi. Vindkraftsproduktion för generering av elektricitet i större skala tog fart på 1980-talet, och vindkraftsindustrin har fortsatt växa sedan dess. Vindkraft byggs ut över hela världen, och utbyggnadstakten har ökat snabbt under de senaste 20 åren. År 2019 fanns över 600 000 MW installerad effekt globalt. Havsbaserad vindkraft stod år 2019 för cirka 5 % av den totala vindkraftsproduktionen i världen.

Figur 7. Ackumulerad installerad vindkraftskapacitet i världen mellan år 2010 och 2019. Källa: IRENA- Wind Energy Data 2020 (IRENA, 2020)

I Figur 8 presenteras den årligt installerade effekten inom havsbaserad vindkraft för åren 2009 – 2019. Det syns i bilden den ökning som skett under åren. Denna ökning är delvis beroende av den tekniska utveckling som skett och som möjliggjort för en lägre produktionskostnad. Den är också delvis beroende av den efterfrågan som ställts på förnyelsebar elproduktion i storleksordningen hundratals GWh.

Figur 8. Årligt installerad havsbaserad vindkraft i Europa, sorterat efter land (GW).

Vindkraftteknologin utvecklas snabbt, vilket gör att möjligheterna för byggnation av vindkraft både på land och till havs ökar. Vindkraftverken blir högre och får större rotorer. Detta möjliggör effektivare nyttjande av vindresursen och därmed större energiproduktion.

Figur 9. Schematisk bild över hur teknikutvecklingen för vindkraft ser ut. Källa: Bloomberg New Energy Finance.

I Figur 10 visas den genomsnittliga effekten per installerat vindkraftsverk i Europa från 1992 till 2018. De senaste åren har effekt per vindkraftverk varit mellan 4 – 6 MW. Prognosen från vindkraftverksleverantörerna är att den tekniska utvecklingen driver på för större vindkraftverk. Inom några år kommer eventuellt inte 6 MW vindkraftverk vara tillgängliga på marknaden längre. Det är troligt att mellan år 2021 – 2025 kommer effekt per vindkraftverk offshore att variera mellan 10 – 15 MW.

Figur 10. Sammanställning från Wind Europe som visar genomsnittlig installerad storlek på vindkraftverk per år.

Vindkraftverk för havsbaserad vindkraft byggde tidigare på samma teknik som för vindkraftverk på land. Utvecklingen, i kombination med den ökade marknaden för havsbaserade vindkraftverk, har dock på senare tid medfört att havsbaserade vindkraftverk anpassats till de förutsättningar som råder för just havsbaserade vindparker. Jämfört med landbaserad vindkraft utsätts havsbaserade vindkraftverk för andra driftförhållanden i form av till exempel hårdare vindförhållanden, högre luftfuktighet, vågor etc. Även för drift och underhåll gäller andra förutsättningar. Allt detta påverkar utformningen av vindkraftverken. Kostnaden för byggnation av havsbaserad vindkraft optimeras kontinuerligt i förhållande till produktionen genom den teknikutveckling som sker gällande tillverkningsprocess, fundament, byggnation och installation, nätanslutning, utformning och storlek på rotorbladen samt effekten på vindkraftverken.

För bara några år sedan hade ett vindkraftverk för havsbaserad vindkraft en effekt på cirka 3–5 MW, men redan nu finns havsbaserade vindkraftverk med effekt på cirka 10–12 MW tillgängliga. Det gör att effekten per vindkraftverk ökat avsevärt jämfört med tidigare generationers vindkraftverk. Denna teknikutveckling har alltså pågått under lång tid och förutspås fortsätta även framgent. Detta medför att Sökanden för att kunna nyttja senast tillgängliga teknologi, i nuläget inte kan redovisa vilken typ eller fabrikat av vindkraftverk som är aktuellt för Vindpark Utposten 2. Eftersom teknikutvecklingen troligtvis kommer att ske snabbt ska de storlekar som redovisas, i tillståndsansökan samt i föreliggande MKB, för vindkraftverkens navhöjd, rotordiameter samt effekt ses som exempel på utformning. Bolaget ansöker om tillstånd för vindkraftsanläggning med maximalt 50 vindkraftverk med en totalhöjd på ca 250 m, alternativt ett lägre antal vindkraftverk med högre totalhöjd på upp till 350 meter. Ju högre höjd desto färre verk. Vid en höjd på 350 meter bedömer bolaget att parken kan rymma uppskattningsvis 32 verk. Slutlig layout kan först bestämmas efter detaljprojektering, upphandling och optimering av teknikval. Sökanden avser att, vid beslut om byggnation, installera den modell av vindkraftverk som bedöms vara mest lämplig för Vindpark Utposten 2 och i enlighet med bästa tillgängliga teknik och för att erhålla maximal elproduktion.

D. Ekonomi och samhällsnytta Havsbaserad vindkraft utmed Svealands kust i Östersjön har långsiktiga miljömässiga och ekonomiska förutsättningar för att genomföras. Svea Vind Offshore har valt ut de mest lämpliga lägena vilka har realiserbara förutsättningar för att anlägga vindkraft. För att kunna anlägga vindkraft behöver ekonomiska förutsättningar finnas och LCOE (Levelized Cost Of Energy) dvs pris per kWh bli låg. Det vill säga priset per producerad kWh behöver bli tillräckligt lågt för att projektet ska kunna anläggas. Sökanden utvecklar havsbaserade vindkraftsprojekt med förutsättning för en produktionskostnad per kWh som förväntas understiga intäkterna per kWh vid den tidpunkten då projektet realiseras och driftsätts. Genom väl utvalda lokaliseringar, på grundområden relativt nära land, minskar kostnader för drift och underhåll vilket är en tung utgiftspost under driftstiden som förväntas bli minst 25 år. Avståndet till land påverkar också kostnad för elanslutning. Av länsstyrelsens Klimat- och energistrategi för Gävleborgs län framgår att Gävleborg är en av Sveriges energiintensivaste regioner där ett flertal tunga basindustrier bidrar till att energianvändningen ligger högt räknat per länsinvånare. Genom att välja en lokalisering nära stor elkonsumtion, exempelvis stålproduktionsanläggningar, minskar behovet av ny utbyggnad och förstärkning av elnätet. Ett längre avstånd, mellan produktion och konsumtion av el, ger generellt ett ökat behov av ny elnätsinfrastruktur. Vindkraft innebär lokalt producerad el med låga rörliga kostnader, utan utsläpp av klimatgaser och innebär inget behov av bränsleimport. Vindpark Utposten 2 bidrar till en minskad känslighet för eventuellt strypt tillgång till eller ökade priser på t ex olja eller gas. Vindparkerna bidrar även till lägre elpriser och till lokala arbetstillfällen. Allt detta bidrar med god samhällsnytta. I nyttobedömningen har positiva effekter, nyttan och intäkter av verksamheterna vägts mot kostnader och negativa effekter av verksamheterna. Vid den avvägningen har följande faktorer bland annat ingått.

Minst 100 TWh ny el kommer att behövas från år 2030 enligt Energimyndighetens beräkningar, Energimyndigheterna (2019), 100 procent förnybar el Delrapport 2 – Scenarier, vägval och utmaningar ER 2019:06. Havsbaserad vind kan ge stora mängder el och kan, ersätta landets kärnkraft (detta bekräftas av flera offentliga utlåtanden av exempelvis Vattenfalls VD 2017 och 2018). Totalförsvarets intressen tillgodoses vid utbyggnaden av havsbaserad vindkraft genom att elproduktionsanläggningar då sprids ut geografiskt och genom lokalisering nära elintensiva verksamheter (källa Motståndskraft, Inriktning av totalförsvaret och utformning av det civila försvaret 2021 - 2025, DS 2017:66). Havsbaserad vindkraft och Vindpark Utposten 2 stärker landets möjligheter att kunna fortsätta med viktig stålproduktion (genom att förse SSAB; SANDVIK; OVAKO) även om delar av elnätet av någon anledning upphör fungera. Detta är bra för totalförsvarets intressen och därför bidrar vindparken också på detta sätt till samhällsnytta. Regeringen har, i mitten av oktober 2020 lämnat totalförsvarsproposition till riksdagen. Förslagen träder i kraft 2021-02-01 om riksdagen säger ja. ; ”Regeringen konstaterar att det finns behov av insatser som stärker förmågan inom elförsörjningen såsom förmåga till ödrift. Eftersom det nationella stamnätet är sårbart anser Försvarsberedningen att det kan finnas behov av att skapa ökade förutsättningar för lokal produktion och distribution av el. Försvarsberedningen betonar vikten av att arbetet med att utveckla förnybar elproduktion även tar totalförsvarsaspekter i beaktande. Regeringen instämmer i Försvarsberedningens bedömning att omställningen till förnybar el även bör kunna ge fördelar ur ett totalförsvarsperspektiv och betonar vikten av att samhällsplaneringen beaktar behovet av nya anläggningar och ny infrastruktur.” Elnätet gynnas dels genom att havsbaserad vindkraft anses minska variabilitet för elsystemet och ge jämnare flöden samt dels genom att havsbaserad vindkraft är mer förutsägbart än landbaserad vindkraft. Detta framgår av avhandling från doktorand Jon Olausson på Ångströms laboratoriet, Uppsala Universitet. Vidare tillförs el till elnätet från olika geografiska punkter vilket sprider risker då vinden nyttjas på olika ställen, inte bara i norra Sverige där det har byggts mycket eller i södra, utan längs med hela landet. Vindmätningar och vindkarteringar utförda för Sverige visar att det blåser olika mycket på olika ställen under olika tider på året varför det gynnar elsystemet att få el från anläggningar från olika geografiska punkter då det oftast blåser i någon del av landet. Med en kombination av landbaserad och havsbaserad vindkraft, fördelad till olika geografiska områden, minskar variabiliteten och stabiliteten ökar (Scenarios and time series of future wind power production in Sweden, Uppsala Universitet, Energiforsk). Havsbaserad vindkraft skapar nya arbetstillfällen inom flera sektorer av arbetsmarknaden. Det krävs kompetenser inom områden som ingenjörer med kunskaper inom materialegenskaper, tillverkning, drift och service, projektplanering och byggnation för att bara nämna några. I Figur 11 visas en illustration från IRENA (International Renewable Energy Agency) avseende fördelningen av olika resurser som behövs under värdekedjan av utvecklingen för en 500 MW vindkraftsanläggning.

Figur 11. Fördelning av mänskliga resurser som krävs längs värdekedjan för utveckling av en vindkraftpark på 500 MW. Källa Renewable Energy Benefits Leveraging Local Capacity for Offshore Wind, 2018.

Ytterligare exempel på skapande av jobb är vindkraftsanläggningen Arkona (samarbete mellan EON och Statoil) som nyligen etablerats i Östersjön norr om Tyskland. Anläggningen har 60 vindkraftverk och har under anläggningsskedet sysselsatt ca 400 personer. Under driftstiden så behövs enligt uppgift från EON, cirka 50 årsanställda för direkt drift och service av anläggningen. Till detta tillkommer ytterligare 100 årsanställda för leverantörer av externa tjänster till anläggningen (källa: http://www.emea-energy.net/464-2/). En nyligen framtagen rapport, mars 2020, visar på följande arbetstillfällen för en havsbaserad park med 50 verk i storleksklassen 10 MW se Tabell 1. Rapporten är framtagen inom projekt 48327-1 Havsbaserad vindkraft för klimatnytta och konkurrenskraft, finansierat (50%) av Energimyndigheten och (50%) Svensk Vindkraftförening. Övriga sponsorer är Region Skåne, Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen Blekinge, Vattenfall Vindkraft och Favonius. Tabell 1. Arbetstillfällen och intäkter enligt studien ovan.

Projektering - lokalt och regionalt Byggnation - lokalt Drift & Underhåll - lokalt Andra Tillväxtfaktorer - lokalt

Intäkter till samhället 6,1 Mkr

Helårsarbeten 14 årsarbeten

33,9 Mkr 22,2 Mkr 7,7 Mkr

95 årsarbeten 62 årsarbeten 27 årsarbeten

Med stor tillförsel av elproduktion minskar landets beroende av import av el vilket minskar osäkerhet och ökar nationell kontroll. Havsbaserad vindkraft som Vindpark Utposten 2 tillför är en stor elproduktion ca 1,8 TWh/år. Vidare tillförsäkras el till nya elintensiva anläggningar såsom datacenter och tillverkning av batterier samt vätgas för industrier och för transporter. Detta underlättar omställningen och gör att målet om ett fossilfritt Sverige kan uppnås.

Sammanfattningsvis är bedömningen att Vindpark Utposten 2 kommer vara en företagsekonomiskt attraktiv investering och att projektet kommer uppvisa en god samhällsekonomisk lönsamhet med stor samhällsnytta. Detta bekräftas även genom inlett samarbete med Iberdrola.

E. Möjliga kringverksamheter Sökanden avser undersöka förutsättningarna för att genomföra olika, för Östersjön och miljön, positiva kringverksamheter om Vindpark Utposten 2 anläggs. Genom detta förfarande vill Sökanden dels tillföra miljövänliga, hållbara och lokala arbetstillfällen och dels underlätta för omställning till ett fossilfritt samhälle genom att samarbeta med andra aktörer och vidta andra åtgärder. En ytterligare viktig drivkraft för anläggandet av Vindpark Utposten 2 är att bidra till att Östersjön om möjligt kan få bättre förhållanden. Genom att förhindra bottentrålning inom vindkraftsparken kan ökat fiskebestånd förväntas samt bidrar till ökning av blåstång och andra bottenlevande växter som skadas vid bottentrålning. Om förutsättningar för kringverksamheter bedöms finnas kommer särskilda ansökningar att upprättas för respektive tillkommande verksamhet. En väsentlig förutsättning för dessa kringverksamheter är att tillstånd för Vindpark Utposten 2 erhålls. Detta avsnitt avser att informera om andra verksamheter vilka kan medföra ytterligare positiva effekter för miljö och människor, och ska ses som en avsiktsförklaring för dessa. I vårt grannland Norge ska den här typen av information om andra verksamheter, som kan följa av den ansökta verksamheten, uppges vid tillståndsansökningar. Goda kringverksamheter anses där stärka ansökan. Generellt kan tilläggas om CO2 utsläpp i Sverige att, förutom utsläpp till följd av elproduktion, sker utsläpp av växthusgaser framförallt från transporter och från olika industriverksamheter. Genom att satsa på infrastruktur och fossilfria drivmedel kan privatbilismen och tunga transporter bli fossilfria. Vätgas och batterier är viktiga som drivkraft för miljöanpassade transporter. De kan också möjliggöra lagring av el. Sökanden undersöker möjligheter att omvandla delar av producerad el från Vindpark Utposten 2 till vätgas. Vätgasen kan sedan lagras och användas inom industri och för transporter. Utöver användning av vätgasen i sig så skulle vätgassystem kunna användas till att balansera det svenska elnätet. För att diskutera vätgasens roll i samhället anordnade Sökanden HÖGBOMÖTET 1.0 i Högbo utanför Sandviken den 16 mars 2018. Figur 12. Foto: Birgitta Govén Sveriges Byggindustrier på HÖGBOMÖTET 2.0.

HÖGBOMÖTET 2.0 hade temat biffen. Bilen, Bostaden Å Börsen. For a Sustainable future. Då samlades ca 70 deltagare från många olika bolag, organisationer, högskolor och kommuner.

Figur 13. Foto Maria Brolin från HÖGBOMÖTET 2.0. 2019 då fantastiska Vivas Kumar kom från Kalifornien och delade sina erfarenheter som upphandlare på Tesla Battery Team i Nevada innan han började forska på Stanford mm.

Sandvikens kommun anlade den fjärde vätgasmacken i Sverige efter Stockholm, Göteborg och Malmö. I denna region där Vindpark Utposten 2 planeras finns således kunskap och en drivkraft att ställa om. Uttrycket Green Coast Gävleborg myntades inför HÖGBOMÖTET 1.0 för att visa vägen och bekräfta redan pågående hållbara verksamheter i Gävleborg med exempelvis den etablerade elvägen vid Hofors-Sandviken, Sandvikens vätgasmack och det progressiva miljöarbete som drivs i regionen där havsbaserad vindkraft med dess sidoverksamheter kan bli ett positivt inslag.

Figur 14. Foto Maria Brolin Badge-band, på HÖGBOMÖTET 1.0

Bolaget Svea Vind Offshore har suttit med en representant i styrelsen för Vätgas Sverige för att kunna förverkliga omställning till hållbart samhälle där vätgas är en viktig faktor. En viktig parameter för hållbart samhälle är att elproduktion kan utföras med hög stabilitet och låg variabilitet. För detta är det viktigt att el kan lagras då vi rör oss mot ett mer varierande elsystem. För längre tids lagring så kan el lagras via vätgas. För kortare tids lagring så kan el lagras via batterier. Etablerade batterifabriker i framtiden (i Finland, i Skellefteå) kan förväntas behöva underentreprenörer och samarbetspartners av olika slag. Nyetablerade anläggningar för produktion av batterier men också datacenter kan förväntas behöva stora mängder energi. Svea Vind Offshore AB har av Energimyndigheten i september 2020 blivit utsedda som strateginod för att vätgas. Syftet med strateginoden är att med fokus på demonstration, genomförande och multidisciplinära samarbeten identifiera tekno-ekonomiskt hållbara lösningar för att påvisa potentialen med vätgasens roll i ett fossilfritt energisystem. Detta för att lokalt och nationellt inspirera, starta upp, och visa på nya affärsmöjligheter i ett framtida hållbart samhälle. Förslag från marknadsaktör har inkommit till Sökanden om att utveckla metod för att återföra syre till syrefattiga bottnar i Östersjön. I vätgasproduktionen är den andra stora produkten syrgas. Syrgas används av sjukhus, i blekningsprocesser inom pappers massaindustri och kan kanske syresätta bottnar i Östersjön. Det finns förutsättningar att också använda syrgasen som bildats när vätgas har producerats av el från Vindpark Utposten 2. En producent av stora mängder el kan bidra till att laddningsstationer för elfordon och vätgasmackar för transporter som drivs med vätgas, förverkligas. Sökanden skulle här kunna vara en facilitator, som ser till att hållbar verksamhet initieras samt skapa kluster där kunskap samlas och samarbeten där idéer kan förverkligas. Laddningsstationer och vätgasmackar kommer att behövas på många ställen längs Sveriges kust och Sökanden levererar gärna el och vätgas dit från havsbaserad förnybar el. Ska vi klara av att ställa om till ett hållbart samhälle så kommer vi att behöva såväl elbilar som går på såväl batterier som vätgas och bränsleceller. El producerad vid till exempel projekt Utposten 2 skulle kunna ladda elbilarna som dels kör lokalt och även de som kör förbi på E4an utmed kusten. 31

Figur 15. Foto Maria Brolin. Bolagets Teslor visar vägen utan diesel eller bensin.

Gravitationsfundament är en realistisk bottenförankring då havsbottens förutsättningar vid Svealand är lämpliga för det. Havsbotten består av stora delar morän och hård yta, med endast undantagsvis sand. Sökanden har därför sedan flera år inlett underökningar och diskussioner med olika aktörer för att förverkliga en tillverkningsplats för fundamentstrukturer vid kusten. Detta skulle kunna ske vid Norrsundets hamn där goda förutsättningar finns för ändamålet. Betong- och cementindustrier ställer om och blir miljövänligare, med minskade utsläpp, så Sökanden strävar efter att, tillsammans med Iberdrola, kunna bidra till att skapa flera hållbara arbetstillfällen vid en sådan produktionsenhet. Havsbaserad vindkraft kommer att etableras i större omfattning i Östersjön varför fundamentstillverkning kommer efterfrågas. Musselodling är något som Sökanden tror kommer bli viktigt i framtiden. Konsumtionen av musslor kan förväntas öka som livsmedel och musslor bidrar dessutom till ett renare vatten. Musslor renar stora mängder vatten varje minut. Sökanden är öppen för eventuella samarbeten gällande också musselodling i Östersjön. Salinitet, temperatur, vattenflöden, strömmar och vågor påverkar var musselodling är lämplig och inte.

Figur 16. Flera bolag som tecknat PPA, Bryssel, okt 2017, Wind Europe evenemang. Foto: Maria Brolin.

Det finns planer på fler datacenter i Sverige. Dessa behöver stora mängder el. Elhandelsavtal, PPA (power purchase agreement) kan slutas med stora konsumenter av el.

Figur 17. Mätboj, Källa: https://www.su.se/ostersjocentrum.

Det skulle, enligt professor emeritus Lena Kautsky, Stockholms Universitets Östersjöenhet, kunna vara intressant att använda ett etablerat havsbaserat vindkraftverk som mätstation för vindförhållanden samt som bas för instrument som studerar vattenförhållanden kontinuerligt över året. Här skulle anläggningarna både kunna bidra som en plattform samt elförsörjning för dessa studier. Inkluderat med tillsyn av automatiska mät-bojsystem och därmed bidra till forskning om hur vattenmassorna rör sig i området, strömmar på olika djup, salthalt, temperatur, syre och förekomst av alger (genom att mäta klorofyll). Det finns få stationer ute till havs som mäter kontinuerligt och därmed finns ett klart behov av denna information. Både för olika forskningsprojekt och möjligen också för SMHI. Askölaboratoriet har en 33

sådan automatisk mätboj som ligger strax utanför stationen i Askö och det som behövs är tillsyn och kalibrering av instrumenten. Den drivs med solpaneler och detta begränsar tidsperioden. Det sker en snabb utvecklig av olika delar av mätparametrar så det kan vara något som blir mer och mer utvecklat. Vid ett vindkraftverk finns även möjligheter att sända information kontinuerligt. Detta är något Sökanden är öppen för att försöka tillgodose om Vindpark Utposten 2 erhåller tillstånd. Det finns således flera kringverksamheter som Sökanden vill skapa förutsättningar för genom att anlägga havsbaserad vindkraft i Östersjön och vid Utposten 2.

F. Miljömål Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål som beskriver det miljötillstånd som miljöarbetet ska leda till. Miljökvalitetsmålen följs upp årligen för att bedöma hur miljökvaliteten förändras. Preciseringar och etappmål för flera av miljömålen har också tagits fram av kommuner och län. De miljömål som huvudsakligen bedöms vara relevanta för projekten listas nedan. Citaten kommer från riksdagens definition av miljömålen.

Begränsad klimatpåverkan

”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå så att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.” Förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas (bland annat för elproduktion) står för det största bidraget till klimatförändringen både i Sverige och världen i stort. Riksdagen har beslutat att Sverige senast 2045 ska ha uppnått en situation då inga nettoutsläpp av växthusgaser sker. För att nå dit har etappmål för åren 2020, 2030 och 2040 preciserats. Halterna av växthusgaser ökar i dagsläget och etappmålet till 2020 på nationell nivå bedöms inte uppnås med dagens åtgärder, utan för att klara detta behövs både samhällsförändringar och teknikutveckling. En uppföljning av de regionala klimat-och energimålen har gjorts under 2017 som visar att målet om minskade utsläpp av växthusgaser med 20 procent från medelvärdet för år 2007/2008 till år 2020 är uppnått. För att komma ännu längre i klimatarbetet har Länsstyrelsen i Gävleborgs län i sin klimatoch energistrategi formulerat en vision för länet som innebär att ”Gävleborg bidrar till ett långsiktigt hållbart energisystem med effektiv energianvändning och neutral klimatpåverkan samtidigt som länet har en miljödriven tillväxt”. Vindpark Utposten 2 möjliggör produktion av el med liten klimatpåverkan som i sin tur kan ersätta el som produceras genom förbränning av fossila bränslen. Sverige hade en elproduktion 2019 som enligt statistik från energimyndigheterna bestås till ca 39% av vattenkraft, ca 39% av kärnkraft, ca 12% av vindkraft och ca 10 % av kraftvärme, vilket innebär en elproduktion med låg klimatpåverkan i ett internationellt perspektiv. Eftersom klimatpåverkan är global och utbyte av elproduktion och elkonsumtion sker över nationsgränser möjliggör svensk produktion av grön el möjligheter att ersätta fossilbränslebaserad elproduktion även i andra länder. En successiv avveckling av kärnkraften kommer också att medföra behov av ökad produktion av grön el. Projektet Vindpark Utposten 2 bidrar därför positivt till uppfyllelse av miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

ii.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

”Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas.” Preciseringen av målet säger bland annat att kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster ska vara vidmakthållna. Det är även viktigt att havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är bibehållna och att påverkan från buller är minimerad. Också natur- och kulturvärden ska bevaras och förutsättningar ska finnas för fortsatt bevarande och utveckling. Utifrån ett regionalt perspektiv är kusten främst påverkad av utsläpp från industri, enskilda avlopp, skogs- och lantbruk samt av hydromorfologiska förändringar. De största miljöproblemen härrör från belastning av miljögifter och närsalter. Målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är beroende av att målen ”Ingen övergödning” och ”Giftfri miljö” nås. Kustmiljöns långsamma återhämtningsförmåga, tillsammans med en långsam åtgärdstakt samt bristfälliga marina underlag, bidrar till att miljömålet inte uppfylls. Planerad vindkraftspark kommer medföra arbete på botten och ökad fartygstrafik. Placeringen av Vindpark Utposten 2 har valts så att påverkan på naturmiljön blir liten, både avseende marint liv, fågelliv och däggdjur. Anläggningsskedet bedöms medföra en tillfällig och begränsad störning. Också påverkan på fiske blir liten och då nya hårda ytor tillförs i form av vindkraftsfundament kan djur och växtliv gynnas i form av de nya konstgjorda reven.

Sammantaget påverkar projekten uppfyllelsen av miljömålet Hav i balans och levande kust och skärgård positivt, även om det är marginellt. Till det positiva kan läggas till att djur och växtliv i havet påverkas av havstemperaturökningen, vilken Vindpark Utposten 2 genom produktionen av grön el bidrar till att motverka.

iii.

Ett rikt växt- och djurliv

”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.” Sverige har också inom FN:s konvention för biologisk mångfald åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Eftersom projekten är havsbaserade är målet Ett rikt växt- och djurliv tätt sammankopplat med Hav i balans och levande kust och skärgård, men värt att nämna är att en problematik som ligger till grund för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv är bland annat att stor belastning av kommersiellt fiske är negativt för flera marina miljöer. De preciseringar av miljömålet som är relevanta för projekten är att en gynnsam bevarandestatus, tillräcklig genetisk variation samt ekosystemtjänster ska bibehållas. Det finns också ett samband mellan Ett rikt växt- och djurliv och Begränsad klimatpåverkan då ett förändrat klimat utgör ett hot för den biologiska mångfalden.

De regionala miljömålen som är relevanta för projekten skiljer sig inte från de nationella. Den biologiska mångfalden i länet minskar och det bedöms inte finnas förutsättningar att uppnå miljömålet till 2020. Då påverkan på miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i samband med det här projektet är tätt kopplad till miljömålet Hav i balans och levande kust och skärgård blir slutsatsen om påverkan på möjligheten att nå målet densamma som ovan.

iv.

Giftfri miljö

”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.” Det finns fiberrika sediment på långt avstånd från Vindpark Utposten 2 därmed bedöms miljömålet Giftfri miljö inte vara relevant. De preciseringar av miljömålet som berörs av projektet är att den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen inte ska vara skadlig för människor eller den biologiska mångfalden och att förorenade områden ska vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Placeringen av vindkraftverken kommer ske så att fiberrika sediment undviks eftersom avståndet till fiberbankarna är långt. Därmed bedöms påverkan på möjligheten att uppnå miljömålet Giftfri miljö bli obetydlig.

Mer indirekt påverkas även följande miljömål:

Frisk luft

Se avsnitt vii. Ingen övergödning.

vi.

Bara naturlig försurning

Se avsnitt vii. Ingen övergödning.

vii.

Ingen övergödning

Samtliga av dessa miljömål berörs av utsläpp från förbränning som skulle kunna vara resultatet av att vindkraftsel ersätts med annan elproduktion. Förbränningen innebär utsläpp av föroreningar och näringsämnen som påverkar förutsättningarna för frisk luft, försurning och övergödning. Då projektet Vindpark Utposten 2 innebär möjligheter att ersätta fossileldad elproduktion bidrar det marginellt till att uppfylla målen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning.

viii.

Säker strålmiljö

Miljömålet innebär att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Vindkraftsprojektet innebär ett behov av elanslutning vilken i sig kan påverka genom elektromagnetisk strålning. Magnetfält avtar med avstånd från källa. Magnetfält finns från dammsugare och andra tekniska produkter som vi använder i vår vardag och dessa anses inte farliga även om vi kommer nära. Från kablar och anläggning kommer ett tillräckligt stort avstånd hållas för att inte påverka människa eller miljö. Magnetfält från vindkraftsetableringen Vindpark Utposten 2 och dessas elanslutningar bedöms inte medföra någon negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Påverkan på människa blir obetydliga och etableringen sker till havs. Projektet motverkar inte uppfyllelse av miljömålet Säker strålmiljö.

ix.

God bebyggd miljö

Preciseringen av miljömålet avseende Hushållning med energi och naturresurser säger: Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Vindpark Utposten 2 är förnybar energi vilket påverkar miljömålet positivt.

4) Lokaliseringsutredning A. Andra vindparker i Sverige och EU För att se till var alternativa vindkraftsparker kan anläggas bör dagens utbyggnad i Sverige och Europa studeras. Det finns en fördel att sprida ut elproduktion med vindenergi av flera skäl; dels blåser det alltid någonstans och det kan antas att vindkraft ger jämnare produktion om den produceras på olika ställen och dels jämnas produktionen ut och belastningen på nätet blir jämnare vid en fördelning där allt inte produceras på samma ställe. I Sverige var 4 099 vindkraftsverk installerade vid årsskiftet 2019/2020, enligt branschföreningen Svensk Vindenergi (www.svenskvindenergi.org). Den totala kapaciteten för all vindkraft i Sverige uppgick till 8 984 MW, varav 190 MW är från vindkraft i vatten (Wind Europe 2019) med en produktion på ca 570 GWh. Den totala elproduktionen från vindkraftsverken i Sverige ger ca 20 TWh. År 2019 var 205 GW vindkraft installerad i EU. Då framförallt i Tyskland, Spanien, England, Frankrike och Italien. 22 GW av dessa är kopplade till havsbaserad vindkraft (Wind Europe). År 2019 fanns totalt 110 havsbaserade vindparker i Europa, fördelat på 12 länder enligt branchorganisationen Wind Europe 2020 (www.windeurope.org, statistics). Totalt 5 047 vindkraftsverk var installerade 2019, varav ca 81 % utgjordes av pålade fundament (så kallade monopile) och ca 6 % av gravitationsfundament. Majoriteten av parker och vindkraftverk återfinns i Storbritannien och Tyskland, tätt följt av Danmark. Sverige har haft 5 havsbaserade vindkraftsparker varav 1 vindkraftspark har monterats ned under de senaste åren. År 2016 anlades havsbaserad vindkraft i Europa för 18,2 miljarder Euro. År 2017 fortsatte utbyggnaden och investeringar i havsbaserat i EU med 7,5 miljarder Euro. År 2018 investerades 10,3 miljarder Euro i havsbaserad vindkraft i EU. Havsbaserad vindkraft är därmed väl utbyggt och en beprövad teknik där utvecklingen i princip bygger på samma teknik men i större skala med större rotor.

B. Alternativ lokalisering För att kunna anlägga en vindpark behöver LCOE (Levelized Cost Of Energy) dvs produktionskostnaden, bli låg. Det betyder att priset per producerad kWh behöver bli tillräckligt lågt för att projekten ska kunna realiseras. Vindkraft bör byggas där det: • • •

är lämpligt utifrån ett samhällsperspektiv (nära elintensiva industrier och stor elförbrukning) finns goda vindförhållanden vilket ger optimering av elproduktion (starka jämna havsvindar) där det kan etableras till fördelaktiga anläggningskostnader (på lämpligt avstånd från land och litet vattendjup)

För att identifiera lämplig lokalisering för vindparker har Svea Vind Offshore använt en screeningprocess som kan beskrivas som en tratt där ett stort område analyseras initialt och sedan stegvis identifierar lämpliga områden. I analysen minskas området mer och mer och resultatet blir ett antal lämpliga lokaliseringar, se Figur 18.

Figur 18. Screeningprocess.

Behov av utbyggnad av vindkraft

Energimyndigheten antog i mars 2016 en vindkraftsstrategi. Denna modifierades med rapporten ”Vägen till ett 100% förnybart elsystem” 2018 (ER 2018:16) vilken uppdaterades 2019 ”100 procent förnybar el Delrapport 2 – Scenarier, vägval och utmaningar, ER 2019:06”. För att nå ett hållbart elsystem bedömer myndigheten att minst 100 TWh ny förnybar el behövs, en stor utbyggnad. För att nå detta mål krävs vindparker med hög effekt. Ute till havs är vindförhållandena gynnsammare än på land för att bygga vindkraft då vindarna dels är kraftigare och dels har mindre turbulens då de inte påverkas av topografin. Det går att anlägga större vindkraftsverk ute till havs och ta tillvara de starkare vindarna. På land går det inte att bygga vindkraftsverk med lika stora rotorer då det är förknippat med svårigheter att få fram de stora delarna på vägar, broar och så vidare. På land anläggs därför vindkraftverk med lägre installerad effekt samt mindre rotorer jämfört med i havet. För en landbaserad vindpark, som ska komma upp i hög effekt, krävs därmed stora markytor. Inledningsvis analyserades huruvida Sökanden skulle satsa på havsbaserad vindkraft eller vindkraft på land. Ägarna till Svea Vind Offshore AB driver också ett annat bolag, Svea Vind AB, med en projektportfölj med landbaserade vindkraftsprojekt. För att få till stånd en vindpark med hög effekt valde Sökanden att i första hand gå vidare med utredningar för havsbaserad vindkraft.

ii.

Översiktlig screening

Svenska Kraftnät har delat in Sverige i fyra elområden, se Figur 19. Dessa elområden ska stimulera till att nya kraftverk byggs där det är underskott på el, och att elnäten förstärks för att kunna föra över mer el inom Sverige. Södra Sverige består av elområde 3 och 4 (elområde 4 längst söderut), där det råder underskott på el.

Figur 19. Sveriges fyra elområden, källa www.elomrade.se.

För aktuellt projekt studerades inledningsvis södra delen av Sverige och då särskilt havet utanför Västkusten, Skåne, Blekinge, samt runt Gotland och Öland. Sökanden fann dock att det inom dessa områden blir svårt att planera ny havsbaserad vindkraft sedan hänsyn har tagits till bland annat fågelintressen, tumlare, Försvarsmakten och kommunernas inställningar. I ett tidigt skede jämfördes också Nordsjön med Östersjön. Det konstaterades att havsbaserad vindkraft i Östersjön kan installeras och produceras till betydligt lägre kostnader än i Nordsjön. Detta beror på att Östersjön i jämförelse med Nordsjön har: • • • • •

Mindre vattendjup Lägre våghöjder Färre extremvindar Avsaknad av tidvatten Mindre korrosiv miljö, pga. mindre salt

Enligt rapport av Energimyndigheten finns jämförelser som påvisar att vindkraft i Östersjön har en produktionskostnad som är ca 20 – 30 % lägre jämfört med produktionskostnaden i Nordsjön (Energimyndighetens rapport Havsbaserad vindkraft, En analys av samhällsekonomi och marknadspotential, ER 2017:3). De nuvarande aktiva havsbaserade vindparkerna i Sverige finns i södra delen av landet, i elområde 4. Dessa fyra listas nedan samt visas i Figur 20. • • • •

Lillgrund: 48 vindkraftverk, 110 MW installerad effekt, vid Malmö, Kårehamn: 16 vindkraftverk, 48 MW installerad effekt, vid norra Öland Bockstigen: 5 vindkraftverk, 2,8 MW installerad effekt, vid södra Gotland Vindpark Vänern: 10 vindkraftverk, 30 MW installerad effekt, norra delen av Vänern

Figur 20. Havsbaserade vindparker i Sverige, samt aktuellt projekt Vindpark Utposten 2.

En placering av en vindpark längs med kusten i Svealand, elområde 3, skulle medföra att vinden kan brukas på flera olika geografiska områden i Sverige. Vindpark Utpostens 2 omfattning skulle här bidra 42

positivt till elbalansen. Därmed ökar möjligheten för jämn produktion från havsbaserad vindkraft till svenska elnätet. Figur 21 illustrerar också ökad stabilitet för elsystemet genom att land- och havsbaserad vindkraft byggs ut geografiskt fördelat utmed Sverige. I Figur 21 visas först fyra olika utbyggnadsscenarios. Den första med bara landbaserade, den andra med bara landbaserad fast högre fullasttid, den tredje med land och havsbaserad vindkraft fast där havsbaserad vindkraft fokuseras på få platser och den fjärde med land- och havsbaserad vindkraft och där den havsbaserade vindkraften är mer geografiskt utspridd. Staplarna visar vilken tillgänglig effekt som finns med 90 % sannolikhet och de visar tydligt att mer effekt finns tillgänglig i det scenario där land- och havsbaserad vindkraft byggs ut samt där den havsbaserade vindkraften byggs ut med geografisk spridning. En av anledningarna till detta är det faktum att det blåser olika på olika platser vid olika tidpunkter, och genom att öka den geografiska spridningen ökar sannolikheten för att det blåser på någon av platserna och därigenom ökar mängden tillgänglig effekt (Energiforsk, 2015).

Figur 21. Illustration av ökad stabilitet för elsystemet (J. Olauson, 2015) metodik för att ta fram bilderna finns beskrivit i (Energiforsk, 2015)

Med anledning av ovanstående tog Sökanden beslutet att gå vidare med en analys av havsbaserad vindkraft längs med Östersjökusten i Svealand. Detta bekräftas också av kartan i Figur 22 som visar elanvändning i förhållande till landareal.

Figur 22. Elanvändning i förhållande till landareal (MWh/ha) 2016. Källa: Energimyndigheten och SCB.

Följande data analyserades i en översiktlig screening, för att identifiera områden med låg LCOE och med god möjlighet att erhålla miljötillstånd: • •

•

Energimyndighetens riksintressen för vindbruk – geografiska områden med nationellt viktiga värden och kvaliteter. Havs- och vattenmyndighetens havsplanering – havsplaner ger vägledning till den bästa användningen av havet och ska förena näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål. Ett användningsområde som anges är energiutvinning. Befintlig elnätsstruktur – genom att välja områden med god möjlighet att ansluta till befintligt elnät, med så litet behov av tillkommande elnät som möjligt, minimeras kostnaden för projektets elnätsanslutning. Vindkartering – goda vindresurser optimerar elproduktionen.

Sökanden har också deltagit på flera seminarier och möten med företrädare för relevanta myndigheter såsom Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät med flera. Detta för att följa myndigheternas arbeten med respektive utredningar kring havsbaserad vindkraft.

iii.

Skräddarsydd screening

Resultatet från den översiktliga screeningen analyserades vidare utifrån kommersiella och tekniska aspekter: •

• •

iv.

Kapacitet hos befintliga hamnar – viktigt med närhet till hamnar som kan användas vid anläggning och drift. En hamn på kortare avstånd innebär en avsevärd minskning av kostnader då logistik och service kan optimeras. Drift och underhåll pågår under minst ca 25 år och det är därför viktigt med kort avstånd då varje resa ut till vindkraftverken påverkas av avståndet pga. tid för resan, kostnad för personal, utsläpp, energibehov för transport, säkerhetsaspekter om något händer med mera. Befintliga industrier – elintensiva industrier. Möjliga synergier – möjligheter till lagring av vätgas (behov från elintensiva industrier), närliggande planerade stora datacenter med stort behov av el, ny elintensiv elektrisk industri. Avstånd till kusten och vattendjup – ju närmare land och ju grundare vattendjup, desto lägre byggkostnad och desto lägre kostnad för drift och underhåll. Marin geologi (information om berggrunden och sedimentens sammansättning och uppbyggnad) – för att få information om var det lämpar det sig att bygga vindkraft.

Detaljerad analys

Längs med Östersjökusten i Svealand, identifierades ett flertal intressanta områden för havsbaserad vindkraft. Dessa områden diskuterades vidare med ett flertal aktörer, bland annat med: • Länsstyrelsen i Gävleborgs län • Gävle kommun • Försvarsmakten • Lokala yrkesfiskare • Boende längs med kusten • Naturmiljöorganisationer • Ornitologiska föreningar – nationella, regionala och lokala Resultatet av denna slutliga analys blev att några projekt förkastades pga. konflikter med intressen för försvaret och sjöfarten samt förekomst av skyddade fågelarter. Också alltför små projekt togs bort där få positiva synergier kan uppnås med närliggande havsbaserade vindparker. Sökandens projekt Vindpark Campsgrund utanför Norduppland togs bort pga. fågelsituationen nära området. Olika ornitologer har framfört synpunkter i samrådet gällande Campsgrund där Sökanden finner det olämpligt som lokalisering för vindkraftsverk precis där. Ytterligare studier skulle kunna visa att situationen går att lösa men Sökanden väljer att inte gå vidare med Vindpark Campsgrund på grund av risker för fågellivet. Sökandens projekt Vindpark Söder Landsort har nedprioriterats sedan Sjöfartsverket har framfört sina synpunkter vid samråd. Sökanden har tillsammans med Sjöfartsverket funnit konflikter med farleder vilka kan riskera att bli betungande. De batymetriska förutsättningarna vid Vindpark Söder Landsort är också mer dramatiska och besvärliga än övriga grundområden. Sökandens projekt Vindpark Almagrundet utanför Värmdö har också placerats sist bland projekten på grund av att Vindpark Almagrundet är förhållandevis litet och det ligger långt från andra projektområden och relativt långt från land. En viktig del för att nå finansiell framgång med 45

havsbaserad vindkraft är de fördelar av gemensam drift och underhåll och kabeldragningsfördelar som ett kluster ger eller som riktigt stora sammanhängande parker ger. Avståndet till land får betydelse för ett mindre projekt då drift och underhåll som ska pågå under minst ca 25 år i varje resa tar längre tid vilket medför fördyringar. Sådana fördyringar kan bäras av en större vindpark men inte av en mindre. Övriga projekt har tagits vidare i projektutvecklingen. Dessa ligger i Gävlebukten och utanför SSAB i Oxelösund. Sökandens projekt Vindpark Utknallen ca 15 km sydöst om Vindpark Utposten 2 är ett mycket bra projekt men det har erhållit synpunkter från Försvarsmakten där delar av området behöver ändras samt att det har identifierats som ett eventuellt problem för fågel, varför ändringsarbete pågår för Utknallens del. Projektet är numera pausat. För Sökandens övriga projekt pågår utvecklingsarbete med utformning, samråd med mera. Sökanden bedömer att det finns kustnära lämpliga områden norr om Gävlebukten också. Is-situationen skulle dock fördyra anläggandet alltför långt norrut. Sökandens projekt Vindpark Gretas Klackar I utanför Hudiksvall är det nordligaste projektet som Sökanden arbetar med. Vindpark Utposten 2 är ett av flera projekt som utgör ett planerat kluster av havsbaserad vindkraft i Gävlebukten. Sökanden anser att projektet har en lämplig lokalisering enligt Miljöbalken sedan olika intresseavvägningar har genomförts av bolaget och sedan studier har bedrivits av området. De andra intressen som finns är acceptabla i förhållande till den miljövinst som vindparken bidrar med för Sveriges omställning till ett hållbart välfärdssamhälle och för de lokala fördelar som grön näringslivstillväxt kan bidra med. Sedan hänsyn har tagits till alla de olika perspektiv och frågor som diskuterats, i samrådsprocessen som föregått tillståndsansökan och sedan studier av olika alternativa lokaliseringar har analyserats, har Sökanden funnit att lokaliseringen av några av alternativen inte håller i en lämplighetsprövning men att Utposten 2 är en lämplig lokalisering för havsbaserad vindkraft.

C. Alternativ utformning/omfattning Bolaget ansöker om ett så kallat boxtillstånd. Det innebär ett tillstånd där detaljutformning senare beslutas. Bolaget har valt denna metod då det är det enda sätt som, med dagens långa tillståndsprocesser, är förenligt med miljöbalkens hänsynsregler om att använda sig av bästa möjliga teknik vid tiden för byggnation. För Vindpark Utposten 2 har Bolaget tagit höjd för den förväntade teknikutvecklingen som kan förväntas ske under processen, då det bara de senaste åren har gjorts mycket stora framsteg framförallt vad gäller storlek och prestanda på vindkraftverken. Därför presenteras här ramvillkoren för utformningen/omfattningen. Vindparkens utformning kan varieras med avseende på flera olika parametrar varav de viktigaste redovisas i Tabell 2.

Tabell 2. Variabler för utformningsalternativ

Egenskap Vindkraftverkens dimensioner

Mått/Kvantitet Totalhöjd max 350 m Färgsättning ljusgrå

Påverkan/effekt/konsekvens Visuell påverkan beroende av observatörens position

Antal vindkraftverk

Påverkar vindkraftsparkernas yta, omfattningen av sedimentspridning vid schakt, den totala kabellängden. Bottenflora och -fauna kan påverkas lokalt vid respektive fundament.

Vindparkens yta

Area av området som innesluts av linjen mellan de yttre verken plus en skyddszon med viss bredd

Påverkar havsområdenas nyttjande av exempelvis överflyttande fåglar, fiskets bedrivande, sjötrafiken

Grundläggningsmetod

Bottenförankrade fundament som t.ex. gravitationsfundament, monopile, suction bucket jacket foundations dvs fackverk, tripod m.fl.

Schaktmassor som i sin tur påverkar grumling med effekter på flora och fauna, påverkar permanent habitatförlust av havsbotten på aktuellt djup

Det finns mer än 15 modeller av flytande strukturer, så kallade flytande fundament, som alternativ till ovanstående bottenförankrade fundament. Det är oerhört viktigt att ett sådant fundament blir stabilt så att onödigt slitage inte påverkar vindkraftverket till följd av svajiga instabila torn. Livslängden för ett sådant vindkraftverk kan förväntas bli kortare, jämfört med en bottenförankrad modell, om tornet tillåts svaja mer. Kraven på flytande strukturer är därför noggranna där förankringen av de flytande strukturerna måste vara genomtänkt. I många av de flytande strukturernas modeller används ett eller flera lod som tyngder för att stabilisera. Samtliga flytande fundamentsstrukturer har flera förankringsytor där varje bottenförankring ofta har stora betongkonstruktioner för att vara stabila. Påverkan på botten sker även med flytande strukturer då vajrar håller konstruktionen på plats. Flytande alternativ är inte ett alternativ för fasta fundament utan kompletterar fasta fundament då de är lämpliga för betydligt djupare förhållanden än fasta fundament är. Flytande fundament kommer inte att användas vid Utposten 2. De flesta modeller av flytande fundament är olämpliga för större vindkraftverk med stor rotor varför inte heller energin i vinden kan tas tillvara på bästa sätt. Flytande strukturer är inte en beprövad teknik i samma omfattning som monopile och gravitationsfundament även om det har anlagts i havet utanför exempelvis Fukushima där vattendjupet gör det lämpligt att bygga flytande fundament. Produktionskostnaden blir avsevärt högre med flytande fundament. I vissa områden går det inte att använda bottenplacerade 47

fundament på grund av för stora djupförhållanden. I Japan, efter kärnkraftskatastrofen Fukushima utfördes många snabba åtgärder för att byta ut kärnkraftsreaktorer, även om det innebar åtgärder med betydligt högre investeringskostnad. Flytande strukturer är varken ekonomiskt, tekniskt eller miljömässigt motiverat att användas vid Utposten 2. Det kan inte anses vara bästa tillgängliga teknik i denna del av Östersjön där grundförhållandena är grunda. Flytande strukturer anläggs där grund saknas även om det medför avsevärda fördyringar jämfört med fasta fundament och därför svårligen går att ekonomiskt motivera om fasta fundament kan användas. Vindkraftsanläggningen vid Utposten 2 skulle inte gå att anlägga om det krävts att flytande fundament används; dels av ekonomiska skäl och dels av logistiska skäl. Flytande fundament kräver betydligt djupare bottenförhållanden vilket inte finns vid Utposten 2. Svea Vind Offshore har valt utformningsparametrar med målet att optimalt nyttja vindresursen på Utpostens 2 området samtidigt som grundläggningskostnaden minimeras. Det går att minska miljöpåverkan genom att minska antalet verk och parkens totala area. Detta skulle dock medföra att elproduktionskapaciteten blir mindre. Då tillvaratas inte den resurs som vinden utgör på den aktuella platsen. Alternativet bedöms inte medföra en miljövinst som motsvarar förlusten av elproduktionskapacitet. Vid en vindkraftsutbyggnad på Utposten 2, i planerad omfattning, bedöms fördelarna med företagsekonomiskt lönsam och miljövänlig kraftproduktion att överväga påverkan från satsningen enligt avsnitt 7 nedan. Ansökan innebär en så kallad open box, där tillstånd söks för ett område med ett spann på antal vindkraftverk inom det området. Att inte redan nu bestämma det exakta antalet vindkraftverk ger möjlighet att nyttja bästa tillgängliga teknik. Detta är i enlighet med miljöbalken då mesta möjliga produktion eftersträvas, med minsta möjliga negativa påverkan. Då den tekniska utvecklingen går fort och ledtiderna för planering och utveckling, samråd och prövningsprocess tar lång tid så är det inte möjligt att exakt precisera vad som kommer att utgöra bästa tillgängliga teknik vid tiden för anläggandet. I nästkommande konsekvenskapitel redogör Sökanden för maximala påverkan så kallat worst case, beroende på vilken effekt som uppkommer kan worst case vara färre höga vindkraftverk eller fler lägre vindkraftverk och redogör för den.

D. Nollalternativet Nollalternativet innebär att havsområdet vid Utposten2 kommer att förbli fritt från vindkraftverk med tillhörande bottenförlagda kablar, transformator- och omriktarstationer, mm. De miljökonsekvenser som uppstår vid byggande, drift och avveckling av anläggningen uppstår inte vid nollalternativet, exempelvis visuell påverkan, ljudpåverkan och påverkan på växt- och djurliv. Boende längs med kusten skulle heller inte se några vindkraftverk ute i detta havsområde med nollalternativet då inga vindkraftsverk skulle anläggas vid Utposten 2. Nollalternativet innebär att flera positiva effekter med anknytning till samhällets behov av förnybar energiförsörjning uteblir. Vindparkerna skulle medföra ett väsentligt tillskott av förnybar energi till energimarknaden i framtiden när vi vet att det kommer att behövas. Enligt regeringens klimatpolitiska handlingsplan ska Sverige senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. För att klara denna omställning från fossila bränslen kommer elbehovet öka kraftigt inom industri och transporter. Totalt kommer Sverige 2045 behöva cirka 200 TWh enligt Svenskt näringslivs 48

uppskattning vilket går att läsa i tidningen Energi nr 1 ledarkrönika av Håkan Jönsson, VD Gävle Energi. Projektens storlek kan stimulera leverantörer att utveckla havsbaserad vindkraftsteknik till gagn för utvecklingen mot en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Dessa goda effekter uteblir vid nollalternativet. De huvudsakliga alternativen till vindkraft med dagens energiförsörjningsmönster är vattenkraft, kärnkraft samt fossileldade kraftverk. Vid fossilbaserad elproduktion får man ökade utsläpp av koldioxid som är en växthusgas. Kärnkraftsbaserad elproduktion medför radioaktivt kärnavfall, kärnbränslehantering och risker som ställer stora krav på samhällets hantering från miljö, hälso- och säkerhetssynpunkt. Det gäller inte minst transport och slutförvaring av utbränt radioaktivt kärnbränsle. Kärnkraften har också fördyrats avsevärt, då säkerhetsinstallationer krävs efter Fukushima-haveriet. Utbyggd vattenkraft och redan nära inpå helt utbyggd motverkar naturliga och levande vattendrag. Nollalternativet motverkar därmed miljömålen om Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag och En säker strålmiljö. Nollalternativet skulle också innebära att de arbetstillfällen som vindparken skulle bidra med uteblir. Under byggtiden behövs arbetskraft för byggnation av fundamentskonstruktioner samt anläggande av dessa, vindkraftsverk med mera. Ett exempel på skapande av jobb är vindkraftsanläggningen Arkona (samarbete mellan EON och Statoil) som nyligen etablerats i Östersjön norr om Tyskland. Anläggningen har 60 vindkraftverk och har under byggnationstiden sysselsatt ca 400 personer. Under driftstiden så behövs enligt uppgift från EON, 50 årsanställda för direkt drift och service av anläggningen. Till detta tillkommer ytterligare 100 årsanställda för leverantörer av externa tjänster till anläggningen (källa: http://www.emea-energy.net/464-2/). En nyligen framtagen rapport, mars 2020, visar på följande arbetstillfällen för en havsbaserad park med 50 verk i storleksklassen 10 MW, se Tabell 3. Rapporten är framtagen inom projekt 48327-1 Havsbaserad vindkraft för klimatnytta och konkurrenskraft, finansierat (50%) av Energimyndigheten och (50%) Svensk Vindkraftförening. Övriga sponsorer är Region Skåne, Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen Blekinge, Vattenfall Vindkraft och Favonius. Tabell 3. Arbetstillfällen och intäkter enligt studien ovan.

Projektering - lokalt och regionalt Byggnation - lokalt Drift & Underhåll - lokalt Andra Tillväxtfaktorer - lokalt

Intäkter till samhället 6,1 Mkr

Helårsarbeten 14 årsarbeten

33,9 Mkr 22,2 Mkr 7,7 Mkr

95 årsarbeten 62 årsarbeten 27 årsarbeten

Vindpark Utposten 2 är i samma storleksordning och kan antas skapa liknande mängd jobb. Framtida transporter och privatbilism förväntas ställas om till bland annat vätgas och batterier, stålindustrier ska ställa om och använda vätgas (HYBRIT). Detta kan bidra till Sveriges möjligheter att bli fossilfritt. De synergier, så som lagring av el genom vätgas, som vindparkerna skulle kunna bidra till utgår vid nollalternativet. Området för vindparken skulle kunna medföra fredade bottnar, inom vindparken samt där elkablar anläggs, då bottentrålning av fiske inte tillåts. Nollalternativet medför att de positiva effekterna för fisklivet och blåstång, och annat som förstörs av bottentrålning, uteblir.

5) Vindpark Utposten 2 A. Placering Ansökningsområdet Vindpark Utposten 2 ligger cirka 15 kilometer från land och 17 km öster om Axmar Bruk se Figur 23. Området är lokaliserat i Gävle kommun och gränsar mot Söderhamns kommun.

Figur 23. Lokalisering Vindpark Utposten.

Området för Utposten 2 är utpekat av Energimyndigheten som riksintresse för vindbruk. Området är även utpekat för energiutvinning i Havs och Vattenmyndighetens förslag på havsplan. Vindpark Utposten 2 består av maximalt 50 vindkraftverk med en totalhöjd på ca 250 m, alternativt ett lägre antal vindkraftverk med högre totalhöjd på upp till 350 meter. Ju högre höjd desto färre verk. Vid en höjd på 350 meter bedömer bolaget att parken kan rymma uppskattningsvis 32 verk. Slutlig layout kan först bestämmas efter detaljprojektering, upphandling och optimering av teknikval. Bolaget söker som nämnts tidigare s.k. boxtillstånd (där verkens exakta placering och antal bestäms i detaljprojekteringen som sker efter laga kraft vunnet miljötillstånd). Till MKB:n och bedömning av påverkan har två olika exempellayouter tagits fram för parken. En med 50 stycken vindkraftverk med en totalhöjd på 250 meter se Figur 24 och en med 32 stycken vindkraftverk med en totalhöjd på 350 meter se Figur 25.

Figur 24. Exempellayout för 50 verk inom projektområde Utposten 2

Figur 25. Exempellayout för 32 verk inom projektområde Utposten 2.

B. Utformning I detta kapitel redogörs för de huvudsakliga komponenter och tekniker som används i verksamheten. Utförlig teknisk beskrivning för verksamheten återfinns i Bilaga E Teknisk beskrivning till ansökan. Havsbaserad vindkraft är numera en väl beprövad teknik och bara i Europa är 106 havsbaserade vindkraftsparker anlagda 2020 enligt branschorganisationen Wind Europe (www.windeurope.org). Erfarenheten av dessa projekt fortsätter öka då fler projekt planeras runt om hela världen.

Vindkraftverk

Vindpark Utposten 2 består av maximalt 50 vindkraftverk med en totalhöjd på ca 250 m, alternativt ett lägre antal vindkraftverk med högre totalhöjd på upp till 350 meter. Ju högre höjd desto färre verk. Vid en höjd på 350 meter bedömer bolaget att parken kan rymma uppskattningsvis 32 verk. Slutlig layout kan först bestämmas efter detaljprojektering, upphandling och optimering av teknikval. Som nämns ovan i avsnitt 3.C kommer slutligt antal vindkraftverk att avgöras när tillstånd erhållits och bästa tillgängliga teknik vid det tillfället. På det sättet nyttjas vindresursen i området optimalt. Vindkraftverk har till syfte att omvandla vindenergin till elektricitet. Ett vindkraftverk består normalt av ett rörtorn i stål, betong eller en kombination av dessa. Rotorn är trebladig och vanligen tillverkad i en kombination av främst glasfiber och kolfiber. Rotorn är monterad på ett maskinhus (så kallad nacelle) där det finns en generator, hydraulik och styrutrustning. Ofta finns även en växellåda, men om generatorn är direktdriven saknas detta. Exempel på direktdrivna vindkraftsverk är Siemens

Gamesa vilka har installerat många av de havsbaserade vindkraftsverk som idag finns installerade i Europa. Eftersom Vindpark Utposten 2 ska anläggas om flera år (tillståndsprocess, detaljprojektering, upphandling, byggförberedelser tar tid) går det inte att exakt fastställa vad som är bästa tillgängliga teknik vid tiden för anläggandet. Ansökan avser därför både modeller med växellåda och direktdrivna modeller. Rotorn och maskinhuset vrider sig efter vinden och vinkeln på de tre rotorbladen regleras kontinuerligt för att optimera vindkraftverkens funktion och produktion. Normalt driftintervall för vindkraftverk till havs ligger mellan ca 3–24 m/s. Vid vindstyrkor över detta värde stängs vindkraftverken av automatiskt. Rotorns varvtal är beroende av vindhastigheten och vindkraftverkets rotordiameter. Tornet består generellt av flera delar av stål som skruvas samman. Tornen kan även bestå av betonghalvor som hålls samman med vajer eller av en kombination av stål och betong. Tornen är generellt försedda med servicehiss och/eller ett stegsystem. I nedre delen av tornet kan transformator, spänningsomvandlare eller skåp för kontrollsystem placeras om denna utrustning inte är placerad i maskinhuset (nacellen). Normalt är vindkraftverken färgsatta i en gråvit färg för att begränsa kontrastverkan mot bakgrunden. För offshore finns regler gällande färgsättning och utmärkning av vindkraftverken och fundamenten så att de lättare kan upptäckas av passerande fartyg. De brukar vara gula nedtill med fasadbelysning. Den tekniska utvecklingen inom vindkraftsbranschen går snabbt framåt och det är därför generellt sett inte önskvärt att ha restriktioner på navhöjder, rotorstorlekar eller installerad effekt i tillståndet. Sökande kommer därför att söka för en totalhöjd upp till 350 meter för vindkraftverken. Totalhöjden anges från ett medelvärde av havsnivån. Fundamentets höjd varierar beroende på vattendjupet vid respektive lokalisering men kommer att utformas harmoniskt så att fundamenten går upp lika mycket oavsett bottendjup. Se Figur 26 för en principskiss på ett vindkraftverk.

Figur 26. Skiss vindkraftverk. Vindkraftsverk totalhöjd max 350 meter. (Även om det ovan står ”max” rotor och torn så är det totalhöjden som avgränsar teknikval.)

Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt gällande regelverk vid tiden för installation. Krav på vindkraftsverk över 150 meter är idag enligt Transportstyrelsens föreskrift TSFS 2013:9 att ytterkanterna ska ha vitt högintensivt blinkande ljus och verken i mitten ska ha fast rött lågintensivt ljus. Det vita ljusets styrka får justeras under dygnet. På dagen ska styrkan vara 100 000 Cd, gryning och skymning 20 000 Cd och i mörker 2 000 Cd. I Figur 27 visas exempel på hur hinderbelysningen kan komma att se ut för exempellayouten med 32 verk enligt Transportstyrelsens föreskrifter, dvs. 15 vita lampor och 15 röda lampor.

Figur 27. Exempellayout 32 verk och typ av hindermarkering

ii.

Fundament

Varje vindkraftverk monteras på ett fundament. Eftersom det är stora vindkraftverk som planeras kommer kraven på fundamentet vara höga av säkerhetsskäl och av funktionsskäl. Tornet behöver stå stabilt. Den totala ytan som ska tas i anspråk av fundament och erosionsskydd för Vindpark Utposten 2 bedöms maximalt till ca 0,7 % av områdets totala yta. För Vindpark Utposten 2 kan det att bli aktuellt att använda olika typer av fundament för olika positioner inom områdena. Sedan tillstånd har erhållits avser Sökanden att ta fram detaljerade och exakta placeringar för vindkraftverken. Därefter genomförs platsspecifika noggranna bottenundersökningar vid respektive fundamentsposition för att se vilket fundament som är mest lämpligt utifrån flera parametrar som till exempel bästa tillgängliga teknik, ekonomi och påverkan på miljön. Genom att provborra, ta bottenprover och dyka vid varje position kommer exakt läge för fundament att väljas. Detta så att eventuella fornlämningar, bland annat, inte riskerar att påverkas. På så sätt kan platsvalet optimeras och justeras utifrån rådande förhållanden, och rätt fundament väljas utifrån de geologiska förhållandena för respektive lokalisering.

Med dagens teknik bedöms det mest lämpligt med gravitation- eller monopile fundament, en kombination av olika typer av fundament skulle även kunna användas. Även fackverkskonstruktioner kan bli aktuella. Som nämns ovan kommer slutligt val av fundament att ske efter att en detaljerad geoteknisk utredning har gjorts för varje aktuell plats för vindkraftverk. Bästa tillgängliga teknik vid tiden för anläggandet, ekonomi och påverkan på miljön kommer vägas in vid val av fundamentstyp utifrån ovan redovisade alternativ.

Figur 28. Skisser av olika typer av fundament, överst monopile- och gravitationsfundament, underst olika typer av fackverkskonstruktioner. (Källa Wind Europe)

Monopilefundament se Figur 28, består av ett stålrör som pålas ner i botten. Röret har en diameter på ca 10–15 meter. Den kraftigare dimensionen kan behövas för de största vindkraftverksverken som ännu inte finns på marknaden vid tiden för denna ansökan. Pålningen görs så långt ner det behövs för att uppnå tillräcklig hållfasthet vilket är beroende av bottentyp. De flesta (ca 80 %) havsbaserade vindkraftsverk i Nordsjön och norra Europa är förankrade med monopile enligt källa från Wind Europe, den europeiska vindkraftsorganisationen. Monopilerör pålas ner ca 40 meter ned i botten för att stå stabilt. Det exakta djupet är beroende av de platsspecifika bottenförhållandena. Om fast berg påträffas måste ett hål borras först. Borrning kräver mer utrustning och tar längre tid jämfört med om det går att använda enbart pålning. Både pålning och borrning är förknippat med ökade ljudnivåer också under vatten, vid anläggningsskedet än om gravitationsfundament används. Ett gravitationsfundament (Figur 28) förankras inte i botten utan ställs på botten efter att denna grundförstärkts och utjämnats. Fundamentet är rundat och kraftigast nedtill. Bottenplattan är ca 45– 60 meter i diameter. Fundamentet smalnar av uppåt. Det består vanligen helt eller delvis av betong och kan i viss modell, fyllas med ballast, se Figur 29.

Figur 29. Visar byggnation av ett gravitationsfundament.

En typ av gravitationsfundament vilken är ihålig som en betongflaska med förstärkt bottenplatta, möjliggör även att bogsera fundamentet direkt till rätt plats utan pråm som bär fundamenten. Fundamenten gjuts på land, rullas ner i vatten på särskilda anordningar för ändamålet och är flytande då de har en ihålig konstruktion. Fundamentet flyter och bogseras till rätt plats där det sänks med lämplig ballast. Denna teknik innebär även att det ej behövs havsbaserad kran för lyft och placering av fundamentet, vilket möjliggör för en enklare byggnation av anläggningen. Det är svårt att få tillgång till kran med tillräcklig lyftkapacitet varför detta sätt förenklar genomförandet. Fundamentet är ihåligt och sänks på plats. Genom att fylla fundamentet tyngs det och står stabilt. Fyllningen utgörs lämpligen av inert material med hög densitet. Eftersom det är stålindustrier och nära, finns sådant fyllningsmaterial att tillgå. Stålindustrier har massor, med hög densitet, som kan utgöra lämpliga fyllnadsmassor. Det finns även flertalet täkter i närområdet som kan ha lämpligt material. Runt alla fundament läggs ett erosionsskydd i form av sten. Det gäller oavsett vilken typ av fundament som används och funktionen är i princip densamma. Det finns idag även alternativ teknik för erosionsskydd som är utformade för att förstärka positiva effekter såsom reveffekter.

iii.

Elnät, Anslutning

För anläggningen planeras ett icke koncessionspliktigt nät (IKN) med spänningsnivåer om ca 66 kV ev. kan 36 kV användas. Dessa dras antagligen till en transformatorstation/er i parken, där spänningen i sådant fall transformeras upp till ca 220 kV växelström (AC) och förs in till landanslutningen. Kablarna är beroende på bottenförutsättningar antingen nedspolade i bottensedimenten eller med hjälp av vikter förlagda på botten och utrustade med kabelskydd. Vid tiden för anläggandet ska bästa tillgängliga teknik användas. Att endast lägga ner kablarna på botten och sedan placera skydd/sten/tyngder på dem är den metod som Sökanden överväger att använda. Nedlagda kablars position bör noteras på sjökort och information ges till yrkesfiskare. Bottenförlagda trålningshinder

planeras. Med bottenförlagda trålningshinder går det inte att bottentråla. Bottentrålningsförbud kommer att gälla ovanför och i närheten av kablarna. Det interna nätet bedöms totalt bli ca 80 km för Utposten 2. Detta är beroende på slutligt antal vindkraftverk. Exakta sträckningar för ledningarna, samt val av teknik för nedläggning, bestäms vid detaljprojektering. Kablarna överför ström från varje enskilt verk till en transformatorstation/er som sedan kopplas till land. Denna/dessa placeras oftast i anslutning till vindkraftverken på ett eget fundament. Sökanden har som första alternativ att transformatorstationen/erna för projektet förläggs till havs. Om transformatorstationen/erna förläggs till havs förläggs en eller flera anslutningsledningar mellan den havsbaserade transformatorn/erna och nätanslutningspunkten på land. Exakt kabeldragning samt val av teknik för nedläggning bestäms vid detaljprojektering. Initial projektering i kombination med diskussion med sakkunniga gör det troligt att anslutningen av Utposten 2 in till land kommer att utgöras av två 220kV växelströms (AC) kablar. Typisk dimension för en sådan 220 kV kabel är ungefär 100–150 mm. Mellan eventuell transformatorstation/er eller interna nätet vid vindparken och nätanslutningspunkten på land förläggs anslutningsledning/ar. Spänningsnivån på anslutningsledningen/arna beror på om en eller två transformatorstationer används till havs. Om en transformatorstation/er placeras till havs kan en kopplingsstation användas för att koppla landanslutningsledningen/arna till nätet. För anslutningsledning/arna krävs möjligen nätkoncession för linje. Då anslutningsledningen/arna kan anses vara en del av vindparkens elnät på grund av närheten till land så kan anslutningsledningen/arna möjligen anses som en del av Vindpark Utposten 2 och krav på koncession för ledning krävs först efter transformator på land. Det kan också vara så att transformatorstationerna förläggs på land. Strömmen leds då med 66kV kablar från parken in till land. Den landbaserade transmissionsnätsstationen kan antingen utgöras av en kopplingsstation för vidare transmission in till region eller stamnät via luftledning och/eller kabel på samma spänningsnivå. Det kan också vara så att den utgörs av en transformatorstation där transformering genomförs till exempelvis 400 kV. Sökande för tillsammans med Ellevio en dialog med Svenska Kraftnät gällande möjliga anslutningspunkter. I Figur 30 presenteras tre möjliga sträckningar för nätanslutningen mellan vindpark Utposten 2 och anslutningspunkt vid land. Anslutningsledningens sträckning på land kommer utredas och samrådas i en separat process inför ansökan om nätkoncession för linje, som skickas in till Energimarknadsinspektionen (EI).

Figur 30. Möjliga sträckningar för anslutningsledningen till Utposten 2.

iv.

Vindmätning

Sökanden har tidigt i projektet mätt vindresursen via en SODAR som mäter vindhastigheten med hjälp av ljudvågor. Värdena har sedan analyserats för att beräkna den långtidsnormerade årsmedelvinden på olika navhöjder. Vindmätningen möjliggör för beräkning av vindkarta över området. Vindmätningen har fortsatt sedan december 2018, genom mätning med SODAR (sänder ljudvågor) och därefter planeras även fler mätningar med t.ex. mätmast/er. På samma sätt kommer dessa mätresultat att analyseras för att uppdatera vindkartan över projektet. Det kan, efter att vindmätning och beräkningar genomförts, konstateras att det råder goda vindförhållanden vid Utposten 2. Detta bekräftas av SMHI samt utländska studier där vindförhållandena beräknats över Östersjön (se information från Meteorologiska institutets i Helsingfors).

C. Antal vindkraftverk Vindpark Utposten 2 består av maximalt 50 vindkraftverk med en totalhöjd på ca 250 m, alternativt ett lägre antal vindkraftverk med högre totalhöjd på upp till 350 meter. Ju högre höjd desto färre verk. Vid en höjd på 350 meter bedömer bolaget att parken kan rymma uppskattningsvis 32 verk. Slutlig layout kan först bestämmas efter detaljprojektering, upphandling och optimering av teknikval. Hur många verk som utgör slutgiltig layout är beroende av teknik och rotorstorlek. Det finns olika typer av vindkraftverk att välja vid etablering av havsbaserad vindkraft. Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. Idag anläggs och driftsätts främst vindkraftsanläggningar med ca 4–6 MW

vindkraftverk på land. För havsbaserade projekt som planeras idag finns 10–14 MW vindkraftverk tillgängliga på marknaden. De vindkraftverk som planeras för Utposten 2 har en effekt på upp till ca 15 MW. Om verk med högre effekt än 15 MW har utvecklats vid tiden för anläggandet av Vindpark Utposten 2, kommer dessa att kunna användas så länge maximal totalhöjd (350 meter) inte överskrids. Avståndet mellan vindkraftverken beror bland annat på den förhärskande vindriktningen samt diametern på vindkraftverkens rotor. Sett till anläggningar som installerats senaste åren har det typiska avståndet mellan vindkraftverken varit 500 – 1 000 meter. Som nämns ovan förväntas om några år vindkraftsverk med högre effekt än de som finns på marknaden idag. Dessa vindkraftverk har större rotorer, vilket medför större avstånd mellan vindkraftverken. För att vindkraftverken inte ska ta vind från varandra behöver de stå med 4 till 7 rotordiameters avstånd mellan varandra i vindriktningen. Detta innebär, för aktuella vindkraftverk på Utposten 2, ett avstånd på ca 0,8-2,2 km mellan vindkraftverken. För optimering av anläggningens produktion och produktionskostnad är det viktigt att göra slutgiltigt val av vindkraftverk i så sent skede som möjligt. Då möjliggörs val av bästa tillgängliga teknik. Vindkraftsverken bör placeras optimalt med hänsyn till uppmätta vindförhållanden, vindriktning, vattendjup, bottenbeskaffenhet samt övriga intressen. Vindkraftsverkens slutliga placeringar, inom tillståndsgivet projektområde, fastställs i samråd med tillsynsmyndigheten efter att tillstånd har givits. Placeringar sker utifrån de förutsättningar som ges i tillståndet.

D. Tidplan i.

Detaljprojektering och byggnation

Miljötillstånd för Vindpark Utposten 2 förväntas erhållas år 2021. Tillstånd söks för ett begränsat område och Vindpark Utposten 2 består av maximalt 50 vindkraftverk med en totalhöjd på ca 250 m, alternativt ett lägre antal vindkraftverk med högre totalhöjd på upp till 350 meter. Ju högre höjd desto färre verk. Vid en höjd på 350 meter bedömer bolaget att parken kan rymma uppskattningsvis 32 verk. Slutlig layout kan först bestämmas efter detaljprojektering, upphandling och optimering av teknikval. När lagakraftvunnet miljötillstånd har erhållits inleds detaljprojektering av vindparken och därefter planering av byggnation av parken. Under detaljprojekteringen kommer Sökanden att låta undersöka havsoch bottenförhållandena noggrant genom detaljerade bottenstudier med provtagningar och provborrning för att säkerställa bottens hållfasthet och geologiska förutsättningar där fundament planeras. Marinarkeologiska dykundersökningar ska genomföras där fundament placeras, och där kabel ska förläggas, för att undvika påverkan på eventuella fornlämningar. Dessa detaljerade undersökningar görs dels där fundament planeras och dels där kabel planeras. Sedan undersökningar är klara inlämnas ett motiverat förslag på layout av vindkraftverkens placeringar utifrån den aktuella bästa tillgängliga tekniken, till tillsynsmyndigheten. Detaljstudierna, och framtagandet av layout med koordinater för vindkraftverken, förväntas ta ca 1 år, det vill säga år 2022 om lagakraftvunnet tillstånd erhålles 2021.

Efter att tillsynsmyndigheten har godkänt utformningen av Vindpark Utposten 2 kan upphandling av vindkraftverk, fundament, elnät, transformatorstation/er etc. påbörjas. Upphandling kan tidigast förväntas påbörjas år 2022 och beräknas ta ca ett år. Själva byggnationen av anläggningarna bedöms därefter kunna ske från 2023 - 2024. Först bereds botten för att förbereda anläggandet av fundament, därefter anläggs fundament. Detta moment tar tid. Att montera själva vindkraftsverket sker relativt snabbt. Kabelanslutningar dras och monteras till respektive vindkraftverk samt till land antingen i samband med byggnation av fundament eller efter resning av vindkraftverken. Transformatorstationen/er kommer monteras innan verken kan anslutas. Varje vindkraftverk beräknas monteras under ca en till två veckor efter det att fundamenten är färdiga. Beroende på slutligt val av fundament så tar byggnationen olika lång tid. För att förstå logistik och tidsaspekter vid anläggningsskedet kan jämförelse göras med den havsbaserade vindkraftsanläggningen Lillgrund utanför Malmö. Där anlades gravitationsfundament vilka fraktades från Polen. Området där fundamentet skulle stå jämnades ut varefter fundamenten sänktes ned till respektive position. Det som tar mest tid vid anläggandet är förberedelserna för och anläggandet av fundamenten. När fundamenten väl står på plats reses torn och vindkraftverk på plats på mindre än en vecka om det är gynnsamma vindförhållanden. Om fundamentstillverkning kan ske nära så sparas det på transporter och det blir fler arbetstillfällen lokalt.

Figur 31. Bild från Wind Europe som visar lastning av transition pieces och torndelar till vindkraftverk.

I Figur 32 presenteras en översiktlig bildsekvens som visar installation och byggnation av en anläggning. I exemplet nedan installeras monopile, vilket är det vanligaste fundamentet i europeiska vindkraftsanläggningar.

Figur 32. Bildsekvens som visar transport, installation och montering av vindkraftverk till havs. https://www.youtube.com/watch?v=zUQifpcGTrg

Drift och underhåll Vindpark Utposten 2 beräknas kunna tas i drift tidigast år 2024/2025. Driftstid är från det att alla vindkraftverk har tagits i drift. Driftstiden kan förlängas om framtida teknik medger och vindkraftverken kan då få utbytta delar. Övervakning och styrsystem Driftövervakning och felavhjälpning sker via fjärrövervakning. Det finns olika driftövervakningsmetoder beroende bland annat på typ av vindkraftverk. Vindkraftverken utrustas med tillförlitliga styrsystem, dessa larmar automatiskt vid eventuella fel. Vissa felkoder leder till automatisk avstängning. Vid mindre driftstörningar kan vindkraftverken startas om via fjärrmanövrering. Vid större störning krävs dock åtgärder på plats. När felet avhjälpts startas verken lokalt.

Service, underhåll och reparationer Underhållet sker både i form av planerad service och underhållsarbete och i form av reparationer. Fartyg, av samma typ som använts vid byggnationen, kan krävas vid större reparationer. Detta kan exempelvis vara utbyte av större komponenter. Inspektion av kablar och fundament görs regelbundet. För planerad drift och underhåll används i huvudsak mindre servicebåtar. Arbeten och transporter genomförs inte vid perioder med hårt väder, t ex vid höga vågor eller kraftig vind. Vindparken bedöms ha behov av servicefartyg med olika funktioner. För drift- och underhållslogistiken kan goda synergier uppstå med flera havsbaserade vindparker i närområdet. Vidare bedöms det möjligt att servicebåtarna drivs via elmotor (el/vätgas). Att verksamheten ska tillämpa bästa tillgängliga teknik gäller även drift och servicebåtar. Lämpliga lokaler i närliggande hamnar har studerats för att kunna inrymma driftspersonal. Matsalar och omklädningsrum i dessa lokaler, är i mycket bra skick och kan återanvändas i stora delar. Dessa lokaler har redan inspekterats och kommer också att kunna användas om fler havsbaserade vindparker anläggs.

ii.

Avveckling

Enligt ansökan ska redogörelse av nedmontering godkännas av tillsynsmyndigheten innan avvecklingen kan påbörjas enligt föreslaget villkor nr 14. Vid avveckling av verksamheten monteras vindkraftverken ner och transporteras bort. Påverkan kan i stort likställas med påverkan under byggnation. Material som går att återvinna, ska återvinnas. Metaller återvinns där så är möjligt. Betong kan möjligen användas som fyllnadsmaterial i olika sammanhang där väg eller byggnader uppförs. Hur återvinning kan ske redovisas i redogörelse för nedmontering. Själva nedmonteringen börjar med att rotorbladen tas ner. Därefter lyfts nacellen (maskinhuset) ner i lämpliga beståndsdelar. Slutligen monteras tornet ner. Det kan monteras ner på olika sätt och dessa alternativ, som existerar vid tiden för nedmonteringen, ska redogöras och metod ska godkännas av tillsynsmyndighet. I tillståndsansökan föreslås att fundamenten får stå kvar. Dessa kan förväntas ha bildat ett artificiellt rev med påväxt av alger och musslor samt skydd för fisk och yngel med mera. Ansökan avser att antingen låta fundament stå kvar i sin helhet och därmed stå upp över vattenytan eller tas bort till 5– 10 meter under vattenytan. Fundamenten kommer i så fall att utgöra nya grund inom grundområdet vilka ska markeras på sjökort. Hänsyn ska tas till sjösäkerhet även vid nedmontering och efter denna. Omfattningen av återställningen föreslås enligt ansökan att avgöras i samråd med tillsynsmyndigheten, utifrån vad som är miljömässigt motiverat, i samband med framtagande av en avvecklingsplan. Bästa tillgängliga teknik ska användas vid avvecklingsskedet.

6. Områdesbeskrivning och planförhållanden A. Områdesbeskrivning Ansökningsområdet Vindpark Utposten 2 ligger cirka 15 kilometer från fastland och cirka 17 km öster om Axmar Bruk. Området är lokaliserat i Gävle kommun, gränsar mot Söderhamns kommun och är 36 km2 se Figur 33.

Figur 33. Lokalisering Vindpark Utposten 2 utanför Gävleborgs kust.

B. Maringeologi i.

Djup

Området där Vindpark Utposten 2 planeras är på ca 15–50 meters djup. Detta ger optimala förutsättningar för havsbaserad vindkraft se Figur 34.

Figur 34. Sjökort 53 över det område där Vindpark Utposten 2 planeras.

I västra delen av området är vattendjupet grundast och då som minst runt 15 meter. Områdets djupaste delar ligger i nordost och då som djupast ner mot 50 meter. Hur djupet är fördelat över området går att se i Figur 35.

Figur 35. Batymetri vid planerad Vindpark Utposten 2. ©Baltic Sea Hydrographic Commission, 2013, Baltic Sea Bathymetry Database version 0.9.3. Downloaded from http://data.bshc.pro/ on 2020-07-08.

ii.

Geofysiska förhållanden/substrat

SGUs karta visar på följande substrat i projektområdet se Figur 36.

Figur 36. Substrat i projektområdet enligt SGU 2010.

Utposten 2 är beläget på sedimentär berggrund. Botten täcks mestadels av morän, med enstaka mindre områden med glacial lera.

UV-Tech har filmat botten 23 september 2019 samt 5 mars 2020 i transekter. 2019 filmades 14 transekter och 2020 filmades 29 transeketer i området dvs totalt 43 transekter. För mer detaljer kring utrustning och metod som användes vid filmningen se Bilaga 1 i rapporten från Medins havs och vattenkonsulter. Medins analyserade filmerna och har gjort en naturtypsklassifisering av botten. Primärt användes Natura 2000 och sekundärt användes Helcom vid klassificeringen. Utposten 2 utgörs av ett varierande bottensubstrat bestående av mjukbotten- och hårdbottensubstrat. Substratet i området är fördelat på följande: Se fördelningen i Figur 37: • • • • • • •

26 % Stor sten 20 % Silt 20 % Sten 16 % Block 11 % Stora Block 6 % Sand 1 % Skalgrus

Figur 37. Sammanfattning av bottensubstrat vid Utposten 2. Skalgrus och häll är exkluderat ur figuren p.g.a. låg förekomst. Överst till vänster: siltbotten med enstaka stenar. Nederst till vänster: stenbotten. Nedersts till höger: (mindre) block. Överst till höger: stora block. Från Medins havsoch vattenkonsulters rapport.

Utifrån ovanstående klassificeras Utposten 2 området till 70 % av rev och 30 % av marint vatten enligt Natura 2000 klassificeringen. Se fördelningen av rev och marint vatten i Figur 38. 67

Figur 38. Natura 2000 klassificering av provstationerna i områdena. Bilden är från Medins rapport.

Helcom Hub är ett hårdare klassificeringssystem där 90 % av substratet måste vara av samma typ för att kunna klassificeras som en substrattyp, vilket innebär att om substratet är uppblandat exempelvis 20 % grus och 80 % block blir substrattypen bedömd som blandad där den enligt Natura 2000 hade fallit in under kategorin rev. Enligt Helcom klassificeringen består området av: Se även fördelningen i Figur 39. • • • • • • •

37 % Afotisk blandad botten 21 % Afotisk mjukbotten 16 % Fotisk hårdbotten 9 % Afotisk hårdbotten 9 % Fotisk blandad botten 5 % Afotisk grövre sediment 2 % Afotisk sand

Figur 39. Habitatklassificering med Helcom Hub-systemet. Varje kategori utgörs av en substrattyp kombinerat med förekomst i fotisk eller afotisk zon. Bild från Medins rapport.

Observationerna av flora och fauna fann följande arter: • • • • • • • • • • •

Pungräka Skorv Spetslångebarn Skorpbildande alger Oidentifierad snäcka Hydroider/små alger Blåmussla Havstulpan Fintrådiga alger Tånglake Större ringbuk

Sammanfattningsvis visade studien på förhållandevisa homogena substrat med olika grad av småsten och block över finare sediment. De finare sedimenten var främst silt och sand men även lera täckt av ett tunt ytskikt kan ej uteslutas. Fördelningen över de olika substraten i projektområdet kan ses i Figur 40. Området hade en mycket låg till obefintlig visuell flora och fauna. Inga rödlistade arter förekom.

Figur 40. Visuell substratfördelning (pajdiagram) jämförd mot SGU:s modell från 2010 (bakgrund). Karta från Medins rapport.

Översiktligt domineras bottenmiljön av hårda substrat, block, sten och grus. Mjukt substrat återfinns endast på de djupaste delarna. Noggranna geologiska studier med provborrning planeras sedan tillstånd har givits. Då fastställs i detalj vilken typ av geologiska förhållanden som finns vid respektive position för fundament. Av den totala ytan för Vindpark Utposten 2 bedöms maximalt ca 0,7 % av ytan påverkas av fundament med erosionsskydd. UW Tech har under 2000 filmat samt dykt längs de planerade landanslutningspunkterna. Rapporten återfinns som Bilaga 2. Videoinventeringen gjordes på transekter som var mellan 50-100 m långa i djupintervallet 9-30 meter. Större djup valdes bort eftersom inte alger och musslor förekommer där. Filmningen gjordes av UW Tech och filmerna tolkades av Karl Florén. Videotransekterna visade att den epibentiska artsammanställningen inte skiljde sig mellan de olika planerade kabelalternativen. Artsammanställningen varierade enbart beroende på djupet. Inom djupet 9-14 meter var substratet övervägande hårt (icke mobilt) men blandades upp med sand, grus och mjukbotten, fördelningen kan ses i Figur 41.

Figur 41. Inventerade substrattyper i transekterna på djup mellan 9 och 14 m. Mobila substrat är infärgade i gult medan icke mobila substrat är infärgade i brunt. Bild från UW Techs rapport.

Fintrådiga alger förekom i samtliga transekter, se Figur 42. Täckningsgraden var högst i de grundaste områdena. Andra fastsittande organismer som observerades var hydroider, tångbark och havstulpan. Blåmussla observerades inte men förekommer troligen sparsamt. Arten är småväxt i Bottenhavet och förekommer ofta på blockens vertikala ytor, vilket gör den svår att upptäcka med video.

Figur 42. Fintrådiga alger i form av fjäderslick och ishavstofs filmat med ROV på 12 m djup. Bild från UW Techs rapport.

Videotransekter inom djupet 18-30 m visade att substratet bestod övervägande av mjukt (mobilt) men blandades upp med block och sten. Fördelningen kan ses i Figur 43.

Figur 43. Inventerade substrattyper i transekterna på djup mellan 18 och 30 m. Mobila substrat är infärgade i gult medan icke mobila substrat är infärgade i brunt. Bild från UW Techs rapport.

Inom detta djupintervall observerades inga alger. Den enda fastsittande organism som observerades var hydroider som förekom i 4 av transekterna se Figur 45. På mjuka bottnar observerades relativt stora mängder av skal från östersjömussla (Limecola balthica). Detta blötdjur lever nedgrävd i mjuka sediment men tomma skal kan ofta observeras ovanpå botten.

Figur 44. Tom sandbotten på 18 m djup. Spåren i sanden kommer troligen från skorv. Bild från UW Techs rapport.

Figur 45. Block täckt av ett tjockt lager av sediment på 30 m djup. Centralt i bilden syns hydroider. Bild från UW Techs rapport.

Vid transekten F/G till Vallvik bestod botten i huvudsak av stora block och enstaka inslag av sand. Max djup vid transektern var ca 8,3 m. Från transektens start vid 1,5 m djup till ca 3,3 m djup domineras algsamhället av grönslick och trådslick/molnslick. Här finns även inslag av ullsläke. Täckningsgraden av ullsläke ökar sedan och når sitt max (50 %) vid ca 5 m djup. Fjäderslick påträffas från ca 3,5 m djup och täckningsgraden är som högst vid ca 5,5 m djup (75 %) kan ses i Figur 46. Ishavstofs påträffas från ca 4 m djup och täckningsgraden ökar sedan med djupet. Som mest täcker arten ca 50 % av botten vid transektens slut. I transektens djupa delar (6–8 m) påträffas kräkel och blåmussla i enstaka exemplar. Näckmossa observerades i enstaka exemplar i djupintervallet 4–8 m och kan ses i Figur 47. Ingen tång observerades i transekten vilket kan bero på utsötning från Ljusnans utlopp.

Figur 46. Rödalgen fjäderslick omgiven om den mer lågväxande brunalgen ishavstofs på ett block på ca 7 m djup. Foto: Karl Florén. Bild från UW Techs rapport.

Figur 47. Näckmossa med påväxt av ullsläke på ca 6 m djup. Foto: Karl Florén. Bild från UW Techs rapport.

Figur 48. De vertikala delarna av block var ofta täckta med havstulpaner och mossdjuret tångbark. Foto: Karl Florén. Bild från UW Techs rapport.

Transekten vid H -Tärnsharen börjar vid 2 m djup intill ett stort block och slutar vid 6 m djup efter ca 70 m. Botten består av stora block ut till ca 63 m på transektlinan och 5,5 m djup. Sista biten domineras av grusbotten med inslag av sten och block. Trådslick/molnslick dominerar algsamhället ned till 5,5 m djup och täcker mellan 50 och 100 % av blocken se Figur 49. Grönslick observeras ned till 3,7 m djup och täcker som mest 5 % av botten. Smalskägg/krulltrassel växer ned till 2,3 m djup med en maximal täckningsgrad på 10 %. Från 2,3 till 6 m djup växer ullsläke och täcker som mest 5 % av botten. På 5,5 och 6 m djup påträffas enstaka exemplar av fjäderslick. Tarmalg observeras i 10 % täckningsgrad vid 2,5 m djup och förekommer sedan mer sparsamt ned till 3,7 m djup. Enstaka exemplar av näckmossa växer från 2,3 ned till 5,5 m djup. Ingen tång observerades i transekten vilket kan bero på utsötning från Ljusnans utlopp.

Figur 49. Tarmalger växte insprängda bland trådslick/molnslick på ca 2,5 m djup. Foto: Karl Florén. Bild från UW Techs rapport.

C. Oceanografiska förhållanden Underlag för oceanografiska förhållanden har hämtats från SMHI och Hav- och vattenmyndigheten och från studier i närliggande område. Inför tillståndsprövningen av Vindpark Finngrunden ingick utredningar av de oceanografiska förhållandena. Då Utposten 2 endast ligger enstaka mil från Finngrunden antas samma förhållanden gälla för aktuellt projekt varför dessa också har studerats och ligger till grund för de oceanografiska förhållandena.

Temperatur och salthalt

SMHI har en mätstation vid Finngrunden ostsydost om Utposten 2. Där mäts bland annat temperatur och salthalt som kan ses på deras hemsida. Samma förhållanden för temperatur och salthalt råder vid Utposten 2. Denna är baserad på resultat från den operationella havsmodellen HIROMB för 2002–2007. Enstaka mätningar av salthalt och temperatur finns även, från utsättning och upptagning av en ström- och vågmätare (se avsnitt iv nedan). Underlag har också hämtats från Umeå Marina Forskningscentrum. Liksom i resten av Bottenhavet är salthalten i denna del av Östersjön låg, omkring 5 PSU (Practical Salinity Unit), från ytan ned till ca 40 meters djup. Salthalten är något högre på bankar längre ut i havet än på grundområden närmare land på grund av färskvattenutflöden från kusten. Medan salthalten i regel är vertikalt omblandad hela året, varierar temperaturen efter säsong. Vintertid ligger temperaturen nära 0° C i hela vattenkolumnen, tills ett varmare ytskikt börjar byggas upp under vår och sommar. Yttemperaturen stiger då till över 15° C medan temperaturen på djupare nivåer är 5–10° C. Temperatursprångskiktet ligger i regel på 10–20 meters djup. 79

ii.

Siktdjup

Siktdjupet har mätts vid Utposten 2 under år 2020. Siktdjupet uppmättes till 7,5 meter, Se Medins havsoch vattenkonsulters rapport Bilaga 1.

iii.

Vattenstånd

Från Meteorologiska Institutet (Finlands motsvarighet till SMHI, https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/isvintern-pa-ostersjon) och från SMHI (https://www.smhi.se) finns fakta att tillgå gällande Östersjöns vattenstånd. Nästkommande information är taget från dessa källor. Variationerna av vattenståndet i Bottenhavet såväl som i resten av Östersjön styrs främst av lufttryck, vindar och vattenpendling (så kallad seicher) men påverkas även av isläget. Förstärkning fås då en eller flera faktorer samverkar. Tidvatten har liten betydelse längs den svenska ostkusten och orsakar variationer på som mest ett par centimeter. Detta kan jämföras med Nordsjön där tidvatten ändrar vattenståndet i större utsträckning. Tillförseln från vattendrag kan tidvis tillföra avsevärda vattenvolymer men har liten betydelse jämfört med vattenutbytet via Öresund och Bälten. Nämnvärt är att den tillförda årsvolymen från vattendragen skulle motsvara 100 cm nivåhöjning av Östersjön om det inte fanns något utlopp genom dessa sund. Havsvattenståndet längs den svenska Bottenhavskusten varierar i regel mellan +/-40 cm vintertid och mellan +/-20 cm sommartid, relativt det beräknade medelvattenståndet. Varje år förekommer dock tillfällen med större avvikelser än så. Under åren 2002–2006 observerades utmed kusten nivåer på som lägst -50 cm (april 2003) respektive +80–100 cm (feb 2002, jan 2005) relativt medelvattenståndet. SMHI har mätt vattenståndet vid mätstationerna Björn (numera nedlagd) ca 50 km och Forsmark ca 75 km i från Utposten 2. Medelvattenståndet vid dessa platser är jämförbara med de vid Utposten 2. Medelhögvatten (MHW) har på Björn mätts till + 73 cm och medellågvatten (MLW) till — 52 cm. Motsvarande för Forsmark är MHW + 75 cm och MLW — 55 cm. MHW och MLW är medeltalet av samtliga årsmaxima respektive årsminima. De anges i förhållande till medelvattenståndet som är medelvärdet av hela observationsserien och som är satt till 0 cm. Till följd av klimatförändringar förväntas havsnivåer öka.

iv.

Strömmar

Havsströmmarna bildas genom ett samspel av olika krafter. De viktigaste strömdrivande krafterna i svenska farvatten är, horisontella densitetsskillnader, havsytans lutning, tidvatten, anläggningar i vatten såsom till exempel vindkraftverk och lufttrycksskillnader. Utöver de drivande krafterna finns bromsande krafter, såsom friktion mot botten och kuster. Den så kallade Corioliseffekten påverkar vatten mot öster (på norra halvklotet) i förhållande till rörelseriktningen. I de svenska farvattnen kan man, förutom för trånga passager i skärgården på västkusten, bortse från tidvattenströmmar. Den normala strömhastigheten i Bottenhavet är 0,2–0,3 knop och den maximala är 1,2 knop. Motsvarande siffror för Ålands hav är 0,4–0,5 knop respektive 2,0 knop. Medelströmbild i Gävlebukten uppskattas vara syd-sydostgående med 0,2–0,3 knop. Detta kan utläsas ur medelströmbild presenterad av Sjöfartsverket (1985).

Den övergripande cirkulationen i Bottenhavet är svag och riktad moturs med norrgående strömmar längs Finlands kust och sydgående strömmar längs den svenska kusten. Strömmarna styrs till stor del av vinden och varierar därför lokalt både i storlek och i riktning efter rådande vindförhållanden. Strömmar på grund av vattenståndsskillnader kan också uppstå. SMHI har gjort en analys av strömmarna kring grundbankar enstaka mil sydost från Utposten 2 vid Finngrunden. Samma förhållanden för strömmar råder vid Utposten 2. Analysen baserat på resultat från den operationella havsmodellen HIROMB för åren 2002–2007. Det finns även resultat från fältmätningar av strömmar och vågor (våren och sommaren 2007) med en bottenplacerad mätare (AWAC). Instrumentet placerades på drygt 13 meters djup. Modellanalysen visar att de oftast förekommande ytströmmarna är riktade mot ost/nordost respektive mot syd/sydväst. På djupen 12– 18 meter är strömmarna påverkade av topografins sträckning i den analyserade punkten och riktade mer utpräglat mot nordost respektive sydväst. Norrgående strömmar är vanligare under våren och sydgående strömmar är mer förekommande under vintern i enlighet med rådande vindar under dessa årstider. Starkare vindar under vinterhalvåret ger upphov till generellt högre strömhastigheter under vintern än under sommaren förutsatt att det råder isfria förhållanden. Vid ytan varierar månads-medelvärdet på de modellerade strömmarna mellan 5 cm/s (sommartid) och 25 cm/s (vintertid). På 12–18 meters djup är medelhastigheten lägre och varierar i regel mellan ca 2–12 cm/s. Den maximala modellerade strömmen för den analyserade perioden uppgick vid ytan till 102 cm/s (60 cm/s på 12–18 meters djup) vilket inföll under de stormiga dagarna i början på november 2006. Under fältmätningsperioden uppmättes de starkaste ytströmmarna till 35 cm/s medan mer typiska värden var 5–15 cm/s. Närmare botten observerades hastigheter på som mest drygt 11 cm/s men vanligtvis var hastigheterna lägre och varierade mellan 1–6 cm/s. Jämförelser med dessa och tidigare observationer har visat att de modellerade hastigheterna ibland är högre än de uppmätta. De angivna modellerade maxhastigheterna kan därför tolkas som en övre gräns för strömmarna i området ca 35 km öster om Utposten 2.

Vågor

Våghöjds observationer finns att hämta från SMHI:s vågboj vid Finngrundet. Man kan utläsa ur tidigare studier att våghöjder upptill 1,5 meter utgör den dominerande andelen, Figur 50 vilken har klippts ur Rapport nr 2006 4302, Riskbedömning för planerad vindkraftpark vid Finngrunden av SSPA. Visuella våghöjdsobservationer vid fyrskeppsstationen Finngrundet har utförts av SSPA under tidsperioden november 1967 – juli 1969. Figur 50 presenterar fördelning av medelvärden av observerade våghöjder baserad på 1322 observationer. I föreliggande studie förutsätts våghöjd i figuren nedan vara detsamma som signifikant våghöjd.

Figur 50. Fördelning av medelvärden av observerade våghöjder vid fyrskeppsstationen Finngrundet under tidsperioden 1967-11-11 – 1969-07-13 (Wahl 1973).

Signifikant våghöjd beräknas som medelvärdet av den högsta tredjedelen av vågorna vid ett visst tillfälle och brukar även beskrivas som den upplevda våghöjden. Långtida och kontinuerliga vågmätningar är sällsynta i Bottenhavet men SMHI har en av sina operationella vågbojar utsatt sydväst om Finngrunden sedan juni 2006. Nästan lika höga vågor registrerades senast i månadsskiftet oktober—november 2006 i samband med en nordostlig storm som drabbade området. Vid detta tillfälle uppmättes en maximal våghöjd på närmare 9 meter och en signifikant våghöjd på nästan 6 meter. De näst högsta vågorna som registrerades av vågbojen från dess utsättning i juni 2006 t.o.m. september 2007 kom från nord respektive ost och var ca 7 resp. 6 meter med en period omkring 10 s. De högsta signifikanta våghöjderna var vid samma tillfällen ca 5 resp. 4 meter. I medeltal var den signifikanta våghöjden under denna tidsperiod 0,5–1 meter. SMHI har gjort simuleringar med våg-modellen STWAVE, där den rumsliga vågutbredningen har undersökts. Utgångsläget för modellen bestämdes utifrån max- och medelförhållanden uppmätta under juni 2006-september 2007 vid SMHI:s vågboj. Trots att dessa observationer är gjorda under en relativt kort tidsperiod betraktas de som representativa för typiska förhållanden i området och överensstämmer även med tidigare modelleringsstudier. Fortplantningen av vågorna över området gjordes sedan under vindförhållanden som baserades på observationer från SMHI:s kustväderstation vid Örskär. Simuleringarna utfördes för vind- och vågpåverkan från åtta riktningar; nord, nordost, ost, sydost o.s.v. Resultatet uttrycks i signifikant våghöjd.

De högsta modellerade våghöjderna uppstod för vind- och vågpåverkan från nordväst— nordostsektorn. Över de grundaste partierna varierade då den signifikanta våghöjden mellan 2,7 och 4,2 meter. De motsvarande största våghöjderna uppskattades till 4,8–6,4 meter. Att den kraftigaste påverkan sker från dessa riktningar hänger främst samman med att sträckan som vinden har fått verka över öppet hav (stryklängden) är som längst i dessa väderstreck. Potentialen att bygga upp stora vågor är särskilt stor från nordost eftersom riktningen ligger i linje med praktiskt taget hela Bottniska Viken. De höga våghöjderna beror dock även på att vindhastigheten vid dessa utplockade extremtillfällen var särskilt hög. Vågklimatet under vindpåverkan från övriga riktningar var något mildare. Det mildaste maxtillståndet uppstod för vindpåverkan från sydost vilket gav upphov en signifikant våghöjd på drygt 1,3 m på grundbankarnas grundaste partier. Enligt vindobservationerna på Örskär var sydostliga vindar de minst frekventa och generellt även de svagaste vindarna.

vi.

Vattenkvalité

SGU har i en studie från år 2016 kartlagt och riskklassat fiberbankar vilka dumpats i havet utanför pappersindustrier längs kusten. Utanför bland annat Norrsundet ca 22 km sydväst om Utposten 2 finns sådana fiberbankar på havsbotten invid land. Miljökvalitetsnormen för aktuellt område vid Utposten 2 är God ekologisk status år 2027. De ovannämnda förorenade området ligger flera mil från Utposten 2 och förväntas inte påverkas av den planerade vindkraftverksamheten vid Utposten 2.

vii.

Isförhållande

Is på Östersjön Isförhållandena i Östersjön varierar kraftigt från år till år. Den istäckta arealen är som störst under januari-mars, vanligast i skiftet februari-mars. I medeltal täcker isen 170 000 kvadratkilometer av Östersjön, vilket motsvarar 40 % av hela Östersjöns areal (422 000 km2, inklusive Kattegatt och Skagerrak). Isens minsta utsträckning påträffades under vintern 2008, då isens maximala areal var endast 49 000 km2. Bottenviken och östra Finska viken fryser alla år. I november börjar tillfrysningen av Östersjön i de norra delarna av Bottenviken och innersta Finska viken. Därefter fortsätter frysningen i Kvarken, i södra delar av Bottenviken och på kustområdena på Bottenhavet. Under normalvintrar fryser hela Bottenviken, Kvarken, nästan hela Bottenhavet, Skärgårdshavet, Finska viken och delar av norra Egentliga Östersjön. Under milda vintrar fryser Bottenhavet inte alls och Finska viken endast delvis. Under stränga isvintrar sträcker sig istäcket ända till de danska sunden och till centrala Egentliga Östersjön. Islossningen framskrider från söder mot norr. Isvintern är i medeltal under 20 dagar lång i de norra delarna av Egentliga Östersjön medan den varar över ett halvt år i den norra delen av Bottenviken.

Isformer Isen i Östersjön utgörs av antingen fastis eller drivis. Fastisen är, som namnet säger, stationär is som är förankrad vid holmar, kobbar och grynnor. Fastis förekommer vid kusterna och i skärgården där vattendjupet är i allmänhet mindre än 20 meter. Fastisen bildas redan i början av issäsongen och förblir stationär ända tills den smälter på våren. I öppna havet bildas havsisen av drivis som rör sig med vindar och strömmar. Drivisen kan vara slät is, hopskjuten is eller bestå av packisvallar. Täckningsgraden kan vara 1 – 100 %. Isvallar som bildats av drivis kallas packis.

Fast is Foto: Jouni Vainio

Drivis Foto: Jouni Vainio

Packis Foto: Rainer Varis

Figur 51. Olika istyper från Meteorologiska Institutets hemsida

Drivisen är rörlig. Under stormiga dagar kan ett tunt drivisfält förflytta sig 20 – 30 kilometer. På grund av isens rörelse spricker ett enhetligt isfält upp i isflak, vilkas diameter kan vara flera kilometer. När isflaken rör på sig uppstår råkar, sprickor, hopskjutning och packisvallar. Packisvallar och sörjebälten är de företeelser som har den största inverkan på vintersjöfarten i Östersjön. Isförstärkta fartyg med kraftiga maskiner kan bryta till och med en meter tjock jämn is, men kan inte röra sig i packisbälten och sörjebälten utan isbrytarhjälp.

Isvinterns stränghet Istjänsten på SMHI och Meteorologiska Institutet beskriver hur sträng isvintern på Östersjön är med hjälp av tre klasser: mild, genomsnittlig och sträng. Den fjärde klassen, ytterst sträng, kan även användas vid behov. I Figur 52 visas isens maximala utbredning enligt SMHI. Efter år 2020 förväntas isbildning alltmer sällan vid Gävleborgsområdet. Detta är också något som bekräftas av isvintern 2016/2017 som syns i Figur 53.

Figur 52. Maximal utbredning av havsis i framtiden. Kartan visar beräknade medelvärden. Linjerna motsvarar

prognos för maximal utbredning av havsis för de olika åren. (https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/hur-forandras-havsisen-1.28291)

Figur 53. Isvintern 2016/2017 var en lindrig isvinter. Ju ljusare färg desto tunnare is. Vitt är isfritt. Källa: Sammanfattning av isvinter och isbrytningsverksamheten 2016/2017, SMHI.

Havsisens rörelser Havsisens rörelser förorsakas av vindar och strömmarna i havet. I Östersjön förekommer det inte kraftiga konstanta strömmar, och därför bestäms isens rörelser huvudsakligen av rådande vindförhållanden. Isens rörelser bestäms av vindriktningen och vindstyrkan, av den friktion som åstadkoms av isens och vattnets relativa rörelse, av den inre friktionen i isfältet och den av jordens rotation förorsakade Corioliseffekten. När vindhastigheten överstiger 5 meter per sekund bestämmer den isens rörelser. Isen rör sig då med en hastighet som är 1 – 3 procent av vindhastigheten. Som exempel kan nämnas att isen rör sig

med en hastighet på 0,2 – 0,6 knop då vindhastigheten är 10 meter i sekunden. Ju enhetligare isfältet är desto långsammare rör det sig.

D. Riksintressen, skyddade områden och Natura 2000-områden i.

Riksintresse vindbruk

Området för planerad vindpark vid Utposten 2 är utpekat som riksintresse för vindbruk. I Figur 54 redovisas riksintresse för vindbruk i närheten av Vindpark Utposten 2.

ii.

Riksintresse kommunikation

Två sjöstråk av riksintresse finns i området, se Figur 54. Sjöstråket söderifrån in mot Ljusnes hamn eller förbi Storjungfrun passerar genom området för Utposten 2. Sjöstråket för kustnära sjöfart passerar i områdets östra del. Alternativa vägar för sjöfarten är möjliga då vattnen kring Utposten 2 är djupare än de inom området.

iii.

Riksintresse yrkesfiske

Längs kusten väster om Utposten 2 är kusten utsett som riksintresse yrkesfiske i kustzon. Avståndet är ca 9 km från Utposten 2 till riksintresseområdet. Ungefär 4 km öster om Utposten 2 finns ett fångstområde av riksintresse och ca 14 km i sydost ett fiskhabitat för rekrytering av riksintresse se Figur 54.

iv.

Riksintresse totalförsvaret

Det närmaste öppna riksintresset för totalförsvaret enligt 3 kap 9 § 2:a stycket miljöbalken ligger på land i Hudiksvalls kommun på ca 70 km avstånd och vars influensområde ligger ca 17 km från utkanten av Vindpark Utposten 2. Då Vindpark Utposten 2 planeras på såpass långt avstånd från det utpekade Riksintresset för totalförsvaret i Hudiksvalls kommun så förväntas ingen påverkan på det öppna riksintresset.

Figur 54. Riksintressen för vindbruk, yrkesfiske samt kommunikation i förhållande till Vindpark Utposten 2.

Riksintresse rörligt friluftsliv samt friluftsliv

Närmaste områden av riksintresse för friluftslivet utgörs av Ljusnans dalgång, ca 22 km, samt Nedre Dalälven och Billudden, ca 40 km från Utposten 2. Bägge utgör även ett riksintresse för rörligt friluftsliv. Dessa riksintressen inkluderar till allra största del värden som inte rör havet. Ljusnans dalgång utgör länets största sammanhängande älvområde och är ett av naturvärdesobjekten i Gävleborg. Ljusnan omges av ett omväxlande landskap från vildmarksartad natur till kulturbygd. Området är variationsrikt med många sevärdheter. Ovan nämnda riksintressen ligger till allra största del på land, på stora avstånd från aktuell vindpark, se Figur 55.

vi.

Riksintresse naturvård

I Söderhamns skärgård, omkring 20 km nordväst om Utposten 2, ligger ön Lilljungfrun som är av riksintresse för naturvård. Gles olikåldrig barrblandskog som blir allt lägre mot den hårt exponerade ostsidan, klapperstensfält med mattformigt utbredda granar, klibbalbård och strandängspartier är delar av naturvärdena. En liten sandstrand på öns västsida används som badplats. Ögruppen kring Lilljungfrun representerar tillsammans med Lilljungfrun hela serien av utvecklingsstadier hos en landhöjningskust fram till väl etablerad flera generationer gammal barrskog. Fågellivet på öarna är rikt och varierat. Öarna är obebyggda. Ungefär 9 km väster om Utposten 2 ligger längs kusten Axmarby och Axmar där ett stort område utpekas som riksintresse för naturvård. Området Axmarkusten består av ett skärgårdslandskap som till över 80 % utgörs av vatten. Området är värdefullt mest tack vare sin orördhet samt har botaniskt och zoologiskt betydelsefulla egenskaper. Storjungfrun är ett av våra bäst dokumenterade kustskogsområden. Kusten är också av intresse som bad- och utflyktsmål. Det låglänta kustlandskapet vid Lindön-Björnön-Iggösundet, ca 20 km sydväst om Utposten 2, utgör riksintresse för naturvård. Det kustnära fjärdliknande vattenområdet mellan Lindön och Iggön är värdefullt som lek- och uppväxtområde för fisk. Liknande någorlunda opåverkade områden är ovanliga längs Bottenhavskusten. Representativ naturlig slåttermark med lång kontinuitet och med träd- och buskbärande äng och hackslått. Lindön-Björnön är ett mångformigt våtmarksområde i anslutning till Östersjön med värden av våtmarkskomplex, rika topogena kärr, sumpskog, marin strandäng och topogena kärr i kustzon. I området finns en rik flora och fauna. Se Figur 55 för lokalisering av ovan nämnda riksintressen.

vii.

Riksintresse kulturmiljövård

Nordligaste riksintresse för kulturmiljövården i närheten av Utposten 2 är Prästgrundets fiskehamn, ca 30 km åt nordväst [K604], som sedan vikingatid kontinuerligt använts för fiske. Under senmedeltid Gävlebohamn med säsongsfiske av fiskarborgare från Gävle och så småningom även från Söderhamn. Under 1800-talet till 1960 bedrevs yrkesfiske av permanent boende fiskare på ön. Fiskeläge med småskalig 1800-talsbebyggelse sammanklungad runt en hamnvik. Inga avgränsningar mellan hus och tomter. Bebyggelse och markanvändning organiserad efter traditionellt fiskelägesmönster, dvs. längst från vattnet gistvallarna, som här har bevarade nätställningar, därefter bostugor sedan sjöbodar och uthus. Närmast vattnet bryggor och båthus. Kapell från 1830 liksom gemensam bagarstuga och mangelbod, begravningsplats. Äldre hamnplats med bebyggelselämningar, labyrint från 1600-talet. Gravrösen från vikingatid.

Rönnskärs lots- och tullstation [K610] med tillhörande fiskehamn, ligger ca 27 km nordväst om Utposten 2, är präglad av den lots- och tullverksamheten som bedrevs på ön från 1800-talets början till 1960-talet. Fisket har utövats som komplementnäring. Byggnader för lots- och tullstation, lotsstation från 1890-talet med tillbyggd radiostation från 1960-talet. Representativ, småskalig bostadsbebyggelse i trä tätt grupperad vid hamnen. Smal grusad bystig som binder samman bebyggelsen, och andra stigar, stenmurar. Gistvallar. Vallvik [K611], ca 18 km nordväst om Utposten 2, är en industriort med arkitekturhistoriskt intressant bebyggelsemiljö från förra sekelskiftet. Arbetarbostäder uppförda för anställda vid en massafabrik, belägna dels vid infarten till fabriksområdet, dels i strandnära lägen vid Marviken och Udden. Hamn med sjöbodar och båthus. Småskaligt vägnät. Se visualisering från plats vid vattnet söder om campingen i Vallvik. Riksintresseområdet Norrlandet, Bönan och Utvalnäs [K802] ligger ca 32 km sydväst om Utposten 2 längs Gävlekusten. Värden finns i fiskehamnar med säsongsfiske från medeltid och bofast fiskebefolkning från mitten av 1700-talet fram till idag. Karaktäristisk fritidsmiljö med parklandskap och stora sommarvillor uppförd för Gävles borgerskap under 1800-talets senare del. Småskaligt fritidsområde anlagt för medelklassen under 1900-talet. Fiskehamnar med äldre fiskarbebyggelse med sjöbodar och andra nyttobyggnader från mitten av 1700-talet. Fiskelägets bebyggelsestruktur med långsmala tomter ned mot vattnet. Stora tomter med sommarvillor från 1800-talet som vänder sig mot vattnet, med omsorgsfull och påkostad arkitektur. I ett band ovanför de pampiga sommarvillorna ligger mindre enklaver med småskaliga enklare sportstugor på små tomter från 1920–1970- tal. Från Utvalnäs finns en visualisering som visar att vindkraftparken syns härifrån. Visualiseringarna återfinns i Bilaga 11-14 samt 19. Se Figur 55 för lokalisering av ovan nämnda riksintressen.

Figur 55. Riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård samt rörligt friluftsliv i förhållande till Vindpark Utposten 2.

viii.

Natura 2000

Området SE0630166 Axmar – Gåsholma, ca 9 km västerut från Utposten 2, är utpekat både enligt artoch habitatdirektivet och fågeldirektivet. Det utgörs av Axmar, Gåsholma och Svartstensudden naturreservat, vilka är belägna vid ett stort skärgårdsområde längs södra bottenhavskusten mellan Söderhamn och Gävle. Området är till övervägande del oexploaterat och har höga naturvärden både knutet till havet och landmiljöerna. De marina miljöerna hyser höga värden bl.a. i form av den stora variationsrikedomen av olika habitat (mjukbottnar, hårdbottnar, olika exponeringsgrad för havsströmmar och vågor etc.), de artrika växtsamhällena, som uppväxtområden för fisk och som miljö för olika kustfågelarter. Natura 2000 området är på 5599,6 ha varav ca 76 % är i vatten. I Standard data form så är det 21 olika typer av habitat, 16 fågelarter samt ett marint däggdjur som är skyddade. Området SE0630178 Sörsundet, 22 km sydväst om Utposten 2, är utpekat enligt habitat och direktivet. Sörsundet är en djupt inskuren vik i den flacka moränkusten mellan Gävle och Söderhamn, ca 4 km SSO om Norrsundet. Sörsundet utgör Hamrångeåns och sjön Hamrångefjärdens ena utlopp i havet. Det andra utloppet går genom Norrsundet och det är där som utflödet regleras. Nuvarande utflöde till den södra fåran, som går genom Natura 2000-området, sker genom en mindre öppning i en överfallsdamm i sydöstra delen av Hamrångefjärden. Stora delar av Sörsundets bottnar är vegetationsfria. I inre delen finns dock mera vegetationstäckta områden med ålnate, axslinga, knoppslinga, höstlånke, tarmalg, hjulmöja, borststräfse och borstnate. Mynningsområdet har en mer marin prägel med bland annat mycket blåstång och tarmalger. Hamrångeån utgör en värdefull fiskbiotop som uppvisar en hög artrikedom och bland annat utgör ett potentiellt lekområde för havsvandrande öring. Natura 2000 området är 93,9 ha vara ca 40 % är i vattnet. Enligt standard data form så är det 7 olika typer av habitat som är skyddade. Området SE0630261 Lövgrunds rabbar, ca 22 km söderut från Utposten 2, är utpekat enligt artoch habitatdirektivet. I Natura 2000-området Lövgrund rabbar är det prioriterade bevarandevärdet att behålla ett livskraftigt bestånd av gråsäl (Halichoerus grypus). Området ska bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för arten inom sin biogeografiska region (marin baltisk). Lövgrunds rabbar utgör därför en viktig del i det ekologiska nätverk av områden som Natura 2000 bygger på. Området är 533,9 ha. Områdena SE0630262 Finngrundet Västra banken och SE0630263 Finngrundet Norra banken, ca 19 och 26 km sydost och ost om Utposten 2, är utpekade enligt artoch habitatdirektivet och delar bevarandeplan. Finngrundet Norra och Västra banken ligger på gränsen av Sveriges ekonomiska zon (EEZ) och är två av ett fåtal utsjöbankar i Södra Bottenhavet. De grunda partierna med hårt substrat ger gynnsamma betingelser för bottenfast vegetation. Dessa områden hyser välutvecklade bälten av tång som i sin tur ger skydd och mat åt många djur. Bankarna har även stora populationer av tånglake och strömming. Bevarande av områdena är motiverat för att främja ett hållbart nyttjande av marina resurser och för att bibehålla viktiga ekosystemfunktioner i södra Bottenhavet. Den rika vegetationen gör att området har ett stort värde som lekplats för fisk och födosöksområde för fåglar och gråsäl. Det är habitatet rev som är skyddat enligt Standard Data Form för både västra och norra banken. Västra banken är på 8 315 ha och den norra är på 1 338,2 ha. Området SE0630260 Finngrundet-Östra banken, ca 35 km ostsydost om Utposten 2, är utpekat enligt artoch habitatdirektivet. Finngrundet - Östra banken ligger i Sveriges ekonomiska zon (EEZ) och är en av ett fåtal utsjöbankar i Södra Bottenhavet. Banken har en mer marin karaktär än de övriga inventerade grunden i Bottenhavet med en hög andel röd- och brunalger. Den rika vegetationen gör att området har ett stort värde som lekplats för fisk och födosöksområde för fåglar och gråsäl. Det är habitaten rev och sublittorala sandbankar som är skyddade enligt Standard Data Form. Området är 23 151,2 ha. 92

Området SE0630155 Stenöorn, ca 22 km nordväst om Utposten 2, är utpekat både enligt artoch habitatdirektivet och fågeldirektivet. Stenöorn hör till en av länets finaste fågellokaler, speciellt för rastande fåglar. De öppna sand- och grusmiljöerna är också en på många håll hotad och minskande naturtyp, vilken erbjuder lämpliga habitat för bland annat många sällsynta insektsarter. Det är enligt Standard Data Form är det två habitat rullstensåsöar samt strandängar, som är skyddade och fem fågelarter, stjärtand, vitkindad gås, myrspov, skräntärna och grönbena. Området är 56,5 ha varav ca 69 % är i vatten. Området SE0630139 Långvind, ca 40 km norr om Utposten 2, är utpekat både enligt artoch habitatdirektivet och fågeldirektivet. Området utgör ett till stora delar oexploaterat kustavsnitt med en stor mångfald av olika marina och kustanknutna naturtyper. De grunda havsvikarna hyser värdefulla bottenmiljöer med artrika växt- och djursamhällen, vilka bland annat utgör viktiga uppväxtområden för många fiskarter. Enligt Standard Data Form är det 12 habitat som är skyddade och 18 fågelarter. Området är 787,1 ha varav ca 75 % är i vatten. Se Figur 56 för lokalisering av ovan nämnda Natura 2000-områden.

Figur 56. Natura 2000 i förhållande till Vindpark UP2.

ix.

Naturreservat

Syftet med naturreservatet 2000322 Snäcken, ca 40 km nordväst om Utposten 2, är att bevara områdets intressanta geologi och flora. Mer specifikt är syftet att bevara ett värdefullt område med tallnaturskog och klapperstenstränder vid Bottenhavskusten. Naturtyperna Perenn vegetation på sten- och grusvallar (1220) och Åsbarrskog (9060), som är förtecknade i EU:s artoch habitatdirektiv, ska ha gynnsamt tillstånd. Arter som är typiska för dessa naturtyper ska ha gynnsamt tillstånd, liksom särskilt skyddsvärda arter som tallticka och silvertärna. Strukturer som död ved och gamla träd ska förekomma i för naturtyperna gynnsam omfattning. Det ska finnas möjlighet för besökare att uppleva naturen i området. Naturreservatet 2001186 Skatön ligger ca 23 km nordväst om Utposten 2. Skatberget med sina 32 meter över havet är Skatöns högsta punkt. Härifrån är det en vidsträckt utsikt över Söderhamns skärgård. Stora klapperstensfält och vackert utformade strandvallar finns på flera ställen. Området ligger 10 km öster om Söderhamn och omfattar 343 ha. Det finns flera sandstränder, särskilt utmed Skatöns södra strand och vid Skathamnen. Skatöns växlighet är tydlig uppdelad från stranden salttåliga havsstrandsväxter som ormtunga och strandråg och strandloka. Vid lövskogen växer gråal och i tallskogens bärris och knärot. Stenöorns naturreservat 2001158, ca 22 km nordväst om Utposten 2, är en av länets bästa platser för fåglar. Området ligger på den udde som bildas där Söderalaåsen (Ljusnanåsen) möter havet. Åsen utgörs här av en platt och hårt svallad sandrygg med långgrunda stränder. I Stenöorn naturreservat finns ett fågeltorn. Naturen på udden är öppen, med torrängar och tidvis översvämmade strandängar. Här kan man finna mindre vanliga havsstrandarter som ormtunga, saltarv, rödnarv, strandvial, strandglim, kustarun och strimsporre. Den lågvuxna växtligheten och de stora långgrunda vattenområdena har gjort udden till en av länets bästa rastplatser för vadare. Så gott som samtliga vadare som regelbundet förekommer i Sverige har observerats här. Naturreservatet Storjungfrun 2014480, ca 9 km nordväst om Utposten 2. Storjungfrun är den största av de 500 öarna i Söderhamns kommun. Området ligger 10 km sydost om Ljusne och omfattar 1280 ha. Ön ligger drygt 20 km sydost om Söderhamn och är en gåva från Gustav II Adolf som i samband med överlämnandet av stadsprivilegierna den 7 september 1620 också överlät Storjungfrun och de övriga öarna från staten till Söderhamns kommun. Storjungfruns historia är lång och spännande med fornlämningar, hamnar, fyr, kapell och skeppsvrak. Den biologiska mångfalden på ön artrik. Det finns många arter som sällan ses i Hälsingland. På flera platser kan man se säregna orkidéer, rödlistade insekter och svampar och den vitblommande örten myskmadra. Naturreservatet 2000463 Axmar, ca 10 km väster om Utposten 2, är södra Bottenhavskustens största sammanhängande skärgårdsområde. Det är också Gävleborgs läns största med cirka 4 500 hektar. De många stenar och block, grunda vikar och laguner som finns i skärgården, erbjuder många olika livsmiljöer under vattnet där djur och växter trivs. Bottnarna i de grunda havsvikarna är rikt klädda med mikroalger, frodiga kärlväxter och täta kransalger. Området är gynnsamt för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar som söker efter föda. Bland annat finns ejder, svärta, vigg, småskrake och vitfågel. Barrblandskogen med inslag av björk och asp dominerar, men växtligheten är varierande. I Gåsholma naturreservat 2000702, ca 12 km sydost om Utposten 2, finns oexploaterad skärgårdsmiljö. Här trivs både häckande fåglar och friluftsälskande människor. Det finns uppmärkta stigar på öarna Gåsholmen och Synskär. I reservatet finns ett rikt fågelliv bestående av storskrake, småskrake, tobisgrissla, strandskata och roskarl. På Gåshällan råder tillträdesförbud under delar av året, till skydd för fåglarna. Det marina området i reservatet är rikt på olika livsmiljöer. Både grunda vikar och hårdbottnar på större djup. De grunda vikarna är viktiga lek- och uppväxtområden för flera fiskarter. Vegetationen ger skydd åt yngel och småfisk. Här finns även gott om mat för sjöfåglar. Runt 95

Gåshällan finns det klipphällar och stenblock. Här växer blåstången och smaltången i kraftiga bestånd. Båda dessa arter är mycket viktiga för det marina ekosystemet. Skämningsöns naturreservat 2000321, ca 15 km sydost om Utposten 2 , ligger på en udde vid kusten. Från den högsta punkten är det fin utsikt över skärgården kring Gåsholma. Skämningsön är framför allt av intresse som utflyktsmål. Vitgrund-Norrskär naturreservat 2001166, ca 29 km söder om Utposten 2, ligger i Gävlebukten utanför Harkskär, ca 2 km från kusten. Naturreservatet består av de två större öarna Vitgrund i söder och Norrskär i norr samt en mängd skär och småöar med omgivande vatten. De två öarna består till stor del av vegetationsfattiga klapper-, häll- och blockmarker. På de steniga stränderna växer bland annat havtorn, fackelblomster och strandråg. På Vitgrunds södra del finns tidigare hävdade strandängar. Längre in från stranden tar gles, lågvuxen skog vid. Områdets öar och skär är kända för sitt rika fågelliv med bland annat Gävlebuktens största bestånd av vitfågel, främst silltrut, fisktärna och silvertärna. I Agön och Kråköns naturreservat 2001190, ca 47 km norr om Utposten 2 finns många gamla fiskelägen. Av en del återstår endast lämningar i form av bland annat husgrunder och rester efter båtplatser. Eftersom kusten är starkt påverkad av landhöjningen har hamnarna efter hand blivit för grunda och fiskelägena har då flyttats till bättre lägen. Vid St Olofs hamn på Drakön finns lämningar av en medeltida hamn. Även kapellen i Agö och Kråkö hamn, byggda 1660 respektive 1736, är värdefulla. Både Agön och Kråkön är kraftigt kuperade, som mest når de 45 meter över havet. På många ställen finns klapperstensfält, bitvis utformade som vackra strandvallar, eller som grus- och sandfält. I sänkor har små myrar eller tjärnar bildats. Båda öarna är täckta av barrblandskog. Stora delar av skogen har brukats sedan länge, varför man vid besök får uppleva såväl medelålders plantskog som äldre brukad skog. Betydande områden av skogen närmast stränderna och på klapperstensfält och klippor är undantagna från skogsbruk. Naturreservaten kan ses i Figur 57.

Djur- och växtskyddsområden

Sälskydd gäller på Lövgrunds Rabbar (ca 23 km åt syd) med tillträdesförbud februari – augusti. Fågelskydd gäller på Skommarrevet samt Skrammelhararna (ca 26 och 28 km åt sydväst) med tillträdesförbud april – juli. Djur- och växtskyddsområdena kan ses i Figur 57.

xi.

Kulturreservat, kulturhistoriska värdekärnor

Axmarbruk, ca 17 km fågelvägen väster om Vindpark Utposten 2, ligger vid havet bortom allfarvägarna i det ödsliga skogsområdet Ödmården mellan Hälsingland och Gästrikland. Idag är Axmarbruk en vilsam idyll men här har det sjudit av liv under de cirka 250 år som järn tillverkades på bruket mellan 1671–1927. I Axmarbruk finns en engelsk park med gamla lövträd, ruiner och ett system av dammar och kanaler. Här finns också en bevarad hyttbyggnad och en hamn med spår från utskeppning av järn och införsel av malm. I Axmar är bruket och havet en sammanlänkad helhet, i hamnen lossades malmen, på bruket förvandlades malmen till järn som åter skeppades ut från hamnen. Axmarbruk är en god representant för länets kustbruk. Reservatet kan ses i Figur 57.

Figur 57. Områdesskydd i form av kulturreservat, naturreservat och djur- och växtskyddsområden i förhållande till Vindpark Utposten 2.

Kulturhistoriska värdekärnor ur Sveriges kust- och skärgårdslandskap redovisas i en rapport av Riksantikvarieämbetet. Värdekärnorna i förhållande till Utposten 2 kan ses i Figur 58. Värdekärnorna sammanfaller i väsentliga delar med de områden som omfattas av miljöbalkens geografiska hushållningsbestämmelser. Rapporten är Riksantikvarieämbetets redovisning av ett regeringsuppdrag att beskriva kulturmiljövårdens intressen i förhållande till en utbyggnad av vindkraft i bland annat kust- och havsområden (Nordström, 2003). Utblickarna mot havet bedöms vara mycket viktiga och de angivna värdekärnorna inkluderar ett generellt hänsynsavstånd på 1,5 mil. Enligt RAÄ (Rapport från Riksantikvarieämbetet 2003:4 Sveriges kust- och skärgårdslandskap: kulturhistoriska karaktärsdrag och känslighet för vindkraft, 2003) är värdena i området Billudden följande: Fiskehamnarna Harudden och Billhamn är framför allt en del i helhetsupplevelsen av Billudden. Lokaliseringen av fiskehamnarna är avhängig landhöjningen, effekterna av landhöjningen är av pedagogiskt och vetenskapligt värde. Sågarbo gård är en av länets mest karaktäristiska herrgårdsbyggnader från den karolinska tiden och har stort arkitektoniskt värde Billudden är med sitt särpräglade landskap av mycket stort intresse för friluftslivet. Turismen är sparsamt utvecklad. Enligt RAÄ är värdena i områdena Gävle-Ljusne följande: fiskelägena och de öar som är präglade av jordbruk och fiske som kombinerat näringsfång har framför allt pedagogiska värden och upplevelsevärden. Samma typ av värden åtnjuter Norrlandet med sommarvillabebyggelse och fiskeläget/ badorten Bönan. De beskrivna områdena är samtliga av stort intresse för friluftslivet. På flera håll finns strövstigar och badstränder. Naturen är omväxlande och tillgänglig genom ett rikt system av strövstigar. Från Skämningsön har man en imponerande utsikt över skärgården och kusten söderut. Enligt RAÄ är värdena i områdena Prästgrundet-Bålsö följande: sammantaget kan kuststräckan på ett ovanligt tydligt sätt spegla en lång kontinuitet av maritima miljöer -från rösen, tomtningar och tidigare hamnlägen till 1700- och 1800-talens fiskelägen. Fortfarande är en del fiskelägen i bruk. Lämningarna och miljöerna har i första hand stora upplevelsevärden och pedagogiska värden men är till del också av vetenskapligt intresse. Upplevelsevärdena stärks genom att skärgårdsmiljöerna har få påtagliga inslag från senare tid. De övergivna hamnlägena belyser den kraftiga landhöjningen, vilket är av vetenskapligt och pedagogiskt värde. Till Enångers och Njutånger sockencentra med omgivande odlingslandskap kan både upplevelsevärden och pedagogiska värden knytas. Hudiksvallskusten utgör sannolikt Gävleborgs läns mest värdefulla kustavsnitt för rekreation och rörligt friluftsliv. Skärgården och den starkt flikiga kusten mellan Hudiksvall och Enånger har också stora skönhetsvärden. De stora öarna Agön och Kråkön utanför Enånger har stort värde för friluftslivet

Figur 58. Kulturhistoriska värdekärnor ur Sveriges kust- och skärgårdslandskap ur Riksantikvarieämbetets rapport i förhållande till Utposten 2.

E. Planer i.

Översiktsplan

Gävle kommun har en översiktsplan, Gävle kommun år 2030, som antogs av kommunfullmäktige den 11 december 2017. Enligt översiktsplan är området vid Utposten 2 utpekat som riksintresseområde för vindkraft i kommunen, se Figur 59. I översiktsplanen hänvisas till planeringsunderlaget ”Vindkraft i Gävle kommun” för vägledande riktlinjer för vindkraft. I detta underlag har kustbygden, en landskapskaraktär som pekats ut som ett område där stora och medelstora vindkraftsetableringar inte bör komma till stånd. I detta underlag pekas ändå Utposten 2 ut som ett utredningsområde för vindkraft.

Figur 59. Bild från webbversionen av Gävle kommuns översiktsplan.

ii.

HaV Havsplanering

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har arbetat fram förslag till havsplaner som ska ge vägledning till den bästa användningen av havet och därigenom förena näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål. Ett användningsområde som utpekas i den föreslagna havsplanen är områden för energiutvinning där havsbaserad vindkraft anses vara lämpligt. Ur nationell energisynpunkt är Gävlebukten utpekat av HaV som ett strategiskt område för havsbaserad vindkraft i Sverige. Flera områden har pekats ut i havsplanen såsom lämpliga för vindkraft just i Gävlebukten enligt det förslag som HaV har tagit fram. Vindförhållanden, grundområden och närheten till bra anslutningspunkter gör förutsättningarna gynnsamma (Havsoch vattenmyndigheten 2017). Sökanden delar denna slutsats efter att ha sökt lämpliga områden i ett större perspektiv (se avsnitt med alternativa lokaliseringar).

100

Utposten 2 korrelerar väl med föreslagna havsplaneringens förslag på områden för energiutvinning och goda synergier kan uppnås genom samordning av anläggandet liksom av drift- och serviceorganisation. Eftersom drift- och service pågår under hela driftstiden så är denna fördel betydelsefull av flera skäl.

Figur 60. Vindpark Utposten 2 i förhållande till utpekande områden för energiutvinning enligt förslaget för havsplanen.

F. Bottenflora & bottenfauna Medins- havsoch vattenkonsulter har under våren 2020 utför bottenfaunaanalyser. Det provtogs från sex stationer i området. Provtagningarna genomfördes i mars 2020. Provtagningsvolymen var ca 1 dl per provpunkt. Analysen av bottenfauna följde den internationella standarden ISO 6665. Det noterades sex olika taxa från Utposten 2. Generellt var det få individer (maximalt fem) i proven. Det hittades inga ovanliga eller rödlistade djur. Det som observerades var: • • • • • •

Nordamerikansk havsborstmask Fåborstmaskar Östersjömussla Ishavsgråsugga Vitmärla Pungräka

101

Fåborstmaskar dominerade i antal och dessa djur är toleranta mot miljöstörningar. Vitmärla är en mycket förorenligskänslig art vilket tyder på att området inte är utsatt för stark förorening. Ishavsgråsugga är också en art som är känslig mot miljöstörningar och låga syrgashalter. Östersjömusslan och nordamerikansk havsborstmask anses vara lite tåligare djur. I videotransekterna var den vanligaste förekommande faunan pungräkor som påträffades i 63 % av alla transekterna. Nedan listas de observationer som gjordes och i den ordning de är vanligast förekommande i transekterna från 63 % hos pungräkor till 2 % för större ringbuk. Skorv förekom i 37 % av transekterna och förekom i störst utsträckning på afotiska lerbottnar samt vid afotisk blandbotten ( både hårbottensubstrat och mjukbotten) dvs botten där fotosyntisering inte kan ske. • • • • • • • • • • •

Pungräkor Skorv Spetslångebarn Skorpbildande alger Oidentifierad snäcka Hydroider/små alger Blåmussla Havstulpan Fintrådiga alger Tånglake Större ringbuk

Figur 61. Skorv (Saduria entomon) på siltbotten med enstaka småstenar. Bild från Medins rapport.

Skorpbildande alger var den vanligaste förekommande floran och påträffades på 23 % av transekterna, se Figur 62. På grund av begränsad visibilitet kunde inte gruppen hydroider/alger artbestämmas närmare utan blev sammansatta till en gemensam grupp, se Figur 62. Fintrådiga alger räknades i detta fall till de kvalitativa observationerna då täckningsgraden var för låg för yttäckande observationer.

102

Figur 62a). Exempel på sammanslagna gruppen hydroider/alger. En havstulpan syns även på blocket till höger på bilden. b). Skorpbildande alger på sten, gruppen hydroider/alger syns även på stenarna/blocken. Bilder från Medins rapport.

Små snäckor hittades på 19 % av transekterna vid Utposten 2, dock begränsade bildkvalitén en säker artbestämning. Troligtvis rör det sig om oval dammsnäcka (Radix balthica), se Figur 63.

Figur 63. Oidentifierad snäcka runt 20 m djup, troligtvis oval dammsnäcka. Bild från Medins rapport.

G. Fisk UW-Tech har som nämnts ovan filmat botten 2019 och 2020. Medins har analyserat filmerna. Utifrån filmerna har följande fiskarter observerats i Utposten 2 området. Spetslångebarn, tånglake och större ringbuk. I Figur 64 kan man se vart de olika arterna påträffades i projektområdet.

103

Figur 64. Sammanfattning av fisk, arter och antal individer. Vita cirklar visar på ingen förekomst. Bild från Medins rapport.

Medins har även gjort en studie över fisk. Inga rapporterade fiskfynd på artportalen från området troligtvis eftersom data visat att det inte sker yrkesfiske i området. Inventeringar finns från 104

utsjöbankar i närområdet, Utposten, Storgrundet och Finngrundets östra och västra bank. Dessa inventeringar får anses överensstämma med förhållanden för fisk för Utposten 2. Utposten 2 ligger exempelvis på samma grundområde som Storgrundet. Utposten undersöktes i aug 2019 av AquaBiota Water Research genom analys av miljö-DNA eller eDNA i vattenmassan med hjälp av vattenprover. DNA påträffades från 13 olika arter. Vanligaste var sill (strömming), storspigg, tånglake och småspigg. Denna inventering för Utposten ligger ca 12 km från Utposten 2. Storgrundet undersöktes (på uppdrag av dåvarande projektledare Maria Brolin) i maj och augusti 2007 av MÖ Natur, ET biologi och SL Fiskekonsult samt 2009 vid utsjöbanksinventeringen. Vid inventeringen 2007 påträffades 11 olika arter, sill (strömming) och tånglake var vanligast. Vid inventeringen 2009 påträffades sex olika arter, sill (strömming), tånglake, rötsimpa, hornsimpa, sik och skrubbskädda. Vanligast var sill (strömming) och tånglake. Finngrunden undersöktes (på uppdrag av dåvarande projektledaren Maria Brolin) i maj och september 2007 av AquaBiota Water Research och 2009 vid utsjöbanksinventeringarna. 2007 påträffades 13 olika arter. Vanligast var sill (strömming), tånglake och skarpsill även rötsimpa och hornsimpa förekom frekvent och i maj var skrubbskäddan vanlig. 2009 observerades sju olika arter, sill (strömming), tånglake, rötsimpa, hornsimpa, skrubbskädda, nors och torsk. Sill (strömming) och tånglake var vanligast. Medins drar slutsatserna att sill (strömming) och tånglake högst troligt är vanliga arter vid Utposten 2 området. Spetslångbarn och större ringbuk förekommer. Mobila arter som inte enbart håller sig inom ett område som abborre, sik, skrubbskädda, nors, näbbgädda och torsk finns vid Utposten 2 området. Mört, sik, nors, näbbgädda och id föredrar grunda havsbottnar ner till 30 meter. Dessa arter kan antas finnas vid Utposten 2 området men det är även möjligt att området ligger för långt från kusten och något för djupt för dessa arter. Ål finns i hela Östersjön. Öring bör förekomma i området trots att det inte finns några fångster eller fynd. Av de arter som skulle kunna finnas är bara två arter rödlistade torsken som är sårbar (VU) och ålen som är akut hotad (CR).

Lekande fisk

Det är möjligt att flera fiskarter leker i området. Framförallt de fiskar som hittats i större mängder på dessa och omgivande grund kan tänkas ha området som lekområde. Se arterna och dess lekperiod i Tabell 4. Notera att det faktum att dessa arter finns i området någon gång under året inte behöver innebära att de leker i området. Tånglake och skarpsill bedöms kunna leka i området. Sillen leker vanligtvis på djup mellan 0–10 meters djup i Östersjön vilken medför att den troligtvis inte leker i området. Torsken leker inte i området då torskens ägg kräver en salthalt på minst 11 % för att äggen ska flyta. Salthalt på 11 % hittas bara längre söderut i Östersjön och på större djup.

105

Tabell 4. Fiskarter som kan finnas i områdena kring Utposten 2 samt deras lektider.

Fiskart Abborre Hornsimpa Id Lax Mört Nors Näbbgädda Rötsimpa Sandstubb Sik Sill (strömming) Skarpsill Skrubbskädda Spetslångebarn Storspigg Större ringbuk Torsk Tånglake

Lektid

Kommentar

apr-Jun nov-feb apr-maj okt-jan apr-jun feb-maj maj-jun dec-mar mar-aug höst eller vinter höst eller vår feb-aug apr-jun dec- jan maj-jul dec-feb sommarhalvåret aug-sep

Leker troligen inte i området pga. för stort djup

Leker ej i området pga. fel salthalt för äggen

H. Marina däggdjur Medins har gjort bedömningen avseende påverkan på marina däggdjur, se rapporten i Bilaga 3. I Östersjön förekommer tre arter av säl; knubbsäl (Phoca vitulina), gråsäl (Halichoerus grypus) och vikare (Pusa hispida). I södra Bottenhavet, där Utposten 2 är belägen återfinns en av dessa arter, gråsäl. Knubbsälen förekommer endast längre söderut, med den nordligaste kolonin belägen i Kalmarsund. Enstaka vikare kan förekomma i området då de simmar långa sträckor. Det är dock inte deras främsta uppehållsområde under någon del av året. Enbart enstaka födosökande eller migrerande vikare kan därför förväntas inom Utposten 2. Gråsälen jagar och rör sig i hela Östersjön, de föder ungar både på is och på land och kan därför föda sina ungar från norra Bottenviken ner till Stockholms skärgård, något som sker i månadsskiftet februari-mars. Vikaren däremot kräver stabil is för reproduktion och omvårdnad av ungar. Ungarna föds därför främst i norra Bottenviken där det kan förväntas finnas stabil is i februari-mars. Under den isfria delen av året kan man hitta vikaren främst i Bottniska viken, Finska viken och Rigabukten. Gråsälen är den vanligast förekommande sälen i området, och återfinns årligen på lokaler kring Utposten 2 se Figur 65. Sälarna kan röra sig över stora arealer, men studier har visat att de främst uppehåller sig i närheten av sina tillhåll (haul-outs). Vid studierna uppehöll sig sälarna inom 50 km från sitt tillhåll 75 % av tiden och inom 75 km 90 % av tiden. Inom dessa områden föredrar de att jaga på djup mellan 10–40 meter, något som Utposten 2 erbjuder. Baserat på dessa data och på datan i Figur 65 kan det konstateras att hundratals gråsälar har möjlighet att födosöka regelbundet inom projektområdet.

106

Figur 65. Tabell från Medins rapport. Kända haul-outs i närområdet till Utposten 2.

Lövgrunds rabbar och Lillgrund är även sälskyddsområden med målet att bevara gråsälsbeståndet i området.

I. Fåglar Förekomsten av fågel i området har gjorts via att förutsättningar för fågel undersökts. Botten har filmats under 2019 och 2020 av UW-Tech. Därmed har eventuell föda kunnat identifierats och förutsättningar för förekomst av fågel har erhållits. Den 5 mars 2020 var den lokala ornitologen Stefan Pettersson med och noterade alla fåglar som observerades i området. Det observerades bara fem fågelarter, de som observerades var: • • • • •

Fiskmås 19 stycken Gråtrut 28 stycken Alfågel 4 stycken Storskarv 1 styck Tordmule 4 stycken

Professor emeritus Leif Nilsson, Lunds Universitet har gjort den samlade bedömningen avseende fåglar på Utposten 2. Rapporten återfinns som Bilaga 4. Leif Nilsson har baserat sina bedömningar på sina erfarenheter från inventeringar av vindkraftsprojekten Storgrundet och Finngrundet. Där han gjorde flyginventeringar 2007. Finngrundet har även inventerats 2009 och 2016 av Leif genom att vara den nordligaste lokalen i det nationella fågelinventeringsprogrammet för Östersjön. De internationella sjöfågelinventeringarna i Sverige täcker sedan ett antal år tillbaka ett antal strandnära lokaler längs den aktuella kusten.

107

Rastande och övervintrande fåglar

I Sverige inventeras de övervintrande sjöfåglarna i mitten av januari inom ramen för de Internationella Midvinterinventeringarna (IWC) organiserade av Wetlands International sedan 1967. Dessa inventeringar täcker i huvudsak de landnära områdena och genomförs med hjälp av kedjor av intresserade amatörer (jfr den senaste årsrapporten av Haas & Nilsson 2019). Som ett komplement till dessa årliga inventeringar har ett antal landsomfattande inventeringar genomförts, senast 2015 (Nilsson & Haas 2016). Under senare år har även offshore-områdena inventerats (Nilsson 2016). Under den första tidens inventeringar var det inte aktuellt med inventeringar av övervintrande sjöfåglar efter Norrlandskusten eftersom dessa områden var isbelagda under flertalet vintrar. I samband med att vintrarna blivit mildare förekommer numera öppet vatten efter långa sträckor av Norrlandskusten och inventeringar har organiserats på att antal lokaler i Gävleborgs och Västernorrlands län. Resultaten från de landbaserade inventeringarna de fyra senaste vintrarna för sträckan Gävle-Söderhamn visar att det övervintrande sjöfågelbeståndet domineras av ett fåtal ganska vanliga arter; vilka i huvudsak återfinns i de strandnära områdena. Ett mindre antal mer havslevande arter såsom alfågel, svärta och sjöorre påträffades vid några tillfällen, främst vid de sydligaste lokalerna. Hade dessa arter varit vanligt förekommande till havs hade de varit betydligt vanligare i protokollen från sjöfågelinventeringarna. Tabell 5. Antalet över vintrande sjöfåglar efter Bottenhavskusten mellan Gävle och Söderhamn vid januari-inventeringarna 2016 – 2019 ( se Haas & Nilsson 2019). Från Leif Nilssons rapport.

2016 Antal lokaler Gräsand Bergand Vigg Knipa Alfågel Svärta Sjöorre Ejder Småskrake Storskrake Salskrake Sångsvan Knölsvan Smålom

11 106 0 0 330 0 0 0 2 0 426 0 2 26 0

2017 23 408 28 0 2 066 0 28 0 0 6 196 2 4 26 2

2018 5 258 0 0 222 0 0 0 0 0 36 0 4 20 0

2019 22 484 0 6 2 310 74 0 26 28 12 716 2 52 154 6

Vid undersökningarna för Storgrundets vindkraftsprojekt flyginventerades området under vårvintern och våren 2007. I denna inventering lades ett referensområde ut söderut. Detta referensområde täcker Utposten 2 se Figur 66.

108

Figur 66. Karta över flyglinjerna som inventerades vårvintern och våren 2007 . Bild från Leif Nilssons rapport.

Resultatet av flyginventeringen över Storgrundet och Utposten 2 enligt Figur 66 noterade följande arter; smålom, lom, ejder, småskrake, gråtrut, silltrut, fiskmås, tärna, kustlabb och tobisgrissla. Det förekommer mycket få sjöfåglar i området med undantag för måsfåglar samt ejder under majinventeringen. Vid flyginventeringen av Finngrunden påträffades ett antal alfåglar vilket bekräftades vid de omfattande offshoreinventeringarna i Östersjön 2009 och 2016. Antalet beräknades till mellan 600 och 4 600 individer. Detta visar på att Finngrunden är den nordligaste övervintringslokalen av betydelse för alfågel. En jämförelse mellan Storgrundet och Finngrunden visar att Storgrundet saknar förutsättningar för att vara en viktig lokal för alfåglar och andra bottendykande arter. Det förekommer blåmusslor men bestånden är glesa även glesa bestånd av andra arter av musslor. Området vid Storgrundet hyser en del olika kräftdjur bland annat skorv men kräftdjuren ger inte underlag för täta bestånd av dykänder som alfågel. Området vid Utposten 2 liknar förutsättningarna som är vid Storgrundet men förekomsten av blåmusslor är däremot ännu glesare än vid Storgrundet och det saknas därmed förutsättningar för att området skulle kunna vara en viktig lokal för övervintrande havsdykänder och andra sjöfåglar. Området vid Utposten 2 passeras av ett betydande sträck av olika arter bland annat flera sjöfåglar se avsnittet om flyttande fåglar. Hur många av dessa som rastar i området under flyttningen är inte känt. Vid inventeringarna 2007 sågs några smålommar med det finns inget som tyder på att området är speciellt för arten som rastlokal. Vid de internationella sjöfågelinventeringarna som pågått sedan 1970-talet har inte något område norr om Finngrunden påträffats några ansamlingar av rastande eller övervintrande sjöfåglar.

109

Det finns ingen anledning att misstänka att området skulle nyttjas av några mer betydande antal fåglar under någon del av året enligt Leif Nilsson.

ii.

Flyttande fåglar

Norrlandskusten passeras höst och vår av betydande antal flyttfåglar av olika arter. Under 2007 genomfördes en serie räkningar av flyttande fåglar under höst och vår inför vindkraftsplanerna på Storgrundet och Finngrundet. Av dessa är undersökningarna i samband med Storgrundet intressanta för Utposten 2 då det är samma grundområde. Vid inventeringen 2007 nyttjades ön Storjungfrun som observationsplats liksom en observationsplats på land. Flyttfågelrörelserna dominerades av olika sjöfågelarter som bläsand och storskarv. Även flera arter av småfåglar observerades i ett mindre antal. De flesta arterna som noterades från Storjungfrun under flyttningen flyger ganska nära ön och endast en mindre andel torde därmed flytta genom det planerade vindkraftsområdet vid Utposten 2. Storgrundet och Utposten 2 ligger i linje med varandra och förhållandena bedöms vara desamma. Fyra av arterna som passerar området är viktiga att belysa då dessa arter passerar med ett betydande antal individer. Dessa arter är smålom, storlom, sädgås och sångsvan. Ett betydande sträck av storlom och smålom finns längst kusten. Våren 2007 noterades 310 lommar och på hösten noterades 144 lommar. Totala antalet passerande lommar bedöms vara betydligt högre. Vid flyginventeringen noterades några rastande lommar. Taigasädgåsen är rödlistad. Taigasädgåsen häckar i Sverige i ganska måttligt antal. Taigasädgås passerar däremot Sverige under hösten och vinterhalvåret av ett betydande antal. Merparten av alla taigasädgäss återfinns i Sverige under oktober ca 65 000–75 000 individer. Merparten av taigasädgässen flyttar under våren från Sverige österut via Uppland och Finland men ca 5 000 flyttar norrut längs den svenska kusten. De viktigaste rastplatserna i södra Sverige på våren ligger i Mellansverige vid Kvismaren och Tysslingen i Närke samt Västmanland och Uppland. Merparten flyttar som nämnts ovan mot nordost via Finland och de 5 000 som flyttar längs kusten i Sverige använder rastplatser i Umeälvens delta. Detta innebär att flyttvägen till Umedeltat passerar förbi eller genom projektområdet för Utposten 2. Gässen i Umedeltat flyttar sedan vidare till andra rastplatser i Västerbotten och Norrbotten innan de sprids i häckningsområdena i norra Sverige och Finland. Vårflyttningen norrut sker främst i april månad och höstflyttningen är mer utspridd i tid och rum. Sångsvanen visar en positiv beståndsutveckling i Sverige och övriga Europa. Antalet häckande par i Sverige bedöms vara ca 5 000. Sångsvanarna övervintrar i södra Sverige men även i angränsande länder. På våren samlas sångsvanarna i Mellansverige på traditionella lokaler som Tysslingen i Närke och nedre Dalälven med flera tusen rastande sångsvanar. Från dessa rastlokaler flyttar sångsvanarna norrut mot häckningsplatserna. Ett betydande sträck passerar över till sydvästra Finland och vidare mot de finska och ryska häckningsplatserna och andra flyttstråk går längs den svenska Norrlandskusten. Umeälvens delta är den viktigaste rastlokalen för sångsvan i norra Sverige och den senaste våren var det som mest fler än 6 000 individer i området. Den närmaste flygvägen från Tysslingen och Nedre Dalälven passerar området för Utposten 2.

110

J. Fladdermöss Naturvårdskonsult Gerell har gjort bedömningen av påverkan på fladdermöss, se Bilaga 5. Senare tids forskning visar att fladdermöss kan flyga ut över havet och jaga ansamlingar av insekter på varierande höjder över vattenytan utanför migrationsperioden. Den fladdermusart som skulle kunna uppträda inom aktuellt område under höstflyttningen är trollpipistrellen. De har en stark drift att flyga mot sydväst vilket resulterar i att de nordliga finska populationerna sträcker via öar i Östra kvarken till den svenska sidan. Söder om kvarken finns inga utskjutande uddar eller öar utefter den finska kusten som skulle kunna utgöra ledlinjer. Det är först vid den åländska arkipelagen som man har noterat höststräck av trollpipistrellen.

K. Landskap De havsbaserade vindkraftverken är placerade i anslutning till ett kustlandskap som huvudsakligen är präglat av relativt orörd natur men också tätorter och samhällen respektive av hamn- och industriområden. Kustlandskapet närmast Utposten 2 karaktäriseras av öppna havsvyer, kobbar och öar samt relativt låga, skogbevuxna klippor som sluttar ner mot havet. Skogen domineras av barrträd. Vindkraftverkens höjd och avstånd från land innebär att de kommer vara möjliga att se från delar av kusten och då framförallt vid vissa väderförhållanden. Vindkraftsverkens totalhöjd är beroende av när de byggs men om det tar tid innan tillståndet har vunnit laga kraft och om tekniken hunnit utvecklats så förväntas totalhöjden vara max 350 meter. Enligt SMHI (Sveriges Hydrologiska och Meteorologiska Institut) kan man se 30 km vid mycket god sikt, 10–30 km vid god sikt och 4–10 km vid måttlig sikt. Det innebär att man vid god sikt eller bättre kommer att kunna se vindkraftverken från vissa platser längs kusten och i skärgården där inga träd, uddar, öar eller holmar finns i förgrunden. Kusten närmast lokaliseringen för Utposten 2 är glest bebyggd. De fritidshus och fast boende som det redovisas avstånd för nedan så är kortaste avståndet till projektområdet mätt. Dvs avståndet till närmaste vindkraftverk kan vara något längre beroende på vart vindkraftverken slutligen placeras i projektområdet. Övriga vindkraftsverk ligger på längre avstånd. Avstånden från bostadsbebyggelse till övriga vindkraftsverk ökar snabbt då det planeras bli ca 0,8–2,2 km mellan vindkraftsverken. Närmaste bebyggelse längs kusten från Vindpark Utposten 2 finns på ön Storjungfrun, längst ut i Söderhamns skärgård, där fritidshusen vid hamnen ligger på ett avstånd om ca 12 km från vindparken. Längs kusten vid Granön i Söderhamns kommun och vid Gåsholma i Gävle kommun, ca 15 km från Utposten 2, ligger närmaste bebyggelse med väg. I Gävle kommun ligger Axmar bruk och brygga ca 17 km från Utposten 2. I Söderhamns kommun ligger Vallvik ca 19 km bort och ön Prästgrundet med fritidsbebyggelse ca 31 km från Utposten 2. Norrut längs kusten i Söderhamns kommun ligger Ljusne, Sandarne, Stålnäset och Skärså – ca 23, 26, 27 och 38 km från Utposten 2. Härifrån kommer den planerade vindparken ofta att täckas helt eller delvis av landremsor och öar där träd och topografin hindrar utsikt över Vindpark Utposten 2. Avståndet fågelvägen till ön Kusön med naturhamn är ca 12 km från Utposten 2. Söderut längs kusten i Gävle kommun från Vindpark Utposten 2 ligger Norrsundet och Saltharen med bebyggelse och badplats, ca 22 km bort, och Iggön som är en halvö som går ut i havet. På Iggön finns tre hus belägna vid Tärnsharen på norrsidan, dessa kommer inte kunna se vindkraftparken. Husen vid Tärnsharen ligger ca 22 km från Vindpark Utposten 2. Vid Krokviken på norra delen av Iggön finns också hus. De har utsikt mot havet och kommer kunna se Vindparken Utposten 2. Söderut finns 111

bostadsbebyggelse på södra sidan av Iggön. Dessa har ingen utsikt till Vindpark Utposten 2 på grund av topografiska förhållandena där land täcker för utsikten mot Utposten 2. Söderut från Iggön finns bebyggelse längs med kusten, exempelvis vid Eskön, Hillevik och Utvalnäs. Avståndet till dessa från vindpark Utposten 2 är ca 28, 30 respektive 32 km. Landskapet längs med kusten vid Utposten 2 upplevs förutom av boende också i samband med friluftsliv. Båtliv, kanotpaddlare och havsbad förekommer i kustbandet längs hela Gävleborg. Från närmaste land, till exempel vid naturreservat vilka nyttjas för friluftslivsaktiviteter, till den planerade vindparken är det minst ca 10 km till den ytterskärgårdens närmaste ö och minst ca 15 km till fastlandet på kusten. Längst ut på Iggön finns en fågelobservationslokal benämnd Iggöskaten. Dit tar sig fågelskådare och skådar fågel året om. Naturkraft Gävleborg har friluftsaktiviteter med paddling längs med kusten. I landskapsanalysen Landskapet i Gävleborg – regional landskapsanalys ur ett vindkrafts-perspektiv kategoriseras kusten som kustbygd med en hög känslighet ur landskapsbildssynpunkt. Gåsholma utgör en värdekärna i området med för området höga kulturhistoriska värden och höga värden för natur och friluftsliv. Också i Gävle kommuns planeringsunderlag för vindkraft har kustbygden pekats ut som ett område där stora och medelstora vindkraftsetableringar inte bör komma till stånd. Utposten 2 ligger längre från kusten och där har området pekas ut som lämpligt för vindkraft.

L. Marinarkeologi Följande studier och samråd har genomförts gällande marinarkeologi; utdrag ur relevant doktrin (Norrlandsleden II: Westerdahl, C. 1987. Norrlandsleden II, beskrivning av det maritima kulturlandskapet. Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 23. Härnösand) med information om grundområdet vid Utposten 2. Utdraget inkom under samrådet med Länsmuseet Gävleborg. Studier av Riksantikvarieämbetets hemsida och deras ”Fornsök” över området, se Figur 67. Filmning av botten i området vid Vindpark Utposten 2. Utifrån den information som har framkommit har Sökanden inte funnit några tecken på, eller uppgifter om, fasta fornlämningar inom projektområdet såsom vrak eller förlista fartyg inom det grundområde som påverkas av etableringen av vindkraftverken. Inte heller har det framkommit några uppgifter om vrak eller fornlämningar längs de alternativa elnätsanslutningarna. Det går dock inte att utesluta att det ändå kan finnas fornlämningar i de vattenområden som påverkas av det planerade arbetet. Innan etableringen kommer det under detaljprojekteringen göras en noggrann utredning av platserna för att utesluta marinarkeologiska fornlämningar.

112

Figur 67. Utposten 2 i förhållande till kända fornlämningar.

M. Fartygstrafik SSPA har gjort en riskanalys för sjöfarten, rapporten återfinns som helhet i Bilaga 6. SSPA har i denna tittat på den befintliga fartygstrafiken som går vid området idag och hur dagens sjötrafik i praktiken nyttjar det stråk som utpekats som riksintresse kommunikation (befintlig farled). SSPA har analyserat AIS data från 2019. Fartyg till och från Ljusne och Vallvik trafikerar rutten som överlappas av projektområdet för Utposten 2. Även annan trafik som inte följer farleden eller något specifikt stråk korsar projektområdet se Figur 68.

113

Figur 68. Sjötrafik i området baserat på AIS data från 2019. Kartan är från SSPA:s rapport.

SSPA har gjort tänkta passagelinjer över området passagelinje 1 samt passagelinje 2 se Figur 69.

114

Figur 69. Sjötrafik i området baserat på AIS data från 2019. Visar passagelinje 1 och 2. Kartan är från SSPA:s rapport.

Antalet fartygspassager över passagelinje 1 var 52 stycken under 2019. Av dessa var 41 av passagerna från general cargo-fartyget Sonoro. Sonoro är 100 meter långt och trafikerar Vallviks bruk. AIS-spår från Sonoro visar att fartyget redan idag trafikerar alternativa rutter till och från Vallvik se Figur 70.

115

Figur 70. AIS-spår av fartyget Sonoro under 2019. Kartan är från SSPA:s rapport.

Övrig trafik över passagelinje 1 utgjordes av general cargo-fartyg med undantag för 1 trålare. Det största fartyget som passerade under 2019 var fartyget Marit på 122 meter långt som passerade en gång. Resterande passager utgjordes av sex olika fartyg med längder på 87–100 meter. Antalet passager över passagelinje 2 uppgick till 96 stycken under 2019. Av dessa utgjordes 46 stycken av general cargo-fartyg. SSPA har studerat om det förkommer säsongsvariationer över fartygstrafiken i området. De har studerat åren 2015–2019 dvs de senaste fem åren. Det enda skillnaden avseende rörelsemönstret var att några fiskebåtar var mer frekvent öster om parkområdet under vintermånaderna. Variationer av antalet passager för de olika åren skiljer sig åt. Tabell 6. Antal fartygspassager över passagelinje 1 de olika åren 2015–2019.

2015 Antal passager passagelinje 1

2016 54

2017 77

2018 104

2019 52

Flest passager skedde år 2018 och detta beror på att Sjöfartsverkets undersökningsfartyg Jacob Hägg passerade 37 gånger. Bortsett från detta är antalet passager relativt konstant och antalet passager med general cargo-fartyg varierar mellan 42–68. Om utbyggnaden i hamnen i Orrskär (Ljusne) sker och en ökning av trafik i området sker bedöms denna ökning inte kunna leda till en trafikintensitet som betraktas som tät (0–1 fartyg/timma).

116

N. Yrkesfiske & fritidsfiske i.

Yrkesfiske

Medins har tittat på vart yrkesfiske och fritidsfiske sker och gjort bedömningen av påverkan på yrkes och fritidsfiske. PM:et återfinns som Bilaga 7. Utposten 2 ligger i Bottenhavet, ICES-område 3 och ICES-delområde 30. ICES delar sedan in detta område i kvadrater (ca 56 gånger 56 km stora) där fångststatistik förs. De länder som bedriver fiske i Bottenhavet delområde 30 är främst Finland och Sverige. Av dessa är det Finland som har störst fiskeflotta och bedriver den största delen av utsjöfisket. Fisket bedrivs främst med trål efter sill och skarpsill, medan torskfiske framför allt förekommer i de sydligare delarna av Östersjön. Längs kusterna bedrivs fiske med fasta redskap efter bland annat ål. I de ICES-kvadrater som berör Gretas klackar 2 och Utposten 2 (Medins rapport tittar på båda parkerna och fångstdatan är inte uppdelad per projekt) fångades 2019 huvudsakligen abborre (10–50 ton), gädda (<1 ton), lake (<1 ton), lax (10-50 ton), sik (1-10 ton), sill (50-100 ton), skarpsill (1-10 ton), ål (<1 ton) och öring (1-10 ton) av svenska yrkesfiskare. Ingen torskfångst har rapporterats i området under 2019. Fisket efter sill och skarpsill bedrivs främst med trål (parflyttrål eller bottentrål) medan fisket efter de andra arterna främst bedrivs med fasta redskap utefter kusterna. Data från SyM ,programmet Symphony vilket har använts av Havs- och vattenmyndigheten vid havsplaneringen, visar att fisket med fasta redskap inte sker så långt ut till havs som där Utposten 2 återfinns, utan sker närmare kusten. Data från SyM från 2010 till 2015 visar att fiske med pelagisk trål sker främst 50–60 km öster om parkområdet se Figur 71. Fiske med bottentrål sker främst öster om Utposten 2 på ett minsta avstånd om 8 km se Figur 72. Inget fiske sker över Utposten 2. Denna data baseras på yrkesfiskedata och en aukustikstudie (BIAS). BIAS täcker alla fartyg i området oavsett nationalitet, men då yrkesfiskedatan bara täcker in svenska fångster har även fiskeintensitetsdata från HELCOM åren 2009–2016 undersökts. Denna data täcker alla fiskefartyg över 12 meter i området oavsett från vilket land fartyget kommer. HELCOM-datan visar på samma mönster som datan från SyM, med högst intensitet i områdena öster om Utposten 2. På Utposten 2 finns fiske registrerat i sydvästra hörnet av området under 2014. Men då datan från HELCOM är uppdelade i 2,5 x 5 km långa rektanglar med en genomsnittlig fiskeintensitet över hela rektangeln, och bara hörnet på en rektangel når in över Utposten 2 kan det inte säkert sägas att fisket bedrevs precis där. Den totala fiskeintensiteten är också betydligt lägre där än i områdena till öster (ICES 2017). Utposten 2 ligger inte inom områden av riksintresse för yrkesfisket.

117

Figur 71. En karta över vart fiske med pelagisk trål bedrivs i området kring Gretas klackar 2 (i norr) och Utposten 2 (i söder). Skalan indikerar låg till hög fiskeintensitet. Kartan är skapad med verktyget Symphony. Figur från Medins PM.

118

Figur 72. En karta över vart fiske med bottentrål bedrivs i området kring Gretas klackar 2 (i norr) och Utposten 2 (i söder). Skalan indikerar låg till hög fiskeintensitet. Kartan är skapad med verktyget Symphony. Karta från Medins PM.

Trålningsförbud kommer att gälla inom vindparken samt ovanför den anslutningskabel som kommer att förläggas från vindparken och in till land. Yrkesfiskare som fiskar med nät invid och längre ut från grundområdet kommer att kunna fortsätta fiska med nät inom parken men ankringsförbud råder liksom bottentrålningsförbud.

119

ii.

Fritidsfiske

Samlad data från Bottenhavet och Bottenviken visar att fritidsfiske utförs årligen av runt 50 000 personer. Ungefär hälften av allt fiske sker från båt, och sommaren är den populäraste årstiden för fiske. De främsta arterna för fritidsfiske är abborre, sill/strömming och sik. Men det fiskas även efter gädda, havsöring, lax, gös och torsk. Fisken fångas framför allt genom spinnfiske eller mängdfångande redskap (till exempel ryssja eller nät), men även mete är populärt. Utsjöbanken Utposten 2 ligger relativt långt från kusten. Utposten 2 ligger cirka 15 kilometer från kusten. De ingår inte heller i skärgården och närliggande områden. Från Utposten 2 är det cirka 10 km till närmaste skär längs kusten. Allt yrkesfiske med fasta redskap sker närmare land, man kan därför anta att samma gäller för fritidsfiske med nät, ryssja, mm. Parkområdet ligger troligen för långt ut för detta. Samma sak gäller för mete som är en fiskeform som främst sker nära land. Enligt Sportfiskarna i Gävle sker dock med jämna mellanrum trollning efter lax i området. Det har bland annat ordnats tävlingar i laxtrollning där grundet besökts. Avståndet från land begränsar kraftigt möjligheterna att ta sig dit i en mindre båt, och detta är troligtvis bara möjligt vid vindstilla dagar med bra väder och låga vågor. Man kan därför anta att majoriteten av fritidsfisket sker i områden närmare land.

120

7. Miljökonsekvenser i. Metodik I detta avsnitt beskrivs de olika aspekterna som blir berörda av verksamheten samt dess miljöeffekt. Vidare beskrivs eventuella skyddsåtgärder för respektive miljöeffekt. Bedömningarna är gjorda utifrån en femgradig skala från positiva konsekvenser till stora konsekvenser se Tabell 7. Tabell 7. Bedömningsskala.

Stor eller måttlig påverkan på nationella intressen och de går inte att återställa.

Stora konsekvenser Tid: Påverkan oåterkallelig eller under flera generationer framöver.

Stor, varaktig, oåterkallelig påverkan på lokala eller regionala intressen. Stor eller måttlig störning under all framtid (över gränsvärden). Motverkar nationella/regionala/lokala mål på ett betydande sätt flera generationer. Områden med särskilda/unika kvaliteter skadas/försvinner/förändras drastiskt oåterkalleligt– eller möjligheten att uppleva kvaliteterna försvinner/förändras drastiskt flera generationer. Viktiga samband och strukturer bryts eller enskilda objekt som är betydelsebärande för helheten försvinner och det går inte att få tillbaka. Varaktig, tillfällig påverkan på nationella eller regionala intressen.

Måttliga konsekvenser

Måttlig, varaktig påverkan på lokala intressen. Stor eller extrem men tillfällig påverkan på lokala intressen. Stor eller måttlig störning (över riktvärden) under begränsad tid. Liten mätbar störning (under riktvärden) under lång tid.

Tid: Påverkan under begränsad tid.

Viktiga samband och strukturer försvagas. Enskilda objekt som inte är betydelsebärande för helheten försvinner. Motverkar nationella/regionala/lokala mål i viss utsträckning. Värden inom områden med särskilda/unika kvaliteter skadas /försvinner/förändras drastiskt, men värdet av helheten kvarstår. Liten, varaktig påverkan på lokala/regionala intressen.

Små konsekvenser Tid: Påverkan tillfällig och begränsad tid.

Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser

Måttlig tillfällig påverkan på lokala/regionala intressen. Liten störning under kort tid (under riktvärden). Motverkar nationella/regionala/lokala intressen marginellt. Kan ge en kumulativ påverkan tillsammans med annan exploatering. Viktiga samband och strukturer bibehålls. Enskilda objekt som inte är betydelsebärande för helheten försvinner. Påverkan av förändringen ger inga eller obetydliga konsekvenser jämfört med nuläget.

Påverkan av förändringen medför positiva konsekvenser

121

Vissa miljöaspekter påverkas enbart under anläggnings- och avvecklingsskedena medan andra påverkas enbart under driftskede. I vissa fall kan konsekvenserna förväntas kvarstå även efter avveckling. Påverkan efter avvecklingen är beroende på vilka skyddsåtgärder som vidtas under drift och avveckling. I Tabell 8 återfinns en genomgång av vilka stadier som påverkar respektive miljöaspekt. Tabell 8. Miljöaspekter och de skeden där påverkan förväntas av något slag (kan vara positiv påverkan).

Miljöaspekt A. Befolkning och människors hälsa i. Boende längs med kusten ii. Rekreation och turism B. Djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap, och biologisk mångfald i övrigt i. Marina miljön ii. Fisk iii. Bottenfauna iv. Bottenflora v. Marina däggdjur (säl) vi. Fladdermöss vii. Fåglar C. Mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö i. Maringeologi ii. Oceanografi iii. Utsläpp till luft iv. Vattenkvalitet v. Landskapsbild vi. Kulturmiljö på land vii. Marinarkeologi D. Hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt E. Annan hushållning med material, råvaror och energi F. Andra verksamheter i. Sjöfart ii. Yrkesfiske iii. Fritidsfiske iv. Luftfart v. Försvaret

Byggnation

Drift

Avveckling

x x

x x x x x

x x x x x x x

x x x x x

x x x x

x x x

x x x x

Efter avslut

x x x x

x x

x x x

x x x x x

x x x

I kapitel 8 görs en bedömning av kumulativa konsekvenser. I kapitel 9 sammanfattas den planerade vindparkens omgivningspåverkan. Ungefär 50 km sydost om Vindpark Utposten 2 ligger Finngrunden, där Finngrunden Offshore 2009 ansökte om tillstånd för en vindkraftsanläggning. Vindparken erhöll ej tillstånd. Vid Storgrundet, ca 2 km norr om Utposten 2, finns en tillståndsgiven vindpark (Storgrundet Offshore AB), se Figur 73. Som underlag till nästkommande konsekvensbedömningar har Sökanden beställt och genomfört egna inventeringar, studerat underlag från Vindval samt olika myndigheters rapporter och studier, såsom exempelvis Havs- och vattenmyndighetens inventeringar och studier inför framtagande av havsplanerna. Underlagsmaterialet från inventeringar vid andra vindkraftsparker har också studerats. 122

Figur 73. Lokalisering av Storgrundet och Finngrunden i förhållande till planerad Vindpark Utposten 2.

A. Befolkning och människors hälsa i.

Boende längs med kusten

Förutsättningar Närmaste bebyggelse längs kusten från Vindpark Utposten 2 finns på ön Storjungfrun, längst ut i Söderhamns skärgård, där fritidshusen vid hamnen ligger på ett avstånd om ca 12 km från vindparken. Längs kusten vid Granön i Söderhamns kommun och vid Gåsholma i Gävle kommun, ca 15 km från Utposten 2, ligger närmaste bebyggelse med väg. I Gävle kommun ligger Axmar bruk och brygga ca 17 km från Utposten 2. I Söderhamns kommun ligger Vallvik ca 19 km bort och ön Prästgrundet med fritidsbebyggelse ca 31 km från Utposten 2. Norrut längs kusten i Söderhamns kommun ligger Ljusne, Sandarne, Stålnäset och Skärså – ca 23, 26, 27 och 38 km från Utposten 2. Härifrån kommer den planerade vindparken ofta att täckas helt eller delvis av landremsor och öar där träd och topografin hindrar utsikt över Vindpark Utposten 2. Avståndet fågelvägen till ön Kusön med naturhamn är ca 12 km från Utposten 2. Söderut längs kusten i Gävle kommun från Vindpark Utposten 2 ligger Norrsundet och Saltharen med bebyggelse och badplats, ca 22 km bort, och Iggön som är en halvö som går ut i havet. På Iggön finns tre hus belägna vid Tärnsharen på norrsidan. Dessa är de närmsta husen i förhållande till vindparken. Husen vid Tärnsharen ligger ca 22 km från Vindpark Utposten 2. Söderut finns bostadsbebyggelse på södra sidan av Iggön. Dessa har ingen utsikt till Vindpark Utposten 2 på grund av topografiska 123

förhållandena där land täcker för utsikten mot Utposten 2. Söderut från Iggön finns bebyggelse längs med kusten, exempelvis vid Eskön, Hillevik och Utvalnäs. Avståndet till dessa från vindpark Utposten 2 är ca 28, 30 respektive 32 km.

Ljud Vindkraftverk bidrar till en lokal ljudpåverkan genom alstrande av mekaniskt och aerodynamiskt ljud. Det mekaniska ljudet genereras från vindkraftverkens maskinhus (från t.ex. växellåda och generator) och har en karaktär som är mer skild i ljudbild från naturliga bakgrundsljud och som lättare fortplantas. Teknikutvecklingen inom vindkraftverk tillsammans med isolering av mekaniska komponenter har gjort att de mekaniska ljuden har begränsats avsevärt med nyare modeller och de nyare modellerna har därför inte samma typ av problem som de äldre modellerna. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är det aerodynamiska ljudet som genereras från vindkraftverkens vingar när dessa rör sig genom luften. Det aerodynamiska ljudet kan beskrivas som ett svischande ljud som påminner om ljudet som uppstår i vegetation när det blåser med den skillnad att svischandet från rotorbladen återkommer med regelbundenhet när vindkraftverken är i rörelse. Ljudet från vindkraftverk avtar ju längre avståndet till vindkraftverken blir, därtill tillkommer med ökande avstånd en ökande andel naturliga ljudkällor som maskerar ljudet från vindkraftverken. Ljud från vindkraftverk hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter, ju starkare det blåser desto mer maskeras ljudet av andra ljudkällor såsom vågskvalp och trädens susande. När det är vindstilla och vindkraftverken står still uppkommer inga ljud från vindkraftverken. Ljudutbredningen är även beroende av till exempel temperatur, luftfuktighet och lufttryck och kommer därför variera över året. Ljudnivå mäts i decibel. För vindkraftverk finns enligt praxis ett riktvärde med en ekvivalent ljudnivå på 40 dB(A) utomhus invid bostäder vilket också kommer underskridas enligt föreslaget villkor nr 4 i ansökan för Vindpark Utposten 2.

124

Figur 74. Beskrivning av vanliga ljudnivåer. Vindkraftverk får inte överskrida ljudnivån 40 dB(A) utomhus invid

bostäder.

För att utreda hur den planerade vindkraftsanläggningen påverkar ljudmiljön i dess närområde har sökande låtit Akustikkonsulten utföra ljudberäkningar. Då det i nuläget inte är klarlagt exakt positionering eller modell av vindkraftverken används två olika exempellayouter i de ljudberäkningar som genomförts. I samband med detaljprojektering kommer ytterligare beräkningar genomföras och inlämnas till tillsynsmyndigheten för att säkerställa att verksamheten inte överskrider 40 dB(A) på uteplats invid bostäder när vald leverantör och modell av vindkraftverk har bestämts. Ljudberäkningen för en vindkraftsanläggning utgår från ett scenario med maximal utbredning av ljudet, så kallad ”värsta fall-beräkning”, där man beräknar med maximal ljudspridning avseende hårdhet på vatten och andra klimatologiska förutsättningar samt att vindriktningen är riktad så att maximal ljudspridning uppstår vid samtliga mätpunkter. Mätpunkter där 40 dB(A) inte får överskridas är bostad eller fritidshus utomhus. Genomförda ljudberäkningar är utförda av Akustikkonsulten med den nordiska beräkningsmetoden Nord 2000 och den praxis som följer beräkningsmodellen. Beräkningarna har utförts för medvind 8 m/s på 10 m höjd, vilket är den vindhastighet då ljudet från vindkraftverk upplevs som tydligast i förhållande till naturliga bakgrundsljud. Eftersom vatten ur akustisk synvinkel är ett hårt underlag blir dämpningen av ljudet med avstånd från vindkraftverket lägre över hav än över land, vilket har beaktats i genomförd ljudberäkning genom att ange vatten som mycket hårt underlag. Se resultat från genomförda ljudberäkningar för exempellayout med 50 verk i Figur 75 samt Bilaga 8 samt för exempellayout med 32 verk i Figur 76 samt i Bilaga 9.

125

Figur 75. Ljudberäkningen visar ljudutbredningen från exempellayout 50 verk för Utposten 2.

Figur 76. Ljudberäkningen visar ljudutbredningen från exempellayout 32 verk för Utposten 2.

126

Vindkraftverk ger även upphov till lågfrekvent ljud. Lågfrekvent ljud har en längre våglängd och är därför svårare att dämpa och kan också breda ut sig över längre sträckor än annat ljud. Studier har visat att de lågfrekventa ljudnivåerna från vindkraftverk inte är högre än för många andra vanligt förekommande källor till ljud i boendemiljöer, till exempel från vägtrafik. Folkhälsomyndigheten har tagit fram allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13), i vilka lågfrekvent ljud är inkluderade. De beräkningar som Akustikkonsulten utfört baseras på erfarenhet från flera studier, se beskrivning i Bilaga 8 och Bilaga 9. Genomförda beräkningar av lågfrekvent ljud visar att föreliggande begränsningsvärden kan innehållas för samtliga bostads- och fritidshus för båda exempellayouterna. För exempellayout 50 verk kan resultatet från det lågfrekventa ljudet ses i förhållande till riktvärdena i Tabell 9. Tabell 9. Riktvärden för lågfrekvent ljud enligt FoHMFS 2014:13 samt resultatet av lågfrekventa beräkningen för exempellayout 50 verk.

Arbeten under anläggnings- och avvecklingsskedet kommer att medföra buller och vibrationer vid Utposten 2. Vatten är synnerligen hårt ur akustisk synvinkel vilket innebär att ljud som faller in mot en vattenyta reflekteras. Ljudutbredningen av arbeten till havs blir därmed hörbart längre än motsvarande verksamhet på land. Det ökade bullret från båtar och maskiner som används i anläggningsskedet, kommer att låta betydligt högre än verksamheten under driftskede men med tanke på den begränsade tid då arbetena kommer att utföras förväntas ljudnivåerna inte att medföra några större olägenheter.

Rörliga skuggor Vindkraftverken orsakar rörliga skuggor. Dessa uppstår dock ute på det öppna havet och kan därför inte förväntas utgöra någon olägenhet för boende längs med kusten. Effekterna av detta utreds därför inte ytterligare.

127

Visuella intryck Vindkraftverken kommer att vara synliga från kusten. Vindkraftverken kommer att hindermarkeras i enlighet med gällande föreskrifter. Hinderbelysning, för såväl sjöfart som luftfart, kommer att synas under dygnets mörka timmar från kustlinjen vid fri utsikt och om inga öar, uddar eller träd är emellan och skymmer utsikten. Den visuella påverkan diskuteras under avsnitt om Landskapsbild.

Arbetstillfällen Vindkraft kan skapa sysselsättning i en bygd under byggnadsskedet såväl som i driftskede. Både direkt och indirekt sysselsättning skapas. Flera studier visar att olika kringeffekter kan medverka till en utveckling av hela bygden. Arkona vindpark (samarbete mellan EON och Statoil) ligger i Östersjön, ca 35 km nordost om den tyska ön Rügen. Den består av 60 stycken vindkraftverk på vardera 6 MW. Under byggnationen av vindparken skapades arbete för 400 personer. När vindparken är i drift bedöms behovet av arbetskraft till 50 permanenta jobb per år, för drift och underhåll samt för administration. Till detta tillkommer indirekt 100 jobb årligen för externa tjänsteleverantörer enligt beräkningar av EON. En nyligen framtagen rapport i mars 2020 har tittat på hur många arbetstillfällen en havsbaserad vindkraftpark bidrar med. Rapporten är framtagen inom projekt 48327–1 Havsbaserad vindkraft för klimatnytta och konkurrenskraft, finansierat (50%) av Energimyndigheten och (50%) Svensk Vindkraftförening. Övriga sponsorer är Region Skåne, Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen Blekinge, Vattenfall Vindkraft och Favonius. Rapporten visar på följande arbetstillfällen för en park med 50 verk i storleksklassen 10 MW se Tabell 10. Tabell 10. Arbetstillfällen och intäkter enligt studien ovan.

Projektering - lokalt och regionalt Byggnation - lokalt Drift & Underhåll - lokalt Andra Tillväxtfaktorer - lokalt

Intäkter till samhället 6,1 Mkr

Helårsarbeten 14 årsarbeten

33,9 Mkr 22,2 Mkr 7,7 Mkr

95 årsarbeten 62 årsarbeten 27 årsarbeten

Utposten 2 är i samma storleksordning som rapporten ovan vilket gör den till ett bra exempel på hur många arbetstillfällen det blir. Anläggningsskedet pågår under ett till två år medan drift- och underhållsskedet utgör minst ca 25 år.

Föreslagna skyddsåtgärder Under driftskede ska ljudnivån på uteplats invid bostäder och fritidshus inte överstiga 40 dB(A) utomhus. Beräkningar av exempellayouterna ovan visar att riktvärdet vid bostäder uppfylls med god marginal. För lågfrekvent ljud ska de riktvärden som anges i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) följas. Beräkningarna visar att även dessa uppfylls med god marginal.

128

Miljökonsekvenser Ljud från vindkraftverk uppträder främst utomhus i vindkraftsanläggningens direkta närområde. Genomförda ljudberäkningar, med hänsyn till de förutsättningar som gäller för havsbaserad vindkraft, visar att de ekvivalenta ljudnivåerna ligger under begränsningsvärden 40 dB(A) för hela kustområdet samt att riktvärden för lågfrekvent ljud kan innehållas vid samtlig bostadsbebyggelse. Därmed bedöms påverkan från ljud för boende vid kusten under driftskede ge obetydliga konsekvenser. Under anläggnings- och avvecklingsskedet kan ljudpåverkan uppstå för boende längs med kusten. Den planerade vindkraftsanläggningens påverkan från ljud för boende vid kusten under anläggning och avveckling kunna medföra små konsekvenser under en begränsad tid. Avseende visuella intryck för boende längs med kusten hänvisas även till avsnitt 7 om Landskapsbild. Den förändrade karaktären av havsvyn till följd av etableringen av vindkraftverk och medföljande hindermarkering bedöms påverka landskapsbilden och därmed medföra måttliga konsekvenser för boende längs med kusten. Förändringen påverkar olika beroende på vilken vy ursprungliga utsikten gav. Studier av Eja Pedersen för Vindval har visat att inställningen till vindkraft också påverkar hur verksamheten sedan uppfattas. Antalet arbetstillfällen i området kommer att öka i och med byggnation och drift av den planerade vindkraftsanläggningen, vilket bedöms kunna medföra positiva konsekvenser också för boende längs med kusten både genom direkta arbetstillfällen kopplade till den planerade vindkraftsanläggningen, men även via indirekta arbetstillfällen kopplade till bland annat service och logi under anläggningsarbetena. Sammantaget bedöms med ovanstående nämnda skyddsåtgärder den planerade vindkraftsparken Utposten 2 medföra mycket små eller små konsekvenser för boende längs med kusten. Det är det visuella intrycket för boende med utsikt mot Vindpark Utposten 2 utan öar eller träd mellan som medför måttliga konsekvenser för boende. I övrigt bedöms konsekvenserna, för boende länges med kusten, bli mycket små.

ii.

Rekreation och turism

Förutsättningar Utposten 2 är ett utsjöområde. Det friluftsliv som bedrivs ute vid Utposten 2 är ett mycket sparsamt fritidsbåtsliv med båtar som rör sig förbi området. Längs kusten finns flera allmänna badplatser varifrån vindkraftsverken kommer att synas. Axmar Bruk ca 17 km och Skärså ca 17 km, är populära utflyktsmål längs kusten med äldre bebyggelse i form av fiskelägen samt fritidsbåtshamnar och badstränder. Skärgården har många naturhamnar för fritidsbåtar. Populära naturhamnar finns på Kusökalv, Kusön och Synskär ca 11, 12 och 13 km från Utposten 2. Prästgrundet ca 31 km bort är en välbesökt ö i Söderhamns skärgård. Som Figur 77 visar finns två riksintresseområden för friluftsliv längs Gävleborgskusten i viss närhet av Utposten 2. Det är Ljusnans dalgång ca 22 km bort, samt Nedre Dalälven som ligger ca 40 km bort. Bägge är även riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap miljöbalken.

129

Figur 77. Riksintresse rörligt friluftsliv och friluftsliv i förhållande till projektområdet för Utposten 2.

130

En fågellokal, Iggöskaten, där ornitologer och fågelskådare skådar fågel, finns längst ut på Iggön. Till fågellokalen på nordöstra spetsen av Iggön går ornitologer till fots. Bilväg saknas de sista kilometrarna. Ornitologerna besöker Iggöskaten året runt. I artportalen finns inrapporterade fynd ca 10 dagar per månad, av lokala ornitologer, vilket visar på att fågellokalen är frekvent besökt året om. En Riskbedömning avseende sjöfart finns framtagen för planerad vindpark vid Utposten 2. Längs kusten ligger flera småbåtshamnar. Ca 17 km väst om Utposten 2 ligger Axmar brygga där restaurang och båtliv utgör turistnäring. I samma område finns fyra naturreservat: Axmar, Gåsholma, Skämningsön och Svartstensudden, se karta i Figur 78. Till Gåsholma är det ca 16 km från Vindpark Utposten 2s ytterområde.

131

Figur 78. Naturreservat i förhållande till projektområdet för Vindpark Utposten 2.

132

Gävle kommun har i sin översiktsplan pekat ut några områden som värdefulla för friluftslivet. I dessa områden ska stor hänsyn tas till friluftslivets värden. Tre av områdena nämns nedan, information om respektive område är hämtad från översiktsplanen. • Axmarkusten, området utpekat i planen Områdets yttre gräns ligger ca 9 km väst om Utposten 2. Ett stort sammanhängande, relativt oexploaterat område med mycket höga natur, rekreations- och kulturhistoriska värden. Förutsättningarna för vattenanknutna natur- och kulturupplevelser är goda med fina bad- och paddlingsmöjligheter, promenadstigar och tillgång till gästbryggor och naturhamnar. Inom området ligger tre naturreservat: Axmar, Gåsholma och Svartstensudden. • Lindön - Björnön – Hamrångefjärden, Området utpekat i planen ligger ca 20 km sydväst om Utposten 2. Området ger goda förutsättningar för vildmarksupplevelser och naturstudier. Kustområdet är örikt och lämpar sig väl för friluftsliv med inriktning mot båtliv, bad och fiske. Inom området ligger naturreservat Ormön. • Iggön Området utpekat i planen och nordöstra spetsen av Iggön ligger ca 20 km sydväst om Utposten 2. Iggön är småkuperad och till största delen barrskogsbevuxen med inslag av mindre hällmarker. Längs den hårt exponerade stranden mot öster hittar man breda vegetationsfria zoner med flera klapperstensfält. Kring Iggö by finns välbevarade rester av ett ålderdomligt jordbrukslandskap med en intressant flora. Betydelsen för friluftslivet är stort under hela året, bl. a som en välbesökt lokal för fågelskådning (Iggöskaten).

Miljökonsekvenser Enligt SMHI (Sveriges Hydrologiska och Meteorologiska Institut) kan man se 30 km vid mycket god sikt, 10–30 km vid god sikt och 4–10 km vid måttlig sikt. Det innebär att man vid måttlig sikt eller bättre kommer att kunna se vindkraftverken från vissa platser längs kusten där inga träd, uddar, öar eller holmar finns i förgrunden. Påverkan för paddling sker då de paddlar kustnära och då alltså på långt avstånd, som minst 9 km. Vindkraftsverken kommer att kunna ses främst vid paddling i ytterskärgården. Båtar passerar över Utposten 2s område endast undantagsvis. Fritidsbåtar passerar längs med kusten och går som regel inte ute vid Utposten 2s område. Passage för fritidsbåtar förväntas inte påverkas alls, förutom av det visuella intryck Vindpark Utposten 2 kommer utgöra. Vindkraftverken kommer att kunna passeras med en segelfri höjd. Enligt utförd riskbedömning avseende sjöfart, som tagits fram för Vindpark Utposten 2, påverkar inte vindparken säkerheten för sjötrafiken. Från den yttre skärgården, så som Kusökalv ca 11 km bort, kommer vindparken kunna ses tydligt från vissa punkter. Från kusten på platser så som Vallvik och Axmar brygga, ca 17–22 km, kommer den planerade vindparken att synas. Från kusten kommer vindkraftparken att kunna synas framförallt vid klart väder med blå himmel eller nattetid då hinderbelysningen syns. Dagtid vid grått väder eller molnighet kommer utsikten kraftigt begränsas. Detta beskriv mer under avsnitt Landskapsbild. Inga riksintressen för friluftslivet bedöms påverkas negativt av Vindpark Utposten 2. Avseende det visuella intrycket för friluftsliv och turism hänvisas även till avsnitt om Landskapsbild nedan. Den förändrade karaktären av havsvyn till följd av etableringen av vindkraftverk och medföljande hindermarkering bedöms påverka landskapsbilden under driftskede och därmed medföra 133

konsekvenser för friluftsliv och turism i området nära Vindpark Utposten 2. Det kan dock konstateras att den planerade verksamheten Vindpark Utposten 2, förutom det visuella intrycket på vissa ställen, inte medför någon påverkan för rekreation och turism i området. Turism och antal besökare kan till och med förväntas öka till området. Sammanlagt bedöms konsekvenserna för rekreation och turism som små. Föreslagna skyddsåtgärder Under vintertid då det råder minusgrader uppe vid rotorn och vid en viss fuktig väderlek finns risk för isbildning på vindkraftverken. Då bör inte allmänheten vistas inom skyddsavstånd från vindkraftverk på grund av risk för iskast. Is och snö som växt till på rotorbladen kan komma att falla ner eller kastas iväg i vindkraftverkens närområden. Elforsk rapport 04:13 har tagit fram rekommendationer på skyddsavstånd för vindkraft. Formeln är: d = ( D + H) x 1.5. Där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m]. Exempellayouten med 32 verk med en rotordiameter på 240 m och en totalhöjd på 350 m ger ett skyddsavstånd på 705 m. Om mindre vindkraftverk byggs blir skyddsavståndet mindre. Skyddsavstånd för 300 m höga verk med en rotordiameter på 240 m blir 630 m. Skyddsavstånd för 250 m höga verk med en rotordiameter på 190 m blir 518 m. Följande säkerhetshöjande åtgärder ska genomföras för att minimera risken för fartygskollisioner: • Vindpark Utposten 2 ska införas i sjökort för området, • Vindpark Utposten 2 ska tydligt utmärkas dag och natt (med hinderbelysning) • Placering av så kallade RACON:er ska ske i vindparkens ytterpunkter (en RACON är en svarande radiofyr för sjöfart, på båtar med radar syns RACON-fyren).

iii.

Skyddade områden enligt miljöbalken (MB)

De skyddade naturområden som finns i närområdet till vindpark Utposten 2, beskrivs i avsnitt 6, med kartor. Förutsättningar Riksintresse för naturvård, enligt 3 kap • Ca 9 km o Axmarby och Axmar • ca 20 km o Lilljungfrun, Lindön-Björnön-Iggösundet Riksintresse för kulturmiljövård, enligt 3 kap • Ca 18 km o Vallvik • Ca 27 km o Rönnskärs lots- och tullstation • Över 30 km o Prästgrundets fiskehamn, Norrlandet, Bönan och Utvalnäs Natura 2000-områden, enligt 4 och 7 kap MB • Ca 9 km o Axmar-Gåsholma • Mellan 20 och 30 km o Finngrunden Västra och Norra bankarna, Sörsundet, Lövgrunds rabbar, Stenöorn • Mellan 30 och 40 km o Finngrunden Östra Banken, Långvind 134

Naturreservat, enligt 7 kap MB • Ca 9 km o Storjungfrun • Mellan 10 och 20 km o Axmar, Gåsholma, Skämningsön, • Mellan 20 och 30 km o Skatön, Stenöorn, Vitgrund-Norrskär • Mellan 30 och 40 km o Snäcken o Djur- och växtskyddsområden, enligt 7 kap MB • Sälskydd gäller på Lövgrunds Rabbar (ca 23 km åt syd) med tillträdesförbud februari – augusti. • Fågelskydd gäller på Skommarrevet samt Skrammelhararna (ca 26 och 28 km åt sydväst) med tillträdesförbud april – juli. Kulturreservat, enligt 7 kap MB • Axmarbruk, ca 16 km Miljökonsekvenser Samtliga dessa skyddade områden ligger på över 9 kilometers avstånd från planerad Vindpark Utposten 2 de flesta på betydligt längre avstånd. Mot bakgrund av avstånd, och de bevarandevärden som pekas ut inom dessa områden, bedöms ingen direkt påverkan av områdenas skyddsvärden komma att ske vid anläggande, drift och nedmontering av Utposten 2 vindpark. Påverkan som uppkommer är visuell. Visuella påverkan beskrivs nedan under Landskapsbild. Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna på områdena är små. Kulturhistoriska värdekärnor finns längst kusten och i skärgården. Området vid Billudden har ett avstånd till projektområdet på ca 40 km, avståndet mellan Norrlandet och Gävles skärgård till projektområdet är ca 28 km, avståndet till Skärså och Prästgrundet är ca 28 km och avståndet till Hornslandet, Agön, Kråkön, m.fl. är ca 45 km vilket gör att hänsynsavståndet på 15 km uppfylls för alla dessa områden. Avståndet till utkanten av värdekärnan Axmar och Storjungfrun i havet är ca 6,5 km dvs hänsynsavståndet uppfylls inte. Påverkan bedöms som obetydliga för alla områdena utom Axmar och Storjungfrun som bedöm som små.

B. Djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap och biologisk mångfald i övrigt i.

Marina miljön

Östersjön har bräckt vatten, som jämfört med andra hav, bara ett fåtal arter har kunnat anpassa sig till. Både antalet arter och individer inom respektive art är betydligt fler söderut och på västkusten jämfört med Östersjön. Östersjön har också haft återkommande problem med algblomning som orsakas av utsläpp av näringsämnen, framförallt från lantbrukare i grannländer till Östersjön. Detta ger i sin tur en låg syrehalt, ofta helt döda bottnar, vilket påverkat marina miljön för livet i Östersjön. Ett varmare klimat kan också innebära förändringar i näringskedjan och att hela artbestånd försvinner. En mer detaljerad beskrivning av förhållandena i aktuell vattenmiljö vad gäller temperatur, salthalt, siktdjup, strömmar etcetera finns i avsnitt 6.C.

135

För att ta reda på förutsättningarna för biologisk mångfald i den marina miljön inom vindparken har ett antal studier genomförts. Samråd med myndigheter och intresseorganisationer har även hållits. På uppdrag av Sökande har Medins utfört en studie av det marina livet på Utposten 2, resultatet av vad som observerats i området redovisas i avsnitt 6B ii, 6F, 6G och GH. Medins Havs- och vattenkonsulters rapport återfinns som Bilaga 1. Medins har tittat på olika påverkansfaktorer för anläggnings- och driftskede. För anläggningsskede behandlas följande: • • •

Mekanisk påverkan Grumling Pålningsljud

För driftskede behandlas följande: • • • • • •

Skuggning Smörjmedel och olja Driftljud Habitatförlust Reveffekt Kablar och spänning

Mekanisk påverkan Mekanisk påverkan i form av arbete på botten kommer att leda till en ökad mortalitet hos främst infauna. Inom projektområdet är det arterna havsborstmasken, musslan och fåbortsmaskar som förväntas påverkas. Dessa arter är toleranta mot störningar och även om en kortsiktig ökning av mortalitet uppstår kommer detta högst sannolikt inte ha effekt på bottenfaunasamhället. Den negativa påverkan kommer vara kortsiktig och inom 1–3 år bedöms det påverkade området vara återställt. Videokarteringen fann inga blåmusselbankar i projektområdet och det är därför sannolikt att endast påverkan uppkommer på individnivå gällande blåmusslor. Sammantaget bedöms påverkan som uppkommer avseende mekanisk påverkan som små.

Grumling När det gäller grumlingens påverkan är det främst tre faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid bedömningen av en ökad grumlighets påverkan på flora och fuana. Dessa är sedimentstruktur, exponering och partikelkoncentration dvs effekten av en kraftigt ökad grumling är starkt kopplat till exponeringen (tidsmässig utsatthet).Flora och fauna ute till havs är inte lika utsatt vid en ökad grumling då vattnets rörelser ofta transporterar bort de grumlande partiklarna med strömmar vilket minskar exponeringstiden vilket bekräftas av Marin Miljöanalys modellering av grumlingen, se Bilaga 10. Djupet som området har utesluter många fotosyntiserande arter som annars hade kunnat drabbats av ett minskat ljusinsläpp som effekt av grumlingen. En del av grundområdena i projektområdet har förekomst av fintrådiga alger som vid en längre exponering (längre än vad grumlingsmodelleringen 136

visar) skulle kunna påverkas negativt. Eftersom exponeringen vid varje fundament förväntas vara kortsiktig med en exponering på under 30 minuter för halter på över 10 mg/l så förväntas inte floran ta skada av det minskade ljusinsläppet. De enstaka exemplar av musslor förväntas få en ökad stressnivå som sedan återgår till det normala när grumlingsvärdet sjunker. Enstaka individer som utsätts för väldigt höga grumlingsnivåer närmast källan kan eventuellt visa på en ökad mortalitet. Detta kommer vara på individnivå och inte påverka områdets blåmusselbestånd. Den ökade grumligheten förväntas leda till att mobila arter tillfälligt gömmer sig eller förflyttar sig ut ur påverkansområdet för att sedan återkomma när grumlingsnivåerna har gått ner. Vid en stark grumling som leder till en hög sedimentering kan flora och fauna begravas i sediment. Infauna har en hög tolerans mot detta och de arter som påträffades inom området kan med hög sannolikhet gräva sig upp till ytan igen. Sammanfattningsvis bedöms de arter av infauna som påträffats vara toleranta mot störningar och även om en kortsiktig ökning av mortalitet skulle uppstå så kommer det högst sannolikt inte ha någon effekt på bottenfaunasamhället på lång sikt. Bottenfloran i form av alger kommer påverkas på en individnivå. Grumlingen bedöms medföra små konsekvenser.

Pålningsljud Monopilefundament och fundamentstyper där fundamenten pålas ner medför pålningsljud. Ju större diameter på fundamentet desto högre ljudstyrka. Pålningsljudet skiljer sig från driftljudet bland annat är pålningsljudet bredbrandigt och i huvudsak energi på frekvensen 100–1 000 Hz. Studier på larver av arten sill visade inte på någon ökad mortalitet hos individer som exponerades för ljudnivåer på 212 dB re 1 µPa2 SEL kum. Adult sill har uppvisat skrämselreaktion på 122–138 dB re 1 µPa SPL vid 70–200 Hz. Skarpsill har visat sig ha en reaktionströskel vid ljudnivån 163 dB re 1 µPa SPL topp-topp på frekvensen 50–600 Hz. Referenser till dessa studier återfinns i Medins havsoch vattenkonsulters rapport Bilaga 1. Pålningsljud kan vara skadligt och till och med dödligt för många arter av fisk. Ju närmare källan en individ befinner sig desto större är påverkan. En odämpad pålningsverksamhet kan väntas skada individer på stora avstånd och trigga förändringar i beteende på väldigt stora avstånd. Detta skulle kunna medföra stora konsekvenser på individnivå men troligen inte på populationsnivå. I projektområdet finns indikationer på att lek förekommer av arterna sill, skarpsill och tånglake. Om pålningsverksamhet utförs utan försiktighetsåtgärder under leken för dessa arter skulle det kunna leda till hög dödlighet och möjligen få en liten effekt på populationsnivå hos dessa arter. Genom att använda ramp-up och ljuddämpande åtgärder under arternas lekperioder kan påverkan på populationsnivå undvikas helt. Sannolikt kommer en del individer inom flera arter att påverkas även om användande av ramp-up och ljuddämpande åtgärder under känsliga perioder tillämpas. Denna påverkan kommer i huvudsak utgöras av undvikande beteende men i vissa fall flykt och temporära hörselskador för individer som befinner sig i det direkta närområdet. Det går inte att utesluta att enstaka individer kan se en ökad mortalitet. Alla studier visar att djur som undviker området under delar av etableringsfasen återvänder till området när faktorn som triggar undvikandet försvinner. Sammanfattningsvis bedöms påverkan på fisk som små om försiktighetsåtgärder i form av ramp-up samt ljuddämpande åtgärder vidtas om pålning sker under lekperioden för sill, skarpsill och tånglake.

137

Skuggning Skuggning från vindkraftverk kan delas in i två olika typer av skuggning; stationär skugga från tornet och rörlig skugga från rotorbladen. Skuggan från tornet rör sig så långsamt runt tornet i takt med solens rörelse. Denna rörelse är så pass långsam att den ej kan anses påverka det marina livet inom denna typ av miljö. Då tornets skuggande effekt ej anses påverka fisksamhället och ej väntas nå djupare än översta vattenskiktet kan inte denna typ av skuggning väntas ha någon effekt på vare sig flora eller fauna. Skuggan från rotorbladen rör sig däremot hastigt och vid specifika väderförhållanden så som starkt solljus i kombination med solens vinkel och ett stilla hav kan denna skugga eventuellt tränga ner i vattnet. Teoretisk kan denna hastiga skugga uppfattas av främst fiskar som ett hot från en annalkande predator och i sådana fall trigga ett undflyende beteende hos individen. Att detta beteende skulle triggas av rotorbladen är hypotetisk och även under perfekta förhållanden skulle denna skuggning endast nå några meter ner i vattenmassan inom ett väldigt begränsat område och tid. Exempel på fiskar som skulle kunna röra sig vid vattenytan inom de två områdena är ål, lax, havsöring, sill och tobisfiskar. De förekommer inom områdena ett flertal fiskar som kan förekomma i den övre delen av vattenmassan och därmed hypotetiskt utsättas för rotorbladens beskuggning. De flesta av dessa arter (till exempel ål och sill) har ett dygnsstyrt vertikalt rörelsemönster där arten under dagtid befinner sig djupare ner i vattenmassan och stiger mot ytan under natten. Dessa arter kommer därmed inte att utsättas för rotorbladens beskuggning. Arter som befinner sig högre upp i pelagialen under dygnets ljusare timmar (till exempel lax och öring) kan komma att utsättas för rotorbladens beskuggning under vissa väderförhållanden. Om en undvikande respons skulle triggas så är det på individnivå och rör sig om en liten både rumslig och temporär påverkan som ej kan anses ha negativ påverkan på vare sig populations- eller individnivå då arterna naturligt rör sig över stora ytor och inte är beroende av specifika områden inom de båda parkområdena. Sammanfattningsvis bedöms påverkan på fisk från skuggningen som obetydlig.

Smörjmedel och olja I vindkraftverken förekommer stora volymer av smörjfetter och olja. Vid läckage eller haveri kan dessa komma att hamna i vattnet och påverka de marina organismerna. Det är dock inte osannolikt att utgå från att större vindkraftverk innehåller en större volym av både smörjmedel och olja. En layout med större verk infattar även oftast ett lägre antal verk. Detta reducerar antalet eventuella punktkällor om ett eventuellt läckage eller haveri skulle uppstå. Antalet potentiella utsläppskällor avtar linjärt med antalet verk medan mängden smörjmedel och olja ökar med en avtagande kurva med verkens storlek och effekt. Det vill säga att ett dubbelt så stort verk har mer, men inte dubbelt så mycket smörjmedel och olja. Skulle ett utsläpp i havet äga rum kan effekterna variera. Viktiga parametrar för att kunna avgöra effekten av ett haveri eller läckage är vilken flora och fauna som finns inom påverkansområdet samt vilken tid på året som utsläppet sker, vilken typ av olja samt kvantiteten. Effekten av ett oljeutsläpp kan dels vara akut toxiska och dels mer långsiktiga med effekter så som minskad motståndskraft eller reducerad reproduktionsframgång hos vissa arter. Vid mindre men mer kontinuerliga oljeutsläpp är det främst PAH:er (Polycykliska Aromatiska Kolväten) som påverkar flora och fauna. Effekter av detta

138

kan vara reducerad reproduktionsframgång, cancer, genetisk påverkan och reducerad motståndskraft. Konsekvenserna av eventuellt läckage inom projektområdet bedöms som marginella och eventuell negativ påverkan bedöms ligga på individnivå. Det går dock inte att utesluta att ett större haveri skulle kunna få negativa effekter inom projektområdet. Men på grund av områdets flora och fauna bedöms en sådan effekt endast ha påverkan på individnivå. Försiktighetsåtgärder för att minska spridningen av ett eventuellt oljeutsläpp vidtas genom att länsar finns på drift- och underhållsbåtar. Dessa läggs ut vid eventuellt utsläpp i vatten och kan samla upp eventuellt spill. Sammantaget bedöms påverkan avseende smörjmedel och olja som obetydliga.

Driftljud Ljudet från verken transporteras ner i fundamentet och därifrån vidare ut i vattenmassan. Vilken effekt detta har på faunan beror på vilken frekvens driftljudet ligger på samt vilken ljudstyrka som uppnås. Olika arter uppfattar ljud olika högt på olika frekvenser och responsen är därmed artspecifik, men även individuell. Vart individen befinner sig i för stadie (födosök, lek med mera) kan även spela roll för hur individen förhåller sig till ljudet. Fiskar som saknar simblåsa är generellt sett minst känsliga för ljud medan fiskar med sluten simblåsa till exempel torsk, ål och lax) har en lägre hörseltröskel och därav kan uppfatta ljud bättre. Arter med koppling mellan simblåsa och inneröra är oftast mest känsliga för höga ljud, till exempel sill. De olika aktuella fundamenttyperna avger olika ljudstyrkor och på olika frekvenser. Lägst driftljud ges av gravitationsfundament och ligger runt 100–200 Hz. Monopile ligger inom samma frekvenser men ofta med en något högre källstyrka. Fackverksfundament ligger med sin högsta ljudstyrka inom frekvenser som är högre än 400 Hz. Ett flertal studier har utförts på olika hur driftljudet påverkar olika fiskarter. Merparten av dessa studier har utförts på ljud från gravitationsfundament och monopile som ligger med sin högsta ljudstyrka runt frekvensen 127 Hz. Fackverk som har sin högsta ljudstyrka på över 400 Hz kan förväntas ha en lägre effekt på fiskfaunan och därav beskrivs driftljudet i detta stycke från gravitationsfundament och monopile. För att en viss art eller individ kan uppfatta ett ljud så medför det inte direkta negativa effekter. När ljudet överstiger nivåer som kan maskera artens kommunikation, medför detta svårigheter att undvika predatorer, triggar en beteende förändring eller medför direkta skador på artens hörsel kan dock negativa effekter uppstå. De ljudstyrkor som registrerats från studier av verk kan bara anses påverka specifika arter under hårda väderförhållanden och om verken i drift har en ovanligt hög ljudstyrka. Vid hårt väder kan driftljudet komma att maskera vissa arters kommunikation, till exempel hos torsk. Vid hårdare vindar kan även ett undvikande vara att vänta hos torsk runt verkets direkta närhet. Detta väntas ha en marginell effekt på arten som högst sannolikt avtar så fort vindförhållandena blir bättre. Studier har även visat på att flera arter vänjer sig vid de högre ljudnivåerna. För arter med bättre hörsel till exempel sill och skarpsill kan driftljudet från verken bidra till ett undvikande över ett större område under hårda vindförhållanden. Detta bedöms dock ha en marginellt negativ effekt på arterna då de är pelagiska arter och inte är bundna till att uppehålla sig i närhet till verken. Arter så som ål, lax, öring, abborre och mört förväntas inte påverkas mer än möjligen marginellt vid hårda vindar och då i närhet till verken. 139

Sammanfattningsvis bedöms påverkan från driftljudet vara obetydliga. Reveffekt och habitatförlust Vid etableringen av fundament tillförs hårdbottenyta till den naturliga miljön, dels i form av fundamentet men även genom applicerandet av erosionsskydd. Tillskottet av hårdbottenyta kommer att fördelas inom parkområdet. Fundamentstypen inkl. erosionsskydd är avgörande för tillskottet av ny hårdbottenyta. Gravitationsfundament inkl. erosionsskydd och fackverksfundament inkl. erosionsskydd kan förväntas ge ett mer än dubbelt så högt tillskott av hårdbottenyta maximalt ca 0,7 % av projektområdet jämfört med monopile inkl. erosionsskydd som medför maximalt ca 0,25 % av projektområdet. Beroende på fundament och utformning på erosionsskydd så skapas ett artificiellt rev med varierande hårdbottenstruktur. Denna hårdbottenstruktur kommer att kunna användas av settlande organismer och djur som söker föda eller vill undvika predatorer. Utformningen på erosionsskydden och fundamenten kommer i hög grad att styra komplexiteten i form av håligheter i olika storlekar. En större heterogenitet leder ofta till ett mer gynnsamt habitat för koloniserande organismer Tillskottet av artificiellt rev är i nuläget inte fastställt och kommer i hög grad bero på hur vindkraftparkens layout blir och vilket fundament som väljs. Då det är långt mellan fundamenten ca ca 0,8-2,2 km och fundamenten tillsammans med erosionsskydd endast tar en liten yta i anspråk kommer tillskottet av hårdbotten inom projektområdet att vara litet, ca 0,25-0,7 %. Inom projektområdet är andelen hårdbotten stort. Ett tillskott av hårdbotten på ca 0,25–0,7 % kan anses litet. I avseende habitatskifte från mjukbotten till hårdbotten innebär det att denna siffra endast uppnås vid ett scenario där samtliga verk byggs på mjukbotten. På grund av den höga andelen hårdbotten inom projektområdet är det troligt att flertalet verk placeras inom områden som redan utgjordes av hårdbotten eller med bottenförhållanden som är snarlika fundamentens erosionsskydd. Tillskottet av hårdbotten kan leda till en ökad förekomst av hårdbottenassocierad fauna lokalt runt verken. Detta kommer ej att innebära en negativ påverkan på eventuell omgivande mjukbotten, dock kan viss ökning i predation ske närmast verken. På grund av den redan befintliga höga andelen hårdbotten inom projektområdet bör inte den nya ytan av hårdbotten innebära att arter som tidigare inte fanns inom området etablerar sig. Sammanfattningsvis bedöms påverkan för reveffekt och habitatförlust vara obetydlig.

Kablar och spänning Den huvudsakliga effekten som väntas inom området från både internkablarna och exportkabeln/arna är det elektromagnetiska fältet (EMF). Det elektromagnetiska fältet är ett samlingsnamn för det elektriska fältet samt det magnetiska fältet. Det elektriska fältet (E-fält) mäts i mV/m. Detta fält förhindras att spridas från kabeln och är därmed irrelevant vid bedömningar på faunan. Det magnetiska fältet (B-fält) mäts i enheten T. Detta fält sprids från kabeln och kan påverka faunan. Det magnetiska fältet inducerar ett ytterligare elektriskt fält (iE-fält) som sprids från kabeln och kan påverka faunan. Studier visar i huvudsak att det elektriska fältet används av ett flertal arter i sin jakt på föda, medan det magnetiska fältet används av vissa arter för att navigera genom jordens naturliga magnetfält 140

under sin migration. På grund av att merparten av de antropogena källorna för EMF till havs härstammar från kablar är påverkan som störst vid havsbotten. Därav utsätts generellt bottenlevande arter för en högre risk att exponeras för EMF än vad pelagiala arter har då dessa ofta befinner sig högre upp i vattenmassan och därmed längre från källan. Det inducerade elektriska fältet reduceras kraftigt med avstånd till kabeln. Generellt utgör den främsta påverkan från iE-fältet påverkan på individnivå hos arter som använder sig av elektriska fält i sin jakt på föda. Möjligen kan iE-fältet i vissa fall få EMF-känsliga predatorer bli förvirrade under födosök inom korta avstånd från kablar. Det elektriska fältet bidrar till en temperaturhöjning i omgivningen. Denna temperaturhöjning är låg och väldigt lokal. Generellt rör det sig om en temperaturökning på under 1 grad nere i sedimentet precis ovan kabeldragningen. Temperaturökningen avtar sedan starkt i sidled. På grund av vattnets rörlighet är det inte att vänta någon temperaturökning i vattnet. Magnetfält kan karakteriseras som antingen A.C. (växelström) eller D.C. (likström). Ute i havet förekommer båda dessa fält. A.C. fältet kommer från havets rörelse och D.C. fältet kommer från jordens magnetfält. Inom parken kommer högst troligt A.C. kablar att användas inom parken såväl som exportkablen/arna. Troligen kommer de interna kablarna att utgöras av 66 kV A.C, medan exportkablen/arna troligen kommer att utgöras av 220 kV A.C. Merparten av de stora fiskgrupperna i världens hav har magnetiskt organ spritt diffust i kroppen och studier har visat att ett flertal arter kan känna av magnetiska fält i sin omgivning. Generellt är det främst broskfiskar som med sitt speciella organ lorenzinis ampullkanaler kan känna av även små elektriska fält. Arter från denna grupp förväntas dock inte förekomma inom projektområdet. I dagsläget finns inget som tyder på att de arter som befinner sig inom projektområdet kommer att påverkas av iE-fälten. Den effekt som kan ses på larver med gulesäck av magnetiska fält är inte aktuell inom projektområdet .Detta då larven förflyttar sig i vattnet och inte kan antas befinna sig under längre perioder inom kablarnas magnetiska fält. Även om larver skulle passera genom fälten kan exponeringen anses så pass låg att ingen eller marginell effekt är att vänta. Baserat på det underlag som finns gällande vandrande ål så kan inte de magnetiska fälten anses ha någon effekt på ålens migration och därmed inte heller på populationsnivå. På individnivå kan viss fördröjning ske vid passage över kablarna. Denna fördröjning är dock att räkna som marginell. Det magnetiska fältets påverkan på infauna och kräftdjur kan väntas vara obefintlig till marginell för de djur som befinner sig direkt ovan kablarna. Möjligen kan en viss undvikande effekt vara att vänta hos arten ishavsgråsugga. Trots detta bör inte kablarna utgöra någon barriär för arten, den studie som utförts på arten har endast visat på en tendens till undvikande och inte att kablarna skulle utgöra ett hinder. Sammanfattningsvis bedöms påverkan från kablarna medföra små till obetydliga konsekvenser.

141

Worst case scenario (WCS) Ett WCS för Utposten 2 har tagits fram genom att använda preliminära siffror för exempel på parkdesign. Fyra scenarion har behandlats för vindparksområdet. De fyra scenarierna är baserade på 50 vindkraftverk i storleksklassen 10 MW och 32 vindkraftverk i storleksklassen 15 MW, därutöver har olika fundamentstyper (monopile, gravitationsfundament och fackverksfundament) behandlats inklusive erosionsskydd. Siffrorna finns sammanställda i Tabell 11 tillsammans med siffror på kablar, höjd av torn samt antal verk. De värden som framkommer är räknade med marginal och sannolikheten att de resultat som presenteras som WCS i detta kapitel kan komma uppnås är låg, dvs påverkan som beskrivs är troligtvis överskattad. Tabell 11. Jämförande av data mellan MW och fundamentstyp inom Utposten 2.

Naturtyper (Bottensubstrat, bottenflora, bottenfauna) En modellering av ett WCS för grumling har tagits fram för området (Marin Miljöanalys AB 2020). Rapporten återfinns som Bilaga 10. Den visar på en cirka 1 km lång sedimentplym vid grumlande arbete (Tabell 12). Sedimentplymerna kommer ha en grumlingshalt på 100–10 mg/l med högst halter närmast källan. Inom 100 meter från källan kommer halterna att överstiga 100 mg/l. Baserat på exponeringstiden för normalt förhållande (halter understiger 10 mg/l efter 30 min i hela sedimentplymen) så bör exponeringstiden för WCS vara relativt kort efter avslutat arbete. Det bör röra sig om timmar och inte dagar. Den långa sedimentplymen inom WCS visar att halter på 10 mg/l kan sträcka sig 1 km bort vilket inom samtliga parklayouter kan leda till överlappande sedimentplymer. Trots att sedimentplymerna förväntas att sträcka sig i samma riktning finns möjligheten att det blir en kumulativ ökning i grumlingshalt inom vissa delar om två arbetsmoment som bidrar till grumling utförs nära varandra. Ökningen skulle dock vara liten och påverkan låg. Tabell 12. Modellerade grumlingshalter på olika avstånd (m) från källan. Tabellen visar WCS och normalscenario. Tabell från Medins rapport.

På grund av den i huvudsak avsaknaden av växtlighet inom området (förekommer dock små områden med fintrådiga alger inom Utposten 2) är även konsekvenser från WCS att betrakta som lågt. Eventuellt kan i värsta fall en stark ökning av sedimentation få effekter på algerna. Detta skulle kunna 142

leda till att stora delar av de fintrådiga algerna slås ut i närheten till den grumlande verksamheten. Speciellt i fall där sedimentplymer från olika positioner överlappar varandra eller följer tätt inpå vilket ökar exponeringstiden inom det givna området. Dock förväntas dessa alger att återkolonisera området efter att området återgått till sina naturliga förhållanden. Området består i huvudsak av hårdbotten, med cirka 25–30 % sand och mjukbotten. Fundamenten med sina erosionsskydd kommer att medföra en ökning av hårdbotten inom projektområdet. Det beräknade WCS i avseende habitatskifte från mjukbotten till hårdbotten utgörs i vindparken av en tänkt design med gravitations- eller fackverksfundament som alla placeras på ytor som ej naturligt utgörs av naturtypen rev. Inom Utposten 2 framgår att en design med 10 MW verk bidrar med lika stort tillskott av hårdbotten som vad en design med 15 MW skulle innebära. Exemplet medför att ca 0,7 % av området tas i anspråk för fundamenten inkl. erosionsskydd. Placeringen av fundament och erosionsskydd i området resulterar i att mjukbotten och sandbotten kommer att minska. Denna minskning kommer dock att vara låg och koncentrerad till specifika mindre områden med stora avstånd emellan. Detta då avstånden mellan verken kommer att vara stora ca 0,8-2,2 km. Vetenskapliga studier har visat att detta tillskott av fundamentens hårdbottenyta inte kommer att ha effekt på faunan som är associerad till mjukbotten. Valet av fundamentstyp har alltså den mest avgörande rollen för förlusten av den naturliga botten där gravitations- och fackverksfundament ofta tar mer yta i anspråk än monopilefundament. I WCS medför Utposten 2 att det blir ett tillskott av hårdbotten inom parkområdet som uppgår till ca 0,7 % av projektområdet. Konsekvenserna som uppkommer på naturtyperna/substraten bedöms som små.

Fisk Huvudsakligen kommer vindparken ha störst effekt på fisksamhället under etableringsfasen och då genom eventuella höga ljudnivåer från pålning och en ökad grumling och sedimentation från etablering av fundament och kablar. Övriga potentiellt negativa effekter från reveffekt, skuggning, driftljud, elektriska och magnetiska fält samt habitatförlust bedöms som små till marginella även inom ett värsta scenario. Vid en etableringsfas som innebär hög sedimentpålagring och grumling av vattenmassan under perioden maj-september kan vissa arter som eventuellt kan använda områdena under sin lek (sill, skarpsill och tånglake) påverkas negativt genom en något reducerad reproduktionsframgång lokalt inom nära avstånd till källan. Grumling av vattenmassan kommer i huvudsak att vara koncentrerad till plymer från positionen där aktiviteten äger rum. Dessa plymer kommer att vara kortvariga (timmar snarare än dagar efter avslutat arbete) och mobil fauna och fisklarver kommer att kunna förflytta sig ur plymen innan negativa effekter uppstår. Det går dock inte att utesluta att enstaka individer påverkas negativt av grumlingen och att pelagiska ägg påverkas negativt genom en minskad flytkraft. Sedimentering av partiklar kan täcka över bottenlagda ägg vilket kan öka mortaliteten och resultera i minskad reproduktionsframgång för arterna sill, skarpsill och tånglake under perioden majseptember. Pålningsljud från etablering av monopilefundament leder till höga ljudnivåer som kan komma att leda till död och skador på arter inom olika avstånd från pålningsverksamheten. Främst kommer arter som sill och skarpsill att drabbas då dessa är extra känsliga för höga ljudnivåer, men även arter som torsk kan skadas. Beroende på tidpunkt kan detta få olika stora konsekvenser. Pålning under lekperioderna 143

för sill, skarpsill och tånglake (maj-september) förväntas få högre effekt på fisksamhället än pålning utanför lekperioderna. Effekten av pålning går att reducera kraftigt genom ett antal åtgärder. Vid pålning kan dämpande åtgärder sättas in som reducerar ljudutbredningen från pålningen, vilken dämpande åtgärd som är mest lämplig beror på flera aspekter som till exempel djupförhållanden och strömmar. För att ytterligare minska påverkan kan ramp-up tillämpas vilket innebär en gradvis ökning av ljudstyrkan. Detta ger mobila arter möjligheten att undvika eller flytta sig ur områden som överstiger deras artspecifika gränsvärden. WCS för effekter av pålningsljud inom vindparken utgörs av en design med monopilefundament. Huruvida 10 MW eller 15 MW bidrar till värst scenario är svårt att bedöma då inga ljudmodelleringar ännu är utförda. Av de arter som finns i området har de inte visat sig vara så känsliga för pålningsljud. Skyddsåtgärder kommer vidtas genom ramp up samt sälskrämmor så de mobila arterna kan flytta sig från området för att undvika störning/skador och ljuddämpande åtgärder kommer vidtas om pålning sker maj-sep. Konsekvenserna bedöms som små med föreslagna skyddsåtgärder. Landanslutningskablar Karl Florén har gjort bedömningen av påverkan från landanslutningskabeln. UW Techs rapport återfinns som Bilaga 2. Det finns i dagsläget olika metoder för att lägga i och förankra kablar på botten. I vindkraftsprojektet Kårehamn, på Ölands östkust, användes en metod där kablarna sänktes ned till botten och förankrades med hjälp av nätkassar fyllda med sten. Nätkassarna placerades ut, med jämna mellanrum, ovanpå kabeln för att hålla den på plats. Denna metod kräver efterföljande inspektioner med video för att kontrollera att kabeln inte förflyttat sig. Vid behov byts säckarna ut, alternativt placeras nya ut. Ovan nämnda metod kommer troligen att användas av Svea Vind Offshore i aktuellt område. Eventuellt kan kabeln komma att ”spolas” ned i områden med mjukbotten (ej i grunda miljöer där kärlväxter förekommer). Samtliga arter och biotoper som observerades i undersökningen är vanligt förekommande i hela Bottenhavet på djup mellan 0 och 30 m. Inga rödlistade arter förväntades förekomma i aktuellt område och påträffades heller inte. Vissa landanslutningar kan eventuellt komma att flyttas någon kilometer men kommer då att hamna i en liknande fysisk miljö som den som inventerats. Eftersom artsammansättningen (biotopen) längs denna del av kusten styrs av den fysiska miljön (främst vågexponering, djup och substrat), kommer den att vara motsvarande även på dessa anslutningsplatser. Inventeringens syfte är att undersöka vilka arter/biotoper som förekommer i området, inte att kartlägga de artindivider som förekommer exakt där kabeln kommer att ligga. Iläggning och förankring av kablarna enligt ovan beskrivna metodik förväntas inte ha någon negativ effekt på det epibentiska samhället, varken på liten eller stor skala. Nätpåsarna med sten kommer att koloniseras av de arter som redan växer på de naturligt hårda substraten. Den minimala yta av mjukbotten som kabeln och nätpåsarna kommer att ta i anspråk kommer heller inte ha någon negativ påverkan på de mjukbottenarter (kärlväxter) som finns i området. Kablarnas sträckning över mjuka bottnar kommer i huvudsak ske i områden som är för djupa för att kärlväxter ska kunna finnas. Kärlväxter återfinns bara grundare än ca 5 m i Bottenhavet. Den totala ytan av botten som kablarna tar i anspråk jämfört med naturlig botten i området är så liten att det knappt går att beskriva med siffror.

144

På mjuka bottnar där kabeln eventuellt ”spolas” ned sker en påverkan på de organismer som lever exakt där det fysiska ingreppet sker, på samma sätt som en nedgrävning av en kabel på land påverkar de daggmaskar som befinner sig där grävningen sker. Storleken på den påverkade ytan i relation till den totala ytan av mjukbottnar i havsområdet är extremt liten. Påverkan av konsekvenserna bedöms som små. Sammanfattande konsekvenser för marina miljön Under anläggningsskedet kan mängden suspenderat material i vattenmassorna öka i samband med anläggandet av fundament och kabelförläggning. Detta kan skada bottenlevande djur direkt till exempel genom att fastsittande djurarter täcks över och kvävs, eller indirekt genom att försämra överlevnaden för alger vilka i sin tur är viktiga för många djur. Risken för sådan påverkan kan därför förväntas vara störst i delar av interna kabelnätet och blir lokala på de grunda delarna av Utposten 2området där botten huvudsakligen består av sten, block och grus. Påverkan till följd av nedläggningen av landanslutningskabeln bedöms som små. Under driftskede kan vindkraftverken ha en viss påverkan på de lokala strömförhållandena, vilket i sin tur kan påverka rörelser och suspension av bottensediment. Då avståndet mellan fundament är stort förväntas detta inte ge märkbara konsekvenser. Påverkan under avvecklingsskedet är jämförbar med påverkan under anläggningsskedet. Utifrån ovanstående bedöms konsekvenser för marina miljön sammantaget bli små. Föreslagna skyddsåtgärder Om pålningsarbete kommer ske kommer det föregås av ramp-up och sälskrämmor. Om pålningsarbete förekommer inom lekperioden för sill, skarpsill och tånglake kommer ljuddämpande åtgärder vidtas.

ii.

Marina däggdjur (säl)

Miljökonsekvenser Medins har gjord bedömningen av påverkan på säl. Deras rapport återfinns i Bilaga 3. Påverkan på säl under anläggnings- och avvecklingsskede Under anläggningsskedet är det framför allt ljudet som anses påverka sälar, dels i form av anläggningsljud så som pålning och arbete på botten, och dels i form av ökad båttrafik till anläggningsplatsen. Av dessa ljud är pålningsljuden som associeras med monopile- eller fackverksfundment de högsta. Studier har visat att det vid pålningsljud föreligger risk för temporära och i vissa fall permanenta hörselskador hos knubbsälar som befinner sig i närområdet (avstånd på mellan 4 och 17 km) . Värt att notera är dock att knubbsälar har bättre hörsel än gråsälar, gråsälar hör inte ljud under 1 000 Hz medan knubbsälar hör ljud från 100 Hz . Vikare och knubbsälar har dock likanande hörsel. I detta område för Utposten 2 finns uteslutande gråsäl. Studier visar även att sälar inom en 25 km radie från en vindkraftspark störs av ljudet, och sältätheten i sådana områden minskar under pålning. Denna minskning uppstod däremot bara under själva pålningen, och sältätheterna återgick till det normala två timmar efter att ljudet tystnat. Även om just dessa studer gjorts på knubbsäl har likande effekter setts även på gråsäl, där det vid 145

byggandet av en vindkraftpark i Danmark sågs en minskning av antalet sälar i ett skyddsområde 10 km från konstruktionsplatsen. Inte heller där såg man några långtidseffekter av ljudet, utan efter byggnationen återgick antalet sälar till det normala. Vid gravitationfundament förekommer också ljud, framför allt från förberedande arbete på botten, även om dessa ljud inte är lika höga som vid pålning. Marina däggdjur kan reagera även på dessa ljud genom att lämna området, men störningen anses inte vara hög och djuren återkommer snart efter att ljudet upphört. Det finns studier som visar att gråsälar snabbt vänjer sig vid ljud, även höga sådana, och kan lära sig att anpassa sitt beteende, till exempel genom att lyfta huvudet ur vattnet för att undvika höga ljud. Det finns sammanfattningsvis inga studier som visar att ljudet från anläggningsskedet skulle orsaka långvariga konsekvenser för sälar. De sälgrund som finns i området ligger på ett större avstånd än de 25 km inom där man observerat att sälar störs av pålningsljud förutom för Lövgrunds rabbar som har ett avstånd på 24 km. Projektområdet ligger heller inte lika nära som sälskyddsområdet i Danmark (avstånd på 10 km) där inga långvariga konsekvenser kunde ses av pålningsljud. Man kan förvänta sig viss störning på enskilda sälar som befinner sig i närområdet, och eventuellt en viss tillfällig minskning av antalet sälar på de allra närmaste sälgrunden. Men inget tyder på att det skulle kunna förekomma långsiktiga konsekvenser på sälar av byggnationen av en vindkraftpark på Utposten 2. Negativ påverkan på individnivå kan minskas genom att använda ramp-up av ljudet eller sälskrämmor innan arbetet startar, detta för att ge sälar som befinner sig i närområdet en chans att flytta sig och undvika hörselskador. Detta gäller främst för vikare som hör bättre än gråsälar, och vikare bedöms endast finnas i området med enstaka individer. De sälar som befinner sig inom påverkansområdet förväntas flytta sig tills den störande verksamheten upphör. Inget tyder på att anläggningen skulle innebära långsiktiga effekter. Avvecklingsskedeen kan behandlas på samma sätt som anläggningsskedet, även om ljudnivåerna troligen är mindre då detta inte inkluderar pålning.

Påverkan på säl under driftskedeen Möjlig påverkan från en vindkraftspark i drift inkluderar buller och ljud från vindkraftsverken, elektromagnetsika fält samt reveffekter. Ett vindkraftverk i drift orsakar buller som fortplantar sig i vattnet via fundamenten. Högst ljud orsakas av monopilefundament, vars ljud kan uppfattas av knubbsälar och därmed också vikare upp till ett avstånd på 20 km från vindkraftverket. Men trots att dessa sälar kan uppfatta ljud från vindkraftverk i drift finns det inget som tyder på att ljudet orsakar förflyttning. Gråsälar som inte hör ljud under 1 000 Hz förväntas inte höra en vindkraftspark i drift då ljudet dränks av bakgrundsljudet. Vid vindkraftsparken i Nysted i Danmark sågs ingen påverkan på den närliggande sälpopulationen under det första året vindkraftsparken stod i drift. Studier av gråsäl och knubbsäl från aktiva vindparker i Nederländerna och Storbritannien visar att sälar snarare än att undvika vindkraftsparkerna aktivt söker upp dem. Det finns inga studier som tyder på en negativ effekt på sälar från vindkraftverkens driftljud. Även om sälarna hör ljudet verkar de inte finna det så störande att de undviker platser där vindkraftparker är placerade. Det finns hittills väldigt få studier på hur elektromagnetiska fält påverkar marina däggdjur, och de som genomförts har inte kunnat visa någon påverkan. Det får därför antas att sälar inte påverkas av de elektromagnetiska fälten från kablar associerade med en vindkraftspark. En vindkraftspark innebär att nya hårda strukturer tillförs till parkområdet i form av exempelvis fundament och erosionsskydd. Detta ökar mängden hårdbottenstrukturer i området, vilket ger större yta för fastsittande organismer att settla på och leder till en aggregering av fisk och bottenlevande djur kring 146

den artificiella strukturen. Denna effekt kallas för reveffekt och är störe vid gravitations- och fackverksfundament än vid monopilefundment. Detta har visat sig locka sälar till vindkraftsparker, då de erbjuder bra möjlighet till jakt. Reveffekten kan därför sägas vara positiv för sälar. Det finns inget som tyder på en negativ effekt på gråsälar eller andra sälar från vindkraftparker under driftsfasen. Snarare verkar de dra nytta av reveffekten och kan tänkas jaga i området. Den negativa effekten på gråsäl och vikare av en vindkraftpark i drift på Utposten 2 kan alltså förväntas vara marginell, men en positiv effekt kan uppstå i form av ökade möjligheter till jakt för sälarna i området.

Worst case scenario (WCS) Worst-case scenario i detta fallet är en design med monopile- eller fackverksfundament då anläggningen av dessa innebär ett högre ljud än alternativen. En design med flera mindre verk bör också innebära en högre påverkan än en design med färre större, detta då anläggningsarbetet och ljudet kommer pågå under en längre tid vid anläggningen av en park med fler verk. Worst-case scenario för driftsfasen är en design med monopilefundament, detta då dessa genererar högst driftljud. Detta bör dock främst påverka vikare. Gråsälar förväntas inte höra driftljudet ovan bakgrundsljudet. Vikare förväntas undantagsvis, om alls, i området.

Föreslagna skyddsåtgärder Innan påbörjandet av det dagliga anläggningsarbetet startar, kan metoder för att skrämma/repellera individer i närområdet användas. En metod som rönt framgång är användandet av sälskrämmor. Inför en eventuell pålning kommer även ramp-up att användas.

Slutsats miljökonsekvenser Utifrån de skyddsåtgärder som föreslås görs den sammanfattande bedömningen att konsekvenserna för säl, under anläggnings- och avvecklingsskedet, som små. Under driftskede bedöms konsekvenserna för att sälarna påverkas som obetydliga.

iii.

Fladdermöss Miljökonsekvenser

Naturvårdskonsult Gerell har gjorde bedömningen avseende påverkan på fladdermöss, rapporten återfinns som Bilaga 5. Den fladdermusart som skulle kunna uppträda inom det aktuella området under höstflyttningen är trollpipistrellen som beskrivits i avsnitt 6H. Merparten av fladdermössens flyttningsrörelser under hösten sker utefter kusterna, troligen för att tillgången på insekter är större här i jämförelse med inlandet. Trollpipistrellens sydvästliga sträckriktning gör att arten med all sannolikhet följer den svenska ostkusten på sin väg söderut utan att avvika från kustlinjen. På basis av relaterade kunskaper om fladdermössens rörelsemönster inom området bedömer Naturvårdskonsult Gerell att effekterna på fladdermusfaunan till följd av etableringen av en 147

vindkraftpark vid Utposten 2 är försumbara, främst på grund av att mycket få fladdermöss kan tänkas uppträda inom området. Sammanfattningsvis bedöms påverkan medföra obetydliga konsekvenser för fladdermöss.

iv.

Fåglar

Professor Leif Nilsson har gjort bedömningen avseende fåglar. Hans rapport återfinns som Bilaga 4. Vilka fåglar som kan uppehålla sig i projektområdet finns beskrivet i avsnitt 6 I. Miljökonsekvenser I området är det fyra fågelarter som är viktiga att ta upp dessa är smålom, storlom, sädgås och sångsvan. Storlom och smålom Studier av lommar visar på att arterna i mycket stor omfattning undviker att flyga in i en vindkraftpark. Normalt sett undviker lommarna att flyga in i en vindkraftpark och därmed utsätts de inte för någon risk att påverkas. Teoretiskt skulle undvikandet kunna medföra en längre flygväg men detta saknar betydelse i relation till den långa flygväg som lommarna har under sin flyttning. Vindkraftparken torde därmed inte medföra någon risk för lommar. Sädgås Studier av sädgås och vindkraftverk finns inte publicerade. Radarstudier av spetsbergsgåsen som är besläktad med sädgåsen visade att gässen undvek att passera genom vindkraftsparker. Radarstudier av vitkindad gås och prutgås visade på samma beteende. Med stor säkerhet kan man utgå från att sädgåsen inte heller flyger genom en vindkraftspark under flyttning. Därmed bedöms inte Utposten 2 medföra någon risk för sädgåsen. Sångsvan En omfattande studie på sångsvanens flyttning kunde inte direkt visa svanarnas beteende när de möter en vindkraftpark. En del individer ändrade sin flygning nära en vindkraftpark i drift. Studien fastställde däremot flyghöjder för de flyttande sångsvanarna. Sångsvanarna flög lågt över vattnet. Medelflyghöjden var 31 meter medan medianen för sångsvanarna var 9 m över vattnet. Därmed bedöms det inte vara någon risk för att sångsvanarna och Utposten 2. Sångsvanarna bedöms undvika att flyga in i vindkraftparken och därmed inte utsättas för risk. Sammanfattade bedömning Tillgänglig information visar endast på en mycket ringa förekomst av sjöfåglar i det aktuella området för Utposten 2. Förutom ett antal fiskmåsar och gråtrutar har endast enstaka individer av andra arter påträffats. Rent generellt tyder allt på att bottenförhållandena inte har de rätta förutsättningarna för övervintrande sjöfåglar, speciellt havslevande dykänder såsom alfågel, vilken har sin nordligaste förekomst på Finngrunden. Leif Nilssons uppfattning är att det inte finns några rastande och övervintrande sjöfåglar i området som skulle kunna påverkas negativt av den planerade vindkraftsparken. Observationerna av flyttande fåglar vid Storljungfrun visar liksom genomgången av de fyra arterna att det förekommer ett ganska omfattande flyttfågelsträck av främst olika sjöfågelarter längs 148

Bottenhavskusten. Merparten av detta sträck torde gå närmare land än den planerade vindkraftsparken. De viktigaste arternas reaktioner på vindkraftverk visar att de undviker dessa och enligt Leif Nilssons bedömning finns det inga risker för negativ påverkan på de i området flyttande fåglarna från den planerade vindkraftsparken. Man kan också konstatera att Utposten 2 ligger så pass långt ut från land att man inte behöver räkna med någon som helst påverkan på fågellivet inom strandnära områden. Det finns sålunda ingen risk för påverkan på fågelrika områden såsom reservatet Stenöorn och liknande områden på kusten. Sammanfattningsvis är det Leif Nilssons bestämda uppfattning att den planerade vindkraftsparken Utposten 2 inte kommer att medföra några negativa konsekvenser för fågellivet. Påverkan på fågellivet bedöms därför medföra obetydliga konsekvenser.

C. Mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö i.

Maringeologi

En vindpark påverkar havsbottens geologiska förhållanden då fundament placeras på botten. Vilken fundamentstyp som används avgör hur mycket av bottenytan som tas i anspråk. Den sammanlagda bottenytan som berörs är mycket liten oavsett vilken typ av fundamentstyp som används. Miljökonsekvenserna som uppkommer från etablering av fundament och kablar är beskrivna under avsnitt 7 B i.

ii.

Oceanografi

I avsnitt 6.C beskrivs de oceanografiska förhållandena. Vindkraftverk påverkar omgivande vatten då de utgör fysiska föremål i vattenpelaren. Detta kan leda till lokalt förändrad cirkulation och vattenkarakteristik samt annorlunda ström- och vattenförhållanden. Påverkan blir mycket lokal och begränsas av att vindkraftverken är relativt smala konstruktioner på kilometerlånga avstånd från varandra. Hydrografi Vindkraftverken ger upphov till förändrade cirkulationsmönster, med lägre strömhastighet på läsidan av fundamenten samt virvelbildning omkring fundamenten. Effekten är begränsad till vindkraftverkens omedelbara närhet. Cirkulationen som uppstår vid vindkraftverket kan liknas vid de förhållanden som råder vid naturligt kuperade eller branta bottenförhållanden. Inom en vindpark förväntas reducerade strömhastigheter, på grund av friktion mot vindkraftverken samt reducerade vindar i området. Beräkningar som gjordes för Nystedts vindpark i Danmark, med en relativt tät konfiguration, visade endast på en liten procentuell minskning av strömhastigheten. Vattenmassorna i området är i allmänhet naturligt homogena. En eventuell ökad virvelbildning bedöms inte ha någon märkbar påverkan på de hydrografiska förhållandena. Utifrån de stora avstånd som planeras mellan vindkraftverken bedöms inte strömförhållandena i området påverkas i någon större omfattning. Påverkan för de hydrologiska förhållandena är också i övrigt försumbar. Vågförhållanden Hur en vindpark påverkar vågorna beror på vågornas struktur och deras storlek i förhållanden till strukturen. Fundament som planeras här är gravitationsfundament, monopile eller fackverkskonstruktion. Dessa fundament har i regel försumbar inverkan på vågorna. Vågorna kan 149

teoretiskt spridas mer oregelbundet vid fundamenten än på öppet hav. Detta kan medföra att vågfältet blir något brokigare vid vindparken. Vågorna påverkas på liknande sätt av att Utposten 2 är ett grundområde. På läsidan av vindparken är vindarna något reducerade, här avtar därför våghöjden. I tidigare studier har effekten uppskattats till ca 10 % dämpning av våghöjden vilket för typiska förhållanden medför några centimeters skillnad i våghöjd. Effekten uppstår dock utanför vindparksområdet på så pass stort djup att vågornas betydelse för bottenmiljön redan är liten. Vindkraftverken bedöms inte påverka vågförhållandena i området annat än ringa. Isförhållanden Isförhållandena över grundet kommer troligtvis att påverkas då drivande is bryts sönder mot de enskilda vindkraftverken för att sedan ansamlas i större utsträckning än det normalt gör i området idag. Denna påverkan förväntas intill fundamentens omedelbara närhet och på de grundare partierna av bankarna. Därmed berörs endast en liten, och redan välexponerad andel av grundets totala yta. Isens påverkan på grundet bedöms inte bli större efter en etablering av vindparken. Föreslagna skyddsåtgärder Vindkraftverkens konstruktion, oavsett fundamentstyp eller avståndet mellan vindkraftverken, bedöms vara tillräcklig för att minimera risken för förändringar i cirkulation och vågförhållanden. Några ytterligare skyddsåtgärder bedöms inte vara aktuella. Vindkraftverken kommer att vara utrustade med isbrytande konstruktioner som minskar islasterna. På så sätt minimeras ansamlingar av is runt fundament. Sammanlagd bedömning Totalt sett bedöms konsekvenserna för områdets oceanografi som obetydliga då den planerade verksamheten utgör en ytterst liten del av den totala ytan.

iii.

Utsläpp till luft

Byggnation och avveckling Under anläggningsskedet och avvecklingsskedet för vindparken sker utsläpp till luft främst från de fartyg och maskiner som används under anläggningsarbeten och etablering av vindkraftverk samt från transporter till och från etableringsplatsen. Även vid avveckling av vindparken antas de fartyg och maskiner som används ge upphov av utsläpp till luft. Då den bästa tekniken ska användas och då även sjöfarten ställer om så kan utsläppen från båtar vara mindre om några år redan sedan andra drivmedel än fossila kan användas. Fartyg drivs av olika drivmedel och diesel, LNG (flytande naturgas), batterier eller vätgas är alla möjliga drivmedel. Beroende på vilket drivmedel kommer utsläpp till luft variera. Drift Baserat på kunskap om vindkraftverk av den aktuella storleken samt kännedom om vind och produktionsförutsättningar i Södra Bottenhavet beräknas elproduktionen för Utposten 2 bli ca 1,8 TWh per år.

150

Vindkraft är en förnybar resurs som producerar ren el och inte genererar några utsläpp under drift. Siemens Gamesa har gjort en LCA (livscykelanalys) för sin 8 MW offshore vindkraftverk vilken visar att efter ca 7,4 månader har ett vindkraftverk producerat den energimängd som det går åt för att tillverka och transportera vindkraftverket. Vindkraftverk nyttjar energin i vinden och kräver därför inte att begränsade naturtillgångar exploateras för tillförsel av bränsle eller liknande. Verksamheten innebär tillförsel av ny elkraft som ersätter annan kraft. Miljövärdet av detta kan beräknas på olika sätt. Valet av miljövärderingsprincip har avgörande effekt på resultaten eftersom det i de svenska och nordiska elproduktionssystemen är stor skillnad mellan medel- och marginalel. Nedan finns en kort beskrivning av principerna som används och hur de bör tillämpas. Siffrorna är från Elforsk, Miljövärdering av el – med fokus på utsläpp av koldioxid −

−

Dåtid: Ser man till den historiska produktionen av el så kan man beräkna utsläppen från den ”medelel” som använts. Variationen mellan Sverige (10 kg CO2/MWh), Norden (58 kg CO2/MWh) och EU (415 kg CO2/MWh) är stor. Siffrorna beskriver endast de historiska utsläppen och är olämplig som beslutsunderlag när det gäller åtgärder som påverkar den framtida elmarknaden. Nuläge: I varje enskilt ögonblick ersätts den el som för tillfället är dyrast att producera. Detta kallas ”marginalel”. Marginalelen kan utgöras av kolkondenskraft eller andra kraftkällor. Med hjälp av modellsimuleringar går det att göra beräkningar med god precision. Miljövärderingen av marginalel varierar från ca 400 kg CO2/MWh vissa år till ca 750 kg CO2/MWh andra år. Framtid: För att beskriva en framtida situation måste en stor mängd samverkande faktorer vägas in, t ex handeln med utsläppsrätter. I dagsläget är priserna på CO2 mycket låga vilket innebär större miljönytta med ny utsläppsfri produktion genom t ex vindkraft. Miljövärderingen bedöms till ca 600 kg/MWh.

Tabell 13. Miljövärdering/utsläppsbesparing per år samt under driftstiden (30 år) till följd av tillförsel av elkraft, baserat på produktion vid Utposten 2.

Tillförsel av el 1,8 TWh/år 54 TWh/drifttiden

Nuläge - låga marginalutsläpp 720 000 ton CO2 21 600 000 ton CO2

Nuläge - höga marginalutsläpp 1 350 000 ton CO2 40 500 000 ton CO2

Framtid - låga priser på CO2 1 080 000 ton CO2 32 400 000 ton CO2

Konsekvenserna för utsläpp till luft bedöms som obetydliga, eller till och med positiva då vindparken leder till minskade utsläpp av växthusgaser och försurande ämnen genom att den ersätter el som producerats av fossila bränslen och genom att den kan ge drivmedel (genom el till batterier och produktion av vätgas) till transporter som innan går på fossilt. Förnybar elproduktion från havsbaserad vindkraft är en möjliggörare för omställning och minskade luftutsläpp vilket är alldeles nödvändigt för minskade fossila luftutsläpp vilka negativt påverkar klimatet enligt bland annat FN:s Klimatpanel, IPCC. Skadeförebyggande åtgärder Vid anläggningsskedet och framtida avvecklingsskedet liksom under driftskede kommer om möjligt fartyg och metoder väljas där utsläpp till luft minimeras. Detta kan exempelvis genomföras genom att vätgas, LNG eller batteridrivna fartyg väljs. Sammanvägd bedömning Sammanfattningsvis bedöms påverkan på utsläpp till luft som obetydliga eller positiva. 151

iv.

Vattenkvalitet

Fundament, kablar eller transformator ska inte placeras i område med fiberhaltiga sediment då det annars finns risk att föroreningar i dessa sprids ut i vattenmassorna i samband med arbeten vid anläggande och avveckling. Dessa föroreningar skulle komma att negativt påverka livsvillkoren för flora och fauna i vattenmiljön. Fiberbanksområdena ligger längre än 20 km väster om Vindpark Utposten 2. Elkabelalternativet till Norrsundet planeras möjligen dras söder om fiberbankarna och kommer inte påverka dessa. Under driftskede bedöms ingen påverkan ske på grund av risk för sedimentföroreningar till följd av Vindpark Utposten 2s verksamhet. Under driften av anläggningen kan viss risk finnas för eventuella oljeläckage från vindkraftsverken och från servicefordon, vilket beskrivs i avsnitt 7 B. Med föreslagna skyddsåtgärder där rutiner i kommande kontrollprogram avser uppsamling av eventuellt spill som samlas in och där framförallt rutiner att undvika risk för spill ska finnas, så bedöms planerad vindpark Utposten 2 inte riskera att negativt påverka miljökvalitetsnormen för vatten i området. Sammantaget bedöms konsekvenserna för vattenkvaliteten som små. Föreslagna skyddsåtgärder Vindkraftverk är utformade så att ett eventuellt oljeläckage samlas upp inne i tornet eller i transformatorhuset. Skulle olja trots allt läcka ut kommer åtgärder för att omhänderta oljan att vidtas. Tydliga rutiner ska finnas i det kontrollprogram som framtas för verksamheten vad gäller hur risken för spill/läckage av olja ska undvikas, liksom hur uppsamling ska ske om eventuellt spill/läckage uppkommer. Länsar och ytliga bubbelliknande linor med effektivt stoppskyddsdraperier eller liknande ska finnas tillgängligt så att de snabbt kan hämtas och stoppa utbredning om olja har spritts ut i vattnen. Ny teknik utvecklas under 2018 för att suga upp olja. En metod är den så kallade Oleo Sponge, en återanvändbar svampliknande matta som utvecklas i vid institutet för molekylärteknik vid Argonne National Laboratory i Chicago. Vid tiden för anläggandet ska senaste bästa tillgängliga teknik användas så att olja dels hindras spridas och så att eventuellt oljespill kan samlas in. Stor vikt ska läggas på förebyggande åtgärder där det ska finnas goda rutiner gällande uppsamling och hantering av olja och andra kemikalier. Kemikalieförteckning och kontrollprogram ska visa rutiner vilka alla förebygger och minskar risk för negativ påverkan.

Landskapsbild

Landskapsbilden är den visuella upplevelsen av landskapet. Den präglas av landskapets karaktär som är ett resultat av naturens förutsättningar och hur människan format dessa. Innehållet i detta kapitel baseras på analys av framtagna visualiseringar och synbarhetsanalyser. Visualiseringar har tagits från 10 platser längst kusten, se Figur 79. Vilka visualiseringar som tagits fram samt vilken Bilaga visualiseringarna återfinns i kan ses i Tabell 14. I Tabell 15 finns en beskrivning över vilka fotopunkter vindkraftparken syns ifrån.

152

Tabell 14. Tabell över vilka visualiseringar som tagits fram.

Presenteras i [Bilaga] 11 12 13 14

Exempellayout 50 verk 32 verk 32 verk 32 verk

Totalhöjd [m] 250 300 350 350

153

Montagetyp Dag Dag Dag Natt (hinderbelysning)

Figur 79. Fotopunktskarta.

154

Tabell 15. Tabell som visar från vilka platser Utposten 2 syns vid från de olika fotopunkter.

Fotopunkt 5, Vallvik 7, Trollharen 8, Axmar brygga 10, Agö hamn 12, Gåsholma 13, Synskär 14. Iggöskaten 15, Krokviken 16, Utvalsnäs 17, Tärnsharen

Beskrivning av synbarhet Vindkraftparken syns Vindkraftparken syns Vindkraftparken syns Vindkraftparken syns Vindkraftparken syns inte Vindkraftparken syns Vindkraftparken syns Vindkraftparken syns Vindkraftparken syns Vindkraftparken syns inte

En synbarhetsanalys har gjorts längst kustlinjen, den del av kusten som syns i Figur 80 - Figur 87, för att visa vart i landskapet vindkraftsparken kan komma att synas. Parken kommer att synas om man är ute till havs och har fri sikt mot parken. Synbarhetsanalysen av exempellayout 50 verk kan ses i Figur 80, Figur 81, Figur 82 och Figur 83 samt i Bilaga 15 och för exempellayout 32 verk kan ses i Figur 84, Figur 85, Figur 86 och Figur 87 samt i Bilaga 16.

155

Figur 80. Synbarhetsanalys av exempellayout 50 verk.

156

Figur 81. Synbarhetsanalys av exempellayout 50 verk, inzoomning del 1.

157

Figur 82. Synbarhetsanalys av exempellayout 50 verk. Inzoomning del 2.

158

Figur 83. Synbarhetsanalys av exempellayout 50 verk. Inzoomning del 3.

159

Figur 84. Synbarhetsanalys av exempellayout 32 verk.

160

Figur 85. Synbarhetsanalys av exempellayout 32 verk. Inzoomning del 1.

161

Figur 86. Synbarhetsanalys av exempellayout 32 verk. Inzoomning del 2.

162

Figur 87. Synbarhetsanalys av exempellayout 32 verk. Inzoomning del 3.

Upplevelsen av den landskapsbildspåverkan som vindkraftverk innebär är i viss mån beroende på inställning till vindkraft enligt forskning som har bedrivits av Eja Pedersen för Vindval. Det innebär att 163

påverkan av vindkraftverk i landskapet kan upplevas som både negativ och positiv beroende på betraktarens subjektiva uppfattning om vindkraft. Bedömningen nedan görs därför av omfattningen av påverkan, snarare än om den uppfattas som negativ eller positiv eftersom detta är subjektivt. Vindpark Utposten 2 kommer att förändra landskapsbilden, från en obruten horisont till en horisontlinje med inslag av en av människan skapad anläggning. Vindkraftverken förändrar därmed karaktären av havsvyn. Vindkraftverken innebär att ett rörligt inslag tillkommer i landskapet då vindkraftverkens rotorblad roterar. Vindkraftverken kommer att vara försedda med belysning vilken blir synlig från land i mörker. Dimensionen på vindkraftverken innebär att de kommer att rotera långsamt, vilket minskar påverkan på landskapsbilden jämfört med vindkraftverk, med kortare rotorblad som roterar snabbare. Den påverkan som vindkraftsetableringen ger bedöms innebära måttliga konsekvenser för landskapsbilden dagtid, både från kustnära bebyggelse och från berörda friluftsområden. För båtar som rör sig nära vindkraftverken blir påverkan måttlig till stor. Nattetid kommer belysningen att innebära ett nytt inslag som avviker från dagens mörka nattvy över havet. Nattetid bedöms därför vindkraftverken medföra måttliga konsekvenser. Attraktiviteten i kustområdet som upplevelsemiljö bedöms inte minska påtagligt. Under samrådet har både negativa och positiva uppfattningar om förväntad påverkan på landskapsbilden, uttryckts av boende längs med kusten. Hinderljus Det går utmärkt att besöka Jädraås vindkraftspark som ligger ca 3 mil väster om Gävle som konkret visuellt exempel. De 66 vindkraftsverken är där 175 meter i totalhöjd och har i ytterkanterna vitt hinderljus. Det ger ett exempel på hur hindermarkering kan se ut då de står på höjder och därmed syns mer och har en höjd på 475 meter över havet.

Föreslagna skyddsåtgärder Vindkraftverken ska ha en färgsättning som medför att de så långt möjligt smälter in i vyn. De blir därför ljusgrå. En skyddsåtgärd är att minska påverkan under dygnets mörka timmar genom att hinderbelysningen ska dämpas och skärmas så långt som gällande regelverk medger. Sammantaget bedöms konsekvenserna för landskapsbilden som måttliga.

vi.

Kulturmiljö på land

Den planerade vindparken kommer att vara synlig från havet vid Gåsholmas strandlinje nordost ut. Konsekvenserna för dessa områden bedöms dock som små då vindparken ligger långt ut till havs. Mänskligheten kommer behöva anlägga vindkraft på land och i havet på lämpliga ställen och den nya tekniken med större rotorblad kommer ge högre totalhöjd varför vindkraftsverken kommer att synas från land. Vindpark Utposten 2 håller avstånd till bebyggelse och känsliga områden varför påverkan för kulturmiljön bedöms som liten och konsekvenserna små.

164

vii.

Marinarkeologi

Vindpark Utposten 2 och dess fundament inkl. erosionsskydd, upptar en mycket begränsad bottenyta, max ca 0,7 % av projektområdets yta exkl. kablar. Därmed finns stora möjligheter att i tid identifiera eventuella fornlämningar och anpassa den slutgiltiga layouten efter dessa. Konsekvenserna för marinarkeologin bedöms därmed som obetydliga. Att den bästa tillgängliga tekniken kan användas vid anläggandet är också till fördel för miljön då mer el kan produceras. Föreslagna skyddsåtgärder Om det finns fornlämningar där fundament, kablar eller annan infrastruktur för vindparken ska anläggas finns risk att lämningarna kan skadas. Inför byggnation av vindparken kommer Sökanden att ta kontakt med kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen i Gävleborgs län, för samråd enligt Kulturmiljölagen 2 kap. 10–13 §§. S Sökanden avser att genomföra marinarkeologiska dykundersökningar där fundament, kabel och annan infrastruktur planeras, för att helt undvika påverkan på eventuella fornlämningar. Noggranna och detaljerade undersökningar av bottenförhållandena kommer att genomföras. Erfarna dykare och marinarkeologer ska delta i analys av bottenförhållandena för att identifiera eventuella lämningar. Dessa dykundersökningar kommer att vidtas sedan tillstånd har givits men innan åtgärd vidtas och innan anläggningsskedet. Sedan dykundersökningar och analys av marinarkeolog är genomförda tas en detaljerad layout fram. Placeringar av fundament och kabeldragning sker utifrån de exakta förhållandena på respektive plats. Om fornlämningar påträffats kommer dessa områden att undvikas och fundament flyttas efter samråd med tillsynsmyndigheten. På detta sätt undviks onödiga undersökningar och fokus läggs på detaljerade undersökningar där verksamheten verkligen kommer ske enligt den bästa tillgängliga tekniken som då råder. Att använda bästa tillgängliga teknik är i enlighet med miljöbalkens hänsynsregler. Sammanfattad bedömning Påverkan på marinarkeologin kommer vara obetydlig eftersom Bolaget inte kommer att påverka eventuella marinarkeologiska fornlämningar i området.

D. Hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt Riksintressen, planer osv finns beskrivet i kap och kap 6D och 6E. Området är utpekat som riksintresse för vindbruk och Utposten 2 tillgodoser det. Området är även utpekat som utredningsområde för vindkraft i Gävle kommuns översiktsplan. Vindparken bedöms således inte medföra någon negativ påverkan på naturresurserna i området. Konsekvenserna bedöms tvärtom positiva då vindenergin kan tillvaratas. Fiske kan ej bedrivas i närområdet där byggnation pågår eller på så sätt att det stör logistik för fartyg som används under byggnationen. Yrkesfisket bedrivs idag minst 50 km från Utposten 2 området vilket medför att yrkesfisket inte påverkas under vara sig byggnation, drift eller avveckling. Fiske kan bedrivas sedan anläggningen har färdigställts. Eftersom ingen bottentrålning i dagsläget sker inom området för Vindpark Utposten 2 påverkas inte yrkesfisket av ett bottentrålningsförbud. Konsekvenserna för yrkesfisket bedöms därför som obetydliga.

165

Den planerade vindparken bedöms endast medföra små konsekvenser för sjöfarten i området, se nedan i avsnitt 7 F i. Vindparken bedöms inte motverka syftena med riksintressena för friluftslivet, naturvården samt kulturmiljövården. Sammanlagt bedöms konsekvenserna för hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, som obetydlig eller positiv då vindresurserna i området kan nyttjas.

E. Annan hushållning med material, råvaror och energi Material kommer att krävas vid tillverkningen av vindkraftverken. De material som vindkraftsverken byggs av består till viss del av ändliga resurser. De delar som går att återanvända kommer att återvinnas. Vid tillverkning av vindkraftverken och vid transporten av dessa krävs energitillförsel. En så kallad LCA (livscykelanalys) för vindkraftverket har tagits fram av Siemens Gamesa för deras 8 MW offshore vindkraftverk. Enligt denna tar det ca 7,4 månader för ett vindkraftverk att producerat den energimängd som det går åt för att tillverka och transportera vindkraftverket. När vindkraftverket är uppfört nyttjas energin i vinden och verksamheten kräver därför inte att begränsade naturtillgångar exploateras för att driva verksamheten. Elproduktionen vid anläggningen leder till minskade utsläpp av växthusgaser och försurande ämnen. Vindenergin är drivmedel. Miljökonsekvenser Sammantaget bedöms konsekvenserna för annan hushållning med material, råvaror och energi, som obetydlig och till och med positiv.

F. Andra verksamheter i.

Fartygstrafik

Som nämns ovan, i avsnitt 6M, ligger det område där Vindpark Utposten 2 planeras i ett sjöstråk in mot Vallvik och Ljusnes hamnar. Under anläggningsskedet och avvecklingsskedet kommer transporter av material och personal att ske. Båttrafiken bedöms bli intensiv under dessa perioder. SSPA har tittat på riskerna för fartygstrafiken, rapporten återfinns som Bilaga 6. Riskerna under anläggningsskedet delas in i fem olika grupper. • Fartyg seglar in i vindkraftparken med stor risk för kollision mellan fartyg och vindkraftverk • Fartyg kolliderar eller går på grund pga. att området och utrymmet att navigera i minskas eller begränsas när vindkraftparken etableras • Fartyg kolliderar eller går på grund pga. förändrade farleder och trafikstråk • Fartygens radarutrustning störs av vindkraftverk • Potentiella faror som kan uppstå under byggnationsfasen Trafiken som idag går på nordvästlig-sydostlig rutt genom området, och korsar passagelinje 1, kan gå på alternativ rutt antingen på sydvästra sidan av området eller nordost om området. AISregistreringarna på rutten nordost om området passerar vindkraftområdets nordöstra hörn på ett avstånd av ca 0,5 – 1 nm. 1 nm (nautisk mil) = ca 1,8 km. Det finns dock möjlighet för fartygstrafiken att förlägga rutten ca 1 nm längre åt nordost för att på så vis upprätthålla ett större avstånd till vindkraftparken. Detta kan göras utan att införa fler girpunkter.

166

Den nordöstra rutten innebär passage norr om Storjungfrun och därmed en bredare led som i mindre utsträckning går innanför sjökortets 20 meterskurva. Denna rutt kan därför anses innebära lägre risk för grundstötning jämfört med de andra två rutterna som båda passerar sydväst om Storjungfrun där leden är smalare med grundområden på båda sidor. Vid passage på den sydliga alternativa rutten istället antas risken för grundstötning vara oförändrad jämfört med dagens rutt genom vindkraftområdet. Trafiken på de alternativa rutterna är också mycket begränsad och risken för kollision med andra fartyg bedöms därför som oförändrad. De tre rutterna mellan Vallvik och Grundkallen är alla ungefär lika långa. Omdirigering av trafik från rutten genom området till alternativa rutter kommer därmed inte medföra några större förändringar avseende fartygens bränsleförbrukning och utsläpp. De handelsfartyg som idag passerar över passagelinje 2 kommer också behöva välja en alternativ rutt förbi vindkraftparken. Då det inte finns några tydliga trafikstråk i denna riktning är det svårt att bedöma hur stor förlängning av rutt detta innebär. Då trafikintensiteten är låg bedöms risken för kollisioner när fartygen behöver passera antigen väster eller öster om parken som låg trots att detta innebär att trafiken till viss del trängs ihop på dessa rutter. Tydlig utmärkning och markering av vindkraftparken i så väl sjökort som på de faktiska verken är av stor vikt för att minska risken för att något fartyg ska använda samma rutt som tidigare och därmed riskera att segla in i området. Avståndet mellan respektive vindkraftverk kommer att vara ca 0,8 – 2,2 km, vilket gör att fritidsbåtar och andra mindre båtar kommer att kunna passera genom området. I dessa fall föreligger en risk för kollision med vindkraftverk, dock anses ett avstånd på ca 0,8 – 2,2 km medföra ett tillräckligt manöverutrymme mellan verken för dessa mindre båtar. Det kan förekomma is i området vilket kan försvåra navigeringen och fartygens manövrering. Fartyg som passerar nära vindkraftparken kan under vissa förhållanden fastna i packis och isdrift kan, beroende på vindar och isförhållandena, göra att fartygen driver in i vindkraftsområdet. Fartyg kan komma att passera relativt nära vindkraftparken. Skulle ett tekniskt fel, i form av black-out eller roderfel, inträffa i samband med detta och vindförhållandena gör att fartyget driver mot parken finns risk för att fartyget inte hinner avhjälpa felet och fartyget riskerar därmed att driva in i vindkraftparken. Den låga trafikintensiteten i området gör dock att sannolikheten för denna typ av scenario bedöms som låg. Mänskliga fel kan göra att fartyg som rör sig i närheten av vindkraftparken seglar in i parken. Gamla sjökort där vindkraftparken inte finns markerad, i kombination med befäl som inte är vana att segla i området och inte är medvetna om vindkraftparken, kan medföra att fartyg håller en kurs mot vindkraftparken. Om detta upptäcks försent riskerar fartyget att segla in i området. I en situation där ett fartyg har fått black-out eller tappat manöverförmåga kan det finnas behov av att nödankra för att undvika att fartyget driver på grund eller driver in i vindkraftsområdet. Kablar mellan fastlandet och vindkraftparken kan då utgöra ett hinder eftersom man inte vill riskera att skada kablarna. I de flesta fall kommer det finnas utrymme och tid för att fartygen ska kunna vänta tills man drivit förbi kablarna eftersom det är relativt långt till områden där de riskerar att gå på grund. Sannolikheten för att kablarna ska förhindra nödankring och att ett fartyg ska på grund bedöms därmed som låg. Kablarnas placering kan påverka möjligheterna för nödankring om ett fartyg är på väg att driva in i vindkraftparken. Vid fastställande av kablarnas placering bör detta därför beaktas för att undvika placering i de områden där fartyg kan förväntas passera nära vindkraftsområdet eller nära grundområden.

167

Fyren Storjungfrun, placerad 6,5 nm (nautiska mil) nordväst om området, har en lysvidd på 14 nm. Fyrens vita sektor sträcker sig för närvarande delvis genom det tänkta parkområdet. En viss omsektorisering av fyrens vita och gröna sektor krävs därför i samband med etablering av parken. Fartyg som passerar nära vindkraftparken riskerar att få störningar i radarsystem vilket kan leda till att exempelvis mindre båtar eller andra mindre hinder inte syns på radarn och därmed upptäcks försent. Vid passage närmare än 1,5 nm finns risk för s.k. ”small target loss” ( saker/targets, tex. andra båtar, inte syns radarskärmen på grund av störningar i radarsystemet) och vid passage närmare än 0,25 nm (ca 500 m) finns risk för spökeko (innebär att falska saker/targets syns på radarskärmen trots att det inte finns något). För aktuell vindkraftpark där trafiken i området är mycket begränsad och där det finns utrymme för sjöfarten att passera på ängre avstånd från parken bedöms risken för att radarstörningar ska leda till kollisioner som små. Är vindkraftverken utrustade med Racon kan detta underlätta navigeringen för sjöfarten i området eftersom de då syns på radarskärmen. Vindkraftverken kan även göras synliga som ett AIS-mål, ”syntetisk AIS” eller ”virtuell AIS”. AIS utgör sekundär information för navigation medan radar utgör primär information. Under byggnationsfasen kommer det förkomma trafik till och från området. Ökningen av trafik under denna period kan bli markant jämfört med nuvarande trafik, vilket medför en något högre risk för kollisioner mellan fartyg. Det finns inga rekommenderade rutter som trafiken ska följa i området och det finns få tydliga trafikstråk i området. Detta bidrar till att trafik till och från vindkraftsområdet inte kommer uppfattas som avvikande, och den kommer inte heller behöver korsa några högtrafikerade stråk, vilket medför att risken för kollisioner är begränsad. Även förläggning av kablar kan innebära risk för kollisioner, med anledning av den begränsade trafiken i området bedöms risken som relativt låg. När det gäller de olika kabelalternativen och dess risker så har SSPA tittat på 3 olika anslutningar för Utposten 2. Kabelalternativ G, H och K. Trafiken över dessa kabelalternativ kan ses i Figur 88.

168

Figur 88. Trafik över de olika kabelalternativen. Bild från SSPA:s rapport.

Av dessa alternativ antas H vara det alternativ som har minst risk att påverka sjöfarten eftersom detta innebär att landtag i närheten av något trafikstråk, farled eller hamn undviks. Alternativ K innebär landtag i hamnen i Norrsundet. I hamnen finns dock redan kablar vilket begränsar påverkan från tillkommande kablar. Alternativet innebär att kabeln förläggs på den sydöstra sidan av farleden in mot Norrsundet. Ca 1,5 nm nordost om Norrsundet finns en ankringsplats markerad i sjökortet som denna kabeldragning passerar, varför denna dragning förefaller mindre lämplig i den del där ankringsområdet är. Om trafiken som idag går på rutten genom parkområdet i stället kommer att gå på rutten nordost om området när vindkraftparken har etablerats blir trafiken sydväst om Storjungfrun mycket begränsad. Detta medför att kabeldragning enligt G och H inte medför några betydande risker för Sjöfarten. Sammantaget bedöms påverkan på de nautiska riskerna på grund av en vindkraftsetablering vid Utposten 2 som liten. Etableringen kräver omdirigering av trafik som idag korsar området. Denna trafik är dock mycket begränsad och det bedöms finnas alternativa rutter som inte medför högre risker avseende grundstötning. En rutt med passage nordost om parkområdet och norr om Storjungfrun antas innebära något lägre risk för grundstötning. Dock innebär denna rutt en viss förlängning av resväg, 1 nm (motsvarande 1,2 %) längre än rutten genom området på sträckan Vallvik – Grundkallen. Vid en rutt sydväst om området antas riskerna vara oförändrade och förlängning av resväg är endast marginell, 0,5 nm. Den tillkommande risken, dvs. risken att fartyg driver in i

169

parkområdet, bedöms också som låg eftersom alternativa rutter kan läggas på ett avstånd som uppfyller generella krav på säkerhetsavstånd. Av de alternativa kabeldragningarna antas H medföra minst risk för påverkan på sjöfarten eftersom detta inte berör några trafikstråk, farleder eller hamnar. Med anledning av den låga trafikintensiteten i området bedöms dock risken för att någon av kabeldragningarna ska förhindra eller försena ankring i en nödsituation som liten. Alternativ K med landtag i Norrsundet förefaller, med nuvarande dragning, dock som mindre lämplig eftersom denna passerar en, i sjökortet utpekad, ankringsplats.

• • • • •

Föreslagna skyddsåtgärder Under etableringsfasen kommer det aktuella området avlysas för all övrig trafik. Information om pågående verksamhet kommer kommuniceras via Ufs (Underrättelser för sjöfarande), Notice to Mariners, samt genom utmärkning i sjökort etc. Utmärkning av vindkraftparken kommer ske i enlighet med gällande rekommendationer och vindkraftsparkens utbredning kommer tydligt framgå i sjökort. I samband med etableringen kommer kontakt tas med rederierna som frekvent trafikerar området för att informera om byggnationen. Placering av så kallade RACON:er ska ske i vindparkens ytterpunkter (en RACON är en svarande radiofyr för sjöfart, på båtar med radar syns RACON-fyren).

Inför anläggningsskedet ska meddelande om planerat arbete sändas till hamnar i närområdet, Försvarsmakten, Transportstyrelsen, Luftfartsstyrelsen, Kustbevakningen, Räddningsmyndigheten och Sjöfartsverket med information om anläggningsarbetet. Detta görs för att undvika problem för sjötrafik, flyg, fiskebåtar och fritidsbåtar i området. Sammanvägd bedömning Miljöskador kan uppstå genom utsläpp till följd av ett skadat fartyg. Det föreligger då risk för utsläpp av olja och andra miljöfarliga ämnen såsom kemikalier. En kollision kan därför medföra stora konsekvenser för havsmiljön. Idag ställs dock stora krav på fartyg, såsom stora tankbåtar, för att undvika stora utsläpp till havs. Då Vindpark Utposten 2 endast medför ytterst små risker för kollision bedöms även risken för miljöskador som ytterst liten. De sammanlagda konsekvenserna för sjöfarten i området bedöms som små.

ii.

Yrkesfiske

Vindpark Utposten 2 kommer inte innebära en negativ påverkan på fiskbestånden på lång sikt. Tillgången på fisk i området kommer alltså inte att minska till följd av en eventuell etablering. Dock kommer störning förekomma under anläggningsskedet och efter ca 25 år, avvecklingsskede, som kan leda till tillfällig fiskflykt från området. Störningar från anläggningsskedet är dock kortvariga. Under anläggnings- och avvecklingsskede kommer hela området för en planerad vindkraftspark att vara avstängd. Den största delen av yrkesfisket i området pågår minst 50 km från Utposten 2. Det är därför osannolikt att anläggning och avveckling påverkar yrkesfisket där det bedrivs. Under driftsfasen gäller vissa restriktioner. Det kommer vara förbjudet att ankra och bottentråla inom området. Det kommer vara förbjudet att fiska med redskap som innebär en störning av botten. Däremot kommer båttrafik och fiske som inte stör botten att vara tillåtet också inom parkområdet. Detta innebär endast en marginell påverkan på yrkesfisket då det inte pågår något yrkesfiske i parkområdet. 170

Enligt yttrande från både SFPO (Sveriges Fiskares Producentorganisation) och SPFPO (Swedish Pelagic Federation) vilka företräder svenska fiskefartyg inom det demersala fisket respektive det pelagiska fisket efter sill och skarpsill i Bottenhavet, anser de båda att deras fiske inte kommer påverkas markant av den planerade etableringen, och inte heller att det går på tvärs med fiskets intressen. Viss påverkan utanför parkens område kan uppstå genom kabeldragningar från parken in till land, men denna kan undvikas genom att kablarna grävs ner i sedimentet så att ingen risk uppstår vid trålning över dessa, menar organisationerna. Worst-case scenario i detta fall är en design med monopilefundament, detta då denna design ger minst reveffekt, och reveffekten kan eventuellt vara positiv för yrkesfiske framhäver organisationerna. Sammanfattningsvis kommer påverkan på yrkesfisket av anläggning och avveckling av en vindkraftspark på Utposten 2 att vara obetydlig eftersom yrkesfiske inte bedrivs i området. Under förutsättningar att de landgående kablarna grävs ner på ett sätt som tillåter fiske över dem är alltså den sammanvägda påverkan en vindkraftspark i drift på Utposten 2 skulle ha på yrkesfisket obetydlig enligt de båda organisationerna och Medins.

iii.

Fritidsfiske

Under anläggnings-och avvecklingsskede kommer området även vara avstängt för fritidsfiskare. Detta kommer påverka möjligheterna till trollingfiske efter lax på Utposten 2 och ge minskad möjlighet till att anordna sportfiskeevenemang i området. Ökad konkurrens om fisken på grund av omläggning av yrkesfiskarnas rutter förväntas inte, då det bedrivs mycket lite, om ens något, yrkesfiske i området. På grund av det stora avståndet in till land är grumling och igensättning av fasta redskap under anläggning inte aktuellt. Worst-case scenario i detta fall är en design med fler mindre verk jämfört med en design med färre större. Detta då fler verk kommer ta längre tid att bygga, vilket kommer leda till en längre tid då området är avstängt. Den förväntade påverkan på fritidsfisket under driftskede bedöms vara liten. Någon negativ påverkan på tillgången på lax i området är inte att vänta. Om reveffekten orsakar en samling av fisk runt verken kan effekten för fritidsfiske i området till och med bli positiv. Det finns också indikationer på att reveffekten kan ge upphov till så kallad ”spill-over” effekt, där ökningen av fisk inom en vindkraftspark kan leda till en ökning av fisk även i närliggande områden. Detta skulle kunna leda till positiva effekter för fritidsfiske, men studierna som indikerar detta är gjorda i saltare vatten, och inga liknande studier finns från Bottenhavet. Något försvårande av tillgängligheten för fritidsbåtar under driftsfasen är inte att vänta då avståndet mellan verken förväntas bli stora ca 0,8–2,2 km. Det finns alltså inget som indikerar att fritidsfiske i området inte skulle kunna fortgå även efter byggnationen av vindkraftparken på Utposten 2. Sportfiskarna i Gävle anser att en vindkraftpark på Utposten 2 skulle kunna förta upplevelsen av orörd natur och minska möjligheterna till fisketurism. Påverkan på möjligheten till fritidsfiske i området förväntas bli marginell. Worst-case scenario i detta fall är en design med monopilefundament, detta då denna design ger minst reveffekt, och reveffekten kan eventuellt vara positiv för fritidsfiske. Sammanfattningsvis kommer påverkan vara negativ för fritidsfisket under anläggning och avveckling av vindkraftspark på Utposten 2 då arbetena kan påverka fritidsfisket som utförs i form av t.ex. 171

laxtrolling. Då enbart denna form av fritidsfiske påverkas anses den totala påverkan för fritidsfisket vara liten, även om påverkan kan bli stor för individuella fritidsfiskare. Den förväntade påverkan på fritidsfisket under driftskede bedöms medföra små konsekvenser.

iv.

Luftfart

LFV har gjort en flyghinderanalys för Utposten 2, denna återfinns i samrådsredogörelsen Bilaga I till ansökan. Denna visar att det inte berör CNS-utrustning eller någon flygplats. Konsekvenserna på luftfarten bedöms således som obetydliga.

Försvaret

Remisser har skickats till Försvarsmakten. Bolaget har reviderat projektet efter det första remissvaret. Den sista remissen till försvaret skickades in den 6 augusti 2020 för exemepellayouterna med 50 verk respektive 32 verk. Remissvaret från Försvarsmakten den 16 oktober meddelar att Försvarsmakten har erinringar mot den södra delen av projektområdet. Vidare dialog förs med Försvarsmakten. Remissvaren återfinns i samrådsredogörelsen Bilaga I till ansökan. Föreslagna skyddsåtgärder Vindkraftverkens slutliga koordinater och totalhöjd ska delges Försvarsmakten. En hinderanmälan ska skickas in till Försvarsmakten senast fyra veckor före resning av vindkraftverken. Innan anläggningsskedet påbörjas ska Bolaget meddela Försvarsmakten. Sammanvägd bedömning Bolaget har för avsikt att tillsammans med Försvarsmakten finna en layout som inte påverkar Totalförsvarets intressen. Totalförsvarets intressen tillgodoses vid utbyggnaden av havsbaserad vindkraft genom att elproduktionsanläggningar då sprids ut geografiskt och genom att lokalisering nära elintensiva verksamheter enligt Motståndskraft, Inriktning av totalförsvaret och utformning av det civila försvaret 2021–2025, DS 2017:66. Också i Prop 2020/21:30, Totalförsvaret 2021–2025 (sid 148 och avsnittet 9.2.7 Energiförsörjning) framgår detta.

E. Säkerhet Förutsättningar De risker som kan förekomma i samband med byggnation, drift och avveckling av vindkraftverk är främst följande: • • • • • • • • •

Iskast Brand Åsknedslag Risk för att delar av vindkraftverket lossnar Läckage av oljor eller andra kemikalier Arbetsplatsolyckor Byggplatsolyckor i samband med uppförandet och nedmonteringen av verken Kollisioner mellan fartyg/båtar och vindkraftverk Kontakt med bottenförlagda kraftledningskablar 172

Vid temperaturer kring fryspunkten och fuktig väderlek finns risk för isbildning på vindkraftverken. Is och snö som växt till på rotorbladen kan komma att falla ner eller kastas iväg i vindkraftverkens närområden. Konsekvenser med avseende på iskast redogörs för i avsnitt om Rekreation och turism avsnitt 7 A ii. Risken för brand och åsknedslag i vindkraftverk bedöms som ringa. Sannolikheten att delar av ett vindkraftverk lossnar och kastas iväg är mycket liten. Risken är störst att små mätinstrument lossnar och då oftast vid skador efter exempelvis ett blixtnedslag samt vid mycket starka vindhastigheter. Det finns i alla verksamheter där olja ingår en risk för oljeutsläpp, om än liten. Vindkraftverkens växellådor innehåller olja. Under drift används främst smörjmedel (oljor och fetter) och i vissa fall hydrauloljor. Andra kemikalier som används är smörjfetter och glykol. Konsekvenser med avseende på vattenkvalitet redogörs för i avsnitt Vattenkvalitet i avsnitt 7 C iv. De drift- och servicetekniker som arbetar med verken utför arbete på stora maskiner på hög höjd, vilket innebär en risk. De risker som kan uppstå vid byggnation och avveckling av vindparken är transportolyckor vid transport av torndelar etc. samt arbetsmiljöolyckor för personal som arbetar med etableringen respektive avvecklingen av parken. Konsekvenser med avseende på kollisioner mellan fartyg/båtar och vindkraftverk redogörs för i avsnitt om Fartygstrafik 7 F i.

Föreslagna skyddsåtgärder För att mildra konsekvenserna av och minska risken för brand i ett verk kommer varningssystem installeras. Exempel på sådana system är röklarm, värmealarm och gnistalarm som alla kan ställas in för att automatiskt stänga av verket. Larmen kan också kopplas till en driftcentral så att åtgärder snabbt kan vidtas. För att minska risken för skador vid blixtnedslag i vindkraftverken kan de förses med åskledare. Risken för skador på verket och därmed risken att delar lossnar minskas genom att vindkraftverk normalt sett stannar automatiskt och rotorbladen vinklas så att vinden släpps igenom utan att fångas upp då vindstyrkan överstiger ett visst värde, vanligen omkring 25 meter/sekund. Verkens driftspersonal kommer att vara utbildad för att kunna utföra service av vindkraftverk i drift på ett säkert sätt utifrån den verkstyp som kommer att uppföras. Inför byggande och drift av vindparken kommer ytterligare kontakter tas med den kommunala räddningstjänsten. Syftet med kontakten är att diskutera riskerna i samband med byggande och drift av vindparken så att lämplig hänsyn kan tas för räddningstjänstens möjligheter till insatser vid eventuella olyckor. Det är en fördel att följa upp med detta möte sedan slutligt teknikval har gjorts då viss skillnad kan föreligga mellan olika vindkraftsmodeller. På detta sätt tillförsäkras också att bästa tillgängliga teknik kan väljas vid tiden för anläggandet. Ankringsförbud kommer att råda inom vindparken och längs med anslutningskabeln. I god tid innan driftsättning skall erforderliga samråd att hållas för att säkerställa omfattning och utmärkning av begränsningar runt kablar. Sjöfartsverket skall meddelas så att restriktionerna kan införas på aktuella sjökort. Inspektion av kablar görs regelbundet.

173

För att minska risk för arbetsplatsolyckor upprättas en arbetsmiljöplan där rutiner för säkerhetsfrågor framgår. En förhandsanmälan skickas till arbetsmiljöverket innan anläggningsarbetet påbörjas. Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska följas. Byggarbetsmiljösamordnare för planering (Bas-P) och sedan även för utförandet (Bas-U) kontrollerar att allt sker korrekt. Avvikelser rapporteras. Certifierad kontrollansvarig ser till att kontrollplan upprättas och följer upp med regelbundna arbetsplatsträffar så att Plan- och bygglagens regelverk liksom arbetsmiljölagstiftningen följs.

Sammanvägd bedömning Interna brandsläckningssystem liksom olika typer av larm- och varningssystem kan som regel förhindra att brand sprider sig. Risken att en del av ett vindkraftverk som eventuellt lossnar åsamkar personskada bedöms som ringa. Det har anlagts många havsbaserade vindkraftsverk i Europa och tekniken är beprövad. Risken för bygg- och arbetsplatsolyckor bedöms, efter föreslagna skyddsåtgärder, som små. Med ovan nämnda skyddsåtgärder minimeras risken för att kablar går sönder eller grävs av. Sammantaget bedöms konsekvenserna med avseende på säkerhet som små.

174

8. Kumulativa effekter Kumulativa effekter i en miljökonsekvensbeskrivning ska beskrivas där de planerade verksamheternas effekter läggs ihop med effekter av andra verksamheter, byggnader och anläggningar som kommer att finnas vid tiden för anläggning utifrån kända förhållanden vid ansökningstillfället. För påverkan avseende landskapsbild, ljud, fåglar, fladdermöss och fartygstrafik har följande parker i Tabell 16 används. För Fartygstrafiken har även projekten Gretas Klackar 1, Utposten 1, Utknallen och Sylen tagits med. Tabell 16. Vindkraftsprojekt i kumulativa bedömningen.

Projektör Svea vind Offshore Svea vind Offshore WPD

Vindkraftspark Utposten 2 Gretas Klackar 2 Storgrundet

Antal verk (st.) 50/32 62/30 70

Totalhöjd (m) 250/350 250/350 180

För Medins bedömning i SyM har alla utpekade områden i havsplaneringen tagits med dvs fler områden än ovan vilket överskattar den kumulativa effekten.

SyM analys

Medins har gjort en analys av kumulativa effekter i analysverktyget SyM, detta återfinns i rapporten från dem se Bilaga 1. SyM är samma verktyg som användes vid arbetet med den svenska havsplaneringen genom Havs- och vattenmyndigheten. Den data som använts inom analysen är även samma data som använts inom beräkningar för svenska havsplaneringen. De påverkansfaktorer som finns med i analysverktyget avseende vindkraft är driftljud från vindkraft, elektromagnetiska fält och fågel. I Figur 89 visas den procentuella fördelningen av de olika påverkansfaktorerna inom Utposten 2 området samt i Figur 90 för hela Södra Bottenhavet (då inkluderas alla områden som är utpekade för energiutvinning i havsplanen dvs fler än vad som kan anses behövas beaktas i de kumulativa effekterna som redovisats ovan) i form av chord-diagram. Projektområdena som är med för södra Bottenhavet finns i Figur 91 .Vid användandet av diagrammen är det viktigt att bära med sig att resultaten är i procent. Med detta menas att en faktor som utgör exempelvis 30 % i ett diagram inte självklart är större än en faktor som ligger på 5 % i ett annat diagram. Siffrorna visar alltså fördelningen i påverkan inom respektive område och inte en faktisk påverkan. Den del av diagrammet som innehar en grön kant markerar vad som analyserats som ekokomponent i det specifika diagrammet (förenklat kan ekokomponent beskrivas som en del av den naturliga miljön). Den del av diagrammet som ej är markerad med grön ram visar på de stressorer som förekommer eller kan förväntas förekomma inom det analyserade området efter att vindparken/parkerna har etablerats. Både stressorer och ekokomponenter är specifika för det analyserade området och kan variera mellan diagram beroende på förekomst. Varje stressor visar hur stor procentuell andel av helheten den har i påverkan på respektive ekokomponent genom ett ”flöde” mot respektive eko-komponent.

175

Figur 89. Chord-diagram över Utposten 2. Diagrammet visar den procentuella fördelningen av identifierade stressorer samt hur stor del procentuellt som stressorn påverkar en ekokomponent som finns inom området. Bild från Medins rapport.

176

Figur 90. Chord-diagram över Södra Bottenhavet. Diagrammet visar den procentuella fördelningen av identifierade stressorer samt hur stor del procentuellt som stressorn påverkar en ekokomponent som finns inom området. Bild från Medins rapport.

177

Figur 91. Karta över de områden som tagits med i SyM vid analysen av kumulativ påverkan av vindkraft i hela södra Bottenhavet. De områden som är markerade med svarta ränder är de aktuella områdena Gretas klackar 2 (i norr) och Utposten 2 (i söder). De områden som är markerade med gråa prickar är de områden som är utpekade av Hav som av intresse för vindkraft. I det gråa området vid Utposten 2 finns en grå linje, den markerar området Storgrundet som har fått tillstånd för en vindkraftpark. I SyM analysen förutsätts vindkraft i alla områden markerade på kartan. Bild från Medins rapport.

Inom projektområdet utgör fosfor den största påverkan med 61 % för Utposten 2. Den samlade negativa påverkan från vindkraft ligger på 7 % vilket är inom samma nivåer som övriga identifierade faktorer i områdena. Även i dessa analyser som utgörs av analyser på ett mindre område så framträder att den negativa påverkan från vindkraft utgör en liten del av den totala påverkan inom projektområdet. Av de påverkansfaktorer som analyserats och är kopplat till vindkraft visar att Utposten 2 påverkar fisklekområde med påverkan från elektromagnetiska fält där påverkan är låg. Påverkan på sill från driftljud finns på Utposten 2, men ligger även här väldigt lågt. Analysen visar på en viss påverkan på sjöfågel inom Utposten 2 (vilket dock professor emeritus Leif Nilsson intygar inte kommer att ske då påverkan enligt honom bedöms medföra en obetydlig konsekvens). 178

SyM analysens procentuella påverkan från vindkraft inom de analyserade områdena visar på en högre procentuell påverkan från vindkraft än vad analyser från exempelvis västkusten skulle redovisa. Detta är inte på grund av att vindkraft har en högre påverkan i Södra Bottenhavet utan en konsekvens av ett avsevärt mindre yrkesfiske inom de aktuella områdena jämfört med västkusten, vilket påverkar den procentuella fördelningen. När det finns en hög påverkan från en stressor, så som yrkesfiske på västkusten, kommer de andra stressorerna, så som påverkan från vindkraft, att framstå som mindre i jämförelse. Det vill säga att mindre negativ påverkan från övriga stressorer ger en högre procentuell påverkan från vindkraft, men inte en större faktisk påverkan. Det är därför inte relevant att jämföra resultat mellan olika havsområden. Vid analys av hela Södra Bottenhavet har alla områden utpekade av Havs- och Vattenmyndigheten som intressanta för vindkraft tagits med. Analysen förutsätter alltså att vindkraftsparker byggs inom alla dessa områden, och det är denna kumulativa påverkan som beräknas. Analysen visar att en etablering av parken har en obetydlig del av påverkan på havsområdet i sin helhet. Det är viktigt att bära med sig att analyser genom SyM enbart tar hänsyn till negativa effekter. Analysen tar inte med positiva effekter av vindkraft även om det finns ett gediget vetenskapligt underlag för vindkraftens positiva påverkan i vissa avseenden för det marina livet. Sammanfattningsvis visar analysen i SyM att Utposten 2 bidrar till 7 % av påverkan i projektområdet och att den kumulativa påverkan totalt sett i södra Bottenhavet medför att parken utgör närmare 0 % av påverkan. Se mer detaljer kring analysen i Medins rapport Bilaga 1.

ii.

Ljud

Akustikkonsulten har gjort kumulativa beräkningar av ljudet. Dessa visar att riktvärdet på 40 dB(A) kommer att innehållas vid alla bostäder längst kusten. Högsta ljudnivån beräknas till 34dB(A) vid Storjungfrun. Ljudnivån kan ses i Figur 92 och Figur 93 och i Bilaga 17 och Bilaga 18. Tabell 17. Information om vilka parker som finns med i kumulativa ljudberäkningen och resultatet.

Figur

92 93

Bilaga

17 18

Utposten 2 (UP2) Exempellayout

Gretas Klackar 2 (GK2) Exempellayout

50 verk 32 verk

62 verk 30 verk

179

Kumulativ ljudnivå från UP2 och GK2 dB(A) 26,09 27,38

Ljudnivå från Storgrundet (ansökan) dB(A) 30,49 32,49

Kumulativ ljudpåverkan dB(A)

Ca 32 Ca 34

Figur 92. Kumulativ ljudutbredning exempellayout 50 verk för Utposten 2 och exempellayout 62 verk för Gretas klackar 2.

180

Figur 93. Kumulativ ljudutbredning exempellayout 32 verk för Utposten 2 och exempellayout 30 verk för Gretas klackar.

iii.

Landskapsbild

För att visa hur landskapsbilden påverkas kumulativt har visualiseringar och en synbarhetsanalys gjorts. Kumulativ påverkan har gjorts för Utposten 2 (UP2) exempellayout 32 verk, Gretas Klackar 2 (GK2) med exempellayout 30 verk samt Storgrundet (SG). Visualiseringar kumulativt finns från fotopunkterna som redogörs för i Tabell 18. Visualiseringarna återfinns som Bilaga 19. Tabell 18. Tabell över vilka fotopunkter fler vindkraftparker syns i samt information om vilka parker som syns.

Fotopunkt [nr] 5 7 10 12 13 14 15 16 17

Projekt på visualiseringen UP2 och SG UP2 och SG UP2, GK2 och SG UP2 och SG UP2, GK2 och SG UP2, GK2 och SG UP2, GK2 och SG UP2 och GK2 UP2, GK2 och SG

181

Hur många verk som kan ses i landskapet kan ses i Figur 94, Figur 95, Figur 96 och Figur 97 samt i Bilaga 20. I Figur 98, Figur 99 och Figur 100 kan en jämförelse ses vart man ser Utposten 2 samt vart man ser övriga planerade vindkraftsparker. Utposten 2 syns i blått och övriga parker syns i lila. Det är en del ställen ute på öarna och främst längst kusten där man inte ser Utposten 2 men där man kan komma att se någon av de andra vindkraftparkerna. Exempel på vart detta kan ske är: nordöstra sidan av Agön, östra sidan av Korsön, östra delen av Vitön, längst in i Fjäleviken, från Karskär och söderut längst kusten söder om Näsudden, ön norr om Käringskär, östra delen av Käringskär, Vitharet, Östra delen av Lotshällan, Klippen, kusten från Trestensudden ner till söder om Norrnäbb, nordöstra delen av Klacksörarna, nordöstra delen av Prästgrundet, Rävviksgrund, nordöstra delen av Lilljungfrun, Stenö naturreservat, nordvästra delen av Storljungfrun, Axmarhögen, Fäboviken, längst kusten vid Hamrångefjärden, från Berg ner till Lötvallen, Vretarna och lite norrut, mårdängsjön, runt Björke samt runt Hillie samt norr om Håmansmarens naturrersvat.

182

Figur 94. Synbarheten i landskapet kumulativt.

183

Figur 95. Synbarheten i landskapet kumulativt. Inzoomning del 1.

184

Figur 96. Synbarheten i landskapet kumulativt. Inzoomning del 2.

185

Figur 97. Synbarheten i landskapet kumulativt. Inzoomning del 3.

186

Figur 98. Synbarheten i landskapet kumulativt. Inzoomning norra delen. Jämförelse synbarhet Utposten 2 i förhållande till övriga planerade vindkraftparker.

187

Figur 99. Synbarheten i landskapet kumulativt. Inzoomning mittersta delen. Jämförelse synbarhet Utposten 2 i förhållande till övriga planerade vindkraftparker.

188

Figur 100. Synbarheten i landskapet kumulativt. Inzoomning södra delen. Jämförelse synbarhet Utposten 2 i förhållande till övriga planerade vindkraftparker.

189

iv.

Fåglar

Professor emeritus Leif Nilsson bedömer att det inte uppkommer någon kumulativ påverkan på fåglar se Bilaga 4. Utposten 2 ligger nära de planerade vindkraftsparkerna Storgrundet och Gretas Klackar 2. I princip ligger Utposten 2 söder om Storgrundet inom samma grundområde. Gretas Klackar 2 ligger däremot lite längre ut till havs än dessa båda parker. Eftersom Storgrundet, Utposten 2 samt Gretas Klackar 2 i princip saknar betydelse för rastande och övervintrande sjöfåglar finns det ingen anledning att göra en bedömning av ev. kumulativa effekter i detta avseende. Däremot ligger de olika parkerna inom samma flyttfågelstråk längs den södra Bottenhavskusten. Både Utposten 2 och Storgrundet ligger i linje med varandra på grundområdet medan Gretas Klackar 2 ligger längre från land. Man kan därför räkna med att Gretas Klackar 2 berörs av andra individer än de som flyttar förbi Utposten 2 och Storgrundet. Utposten 2 och Storgrundet passeras däremot förmodligen av samma flyttfågelström, men som påpekats tidigare väjer normalt de flyttande sjöfåglarna för en vindkraftspark varför parkerna tillsammans knappast kan beräknas få några kumulativa effekter på de flyttande fåglarna i området. Om de väjer för den första parken i flyttningsriktningen och sedan flyttar på samma avstånd från land i fortsättningen blir det ingen extra förlängning av att väja för två parker jämfört med en. Kumulativa effekter saknas sålunda. Endast en mindre del av de sjöfåglar som räknats från Storjungfrun kan antas passera så pass långt ut från land som platsen för vindkraftparken.

Fladdermöss

Naturvårdskonsult Gerell har gjort bedömningen på fladdermöss, se Bilaga 5. Det totala antalet planerade vindkraftverk i södra Bottenhavet omfattande Gretas Klackar 2 (max 62 verk), Utposten 2 (max 50 verk) och Storgrundet (70 verk) uppgår till max 208. De olika parkerna har olika totalhöjder. I en engelsk syntesrapport (se Naturvårdskonsult Gerells rapport) kom man fram till att med vindkraftverk med större vindkraftverkskapacitet ökade kollisionsfrekvensen men kombinationen med ett mindre antal verk med större energiproduktion minskade den totala kollisionsrisken per produktionsenhet. Ett färre antal högre verk är således att föredra framför ett större antal verk med lägre höjd med hänsyn till de kumulativa effekterna på fladdermusfaunan. Under migrationsperioden, då riskerna är högst, är troligen de kumulativa effekterna på fladdermusfaunan försumbara med hänsyn till att de sträckande fladdermössen följer kusten på väg söderut. Fladdermössen äter kontinuerligt under flyttningen och kustzonen är den miljö som erbjuder störst tillgång på insekter. Under sommaren vid svaga vindar däremot kan fladdermöss jaga ute till havs på grund av tillfälliga ansamlingar av insekter. Enligt Ahlén med flera flög merparten av de observerade fladdermössen under 10 m. Den beräknade frihöjden vid verken på Utposten 2 uppgår till minst 20 m. De kumulativa effekterna på den lokala fladdermusfaunan bedöms som små. Minst påverkan uppstår om man väljer alternativet färre och högre verk.

190

vi.

Fartygstrafik

SSPA har gjort kumulativ bedömning avseende fartygstrafiken. Rapporten återfinns som Bilaga 6. Av Figur 101 framgår att det bara är vindkraftsparken Sylen som sammanfaller med ett större trafikstråk. I de andra planerade vindkraftparkerna är trafiken mer begränsad. Om vindkraft etableras i området Sylen antas trafiken som idag trafikerar stråket genom området i första hand välja en rutt öster om området. Detta medför att en etablering i Sylen inte bidrar till någon effekt av trafiken kring de övriga vindkraftparkerna. Befintlig trafik i de övriga parkområdena bedöms vara så pass begränsad att risken för kumulativa effekter är liten.

Figur 101. Trafikmönster i södra Bottenhavet samt ungefärliga projektområden för vindkraft. Bild från SSPA:s rapport.

191

9. Samlad bedömning I Tabell 19 redovisas en sammanfattande översikt över den planerade vindparkens omgivningspåverkan, jämför avsnitt 7.

Tabell 19. Sammanfattning över samlad bedömning av vindparkens miljöpåverkan.

Miljöaspekt

Konsekvensbedömning

Kommentar till bedömning

A. Befolkning och människors hälsa i.

Boende längst med kusten

Måttliga konsekvenser

ii.

Rekreation och turism

Små konsekvenser

Vindkraftsparken kommer kunna ses från kusten och öarna.

Djur och växtarter som är skyddade enligt 8 kap och biologisk mångfald i övrigt

Bottenflora

Små konsekvenser

Max 0,7 % av projektområdet påverkas av fundament och erosionsskydd

ii.

Bottenfauna

Små konsekvenser

Max 0,7 % av projektområdet påverkas av fundament och erosionsskydd

iii.

Fisk

Små konsekvenser

iv.

Marina däggdjur (säl)

Små konsekvenser

fladdermöss

Obetydliga konsekvenser

vi.

Fåglar

Obetydliga konsekvenser

Små under anläggningsskedet och avvecklingsskede samt obetydliga under driftskede

Mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö

Maringeologi

Små konsekvenser

Max 0,7 % av projektområdet påverkas av fundament och erosionsskydd

ii.

Oceanografi

Små konsekvenser

Max 0,7 % av projektområdet påverkas av fundament och erosionsskydd

192

Miljöaspekt iii.

Utsläpp till luft

Konsekvensbedömning Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser

Kommentar till bedömning Under byggnationen bedöms konsekvenserna som obetydliga och under driftskede bedöms de som positiva eftersom vindparken bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser.

iv.

Vattenkvalité

Små konsekvenser

Landskapsbild

Måttliga konsekvenser

vi.

Kulturmiljö på land

Små konsekvenser

Enbart visuell påverkan på kulturmiljön

vii.

Marinarkeologi

Obetydliga konsekvenser

Undersökningar kommer säkerställa att ingen påverkan sker på eventuell marinarkeologi

D. Hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt

Obetydliga konsekvenser

Positiva då vindresurserna i området kan nyttjas

Obetydliga konsekvenser

Annan hushållning med material, råvaror och energi

Positiva konsekvenser

Positiva då vindresurserna i området kan nyttjas

Andra verksamheter

Sjöfart

Små konsekvenser

ii.

Yrkesfiske

Obetydliga konsekvenser

Yrkesfiske bedrivs inte i området

iii.

Fritidsfiske

Små konsekvenser

Fritidsfiske kan fortsätta i området under driftskede

iv.

Luftfart

Obetydliga konsekvenser

Luftfarten påverkas inte

Försvaret

Dialog pågår

G. Säkerhet

Små konsekvenser

193

God planering minskar risker

10) Miljökvalitetsnormer A. Miljökvalitetsnormer för havsmiljön Miljökvalitetsnormer för havsmiljön återfinns i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2012:18. I Tabell 20 finns de normer, som kan tänkas påverkas, listade. Här görs även en bedömning av påverkan. Tabell 20. Bedömning av vindparkens påverkan på miljökvalitetsnormer.

Miljökvalitetsnorm B1. Koncentrationer av farliga ämnen i havsmiljön får inte överskrida de värden som anges i direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område.

Bedömning av påverkan Hanteringen och användningen av farliga kemikalier, oljor etc. i verken hanteras genom föreslaget villkor nr 8. Förorenade fibersedimentbankar kommer inte medföra negativa effekter för vattenkvaliteten då vindkraftsverksamheten inte kommer bedrivas nära fibersedimentbankarna. Inga fundament och ingen verksamhet kommer att ske i område med risk för spridning av föroreningar från fiberrika sediment. Då oljor och kemikalier inte får nå havet enligt föreslaget villkor nr 8 samt att förorenade fibersediment kommer att undvikas, bedöms riskerna vara små och ingen påverkan förväntas ske.

B2. Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.

Hanteringen och användningen av farliga kemikalier, oljor etc. i verken regleras genom rutiner för hantering av kemikalier i kontrollprogram och kontrollplan vilket säkerställer att risker minimeras. Då inga oljor och kemikalier får nå havet enligt föreslaget villkor nr 8 bedöms riskerna vara små och ingen påverkan förväntas ske.

C3. Populationerna av alla naturligt förekommande fiskarter och skaldjur som påverkas av fiske har en ålders- och storleksstruktur samt beståndsstorlek som garanterar deras långsiktiga hållbarhet.

Naturligt förekommande fiskarter och skaldjur kommer inte påverkas negativt av den i ansökan planerade verksamheten. Tvärtom kan den planerade verksamheten med kablar och fundament bidra positivt för fiskarters och skaldjurs ålders- och storleksstruktur som garanterar deras långsiktiga hållbarhet.

C4. Förekomst, artsammansättning och storleksfördelning hos fisksamhället ska möjliggöra att viktiga funktioner i näringsväven upprätthålls.

Den planerade verksamheten ska bidra till att viktiga funktioner i näringsväven upprätthålls.

194

D1. Den av mänskliga verksamheter opåverkade havsbottenarealen ska, per substrattyp, ge förutsättningar att upprätthålla bottnarnas struktur och funktion i Nordsjön och Östersjön.

Bottenarealen som tas i anspråk är ungefär som nedan uträknat. Fundament; max ca 100 meter diameter för 32 verks layouten och max 80 m för 50 verks layouten Area: π*50m x 50m= 7 854 m2 Area: π*40 x 40m= 5 027 m2 Utposten 2, 32 st. fundament:7 854 x32=251 328 m2 Utposten 2, 50 st. fundament:5 027 x50=251 350 m2 Totala ytan som tas i anspråk för kablar och fundament är ca 251 00 m2. Utposten 2 projektområde är ca 36 km2 Utposten 2, 251 328 m2 / 36 000 000 m2 = 0,0070 Utposten 2, 251 350 m2 / 36 000 000 m2 = 0,0070 0,0070 = 0,7 % av hela Vindpark Utposten 2 ytan upptas av fundament inkl. erosionsskydd. Det tillkommer även ca 80 km kablar samt landanslutningskabeln/arna. Botten i områdena har efter filmning och analys inte identifierats som särskilt skyddsvärd vilket gör att etableringen inte bedöms påverka miljökvalitetsnormen. Nya hårdbottensubstrat tillförs med de nya fundamenten men denna påverkan är minimal då maximalt ca. 0,7 % av botten påverkas exkl. kablar. Bottenförhållandena är inte opåverkade av mänsklig aktivitet sedan innan. Försurningar, syrebrist, oljeutsläpp, kemikalieutsläpp är exempel på sådan påverkan.

D2. Arealen av biogena substrat ska bibehållas eller öka.

Denna MKN påverkas positivt med vindkraftsfundament då mer hårdgjord yta tillförs.

D3. Permanenta förändringar av hydrografiska förhållanden som beror på storskaliga verksamheter, enskilda eller samverkande, får inte påverka biologisk mångfald och ekosystem negativt.

För aktuell vindpark är det totalt sett en liten del av botten, vattenmassorna och vattenytan som påverkas. Bedömningen är att de hydrografiska förhållandena endast påverkas i begränsad omfattning, vilket inte bedöms kunna påverka biologisk mångfald eller ekosystem negativt.

195

B. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Miljökvalitetsnormerna för luft regleras genom luftkvalitetsförordningen (2010:477) och har som syfte att förbättra luftkvaliteten. De motsvarar en lägsta godtagbar nivå. Inga miljökvalitetsnormer för luft riskerar att överskridas med vindkraftsetableringen vid Utposten 2. Genom att elproduktion med förnybar energi kan ersätta elproduktion med fossila bränslen bidrar den planerade vindparken till att minska de utsläpp som elproduktion med fossila bränslen orsakar. Därmed kan förnybar elproduktion indirekt bidra till att uppfylla miljökvalitetsnormerna för luft och ger därför en positiv effekt då vindkraftsanläggningarna ger förutsättningar att minska användning av fossil energiproduktion.

C. Miljökvalitetsnormer för buller Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller regleras genom förordning (2004:675) och bullerdirektivet, Direktiv 2002/49/EG. Syftet med förordningen och direktivet är begränsa påverkan av omgivningsbuller. Under byggtiden, samt vid framtida eventuella underhållsåtgärder, kommer störningar i form av buller från byggmaskiner förekomma tillfälligt. Störningarna är dock övergående och tidsbegränsade och bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormer för buller överskrids.

196

11. Samrådsredogörelse Extra stor vikt har lagts vid genomförandet av samråd för att sprida information och hämta in yttranden och dels för att projektet har förändrats genom att totalhöjden på turbinerna har höjts. För utförlig redogörelse över samrådet hänvisas till Samrådsredogörelsen vilket är Bilaga I till ansökan. Där återfinns information om och kopior på samrådsunderlag, inbjudningar, genomföranden med presentationer, närvarande, tid för möten, protokoll och yttranden. Sökanden har vid flera tillfällen under 2019 till 2020 också deltagit i olika artiklar i lokaltidningarna, på lokal-tv, i lokalradio och i gratistidningar som delas ut till alla hushåll i Gävle kommun. Information om Sökanden och dess planerade verksamhet för havsbaserad vindkraft bör anses väl spridd i Gävle och Söderhamns kommuner med omnejd.

A. Myndigheter Inbjudan har skett i god tid, ofta vid fler än ett tillfälle, till samtliga berörda myndigheter. Yttranden har inkommit från de mest berörda varför myndigheter får anses ha givit sin inställning i samrådsprocessen. Återkommande möten har hållits med framförallt Länsstyrelsen Gävleborg, Gävle kommun, Söderhamns kommun, Sjöfartsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten och Svenska Kraftnät. Försvarsmakten anger att eventuell påverkan på riksintresse för totalförsvarets militära del finns för vindkraftsprojekt Utposten 2. Dock gäller Försvarsmakten erinran framförallt för södra delen av projektområdet med hänvisning till Totalförsvarets intresse. Gävle kommun har vid samtliga samrådsmöten varit positivt inställda. Även Söderhamns kommun har även de varit positivt inställda och ser fram emot samarbeten med Sökanden i sina hamnar. Övriga har inkommit med råd och synpunkter på utformandet av MKB.

B. Övriga Några positiva yttranden har inkommit från boende längs kusten som ser möjligheter till fler hållbara arbetstillfällen i bygden. Boende på Iggön, och i övrigt längs kusten, har framfört synpunkter och flera ifrågasätter och är emot lokaliseringen. Många skriver att de är för vindkraft men inte vid den valda lokaliseringen. Följande har huvudsakligen framkommit i inkomna yttranden: oro för det visuella intrycket, oro för ljud, ifrågasättande av huruvida samrådsprocessen har skett korrekt samt oro för fågel och yrkesfisket. Se samrådsredogörelsen Bilaga I till ansökan för detaljer gällande dessa yttranden. Yttranden har inkommit under samråd med Naturskyddsföreningen där dessa uttrycker stöd för planerna med havsbaserad vindkraft i Gävlebukten. Frågor om fågel lyftes fram och diskuterades. Sökanden har svarat på frågor och inkomna synpunkter vilka också har format och till viss del ändrat planerna för Vindpark Utposten 2. Oron för yrkesfisket har ofta förts fram men framstår som obefogad när data från Havs- och Vattenmyndigheten samt EU granskats och visar att yrkesfiske inte bedrivs inom området.

197

Sökanden önskar tillmötesgå de boende men står för sin verksamhetsplan. För det är helt nödvändigt med omställning till ett hållbart samhälle och havsbaserad vindkraft på den aktuella platsen kan göra positiv skillnad, för klimatet.

12. Referenslista Referenser AquaBiota (M. Isaeus, N. Wijkmark, J. Beltran, T. Staveley och M. Hellström.)(2019 Utposten – Bentisk biologi, fisk och effekter av sjökabel, Rapport 2019:09 AquaBiota (E. Viinamäki, F. Fyhr) (2017). Översiktsinventering med undervattensvideo Utposten AquaBiota (2013). Övervakningsprogram vid Storgrundets planerade vindkraftspark, Rapport nr 2013:01 AquaBiota (2007). Provfiske av demersal fisk vid Finngrunden, maj och augusti 2007, Rapport nr 2007–02 Aspenberg, P. Axbrink, M. (2007). Kustfåglar i Gävleborg 2007. Rapport 2009:10. Länsstyrelsen Gävleborg. Bergdahl, L., Ganander, H., Trumars, J., Lindström, R. (2004). Våglaster och vindkraftverk till havs, Chalmers Tekniska Högskola/Vatten Miljö Transport, Rapport 37s Bloomberg New Energy Finance (2017). https://www.bloomberg.com/news/articles/2017-0919/tipping-point-seen-for-clean-energy-as-monster-turbines-arrive DHI (2000). Rødsand, VVM-redegørelse for havmøllepark. Vudering af virkningen på hydrografi, vandkvalitet, og morfologi. DHI, Institut for Vand og Miljø. www.nystedwindfarm.com Elforsk. Miljövärdering av el – med fokus på utsläpp av koldioxid. https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/det-erbjudervi/publikationer/miljovardering-av-el.pdf Energiforsk (2015). Rapport 2015:141, Scenarios and time series of future wind power production in Sweden Energimyndigheterna (2019), 100 procent förnybar el Delrapport 2 – Scenarier, vägval och utmaningar, ER 2019:06 Energimyndighetens rapport ES 2013:05; Energistatistik för småhus 2012 https://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/officiellstatistik/statistikprodukter/energistatistik-i-smahus/rapporter/energistatistik-for-smahus-2012.pdf Energinet.dk (2010). Anholt Havmøllepark – Vurdering av virkninger på miljøet (VVM-redogørelse). Favonius AB (2012). Miljökonsekvensbeskrivning Kattegatt Offshore (Triventus Consultning på uppdrag av Favonius) FIMR (2017). Information från Finska Havsforskningsinstitutet, www.fimr.se Förenta Nationerna (FN) (2018). United Nations Climate Change Annual report 2017 Global Wind Energy Council (GWEC). (2018). Global Wind Report – Annual market update 2017 Gävle kommun (2017). Gävle kommun år 2030 (Översiktsplan) 198

Gävle kommun (2015). Vindkraft i Gävle kommun (Planeringsunderlag till översiktsplan Gävle kommun) Haas, F. Nilsson, L. (2016). Inventering av rastande och övervintrande sjöfåglar, och gäss i Sverige Årsrapport för 2015-2016. Havs- och vattenmyndigheten (2017). Finngrunden och Storgrundet, underlagsrapport till havsplanering avseende energiproduktion samt miljökonsekvenser för lokala naturvärden. WSP. Havs- och vattenmyndigheten (2018). Förslag till Havsplan Bottniska viken Samrådshandling. Diarienummer 396-18. IUC Sverige AB (2020), Rapporten "-Samhällsekonomisk kalkyl effekter på lokalsamhället" gjord för Offshore Wind Sweden Jönsson, A. (2005). Model studies of surface waves and sediment resuspension in the Baltic Sea, Ph. D. Thesis, Linköping University, ISBN 91-85299-94-4, p49+ Lindberg, A. (2005). Hydrografisk kartering av utsjöbankar i Bottniska Viken, Umeå Marina Forskningscentrum Lindberg Alseryd, N. Svahn, K. (2018). Utredning och bedömning av vissa aspekter av fågellivet – Utposten och Utknallen – Planerad marin vindkraft i Gävle kommun, Gävleborgs län. Enetjärn Natur AB. Länsstyrelsen i Gävleborgs län (2009). Kustfåglar i Gävleborg 2007, Rapport nr 2009:10 Länsstyrelsen i Gävleborgs län (2010). Landskapet i Gävleborg – regional landskapsanalys ur ett vindkraftsperspektiv Länsstyrelsen i Gävleborgs län (2017). Marina karteringar i Gävleborgs län – Iggöhällan, Iggön, Iggösundet, Lövgrund, Anknäs och Lötviken. Länsstyrelserna i Gävleborgs, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län (2017). Fiberbankar i Norrland – metoder för efterbehandling av fibersediment samt sammanställning av gränsvärden för förorenat sediment. 2017:1. Marine Monitoring AB (J.Stål) (2007). Analys av sälförekomst vid Finngrundet Meteorologiska Institutet, Helsingfors https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/ Naturvårdsverket (2019) Strategi för hållbar vindkraft Del I Bakgrund, nuläge och utmaningar, https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-isverige/energi/vindkraft/Nulage-hallbar-vindkraftutbyggnad-20191021.pdf Naturvårdskonsult Gerell (2003). Analys av fladdermössens migrationsrörelser i södra Öresund Nordström (2003), Sveriges kust- och skärgårdslandskap: kulturhistoriska karaktärsdrag och känslighet för vindkraft, ISBN: 91-7209-323-4 Olauson, J (2015). Illustration framtagen för Svea Vind Offshore utifrån metodik beskrivet i (Energiforsk, 2015). Press, A. Rosenqvist, O. (2018). Inventering av övervintrande fåglar vid Utknallen och Utposten. Calluna AB. 199

SGU (2016). Kartläggning och riskklassning av fiberbankar i Norrland, rapport 2016:21 SGU och Länsstyrelserna (2017). Fiberbankar i Norrland En sammanställning av kartlagda områden med fiberhaltiga sediment i Gävleborgs, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Siemens Gamesa Renewable Energy, A clean energy solution – from cradle to grave Environmental Product Declaration SG 8.0-167 DD https://www.siemensgamesa.com//media/siemensgamesa/downloads/en/products-and-services/offshore/brochures/siemens-gamesaenvironmental-product-declaration-epd-sg-8-0-167.pdf SMHI (2007). Naturundersökningar på Finngrunden, Ström, hydrografi och is, Rapport nr 2007–44 Smith, J.M., Sherlock, A.R., Resio, D.T. (2001). STWAWE: Steady-state spectral wave model, user´s guide for STWAWE version 3.0, ERDC/CHL SR-01-01, U.S. Army Engineer Research and Development Center, Vicksburg, MS. Svensk Vindenergi, 2019, 100 procent förnybart 2040-Vindkraft för klimatnytta och konkurrenskraft, https://svenskvindenergi.org/wpcontent/uploads/2019/10/Svensk_Vindenergi_F%C3%84RDPLAN_2040_rev-1.pdf Sveriges vattenmiljö (2016). http://havsmiljo.se.preview.i8t.com/artiklar/salpopulationer-ochsalhalsa (artikel Havet 2015/2016) Sweco Energuide AB (2017). Havsbaserad vindkraft – potential och kostnader. En rapport till Energimyndigheten (2017) wpd (2009). Miljökonsekvensbeskrivning Storgrundet vindkraftpark wpd, (2009). Miljökonsekvensbeskrivning Finngrundet vindkraftpark Vindval (2007). Rapport 5571, Bats and offshore wind turbines studied in southern Scandinavia Vindval 2012. Vindkraftens effekter på marint liv, en syntesrapport, rapport nr 6488 Vindval 2017. Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, uppdaterad syntesrapport, rapport nr 6740 Vindval 2017. Kontrollprogram för vindkraft i vatten, rapport 6741 Wind Farm Finngrunden (2009). Determination of ice loads, 2009-04-08, Grontmij/Carlbro, Denmark

200

201

Vindpark Utposten 2 - Miljökonsekvensbeskrivning

Articles inside

ii. Ljud

vi. Fartygstrafik

ii. Yrkesfiske

iii. Fritidsfiske

vi. Kulturmiljö på land

iii. Utsläpp till luft

iv. Fåglar

M. Fartygstrafik

iii. Fladdermöss

ii. Marina däggdjur (säl

iii. Skyddade områden enligt miljöbalken (MB

ii. Fritidsfiske

ii. Rekreation och turism

L. Marinarkeologi

ii. Flyttande fåglar

i. Rastande och övervintrande fåglar

I. Fåglar

G. Fisk

H. Marina däggdjur

i. Lekande fisk

F. Bottenflora & bottenfauna

ix. Naturreservat

viii. Natura 2000

v. Vågor

ii. Fundament

ii. Avveckling

iii. Elnät, Anslutning

D. Nollalternativet

ii. Geofysiska förhållanden/substrat

ii. Översiktlig screening

C. Alternativ utformning/omfattning

i. Behov av utbyggnad av vindkraft

C. Teknikutveckling

B. Klimatförändringar

D. Ekonomi och samhällsnytta

D. Områdesbeskrivning

E. Möjliga kringverksamheter

E. Projektgrupp

D. Sökande

C. Vindpark Utposten 2 - lokalisering, omfattning och utformning