D. Nollalternativet

fundament på grund av för stora djupförhållanden. I Japan, efter kärnkraftskatastrofen Fukushima utfördes många snabba åtgärder för att byta ut kärnkraftsreaktorer, även om det innebar åtgärder med betydligt högre investeringskostnad. Flytande strukturer är varken ekonomiskt, tekniskt eller miljömässigt motiverat att användas vid Utposten 2. Det kan inte anses vara bästa tillgängliga teknik i denna del av Östersjön där grundförhållandena är grunda. Flytande strukturer anläggs där grund saknas även om det medför avsevärda fördyringar jämfört med fasta fundament och därför svårligen går att ekonomiskt motivera om fasta fundament kan användas.

Vindkraftsanläggningen vid Utposten 2 skulle inte gå att anlägga om det krävts att flytande fundament används; dels av ekonomiska skäl och dels av logistiska skäl. Flytande fundament kräver betydligt djupare bottenförhållanden vilket inte finns vid Utposten 2. Svea Vind Offshore har valt utformningsparametrar med målet att optimalt nyttja vindresursen på Utpostens 2 området samtidigt som grundläggningskostnaden minimeras. Det går att minska miljöpåverkan genom att minska antalet verk och parkens totala area. Detta skulle dock medföra att elproduktionskapaciteten blir mindre. Då tillvaratas inte den resurs som vinden utgör på den aktuella platsen. Alternativet bedöms inte medföra en miljövinst som motsvarar förlusten av elproduktionskapacitet. Vid en vindkraftsutbyggnad på Utposten 2, i planerad omfattning, bedöms fördelarna med företagsekonomiskt lönsam och miljövänlig kraftproduktion att överväga påverkan från satsningen enligt avsnitt 7 nedan. Ansökan innebär en så kallad open box, där tillstånd söks för ett område med ett spann på antal vindkraftverk inom det området. Att inte redan nu bestämma det exakta antalet vindkraftverk ger möjlighet att nyttja bästa tillgängliga teknik. Detta är i enlighet med miljöbalken då mesta möjliga produktion eftersträvas, med minsta möjliga negativa påverkan. Då den tekniska utvecklingen går fort och ledtiderna för planering och utveckling, samråd och prövningsprocess tar lång tid så är det inte möjligt att exakt precisera vad som kommer att utgöra bästa tillgängliga teknik vid tiden för anläggandet. I nästkommande konsekvenskapitel redogör Sökanden för maximala påverkan så kallat worst case, beroende på vilken effekt som uppkommer kan worst case vara färre höga vindkraftverk eller fler lägre vindkraftverk och redogör för den.

D. Nollalternativet

Nollalternativet innebär att havsområdet vid Utposten2 kommer att förbli fritt från vindkraftverk med tillhörande bottenförlagda kablar, transformator- och omriktarstationer, mm. De miljökonsekvenser som uppstår vid byggande, drift och avveckling av anläggningen uppstår inte vid nollalternativet, exempelvis visuell påverkan, ljudpåverkan och påverkan på växt- och djurliv. Boende längs med kusten skulle heller inte se några vindkraftverk ute i detta havsområde med nollalternativet då inga vindkraftsverk skulle anläggas vid Utposten 2. Nollalternativet innebär att flera positiva effekter med anknytning till samhällets behov av förnybar energiförsörjning uteblir. Vindparkerna skulle medföra ett väsentligt tillskott av förnybar energi till energimarknaden i framtiden när vi vet att det kommer att behövas. Enligt regeringens klimatpolitiska handlingsplan ska Sverige senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. För att klara denna omställning från fossila bränslen kommer elbehovet öka kraftigt inom industri och transporter. Totalt kommer Sverige 2045 behöva cirka 200 TWh enligt Svenskt näringslivs

uppskattning vilket går att läsa i tidningen Energi nr 1 ledarkrönika av Håkan Jönsson, VD Gävle Energi. Projektens storlek kan stimulera leverantörer att utveckla havsbaserad vindkraftsteknik till gagn för utvecklingen mot en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Dessa goda effekter uteblir vid nollalternativet. De huvudsakliga alternativen till vindkraft med dagens energiförsörjningsmönster är vattenkraft, kärnkraft samt fossileldade kraftverk. Vid fossilbaserad elproduktion får man ökade utsläpp av koldioxid som är en växthusgas. Kärnkraftsbaserad elproduktion medför radioaktivt kärnavfall, kärnbränslehantering och risker som ställer stora krav på samhällets hantering från miljö, hälso- och säkerhetssynpunkt. Det gäller inte minst transport och slutförvaring av utbränt radioaktivt kärnbränsle. Kärnkraften har också fördyrats avsevärt, då säkerhetsinstallationer krävs efter Fukushima-haveriet. Utbyggd vattenkraft och redan nära inpå helt utbyggd motverkar naturliga och levande vattendrag. Nollalternativet motverkar därmed miljömålen om Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag och En säker strålmiljö. Nollalternativet skulle också innebära att de arbetstillfällen som vindparken skulle bidra med uteblir. Under byggtiden behövs arbetskraft för byggnation av fundamentskonstruktioner samt anläggande av dessa, vindkraftsverk med mera. Ett exempel på skapande av jobb är vindkraftsanläggningen Arkona (samarbete mellan EON och Statoil) som nyligen etablerats i Östersjön norr om Tyskland. Anläggningen har 60 vindkraftverk och har under byggnationstiden sysselsatt ca 400 personer. Under driftstiden så behövs enligt uppgift från EON, 50 årsanställda för direkt drift och service av anläggningen. Till detta tillkommer ytterligare 100 årsanställda för leverantörer av externa tjänster till anläggningen (källa: http://www.emea-energy.net/464-2/). En nyligen framtagen rapport, mars 2020, visar på följande arbetstillfällen för en havsbaserad park med 50 verk i storleksklassen 10 MW, se Tabell 3. Rapporten är framtagen inom projekt 48327-1 Havsbaserad vindkraft för klimatnytta och konkurrenskraft, finansierat (50%) av Energimyndigheten och (50%) Svensk Vindkraftförening. Övriga sponsorer är Region Skåne, Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen Blekinge, Vattenfall Vindkraft och Favonius.

Tabell 3. Arbetstillfällen och intäkter enligt studien ovan.

Intäkter till samhället Helårsarbeten

Projektering - lokalt och regionalt 6,1 Mkr

Byggnation - lokalt 33,9 Mkr Drift & Underhåll - lokalt 22,2 Mkr Andra Tillväxtfaktorer - lokalt 7,7 Mkr 14 årsarbeten

95 årsarbeten 62 årsarbeten 27 årsarbeten

Vindpark Utposten 2 är i samma storleksordning och kan antas skapa liknande mängd jobb. Framtida transporter och privatbilism förväntas ställas om till bland annat vätgas och batterier, stålindustrier ska ställa om och använda vätgas (HYBRIT). Detta kan bidra till Sveriges möjligheter att bli fossilfritt. De synergier, så som lagring av el genom vätgas, som vindparkerna skulle kunna bidra till utgår vid nollalternativet. Området för vindparken skulle kunna medföra fredade bottnar, inom vindparken samt där elkablar anläggs, då bottentrålning av fiske inte tillåts. Nollalternativet medför att de positiva effekterna för fisklivet och blåstång, och annat som förstörs av bottentrålning, uteblir.