fundament på grund av för stora djupförhållanden. I Japan, efter kärnkraftskatastrofen Fukushima utfördes många snabba åtgärder för att byta ut kärnkraftsreaktorer, även om det innebar åtgärder med betydligt högre investeringskostnad. Flytande strukturer är varken ekonomiskt, tekniskt eller miljömässigt motiverat att användas vid Utposten 2. Det kan inte anses vara bästa tillgängliga teknik i denna del av Östersjön där grundförhållandena är grunda. Flytande strukturer anläggs där grund saknas även om det medför avsevärda fördyringar jämfört med fasta fundament och därför svårligen går att ekonomiskt motivera om fasta fundament kan användas. Vindkraftsanläggningen vid Utposten 2 skulle inte gå att anlägga om det krävts att flytande fundament används; dels av ekonomiska skäl och dels av logistiska skäl. Flytande fundament kräver betydligt djupare bottenförhållanden vilket inte finns vid Utposten 2. Svea Vind Offshore har valt utformningsparametrar med målet att optimalt nyttja vindresursen på Utpostens 2 området samtidigt som grundläggningskostnaden minimeras. Det går att minska miljöpåverkan genom att minska antalet verk och parkens totala area. Detta skulle dock medföra att elproduktionskapaciteten blir mindre. Då tillvaratas inte den resurs som vinden utgör på den aktuella platsen. Alternativet bedöms inte medföra en miljövinst som motsvarar förlusten av elproduktionskapacitet. Vid en vindkraftsutbyggnad på Utposten 2, i planerad omfattning, bedöms fördelarna med företagsekonomiskt lönsam och miljövänlig kraftproduktion att överväga påverkan från satsningen enligt avsnitt 7 nedan. Ansökan innebär en så kallad open box, där tillstånd söks för ett område med ett spann på antal vindkraftverk inom det området. Att inte redan nu bestämma det exakta antalet vindkraftverk ger möjlighet att nyttja bästa tillgängliga teknik. Detta är i enlighet med miljöbalken då mesta möjliga produktion eftersträvas, med minsta möjliga negativa påverkan. Då den tekniska utvecklingen går fort och ledtiderna för planering och utveckling, samråd och prövningsprocess tar lång tid så är det inte möjligt att exakt precisera vad som kommer att utgöra bästa tillgängliga teknik vid tiden för anläggandet. I nästkommande konsekvenskapitel redogör Sökanden för maximala påverkan så kallat worst case, beroende på vilken effekt som uppkommer kan worst case vara färre höga vindkraftverk eller fler lägre vindkraftverk och redogör för den.
D. Nollalternativet Nollalternativet innebär att havsområdet vid Utposten2 kommer att förbli fritt från vindkraftverk med tillhörande bottenförlagda kablar, transformator- och omriktarstationer, mm. De miljökonsekvenser som uppstår vid byggande, drift och avveckling av anläggningen uppstår inte vid nollalternativet, exempelvis visuell påverkan, ljudpåverkan och påverkan på växt- och djurliv. Boende längs med kusten skulle heller inte se några vindkraftverk ute i detta havsområde med nollalternativet då inga vindkraftsverk skulle anläggas vid Utposten 2. Nollalternativet innebär att flera positiva effekter med anknytning till samhällets behov av förnybar energiförsörjning uteblir. Vindparkerna skulle medföra ett väsentligt tillskott av förnybar energi till energimarknaden i framtiden när vi vet att det kommer att behövas. Enligt regeringens klimatpolitiska handlingsplan ska Sverige senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. För att klara denna omställning från fossila bränslen kommer elbehovet öka kraftigt inom industri och transporter. Totalt kommer Sverige 2045 behöva cirka 200 TWh enligt Svenskt näringslivs 48
