ii. Översiktlig screening

ii. Översiktlig screening Svenska Kraftnät har delat in Sverige i fyra elområden, se Figur 19. Dessa elområden ska stimulera till att nya kraftverk byggs där det är underskott på el, och att elnäten förstärks för att kunna föra över mer el inom Sverige. Södra Sverige består av elområde 3 och 4 (elområde 4 längst söderut), där det råder underskott på el.

Figur 19. Sveriges fyra elområden, källa www.elomrade.se.

För aktuellt projekt studerades inledningsvis södra delen av Sverige och då särskilt havet utanför Västkusten, Skåne, Blekinge, samt runt Gotland och Öland. Sökanden fann dock att det inom dessa områden blir svårt att planera ny havsbaserad vindkraft sedan hänsyn har tagits till bland annat fågelintressen, tumlare, Försvarsmakten och kommunernas inställningar. I ett tidigt skede jämfördes också Nordsjön med Östersjön. Det konstaterades att havsbaserad vindkraft i Östersjön kan installeras och produceras till betydligt lägre kostnader än i Nordsjön. Detta beror på att Östersjön i jämförelse med Nordsjön har:

• Mindre vattendjup • Lägre våghöjder • Färre extremvindar • Avsaknad av tidvatten • Mindre korrosiv miljö, pga. mindre salt

Enligt rapport av Energimyndigheten finns jämförelser som påvisar att vindkraft i Östersjön har en produktionskostnad som är ca 20 – 30 % lägre jämfört med produktionskostnaden i Nordsjön (Energimyndighetens rapport Havsbaserad vindkraft, En analys av samhällsekonomi och marknadspotential, ER 2017:3). De nuvarande aktiva havsbaserade vindparkerna i Sverige finns i södra delen av landet, i elområde 4. Dessa fyra listas nedan samt visas i Figur 20. • Lillgrund: 48 vindkraftverk, 110 MW installerad effekt, vid Malmö, • Kårehamn: 16 vindkraftverk, 48 MW installerad effekt, vid norra Öland • Bockstigen: 5 vindkraftverk, 2,8 MW installerad effekt, vid södra Gotland • Vindpark Vänern: 10 vindkraftverk, 30 MW installerad effekt, norra delen av Vänern

Figur 20. Havsbaserade vindparker i Sverige, samt aktuellt projekt Vindpark Utposten 2.

En placering av en vindpark längs med kusten i Svealand, elområde 3, skulle medföra att vinden kan brukas på flera olika geografiska områden i Sverige. Vindpark Utpostens 2 omfattning skulle här bidra

positivt till elbalansen. Därmed ökar möjligheten för jämn produktion från havsbaserad vindkraft till svenska elnätet.

Figur 21 illustrerar också ökad stabilitet för elsystemet genom att land- och havsbaserad vindkraft byggs ut geografiskt fördelat utmed Sverige. I Figur 21 visas först fyra olika utbyggnadsscenarios. Den första med bara landbaserade, den andra med bara landbaserad fast högre fullasttid, den tredje med land och havsbaserad vindkraft fast där havsbaserad vindkraft fokuseras på få platser och den fjärde med land- och havsbaserad vindkraft och där den havsbaserade vindkraften är mer geografiskt utspridd. Staplarna visar vilken tillgänglig effekt som finns med 90 % sannolikhet och de visar tydligt att mer effekt finns tillgänglig i det scenario där land- och havsbaserad vindkraft byggs ut samt där den havsbaserade vindkraften byggs ut med geografisk spridning. En av anledningarna till detta är det faktum att det blåser olika på olika platser vid olika tidpunkter, och genom att öka den geografiska spridningen ökar sannolikheten för att det blåser på någon av platserna och därigenom ökar mängden tillgänglig effekt (Energiforsk, 2015).

Figur 21. Illustration av ökad stabilitet för elsystemet (J. Olauson, 2015) metodik för att ta fram bilderna finns beskrivit i (Energiforsk, 2015)

Med anledning av ovanstående tog Sökanden beslutet att gå vidare med en analys av havsbaserad vindkraft längs med Östersjökusten i Svealand. Detta bekräftas också av kartan i Figur 22 som visar elanvändning i förhållande till landareal.

Figur 22. Elanvändning i förhållande till landareal (MWh/ha) 2016. Källa: Energimyndigheten och SCB.

Följande data analyserades i en översiktlig screening, för att identifiera områden med låg LCOE och med god möjlighet att erhålla miljötillstånd: • Energimyndighetens riksintressen för vindbruk – geografiska områden med nationellt viktiga värden och kvaliteter. • Havs- och vattenmyndighetens havsplanering – havsplaner ger vägledning till den bästa användningen av havet och ska förena näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål. Ett användningsområde som anges är energiutvinning. • Befintlig elnätsstruktur – genom att välja områden med god möjlighet att ansluta till befintligt elnät, med så litet behov av tillkommande elnät som möjligt, minimeras kostnaden för projektets elnätsanslutning. • Vindkartering – goda vindresurser optimerar elproduktionen.

Sökanden har också deltagit på flera seminarier och möten med företrädare för relevanta myndigheter såsom Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät med flera. Detta för att följa myndigheternas arbeten med respektive utredningar kring havsbaserad vindkraft.