FREDSTIDNINGEN
nr 3 | 2024
Medlemspublikation för
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
ETT ÅR AV KRIG, DECENNIER AV OCKUPATION
KERSTIN HAR ORDET
VÄRT ATT FÖRSVARA
-“NEJ, DET VAR INTE MILITÄREN som gav oss pappaledighet och allemansrätt” var rubriken på en krönika jag skrev som oberoende krönikör i Dala-Demokraten. Den handlade om Försvarsmaktens reklamkampanj “Värt att försvara” som synts på busskurer, i tunnelbanan och i sociala medier. Den fick mig att fundera på vilka det är som försvarar vad egentligen, och med vilka medel?
MÅNGA MED MIG har nog hajat till när de väntat på bussen, tittat på bilden av två skrattande pappor, den ena med en bebis i bärsele på magen, och läst budskapet “PAPPALEDIGHET - VÄRD ATT FÖRSVARA”. För det är väl ändå inte främst Försvarsmakten som försvarar eller fört kampen för den generösa föräldraförsäkringen? Det var kvinnorörelsen. Men värden som jämställdhet, demokrati, mänskliga rättigheter och “vårt sätt att leva” är betydligt lättare att marknadsföra i en busskur än huvuduppdraget att med vapen vara beredda att döda för att försvara Sveriges territorium mot ett väpnat angrepp.
FÖRSVARSMAKTEN VILL MÅLA upp en bild av att det är de som försvarar vårt sätt att leva. Vi som mottagare av budskapet ska antingen känna oss lockade till att ingå i det militära försvaret eller tacksamhet för att de ser till att vi kan leva våra liv på det sätt vi vill.
I SJÄLVA VERKET är vårt sätt att leva, inklusive Sveriges nivå av demokrati, jämställdhet och hbtqi-personers fri- och rättigheter, ett resultat av människors, gruppers och organisationers envisa kamp för förändring. Ett samhälle och sätt att leva som byggts upp, inte med vapen, utan genom vanliga människors protester och krav på något annat. Som när människor 1979 blockerade Socialstyrelsen i protest mot att homosexualitet var klassat som en psykisk sjukdom. Och det är fortfarande vanliga människor i helt andra yrken än det militära som varje dag bidrar till att försvara demokratin och våra mänskliga fri- och rättigheter. Journalisten som granskar makten. Juristen som ser till att vi alla är lika
inför lagen. Läraren som undervisar i källkritik och kritiskt tänkande.
VAD ÄR DET då Sverige ska försvara i världen? Folkrätten är avgörande för Sveriges säkerhet enligt regeringen.
Då är det väl just den vi ska fokusera på att försvara när den utmanas och hotas. Istället har det setts genom fingrarna med såväl Turkiets som Israels folkrättsbrott. Det borde vara en självklarhet att Sverige avbryter allt militärt samarbete och vapenhandel med Israel, en stat som utreds för folkmord och vars decennier långa ockupation inneburit ett systematiskt förtryck av de som lever på ockuperat område.
“SVENSKA INTRESSEN och demokratiska värderingar är kärnan i politiken” sa tidigare utrikesminister Billström (samtidigt som svensk vapenexport fortsatte till diktaturer och länder med stora demokratiska brister). Att försvara folkrätten genom att fördöma brott mot den, oavsett vem som drabbas och oavsett var någonstans i världen det sker, ÄR i Sveriges intresse.
MEN SVERIGE är inte bara vår regering och försvar handlar inte bara om det militära. Sverige är vi människor som bor här, alla vi som organiserar oss, protesterar och lägger fram andra alternativ och förslag. Till försvar för fred, demokrati och internationell rätt.
KERSTIN BERGEÅ ORDFÖRANDE SVENSKA FREDS
Fredstidningen PAX ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.
Redaktör: Linnéa Petersson
Övriga redaktionen: Kerstin Bergeå, Miriam Refai, Rebecka Lindholm Schulz och Alva Hall
Ansvarig utgivare: Karin Wall Härdfeldt, 070 284 34 32, pax@svenskafreds.se
Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan, 2024
Form: Linnéa Petersson
Adress: Polhemsgatan 4 112 36 STOCKHOLM
Bilden på omslaget föreställer muren som skär genom Betlehem, Västbanken, och fotograferades av Rebecka Lindholm Schulz.
Texterna i PAX #3 2024 skrevs innan 22/9.
Foto: Felicia Marginau
PÅ GÅNG I SVENSKA FREDS
Varje dag får Svenska Freds nya medlemmar och varje dag engagerar sig många i lokalföreningar, fredsgrupper och genom digitala aktioner och kampanjer. Svenska Freds har sju aktiva lokalföreningar i Tyresö, Göteborg, Skåne, Örebro, Ulricehamn, Nässjö och Stockholm och geografiskt bundna fredsgrupper i Kronoberg (Växjö), Arvika, Umeå, Gotland, Delsbo, Karlskrona, Sundsvall och Falköping. Som medlem kan du ansluta dig eller tillsammans med andra starta en ny fredsgrupp eller lokalförening. Läs mer på svenskafreds.se
Tyresö lokalförenings bokbord på Tyresöfestivalen.
Kommande evenemang hittar du alltid på Svenska Freds hemsida. Här följer ett urval:
Den 20 november håller Skånes lokalförening ett föredrag på Globala folkhögskolan i Malmö och berättar om Svenska Freds. Föredraget är öppet för allmänheten med start kl 13.30.
Hälsinge Freds har under hösten en bokcirkel kring Svenska Freds bok Den svenska vapenexporten och undersöker om deras lokala kommuner och region har investeringar i vapen- och krigsindustrin. Kontakta alicehvandersson@gmail.com om du vill vara med.
Tyresö lokalförening uppmärksammar FN-dagen den 24 oktober genom att sprida information om fredsfrågan i Tyresö centrum. Utöver det hålls bland annat ett språkcafé varje onsdagskväll. Hör av dig till tyreso@ svenskafreds.se för mer information.
Arvika fredsgrupp håller en studiecirkel om fred och demokrati med ambitionen att arbeta praktiskt genom att skriva insändare, erbjuda enklare föreläsningar till skolor och ordna samtalskvällar på biblioteket. Kontakta majken.magnusson@telia.com om du vill vara med.
Göteborgs lokalförening arrangerar studiecirkel om fredsfrågor med ca en träff i månaden i Viktoriahuset på Linnégatan 21. Såväl nya som gamla medlemmar i Svenska Freds hälsas varmt välkomna och det går bra att komma på varje träff eller något enskilt tillfälle. Mejla till goteborg@svenskafreds.se om du vill vara med!
ENGAGEMANG MOT KÄRNVAPEN
I augusti engagerade sig människor över hela världen för att uppmärksamma kärnvapenattackerna mot Hiroshima och Nagasaki för 79 år sedan. Svenska Freds lokalföreningar i Göteborg, Nässjö, Ulricehamn, Växjö, Simrishamn och Örebro genomförde aktiviteter och manifestationer till minne av och för att hedra offren och tillsammans stå upp för en värld fri från kärnvapen. Bild från Örebro där lokalföreningen uppmärksammade Hiroshimadagen med isättande av ljuslyktor i Svartån.
VÄRLDENS SNYGGASTE FREDSHANDLING?
Du har väl inte missat att det just nu finns nya t-shirtar i Svenska Freds gåvoshop? Dessutom finns våra omtyckta kepsar, affischer och pins att beställa. När du köper Svenska Freds produkter, till dig själv eller till någon du tycker om, bidrar du till arbetet för hållbar fred.
Scanna QR-koden för att besöka gåvoshopen!
Muren som skär genom flyktinglägret Aida i Bethlehem, som är den plats i världen som är mest utsatt för tårgasattacker. På muren står det “We can’t live, so we are waiting for death”.
Den 18 september antog FN:s generalförsamling med en överväldigande majoritet, en resolution om att Israels olagliga ockupation av Gaza, Västbanken och östra Jerusalem måste upphöra inom 12 månader. 124 stater, däribland Norge och Finland, röstade för. Den svenska regeringen beslutade att lägga ner Sveriges röst.
ETT ÅR AV URSKILLNINGSLÖST VÅLD OCH
DECENNIER AV MILITÄR OCKUPATION
Den 7 oktober 2023 blev världen vittne till Hamas fruktansvärda attack mot Israel och israeliska civila. Sedan dess har världen bevittnat Israels brutala krigföring mot Gaza där tiotusentals civila dödats, skadats och traumatiserats. Men den väpnade konflikten mellan Israel och Palestina har pågått mycket längre än så, och för palestinier har den israeliska ockupationen inneburit ett systematiskt våld och förtryck i många decennier. För att förstå världens kanske mest utdragna väpnade konflikt behöver vi titta närmare på krigets lagar och den israeliska ockupationen.
Har Israel brutit mot krigets lagar? Krigets lagar finns för att begränsa det humanitära lidandet, och består av tre grundläggande principer: distinktionskyldigheten att skilja på civila och militära mål, proportionalitet - att skadan av attacken måste stå i proportion till den militära fördelen, och försiktighetsprincipen - skyldigheten att minimera civil skada. Alla medel och metoder som bryter mot dessa principer är olagliga.
I Gaza har över 40 000 människor dödats, varav majoriteten är civila. Förstörelsen i Gaza är total och det rapporteras om upprepade attacker mot civila mål som skolor, sjukhus och flyktingläger. Dödstalen bland journalister, FN-anställda och sjukvårdspersonal har varit högre än under något annat
krig. Krigsbrott måste alltid bedömas genom oberoende utredningar. Mycket pekar på att Israels krigföring är olaglig då den inte lever upp till de tre grundläggande principerna.
Är Israels krig mot Gaza ett folkmord?
Folkmord är en juridisk term som kategoriserar särskilda brott mot mänskligheten. Det handlar om avsiktliga, systematiska handlingar som syftar till att helt eller delvis förinta eller allvarligt skada en grupp. De urskillningslösa bombningarna av civila områden i Gaza såväl som blockaden som stryper tillgången till livsavgörande resurser är allvarliga tecken på folkmord, och det finns stor risk att kriget juridiskt kommer att fastställas som det. Internationella domstolen (ICJ) i Haag har varnat för att Israels agerande kan utgöra folkmord och krävt att Israel genast verkar för att förhindra det.
Det kan ta tid att utreda krigsbrott. Det innebär inte att vi passivt ska se på för att i efterhand kunna konstatera om det var ett folkmord eller ej. Folkmordskonventionen är ett verktyg för att kunna se tecken på folkmord och förhindra att det sker
Varför är det viktigt att prata om ockupationen?
Ockupation är en form av krigshandling och det finns internationella lagar också för hur en ockupationsmakt får agera.
Bland annat är den ockuperande staten skyldig att underlätta livet för de som lever under ockupation.
Den politiska och mediala debatten tenderar att fokusera på det kortsiktiga, militära perspektivet när våld eskalerar. Problemet är att det missar att palestinier levt under ockupation i Gaza, östra Jerusalem och på Västbanken sedan 1967. Flera experter, forskare och internationella organisationer lyfter att ockupationen kan utgöra apartheid eftersom palestiner som grupp utsätts för systematisk diskriminiering, förtryck, och våld. Det råder inte likhet inför lagen, en mänsklig rättighet och grunden för demokratiska rättssäkra samhällen. Palestinier som lever på ockuperade områden lever under israelisk militär lag, medan israeler i samma områden lever under israelisk civil lag.
Våldet mot palestinier på Västbanken har ökat kraftigt de senaste åren. Redan före oktober 2023 larmades det om att året var det dödligaste sedan början av 2000-talet.
ICJ fastställde i ett yttrande tidigare i år att Israels ockupation av Palestina är olaglig och omedelbart måste upphöra.
ICJ påbörjade sin utredning efter att FN:s generalförsamling
i slutet av 2022 bett om ett yttrande vad gäller de rättsliga konsekvenserna av ockupationen. Ockupationen måste därmed ses som en av de grundläggande orsakerna till det pågående kriget.
Varför är ett fördömande från Sveriges regering viktigt? Israels urskillningslösa bombningar av Gaza utgör fasansfulla attacker mot tiotusentals civila - barn, kvinnor och män. Det är en hänsynslös attack på den internationella rätten och en till synes total likgiltighet inför krigets lagar när de behövs allra mest. Att dessa gränser passeras utan massiva påtryckningar från omvärlden är en farlig utveckling mot att underminera legitimiteten och tilltron till krigets lagar. Lagar som finns till för att skydda oss alla.
Trots ICJ:s uttalanden och omfattande bevis, varningstecken och fruktansvärda vittnesmål gör och säger Sveriges regering ytterst lite för att få stopp på våldet. Med samma styrka som Sveriges regering med rätta fördömer Rysslands krig i Ukraina och Hamas attack den 7 oktober 2023, måste de fördöma Israels agerande i Gaza
Skribent: Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig Israel/ Palestina på Svenska Freds
TRE FRÅGOR TILL REBECKA
Hur är det att besöka Israel och Palestina?
-Nu är det ett par år sedan jag var där senast, men att besöka områden som Västbanken är oerhört drabbande, och upplevelser som inte lämnar en. Den militära närvaron är ständigt påtaglig och mänskligt lidande är en del av vardagen. Det finns inget vardagligt liv som inte påverkas av ockupationen. Allt blir extra påtagligt då jag som reser dit har privilegiet att besöka platser som personer som bott där hela sitt liv inte kan.
Vad tänker du om att många tycker att det kan kännas komplicerat att prata om Israel och Palestina?
-Jag kan förstå den känslan, och på många sätt är det komplext. Men på andra sätt är det inte det. Jag brukar tänka att det i grunden handlar om vad internationell rätt säger om hur parter får agera i förhållanden av väpnad konflikt, om mänskliga rättigheter och att civila måste skyddas mot våld. Med det perspektivet blir det mindre komplicerat.
Går det att lösa konflikten och skapa hållbar fred?
-Miljontals människor världen över har samlats för att visa sitt motstånd mot våldet, och för att säga att det räcker; att det måste till eldupphör nu och att ockupationen också måste upphöra. Det är hoppfullt. Som sakkunnig på världens äldsta, ännu aktiva fredsorganisation vet jag att sådana saker spelar roll. Och att det alltid finns hopp om, och möjlighet att skapa hållbar fred, även om det tar tid.
En gågata i staden Hebron på Västbanken övertäckt med galler för att skydda palestinier mot stenar och glas som kastas ned av israeliska bosättare.
Skribent: Linnéa Petersson
SVERIGES RÖST FÖR FRED OCH RÄTTVISA EKAR PLÅGSAMT TYST
I ett år har vi varit vittnen till månad efter månad av besinningslöst våld. Samtidigt är vi många, som du, som stöttar Svenska Freds och som vägrar acceptera att tiotusentals civila dödas framför världens ögon. Och vi behövs.
Nyheten om Hamas attack den 7 oktober 2023 nådde oss som fredsorganisation, och mig personligen, med fasa. Skräcken de israeler som utsattes måste ha tvingats uppleva etsar sig fast. Samtidigt förstod jag att Israels svar skulle bli förödande. Dagarna som följde inledde Israel massiva flygattacker och upprätthöll en total blockad. När mörkret omger ett Gaza utan elektricitet vandrar tankarna:
Vad för plats är Gaza bland rasmassor när gryningen kommer? Vad för plats kommer Israel och Palestina att vara när det akuta våldet upphör? Och vad för plats kommer världen att vara?
Nu ett år senare fortsätter bomberna att falla över Gaza och den humanitära situationen är bortom katastrofal. Israels krigföring visar en total likgiltighet inför krigets lagar.
Trots det ekar Sveriges röst för fred och internationell rätt plågsamt tyst. När vittnesmål från Gaza når mig, som de om barn som bär sina döda syskons kroppar i ryggsäckar, tar känslan av maktlöshet nästan över, och jag hinner tänka att jag inte står ut.
Men vi är många som inte står ut. Och vi måste fortsätta orka kräva mer av Sveriges regering. Orka höja våra röster. För hur vill vi minnas att vi och Sverige agerade när vi ser tillbaka på det som historieböckerna riskerar att beskriva som folkmordet i Gaza? Sveriges röst behövs nu, för att bidra till att få stopp på det urskillningslösa våldet i Gaza. Och Svenska Freds röst behövs för att kräva att Sverige agerar.
Ge en extra gåva idag för att stärka vår gemensamma röst, för fred och för att kräva eldupphör nu!
Rebecka Lindholm Schulz Sakkunnig Israel/Palestina på Svenska Freds
Scanna QR-koden för att ge en gåva idag! Med ditt stöd kan vi öka trycket på Sveriges regering.
Vänster: Rebecka Lindholm Schulz vid muren som skär genom Betlehem, Västbanken. Höger: Muren i ett flyktingläger på Västbanken där namnen på alla barn som dödades i Gazakriget 2014 är uppskrivna. Då beräknas 500 barn ha dödats. Under det senaste året har över 16 000 barn dödats i Gaza.
EN TYST HUMANITÄR KATASTROF: SUDAN
Medan media och omvärldens ögon är riktade mot Gaza och Ukraina hamnar akut hungersnöd och världens största interna flyktingskris i skuggorna. Forskaren Johan Brosché berättar i Svenska Freds podcast Fredspodden, om hur svält används som vapen i Sudan, där inbördeskriget pågått i över 500 dagar.
I Sudan rapporteras det om överfulla flyktingläger, etnisk rensning, dödande av civila, sexuella övergrepp och en svältkatastrof som närmar sig med snabba steg. FN varnar för att attackerna kan utgöra folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Den interna flyktingkrisen är den största i världen, med fler än tio miljoner människor som drivits på flykt, enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA). Samtidigt har Världslivsmedelsprogrammet (WFP) konstaterat svält i flyktingläger i norra regionen Darfur och The Famine Review Committee (FRC) varnar att flera delar av landet riskerar att drabbas av svält, om inga samordnade åtgärder vidtas. Fler än 25 miljoner människor lider av akut hungersnöd och då konflikten inte verkar avta snart, sträcker sig ett mörker över Sudans befolkning.
Inbördeskriget grundar sig i en maktkamp mellan företrädande ledare för Sudans statliga militära styrka Sudanese Armed Forces (SAF) och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces (RSF). Sudan har en lång historia av inbördeskrig och styrdes länge av diktatorn Omar al Bashir, som avsattes 2019 efter månader av fredliga protester. Efter det skapades en övergångsregering bestående av civila och militära aktörer. I april 2023 bröt nya stridigheter ut mellan SAF och RSF vilka har lett till dagens humanitära katastrof.
Svälten i Sudan är skapad och styrd av människor: De stridande parterna hindrar hjälpinsatser att ta sig in
Lär dig mer i Fredspodden avsnitt 43: SUDAN - Hur används svält som vapen i krig
i områden de kontrollerar, mat och hjälp når därför inte dit den behövs som mest. Världslivsmedelsprogrammet (WFP) och FN:s barnfond (UNICEF) uppmanar alla parter att garantera obehindrat och säkert tillträde för humanitära insatser i Sudan för att göra deras arbete möjligt. De uppmanar också det internationella samfundet att öka sitt ekonomiska stöd till humanitära insatser och använda alla diplomatiska verktyg som står till deras förfogande för att få till stånd en omedelbar vapenvila.
Civila drabbas alltid hårt av krig och att använda svält som ett vapen är ett brott mot mänskligheten. Den sudanesiska ickevåldsaktivisten Imad Adam berättar i Fredspodden:
"This war in Sudan, the victims of civilians are more than the (...) victims of the parties themselves. As if the target of the war is the civilians and not those in uniform."
Media, det internationella samfundet och omvärlden behöver mer effektivt uppmärksamma den humanitära katastrofen i Sudan för att den ska kunna stoppas. Ansvariga måste ställas inför rätta. Vi måste förhindra att folkmord, svält och att en ännu större flyktingkris drabbar Sudan. Vi måste orka rikta blicken mot Sudan och prioritera de insatser som krävs.
Skribent: Alva Hall
Om skribenten: Alva gick Fredsakademin våren 2023 och pluggar kandidatprogrammet i Globala studier vid Göteborgs universitet.
HALLÅ DÄR, LINDA!
Hallå där Linda, policychef och sakkunnig om vapenexportfrågor på Svenska Freds! Vad jobbar du med den här hösten?
- Det är så många saker som händer just nu! En prioriterad fråga är att det görs en utredning om hur det svenska regelverket för vapenexport ska anpassas utifrån Natomedlemskapet. Det sägs att det ska göras mer “modernt” och “effektivt” och vi befarar att det bland annat kan komma att innebära att det blir lättare att exportera till odemokratiska länder och regeringar som bryter mot mänskliga rättigheter. Utredningen pågår nu och ska redovisas till regeringen 30 november. Svenska Freds är den enda organisation som tagit kontakt med utredningen för att ge inspel från ett perspektiv som värnar fred, mänskliga rättigheter och demokrati. Jag är glad att vi har möjlighet att göra den här sortens arbete, annars skulle ingen argumentera emot, och många argumenterar för vapenindustrins intressen. Särskilt nu.
Du har också träffat många studenter som protesterar för Gaza?
-Jag har det här året rest runt för att prata om vapenhandeln med Israel hos några av de tältprotester som satts upp på universitet och högskolor. Hittills har jag pratat med KTH, Växjö universitet, Göteborgs universitet och Karlstads universitet. Vi har pratat om hur vapenexporten ser ut, vad och hur man kan påverka och om olika strategier för det.
Vad kan jag göra för att påverka?
-Lär dig mer och berätta för andra, väck frågan om vapenexporten i diskussioner, skicka ett påverkansvykort, skriv en insändare, skriv ett mejl till en politiker, gå i en demonstration eller ge en gåva så att Svenska Freds kan fortsätta vårt arbete för att granska och påverka!
SCANNA QR-KODEN OCH GE EN GÅVA
Bild från påverkansmöte. Linnéa Petersson & Linda Åkerström från Svenska Freds, utredare Per Westerberg och Maja Åberg från Amnesty.
Foto: MikiAnagrius