ÅRSBERÄTTELSE 2023

ÅRSBERÄTTELSE 2023

SVENSKA FREDS 2023

HITTA I ÅRSBERÄTTELSEN

S.5

S.6

S.7

S.7

S.9

S.10

S.11

S.12

S.13

S.16

S.18

S.20

Årskrönika

140 år av fredsarbete

Opinionsbildning och politiskt påverkansarbete

En blomstrande vapenindustri i tider av krig

Politiken för kärnvapennedrustning allt svagare

Förbud av särskilda vapentyper ger effekt

Sveriges roll i världen

Fredsorganisationers roll för fred, nedrustning och demokrati

En plattform för ungas röster och engagemang för fred

En växande rörelse för fred

Svenska Freds i siffror

Årsredovisning och förvaltningsberättelse

OM SVENSKA FREDS

Svenska Freds är en partipolitiskt och religiöst oberoende ideell förening för människor som är övertygade om att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas.

Vi arbetar mot vår vision om hållbar fred i världen genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker och makthavare. Föreningen består av riksorganisation, lokalföreningar, fredsgrupper, enskilda medlemmar och gåvogivare.

Svenska Freds arbetar inom tre övergripande verksamhetsområden. Vi verkar för svensk och global nedrustning, framför allt genom arbete mot den svenska vapenexporten och för en aktiv svensk nedrustningspolitik i frågor som kärnvapen och mördarrobotar. Vi verkar för hållbar fred och säkerhet, genom att driva på för en säkerhetspolitik som utgår från mänsklig säkerhet, där förebyggande metoder och fredlig konflikthantering prioriteras för en hållbar fred. Vi verkar också för att skapa, fånga upp och förvalta människors engagemang för fred, som en stark, inkluderande rörelse med stor kapacitet och resurser att skapa förändring.

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Wall Härdfeldt, karin.wall.hardfeldt@svenskafreds.se

Adress: Polhemsgatan 4, 112 36 Stockholm

Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan

Foto framsida: Svenska Freds

Foto baksida: Linnéa Tammerås

ÅRSKRÖNIKA: SVERIGES RÖST FÖR FRED FÅR INTE TYSTNA

2023 VAR ÅRET när Svenska Freds röst växte sig allt starkare. Tusentals människor valde att engagera sig i kampanjer och manifestationer. Tusentals valde också att bli medlemmar och givare, ett stöd som gjort det möjligt att skapa opinion och den förändring vi vill se. Tillsammans har alla vi som är Svenska Freds sett till att det finns en stadig och stark röst för fred.

SAMTIDIGT HAR SVERIGES RÖST för fred och nedrustning tystnat mer och mer. Under året lade till exempel regeringen ner sin röst i den första omröstningen i FN:s generalförsamling om vapenvila i Gaza och vacklade i sina svar på frågor om folkrätten. Regeringen tog också flera steg tillbaka i nedrustningspolitiken i fråga om kärnvapen med direkt referens till Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Efter att Sverige tidigare deltagit som observatör i möten om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen valde regeringen detta år att inte delta med någon delegation. Detta samtidigt som den dragit in möjligheten för unga att delta i FN som ungdomsdelegater. Det påverkar Sveriges röst i världen både nu och i framtiden.

”I en tid av ökad militarisering och en global militär upprustning som når nya nedslående rekord, behövs starka fredsrörelser som vår som mest.”

I VÅR ÅRSBERÄTTELSE kan du bland annat läsa mer om hur vi mobiliserat människor för att påverka regeringens ställningstaganden för eldupphör i Gaza och hur Svenska Freds sett till att det trots allt funnits en svensk röst och unga representerade i FN.

NÄR VI BLICKAR TILLBAKA på läget i världen 2023 kan vi konstatera att det sannolikt kommer bli ihågkommet som ett mörkt år sett till antalet krig och konflikter. Inte minst kommer vi att minnas det som året då världen misslyckades med att förhindra det fruktansvärda våldet i Israel och Palestina. FN har när detta skrivs varnat för folkmord i Gaza. Därtill fortsatte Rysslands brutala krig i Ukraina att skörda liv och leda till ökad militär upprustning och en kraftigt ökad vapenproduktion i många länder. Inbördeskriget i Sudan fortsatte också att leda till

Svenska Freds generalsekreterare och ordförande utanför riksdagen med tusentals påverkanskort i kampanjen Stop the war.

ofattbar förödelse och listas som en av världens största pågående humanitära kriser.

2023 KOMMER OCKSÅ bli ihågkommet som ett år av svenska eftergifter för att få igenom det svenska medlemskapet i Nato. Vi har under året tagit varje chans att argumentera för varför Natomedlemskapet är en historisk och kostsam felprioritering. Att det bidrar till ökad militär upprustning, normalisering av kärnvapen och polarisering i den tid när vi behöver det motsatta. Vi fortsätter att påminna om det arbete som måste göras för att förebygga, förhindra och lösa krig och väpnade konflikter med fredlig konflikthantering. Där är det centralt att återuppbygga tilliten till folkrätten, till diplomati och till alla de verktyg som behövs för att bygga hållbar fred.

I EN TID AV ÖKAD militarisering och en global militär upprustning som når nya nedslående rekord, behövs starka fredsrörelser som vår som mest. Vi stänger 2023 och 140 år av fredsarbete med närmare 13 000 medlemmar i ryggen och övertygelsen om att freden är möjlig även när den verkar som mest ouppnåelig och avlägsen.

KERSTIN BERGEÅ ORDFÖRANDE

KARIN WALL HÄRDFELDT GENERALSEKRETERARE

oto: Svenska F r e d s

Carl Lindhagen (18601946) var aktiv i många frågor och partier. Han var styrelseledamot i Svenska Freds och Liberalerna men även engagerad för kvinnors rättigheter, miljöfrågor och djurrättsfrågor. Budskapet på hans skylt, liksom själva skylten, har följt med genom Svenska Freds historia.

140 ÅR AV FREDSARBETE

Som en reaktion mot planer på ökade försvarskostnader och införandet av allmän värnplikt bildade ett 40-tal riksdagsledamöter den 2 april 1883 Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Den liberale riksdagsledamoten Klas Pontus Arnoldson räknas som föreningens grundare och fick 1908, som förste svensk, Nobels fredspris. Svenska Freds har ytterligare tre gånger i historien varit del av att få Nobels fredspris. 1910 när International Peace Bureau som Svenska Freds varit med och grundat fick priset. 1997 när priset gick till den internationella kampanjen mot personminor (ICBL), där Svenska Freds var den organisation som initierade och ledde kampanjen i Sverige och 2017 när ICAN, som Svenska Freds är medlemmar av, fick priset för arbetet som ledde fram till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

De ursprungliga idéerna löper som en röd tråd genom vår 140-åriga historia: att göra motstånd mot militär upprustning, vapenhandel och krig, och vara förespråkare för rätten att slippa använda vapen och för fredliga metoder för att förebygga och lösa konflikter. Kampen mot svensk vapenexport och för kärnvapennedrustning har pågått i

decennier. Svenska Freds arbete handlar än idag om att bidra till samhällsförändring genom att sprida kunskap, bilda opinion, mobilisera och engagera människor och påverka politiskt.

Svenska Freds strävan har alltid varit att förändra strukturer, lagstiftning och praxis. Vårt fokus har genom historien främst varit på svensk politik för att beslut som fattas här i Sverige kan få både positiva och negativa konsekvenser för hållbar fred och mänsklig säkerhet, såväl nationellt som globalt. Men Svenska Freds har också varit med och grundat eller aktivt deltagit i internationella nätverk och globala kampanjer. Vi är övertygade om att varje organisation har störst möjligheter att påverka i sitt eget sammanhang men genom att dela kunskap, utbyta information och samordna vårt arbete stärker vi varandras strategier, metoder och förutsättningar för att skapa förändring.

2023 fyllde Svenska Freds 140 år. Här redogör vi för delar av verksamheten och resultaten för året som gick med nedslag i vår 140-åriga historia som bakgrund.

OPINIONSBILDNING OCH POLITISKT PÅVERKANSARBETE

För att bilda opinion och påverka samhällsdebatten och politiken arbetar Svenska Freds med research och granskning, att ta fram fakta och statistik och formulera fredspolitiska förslag och rekommendationer. Varje år träffar vi ett stort antal beslutsfattare i direkta möten, samtal och debatter. Vi deltar i forum som Folk och Försvars rikskonferens i Sälen och på vapenföretaget Saabs bolagsstämma för att ställa kritiska frågor och öppna de slutna rummen för fler. Vi föreläser, deltar i paneldebatter och nyhetsmedia för att bidra till ökad kunskap och engagemang. 2023 har vi nått ut i ett rekordstort antal debattprogram, tv- och radioinslag och artiklar.

Vi har under 2023 haft över 440 kontakter med riksdagsledamöter, ministrar och företrädare för de politiska ungdomsförbunden.

Under 2023 besökt vi Natos högkvarter i Bryssel för faktainsaming till en kritisk granskning av Sverige i Nato. På bilden syns rapportens huvudförfattare Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds. Foto: Svenska Freds

EN BLOMSTRANDE VAPENINDUSTRI I TIDER AV KRIG

Svenska Freds har arbetat mot den svenska vapenexporten ända sedan 1920-talet och var under 1980-talet med och avslöjade mutor och systematisk smuggling av svenska vapen, en del av den så kallade Boforsaffären. Det var en stor seger när antalet köparländer efter avslöjandet kraftigt reducerades.

På 1990-talet började Svenska Freds driva förslaget om ett demokratikriterium, ett förbud i lagstiftningen mot vapenexport till diktaturer och odemokratiska länder. Den så kallade arabiska våren skapade intensiv debatt i Sverige och Svenska Freds sammanställningar visade att Sverige exporterat vapen till varannan regim i regionen, många av dem som slog ner de folkliga protesterna med väpnat våld. Det blev en vändning för vapenexportfrågan, 2012 röstade riksdagen för att regelverket skulle skärpas och en utredning tillsattes. Svenska Freds spred kunskap, engagerade allmänheten, höll demonstrationer, samlade civilsamhället och debatterade mot och samtalade med politiker för att lagförslaget skulle bli så strikt som möjligt. 2018 fattade riksdagen beslut om ett

ett demokratikriterium för svensk vapenexport, en viktig delseger som visar att förändring är möjlig.

Under 2023 har vi fortsatt arbetet mot den svenska vapenexporten bland annat genom att nylansera Vapenkartan, ett interaktivt digitalt verktyg som synliggör fakta om vilka köparna av svensk krigsmateriel är, vad exporten omfattar och hur situationen i landet ser ut vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. För trots demokratikriteriet finns kryphål i regelverket.

I slutet av året bidrog vi till kunskap om svensk vapenhandel med Israel, med anledning av de urskillningslösa bombningarna av Gaza. Vi samarbetade med studenter på Chalmers tekniska högskola i Göteborg som protesterade mot att mässan DatE-IT bjudit in vapenföretag som israeliska Elbit Systems och svenska Saab. Svenska Freds genomförde en blixtaktion där vi krävde att Chalmers och DatE-IT avslutade sitt samarbete med vapenföretag vilket resulterade i att Elbit inte deltog på mässan.

Svenska Freds bok Den svenska vapenexporten är ett annat verktyg för att öka kunskapen om vapenexporten och möjliggöra för fler att granska den. Under 2023 användes den av studenter på universitets-, gymnasie- och högstadienivå, citerades och rekommenderades av forskare, och användes av journalister. Boken lanserades första gången 2016 och har sålts genom bland annat Akademibokhandeln och Pocket Shop, och finns för utlåning på många bibliotek runt om i landet. 2023 kom boken ut i en tredje uppdaterad utgåva med nytt förord av journalisten och författaren Eric Rosén. Under året har vi också bidragit med vår vapenexportexpertis till bland annat manusförfattare, filmare och fotografer.

2010 gav Svenska Freds ut rapporten Så snurrar vapenkarusellen och har i många år kritiserat de täta banden mellan politik, vapenindustri och försvars- och vapenexportmyndigheter. För andra året i rad utsåg Svenska Freds i början av 2023 Årets Vapenvärvning, den person som under föregående år gjort den tydligaste övergången. Utmärkelsen för 2022 gick till Sveriges nya försvarsminister Pål Jonson med motiveringen: ”Pål Jonson tar till rollen som Sveriges nya försvarsminister med sig erfarenheter, lojaliteter och kontakter från sitt tidigare jobb som kommunikationsdirektör på vapenindustrins lobbyorganisation Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF. Att någon med dessa erfarenheter nu sitter på den högsta försvarspolitiska makten i Sverige är en tydlig vinst för vapenindustrins lobbyister.”

Linda Åkerström, policychef och sakkunnig om vapenexport på Svenska Freds i samtal med journalisterna Eric Rosén och Olof Lundh om hennes bok Den svenska vapenexporten. Foto nedan: Svenska Freds, Foto nedan vänster: Pernilla Sjöholm

2023 har boken sålts i ca 600 exemplar. Den nya utgåvan har köpts in av 38 bibliotek.

Representanter från ICAN:s medlemsorganisationer under statspartsmötet i New York. Foto: ICAN, Darren Ornitz

POLITIKEN FÖR KÄRNVAPENNEDRUSTNING ALLT SVAGARE

Ända sedan de amerikanska atombomberna fälldes över Hiroshima och Nagasaki 1945 har världens fredsaktivister arbetat för att detta vapen aldrig ska användas igen. Medlemmar i Svenska Freds har engagerat sig mot kärnvapen sedan 1950-talet och tiotusentals människor har avlöst varandra i kampen för en värld fri från kärnvapen. På 1950och 1960-talet bidrog Svenska Freds till den stora segern att stoppa långtgående planer på att skaffa svenska kärnvapen.

Mot målet om att behovet av ett förbud samt kritiska perspektiv på kärnvapen lyfts i den svenska mediadebatten har vi fått tre debattartiklar om kärnvapen publicerade och producerat en delrapport och ett kapitel på temat till vår rapport

SverigeiNato.

På senare år har arbetet bedrivits som en del av den internationella kampanjen ICAN - International Campaign to Abolish Nuclear Weapons som sedan 2008 verkat för att förbjuda kärnvapen. Svenska Freds har tillsammans med organisationer över hela världen bidragit till en kraftfull opinion och satt press på världens regeringar. Ett arbete som ledde fram till den historiska framgången att 122 länder i FN den 7 juli 2017 röstade fram FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Trots denna stora seger är vägen lång mot att vapnen avskaffas.

I och med ansökan om medlemskap i Nato har svensk nedrustningspolitik försvagats steg för steg och Svenska Freds mål om att Sverige ansluter sig till FN:s förbud mot kärnvapen blivit mer avlägset. 2022 valde Sverige att inte längre ställa sig bakom ett viktigt nedrustningsinitiativ, det så kallade humanitära initiativet, med hänvisning till Natoansökan. Under 2023 beslutade regeringen att Sverige inte skulle delta som observatör vid det andra statspartsmötet för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW). Statspartmötet, samlar de stater som skrivit under eller

som är parter till konventionen om förbud mot kärnvapen. Stater utanför förbudet kan också delta som observatörer. Sverige, som varken skrivit under eller ratificerat förbudet, deltog som observatör vid det första statspartsmötet men alltså inte vid det andra. Beslutet motiveras med att FN:s kärnvapenförbud inte skulle vara förenligt med ett medlemskap i Nato. Dock deltog andra Natoländer som Norge och Tyskland. Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå deltog vid statspartsmötet tillsammans med en ungdomsrepresentant. Sverige har möjliggjort ungas deltagande i FNprocesser och FN-forum i över 30 år men under hösten 2023 beslutade regeringen att dra in finansieringen för svenska ungdomsdelegater till FN. Mot bakgrund av detta beslutade Svenska Freds att ge möjlighet för en ungdomsdelegat att delta på statspartsmötet.

ICAN:s norska medlemsorganisationer arrangerade under året en konferens i Oslo för att diskutera hur kampanjen kan arbeta för att få de icke-kärnvapenstater som ännu inte skrivit på kärnvapenförbudet att göra det. Svenska Freds medverkade i ett panelsamtal om civilsamhället och forskningsvärldens roll i kärnvapennedrustning.

Gabriella Irsten (andra från vänster i bild) sakkunnig på Svenska Freds i panelsamtal.

Foto: ICAN Norway, Alex Baker och Morgan Mackay

FÖRBUD AV SÄRSKILDA VAPENTYPER GER EFFEKT

1992 gick Svenska Freds samman med civilsamhällesorganisationer från hela världen för att förbjuda minor. International Campaign to Ban Landmines bildades och Svenska Freds drev den svenska kampanjen. Svenska vapenföretag tillverkade och exporterade minor och Boforstillverkat sprängmedel till minor såldes till exempel till Italien som sedan blev till minor som i sin tur såldes till Irak. Minorna kan fortfarande, decennier senare, hittas i irakiska Kurdistan där de placerades ut. Svenska Freds bidrog till att personminor trots hårt motstånd avskaffades i Försvarsmakten 1996. Efter intensivt kampanjande antogs konventionen om ett förbud mot personminor, Ottawakonventionen, 1997. Pressen blev slutligen även för stor för de som ville att tillverkning och försäljning av svenska minor skulle fortsätta. Sverige ratificerade konventionen 1998 och upphörde med all tillverkning och försäljning. 2007, 20 år efter att förbudet undertecknades, hade över 50 miljoner minor skrotats och 162 länder anslutit sig till förbudet.

2003 bildades på liknande sätt den internationella kampanjen Cluster Munition Coalition, för ett förbud mot klustervapen, och Svenska Freds startade den svenska kampanjen. Eftersom Sverige tillverkade egna klustervapen var det politiska motståndet stort. 2008 antogs ett internationellt förbud mot klustervapen och efter ett intensivt opinionsbildande påverkansarbete nådde vi framgång även i Sverige när förbudet röstades igenom i riksdagen. 2010 trädde det internationella förbudet i kraft och 2012 blev förbudet svensk lag. All svensk tillverkning och försäljning upphörde och svenska lager av klustervapen började skrotas. Idag har över en miljon klustervapen skrotats, 123 länder anslutit sig till förbudet och

#31 AI I VAPENSYSTEM

Vem drabbas av utvecklingen av mördarrobotar?

Fredspoddens programledare Rebecka Lindholm Schulz och människorättsaktivisten Issa Amro, som gästar avsnittet, i Hebron 2019

Deborah Biniam Solomon andra från vänster i bild på Tekniska museets Talbar. Foto: Svenska Freds

Genom 14 föreläsningar och panelsamtal har vi nått över 700 personer direkt i frågan om mördarrobotar.

investeringar i klustervapen har minskat drastiskt.

Internationella förbud mot olika vapentyper har haft effekt och räddat liv. Sedan 2012 driver Svenska Freds frågan om ett förbud mot mördarrobotar tillsammans med den globala kampanjen Campaign to Stop Killer Robots. Mördarrobotar, eller autonoma vapen, kännetecknas av att de självständigt söker upp, identifierar och attackerar mål med hjälp av artificiell intelligens (AI), utan mänsklig inblandning.

Vårt arbete under 2023 har inkluderat föreläsningar för gymnasieelever, parlamentariker, AI-forskare och Svenska Freds medlemmar. Vi samarbetade med Tekniska museets arrangemang Talbar som är en serie panelsamtal för samhällsaktuella frågor inom teknik, innovation och forskning.

Under året har vi riktat uppmärksamhet mot Sveriges roll i utvecklingen av mördarrobotar, mot försvarsministerns uttalanden om att Sverige bör utveckla egna autonoma vapen och mot att Sveriges största vapenföretag Saab köpt upp två AI-företag. Vi har även uppmärksammat att Israel använt AI för ansiktsigenkänning och för att välja ut mål för bombattacker i Gaza, samt att Ryssland använt semi-autonoma Irantillverkade drönare i Ukraina.

På global nivå uppnåddes ett viktigt politiskt mål för den gemensamma kampanjen under 2023 då 164 länder röstade ja till en historisk resolution mot mördarrobotar vid FN:s generalförsamling i New York. Resolutionen innebär att en process påbörjas där alla stater kan framföra sina åsikter om autonoma vapensystem samt att en tydlig färdplan fastställs för att inleda förhandlingar om att etablera internationella lagar som reglerar autonoma vapensystem. Vårt arbete fortsätter.

Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå i Ekots lördagsintervju i Sveriges Radio. Foto: Svenska Freds

SVERIGES ROLL I VÄRLDEN

1905 verkade Svenska Freds för en fredlig unionsupplösning och bidrog till att stoppa ett krig mellan Norge och Sverige. Många svenska politiker och makthavare ville svara med militära medel när Norge ville bryta sig ur unionen med Sverige. Klas Pontus Arnoldson som tilldelades Nobels fredspris för att ha bidragit till att väpnad konflikt undveks fick också mycket kritik för sin insats, han kallades bland annat för landsförrädare av några av de som önskade att Sverige skulle möta norrmännen militärt och ”inte böja sig för upproret”. Tack vare intensivt påverkansarbete från en stark fredsrörelse kunde fredlig konflikthantering och diplomati användas för att lösa konflikten.

Att göra motstånd mot militär upprustning, att enorma resurser investeras i det militära försvaret och att istället förespråka investeringar i fredliga metoder för att förebygga och lösa konflikter har varit Svenska Freds bärande idé från start. Det arbetet har blivit högaktuellt i och med den historiska omsvängningen av svensk säkerhets-och försvarspolitik som beslutet att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato innebar. Svenska Freds ser beslutet som en historisk felprioritering och har varit en av få kritiska röster i samhällsdebatten. 2023 var ett otroligt intensivt år med enorm uppmärksamhet kring Svenska Freds och de frågor föreningen driver. I början av året låg ett stort medialt fokus på när den svenska Natoansökan skulle godkännas av alla medlemsländer och nyheter kopplat till Nato och Rysslands krig i Ukraina. Under den senare delen av året dominerade sedan kriget i Gaza debatten. Vi har arbetat med att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiskt både i fysiska rum

som genom demonstrationer, men också i nyhetsmedia, social media, nyhetsbrev och andra kontakt med våra medlemmar.

De militära utgifterna når nya rekordnivåer såväl globalt som i Sverige. Svenska Freds arbetar för att sprida kunskap, bilda opinion och öka stödet hos allmänheten för att se säkerhetspolitiska utmaningar och lösningar i ett bredare perspektiv än det militära.

Det som stått i fokus för Natoprocessen och mediabevakningen av den har varit när Turkiet och Ungern skulle godkänna Sveriges Natoansökan. Det har saknats debatt, granskning och svar på vad Natomedlemskapet faktiskt innebär och hur det kan komma att påverka Sverige och vår roll i världen, oss som bor här och vår omvärld. Därför beslutade Svenska Freds att under 2023 tillsammans med Svenska Läkare mot Kärnvapen utreda konsekvenserna med ett svenskt Natomedlemskap ur en rad olika aspekter. För även om det är tydligt att ett Natomedlemskap förändrar svensk försvars-, säkerhets- och utrikespolitik i grunden återstår många frågetecken om vad omställningen kommer att innebära.

Rapporten Sverige i Nato släpptes genom sex delrapporter under 2023 för att sedan lanseras i sin helhet vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i januari 2024. Rapporten syftade till att tydliggöra Natos uppbyggnad och reda ut frågetecken kring bland annat kärnvapen på svenskt territorium, inverkan på nedrustningspolitiken, var besluten fattas och vilken insyn och transparens det finns inom

Nato. Ett antal kapitel släpptes enbart av Svenska Freds, bland annat för att utreda hur värnpliktiga och svensk vapenexport kan påverkas av ett Natomedlemskap.

Svenska Freds medverkade i ett stort antal medier för att prata om säkerhetspolitik, fredsarbete och kommentera aktuella fredspolitiska frågor utifrån Svenska Freds perspektiv och expertis. Sammanlagt har vi medverkat i 113

medieinslag på verksamhetsområdet fred och säkerhet under året. Särskilt har Svenska Freds lyfts som en av få kritiska röster mot Nato och Sveriges Natoansökan. När det turkiska beskedet kom om att ratificera Sveriges Natoansökan den 10 juli var Svenska Freds med i ett stort antal nationella medier med stor spridning på bara några dagars tid, bland annat i Rapport, TV4Nyheterna, Morgonstudion i SVT och Sveriges Radio Ekot.

FREDSORGANISATIONERS ROLL

FÖR DEMOKRATI, FRED OCH NEDRUSTNING

Statligt stöd till svenska fredsorganistioner har funnits sedan 1920-talet och 1982 instiftades Fredsmiljonen för att stödja ideella organisationers fredsarbete. Anslaget var unikt med svenska och internationella mått mätt och tillkom på uppmaning av FN. 2023 avskaffade regeringen det nära 100-åriga stödet. De miljoner som getts i stöd till arbete för konfliktförebyggande arbete, fredlig konflikthantering och nedrustning drogs in samtidigt som Sverige övergav den militära alliansfriheten, spenderade över 100 miljarder på militär upprustning och kärnvapenhotet var större än på decennier.

Att med kort varsel avskaffa stödet till de röster som i Sverige ifrågasatt militarisering, innebär ett hårt slag inte bara mot Svenska Freds och övriga fredsorganisationers arbete utan också mot den bredare demokratiska debatten om fred och säkerhet.

Flera offentliga utredningar har konstaterat att civilsamhället har en viktig roll att med sin erfarenhet och kompetens granska makthavare, bidra till samhällsdebatt, demokratisk skolning och aktivt medborgarskap. Dessa utredningar har också visat att bidragen till civilsamhället varit centralt för att skapa förutsättningar för

föreningslivet. I frågor om fred, nedrustning och vapenexport är Svenska Freds ofta en av mycket få, ibland den enda, kritiskt granskande rösten i den säkerhetspolitiska debatten. Den korta debatt som föregick Sveriges Natoansökan och den debatt som nu förs kring om statliga pensionsfonder ska tillåtas investera i en vapenindustri som bland annat exporterar till diktaturer är två exempel.

Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå i intervju med Sveriges Television om Sveriges Natoansökan. Foto: Svenska Freds

Linda Åkerström, policychef på Svenska Freds i en intervju på TV4. Foto: Svenska Freds

EN PLATTFORM FÖR UNGAS RÖSTER OCH ENGAGEMANG FÖR FRED

Sedan starten har Svenska Freds värnat rätten att vägra bära vapen och varit kritisk till tvingande militär grundutbildning. Redan i slutet av 1800-talet drevs frågan om rätten att vara vapenfri och tack vare Svenska Freds togs värnpliktsfrågan för första gången upp i Sveriges riksdag. På 1920-talet fick Svenska Freds igenom rätten till vapenfri tjänst som ett alternativ till militärtjänst. Föreningen har i över hundra år stått upp för allas rätt att slippa delta i krigsförberedelser mot sin vilja och bland annat har vapen- och totalvägrare stöttats såväl juridiskt som ekonomiskt. På 1970- och 80-talet fanns först Vapenfriföreningen och senare Vapenvägrarförbundet inom Svenska Freds som gav ut en tidning och hade en telefonjour för rådgivning och stöd till vapenvägrare. Vapenvägrarjouren var en verksamhet för att hjälpa och stötta enskilda individer genom att personer som själva hade erfarenhet av att vapenvägra eller totalvägra kunde vara ett samtalsstöd. Det innebar också en praktisk rådgivning om hur det fungerade att söka vapenfri tjänst, vad det kan innebära att totalvägra, vilka skäl som godtogs för att få göra

vapenfri tjänst osv. Behovet av jouren försvann när värnplikten i större utsträckning kom att baseras på frivillighet för att slutligen läggas vilande.

Sedan 2017 är värnplikten återaktiverad och därmed har behovet av att få stöd ökat igen. Mot bakgrund av detta har Svenska Freds utvecklat Fredsakademin som en arena där unga får utrymme att reflektera över frågor om fred och säkerhet och vilka alternativ som finns för dem att vara del i arbetet för hållbar fred.

Sedan Svenska Freds startade arbetet med Fredsakademin 2020 har vi utvecklat workshopverksamhet, plattformen fredsakademin.se, en freds- och ledarskapsutbildning och ordnat aktiviteter runt om i landet; från Storuman till Gotland och Kristianstad. Över 6000 unga har engagerats i samtal om hållbar fred och säkerhet. En stor del av dessa har Fredsakademin träffat genom besök på gymnasieskolor. Det har blivit tydligt att krig, fred, Nato och värnplikt blivit mer aktuella frågor för barn och unga och att många, allt längre ner i

Foto: Pernilla Sjöholm

åldrarna, har frågor och känner oro. Under 2023 uppnådde Fredsakademin många viktiga resultat i arbetet för att stärka ungas röster och handlingsutrymme.

Fredsakademin höll en fjärde omgång av sin freds- och ledarskapsutbildning, och samlade under hösten för första gången fredscoacher som gått utbildningen de senaste åren för en vidareutbildningshelg i Stockholm. Rekordmånga workshops hölls i skolor och andra forum under året. Totalt hela 76 workshops med 1871 unga i åldrarna 10-18 år jämfört med 36 workshops för 833 gymnasieelever 2022. Förutom gymnasieskolor bjöd flera högstadieskolor, folkhögskolor samt en mellanstadieskola in Fredsakademin att hålla workshops.

Fredsakademins workshops var uppskattade av både lärare och elever som fått en bredare syn på fred och säkerhet. ”Jag tar med mig att hållbar fred är mer än när det inte är krig och att det går att bidra till fred på många olika sätt, även sånt vi kan göra i vår vardag, det spelar roll liksom”. (citat från en elev i avslutningsrunda i en workshop)

Lärare har särskilt värdesatt det utrymme Fredsakademins workshops skapar för fler perspektiv och ungas egna röster att ta plats. ”Ni skapade ett rum där deltagarna vågade prata och uttrycka olika åsikter, det var verkligen bra och så viktigt att sådana utrymmen finns”.

Fredsakademin har blivit en etablerad aktör och utvecklat flera viktiga samarbeten 2023, bland annat med Röda korsets ungdomsförbund samt inom det nätverk för resolutionen 2250 där Svenska Freds Fredsakademi tagit en mer drivande och initierande roll. Under året har också andra aktörer visat intresse för verksamheten. Fredsakademin bjöds in för att hålla seminarium under en konferens för KEKS, nätverket för organisationer som arbetar med öppen ungdomsverksamhet, och för att hålla workshop i hållbar fred och säkerhet med deltagarna på Globsol i Helsingfors, ett nätverksforum för gymnasieelever i Sverige och Finland.

Engagemanget i Fredsakademin har varit rekordhögt, med över 100 unga engagerade 2023. Över 50 unga har bidragit till fredstidningen PAX och hållit workshops. Under året samlade Fredsakademin vid två tillfällen fredscoacher från olika delar av landet i Stockholm. Våren 2023 deltog 36 unga under en inspirationshelg, i samband med Svenska Freds kongress, som också inkluderade studiebesök på myndigheten Folke Bernadotteakademin och Utrikesdepartementets avdelning för nedrustning och icke-spridning. Under hösten deltog 25 unga på en vidareutbildningshelg som

också inkluderade studiebesök på Riksdagen. De fysiska träffarna har varit viktiga för engagemanget och märkts genom en stärkt ungdomsbas och fler unga engagerade i Svenska Freds.

Svenska Freds arbetar med ungas meningsfulla deltagande och för att stärka ungas röster för fred och säkerhet i enlighet med FN:s resolution 2250 om Unga, fred och säkerhet. En resolution som handlar om att öka ungas inflytande i arbetet för fred och säkerhet.

När regeringen beslutade att dra in finansieringen för svenska ungdomsdelegater och Sverige blev ett av få EUländer som inte prioriterade att ge ungdomar erfarenheter av, insyn i och en plattform för att påverka FN:s arbete, skickade Svenska Freds en egen ungdomsdelegat till det andra statspartsmötet för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

Genom arbetet med Fredsakademin bidrar Svenska Freds till att fler unga engagerar sig i hållbar fred och säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Genom fördjupad kunskap och konkreta verktyg för engagemang stärker vi ungas röster och handlingsutrymme!

2023 har 2 000 unga, framförallt gymnasieelever, deltagit i samtal om fred och säkerhet genom workshops, föreläsningar och andra aktiviteter.

“Trots att hälften av världens befolkning är under 30 år är vi ofta exkluderade i politiskt beslutsfattande. Jag ser fram emot att få följa med Svenska Freds till statspartsmötet, möta det internationella civilsamhället och vara del av det arbete som görs för att påverka i arbetet för kärnvapennedrustning.” Kandra Wahlgren Earles, utbildad fredscoach och Svenska Freds ungdomsdelegat till FN:s kärnvapenkonventions andra statspartsmöte. Här längst till vänster i bild. för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

Foto: ICAN, Darren Ornitz

EN VÄXANDE RÖRELSE FÖR FRED

2023 växte Svenska Freds till att bli närmare 13 000 medlemmar. Vi mobiliserade också tusentals människor i manifestationer och kampanjer. Nya fredsgrupper startades upp av ideellt aktiva medlemmar och lokalföreningar och grupper har under året deltagit på mässor, anordnat studiecirklar, fackeltåg, seminarier, konst- och fotoutställningar.

Rekordmånga aktiviteter genomfördes med stöd från Svenska Freds Kampfond. En av dessa aktiviteter var det första numret av satirtidningen LARM som producerades och gavs ut av Tecknaruppropet Moment 2022, en av de fredsgrupper som startades under året. Tecknaruppropet bildades som en protest mot kärnvapen, militär upprustning och ett svenskt Natomedlemskap. En första liten grupp engagerade växte snabbt till ett upprop med över 180 av Sveriges främsta tecknare. Första numret av LARM utkom i juli, samband med nyheten att Turkiets president Erdoğan var redo att släppa in Sverige i Nato. LARM skickades tillsammans med PAX till alla Svenska Freds medlemmar och delades ut på flera platser i Sverige, bland annat vid Slussen i Stockholm och av lokalföreningen i Nässjö. LARM uppmärksammades i nyhetsinslag i TV4, SVT och Sveriges Radio, med intervjuer med både Svenska Freds ordförande och tecknarna i uppropet.

Demonstrationer och manifestationer har under året hållits runt om i Sverige. I februari arrangerade Svenska Freds en demonstration på Odenplan i Stockholm mot Rysslands krig i Ukraina tillsammans med bland andra Kvinna till Kvinna, Reportrar utan gränser och Amnesty. Slutet av året präglades av kriget i Gaza och många vände sig till Svenska Freds med en vilja att engagera sig. Fackeltåg för ett eldupphör i Gaza arrangerades av fredsgruppen i Sundsvall och av riksföreningen i Stockholm. Ljusmanifestationen och fackeltåget i Stockholm den 13 december samlade nio medarrangörer, däribland Amnesty, Fatta! och Kvinna till Kvinna. Fler än 2000 personer deltog varav flera inflytelserika makthavare, som partiledare, språkrör och utrikespolitiska talespersoner från olika riksdagspartier. Manifestationen fick stor spridning i social media genom att många opinionsbildare, influerare, skådespelare och konstnärer deltog, gjorde egna inlägg och spred vår kommunikation.

Även det digitala ideella engagemanget för fred växte 2023. Genom vykortsaktioner med uppmaning att stoppa krigen i Ukraina och Gaza hade vi vid årsskiftet engagerat över 6 200 människor att digitalt skriva under på budskapet ”Stop the War”. Påverkanskorten riktade till Rysslands ambassad för kriget i Ukraina överlämnades i samband

Fackeltåg för Gaza i Stockholm.

Foto: Linnéa Tammerås

med årsdagen för Rysslands folkrättsvidriga och fullskaliga invasion. Korten till regeringen om att göra mer för att stoppa kriget i Gaza lämnades över i två omgångar 2023, först till Utrikesdepartementet och sedan till Moderaterna.

Den andra april firade Svenska freds 140 år genom en fullspäckad och inspirerande jubileumshelg. Under helgen hölls extrakongress och firande med workshops, panelsamtal, utställningar och kreativa verkstäder. Jubileet genererade ett brett engagemang från unga studenter, erfarna medlemmar, samarbetsorganisationer, fredsforskare och tidigare diplomater. Över 200 personer deltog.

Höger: Aktiviteter under Svenska Freds 140-årsjubileum. Foto: Pernilla Sjöholm

Nedan: Votering under Svenska Freds extrakongress.Foto: Svenska Freds

SVENSKA FREDS I SIFFROR

Svenska Freds har under 2023 fortsatt att växa på flera sätt och med det växer vår möjlighet att påverka och förändra.

Svenska Freds har vuxit som medlemsrörelse och plattform för människors engagemang. Vid slutet på året var vi 12 862 medlemmar, en tillväxt på 38 procent på ett år. Fler fredsgrupper startades upp och vid årsskiftet hade Svenska Freds 17 aktiva lokalföreningar och grupper. Därtill har drygt 6 200 personer aktivt deltagit i våra digitala aktioner framför allt Stop the War! - Påtryckarvykort som skickades till Rysslands ambassad för att stoppa kriget i Ukraina och till den svenska regeringen för att agera för att stoppa kriget i Gaza.

Mot målet om en stark och hållbar ekonomi för ett verkningsfullt fredsarbete nu och i framtiden fortsätter Svenska Freds privatinsamling att växa. 2023 ökade vi våra totala intäkter från privatinsamling med omkring 29 procent jämfört med 2022, till närmare 8, 3 M SEK. Det innebär en ökning med drygt 4 miljoner jämfört med 2020

Vår privatinsamling, framför allt att majoriteten av alla medlemmar väljer att ge en gåva tillsammans med sin medlemsavgift varje månad, gör det möjligt för oss att fritt driva Svenska Freds frågor, granska och påverka makthavare, opinionsbilda, och sprida våra budskap. Det gör också att Svenska Freds ideellt aktiva medlemmar, lokalföreningar och fredsgrupper kan arrangera aktiviteter och engagera fler.

Svenska Freds har haft en fortsatt stor synlighet i nyhetsmedia och överträffat fler av våra målsättningar för 2023. Rysslands krig i Ukraina, den utdragna processen med Sveriges Natoansökan och kriget i Gaza är omvärldshändelser som gjort att efterfrågan på Svenska Freds röst varit hög. Vi hade totalt över 200 medieträffar under 2023 varav 12 stycken var TT/Omni-publiceringar med stor spridning.

Under december månad presenterar Svenska Freds en julkampanj med avstamp i sången “I natt jag drömde”. Sången är från början en amerikansk fredssång skriven av Ed McCurdy och som fick sin svenska text av Cornelis Vreeswijk 1964. I en film förvandlas denna välkända text och melodi, tillsammans med ett barns lek, och går från hopp om fred till krig och förödelse. Filmens budskap är att arbete för fred är allt annat än ett barns naiva dröm och att röster för fred och nedrustning inte får tystna. Filmen producerades pro bono av UNCUT Film, med Simon Hernadi som producent och Karim Fakih som regissör.

Även i social media når Svenska Freds ut till allt fler. Under 2023 nådde vi 457 000 konton via Facebook och 358 800 konton via Instagram. 123 000 personer besökte vår hemsida. Vi hade vid årsskiftet 10 800 följare via Instagram och över 17 700 personer på Facebook.

Vår podcast Fredspodden hade 5327 lyssningar under 2023 och vårt nyhetsbrev når närmare 20 000 personer.

En stor del av Svenska Freds arbete innebär att sprida kunskap och bidra till debatt och dialog, exempelvis genom föreläsningar, seminarier och samtal om fred, säkerhet och nedrustning.

Under 2023 genomförde vi ett 60-tal föreläsningar och nådde över 2600 personer.

Foto: Christine Leuhusen

Kerstin Bergeå och Rebecka Lindholm Schulz från

Svenska Freds intervjuar Sofia Bjersér, fredscoach och

Mattias Irving, aktiv i Svenska Freds lokalförening i Stockholm i Fredspodden. Foto: Svenska Freds

MEDLEMMAR I SLUTET AV 2023

PRIVATINSAMLING

MEDIEGENOMSLAG

ÅRSREDOVISNING FÖR SVENSKA

FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

802001-0602 RÄKENSKAPSÅRET 2023-01-01 – 2023-12-31

Styrelsen och generalsekreteraren för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, 802001-0602 upprättar härmed årsredovisning för 2023.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN

Vision och uppdrag

Svenska Freds är en partipolitiskt och religiöst oberoende ideell förening som verkar för mänsklig säkerhet och global nedrustning. Vår vision är hållbar fred i världen. Svenska Freds är Sveriges största och världens äldsta ännu aktiva fredsförening. Vi är övertygade om att hållbar fred bäst kan åstadkommas utan användning av väpnat våld och vi utgår ifrån att människor kan och vill leva i fred. Med stöd av våra analyser och argument verkar vi för att förändra normer, attityder och politik. Vi använder opinionsbildning och påverkansarbete som verktyg gentemot beslutsfattare och makthavare för att bekämpa grundorsaker till väpnade konflikter och för att åstadkomma strukturell förändring.

Svenska Freds arbetar genom riksorganisation, lokalföreningar, fredsgrupper, nätverk samt enskilda medlemmar i samverkan. Genom att ge människor en plattform för att organisera och engagera sig för samhällsförändring bidrar Svenska Freds till ett levande civilsamhälle som stärker demokratin. Vi ökar möjligheterna att få

genomslag för de förslag vi driver genom att verka såväl lokalt som globalt. Globalt är Svenska Freds del av nätverk för fred och nedrustning och deltar aktivt i internationella kampanjer och koalitioner av organisationer, aktivister, forskare och andra som delar vår övertygelse.

Verksamhetsområden

Svenska Freds arbetar inom tre övergripande verksamhetsområden: nedrustning, hållbar fred och säkerhet samt engagemang för fred. Vi verkar för svensk och global nedrustning, framför allt genom arbete mot den svenska vapenexporten och för en aktiv svensk nedrustningspolitik i frågor som kärnvapen och mördarrobotar. Vi verkar för hållbar fred och säkerhet genom att driva på för en säkerhetspolitik som utgår från mänsklig säkerhet, där ickevåldsliga och förebyggande metoder prioriteras för en hållbar fred. Svenska Freds verkar för att väcka och förvalta människors engagemang för fred, genom att vara en stark, inkluderande rörelse med stor kapacitet och resurser som skapar förändring.

Betydande samarbeten i Sverige och internationellt Samhällsförändring och politiskt påverkansarbete är komplext, tar ofta lång tid och involverar många olika aktörer. En del av Svenska Freds arbete handlar därför om att ingå i eller skapa koalitioner i Sverige och internationellt för att nå gemensamma mål. Svenska Freds verkar i huvudsak i den svenska debatten och samarbetar med

organisationer i andra länder för påverkan inom EU och i FN. De flesta organisationer har oftast störst möjlighet att påverka i sin egen kontext, men genom att dela kunskap, utbyta information och samordna arbetet stärker vi varandras strategier, metoder och förutsättningar för att skapa förändring.

Svenska Freds är medlem av flera internationella och globala nätverk och freds- och nedrustningskampanjer. Svenska Freds är exempelvis del av International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN) som drivit igenom ett internationellt förbud mot kärnvapen. Vi är aktiva i kärnvapenfrågan, sprider kampanjens budskap och samverkar med de andra svenska medlemsorganisationerna.

Bland de organisationer vi samverkar med i nedrustningsfrågor finns Human Rights Watch, Oxfam, Amnesty International, Pax, Safer World, Campaign Against Arms Trade (CAAT), Interpeace och Crisis Action. I frågan om vapenhandel ingår Svenska Freds i den globala kampanjen Control Arms som fokuserar sitt arbete kring vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT). På europeisk nivå samverkar vi i nätverket European Network Against Arms Trade (ENAAT). I Sverige har Svenska Freds under många år varit ett kunskapsmässigt stöd för andra och samordnat ett nätverk av svenska civilsamhällesorganisationer i frågor om vapenhandel. I nätverket har Amnesty, Rädda Barnen, Röda Korset, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), Diakonia, Svenska kyrkan med flera ingått genom åren. Svenska Freds samarbetar därutöver återkommande med Kristna Fredsrörelsen, Kvinna till Kvinna och Svenska Läkare mot Kärnvapen (SLMK).

Svenska Freds är medlem i War Resisters International, International Network Against Explosive Weapons, International Campaign to Ban Landmines (ICBL), International Peace Bureau (IPB), Cluster Munition Coalition (CMC) och Campaign to Stop Killer Robots. Under åren 2021-2023 har Svenska Freds utökat arbetet i Campaign to Stop Killer Robots för att driva på den svenska regeringen att verka för ett förbud mot mördarrobotar. Sedan 2021 driver Svenska Freds ett nätverk för organisationer i Sverige som arbetar för ett förbud mot mördarrobotar, där bland andra Human Rights Watch i Sverige, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) och Amnesty deltar.

På nationell nivå är Svenska Freds medlem av ForumCiv och CONCORD Sverige som samlar organisationer i Sverige som arbetar med internationella frågor. Svenska Freds deltar aktivt i flera av CONCORDs arbetsgrupper, medverkar i möten med beslutsfattare och till arbetet med att skriva gemensamma rapporter, debattartiklar etc.

Planering, uppföljning och utvärdering

Samhällsförändring kräver tid, resurser, expertis och målmedvetet, kreativt politiskt påverkansarbete med opinionsbildning som en central komponent. Länken mellan påverkan och resultat är ofta komplex och ibland är arbetet mest effektivt när det inte syns utåt, vilket kan försvåra möjligheten att visa på verksamhetens effekt.

Under många decennier har Svenska Freds varit en av få röster som enträget opinionsbildat, spridit kunskap och påverkat samhällsdebatten och makthavare i frågor om fred och nedrustning. De verkliga resultaten av Svenska Freds arbete ses bäst i ett längre tidsperspektiv än ett år och flera av de mest betydelsefulla framgångarna i vår historia är resultatet av decenniers envist kampanjande. Ett exempel är demokratikriteriet i regelverket för den svenska vapenexporten, som Svenska Freds arbetat med sedan 1990-talet. Ett annat exempel är ”hållbar fred” som länge funnits med i Svenska Freds idéprogram som ett begrepp som bör introduceras i diskursen om fred och säkerhet. Numera används det i många politiska sammanhang.

Svenska Freds har tre övergripande styrdokument med målsättningar och prioriteringar på olika nivåer och med olika tidsperspektiv. Det handlar om föreningens idéprogram, handlingsprogram och verksamhetsplan. I idéprogrammet finns föreningens ideologiska grund och långsiktiga visionära idéer formulerade. Idéprogrammet antas av medlemmarna genom beslut på två efter varandra följande kongresser varav en ordinarie kongress. Kongressen beslutar också om Svenska Freds handlingsprogram som tolkar idéprogrammets långsiktiga mål och formulerar prioriteringar för de kommande fyra åren. Verksamhetsplanen definierar sedan övergripande aktiviteter, förväntade resultat och indikatorer för konkret uppföljning och utvärdering av riksföreningens verksamhet. Verksamhetsplanen antas av styrelsen, genomförs av kansliet och följs upp genom tertialrapporter. Det ekonomiska resultatet följs upp med fokus på avvikelserapportering i förhållande till beslutad budget. Genom vår årsredovisning följs verksamheten som helhet upp, utvärderas, analyseras, granskas och presenteras för kongressen. Styrelsen utvärderar också årligen sitt arbete.

Nyckeltal och indikatorer för resultat av vårt arbete med opinionsbildning och politisk påverkan inkluderar bland annat pressklipp, mediegenomslag, omfattningen av engagemang hos allmänheten och andra organisationer i våra kampanjaktiviteter samt vilket politiskt gehör vi får för de förslag vi driver. För arbetet med att engagera fler är antalet medlemmar, givare och följare i digitala kanaler en viktig indikator för hur väl vi lyckas.

Insamlingsvägar och finansieringskällor

Svenska Freds finansieras av medlemsavgifter, gåvor från privatpersoner och genom institutionella medel. Medlemsavgifter stod för drygt 18 procent av verksamhetsintäkterna 2023, gåvor från allmänheten för 41 procent och projektmedel från institutionella givare för 40 procent. Svenska Freds har under många år mottagit årligt verksamhetsstöd från Folke Bernadotteakademin (FBA) Sveriges myndighet för fred, säkerhet och utveckling. Tre års verksamhetsstöd var beviljat för åren 20212023. Svenska Freds har även projektmedel från Allmänna Arvsfonden för Fredsakademin, ett treårigt projekt som startades i juni 2020 och som beviljades ett tilläggsår under 2023. Svenska Freds beviljades också projektmedel från ForumCiv för ett projekt om hållbar fred och utveckling för åren 2021-2023, men som fick avslutas i början av 2023 med anledning av regeringsbeslutet att avskaffade det så kallade infokom-anslaget.

Ändamålsbestämda medel

Svenska Freds har ändamålsbestämda medel i form av fonder och fritt eget kapital.

Kampfondens medel är ändamålsbestämda till personer som straffats för vapenvägran eller annan vägran att – direkt eller indirekt – delta i det militära systemet, personer som på grund av sin vägran att arbeta inom krigsindustrin drabbats ekonomiskt, eller för engagemangsorienterad verksamhet inom Svenska Freds fredsgrupper, lokalföreningar, enskilda medlemmar och kansli.

Carl Lindhagens Jubileumsfond är ändamålsbestämda medel för unga personers deltagande i internationella kurser, konferenser, läger och studieresor.

Ändamålsbestämda medel till minne av Holger Eriksson och Fredsmonumentet är till restaurering av monumentet eller till annan verksamhet som har koppling till Fredsmonumentet.

Svenska Freds fria egna kapital ska användas i föreningens verksamhet.

VERKSAMHET OCH MÅLUPPFYLLELSE 2023

Svenska Freds verksamhet under 2023 har bedrivits i enlighet med föreningens stadgar, idé- och handlingsprogram och måluppfyllelsen i förhållande till verksamhetsplanen har varit mycket god för samtliga verksamhetsområden. Vår övergripande resultatredovisning fokuserar här på Svenska Freds prestationer och

effekter, utifrån mål inom varje verksamhetsområde. Vi ger exempel på genomförd verksamhet med fokus på uppnådda resultat, utvalda nyckeltal och indikatorer på måluppfyllelse.

NEDRUSTNING

Vapenexport

Svenska Freds långsiktiga mål är global nedrustning och att avveckla den svenska och internationella vapenhandeln. I första hand verkar vi för ett stopp av svensk vapenexport till ickedemokratier, länder i väpnad konflikt, länder med omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och till utvecklingsländer.

För att uppnå detta krävs att vi uppnår delmål som en kritisk opinion mot svensk vapenexport, en levande kritisk och saklig mediabevakning och debatt, ett starkt nätverk av svenska och europeiska CSO:er med kunskap och möjligheter att driva kritiska perspektiv på vapenexport samt att kritiska perspektiv på vapenexporten får genomslag i politiken. Sedan Rysslands fullskaliga folkrättsvidriga invasion av Ukraina 2022 har vapenexporten inte längre varit den av Svenska Freds sakfrågor med störst uppmärksamhet. Det innebär inte att vi gör mindre arbete i frågan utan snarare att andra frågor som Nato dominerat debatten och politiken.

Mot målet om en kritisk opinion mot svensk vapenexport har vi 2023 besvarat frågor, föreläst och arbetat vidare med vår bok om den svenska vapenexporten. 2023 inkom och besvarades flest antal frågor om vapenexport sedan 2019 när vi började föra denna statistik. Vi har bland annat besvarat ett stort antal frågor om den svenska vapenimporten och -exporten till Israel och Palestina, hjälpt till med uppsatser och besvarat vår första fråga från en lågstadieelev. Vi har intervjuats av en grupp israeliska universitetsstudenter som gjorde en fallstudie av den svenska exportkontrollen, gett input till en kommande bok om säkerhetspolitik och en ansökan om doktorandtjänst. Vi har hjälpt författare, filmare, manusförfattare och fotografer med sina projekt. Under året har 10 särskilda nyhetsbrev om vapenexport skickats med en öppningsfrekvens på 48 procent (I genomsnitt är en bra öppningsfrekvens på nyhetsbrev räknat på alla branscher mellan 20 och 25 procent och runt 40 procent för civilsamhällesorganisationer). 526 personer har nåtts direkt genom de 12 föreläsningar som hållits, samt ett stort antal ytterligare genom deltagande i en rad podcasts.

I slutet av oktober 2023, samtidigt som kriget i Gaza pågick, tecknade svenska Försvarsmakten ett miljardavtal med det israeliska vapenföretaget Elbit Systems Sweden AB om import av krigsmateriel från Israel till Sverige. Det nya avtalet om vapenimport från Elbit är

betydligt större än tidigare avtal och innebär ett fördjupat militärt samarbete. Vi lyfte frågan i våra egna kanaler och argumenterade bland annat för att Sveriges regering måste ta ställning mot Israels krigsbrott och våld mot civila. Vi stöttade och samarbetade även med studenter på Chalmers tekniska högskola i Göteborg i en protest mot att mässan DatE-IT på Chalmers bjudit in vapenföretag som Elbit Systems och Saab för att träffa studenter inom data-, elektro- och informationsteknik. I en blixtaktion krävde vi att Chalmers och DatE-IT avslutade sitt samarbete med vapenföretag vilket resulterade i att Elbit inte deltog på mässan.

Boken Den svenska vapenexporten kom ut i en tredje reviderad utgåva i april 2023, med ett nytt förord, och lanserades med ett samtal där journalisterna Eric Rosén och Olof Lundh deltog. Boken omnämndes av Olof Lundh i Morgonpasset och i en krönika på Fotbollskanalen vilket ökade spridningseffekten. 2023 såldes boken i närmare 600 exemplar och den nya utgåvan har köpts in av 38 bibliotek, vilket är nästan lika många som när den först kom ut 2016. Enligt statistik från biblioteken lånades den ut 146 gånger under 2022 (statistik för 2023 kommer hösten 2024). Boken har under året använts av studenter på universitets-, gymnasie- och högstadienivå, rekommenderats av och flera gånger citerats av forskare samt lästs och använts av journalister som skrivit om frågan. Det är indikatorer på en fortsatt hög relevans och att frågan om den svenska vapenexporten fortsätter att vara aktuell och engagera många.

Vi arbetar också mot målet om en levande kritisk och saklig mediabevakning och -debatt om svensk vapenexport. På grund av andra prioriteringar 2023 har antalet gånger vi kontaktat media i vapenexportfrågor minskat och var 2023 ungefär hälften så många (11) som tidigare år. Vi kontaktades dock 37 gånger vilket i jämförelse är mycket högt. Genomslaget i media blev därmed fortsatt stort (26 mediaträffar). Kvalitativt har de genomslag vi haft varit i medier med stor spridning och i de aspekter av vapenexporten som varit prioritet för oss. Vi har exempelvis fått medialt genomslag i fråga om investeringar i vapenindustrin, samt för vår egen utmärkelse av årets vapenvärvning som synliggör de täta och problematiska banden mellan vapenindustrin och politiken.

Från att vapenexporten under 2022 nästan enbart diskuterades i förhållande till stödet till Ukraina har frågorna och perspektiven breddats under 2023. Vi har väckt frågan Saabs användning av hbtqi-personer i positiv bemärkelse i sin marknadsföring samtidigt som Saab exporterar vapen till länder där samkönade relationer är olagliga och straffskalan för homosexualitet innehåller dödsstraff, fängelse, spöstraff och deportering. Vi har också drivit frågan om att investeringar i vapenindustrin inte ska kunna klassificeras som etiskt hållbara. Bland annat

replikerade vi på en debattartikel av Liberalerna i Svenska Dagbladet samt på en debattartikel av en rad entreprenörer och investerare i Dagens Industri. Vi har även bistått en annan organisation med underlag till debatt. Därtill har vi lyft och kritiserat vapenexporten till och importen från Israel, vapenspridning till Myanmar och vapenexporten till Turkiet.

Mot målet om att k ritiska perspektiv på vapenexport får genomslag i politiken har våra kontakter med beslutsfattare och makthavare fokuserat på Inspektionen för strategiska produkter (ISP), den svenska myndighet som ansvarar för kontroll och beslut om krigsmaterielexport. Vi har haft dialog med ISP om vapendelar som säljs från Indien till Myanmar och om sakfel i myndighetens statistik och på deras hemsida. Vi har även givit input till och haft dialog med riksdagsledamöter, och med tidigare statsminister Stefan Löfvén angående hans uppdrag hos en PR-firma med vapenföretag som kund. Vår statistik har lyfts av två partier i riksdagsdebatten om vapenexport samt i intervjuer och artiklar.

Arbetet för ett starkt nätverk av svenska och europeiska CSO:er har haft lägre prioritet under 2023. Kontakter med organisationer är något lägre än tidigare år (15 st) och arbetet med den svenska arbetsgruppen om vapenexport som Svenska Freds lett under många år har varit mindre aktivt, då vapenexporten inte varit den fråga som varit mest aktuell att samverka kring detta år vare sig för oss eller övriga organisationer. Dock samordnade Svenska Freds precis som tidigare år möte med ISP, inklusive ett förmöte för övriga organisationer i nätverket. Vi deltog också i det europeiska civilsamhällesnätverket ENAAT:s möte i Bern och modererade ett samtal om EU:s militarisering. Under året har vi bistått andra organisationer med fakta och strategi kring vapenexportfrågor samt i deras kontakter med ISP. Det har resulterat i mediamedverkan och artikel med en annan organisation som avsändare, att andra organisationer fått rätt information och fakta i sin kommunikation kring vapenexport samt att undersökningar om vapenspridning inletts hos ISP och Saab.

Kärnvapen

Det långsiktiga målet att Sverige ansluter sig till FN:s förbud mot kärnvapen uppnåddes som väntat inte under 2023 utan blev mer avlägset i och med den svenska Natoansökan som redan påverkat svensk nedrustningspolitik. För att skapa förutsättningar för att uppnå det långsiktiga målet sprider vi kunskap och stöttar ideellt aktiva, vi arbetar för att behovet av ett förbud samt kritiska perspektiv på kärnvapen lyfts i mediedebatten, vi för fram kritiska perspektiv till de politiker som har möjlighet att förändra och vi bidrar till ett starkt och effektivt nätverk av svenska CSO:er med kunskap och möjligheter att driva på för ett förbud mot kärnvapen.

Även om vi under 2023 lagt något mindre resurser på vårt arbete mot kärnvapen specifikt, har kärnvapen varit en aspekt av det svenska Natomedlemskapet och något som vi kontinuerligt lyft i våra analyser, möten och kommunikation under året. Flera av de resultat som redovisas under verksamhetsområdet hållbar fred och säkerhet är därmed kopplade till kärnvapenfrågan.

Mot målet om att sprida kunskap och stötta ideellt aktiva medlemmar att föra en kritisk och saklig debatt har vi hållit sju föreläsningar och nått närmare 300 personer direkt i frågan, ett antal som är något högre än 2022. Ideellt aktiva arrangerade 14 evenemang under året, sju av dessa var i samband med Hiroshimadagen. Dessutom arrangerades 12 event om Nato där kärnvapen och kärnvapennedrustning togs upp. Svenska Freds möjliggjorde för en ung fredscoach att delta som ungdomsrepresentant tillsammans med oss på det andra statspartsmötet för FN:s kärnvapenförbud i New York i december. Det resulterade i nya perspektiv, representation och mycket kommunikationsinnehåll som spreds direkt och som kommer kunna användas under lång tid framöver. Kärnvapenfrågor har löpande tagit plats i så väl PAX som podd och fortsätter engagera i samtliga kanaler.

Mot målet om att behovet av ett förbud samt kritiska perspektiv på kärnvapen lyfts i den svenska mediadebatten har vi fått tre debattartiklar om kärnvapen publicerade och producerat en delrapport och ett kapitel på temat till rapporten Sverige i Nato. Vi har fortsatt att översätta och sprida inlägg och innehåll från den globala kampanjen, ICAN. Svenska Freds deltog i december 2023 på det andra statspartsmötet för kärnvapenförbudet (TPNW) i New York. Mötet samlar alla stater som har ratificerat kärnvapenförbudet och de som deltar som observatörer. Tillsammans med de andra organisationerna i ICAN Sverige uppmanade vi den svenska regeringen att delta på mötet som observatör eftersom Sverige gjorde det vid det första statspartsmötet i juni 2022 men sedan valde att inte delta 2023.

Frågan om Sveriges ansökan om Natomedlemskap har varit en av Svenska Freds huvudprioriteringar 2023 och i arbetet med en rapport, Sverige i Nato, togs en delrapport fram med fokus på kärnvapen. Därför har vi haft en markant ökning i hur många beslutsfattare och makthavare vi träffat det här året jämfört med året innan. Vi har deltagit på 19 möten med 33 tjänstepersoner, riksdagsledamöter och utrikesministern samt den permanenta svenska representationen i New York som ett sätt att arbeta mot målet att föra fram kritiska perspektiv på kärnvapen till de politiker som har möjlighet att förändra.

Vi har fortsatt vara engagerade i nätverket av svenska

CSO:er samt deltagit aktivt på möten med europeiska och globala ICAN-nätverket. På så sätt har vi arbetat för att uppnå målet om ett starkt och effektivt nätverk av svenska CSO:er med kunskap och möjligheter att driva på för ett förbud mot kärnvapen. Svenska Freds deltog under året på en konferens med nationella och internationella aktörer på Alva Myrdals Centrum för kärnvapennedrustning (AMC) på Uppsala universitet. AMC är ett forskningscenter och arrangerar en årlig konferens där internationella experter i bland annat kärnfysik, internationell rätt och kärnvapennedrustning samlas för att diskutera världsläget och olika lösningar. I samband med och under konferensen arrangerade Svenska Freds tillsammans med andra organisationer inom ICAN Sverige tre panelsamtal med experter på kärnvapennedrustning. De handlade om Sveriges roll i kärnvapennedrustningsagendan och hur Sveriges nedrustningspolitik kommer att påverkas av Nato.

ICAN:s norska medlemsorganisationer arrangerade 2023 en konferens i Oslo för att diskutera hur kampanjen kan arbeta för att få de icke-kärnvapenstater som ännu inte skrivit på kärnvapenförbudet att göra det. Svenska Freds medverkade i ett panelsamtal på konferensen om civilsamhället och forskningsvärldens roll i kärnvapennedrustning.

Mördarrobotar

Svenska Freds arbetar mot det långsiktiga målet att Sverige verkar för ett förbud mot mördarrobotar. Detta gör vi genom att öka allmänhetens kännedomen och kunskap om mördarrobotar och dess konsekvenser. Vi verkar också för att öka synligheten för frågan i nyhetsmedia och sociala medier samt för att det ska finnas ett starkt stöd för ett förbud bland de makthavare som har möjlighet att påverka Sveriges hållning i frågan. Svenska Freds bidrar också till en fördjupad kunskap och möjlighet till samverkan för svenska CSO:er. Svenska Freds är sedan den startades med i den globala kampanjen Campaign to Stop Killer Robots som samlar över 180 organisationer i 67 länder, i kampen för att mördarrobotar ska förbjudas.

Under 2023 har ledarsidor och social media översvämmats av diskussioner om AI, från de som förundras över möjligheterna till de som förskräcks över riskerna. Främst har debatten handlat om chattbotar, elever som använder AI för att skriva uppsatser, manipulationer av ljud och bild, om jobb som ska ersättas och om vad som är människans bidrag i en värld där datorer kan bli sångare, konstnärer och skribenter. Men fortfarande har allt för lite fokus riktats mot AI för militära syften, en av de farligaste användningarna av denna teknik. Därför har Svenska Freds haft en fortsatt viktig uppgift att belysa denna aspekt och behovet av ett förbud mot

mördarrobotar för att öka kännedomen och kunskapen om problemet och dess lösning.

Mot målet om ökad kännedom och kunskap hos allmänheten, med fokus på unga eller universitetsstuderande samt redan engagerade i fredsrörelsen, har vi under året föreläst på flera universitet, bland andra Uppsala universitet och Linnéuniversitetet i Växjö. Föreläsningarna har främst arrangerats i samarbete med universitetens utrikespolitiska föreningar som riktar sig till studenter i statsvetenskap. Vi har också föreläst för gymnasieelever, parlamentariker, AI-forskare och medlemmar i Svenska Freds lokalföreningar. Under 2023 samarbetade vi med Tekniska museet genom medverkan i deras arrangemang Talbar som är en serie panelsamtal för samhällsaktuella frågor inom teknik, innovation och forskning. Vi har också påbörjat satsningen Peace Lab där vi marknadsför föreläsningarna för techföretag. Genom 14 föreläsningar och panelsamtal har vi nått över 700 personer direkt i frågan om mördarrobotar och överträffade därmed vårt förväntade resultat om 300 personer.

Frågan har fått större synlighet i nyhetsmedia under året och vi har arbetat för att profilera och positionera Svenska Freds tydligare i frågan. Mot målet om ökad tillgänglighet och synlighet för frågan i nyhetsmedia och social media, fick vi bland annat en debattartikel om mördarrobotar publicerad i Expressen som även plockades upp av Omni med god spridning till branschtidningar. Vi har bearbetat och bistått journalister med information, fakta och Svenska Freds ståndpunkter och argument i frågan. Under 2023 hade vi 18 journalistkontakter, tre gånger så många jämfört med föregående år. Vårt avsnitt av Fredspodden som handlade om mördarrobotar har haft 360 nedladdningar och har använts för research av Sveriges Radios podcast Gräns. För Svenska Freds egna kanaler har vi bland producerat en serie explainers - sju korta filmklipp som förklarar olika aspekter av mördarrobotar på ett lättillgängligt sätt.

I vår kommunikation har vi bland annat uppmärksammat Sveriges roll i utvecklingen och att Israel använder AI för ansiktsigenkänning och för att välja ut mål för bombattacker i Gaza. Vi har också belyst att Ryssland använt semi-autonoma Irantillverkade drönare i Ukraina.

På global nivå uppnåddes ett viktigt politiskt mål för den gemensamma kampanjen under året då 164 länder röstade ja till en historisk resolution mot mördarrobotar vid FN:s generalförsamling i New York. Resolutionen innebär att en process påbörjas där alla stater kan framföra sina åsikter om autonoma vapensystem samt att en tydlig färdplan fastställs för att inleda förhandlingar om att etablera internationella lagar som reglerar autonoma vapensystem.

Svenska Freds har arbetat för ett starkt stöd för ett förbud bland de makthavare som har möjlighet att påverka Sveriges hållning i frågan. Vi har deltagit i möten med riksdagsledamöter och tjänstepersoner vid utrikesdepartementet men också med andra opinionsbildare samt makthavare inom näringslivet. Under året har vi haft tio möten med totalt 20 representanter från techföretag och andra aktörer inom AI, samt sju möten med beslutsfattare och politiska tjänstepersoner. Svenska Freds närvarade också vid en internationell konferens om mördarrobotar som arrangerades av försvars- och utrikesdepartementen i Luxemburg. Konferensen hölls i samband med en folkomröstning om autonoma vapensystem och samlade beslutsfattare, näringsliv, forskarvärlden och civilsamhällesorganisationer från olika länder för att diskutera mördarrobotar. Från Sverige deltog en tjänsteperson från utrikesdepartementets nedrustningsenhet och en från den permanenta FN-representationen i Geneve. Därutöver deltog tre personer från vapenföretaget Saab. Svenska Freds var den enda svenska civilsamhällesorganisationer på plats. Under konferensen kunde vi diskutera strategier med andra organisationer och arrangera möten mellan den svenska delegationen och politiker från länder som har en stark policy mot mördarrobotar.

Arbetet med politisk påverkan prioriterades upp under årets senare del på grund av nya och större möjligheter för genomslag. Frågan om ett förbud mot mördarrobotar väcktes i en motion från Vänsterpartiet, samtidigt som försvarsministern har gjort uttalanden om att Sverige bör utveckla egna autonoma vapensystem. Dessutom har Saab köpt två AI-företag som en storsatsning i utvecklingen av dessa vapen. Vårt påverkansarbete fokuserade på att påverka Sverige att skriva under FN-resolutionen, ett mål som uppnåddes.

För att nå målet om fördjupad kunskap och möjlighet till samverkan för svenska CSO:er fortsatte Svenska Freds arbetet med att sammankalla till möten med svenska nätverket (Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Human Rights Watch, Amnesty, Civil Rights Defenders). Vi har också bidragit till att stärka organisationernas kompetens i frågan genom regelbundna utskick med nyheter och information om frågan. Resultatet av arbetet de senaste åren har inkluderat gemensamma utspel och nätverket har växt med ytterligare en organisation. Enligt flera enkäter har Svenska Freds arbete med nätverket varit värdefullt för de deltagande organisationerna som kommenterat bland annat med att ”Svenska Freds arbete är guld värt!”. De uppger också att nätverket gett frågan mer tyngd när vi kunnat agera tillsammans och att det gett möjlighet till ny, uppdaterad information och kunskap, kontakter och möjlighet till informationsutbyte. Svenska Freds deltar också aktivt på Campaign to

Stop Killer Robots regelbundna möten på europeisk och global nivå för att bidra till att stärka civilsamhällets gemensamma arbete.

HÅLLBAR FRED OCH SÄKERHET

Försvars- och säkerhetspolitik

Svenska Freds verkar för hållbar fred genom en omställning till en svensk säkerhetspolitik där resurser och fokus prioriteras om från det militära försvaret till mänsklig säkerhet och där Sverige förblir militärt alliansfritt. Det är ett brett verksamhetsområde jämfört med övriga och fokus skiftar från år till år beroende på aktuella frågor och konflikter. För att uppnå vårt mål krävs att vi uppfyller delmål som att vi bildar opinion och ökar stödet hos våra målgrupper ur allmänheten för att se säkerhetspolitiska utmaningar och lösningar i ett bredare perspektiv än det militära . Att b ehovet av konfliktförebyggande arbete, ickevåld, mänsklig säkerhet och internationell rätt samt ett bredare perspektiv på säkerhet lyfts i den svenska mediedebatten, samt att Svenska Freds för fram kritiska perspektiv, nya argument och analyser till de politiker som har möjlighet att förändra . 2023 fortsatte vi att bredda säkerhetsperspektivet genom att lyfta säkerhetspolitiska utmaningar och lösningar i ett bredare perspektiv än det militära. Det var ett mer intensivt år än många tidigare på det här verksamhetsområdet, framför allt på grund av det framskjutna beskedet om ratificering av den svenska Natoansökan och nyheter kopplat Rysslands krig i Ukraina. Under den senare delen av året dominerade sedan kriget i Gaza debatten.

Vi har under 2023 kontinuerligt uppdaterat hemsida och social media med vårt perspektiv på försvars- och säkerhetspolitiska nyheter som ett sätt att bilda opinion och öka stödet hos våra målgrupper ur allmänheten för att se säkerhetspolitiska utmaningar och lösningar i ett bredare perspektiv än det militära . På det här området har vi under året besvarat minst 165 skriftliga frågor från allmänheten via mejl, 3 frågor från studenter och nått ut till omkring 1100 personer genom föreläsningar, för bland annat lokalföreningar, seminarier vid universitet och medverkan i olika panelsamtal.

Framför allt i början av året låg ett stort fokus, utöver Nato, på Rysslands krig i Ukraina. Vi har arbetat med frågan både i fysiska rum som demonstrationer, men också i social media, nyhetsbrev och i kontakt med våra medlemmar.

En stor del av året präglades av osäkerheten kring framtida ekonomiska medel och vad den nuvarande regeringens politik skulle innebära för det svenska civilsamhället

i stort och för freds- och nedrustningsorganisationer specifikt. Att lyfta frågan om civilsamhällets utrymme och roll för demokratin krävde stora resurser 2023. Under hösten arbetade vi med att bredda säkerhetsbegreppet också ur detta perspektiv och spred budskap i social media, skickade pressmeddelanden och medverkade i TT och Sveriges Radio Ekot.

Svenska Freds bidrog till ett kapitel om ett feministiskt perspektiv på säkerhet, för en publikation producerad av CONCORD Sveriges som lanserades i början av 2023. Utifrån rapporten deltog vi i podcasten EU-toppmötet - en podd om demokrati, rättigheter och jämställdhet i världen med tidigare utrikesminister Margot Wallström, Emma Rosengren, forskare om feministisk utrikespolitik och säkerhet samt Linnea Claeson, samhällsdebattör och opinionsbildare.

Mot målet att behovet av konfliktförebyggande arbete, ickevåld, mänsklig säkerhet och internationell rätt samt ett bredare perspektiv på säkerhet lyfts i den svenska mediedebatten medverkade Svenska Freds i ett stort antal medier för att prata om säkerhetspolitik, fredsarbete och aktuella fredspolitiska frågor utifrån Svenska Freds perspektiv och expertis. 2023 blev vi kontaktade av media 72 gånger, och vi kontaktade media 34 gånger. Sammanlagt medverkade vi i 113 medieinslag på verksamhetsområdet fred och säkerhet och särskilt som en av få kritiska röster mot Nato och Sveriges Natoansökan.

När det turkiska beskedet kom om att ratificera Sveriges Natoansökan den 10 juli var Svenska Freds med i ett stort antal nationella medier med stor spridning på bara några dagars tid, bland annat i Rapport, TV4Nyheterna, Morgonstudion i SVT och Sveriges Radio Ekot. Under samma period intervjuades och omnämndes Svenska Freds också i ett flertal DN-artiklar om USA:s beslut att skicka klustervapen till Ukraina. Svenska Freds stora mediegenomslag i juli ledde också till att ordförande Kerstin Bergeå blev inbjuden av musikgruppen Coldplays sångare Chris Martin för ett kort möte i samband med deras konsert i Sverige. I Natofrågan belyste vi också hur värnpliktigas roll kan komma att påverkas av ett Natomedlemskap och i slutet av året kom nyheten att Sverige ingått ett militärt samarbetsavtal med USA, ett så kallat Defense Cooperation Agreement (DCA). Svenska Freds har ofta lyfts som en av mycket få eller den enda kritiska rösten i dessa frågor. Kopplat till större mediegenomslag deltog vi därtill i SVT och TV4:s livesändningar den 6 oktober då årets pristagare av Nobels fredspris tillkännagavs.

Ett omfattande arbete har gjorts mot målet att föra fram kritiska perspektiv, nya argument och analyser till de

politiker som har möjlighet att förändra, framför allt genom arbetet med en rapport som undersöker konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap. Rapporten Sverige i Nato som togs fram i samarbete med Svenska Läkare mot Kärnvapen, släpptes genom sex delrapporter under 2023 för att sedan lanseras i sin helhet vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i januari 2024. 2023 hade vi 250 politikerkontakter, till stor del med anledning av rapportarbetet. I detta arbete hade vi också kontakt med flera ungdomsförbund och Pliktrådet för att bistå dem med underlag, träffa dem för att höra deras syn samt för att lyfta våra argument. I arbetet med rapporten besökte vi också Natos högkvarter i Bryssel för faktainsamling och intervjuer. I januari 2023 deltog Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.

Slutet av året präglades av kriget i Gaza där Svenska Freds på kort tid initierade och arrangerade en manifestation i Stockholm som nio organisationer ställde sig bakom som medarrangörer. Att lyckas samla så många andra att tillsammans ta ställning i denna mycket polariserade fråga var en stor och viktig bedrift i sig. Manifestationen kunde också genomföras på exakt det sätt vi planerat för, med ett tyst fackeltåg mellan Medborgarplatsen och Utrikesdepartementet med uppmaning om ett permanent eldupphör i Gaza. Fackeltåget samlade fler än 2000 personer, varav ett flertal politiker och inflytelserika makthavare som Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar och partiets utrikespolitiska talesperson, Miljöpartiets nytillträdda språkrör Daniel Helldén och Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson. Manifestationen ledde också till många inlägg i social media bland annat från flera opinionsbildare, influerare, skådespelare och konstnärer. Sveriges Radio P4 Stockholm gjorde ett nyhetsinslag om manifestationen.

Genom en digital vykortskampanj samlade vi in fler än 5100 underskrifter som ställer krav på Sveriges regering att agera för att stoppa kriget i Gaza. Påverkanskorten lämnades över i två omgångar, först till Utrikesdepartementet och sedan till den moderata riksdagsledamoten Magdalena Thuresson. Flera försök att få lämna över vykorten till statsminister Ulf Kristersson gjordes, bland annat vid en föreläsning på Utrikespolitiska föreningen i Uppsala där vi ställde vi en fråga om han hade möjlighet att ta emot påverkanskorten och informerade om våra ställningstaganden inför en publik om ca 200 personer.

Under 2023 har vi nedprioriterat arbetet med att synliggöra krig och konflikters påverkan på klimatet till förmån för andra frågor, framför allt Nato. Svenska Freds rapport Frikortet - en granskning av Försvarets klimatpåverkan från 2020 har omnämnts, bland annat i en artikel i Dagens

Industri. Under hösten presenterade vi också Svenska Freds perspektiv på Naturvårdsverket för internationella granskare som går igenom Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention, UNFCCC.

Fredsakademin

Svenska Freds satsning Fredsakademin startades upp sommaren 2020 med 3-årigt projektstöd från Allmänna Arvsfonden. Under 2023 fick vi ett tilläggsår beviljat med anledning av att pandemin påverkat möjligheterna att genomföra verksamheten under den första projekttiden. Fredsakademin går ut på att utbilda och engagera unga i freds- och säkerhetsfrågor. Det görs genom en freds- och ledarskapsutbildning för 18-25-åringar som därefter ska leda workshops med elever på gymnasiet samt genom den digitala plattformen Fredsakademin.se som samlar de som intresserar sig eller vill engagera sig för fred. Övergripande ska Svenska Freds genom Fredsakademin möjliggöra för fler unga att engagera sig i frågor som rör hållbar fred och säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Verksamheten sprider kunskap och kan på sikt bidra till en förändrad syn och opinion vad det gäller fred och säkerhet, som i sin tur kan bidra till en förändrad säkerhetspolitik. Satsningen är också viktig för att stärka det ideella engagemanget och organiseringen inom Svenska Freds. Då allt fler unga kallas till värnplikt sedan den återaktiverades 2017 är Svenska Freds genom Fredsakademin ett direkt stöd till unga i fråga om värnplikten och visar att det finns andra, ickevåldsliga sätt att bidra till fred och säkerhet. Verksamheten är även ett bidrag till arbetet med FN-resolutionen om unga, fred och säkerhet i Sverige då få aktörer når ut till unga med den kunskap och de perspektiv som Svenska Freds har. 2023 nådde vi framförallt ut brett och skapade ytor för att öka ungas engagemang och delaktighet.

Mot målet om att elever ska få nya kunskaper om hållbar fred och mänsklig säkerhet och att Svenska Freds erbjuder stöd för den som har frågor eller inte vill göra värnplikt har Fredsakademin under året utbildat över 2000 unga i frågor om fred och säkerhet.

I våras hölls en fjärde omgång av freds- och ledarskapsutbildningen där 68 studenter antogs. Efter goda resultat under 2022 genomförde vi en hybridvariant av utbildningen där fysiska kurstillfällen varvades med digitala träffar där deltagare från de olika orterna fick mötas. Under de digitala träffarna fick deltagarna tematisk kunskap i frågor om fred och säkerhet. Flera anställda sakkunniga på Svenska Freds bidrog genom föreläsningar om vapenexport, mördarrobotar, militarisering och påverkansarbete. Det gav deltagarna möjlighet att få ökad inblick i Svenska Freds arbete, sakfrågor och arbetsmetoder. Det har gett konkretiserad kunskap i fredsfrågor och hur förändringsarbete kan gå till, vilket deltagarna lyfte

i kursutvärderingen, bland annat genom kommentaren ”Genom specifika teman på varje kurstillfälle har kunskapen konkretiserats och blivit tydlig!”. På de fysiska kurstillfällena fick deltagarna träna på att leda samtal och hålla i övningar samt öva på utmanande dynamiker och att bemöta olika argument. Hybridupplägget skapar ytor för samtal, möten och engagemang som varit uppskattat av deltagarna. En viktig lärdom är att de fysiska mötena är avgörande för att förbereda deltagarna på att hålla workshops och för att stärka engagemanget.

Vi har uppnått vårt mål om v älfungerande samarbeten med universiteten i Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå . Alla fyra universiteten vill fortsätta samarbetet med Fredsakademin och vi har under 2023 även etablerat samarbete med Uppsala och Malmö universitet.

2023 hölls totalt 76 workshops med 1871 unga i åldrarna 12-18 år, jämfört med 36 workshops för 833 gymnasieelever 2022. Mot målet om ett varaktigt och välfungerande samarbete med gymnasieskolor har vi under 2023 besökt 26 gymnasieskolor, tre högstadieskolor, en mellanstadieskola och fem andra aktörer som arbetar med målgruppen unga. Majoriteten av de skolor vi besökt vill att vi kommer tillbaka och under slutet av året har vi besökt hela tio gymnasieskolor som vi besökt tidigare. Det talar för att våra workshops fyller ett behov, vilket ger goda förutsättningar för varaktigt samarbete med gymnasieskolor. Det visar också att Fredsakademins workshops blivit en etablerad och uppskattad verksamhet.

Under 2023 har vi hittat nya aktörer att samverka med för att nå unga utanför skolan. Vi har exempelvis genomfört workshops genom kommunala ungdomssatsningar som sysselsätter ungdomar under skollov. Andra samarbeten som Fredsakademin utvecklat är med Röda korsets ungdomsförbund samt inom 2250-nätverket där Fredsakademin tagit en mer drivande roll. Under året har också andra aktörer visat intresse för Fredsakademins verksamhet. Fredsakademin bjöds in för att hålla seminarium under en konferens för ett nätverk för organisationer som arbetar med öppen ungdomsverksamhet, och till Globsol i Helsingfors, ett nätverksforum för gymnasieelever i Sverige och Finland, för att hålla workshop i hållbar fred och säkerhet med deltagarna.

Under hela 2023 har vi kunnat arbeta mer aktivt mot målet att unga som gått ledarskapsutbildningen ska ingå i ett nätverk av workshopledare. Totalt har 39 fredscoacher hållit i workshops under 2023 och 36 unga deltog vid en inspirationshelg i samband med Svenska Freds extrakongress. Förutom möjligheten att delta på kongressen och lära sig mer om föreningsdemokrati och Svenska Freds bärande idéer inkluderade helgen studiebesök på Folke Bernadotteakademin,

Utrikesdepartementets enhet för nedrustning och icke-spridning och på Riksdagen. Under slutet av 2023 höll vi för första gången också en vidareutbildning med syfte att återengagera, fördjupa engagemanget samt ytterligare förbereda fredscoacher för att hålla workshop. 25 fredscoacher från alla fyra omgångar som genomförts av freds-och ledarskapsutbildningen sedan projektets start deltog. Deltagarna rapporterade att det var givande att få fördjupad kunskap om hur förändrings- och påverkansarbete kan gå till och få vidare träning inför att hålla workshops. Extra uppskattat var att träffa andra unga engagerade och diskutera och lära av varandra.

Mot målet om öka ungas engagemang i fredsfrågor har Fredsakademin möjliggjort för hela 106 unga att engagera sig i Svenska Freds under 2023, bland annat genom att skriva artiklar för PAX, delta i Fredspodden, skriva debattartiklar och bidra i kampanjer på sociala medier. Ett viktigt resultat för året är därför att Svenska Freds blivit en tydligare aktör i arbetet med Unga, fred och säkerhet, och att det har blivit en mer etablerad del av Svenska Freds verksamhet. Ytterligare en framgång gällande målet om att öka ungas engagemang i fredsfrågor är att Svenska Freds under slutet av året kunde skicka en av Fredsakademins fredscoacher till New York tillsammans med Svenska Freds ordförande för att bevaka det andra statspartsmötet för FN:s kärnvapenförbud TPNW. Det gjordes mot bakgrund av regeringens beslut att dra in finansieringen av svenska ungdomsdelegater till FN.

2023 genomfördes ett panelsamtal om kärnvapen där representanter från politiska ungdomsförbund, Fredsakademins projektledare samt en av Fredsakademins fredscoacher deltog. I samband med 8-årsdagen för FN:s resolution 2250 genomfördes en rad aktiviteter som engagerade unga, bland annat genom en debattartikel som undertecknades av runt 20 fredscoacher samt ett besök från ungdomsorganisationer från Kenya och Zimbabwe genom LSU.

Vi har uppnått vårt mål om att Fredsakademin.se är en etablerad digital plattform där värnpliktssidorna fortsatt är bland de mest besökta sidorna. Tidningen Syre refererade bland annat till fredsakademin.se gällande mönstring och vapenfri tjänst. Utöver det har arbetet med den digitala plattformen fokuserats till att ta fram två korta digitala kurser samt metodmaterial i syfte att driva trafik till hemsidan. Vi har också tagit fram ett metodmaterial för lärare, samt en lightversion för andra aktörer som arbetar med målgruppen, som hänvisar till hemsidan för mer information och bokningsmöjligheter.

ENGAGEMANG FÖR FRED

Engagemang & aktivism

Verksamhetsområdet engagemang för fred inkluderar Svenska Freds kommunikationsarbete, arbetet med medlemsrörelsen och det ideella engagemanget samt medlemsvärvning och insamling. Det övergripande målet på området är att Svenska Freds är en stark, inkluderande rörelse med stor kapacitet och resurser som skapar förändring. Det innebär att vi måste växa som medlemsrörelse, göra mesta möjliga av de resurser vi har och vara en inkluderande plattform för ett starkt engagemang med mångfald bland medlemmar och arbetssätt . Vi behöver också skapa synlighet för Svenska Freds och arbeta för en stark och hållbar ekonomi för ett verkningsfullt fredsarbete nu och i framtiden.

2023 var ett exceptionellt bra år för Svenska Freds vad det gäller vårt mål att växa som medlemsrörelse och att vara en inkluderande plattform för ett starkt engagemang med mångfald bland medlemmar och arbetssätt Medlemsrörelsen och engagemanget inom föreningen växte sig allt starkare under 2023 och vi överträffade målet om antal nya medlemmar med närmare 1000 personer. Vi växte med 3 240 nya medlemmar till totalt 12 862 medlemmar, en tillväxt på 34 procent på ett år. Vi har arbetat bra med att ta tillvara på det stora engagemang som väckts de senaste åren och vi ser även en lägre grad medlemstapp än tidigare.

Engagemanget växer med ökad reach och följarskara i sociala medier, antal medlemmar, fredsgrupper och aktiviteter i lokalföreningarna. Enligt Svenska Freds årliga medlemsenkät var vår Net Promoter Score (ett mått på kund- eller medlemslojalitet) 40 och vi har därmed nått vårt mål. Det har alltså även återhämtat sig med 9 punkter från föregående år då nöjdheten sjönk något. Generellt brukar ett NPS-värde på 30 anses bra, och ett värde över 50 som ett utmärkt betyg.

I april fyllde Svenska Freds 140 år och hade i kombination med det en extrakongress med fler deltagare än på många år (ca 120 personer). Det visar att riksföreningen engagerar medlemsrörelsen, och gör det möjligt för såväl de som varit medlemmar länge, nytillkomna medlemmar och fler unga att delta genom lägre trösklar och nya vägar in i föreningen.

Mot målet om en ny struktur med tydliga alternativ och metoder för ideellt engagemang där nya Fredsgrupper startas upp har organisationsmodellen vi arbetat med de senaste åren med möjlighet att enklare komma igång med aktiviteter genom att starta fredsgrupper, gett mycket goda resultat. Svenska Freds har vuxit med tre fredsgrupper under 2023 och hade därmed vid årets slut

17 aktiva lokalföreningar och grupper som fått stöd, hjälp och informationsmaterial av riksföreningen.

Under året har organisationssekreterare och ordförande haft regelbundna digitala möten med lokalföreningarnas ordföranden för att skapa bättre samarbete och dialog och en gemensam fysisk träff genomfördes tillsammans med lokalföreningen i Nässjö. Därutöver har ett tiotal föreläsningar och besök hos lokalföreningar och grupper gjorts. Vi fick in rekordmånga ansökningar (33 st projektansökningar) till Kampfonden, vilket tyder på hög aktivitet och ett växande engagemang i föreningen.

Vår digitala kommunikation och aktivism gör att många kan bidra, och våra resurser kan på ett effektivt sätt engagera tusentals i kampanjer direkt kopplat till vårt politiska påverkansarbete. 2023 skickade vi ut våra påverkansvykort Ris och Ros, vid tre tillfällen. Vid årets slut hade Svenska Freds 107 Påtryckare för Fred. Vi genomförde två Stop the war-kampanjer vilket är en variant av Påtryckare för Fred som fram till slutet av 2023 samlat över 6200 personer.

Vårt mål om synlighet på fysiska mötesplatser anses vara uppnått 2023, tack vare många arrangemang och aktiviteter av såväl riksföreningen som ideellt aktiva medlemmar. Flera lokalföreningar och grupper deltog på festivaler och arrangerade seminarier, fotoutställningar och manifestationer. Exempelvis deltog TUFF på Tyresöfestivalen och Skånes fredsgrupp på Simrishamns fredsfestival. Hiroshimadagen uppmärksammades av 6 av 7 lokalföreningar samt flera fredsgrupper genom fysiska aktiviteter såsom minnesstunder, fredsvandringar och prisutdelningar. Lokalföreningarna skrev även en debattartikel tillsammans som publicerades i flertalet lokalmedier. Tillsammans med Göteborgs Lokalförening deltog riksföreningen med en rad föreläsningar och aktiviteter under bokmässan och medverkade också på MR-dagarna i Helsingborg. Fredsgruppen Tecknaruppropet utkom med det första numret av sin satirtidning LARM vilken delades ut på flera platser i Sverige, bland annat vid Slussen i Stockholm. LARM uppmärksammades också i media, bland annat ett inslag i TV4 och lokalmedia i Nässjö.

Flera demonstrationer och manifestationer hölls runt om i Sverige 2023, där en av de mest välbesökta var en ljusmanifestation för fred i Gaza med över 2000 deltagare i Stockholm i december 2023. Tidigare under året arrangerade Svenska Freds demonstrationer i Stockholm, Örebro och Umeå mot Rysslands krig i Ukraina. Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå har också medverkat och talat på en av demonstrationerna utanför ryska ambassaden i Stockholm. Nylanseringen av vår bok Den svenska vapenexporten och konstutställningen Skrota vapnen som visats runt om i Göteborgsområdet och Skåne har också

inneburit flera tillfällen för människor att mötas, öka sin kunskap och kännedom om hållbar fred och säkerhet och om Svenska Freds.

Kommunikation

Mot målet om synlighet för Svenska Freds genom en inkluderande, lättillgänglig, normkreativ och målgruppsanpassad kommunikation är vi närmare målet vilket syns bland annat i vår räckvidd och engagemanget som tycks öka med den. I slutet av 2023 når medlemstidningen PAX ut till över 10 500 brevlådor, våra sociala plattformar och nyhetsbrev ökar i storlek och följarantal samtidigt som vi kommunicerat intensivt under perioden.

2023 växte våra kanaler i social media starkt, under 2023 nådde vi 457 000 konton via Facebook och 358 800 konton via Instagram och 123 000 personer besökte vår hemsida. Vi hade vid årsskiftet 10 800 följare via Instagram och över 17 700 personer på Facebook. Vårt månatliga nyhetsbrev ökade i prenumerationsantal till närmare 20 000 personer. Brevets genomsnittliga öppningsfrekvens ökade från 38,5 till 43,3% vilket är ett mycket bra resultat.

I sociala medier såg vi under 2023 ett skifte där vår räckvidd ökade på Instagram, men sjönk på Facebook (jämfört med 2022). Trots den minskade räckvidden hade vår Facebookprofil 74 078 besök 2023, i jämförelse med 42 256 år 2022. Sidan fick också 1659 nya följare under året. Skillnaden i räckvidd kan förklaras av förändringar i Metas statistikverktyg, ändrad annonseringsstrategi eller att våra frågor var otroligt omtalade och aktuella 2022. Medianen för reaktioner, kommentarer och delningar på Facebook ökade från 37 till 41 under året (då har vi under 2023 stängt av möjligheten att kommentera inlägg efter en viss tid för att ha möjlighet att moderera på ett effektivt och bra sätt, samt att vissa inlägg varit stängda för kommentarer pga det hårt polariserade debattklimatet i vissa frågor). På Instagram fick vi 4369 nya följare och hade större räckvidd än året innan. 2023 var vår räckvidd 358 786, 2022 var den 292 968. Vår Instagramprofil hade 35 286 besök. Stora konton, kända profiler och organisationer har under året repostat inlägg, nämnt oss i händelser och uppmanat till att stötta vår verksamhet. Detta resulterade i en stor följartillströmning, ökat deltagande i Stop the war-kampanjerna och har även bidragit till ett ökat medlemsantal.

Inlägget med bäst räckvidd 2023 var en inbjudan till Fackeltåget för Gaza. Det inlägget nådde 63 700 konton, som sampublicerades tillsammans med 5 andra organisationer. Inlägget med näst högst räckvidd handlade om det indragna stödet: "Låt inte vår röst tystas", som nådde 53 600 konton. Båda dessa var via Instagram. På Facebook hade inlägget om indraget stöd högst räckvidd, detta

nådde 18 300 personer. Inlägg med högst engagemangsfrekvens handlade alla om stödet, Stop the War, Nato och fackeltåget.

Svenskafreds.se utvecklades under året och går i linje med vår strategi om att bli mer lättillgängliga med vapenkarta, utställningsmodul samt uppdaterad information och fakta om kriget i Ukraina, Nato, Turkiet och bistånd - allt för att målgruppsanpassa vår kommunikation och skapa många möjligheter att engagera sig och förstå. Vår information och våra budskap ska gå att ta till sig på olika sätt - läsa mer omfattande rapporter, läsa sammanfattningar i PAX, lyssna på podcast eller utbilda sig genom en kurs. Under året har två större projekt publicerats och lanserats på webben, Vapenkartan och utställningsmodulen. Stora publiceringar och kampanjer i form av Natorapporten och Stop the war har bidragit till ökat engagemang på webben. Precis som tidigare år är start- och stödsidorna de mest besökta tillsammans med sidorna om företagen bakom vapenindustrin och fakta om svensk vapenexport. "Vanliga frågor och svar om Kriget i Ukraina", "Stop the War in Gaza" och "Rysslands krig i Ukraina" ligger alla på tio i topp över våra mest besökta sidor under 2023. Detta tillsammans med den ökade engagemangstiden kan tyda på att vårt arbete med att försöka förenkla och tillgängliggöra svåra frågor fungerar väl. Fredspodden hade 5327 lyssningar under 2023. Det mest lyssnade avsnittet var #26 MILITARISERING - VAD INNEBÄR DET med 413 nedladdningar.

Hemsidan fick under året ett kalendarium “På gång” för att lättare ge en överblick om vad som händer inom föreningens olika delar och på olika platser i landet. Svenska Freds har under 2023 även kommunicerat mer om vad lokalföreningarna gör och spridit inbjudningar till events i social media, nyhetsbrev, hemsidans kalendarium och i PAX

Vi har överträffatmålet om stor synlighet lokalt och nationellt i nyhetsmedia . 2023 var ytterligare ett exceptionellt exponerat år för Svenska Freds - detta med anledning av Rysslands invasion av Ukraina, Sveriges Natoansökan, kriget i Gaza, boksläpp och ett idogt pressarbete. Vi har fortsatt att löpande arbeta med att underhålla mediekontakter och både pro- och reaktivt säljt in, pitchat och presenterat vinklar och storys. Svenska Freds har fortsatt vara en given röst för nedrustning och fred - och i de flesta fall den enda rösten för detta. Vi hade totalt 203 medieträffar under 2023, varav 12 stycken TT/ Omni-publiceringar. Detta överträffar våra satta målsättningar och är en stor ökning jämfört med 2022 (114 medieträffar, varav fem TT/Omni) och 2021 (40 artiklar där Svenska Freds intervjuas eller citeras, inget genomslag via TT/Omni). Av de dryga 200 medieträffarna 2023 var 91 i större nyhetsmedia vilket är dubbelt så många

som vi räknade till 2022. Under året skrev vi under, eller själva skrev 16 debattartiklar på olika teman. Detta är två fler än 2022 och en fördubbling i jämförelse med 2021. Många lokalföreningar intervjuades sommaren 2023 om Natotoppmötet, åtta stycken medieträffar under tertial 2. Däribland Småland, Strängnäs, Uppsala och Närke. Fredsgruppen Tecknaruppropet fick hög medianärvaro i och med lanseringen av LARM. Totalt hade vi minst 18 lokala medieträffar 2023.

Vi skickade ut 18 pressmeddelanden under 2023, med en Open Rate på 53%. Vid flertalet tillfällen har TT och/eller Omni plockat upp dessa, vilka genererat stor spridning och bidragit till kännedom om vårt varumärke och våra frågor.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET

Övergripande har det varit ett år med fortsatt stort fokus på försvars- och säkerhetspolitik i samhällsdebatten och medialt, vilket präglat vår verksamhet och genererat ett stort antal nya medlemmar och en ökad privatinsamling. Det har också varit ett år av förändringar, både i politiken och i finanseringen av civilsamhällets och Svenska Freds arbete. Det har inneburit såväl att projekt fått avslutas i förtid i början av 2023 som att stora resurser fått omprioriteras till att arbete med alternativa finanseringslösningar samt att försöka påverka och skapa opinion kring frågan om civilsamhällets stöd och förutsättningar. En sakfråga som fått ökat fokus under året är vapenindustrins och delar av politikens påtryckningar för att legitimera industrin och exporten genom att lobba för att investeringar i vapenföretag ska klassas som etiskt hållbara. Sakfrågemässigt har annars frågan om den svenska Natoprocessen och alla de aspekter som kan komma med ett medlemskap varit det som dominerat. Framför allt har kärnvapenfrågan och hur värnpliktiga kommer att påverkas stått i fokus och vi har sett ett ökat intresse för dessa aspekter.

Resultat och ställning

Svenska Freds hade ett positivt verksamhetsresultat på 381 tkr för 2023, mycket tack vare att värvnings- och insamlingsarbetet överträffade målen för året. (För detaljerad ekonomisk redovisning, se resultat- och balansräkning, samt noter.) För åren 2021-2023 beviljades Svenska Freds ett treårigt verksamhetsbidrag från Folke Bernadotteakademin samt ett treårigt projekt från ForumCiv. På grund av nedskärningarna i biståndet blev stödet mindre än beviljat 2022 för att sedan fasas ut helt i början av 2023. Tillsammans med projektet Fredsakademin som beviljades stöd från Allmänna

Arvsfonden för åren 2020-2023 ökade intäkterna från offentliga bidragsgivare med drygt 95 procent i jämförelse med 2020. Med anledning av pandemins påverkan på projektet Fredsakademin sökte och beviljades Svenska freds ett tilläggsår och kan fortsätta verksamheten fram till sommaren 2024.

Vi har under 2023 lyckats fortsätta stärka föreningens ekonomi genom projektmedel och medlemsvärvning och privatinsamling. Vi har överträffat våra uppsatta mål bland annat vad det gäller antalet medlemmar, samt ökat lojalitet och nöjdhet hos befintliga givare och medlemmar. Vårt mål om ökade intäkter via engångsgåvor överträffades med cirka 200 000 kr, och uppgick till 2,5 miljoner kronor. En stor anledning till det var det höga mediaintresset och tillflödet av både medlemmar och givare i somras vid Natotoppmötet, stort engagemang och hög givarvilja i kampanjen Stop the war Gaza och senare under året då beskedet om stödet kom. Under 2023 växte Svenska Freds med 3 240 nya medlemmar, en tillväxt på 34% i medlemsantal på ett år. Vid 2023 års slut hade vi 12 862 individuella medlemmar (jmf med 9622 2022). Vi fick in 1149 nya avtalsgivare och hade vid årets slut 5087 stycken, en ökning med nästan 30 procent. En satsning på medlemsvärvning och insamling gjordes med fler tjänster inom verksamhetsområdet under 2022 och 2023.

UTVECKLING AV INTÄKTSSLAGEN MEDLEMSAVGIFTER OCH GÅVOR I FÖRHÅLLANDE TILL INSAMLINGSKOSTNADER

BIDRAG FRÅN ANDRA ORGANISATIONER OCH STATEN

ANVÄNDNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Svenska Freds har det egna kapitalet placerat i KPAEtisk Aktiefond och KPA Etisk Blandfond 2, som bedöms uppfylla den av centralstyrelsen antagna placerings- och investeringspolicy, senast reviderad 2022-01-24. Svenska Freds placerar inte kapital i företag eller företagsgrupper som tillverkar eller säljer krigsmateriel. Svenska Freds investerar heller inte kapital i verksamheter som handlar i strid med vårt idéprogram. Parter som motarbetar vårt arbete för global nedrustning, fredlig konflikthantering och utveckling av mänskliga rättigheter och demokrati ska anses som olämpliga stödjare av vårt arbete. Gåvor, testamenten och liknande i form av aktier som inte lever upp till vår placerings- och investeringspolicy, omplaceras så fort som möjligt i något av de alternativ vi beslutat om.

MEDLEMMAR OCH ENGAGEMANGSFORMER

Svenska Freds är en demokratisk, partipolitiskt och religiöst obunden förening som i slutet av 2023 hade närmare 13 000 medlemmar. Det ideella engagemanget ökar våra möjligheter att värva fler medlemmar, stärka vår legitimitet, sprida kunskap om våra frågor, påverka och förändra. Föreningen har i dagsläget 17 aktiva lokalföreningar och fredsgrupper i bland annat Göteborg, Lund/ Malmö, Nässjö, Stockholm, Tyresö (TUFF), Ulricehamn och Örebro. Lokalföreningarna bidrar till verksamheten genom bland annat inspirations- och kunskapsspridning i form av seminarier, samtal, manifestationer och lokala debattinlägg. En fredsgrupp behöver, till skillnad från en lokalförening, ingen egen styrelse eller egna stadgar. Såväl lokalföreningar som fredsgrupper ska dock verka inom ramen för Svenska Freds idéprogram och stadgar. Svenska Freds lokalföreningar och fredsgrupper kan söka stöd från Kampfonden för att täcka organisatoriska kostnader och kostnader för aktioner, bokcirklar, seminarier, manifestationer och annat utåtriktat fredsarbete som bedrivs inom ramen för Svenska Freds idé- och handlingsprogram. Lokalföreningar får också ett årligt grundstöd från riksföreningen för sin verksamhet.

Med medlemsavgiften på 240 kronor per år och gåvor bidrar medlemmar och gåvogivare till att stötta det opinionsbildande påverkansarbetet och det ideella engagemanget. Vi återrapporterar och berättar om föreningens arbete och aktiviteter genom Svenska Freds hemsida, sociala medier, nyhetsbrev och medlemstidning PAX. Medlemmarna erbjuds att delta i medlemsaktiviteter som kongress, inspirationsmöten, demonstrationer, manifestationer, seminarier, samtal och debatter. Lokalföreningsanslutna medlemmar får utskick och

erbjudanden om att delta i de lokala aktiviteter som arrangeras.

Fadder mot vapenexport och minor är ett månadsgivande där givare specifikt stöttar Svenska Freds nedrustningsarbete. Därutöver har vi engagemangs- och givarformen Påtryckare för Fred där individer skickar ris och ros, två färdigskrivna vykort tre till fyra gånger om året till av Svenska Freds utvalda makthavare eller organisationer som har bidragit till att skapa hållbar fred respektive motverkat detta arbete.

Utöver arbetet i lokalföreningar och grupper har Svenska Freds varje år många personer som bidrar med ideella uppdrag för föreningen. Med undantag för ordföranden arbetar centralstyrelsen oarvoderat. Svenska Freds hade under 2023 sex praktikanter som bidrog till arbetet på kansliet. 27 unga engagerade sig också ideellt genom att bidra till arbetet med medlemstidningen PAX och till vår podcast Fredspodden. Svenska Freds hade under 2023 utbildningsverksamhet i form av seminarier och föreläsningar i både digitalt och fysiskt format. Utbildningsverksamheten har förstärkts av Fredsakademins omfattande utbildande arbete riktat till unga.

HÅLLBARHETSUPPLYSNINGAR

Alla delar av Svenska Freds verksamhet ska vara så ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara som möjligt. I sammanhang som resande, val av livsmedel, leverantörer och inköp av kontorsmöbler och utrustning ska alla aspekter av hållbarhet vägas in. När det är möjligt tillämpar vi återbruk genom att köpa begagnade möbler och annan utrustning till kontoret. På Svenska Freds arrangemang och möten är vegetarisk mat alltid norm.

Riktlinjer finns formulerade i personalhandbok och Svenska Freds uppförandekod. Till de sociala aspekterna av hållbarhet hör en arbetsmiljö och arbetsplatskultur som främjar ett hållbart arbetsliv för anställda och förtroendevalda. Sedan 2014 görs regelbundet medarbetarundersökningar. Arbetshälsa har varit högt prioriterat för Svenska Freds de senaste åren, vilket har gett positiva resultat. Insatser har gjorts på många olika nivåer, bland annat har en tydligare målstyrning utvecklats för att precisera mål och förväntningar för verksamheten och anställdas arbetsinsats, återhämtning har aktivt uppmuntrats och främjats genom avstämningar kring arbetsbelastning, möjlighet till avslappningsstunder på kontoret och tydligare begränsningar i att kontakta kollegor utanför arbetstid. En personalhandbok antogs också 2017 för att tydliggöra arbetsvillkor och främja arbetshälsan. Under 2020, 2021 och början av 2022 krävdes ett mer aktivt arbetsmiljöarbete på grund av distansarbete

till följd av pandemin. Personalgruppen har sedan dess regelbundet fått komma med förslag kring återgången till arbetsplatsen, rutiner för fortsatt distansarbete och förbättringar av den fysiska arbetsmiljön. Samtliga förbättringsförslag har åtgärdats.

Svenska Freds har kollektivavtal för ideella och idéburna organisationer genom Arbetsgivaralliansen. Kompetensutveckling uppmuntras aktivt och sker framför allt genom seminarier och utbildningsinsatser som finns att tillgå i Svenska Freds nätverk.

Styrelsen som valdes vid kongressen 2022 utgörs av sju kvinnor och tre män. Vår medlemsbas består av cirka 50 procent kvinnor och 32 procent män. För 18 procent av medlemmarna har vi ingen data.

FÖRVÄNTAD FRAMTIDA UTVECKLING

SAMT VÄSENTLIGA RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

De kommande åren kommer arbetet med medlemsvärvning och privatinsamling vara fortsatt högt prioriterat för att stärka Svenska Freds legitimitet, oberoende, resurser och kapacitet att bedriva ett fortsatt effektivt fredsarbete. Vi kommer att söka projektfinansering för att vidareutveckla och stärka olika delar av verksamheten även om vi förutspår att detta kommer att försvåras i och med den nuvarande regeringens prioriteringar och biståndspolitik. Som nämnts under Resultat och ställning försvann en del av Svenska Freds projektfinansiering 2023 och i december 2023 kom regeringens beslut att det inte längre är möjligt för fredsorganisationer att söka verksamhetsbidrag från Folke Bernadotteakademin.

Samtidigt finns ett fortsatt stort behov av röster mot vapenexport, ökad militarisering och militär upprustning och för konfliktförebyggande arbete, nedrustning och fredlig konflikthantering. Rysslands invasion av Ukraina, liksom Hamas brutala attack mot civila i Israel och Israels urskiljningslösa bombningar av Gaza, har aktualiserat frågor om hur hållbar fred skapas och vilka metoder som finns för fredlig konflikthantering. Krigens katastrofala effekter och behovet av förebyggande arbete och nedrustning blir allt tydligare, inte minst kärnvapennedrustning. Det förväntade svenska inträdet i Nato kommer att prägla 2024 och i grunden förändra sammanhanget där Svenska Freds verkar. Samtidigt som vi ser ett allt större behov av Svenska Freds perspektiv och röst, har debatten hårdnat och militariseringen ökat. Undersökningar visar på en utsatthet och att hot, hat och trakasserier mot engagerade och företrädare för det civila samhället ökar. Detta har varit påtagligt också för Svenska Freds under 2023, i en

större utsträckning än tidigare. Att göra sin röst hörd som anställd, förtroendevald eller aktiv medlem i en civilsamhällesorganisation är en grundläggande rättighet och en central del av vår demokrati. Om rädslan för att uttrycka sin åsikt ökar är ett allvarligt hot mot yttrandefriheten och vår demokrati.

Att ge människor möjlighet att engagera sig och uttrycka sin åsikt är ett fortsatt mycket viktigt uppdrag för Svenska Freds. Med tusentals nya medlemmar och fortsatt arbete för att hitta engagemangsformer som passar fler, arbetar vi vidare för att vara en relevant och inkluderande fredsrörelse som förändras med vår omvärld. Vi förutser att fler unga kommer att vara i behov av stöd och hjälp i och med den återaktiverade värnplikten och att antalet inpliktade kommer att öka enligt politiska beslut. Allt fler unga och vårdnadshavare har under 2023 kontaktat med Svenska Freds med frågor och oro kring värnplikten.

FÖRVALTNING

Svenska Freds håller ordinarie kongress vartannat år och mellan kongresserna kan inspirationsmöten för medlemmar hållas. Kongressen är föreningens högsta beslutade organ. Medlemmarna fattar då beslut om inkomna förslag och väljer en centralstyrelse som är ansvarig för verksamheten mellan kongresserna. Vid kongressen 2022 valdes sju ledamöter inklusive ny ordförande samt tre suppleanter till centralstyrelsen, för en period av två år. Kongressen fattade också ett förstagångsbeslut om nytt idéprogram samt antog handlingsprogram för åren 2022-2026. 1 april 2023 hölls extrakongress för beslut om nytt idéprogram.

Svenska Freds presidium består av ordföranden, de två vice ordförandena samt generalsekreteraren och är högsta beslutande instans mellan föreningens centralstyrelsemöten. Under 2023 hölls sammanlagt sex styrelsemöten. Utöver dem hölls en upptaktshelg med styrelse och kanslipersonal i september.

Styrelsens sammansättning 2022-2024 och närvaro på de sex styrelsemöten som hölls 2023:

Ordförande

Kerstin Bergeå (1980) Freds- och biståndsarbetare

Nyvald (6 möten)

Vice ordförande

Tora Törnquist (1991) Sakkunnig Engagemang

Svenska Röda Korset

Omvald (6 möten)

Sofia Hultqvist (1983) Regionansvarig Afrika Fojo Media Institute

Omvald (6 möten)

Ledamöter

Edvin Arnby-Machata (1986) Verksamhetsutvecklare

Rädda Barnen

Omvald (1 möte, avgick i förtid)

Alex Brekke (1978) Generalsekreterare Amazon Watch Sverige samt grundare av Fundraising Byrån Omvald (5 möten)

Eva Kellström Froste (1966) Redaktör för tidningen Afghanistan-nytt på Svenska Afghanistankommittén

Nyvald (6 möten)

Ingrid Dahlén (1994) Student i statsvetenskap på Göteborgs Universitet

Nyvald (5 möten)

Suppleanter

Alexander Nazar (1993) Utredare, fritidsförvaltningen

Malmö stad

Nyvald (3 möten)

Hanna Hessling (1989) Pressansvarig Svenska Institutet

Nyvald (3 möten)

Miranda Gonzalez Edner (1982) Affärs- och organisationsutvecklare

Nyvald (0 möten, avgick i förtid)

Kongressen 2022 beslutade om ett ordförandearvode på 40 000 kr/månad 2022.

Kongressen 2022 valde Agnes Hellström, Anna Ardin, Tanvir Mansur, Jennifer Råsten och Josefin Lind till ordinarie ledamöter i Svenska Freds valberedning. För en period av två år valdes även auktoriserad revisor Josefine Fors och som auktoriserad revisorssuppleant, Johanna Hellström, båda från Grant Thornton. Till föreningsrevisor omvaldes Liber Rodriguez Florez och till föreningsrevisorsuppleant nyvaldes Inger Sjösten.

Svenska Freds tjänstemannaorganisation leds av generalsekreteraren som ansvarar för att verksamheten genomförs enligt kongressens och styrelsens beslut. Svenska Freds hade under 2023 anställd personal

motsvarande 15 heltidstjänster jämfört med 13 tjänster 2022. All anställd personal samt ordföranden har Stockholm som huvudsakligt tjänstgöringsställe med möjlighet till visst distansarbete. Generalsekreterarens lön uppgick till 50 500kr/månad efter 2023 års lönerevidering.

Resultaträkning

i tkr)

Resultat från finansiella investeringar

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

Balansräkning

Förändring av eget kapital

(Belopp i tkr)

balans 2023-01-01

Ändamålsbestämt av givare

Ändamålsbestämt av

Ändamålsbestämt av kongressen

ändamålsbestämda medel från tidigare år

Utgående balans 2023-12-31

Ändamålsbestämda medel A:

Ändamålsbestämda medel B:

Ändamålsbestämda medel C:

Carl Lindhagens Jubileumsfond, vart fjärde år utdelas stipendier till fredsintresserade ungdomar för att delta i internationella kurser med mera utomlands.

Kampfonden för frigörelse från militarismen, kan användas för stöd till bl a vapenvägrare och till utåtriktat fredsarbete som bedrivs inom Svenska Freds fredsgrupper, lokalföreningar, enskilda medlemmar och kansli.

Ändamålsbestämda medel till minne av Holger Eriksson och Fredsmonumentet, att användas till restaurering av Fredsmonumentet i Morokulien eller till annan verksamhet inom Svenska Freds som har koppling till Fredsmonumentet.

Ändamålsbestämda medel D:

Svenska Freds eget kapital som ska användas i föreningens verksamhet.

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3) och Giva Sveriges styrande riktlinjer för årsredovisning.

Principerna är oförändrade jämfört med föregående räkenskapsår.

Resultaträkningen

Verksamhetsintäkter avser endast det inflöde av ekonomiska fördelar som Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas, om inget annat anges, till det verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas. Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och redovisas vid inbetalning från medlem och intäktsredovisas över den tidsperiod som avses.

Gåvor avser främst insamlade medel från privatpersoner och företag. Bidrag betecknar medel som erhållits av externa bidragsgivare/institutionella givare efter ansökan, där det finns vissa villkor som föreningen måste uppfylla och där det finns återbetalningsskyldighet till motparten om villkoren inte uppfylls. Gåvor redovisas normalt enligt kontantprincipen. Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget har uppfyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfyllts. Bidrag som erhållits för att täcka vissa kostnader för t.ex. administration redovisas samma räkenskapsår som den kostnad bidraget är avsett att täcka.

Nettoomsättning avser intäkt vid försäljning av varor och redovisas normalt vid försäljningstillfället. Övriga intäkter avser intäkter som inte är primära för organisationen, som t.ex. föreläsningsarvoden.

Verksamhetskostnader delas in i följande funktioner; ändamåls-,(medlems-,) insamlings- och administrationskostnader.

Ändamålskostnader anses vara samtliga kostnader förknippade med verksamhetsområdena

Nedrustning, Hållbar fred och säkerhet samt Engagemang för fred

Medlemskostnader består av kostnader för de fördelar som medlemmar får i utbyte mot sin medlemsavgift i form av nyhetsbrev, medlemstidning, medlemspin m.m.

Insamlingskostnader är alla sådana som direkt eller indirekt kan förknippas med skäliga och verkliga fundraisingkostnader.

Administrativa kostnader är alla sådana kostnader som inte skäligen kan fördelas ut på huvudverksamhetensområdena eller påföras insamlingsverksamheten, utan torde vara nettokostnaden för den fasta administrationen.

Leasingavtal redovisas linjärt under leasingperioden.

Ersättning till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Pensionsavgifterna redovisas som en kostnad det år pensionen tjänas in.

Inkomstskatt avser skatt på årets skattepliktiga resultat och del av tidigare års inkomstskatt som ännu inte har redovisats.

Balansräkningen

Tillgångar, skulder och avsättningar värderas till anskaffningsvärdet om inget annat anges nedan. Materiella och immateriella tillgångar värderas till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar enligt plan (och nedskrivningar). För immateriella tillgångar är avskrivningstiden 5 år och för materiella tillgångar 3-4 år.

Finansiella tillgångar värderas till anskaffningsvärdet med tillägg för direkta transaktionsavgifter.

Kundfordringar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta.

Ändamålsbestämda medel i eget kapital redovisas ännu inte förbrukade gåvor och andra ändamålsbestämda medel.

Skuld för erhållna ej nyttjade bidrag redovisas när organisationen erhållit bidrag men ännu inte uppfyllt villkoren.

Not 2 Gåvor och bidrag

(Belopp i tkr)

Gåvor som redovisats i resultaträkningen

insamlade medel (gåvor) (a)

Gåvor som inte redovisats i resultaträkningen 2023

Insamlade medel (uppskattade belopp - ej bokfört)

Annonser:

Bidrag som redovisats som intäkt

Insamlade medel (privaträttsliga bidrag)

Andra organisationer

Offentliga bidrag

Totala insamlade medel består av följande: 2023

Gåvor som har redovisats i resultaträkningen (a)

Gåvor som inte har redovisats i resultaträkningen (b)

bidrag

redovisats

intäkt (c )

Not

3 Medelantal anställda, personalkostnader och arvoden till styrelsen

Medelantalet anställda

Könsfördelning bland styrelseledamöter och andra ledande befattningshavare

Antal på balansdagen

och

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (Belopp i tkr)

Löner och andra ersättningar:

Ordförande och generalsekreterare

löner och ersättningar

kostnader

(varav pensionskostnader exkl. löneskatt) (332) (281) Summa löner, ersättningar och sociala kostnader 8 453 7 064

Summan avser löner, andra ersättningar och sociala kostnader från ändamåls-, medlems-, insamlingsoch administrationskostnader.

Av pensionskostnaderna avser 77 tkr (67 tkr) organisationens ordförande och generalsekreterare. Ideellt arbete

Svenska Freds har under året haft personer som arbetat ideellt med olika uppdrag och arbetsuppgifter. Styrelsearbetet sker ideellt liksom en del av arbetet med material till medlemstidningen och till vår podcast. Ideella insatser har även inkluderat volontärer som bidrar till administrativt arbete med brevutskick.

Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen.

Avtal om avgångsvederlag

Varken någon i styrelsen, generalsekreteraren eller annan anställd har avtal om avgångsvederlag.

Lån till ledande befattningshavare och transaktioner med närstående

Förekommer ej.

Löner och andra ersättningar fördelade per land Förekommer ej.

Not 4 Leasing

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen leasar kontorslokalen på Polhemsgatan 4 i Stockholm. Avtalet om lokalhyra sträcker sig till 2027 och är möjligt att förlänga med tre år i taget. I lokalhyran ingår uppvärmning och vatten. Det är föreningens ansvar att sköta renoveringsbehov och underhåll av lokalen.

Kostnadsförda leasingavgifter uppgår till 357 tkr (323 tkr).

Med Citedo har organisationen under 2021 gick i leasingavtal för en skrivare. Detta avtal löper på 36 mån. Avtalet kan sägas upp minst tre månader innan avtalenstidens slut. Kostnadsförda leasingavgifter uppgår till 30 tkr (29 tkr).

Not 5 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

(Belopp i tkr) 2023 2022

Utdelningar

* Avser Saab B 1 st.

Not 6 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Not 7 Bokslutsdispositioner

(Belopp i tkr)

Not 8 Exceptionella intäkter och kostnader

(Belopp i tkr)

Noter till Balansräkningen

Not 9 Immateriella anläggningstillgångar

(Belopp i tkr)

Balanserade utgifter för programvara 2023 2022

Not 10 Materiella anläggningstillgångar

(Belopp i tkr)

Inventarier och verktyg 2023 2022

Installationer 2023 2022

Datorer 2023 2022 (Belopp i tkr)

Not 11 Andra långfristiga värdepappersinnehav (Belopp i tkr)

Specifikation av värdepapper, antal aktier

Fonder

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (Belopp i tkr)

Not 13 Långfristiga skulder

Av långfristiga skulder förfaller inga till betalning senare än 5 år efter balansdagen.

i tkr)

Not 14 Skuld erhållna ej nyttjade bidrag

I posten ingår skulder avseende offentliga bidrag (Allmänna Arvsfonden) med 558 tkr. De villkor som inte är uppfyllda avseende erhållna offentliga bidrag avser framför allt del av projektets medel som ska utnyttjas 2024.

Not 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Not 16 Ställda säkerheter

Bankgaranti (Handelsbanken) på 132 000 kr utställd till Brf Bigarråträdet 2 (hyresvärd), avseende Svenska Freds kontor på Polhemsgatan 4 i Stockholm.

Not 17 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

I början av 2024 fortsätter inte bara Rysslands krig i Ukraina att påverka omvärlden och den politiska och mediala dagordningen, utan även kriget i Gaza. Israels blockad och urskillningslösa bombningar av Gaza, och de upprepade brott mot internationell rätt riskerar att leda till folkmord Krig, fred och säkerhet fortsätter att vara högaktuella frågor som debatteras i många forum. Svenska Freds ser en fortsatt större tillströmning av nya medlemmar än vanligt. Den 7 mars 2023 blev Sverige fullvärdig medlem av militäralliansen Nato. Det är en säkerhetspolitisk omsvängning som förändrar hela det sammanhang Svenska Freds verkar i och får stor betydelse för föreningens fortsatta arbete med att granska och påverka svensk försvars- säkerhets- och nedrustningspolitik.

I januari 2024 mottog Svenska Freds en stor gåva om 500 tkr från en av våra medlemmar med anledning av regeringens beslut att avveckla civilsamhällets ekonomiskastöd via Folke Bernadotteakademin.

Signerad digitalt 2024-04-26

STYRELSEN OCH GENERALSEKRETERARE

Kerstin Bergeå Ordförande

Tora Törnquist

Alex Brekke

Vice ordförande Ledamot

Sofia Hultqvist

Eva Kellström Froste Vice ordförande Ledamot

Karin Wall Härdfeldt

Ingrid Dahlén

Generalsekreterare Ledamot

Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har angivits 2024-04-29

Josefine Fors

Liber Rodriguez Florez

Auktoriserad revisor Föreningsrevisor

Grant Thornton Sweden AB

Revisionsberättelse

TillKongressen i SVENSKA FREDS-O SKILJEDOMSFÖRENINGEN

Org.nr. 802001 -0602

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen förSVENSKA FREDSO SKILJEDOMSFÖRENINGEN för räkenskapsåret 2023-01-012023-12-31.

Föreningens årsredovisning ingår på sidorna 18-43i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättatsi enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av SVENSKA FREDS-O SKILJEDOMSFÖRENINGENs finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför attKongressenfastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten

Det registrerade revisionsbolagetsansvar samt Föreningsrevisornsansvar. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt godrevisorssed i Sverige. Vi som registrerat revisionsbolag har fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsensansvar

Det är styrelsensom har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsenför bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsenavser attupplösa föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Det registrerade revisionsbolagets ansvar

Vi har att utföra revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårtmål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag och att lämna en revisionsberättelse som innehåller vårauttalanden.Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

•identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för vårauttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

•skaffar vi oss en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala ossom effektiviteten i den interna kontrollen.

•utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsensuppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

•drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsenanvänder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om

årsredovisningen. Våraslutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en föreninginte längre kan fortsätta verksamheten.

•utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Föreningsrevisornsansvar

Jag har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mittmål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild avSVENSKA FREDS-O SKILJEDOMSFÖRENINGENs resultat och ställning.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsensförvaltning för SVENSKA FREDS-O SKILJEDOMSFÖRENINGENför räkenskapsåret 2023-01-01 -202312-31.

Vi tillstyrker att Kongressenbeviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till föreningenenligt god revisorssed

Stockholm, enligt datum som framgår av elektronisk signering. G Grant t Thornton n Sweden n AB

i Sverige. Vi som registrerat revisionsbolag har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårauttalanden.

Styrelsensansvar

Det är styrelsensom har ansvaret för förvaltningenenligt stadgarna.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalandeom ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende:

•företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder det registrerade revisionsbolagetprofessionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på det registrerade revisionsbolagets professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskildbetydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalandeom ansvarsfrihet.

Josefine Fors Auktoriserad revisor

Liber Rodriguez Florez

Föreningsrevisor

SVENSKA FREDS

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en förening för människor som är övertygade om att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas genom samarbete, ekonomiska medel och diplomati. Vi arbetar för hållbar fred genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker.