PAX #3 2023

FREDSTIDNINGEN

nr 3 | 2023

Medlemspublikation för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

HÅLLBAR FRED OCH MÄNSKLIG SÄKERHET - NY UTSTÄLLNING!

► Möt Shaima 19 år med 75 års erfarenhet av ockupation ► Oroande signaler om att ekonomiskt stöd

till fredsorganisationer dras in

► Följ med på vapenmässa i London

- Gröna bomber och hållbara krig?

“VI HAR BARA EN PLANET” står det

allt annat. Regeringens

på plakaten vid den stora klimatde-

statsbudget som pre-

monstrationen i Stockholm den 22

senterades nu i sep-

september, det stämmer. Sett från

tember gör det tydligt

ovan är jorden en enhet där gränser,

att klimatförändring-

drömmar om imperier, makt eller

arna inte betraktas

dominans inte syns. Läget i världen

och prioriteras som

är på många sätt akut. Existentiella

det enorma hot mot

risker som kärnvapenkrig, global

människors säkerhet

uppvärmning, pandemier och mili-

som det faktiskt innebär.

tariserad AI hotar allas vår säkerhet

Försvarsanslagen ligger på

och måste hanteras omgående och

119 miljarder kronor, medan

genom samarbete.

hela budgetposten klimat, miljö och

Foto: Felicia Margineanu

KERSTIN HAR ORDET

natur ligger på 19 miljarder kronor.

ATT SOM NU MÖTA FRAMTIDEN

Det här årets ökning av försvars-

litära. Samarbete är enda vägen till

med ökad militär upprustning,

utgifterna, 27 miljarder, är större

hållbar, varaktig fred och mänsklig

polarisering och fiendebilder är en

än hela miljöbudgeten. Utöver det

säkerhet. Vi har bara en planet, till-

destruktiv och ohållbar väg att gå.

ska ytterligare 700 miljoner tas från

sammans måste vi ta hand om den

Jag skulle rentav kunna kalla det

regeringens reformutrymme för att

och varandra.

orealistiskt eller naivt, begrepp som

täcka Sveriges medlemsavgift i Nato.

ofta används mot röster för fred och

TACK OCH LOV är vi många som ser

nedrustning. Särskilt i tider av ökad

behovet av att engagera oss tillsam-

militarisering. Men vad kan vara mer realistiskt än att lyfta de oöverskådliga humanitära och ekologiska konsekvenserna om kärnvapen skulle användas igen? Vad är mer realistiskt än att prata om riskerna med mer och fler vapen och om med vapen som själva fattar beslut över liv och död? Är det inte snarare en naiv inställning att tro att massförstörelsevapen som kärnvapen kan existera utan att de oavsiktligt eller med vilja en dag

"Hoten mot fred och säkerhet är många men vi vet att det finns verktyg för att förebygga, förhindra och hantera såväl klimatkris som krig och väpnat våld."

mans för fred och säkerhet! I april blev vi 10 000 medlemmar, sen dess har vi blivit ytterligare 1500 till. Det ger mig kraft att så många inser att Svenska Freds arbete och röst behövs. Trots ett stenhårt debattklimat tystas vi inte, vi växer och vi står inte ensamma. Tack för att du är med!

KERSTIN BERGEÅ ORDFÖRANDE SVENSKA FREDS

kommer att användas?

HOTEN MOT FRED OCH SÄKERHET

JAG FRÅGAR MIG var de svenska

är många men vi vet att det finns

investeringarna i konfliktförebyg-

verktyg för att förebygga, förhin-

gande, fredlig konflikthantering,

dra och hantera såväl klimatkris

demokrati och mänskliga rättigheter

som krig och väpnat våld. Men det

håller hus. Jag efterfrågar samma

kräver tvärtemot det vi ser nu, att

historiska satsningar på diplomati

vi investerar i dessa verktyg och att

och internationellt icke-militärt

militära medel inte ges prioritet över

samarbete som nu görs på det mi-

Fredstidningen PAX ges ut av Svenska

Övriga redaktionen: Kerstin Bergeå,

Freds- och Skiljedomsföreningen och

Karin Hansson, Linnéa Petersson,

finansieras delvis av beviljade medel

Per Lindman, Gabriella Irsten, Sofia

från Arvsfonden samt FBA:s stöd till

Bjersér, Elin Isendor, Julia Hansson,

civilsamhället för fred och säkerhet.

Olivia Kullander, Hanna Mustajbegovic

Redaktörer: Maja Landin och

Ansvarig utgivare: Karin Wall Härdfeldt,

Rebecka Lindholm Schulz

070 284 34 32, pax@svenskafreds.se Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan, 2023

Form: Kim Brundin

Texterna i PAX #3 2023 skrevs innan 1/10.

Adress: Polhemsgatan 4 112 36 STOCKHOLM Illustrationen på omslaget är gjord av Sara Spånghagen. Porträttet är fotograferat av Amer Shallodi.

PÅ GÅNG I SVENSKA FREDS Svenska Freds ordförande, Kerstin Bergeå träffade Tobias Billström, Sveriges utrikesminister och UDs enhet för nedrustning och ickespridning i september.

Kerstin tog tillfället i akt och frågade om Natos strategi om kärnvapenavskräckning, som gör att även kärnvapenfria stater övar på att använda och hantera kärnvapen strider mot ickespridningsavtalet (NPT). Vi lyfte också att Natos strategi inte inkluderar någon princip om att inte vara den part som använder kärnvapen först en så kallade No first use-policy.

Svenska Freds vill att Sverige aktivt och tillsammans med likasinnade stater driver frågan om en policy för att Nato inte ska använda kärnvapen först. Utrikesministern gav inga tydliga svar på vår första fråga men var bestämd med att “No first use” inte var en fråga han tänkte driva. Dock poängterade Billström civilsamhällets viktiga roll och expertis och menade att Sverige kan fortsätta verka för nedrustning även inom Nato. Hur det ska gå till återstår att se. Svenska Freds fortsätter vårt arbete med att granska och påverka den svenska nedrustningspolitiken.

Andra civilsamhällesorganisationer deltog också på mötet. Diskussionerna handlade om nedrustning, militariserad AI och kärnvapnens roll i Sverige.

ALDRIG MERA KÄRNVAPEN! - Svenska Freds uppmärksammade Hiroshimadagen och sätta press på Ryssland och andra kärnvapenstater att nedrusta, för allas vår säkerhet.

Vi kräver att Sverige omedelbart: • instiftar en nationell lag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium i freds- och krigstid, inklusive på eventuella framtida utländska militära baser i Sverige.

• ansluter sig till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och uppmanar andra att göra detsamma.

Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå, Farshid Ardabili-Farshi, ordförande i lokalföreningen i Nässjö Den 6 augusti i år var det 78 år sedan kärnvapen utplån-

Åke Eriksson, ordförande i Stockholm Fredsförening, Lisa

ade den japanska staden Hiroshima och tre dagar senare

Norgren Benedictsson, ordförande i TUFF och Kersti Freed,

Nagasaki. Kärnvapen borde för länge sedan ha förpassats

ordförande i Svenska Freds Örebro skrev den 6 augusti en

till historieböckerna, men tyvärr är så inte fallet. Det är

debattartikel i Nerikes Allehanda och Mitt i Stockholm

istället viktigare än på mycket länge att påminna om dessa

om vår tids stora kärnvapenhot och att det är viktigare än

massförstörelsevapens fasansfulla konsekvenser och he-

någonsin att arbeta för nedrustning.

dra dess offer genom att bidra till att de avskaffas.

I en värld där Ryssland hotar att använda massförstörelsevapen måste kärnvapenfria länder som Sverige ta täten

Läs hela debattartikeln här:

Svenska Freds deltog på Bokmässan i Göteborg med en monter och samtal i paneler och seminarier.

“Det är väldigt kul att vara här igen! Vi märker av ett stort intresse för fredsfrågorna, det är top of mind för människor. Engagemanget är stort. Många här vill prata om det minskade stödet till civilsamhället. Att Göteborgs lokalförening anordnar detta igen tillsammans med Svenska Läkare mot Kärnvapen är så bra!” - Miriam Refai, Organisationssekreterare.

Malin Skålberg och Miriam Refai på bokmässan.

Scanna QR-koden för att hålla koll på vad som händer i Svenska Freds lokalföreningar och fredsgrupper!

3

HÅLLBAR FRED OCH MÄNSKLIG SÄKERHET Grundorsakerna till våld och väpnad konflikt är ofta flera och samspelar med varandra. Det kan handla om fattigdom, bristande demokrati, konsekvenser av klimatförändringar, konkurrens om resurser eller geopolitiska faktorer så som politiska val, utvinning av naturresurser eller historiska händelser. Men hur kan dessa grundproblem hanteras och åtgärdas för att förhindra att krig och våld bryter ut?

Svenska Freds arbete utgår från två centrala begrepp, hållbar fred och mänsklig säkerhet.

Den här utställningen som vi tagit fram med hjälp av medel från Forum Civ handlar om just dessa begrepp!

ILLUSTRATÖR: SARA SPÅNGHAGEN | SKRIBENT: GABRIELLA IRSTEN

Se utställningen online: https://www.svenskafreds.se/galleri/

Hållbar fred Vad är fred? Länge ansågs det endast vara avsaknad av väpnad konflikt, något som uppnåtts så snart kriget är över. Men fred är mer än frånvaro av krig och direkt väpnat våld och den traditionella bilden av fred är otillräcklig för att förklara alla de faktorer och de strukturer som utgör ett hot mot fred och säkerhet. Krig och väpnade konflikter har sin början långt innan våldet bryter ut och våldet är därmed ett symptom på sociala och politiska problem. För att markera detta pratar man om hållbar fred.

Att hantera de bakomliggande orsakerna till konflikter är avgörande för att komma närmare en fred som håller. Att arbeta för hållbar fred inkluderar därmed ett brett spektrum av aktiviteter som förebygger krigsutbrott, säkrar mänskliga rättigheter och förhindrar upptrappning genom att konflikter som uppstår kan hanteras fredligt.

Mänsklig säkerhet Många faktorer påverkar våra liv och vår säkerhet, de flesta har inget med det militära att göra. Mänsklig säkerhet är ett begrepp som sätter individens rättigheter, trygghet och personliga säkerhet i centrum. Begreppet innebär ett bredare perspektiv på säkerhet och säkerhetspolitik än den traditionella uppfattningen som utgår från statens territoriella säkerhet och där skydd från externa, militära hot är huvudfokus. Mänsklig säkerhet kopplar samman sociala, ekonomiska och humanitära problem och definierar dem som säkerhetspolitiska utmaningar som behöver förebyggas och hanteras.

Mänsklig säkerhet synliggör därmed att säkerhetshot inte endast är militära och att säkerhet skapas genom hållbar utveckling och skydd av mänskliga rättigheter snarare än användandet av våld och vapen. På så vis kan eventuella sårbarheter i ett samhälle hanteras innan de riskerar att leda till väpnad konflikt.

4

Nationell territoriell säkerhet och militarisering Säkerhetspolitiken likställs oftast med det militära försvaret, där nationens gränser ska skyddas från externa militära hot.

Det militära försvaret bygger på tanken om avskräckning, alltså att man med militära verktyg hotar sin motståndare med våld och krig för att förhindra dem från att anfalla. Detta är en logik som riskerar att bidra till upprustningsspiraler, där ingen vill känna sig i underläge och därför rustar upp ännu mer när motståndaren gör det. Avskräckningen kan därmed riskera att öka spänningar och leda till större risk för att väpnad konflikt bryter ut.

Om det är så att ett av våra största politiska säkerhetsverktyg, upprustning och avskräckning, faktiskt riskerar att förvärra spänningarna och säkerheten - har den inte då motarbetat sitt syfte?

Vi har idag ett system som prioriterar militär avskräckning och upprustning över fredliga lösningar och konfliktförebyggande åtgärder, även under ”fredstid”.

Konfliktförebyggande och fredlig konflikthantering Det finns inte en enkel lösning för att hantera väpnade konflikter eller krig.

Oftast måste flera olika metoder kombineras för att åtgärda problemen. Vilka metoder som är lämpliga beror på orsaken till konflikten, vilket stadium konflikten befinner sig i, och situationens sammanhang. När kriget eller en väpnad konflikt väl är ett faktum, handlar debatten oftast om hur konflikten ska lösas med militära medel. Det finns dock fler verktyg och metoder, som inte får samma utrymme, uppmärksamhet eller resurser. Man kan dela in konfliktförebyggande och fredlig konflikthantering i tre grupper; ► Metoder som främjar dialog fokuserar på att förändra attityder till hur konflikter ska hanteras och som främjar samtal och förhandling. ► Metoder som främjar säkerhet handlar i sin tur om att skydda civila, att förebygga potentiella säkerhetshot samt förändrat beteende bort från våldsanvändning. ► Metoder som främjar strukturell stabilitet av rättvis och hållbar utveckling. Det handlar alltså om att komma till rätta med potentiella grogrunder och bakomliggande orsaker till väpnade konflikter.

Militära utgifter och resursfördelning Världen är överbeväpnad och freden underfinansierad – brukade FN:s f.d generalsekreterare Ban Ki Moon säga.

Förhållandet mellan militära utgifter, fred och säkerhet är en väletablerad länk. I FN-stadgan står det att FN:s medlemsländer bör lägga så lite resurser som möjligt på upprustning för att gynna fred och säkerhet.

Det finns både direkta och indirekta kopplingar mellan militära utgifter, väpnad konflikt, mänskliga rättigheter och tillgängliga resurser för social och ekonomisk utveckling. Världsbanken har uppskattat att för varje amerikansk dollar som investeras i förebyggande arbete kan den globala ekonomin spara 16 dollar. 2017, när de globala militära utgifterna låg på 1747 miljarder US dollar, räknade FN:s nedrustningsenhet ut att 80 procent av detta skulle täcka världens behov av humanitärt bistånd. Därtill räknade de ut att utrota extrem fattigdom eller hungersnöd skulle kosta 13 procent av 2017 års militära utgifter.

5

FÖLJ MED PÅ VAPENMÄSSA I LONDON - Gröna bomber och hållbara krig?

Världens militära utgifter skenar

investeringar. Man presenterar sig som

samtidigt som jordens temperatur

lösningen, som en aktör som driver på

ökar och naturkatastrofer drabb-

den globala omställningen.

ar världen. I mitten av september besökte Nico Edwards, doktorand i

Men Nico menar att det inte lyfts att

Internationella relationer, Europas

vapenindustrin och militarisering

största vapenmässa Defence and Se-

också är en stor del av problemet och

curity Equipment International (DSEI)

som förvärrar klimatet. Tendenser-

i London.

na syns globalt och sedan Rysslands fullständiga invasion av Ukraina har

Parallellt med ökad upprustning och

upprustningen nått nya nivåer, inte

militarisering ställs krav på den mili-

bara i Sverige. I höstbudgeten som

tära sektorn att ställa om, minska ut-

lades fram av tidöpartierna fick det

släpp och ha ett tydligare klimatfokus

militära försvaret 119 miljarder medan

med skarpa klimatstrategier. I Sverige

klimatbudgeten var enbart 19.

ser vi nu politiska diskussioner om att inkludera vapenföretag i etiska fonder,

- Militär säkerhet presenteras som den

en försvarsmakt som sedan tidigare

enda vägen till hållbarhet, också här på

har omfattande undantag vad gäller

mässan. Ingen militär, ingen fred, ing-

klimatredovisning och en höstbudget

en hållbarhet. Det är förstås nödvän-

som ökar såväl utsläpp som försvars-

digt för militära aktörer att främja och

budgeten med sällan skådade siffror.

behålla ett sådant narrativ, men man undviker frågan om de egna utsläppen

- Hållbarhet är så mycket mer än bara

och miljöpåverkan.

minskade koldioxidutsläpp. Det handlar om bland annat naturskydd, fred

- Samtidigt är man är ärlig om att man

och stabila demokratier. Nu behöver

ställer om enbart när det leder till att

vapenindustrin övertyga människor

vi också blir bättre på krigföring - inte

om att hållbarhet också är militär sä-

på bekostnad av den. Om den gröna

kerhet - och det jobbade man hårt med

bomben inte är bättre kommer den

på mässan.

inte användas. Devisen är: “Less fuel More fight” inte “Less fuel - Less fight.

Nico Edwards driver ett doktorsprojekt på University of Sussex, Storbri-

Istället för att ställa om och investe-

tannien, som forskar på framväxten

ra i, eller utveckla exempelvis civila

av “grön” militarisering och hållbar

utryckningsorgan, så ber militären

krigföring. Fokus ligger på hur sprid-

nu om att få ta upp ännu mer plats och

ningen av militära klimatstrategier

legitmera sig som en aktör som behövs

och militariseringen av klimatarbete

även inom hållbarhetsområdet.

påverkar rörelser som arbetar för fred och klimaträttvisa.

- Det är en viktig och förväntad del av militariseringen. Om man inte från

- DSEI har varit ett perfekt tillfälle

försvarsindustrins håll visar att man

att ta tempen på hur långt utveck-

är här för att ta hand om detta, om

lingen har kommit. Jag är särskilt

klimatkrisen, så förstår man att man

intresserad av hur försvarsmakter och

kommer förlora resurser och legiti-

vapenindustrin försöker anpassa sig

mitet. Just nu har industrin medvind

till den normförskjutning som vi ser.

och man pumpar ut allt man kan av

Dessa aktörer använder ett “klimat-

hållbarhets-vågen.

säkerhetsnarrativ” för att legitimera ökad upprustning och skyhöga

SKRIBENT: MAJA LANDIN FOTO: NICO EDWARDS

Svenska Freds på klimatdemonstration 2022.

Foto: Maja Landin

19 MILJARDER TILL KLIMATET, 119 TILL FÖRSVARET Det är väl känt att väpnade konflikter, militära aktivi-

natur ligger på 19 miljarder kronor. Bara det här årets

teter och militära aktörer har en stor påverkan på miljö

ökning av försvarsutgifterna, 27 miljarder, är större än

och klimat, men trots det talas det sällan om denna

hela miljöbudgeten.

koppling. Militärens klimatpåverkan är dessutom svår

SKRIBENT: LINNÉA PETERSSON

att kartlägga,bland annat eftersom Försvarsmakten, i likhet med andra militära aktörer, är undantagen krav på att redovisa sitt miljö- och klimatarbete. I Sverige har de flesta andra myndigheter krav på att redovisa mål och resultat till Naturvårdsverket men Sveriges näst största myndighet Försvarsmakten är undantagen denna kontroll och redovisning.

Troligtvis kommer militära aktiviteter att påverka klimatet alltmer med tanke på den pågående globala upprustningen. De svenska försvarsanslagen har fördubblats sedan år 2020, vapenindustrin går på högvarv

Militären konsumerar enorma mängder fossila bränslen och står för 5,5% av världens alla utsläpp. Siffrorna är dock opålitliga då transparensen är låg och insynen kraftigt begränsad. Det kan vara mellan 3% och 7%.

Om den amerikanska militären hade varit ett land, hade det landet varit den 47:e största utsläpparen i världen.

och ett kommande svenskt Natomedlemskap skulle ytterligare bidra till påverkan.

Regeringens höstbudget som presenterades den 20 september gör det tydligt att det inte är klimatarbetet som regeringen prioriterar - de storsatsar på vapen och militär upprustning. Försvarsanslagen ligger på 119 miljar-

Vill du läsa mer om försvaret och klimatet? Läs Svenska Freds granskning Frikortet från 2020.

der kronor, medan hela budgetposten klimat, miljö och

7

DELRAPPORT OM NATO: KÄRNVAPEN PÅ SVENSKT TERRITORIUM ÄR INTE UTESLUTET Just nu samarbetar Svenska Freds med Svenska Läkare mot Kärnvapen kring en gemensam Natorapport som reder ut vad ett svenskt Natomedlemskap kan innebära. I den andra av sex delrapporter utreds frågan om kärnvapen på svenskt territorium.

Sverige tillhör nu den minoritet av världens länder som inte står bakom FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Historiskt har Sverige en lång tradition av arbete mot kärnvapen, men denna position utmanas nu av att ett svenskt Natomedlemskap innebär ett godkännande av Natos kärnvapendoktrin. Under översynskonferensen för FN:s kärnvapenförbud i augusti 2022, lämnade Sverige det humanitära initiativet med hänvisning till Natoansökan.

Natos kärnvapendoktrin ansågs inte vara förenlig med löften om att aldrig under några omständigheter använda kärnvapen. Vad innebär denna förändrade attityd för oss som bor i Sverige?

Kärnvapen utgör kärnan i Natos militära strategi för avskräckning. Amerikanska kärnvapen finns utplacerade i fem av Natos medlemsländer. Detta kallas för nuclear sharing. Det dokument som fastställer kärnvapenalliansens strategiska koncept är politiskt och inte juridiskt bindande. Vissa länder har därför kunnat besluta om förbud mot kärnvapen på sitt territorium. Sveriges riksdag har antagit en slags hållning mot kärnvapen på svenskt territorium i fredstid, men en sådan policy utesluter inte att kärnvapen kan föras in i Sverige. Det är också otydligt vad som skulle gälla i en situation då det inte längre är fredstid. Men det går att göra mera. Exempelvis har Finland och Litauen lagstiftat mot kärnvapen på sitt territorium även i krigstid.

Ladda ner vår senaste delrapport och läs mer om

Rapporten syftar till att tydliggöra Natos uppbyggnad och reda ut frågetecken kring bland annat kärnvapen på svenskt territorium, inverkan på nedrustningspolitiken, var besluten fattas och vilken insyn och transparens det finns inom Nato. Ett antal kapitel släpps enbart av Svenska Freds, bland annat för att utreda hur värnpliktiga och vapenexportsprövningar kan påverkas av ett Natomedlemskap. Under hösten släpps delrapporter innan rapporten lanseras i sin helhet i december. Flera delrapporter finns redan nu på vår hemsida!

Läs fler er här! delrapport

konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i kärnvapenalliansen Nato.

SKRIBENT: PER LINDMAN

SVENSKA FREDS OM NATO Att ingå i en militärallians som inkluderar odemokratiska stater och vilar på kärnvapen, gör inte Sverige säkrare utan bidrar till ökad osäkerhet och polarisering både här och i världen. Att värna om demokratin, folkrätten, mänskliga rättigheter och nedrustning är grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Grundvärden som alla riskerar att urholkas i och med ett svenskt Natomedlemskap. Vi fortsätter att motsätta oss ett svenskt Natomedlemskap. Läs det senaste om Sveriges Natoansökan och kärnvapenfrågan på svenskafreds.se/upptack/ och i våra sociala medier @svenskafreds

8

OROANDE SIGNALER OM ATT EKONOMISKT STÖD TILL FREDSORGANISATIONER DRAS IN Under sommaren har det kommit signaler från reger-

att verka, fyller detta bidrag en funktion som är viktig

ingen om att skära ned eller helt avskaffa det statliga

för vår demokrati. Statligt stöd till den svenska fredsrö-

ekonomiska stöd som fredsorganisationer kunnat söka

relsen har funnits i nästan hundra år, vi hoppas natur-

från myndigheten Folke Bernadotteakademin. Stödet

ligtvis fortfarande att stödet kommer att fortsätta finnas

utgör en stor del av flera svenska fredsorganisatio-

även framöver och gör allt vi kan för att påverka att det

ners ekonomiska resurser och nedskärningar skulle få

blir så, säger Karin Wall Härdfeldt, generalsekreterare

omfattande konsekvenser. Svenska Freds är den största

på Svenska Freds.

mottagaren av detta stöd. Det civila samhället är en

SKRIBENT: MAJA LANDIN

central del av demokratin och det svenska föreningslivet beskrivs ofta som en demokratiskola som engagerar hundratusentals människor varje år.

– Att med kort varsel dra in stödet till fredsrörelsen samtidigt som miljarder investeras i det militära skulle vara att slå undan benen för kritiska röster som förespråkar nedrustning, konfliktförebyggande och fredlig konflikthantering när de behövs som allra mest, säger Svenska Freds generalsekreterare Karin Wall Härdfeldt.

Det arbete Svenska Freds bedriver med att granska och bidra med sakkunskap i freds- och säkerhetspolitiska frågor är det mycket få andra som gör. Denna granskning riskerar att utebli om stödet dras ned eller helt avvecklas.

Detta samtidigt som behovet av vår expertis och röst ökar ra militära utgifter och ett framtida medlemskap i Nato.

- Engagemanget för fredsfrågor är stort och växer. Men precis som press- och mediastöd behövs för en fri och oberoende media och partistöd för att säkra politiska partiers och politiska kvinnoorganisationers möjlighet

Foto: Johan Tengberg

med en vapenindustri som går på högvarv, historiskt sto-

SVERIGE KAN FÅ KÄRNVAPEN OCH DÄRMED BLI EN MÅLTAVLA. Frågor på det?

I tider av sällan skådad upprustning, är vår röst avgörande för att vi ska kunna ha en bred, demokratisk och nyanserad debatt. Nu hotas vårt stöd att dras in. Läget är akut. Låt inte vår röst tystas!

Swisha ditt stöd till 901 08 51 eller ge en gåva på svenskafreds.se 9

PÅ GÅNG I FREDSAKADEMIN Fredsakademin har startat upp sitt fjärde projektår med

Fredsakademins workshops leds av utbildade freds-

nya spännande aktiviteter och erbjuder under hösten för

coacher på uppdrag av Svenska Freds, en av dem som varit

första gången en vidareutbildning för de fredscoacher

ute i klassrummen flera gånger är Olivia som här berättar

som utbildats i Svenska Freds freds- och ledarskapsut-

om vad Fredsakademin betytt för henne.

bildning. Fokus för vidareutbildningen är fördjupning och praktiskt träning i ledarskap, ickevåld och påverkansarbete. Dessutom har Fredsakademin massor av workshops i hållbar fred och mänsklig säkerhet inbokade för gymnasieelever runt om i landet.

Vill du att Fredsakademin kommer och pratar hållbar fred och mänsklig säkerhet med dina elever i höst? Boka nu eller tipsa en lärare!

OLIVIA HAR ORDET Jag satt en regnig dag

som jag har fått. Mitt engagemang bottnar i att försöka

och önskade att värmen skul-

bibehålla det medmänskliga i samhällsdebatten och inte

le återvända. Det var decem-

låta siffror ersätta liv eller berättelser om människoöden.

ber och allt kändes motigt,

Mitt engagemang bottnar i att inte tillåta att röster som

precis så där melankoliskt som

propagerar för minskad medmänsklighet gör oss stumma.

hösten kan vara. Detta tills mobilen plingade till och jag läste; du är antagen till Fredsakademin.

Detta engagemang har tänts, uppmuntrats och förverkligats av Svenska Freds, och för det är jag evigt tacksam.

Jag kommer fortsätta att kämpa för en mer rättvis värld

Fredsakademin är den del av Svenska Freds som riktar sig

och för att alla ska få möjligheten och verktygen att inse

till unga, och beskedet om min antagning kom att inne-

det jag har gjort; våld är aldrig lösningen och tillsammans

bära mycket mer än en ledarskapskurs där jag fick möta

kan vi göra skillnad.

likasinnade. Det var där mitt intresse för första gången kristalliserades till engagemang och jag fick verktyg för att förverkliga mina ambitioner om att göra skillnad. Jag hade länge varit intresserad av freds- och säkerhetsfrågor, och valet att studera freds- och konfliktstudier på universitetet var lätt. Där fick jag lära mig om teorier och koncept som förklarade världens problem, men det var först genom Fredsakademin som jag introducerades till faktumet att jag faktiskt kan göra skillnad, här och nu.

Att få tillgång till verktyg som gör det möjligt att uttrycka och aktualisera mitt engagemang var en mycket omvälvande känsla. För första gången kunde många år av insamlad kunskap och insikter bidra till att sprida det viktiga budskap fredsrörelsen har. Tillsammans med Fredsakademin har jag åkt runt i Sverige och träffat ungdomar för att prata om detta, och i en tid där det är viktigare än någonsin, känns det som ett privilegium.

Mitt engagemang bottnar just i att få föra mina kunskaper vidare, och ge andra möjligheten till samma insikter 10

Olivia Kullander leder workshop i hållbar fred och mänsklig säkerhet på en gymnasieskola i Malmö

FREDSCOACHEN HANNA REFLEKTERAR KRING GÄNGVÅLDET HANNA GICK FREDSAKADEMINS FREDS- OCH LEDARSKAPSUTBILDNINGEN VÅREN 2023 OCH STUDERAR JUST NU SITT SISTA ÅR PÅ INTERNATIONELLA SAMHÄLLSVETARPROGRAMMET, INRIKTNING FRED OCH UTVECKLING PÅ LINNEUNIVERSITETET.

En 12-årig flicka går ut med hunden och kommer aldrig

bosatta i utsatta områden. 2022 var också ett år då Sveri-

hem igen. En 15-årig pojke är på fel plats vid fel tillfälle

ge la 1,2% av BNP på det militära försvaret, vilket mot-

och får aldrig möjlighet att följa sina drömmar. En 13-

svarar 76,6 miljarder kronor. Med ett inträde i Nato och

årig pojke dras in i ett gängkrig innan han hunnit sluta

höjda försvarsanslag planeras denna siffra att nästan

grundskolan och hamnar utanför samhället, kanske

fördubblas – allt för att garantera Sveriges säkerhet. Det

för resten av sitt liv. Allt fler drabbas av gängrelaterat

får mig att fundera på vems och vad för sorts säkerhet

våld; är det verkligen fred i Sverige?

det är som prioriteras, och på bekostnad av vad?

De senaste åren har det varit svårt att undgå gatuvåldet

"Har vi verkligen fred i Sverige?

Vems röster får höras? Vem skapar de säkerhetspolitiska insatserna säkerhet för? Och vilken sorts säkerhet prioriterar vi?"

och den otrygghet det innebär för många människor i Sverige. Det har minst sagt varit en politiskt diskuterad fråga och som fyllt nyhetsflöden, men sällan får berättelserna från de som drabbas av gatuvåldet höras.

Flertalet åtgärder har presenterats för att komma till roten med problemet genom hårdare tag, men vi behöver ställa oss frågan, vem drabbas av osäkerheten och vilken sorts säkerhet vill vi skapa?

Jag funderar också på de knappa resurserna det vittnas om för det förebyggande arbetet, såsom insatser för att

Hållbar fred kräver att alla människor får sina rättig-

skapa trygga områden, för att unga ska klara grund-

heter tillgodosedda och känner sig säkra i sin vardag;

skolan och för att unga ska kunna ta sig ur gängkrimi-

hållbar fred kräver mänsklig säkerhet. Men när barn

nalitet. Det är en fråga om resursfördelning och priori-

dras in i dödligt våld och föräldrar tvingas begrava sina

teringar. I den militära upprustningshetsen som pågår

barn, när barn i drabbade områden inte kan leka fritt i

riskerar åtgärder som främjar mänsklig säkerhet att

lekparken och när ungdomar i samma områden inte kan

hamna i skymundan. Vi måste därför få till ett samtal

vara ute i sina bostadsområden på kvällen, går det att

som utgår från de som drabbas och som inkluderar det

ställa sig frågan om vi verkligen har fred i Sverige.

förebyggande perspektivet. Vi måste fortsätta att ställa oss de avgörande frågorna; Har vi verkligen fred i Sveri-

" Hållbar fred kräver att alla människor får sina rättigheter tillgodosedda och känner sig säkra i sin vardag; hållbar fred kräver mänsklig säkerhet."

ge? Vems röster får höras? Vem skapar de säkerhetspolitiska insatserna säkerhet för? Och vilken sorts säkerhet prioriterar vi?

Vill du ta del av berättelser från de som drabbas av våldet och läsa om vilka huvudfrågor och åtgärder som behöver prioriteras?

Läs om initiativet Kollektiv Sorg:

61 personer miste livet till följd av dödsskjutningar under 2022, varav majoriteten av dem var under 30 år och 11

REPORTAGE: MÖT SHAIMA 19 ÅR MED 75 ÅRS ERFARENHET AV OCKUPATION Varje lördag eskorterar den israeliska militären israeliska bosättare genom den gamla marknaden i Hebron, en del av staden som enligt Hebronprotokollet från 1997 är palestinskt område. Som de flesta avtal i det militärt ockuperade Palestina så gäller restriktionerna inofficiellt inte bosättarna.

moské, till 40 procent som moské och 60 procent som

Många samlas för att bevaka detta; vi från följeslagarprogrammet, lokala människorättsorganisationer och lokalbefolkning.

Bland åskådarna möter jag Shaima, en ung journalist som rapporterar via sin instagram för att visa vad som pågår i hennes hemstad.

utegångsförbudet upphörde hade staden förändrats.

- Varför kan jag inte gå in i Ibrahim Moskén utan att stoppas när jag bär en Palestinasjal? Varför kan jag bara resa till al-Aqsa i Jerusalem under ramadan? Varför avgör den israeliska militären var jag får vara i mitt eget land?

Shaimas röst skakar när hon ställer mig dessa frågor. Det är ett känslosamt möte och det brister för oss båda mer än en gång. Hennes passion för sitt land och deras frihet lämnar ingen oberörd.

Under ringlande stenvalv gömmer sig den gamla marknaden i Hebron. Detta var tidigare stadens mittpunkt, nu ligger majoriteten av affärerna öde. Staden är viktig inom både judendomen och islam eftersom Abraham och hans söner sägs vara begravda här.

Efter det så kallade sexdagarskriget mellan Israel och ett antal arabstater 1967 delades gravplatsen, som då var en Shaima framför portarna till bosättningen Beit Romano.

Foto: Amer Shallodi

synagoga. Ytterligare separationspolicys infördes 1994, till följd av flera våldsdåd från båda sidor, men specifikt efter Goldsteinmassakern då en israelisk terrorist mördade 29 och skadade ett hundratal beende palestinier. Som följd av detta fick palestinierna utegångsförbud i en månad. När

Staden visas ofta för statsöverhuvuden och turister för att demonstrera hur ockupationen resulterat i ett apartheid-system. Efter massakern etablerades gator där palestinier inte får gå, åka bil eller leverera varor till sina affärer. Palestinier på Västbanken lever under militära lagar medan israeliska bosättare lever under civil lag. I Hebron innebär det att människor som bor på samma gata lever under separata juridiska system.

Den militära ockupationen synliggörs också genom checkpoints i gathörnen och bosättningar omringade av murar.

Bosättningarna strider mot internationell lag eftersom en stat inte får flytta egen civilbefolkning till ockuperat område. Bosättarnas marsch genom den gamla marknaden är ett sätt att manifestera närvaro och makt.

I denna stad, inte långt ifrån marknaden, har Shaima växt upp. Varje lördag bevakar hon bosättarna, filmar och lägger upp på sociala medier. Vi träffas på ett fik i samma ringlande gångar.

- Min mormor berättar ofta för mig om Nakban. Jag är journalist för att jag vill nå ut med hennes, min familjs och mitt folks historia. Vårt lidande och vår kamp.

På arabiska betyder Nakba katastrofen. Ordet har blivit symbol för de 750 000 palestinier som fördrevs från sina hem när Israel bildades 1948. Shaimas mormor är en av dem.

Att vara journalist har blivit farligare, inte minst i Palestina. Men Shaima ryggar inte tillbaka för riskerna, detta blir tydligt när hon pratar om journalisten som sköts ihjäl av israelisk militär 2022.

- Jag ser upp till Shireen Abu Akleh, hon gjorde mycket för vårt land. Jag vet att jag väljer en farlig yrkesroll men det är farligt att vara palestinier oavsett. Ingen vet när man får träffa sina älskade nästa gång, alla riskerar att falla offer för militärt- eller bosättarvåld.

12

Israeliska soldater skyddar bosättare när de marscherar genom staden och hindrar palestiniers framkomst.

Marknaden på Al-shallalah Street i Hebron är övertäckt med nät för att skydda försäljarna från stenar och annat bosättare kastar ner.

Foto: Sofia Bjersér

När bosättarna eskorteras av soldater frågar Shaima

lestina, hon är född efter uppdelningen av sin stad och

varför de skyddar bosättarna men möts av tystnad. De

etableringen av betongmuren som omger stora delar av

blockerar vägen för palestinier som försöker ta sig hem

Västbanken. Men hon vet sina rättigheter. Hon är 19 år

och ser till att bosättarna kan ta sig igenom marknaden –

men har tre generationers erfarenhet av ockupation. Att

en plats de egentligen inte ska vara på enligt Hebronpro-

underkasta sig eller normalisera situationen är inte ett

tokollet från 1997.

alternativ.

"Ingen vet när man får träffa sina älskade nästa gång, alla riskerar att falla offer för militärt- eller bosättarvåld."

- Att vara palestinier är att vara stolt, jag tackar gud för att jag är född här och jag kommer att stanna.

Jag frågar henne vad hon kommer göra dagen då ockupationen upphör. Hon blir upprymd och rörd på samma gång. Enkelheten i hennes svar illustrerar ockupationens omfattning och hur den gör de simplaste sakerna ouppnåeliga:

Det märks att Shaima stärks av sin identitet som journalist, det ger henne möjlighet att föra sina erfarenheter

- Jag skulle åka till havet och läsa en bok, och till Yaffa

och sin kamp vidare. Det är ett sätt att stå emot ockupa-

och Jerusalem. Vi skulle laga en makloubeh och äta utan-

tionen. Ett annat är via sin utbildning och ett tredje är att

för al Aqsa-moskén, vi skulle fira och sorgen skulle lyfta

stanna i sitt land.

från Palestina.

SKRIBENT: SOFIA BJERSÉR

- Den israeliska staten övervakar universiteten och de genomsöker våra väskor och gör räder på området.

Men utbildning är det enda vapnet vi har. Det är mycket svårare att ockupera ett folk som vet sina rättigheter och sin potential, därför fortsätter vi utbilda oss, trots bristen på jobb efter examen.

Sofia var del av det Ekumeniska Följeslagarprogrammet i Israel och Palestina juni – september 2023. Programmet verkar för att den israeliska ockupationen som upprätthållits sedan 1967 upphör till fördel för båda folken utifrån relevanta FN-resolutioner. Åsikterna och reflektionerna i artikeln är skribentens egna.

Sofia är också fredscoach och gick Fredsakademins freds- och ledarskapsutbildning våren 2022.

Shaima har aldrig levt i ett fritt Pa-

13

FREDSPODDEN #31: “AI I VAPENSYSTEM - VEM DRABBAS AV UTVECKLINGEN AV MÖRDARROBOTAR?” I Fredspoddens avsnitt #31 är ämnet utveckling av AI för

gå. Det behövs en öppen och ärlig diskussion om hur vi

militär användning. Hur långt har utvecklingen kom-

vill att AI-teknik ska användas inom militären, något

mit? Vem drabbas av utvecklingen? Vad kommer hända

som det pratas alldeles för lite om. Slutsatsen är tydlig: Vi

om utvecklingen fortsätter i samma riktning?

måste reglera utvecklingen och användningen av autonoma vapensystem för att undvika katastrofala konse-

Autonoma vapensystem, även kända som mördarrobotar,

kvenser och säkerställa att AI används på ett ansvarsfullt

kan utan mänsklig inblandning välja ut och attackera mål.

och etiskt sätt. Det är vår plikt att säkerställa att tekniken

Dessa mördarrobotar liknar fjärrstyrda drönare som age-

tjänar mänsklighetens bästa intressen och inte hotar vår

rar enligt förprogrammerade riktlinjer och algoritmer.

säkerhet och vårt samhälles moraliska grundvalar.

För närvarande kan vapensystemen patrullera områden och lokalisera mål, men kräver fortfarande en mänsklig order för att utföra en attack. Snart bedöms inte den mänskliga ordern behövas längre, utan mördarroboten kommer inom en snar framtid kunna fatta det slutgiltiga beslutet om liv och död på egen hand.

"Det är vår plikt att säkerställa att tekniken tjänar mänsklighetens bästa intressen och inte hotar vår säkerhet och vårt samhälles moraliska grundvalar."

- Man brukar skoja om att AI är allt som känns omöjligt just nu, vilket kan vara vad som helst, säger Deborah

Lyssna på Fredspoddens avsnitt #31 “AI i vapensystem

Biniam Solomon, Svenska Freds kampanjledare mot mör-

- vem drabbas av utvecklingen av mördarrobotar?”, för

darrobotar.

att höra mer om utvecklingen. Det är hög tid att agera innan mördarrobotar blir en verklighet som vi inte kan

En av de mest avgörande frågorna i detta sammanhang är att vi tenderar att överdriva vårt förtroende för maski-

kontrollera.

SKRIBENT: ELIN ISENDOR

ner att fatta rationella beslut. Maskiner påverkas inte av mänskliga faktorer som hunger, trötthet eller irritation, men det innebär också att de saknar den känslomässiga intelligens som mänskliga beslutsfattare har.

- Människans förmåga att kunna känna känslor är avgörande när vi fattar beslut, och en instinkt hos många människor är att vi inte vill skada någon, att det tar emot.

Det är en viktig del när man brukar dödligt våld, att väga in den känslomässiga aspekten av det, och det kan ju inte en maskin göra, säger Rebecka Lindholm Schulz, programledare för Fredspodden.

I avsnittet pratar vi med den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro, som lever och verkar i ett sammanhang där AI används för militära syften. Han älskar AI och dess förmåga att beskydda och göra det lättare för människor. Men även han ser den alltmer oroande utvecklingen, på första parkett. I Palestina används inte AI för att skydda, utan för att skrämma och kontrollera.

Frågan vi står inför är om detta verkligen är rätt väg att

14

Fredspoddens programledare Rebecka Lindholm Schulz och människorättsaktivisten Issa Amro, som gästar avsnittet, i Hebron 2019

FREDSPODDEN #33: “GRÄNSER OCH OSÄKRA FLYKTVÄGAR” 2023 har varit det dödligaste året på Medelhavet sedan 2017. En konsekvens av bristen på säkra flyktvägar in i Europa. Samtidigt har EU, efter flera års diskussioner, enats om en ny, mer restriktiv asyl- och migrationspolitik. Den innebär bland annat skärpta gränskontroller med syfte att minska antalet flyktingar och migranter som når Europa. Konsekvenserna får ödesdigra effekter för människor på flykt som riskerar allt mer i försöken att nå ett tryggare liv. FN har riktat stark kritik mot bristen på säkra vägar in i EU som inneburit att allt fler människor mister livet bland Medelhavets och Atlantens vågor.

I Fredspodden #33 diskuteras vikten av att hantera de grundläggande orsakerna som gör att människor tvingas på flykt från sina hem. En problematisk utveckling vad gäller flyktingfrågan är processen av “securitization”, eller “säkerhetisering”, där flyktingar framställs som

på flykt. Samma vapenföretag gynnas ytterligare ge-

ett hot mot säkerheten snarare än människor i behov av

nom att sälja vapen, militär utrustning och teknologi

humanitärt stöd. Bakom politiska diskussioner om EU:s

som används vid gränskontroller för att både avskräcka

migrationsmottagande finns människor med akuta behov

människor från att ens försöka ta sig till Europa och

och där den mänskliga säkerheten satts ur spel.

tvinga dem som når fram att lämna.

"Den ökade militariseringen av EU:s gränser har lett till mer våld mot människor på flykt"

- Vapenindustrin i EU-länder exporterar vapen världen över, vilket i sin tur driver på krig och väpnade konflikter, och leder till förtryck såväl som att mänskliga rättigheter kränks. Vapenindustrin har varit drivande i att sälja in narrativet av säkerhetisering i flyktingfrågan och lyckats övertyga stater att de behöver mer vapen och teknologi

I avsnittet intervjuas Mark Akkerman från den neder-

för att skydda gränser och öka kontrollen, säger Mark.

ländska organisationen “Stop Wapenhandel” (Stop Arms Trade). Han reder ut kopplingen mellan ökad militari-

Faktumet att människor tvingas att riskera sina liv på

sering och gränskontroller. Mark förklarar begreppet

medelhavet i bristen på säkra flyktvägar kvarstår, men

“Border militarization” som innebär att gränser militari-

Svenska Freds värnar om rätten för människor att söka

seras genom att militär utrustning används för att bevaka

skydd i vårt land. Väpnade konflikter och vapenhandel är

gränserna och förhindra migration.

viktiga orsaker till att människor drivs på flykt. Vill du lära dig mer? Lyssna på hela Fredspodden #33 där poddar finns!

- Mer än 2000 kilometer stängsel har byggts vid Europas SKRIBENT: JULIA HANSSON

gränser. Den ökade militariseringen av EU:s gränser har lett till mer våld mot människor på flykt, förklarar Mark i podden.

Mark lyfter även kopplingen mellan vapenindustrin och de ökade gränskontrollerna. Vapenindustrin och vapenhandel göder väpnade konflikter, som dessutom ofta är en grundläggande orsak till varför människor tvingas

Scanna QR-koden för att lyssna !

15

SVERIGE BEVÄPNAR DIKTATURER. Frågor på det?

I tider av sällan skådad militär upprustning, är vår röst avgörande för en bred, demokratisk och nyanserad debatt.

Nu hotas stödet till svenska fredsorganisationer att dras in.

Läget är akut. Låt inte vår röst tystas!

Swisha ditt stöd till 901 08 51 eller ge en gåva på svenskafreds.se