FREDSTIDNINGEN
nr 4 | 2023
Medlemspublikation för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
ISRAEL OCH PALESTINA
4 frågor till israeliska rabbinen Jeremy Milgrom och den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro
FREDSPODDEN LIVE - Ny seminarieserie om hur vi förbereder för freden i Ukraina
Foto: Felicia Margineanu
KERSTIN HAR ORDET:
HOPPET FÖDS I HANDLING -MELLAN DIG OCH MIG ska det
och visa solidaritet med krigets
alltid vara fred, konstaterar pales-
offer. Flera hundra personer deltog
tinska Aya och israeliska Ahava.
och i vimlet syntes både kippor
De är klasskamrater och bor i Neve
och slöjor. Bassem och Aron beskrev
Shalom/Wahat al Salam mitt emellan
detta i Sydsvenskan i en gemensam
Jerusalem och Tel Aviv. Byns namn
debattartikel med rubriken Vi som är
betyder ”Fredens oas” på hebreiska
judar och muslimer kan göra gemen-
och arabiska. Den grundades 1972
sam sak mot rasismen. Där skriver
av israeler och palestinier som lever
de; Malmö är värt att kämpa för.
sida vid sida och verkar för fredlig
För öppenheten, toleransen och för
samlevnad. De 70 familjerna har ar-
varandra. I dessa mörka tider tände
betat intensivt och systematiskt med
Malmöbor ett hoppets ljus.
tiva fredliga sätt att förebygga och
stöttar nu varandra genom den chock
MALMÖBORNA tände ett hoppets
i världen.
som Hamas brutala angrepp den 7
ljus, för hopp föds i handling.
konflikthantering genom åren och
oktober innebar för invånarna i byn. De genomgår en mycket smärtsam
I DEN MÖRKA SKUGGAN av det eska-
process för att försöka övervinna
lerande gatuvåldet i Sverige arbetar
starka känslor av förtvivlan och hat.
Niklas Hägg som medlare i Södertälje kommuns socialtjänst. Den typen av
ATT MÄNNISKOR som de i Neve
arbete Niklas utför får alltför lite pri-
Shalom/Wahat al Salam praktiserar
oritet när politiken är fokuserad på
den värld som de strävar efter är inte
hårdare tag, visitationszoner, längre
alltid enkelt. Men det är kraftfullt för
straff, ungdomsfängelser och milita-
de visar att visionen om fred inte är
riserad polis. I Fredspoddens avsnitt
ouppnåelig. Fredsbyn med den ge-
nr 35 berättar Niklas om hundra-
mensamma skolan gestaltar ett helt
tals medlingar som lyckats stoppa
annat sätt att hantera konflikter än
våldsspiraler och garantera att de
våldets väg. Våldet som i skrivande
ungdomar som utsatts för våld kan
stund visar sitt fruktansvärda an-
fortsätta sin skolgång. Han konsta-
sikte och krossar tusentals liv i Gaza,
terar att Sverige hamnat på efterkäl-
inte alls långt ifrån Fredens oas.
ken som inte har ett nationellt organ, ett konfliktråd som arbetar systema-
MITT I FÖRTVIVLAN och ofta långt
tiskt med våldsförebyggande så som
från rampljus och tidningsrubriker
i till exempel Norge. Människan har
finns alltid människor som verkar
hanterat konflikter fredligt i alla ti-
för fred, rättvisa och försoning. Som
der, det är fullt möjligt. Men Sverige
till exempel Bassem Nasr, Pales-
har hamnat i ett repressivt arbetssätt
tinaaktivist och muslim, och Aron
där inte tillräckligt investeras i det
Boklund Tendler, jude och Israelvän.
förebyggande arbetet.
VI, NU ÖVER tolv tusen medlemmar i Svenska Freds, vill istället för krig, militarisering och våldsamma metoder skyndsamt investera i konstrukhantera konflikter både i Sverige och
I DESSA MÖRKA TIDER är det extra viktigt att stötta varandra och tillsammans hitta vägar framåt. Som människorna i Neve Shalom/Wahat al Salam gör varje dag genom att leva sida vid sida. Att liksom Malmöborna på ljusmanifestationen för krigets offer, tända ljus i mörkret och mana till att gå samman och bygga på det gemensamma. Att som alla de som arbetar för att rädda unga ur gängkriminalitet står fast vid övertygelsen om att våldet går att stoppa med förebyggande insatser. AYAS, Ahavas, Bassems, Arons och Niklas handlingar ger mig hopp. Hopp om att våra gemensamma handlingar, mina, dina och många många andras har betydelse och gör skillnad. Tillsammans står vi upp för alla människors rätt att leva i fred, säkerhet och frihet. KERSTIN BERGEÅ ORDFÖRANDE SVENSKA FREDS
De anordnade en ljusmanifestation den 20 oktober i Malmö för att hedra
Fredstidningen PAX ges ut av Svenska
Övriga redaktionen: Kerstin Bergeå,
Freds- och Skiljedomsföreningen och
Per Lindman, Elin Isendor, Julia Hansson,
finansieras delvis av beviljade medel
Karin Wall Härdfeldt, Moa Blomster, Anna
från Arvsfonden samt FBA:s stöd till
Walfridsson, Lovisa Adielsson, Lowa Bir-
civilsamhället för fred och säkerhet.
ge, Julia Larnemo Ask, Rewing Aldabag
Redaktörer: Maja Landin och
Ansvarig utgivare: Karin Wall Härdfeldt,
Rebecka Lindholm Schulz
070 284 34 32, pax@svenskafreds.se Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan, 2023
Form: Kim Brundin Adress: Polhemsgatan 4 112 36 STOCKHOLM Omslagsfoto: Maja Landin
Texterna i PAX #4 2023 skrevs innan 20/11.
PÅ GÅNG I SVENSKA FREDS SAVE THE DATE - KONGRESS 2024! Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens kongress 2024 äger rum den 18-19 maj i Örebro. Vi hoppas att många medlemmar vill vara med och besluta om föreningens stora frågor och om vilken riktning Svenska Freds ska ta i framtiden. Mer information kommer snart, håll utkik i Svenska Freds nyhetsbrev, sociala medier och på vår hemsida: svenskafreds.se/engagera-dig/kongress-24/ Välkommen!
KALENDARIUM PÅ HEMSIDAN!
NOMINERA TILL SVENSKA FREDS STYRELSE
Glöm inte att kika in på vår hemsida och
På Svenska Freds kongress 2024 ska en ny styrelse och
håll dig uppdaterad i vårt kalendarium.
föreningsrevisorer väljas av medlemmarna. Valbered-
Under fliken “På gång” hittar du allt som
ningen uppmanar dig som medlem att nominera dig själv
händer inom föreningen runt om i landet! Svenska Freds
eller någon annan genom att fylla i nomineringsfor-
har lokalföreningar och fredsgrupper i Göteborg, Karlskro-
muläret som du hittar på svenskafreds.se/engagera-dig/
na, Växjö, Umeå, Stockholm, Tyresö, Örebro, Ulricehamn,
kongress-24/. Utöver ett intresse för Svenska Freds frågor
Bottnafjorden, Uppsala, Nässjö och Skåne. Om du vill bli
är erfarenhet inom bland annat HR, insamling, ekonomi,
aktiv i en lokalförening eller grupp finns mer information
internationella frågor och föreningsarbete värdefull. Sista
på svenskafreds.se. Vi ses på nästa seminarium, föreläsning
dag att nominera är den 28 februari 2024. Om du har frågor
eller event på en plats nära dig.
kan du skriva till valberedningen@svenskafreds.se.
JULKAMPANJ - I NATT JAG DRÖMDE
miniatyrsoldater i sitt rum. Plöts-
Krig är alltid ett misslyckande med förödande konsekven-
och verklighet ut när hans rum
ser. Inte minst för barn och unga. Över 450 miljoner barn i
börjar rasa samman, och den
världen påverkas idag av väpnade konflikter. Under decem-
oskyldiga leken förvandlas till ett
ber månad presenterar Svenska Freds en julkampanj med
verkligt krig.
ligt suddas gränsen mellan fantasi
avstamp i sången “I natt jag drömde”. Sången är från början
Genom att integrera metaforer
en amerikansk fredssång skriven av Ed McCurdy och som
och surrealism i filmen är ambitionen
fick sin svenska text av Cornelis Vreeswijk 1964. I en film
att på ett subtilt och konstnärligt sätt för-
förvandlas denna välkända text och melodi, tillsammans
medla de komplexa konsekvenserna av vapen och krig.
med ett barns lek, och går från hopp om fred till krig och
- Jag hoppas att filmen inte bara blir ett visuellt och
förödelse. Karim Fakih, regissör för filmen, förklarar sin dragning till projektet med att det berör något han anser vara av stor vikt och mening. Han förklarar att han alltid haft en önskan
emotionellt engagerande verk utan också en tankeväckande upplevelse som inspirerar till dialog och reflektion om dessa viktiga samhällsfrågor, säger Karim. Filmens budskap är att arbete för fred är allt annat än ett
att använda sitt arbete för att väcka tankar och engagera
barns naiva dröm och att röster för fred och nedrustning
människor i viktiga samhällsfrågor.
inte får tystna. Svenska Freds har arbetat i 140 år för hållbar
- Det har varit ett fantastiskt samarbete med Svenska
fred, och för att krig ska förebyggas och aldrig bryta ut.
Freds för att utveckla den här idén. Som regissör älskar jag
Genom kampanjen vill vi visa på vikten av vårt arbete och
att skapa verk bortom det uppenbara och som innehåller
vår röst. Filmen produceras pro bono av UNCUT Film. Tack
flera lager av betydelse.
till UNCUT för ert arbete och engagemang!
Handlingen i filmen kretsar kring en pojke som leker med
3
ISRAEL OCH PALESTINA De senaste månaderna har vi nåtts av fruktansvärda nyheter från Israel och Palestina: kidnappningar, brutala attacker, bombningar av civila, sjukhus och ambulanser. Dödstalen stiger för varje dag. Bakom varje siffra i statistiken döljer sig splittrade familjer, mänskligt lidande och trauman som följer med i generationer. Internationella lagar är glasklara: CIVILA SKA SKYDDAS I KRIG Hamas brutala attacker mot Israel och israeliska civila den 7 oktober utgör grymma krigsbrott. Inget rättfärdigar gisslantagande eller urskillningslösa massakrer, attacker och avsiktligt våld mot civila. Israel har svarat med omfattande bombningar av Gaza som är ett mycket litet och tätbefolkat landområde och hem till över två miljoner människor. Att bomba civila områden, tillämpa kollektiv bestraffning och strypa tillgången till livsavgörande resurser utgör krigsbrott och måste fördömas. Det pågående kriget började dock inte 7 oktober utan kan bara förstås mot bakgrund av den militära ockupation som Israel upprätthållit i många decennier, och som utgör brott mot internationell rätt. Mänskliga rättigheter kränks regelbundet i de ockuperade områdena Gaza, Västbanken och östra Jerusalem. Under hösten har tusentals personer genom oss tagit ställning genom att skriva under och skicka vykort till statsminister Ulf Kristersson med uppmaningen att Sverige: • tydligt står upp för folkrätten och markerar mot de krigsbrott som begås. • tydligt stödjer FN:s uppmaning om eldupphör så att det urskillningslösa våldet omedelbart upphör och ytterligare eskalering stoppas. • stödjer alla ansträngningar för en politisk lösning för hållbar, varaktig fred. Grundorsaker som den israeliska ockupationen måste adresseras.
Läs mer om kampanjen ”Stop the War” och hur du kan vara med och påverka på vår hemsida
4
Det internationella samfundet måste komma till insikt om att våldet måste upphöra PAX har träffat Michael Schulz, professor i freds- och
när konflikten, som nu, återigen
utvecklingsforskning och prefekt vid Institutionen för
blossar upp.
globala studier vid Göteborgs universitet. Han har forskat om den israelisk–palestinska konflikten under hela sin
Vissa menar att det som händer
karriär och besökt båda länderna nästan årligen de senaste
i Gaza nu är ett folkmord och inte
40 åren. Hans forskning har fokuserat på såväl israelisk
ett krig. Hur ser du som freds-
inrikespolitik, som konflikthantering på gräsrotsnivå,
forskare på det?
bosättarvåld och Hamas. Nyligen publicerades hans bok om Hamas och Michael har intervjuats som expert i tv,
- Begreppet är komplicerat och jag är ingen folkrättsexpert.
radio och tidningar med anledning av den senaste
Folkmord handlar om flera aspekter än bara antalet döda.
tidens händelser.
Det behövs oberoende experter som kan komma in och undersöka och utreda vad som hänt, det vet vi inte riktigt
Michael reste till Israel och Palestina första gången 1980
än eftersom kriget fortfarande pågår. Även om Israel menar
och sedan dess har han som han själv beskriver det varit fast
att de gör sitt yttersta för att skona civila finns det risk och
i sitt engagemang för konflikten.
en fara att man hamnar i det läget att utredas för folkmord, krigsbrott eller brott mot mänskligheten för det som nu
- Ja, det har blivit så att jag fastnade för den här konflikten
händer. Det gäller även Hamas. Oavsett vad intentionen var
och för frågan om varför det har funnits en sån ovilja att lösa
från början, förklarar Michael.
den. Jag har själv en familjebakgrund där båda mina föräldrar upplevde andra världskriget, berättar han.
Hur ska konflikten kunna lösas så att nya våldsutbrott förhindras?
"Det har alltid funnits en unik konfliktdynamik och så många lager och dimensioner av den här konflikten. Det vi ser nu är ytterligare ett tragiskt kapitel i den historien, ytterligare en eskalation av våldet."
- Allt blod som nu flyter försvårar alla möjligheter att komma framåt. Hamas attack med den våldsamhet som användes, mot vilken målgrupp och med de metoder vi såg, ställer till det för alla möjligheter att komma framåt i att lösa konflikten. De som attackerades av Hamas på festivalen på den israeliska sidan och på kibbutzerna är resterna av den israeliska fredsrörelsen. De har tidigare varit kritiska mot den israeliska regeringen men nu förlorat nära och kära och många har svängt i sina åsikter. Den israeliska sidans
Hur skulle du förklara det som nu hänt i Israel och i Gaza?
svar på attacken, där det är mycket som tyder på att det inte är proportionerligt enligt folkrätten, är också olyckligt för
- Hamas attack var fruktansvärd och oförsvarlig, samti-
möjligheterna att lösa konflikten. Det finns också väldigt få
digt var det väntat att något sånt här skulle kunna hända.
som kan medla. Det måste till en säkerhetsrådsresolution i
Palestina har under lång tid varit under hårt tryck och under
FN som Israel kan gå med på så att civila värnas.
de senaste två, tre åren varit enormt pressade av israeliska bosättare. När det gäller Gaza har det varit en belägring
Går det då att se en lösning?
sedan 2007. Vi fredsforskare skulle inte ens kalla det en negativ fred. Det har alltid funnits en unik konfliktdynamik
- På kort sikt är det svårt att se en direkt ljusning. Det inter-
och så många lager och dimensioner av den här konflikten.
nationella samfundet måste komma till insikt om att våldet
Det vi ser nu är ytterligare ett tragiskt kapitel i den histori-
måste upphöra och att man behöver komma tillbaka till
en, ytterligare en eskalation av våldet.
förhandlingsbordet. Den långsiktiga lösningen behöver vara en tvåstatslösning. Resolution 1397 från FN:s säkerhetsråd
Michael beskriver konflikten som asymmetrisk med stora
från 2002 säger att denna konflikt långsiktigt måste leda
skillnader i makt och resurser mellan parterna. Israel är
till två stater, det finns tekniska lösningar för det och hela
betydligt mer resursstark med en fungerande välfärd, stark
modellen med tvåstatstanken har funnits länge. Man börjar
ekonomi och en av världens mest avancerade militärer.
inte om från början. Det måste också byggas upp ett folkligt
Och förutom att Hamas är ekonomiskt, vapenmässigt och
stöd och tryck för att gå in i förhandling. För det krävs att ci-
resursmässigt mycket svagare än Israel, har Israel också
vilsamhället som utplånats de senaste åren byggs upp igen.
möjlighet att stänga av tillförsel av förnödenheter till Gaza, vilket gör att många fler palestinier blir lidande och dör
SKRIBENT: MAJA LANDIN 5
4 frågor till rabbinen Jeremy Milgrom och den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro PAX har ställt fyra frågor till rabbinen Jeremy Milgrom vid Rabbis for Human Right i Israel och Issa Amro människorättsaktivist verksam i Youth Against Settlements (YAS) i Hebron på Västbanken.
Vad arbetar du och din organisation med och hur ser er situation ut nu? Vad kan Sverige och omvärlden göra? Och vad motiverar dig att fortsätta att stå upp för fred och rättvisa?
Jeremy Milgrom “Vi är en organisation som samlar rabbiner som tycker att religion inte kan begränsas till böner och ritualer. Vi står upp för de som har sämre levnadsvillkor än vi, särskilt de palestinier som lider av den israeliska ockupationen av Västbanken. Det är hemska tider nu för alla förutom krigshetsare och vapenindustrin. Min regering straffar befolkningen i Gaza på grund av de grymma illdåd som skedde den 7 oktober och söker sig till militära lösningar på politiska problem. Tusentals oskyldiga, däribland kvinnor och barn, har dödats och 1,5 miljoner människor har blivit hemlösa. De flesta av dem är utan mat, vatten och sjukvård. Sverige, tillsammans med resten av världen, måste kräva ett omedelbart eldupphör och ge akut humanitär hjälp. Vi måste verka för åtal mot krigsförbrytare från båda sidor vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag och utöva diplomatiska och ekonomiska påtryckningar på Israel för att få landet att upphöra med ockupationen och återuppta förhandlingarna om en rättvis fred. Jag står inte ut med tanken på att mitt land, en så kallad judisk stat, medvetet dödar tusentals oskyldiga genom att bombardera ett av världens mest tätbefolkade områden. Det är ett svek mot den judendom som jag uppfostrades i, och mot minnet av Förintelsens offer. Judar kommer aldrig att kunna leva i säkerhet när palestinierna ständigt upplever existentiell osäkerhet.”
Issa Amro Youth Against Settlements är en organisation som organiserar sig mot den israeliska ockupationen genom ickevåld och civil olydnad. Issa har arresterats av israelisk militär otaliga gånger och blivit uppmärksammad av FN för hans utsatthet. Den 7 oktober blev han arresterad igen utan anledning och misshandlad av israelisk militär. “Situationen i Hebron är riktigt svår, det är utegångsförbud. Familjer är inlåsta i sina lägenheter, får inte gå ut, inte ens titta ut genom fönstret eller gå ut på balkongen, förutom söndag, tisdag, torsdag, en timme på morgonen och en timme på kvällen. Samtidigt gör israeliska soldater razzior mot husen under nätterna. Israeliska bosättare i arméuniformer hotar att döda familjerna, skrämmer dem och kastar sten på dem. Det internationella samfundet kan göra mycket, till exempel sluta stödja Israel, hålla dem ansvariga för sin apartheidockupation och deras krigsförbrytelser och stoppa de israeliska bosättningarna i Västbanken, kräva vapenvila för Gaza. Samtidigt bör Sverige öppet fördöma bosättarnas våld på Västbanken och den israeliska regeringens stöd för bosättarnas våld. Jag har inget annat val än att fortsätta stå upp för fred, rättvisa och ickevåld, eftersom det är det enda sättet att uppnå våra rättigheter. Vi lever under militärlag, utan våra grundläggande mänskliga rättigheter. Det går inte att acceptera att inte ha sina politiska eller civila rättigheter eller att leva som slavar i vårt eget samhälle. Det handlar om att bygga en bättre framtid för oss själva och vårt folk. Palestinier, israeler, judar, muslimer, kristna tillsammans borde arbeta för att skapa en bättre framtid för oss alla.” 6
FREDSPODDEN #35: “Gängvåld och militarisering - Hur kan vi arbeta förebyggande?” Gängvåldet har ökat markant i Sverige, och antalet dödsfall till följd av skjutningar har nått alarmerande nivåer. Barn dras in i våldsspiralen i allt yngre åldrar, under höstens våldsvåg har gängkriminellas anhöriga gjorts till måltavlor och den politiska debatten präglas av en allt hårdare retorik. Krav på hårdare tag och längre straff har varit på tapeten, och senast har förslag om att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år och använda militären för att stötta polisen i kampen mot gängkriminalitet framförts. Men är verkligen hårdare tag rätt väg att gå för att bekämpa våldet? I avsnitt 35 av Svenska Freds podcast gästas Fredspodden av Daniel Diaz, verksamhetsansvarig på Hassela Solidaritet, där han arbetar med barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Vi får även höra från Niklas Hägg, medlare från Södertälje kommuns socialtjänst, som arbetar förebyggande mot våld genom att medla mellan parterna i konflikt. - Det är viktigt för oss att vi stoppar våldsspiralen då vi
"Samhället måste ansvara för att ge unga människor verktygen de behöver för att inte dras in och fastna i våldsspiralen." I avsnittet understryker Daniel Diaz behovet av att lyssna på de direkt berörda och förstå den komplexa verklighet de lever i, och håller fast vid att hårdare tag och att sätta in militär inte är lösningen. Det riskerar i stället att normalisera våldsanvändning och militarisering, vilket kan underminera fredliga och diplomatiska lösningar. Det behövs en annan form av stöd än vad som erbjuds idag, men det innebär satsningar som vi inte gör.
alltid ser en risk med att det ska fortsätta, när någon har utsatt någon för våld så finns det en risk att den personen ska ge igen eller att andra personer ska blandas in, det är därför vi vill komma in tidigt i bilden, säger Niklas. Samhället måste ansvara för att ge unga människor verktygen de behöver för att inte dras in och fastna i våldsspiralen. Men att engagera sig för ett tryggare samhälle är en kollektiv uppgift, det behövs en bredare samhällsdialog och solidaritetsinsatser för att skapa förändring. Engagera dig i skapandet av ett tryggare samhälle genom att lyssna på avsnittet för att lära dig mer om hur vi kan arbeta förebyggande mot gängvåldet. SKRIBENT: ELIN ISENDOR
- Att barn hamnar i kriminalitet är ett resultat av de vuxnas misslyckande, säger Daniel. Som medlare arbetar Niklas redan med förebyggande arbete mot våld, och han poängterar vikten av att medlingsprocessen kommer in tidigare för att förhindra eskalering av konflikter. Liksom Daniel betonar Niklas behovet av att satsa resurser på att förhindra att problemen uppstår från
Lyssna på detta och tidigare avsnitt av Fredspodden
första början.
7
HUR FÖRBEREDER VI FÖR FREDEN? I januari lanserar Svenska Freds seminarieserien “FREDSPODDEN LIVE: Ukraina”, som syftar till fördjupad kunskap om Rysslands krig mot Ukraina och för ett slut på det. Seminarieserien som kommer att livestreamas och spelas in, leds av Kerstin Bergeå och Rebecka Lindholm Schulz som tillsammans med olika gäster under sju samtal kommer att prata om teman som relaterar till Svenska Freds krav och rekommendationer för att komma närmare freden. En av gästerna är Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace, som arbetat med att stoppa importen av fossila bränslen från Ryssland och att kartlägga miljöskador till följd av kriget. Genom projektet "Oil is war", som initierades efter invasionen av Ukraina, gick flera Greenpeace-kontor i Europa samman för att pressa på för politiska beslut att stoppa importen av kol, olja och gas från Ryssland, och helt bryta beroendet av fossila
FREDSPODDEN LIVE: Ukraina - 6 krav, 7 samtal!
bränslen. Genom olika aktioner, inklusive att måla fredsbud-
► 16/1 - Kriget i Ukraina- kan historien ge oss nycklar?
skap på tankfartyg och blockera lossning av fossila bränslen
Kontextanalys, historiebruk och aktivism. Möt
från skepp, har de försökt skapa medvetenhet och trycka på
historikern Yuliya Yurchuk och kvinnorättsaktivisten
för förändring.
Oksana Potapova från Ukraina.
I maj 2022 beslutade en enig riksdag om ett tillkännagivande
► 25/1 - Om diplomatins möjligheter
till regeringen kring att stoppa importen av rysk energi.
Annika Söder, diplomat, medlare och fd kabinettssek-
Trots detta har Greenpeace och forskningsinstitutet Centre
reterare och Isak Svensson, professor i freds- och konflikt-
for Research on Energy and Clean Air (CREA) kunnat se att
forskning om medling och diplomati med Ukraina i fokus.
importen fortsatt.
Statistik visar att Sverige har importerat rysk flytande fossilgas för omkring 1 miljard kronor sedan invasionen av Ukraina.
► 6/2 - Rysk olja och gas! Hur stoppar vi den? Under brinnande krig köper Sverige gas från Ryssland. Möt Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace.
► 13/2 - Ickevåldsmotstånd i Ukraina och Ryssland. Stellan Vinthagen, professor i sociologi om vapenvägran,
- Historiskt sett är priserna på fossila bränslen och Rysslands
det ickevåldsliga motståndet i Ryssland och Ukraina, dess
militärutgifter starkt korrelerade, säger Rolf Lindahl.
potential och strategier.
2022 genomförde Greenpeace en granskning av större mil-
► 27/2 - Hur ställs Putin inför rätta?
jörelaterad förstörelse som skett under kriget. Under 2022
Samtalet reder ut vilka juridiska möjligheter det finns för
och 2023 har de också granskat effekterna och riskerna för
att ställa krigsförbrytare inför rätta efter kriget. Vad har
kärnkraften i Ukraina och installerat strålningsmätare, bland
ICC för roll? Info om gäst kommer.
annat på plats vid Zaporizjzjas kärnkraftverk som sedan mars 2022 ockuperas av ryska styrkor. Greenpeace bedriver numera
► 5/3 - Hur ser vi till att vapen från kriget inte sprids?
ett projekt i Ukraina för en grön återuppbyggnad av landet.
Linda Åkerström policychef på Svenska Freds och Åke Sällström, fd vapeninspektör för FN om vilka åtgärder
- Det är naturligtvis en enorm utmaning att återuppbygga ett krigsskadat land, inte minst under pågående krig. Men vi
som behövs för att begränsa vapenspridning.
försöker nu identifiera olika projekt där kommuner och andra
► 14/3 - Hur förbereder vi oss på freden?
aktörer i Ukraina kan återuppbygga landet på ett hållbart sätt.
Historiska vägar till fred, lärdomar från andra fredsförhandlingar och fredsavtal för hanteringen av kriget
Hör mer av Rolf Lindahl i Fredspodden Special: Rysk olja
i Ukraina. Peter Wallensteen, senior Professor i freds-
och gas! Hur stoppar vi den? Avsnitten i seminarieserien
och konfliktforskning
kommer att livestreamas, och information om tid, plats och streaminglänk kommer! Håll utkik på svenskafreds.se.
8
SKRIBENT: ELIN ISENDOR
9
PÅ GÅNG I FREDSAKADEMIN: FREDSCOACHERNA HAR ORDET Under hösten har Fredsakademin fortsatt arbetet med
som rör fred och säkerhet. I samband med årsdagen lyfter
att skapa utrymmen för ungas delaktighet i arbetet för
Fredsakademins fredscoacher vad de tycker är viktigt för
fred och säkerhet. Fredsakademin har bland annat samlat
att skapa hållbar fred. Här är utdrag av deras texter.
unga engagerade i Stockholm för studiebesök i riksdagen och den 9 december uppmärksammar vi 8-årsdagen av FN:s resolution 2250 som utgör grunden för agendan för unga, fred och säkerhet. Resolutionen lyfter vikten av
Läs hela texterna på fredsakademin.se eller genom att scanna QR-koden!
och ger legitimitet till ungas rätt till delaktighet i frågor
Julia Hansson “Vi som är födda runt millennieskiftet utgör den första generationen som fått växa upp med en världsbild som inte präglas av den typiska ungdomliga optimismen för framtiden. Vi är Generation Kris, men nu när världen står inför allt större utmaningar behöver vi också vara Generation Hopp. I den osäkra tid vi lever i är det viktigare än på länge att på allvar inkludera unga i beslutsfattande processer. För mig har Fredsakademin blivit en fristad för den ibland överväldigande hopplösheten, där jag fått verktyg att kunna påverka, och för att vara med och forma den värld som vi vill ärva.”
Moa Blomster “Ibland känns det som att världen håller på att rasa. Krig efter krig bryter ut och många tycks aldrig ha ett slut. Som ung kan det kännas hopplöst. Vår framtid står på spel men det finns ingen plats för oss att göra skillnad, trots vetskapen om att ungas delaktighet behövs för hållbar fred. Inför årsdagen för FN:s resolution 2250 tycker jag att det är viktigt att lyfta utmaningarna som finns för unga idag. Vi vill inte stå och titta på medan världen rasar. Ge oss en chans att höras, allt ni behöver göra är att lyssna.”
"Ge oss en chans att höras, allt ni behöver göra är att lyssna." Anna Walfridsson “Mitt stora intresse är fred och jämlikhet och det känns som en nål i ögat att de som sitter på de högt uppsatta positionerna fortfarande till majoriteten globalt sett är män. Kvinnor och unga har fortfarande begränsat utrymme att delta, och jag tänker: har vi inte kommit längre? För hållbar fred måste unga, liksom kvinnor, få vara del av processen. Jag, en ung kvinna, och alla andra som brinner för fredsarbetet måste fortsätta kämpa för det vi vet är rätt.”
Lovisa Adielsson “Det finns en förväntan på unga att delta i säkerhetsarbetet. I vissa fall blir unga till och med tvingade till det; det yttersta beviset är den återinförda värnplikten. Det var när jag gick Fredsakademin som jag fick lära mig om hållbar fred och mänsklig säkerhet, och det gav mig chansen att hålla workshops för gymnasieelever om dessa ämnen. Det blev mitt sätt att bidra till säkerhetsarbetet. Det måste finnas fler sätt för unga att bidra till säkerhetsarbetet än genom en militär värnplikt, och inte minst behövs en bredare debatt där även de mänskliga delarna av säkerhetsarbetet får ta plats.” 10
FREDSAKADEMINS VIDAREUTBILDNING: MÄNSKLIGHETEN ÄR INTE HELT FÖRLORAD ÄN Det var fredagen den 13 oktober när jag satte mig på tåget från Göteborg till Stockholm. Det fanns viss ironi i att åka till en utbildning i fredlig konflikthantering, påverkansarbete och ledarskap på otursdagen. Det var som om att jag inte var ensam om att känna hur världen börjar bli för trasig för att rädda. Om jag ska vara ärlig var det inte bara kläder och en necessär som jag hade med mig som bagage. Klumpen i magen vägde tyngst. Att lämna saker bakom sig eller att “inte tänka på det nu” har aldrig fungerat för mig, men jag märkte snabbt att det inte gjorde något för helgens utbildning. Här var det okej att ta med sig stressen från skolan, men också oron över de allvarliga tecken på att det pågår, eller är på väg mot, folkmord i Gaza, i Palestina. Kanske var det också bra att ta med sig oron och fundera på vart världen är på väg eftersom temat för helgen var just politiskt påverkansarbete, ledarskap, fredlig konflikthantering och ickevåld. Helgen blev en chans att få ut allt som låg och tryckte inombords. Ett besök på riksdagen som sedan blev en frågestund med en ledamot blev startskottet för en helg av att ifrågasätta världen. Med hjälp av att få argumentera och diskutera svåra, aktuella frågor med varandra under dag två kom insikten om att det kanske inte är försent; det går fortfarande att förändra världen. Klumpen i magen började sakta omvandlas till hopp.
"Med hjälp av att få argumentera och diskutera svåra, aktuella frågor med varandra under dag två kom insikten om att det kanske inte är försent; det går fortfarande att förändra världen."
Martin Luther King Jr. använde sig av fredliga protester och civil olydnad för att kämpa mot rasism och för lika rättigheter. Det går. När jag på söndagen satt på tåget tillbaka till Göteborg var det inte längre ångest som vägde tyngst. Efter en inspirerande helg med likasinnade unga insåg jag att det är långt
I den våldsamma värld vi lever i kan det vara lätt att glöm-
ifrån över än, det finns fortfarande chans att förändra den
ma människors förmåga att förändra utan vapen, utan hot
värld vi lever i, vi måste bara ta den.
och utan lidande. Men jag vet att det går. Under lördagsef-
SKRIBENT: LOWA BIRGE
termiddagen pratade vi om just det; ickevåld. Ickevåldets påverkan sträcker sig långt utöver dess omedelbara effekter. Det handlar om kraften att provocera tankar, att väcka medvetenhet och att inspirera till handlingar som bygger på fredliga och hållbara lösningar. Historien är fylld av banbrytande förändringsagenter som har omfamnat ickevåldet som sitt främsta vapen. Mahatma Gandhi, visade
LOWA GICK FREDSAKADEMIN VÅREN 2023 OCH PLUGGAR KANDIDATPROGRAMMET I GLOBALA STUDIER VID GÖTEBORGS UNIVERSITETET.
världen kraften i passivt motstånd mot orättvisor. 11
REPORTAGE: “JAG ÄR OROLIG FÖR ATT DET SKA BLI KRIG I SVERIGE” Det är nu slutet av 2023, mer än ett och ett halvt år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Mycket har hänt sedan dess, och frågan om säkerhet och risk för krig är fortfarande på allas läppar: fler krig i världen, ett höjt terrorläge, ett närliggande Natomedlemskap och teorier om en rysk spionval runt om i svenska hamnar. Hur upplever unga den säkerhetspolitiska situationen egentligen? Fredsakademin har träffat Ella, Wilmer, Leo, Markus och Stella för att höra deras tankar som berättar. - Det skrämmer mig hur snabbt allting utvecklades och hur mycket som kunde hända på så kort tid. Det är hemskt att se så många människor bli drabbade och jag är orolig för att jag och mina nära och kära någon gång kommer att hamna i en liknande situation, berättar Ella, 19 år. Ella fyllde 18 år när anfallskriget mot Ukraina bröt ut. Precis som alla andra ungdomar i Sverige kommer hon att bli vuxen i en värld där krig och säkerhetsfrågor tynger deras axlar. En annan person som känner oro är Wilmer, 19 år. - Jag tycker det är hemskt och jag har mycket medkänsla för Ukraina. Jag känner mig maktlös eftersom det inte finns något jag kan göra åt det, säger Wilmer. Ungdomar i Sverige befinner sig inte i krigets blodiga epicentrum, men krigets fruktansvärda konsekvenser skapar fortfarande starka känslor. De bär på oro, och rädsla för att själva behöva uppleva och delta i krig och våld.
"Ungdomar i Sverige befinner sig inte i krigets blodiga epicentrum, men krigets fruktansvärda konsekvenser skapar fortfarande starka känslor." - Även i Sverige är det svårt att känna sig helt trygg. Gatuvåldet ökar, och även terrordådet som utfördes mot svenskar i Bryssel har skapat en otrygghetskänsla, säger Leo, 17 år. Oroskänslor tycks ytterligare förstärkas av Sveriges väg in i militäralliansen Nato, ett ämne som väcker många
12
frågor hos unga. En del berättar att de upplever att de inte har fått tillräckligt med information om vad Nato är, vad ett medlemskap kan innebära, och att de därför upplever att det är svårt att ta ställning och avgöra vad de egentligen tänker om att Sverige ansökt om Natomedlemskap. - Jag ser ansökan som ett positivt och nödvändigt steg. Situationen i världen är osäker, med krig i Europa, klimatförändringarna och mycket annat, berättar Leo. Flera unga som Fredsakademin pratar med uttrycker att de tycker att Nato är ett nödvändigt steg i en allt mer osäker värld. De känner sig osäkra och upplever att Sverige har ett större behov av att kunna försvara sig militärt och upplever därför att Nato är den enda lösningen. Flera andra unga uttrycker dock istället oro kring vad ett Natomedlemskap kan komma att betyda för dem och hur beslutet om medlemskapet kan komma att påverka dem. De upplever att de inte fått svar på vad Nato faktiskt innebär för Sveriges och deras säkerhet. I en värld som känns allt mer osäker berättar samtidigt flera att de tänker mindre och mindre på kriget i Ukraina. En av dem är Leo.
- I början var det svårt att tänka på något annat, jag tyck-
I en värld där nyheter om krig och osäkerhet kryper
te att det var så fruktansvärt att ett krig bröt ut i Europa.
närmare unga blir Fredsakademins roll i att besöka
Nu, över ett år senare, tänker jag mer sällan på det. Media
gymnasieskolor för att prata om hur vi kan arbeta för att
pratar inte heller lika ofta om det, säger han.
förhindra att krig bryter ut, skapa hållbar fred och garantera människors säkerhet allt viktigare.
"Unga växer upp i en allt mer sammanknuten värld, där våldet eskalerar, krigen expanderar och där osäkerheten genomtränger allas vår vardag."
Situationen för unga är idag på många sätt unik. Unga växer upp i en allt mer sammanknuten värld, där våldet eskalerar, krigen expanderar och där osäkerheten genomtränger allas vår vardag. Inte konstigt att det bland unga finns en ovisshet och oro inför framtiden och vad den har att ge. Inte konstigt att unga tänker: I vilken värld kommer jag att bli vuxen? Vad för värld kommer att finnas
Leo förklarar att allt det hemska som sker i världen med
kvar för oss? SKRIBENT: JULIA LARNEMO ASK
tiden blir mer normaliserat, mot ens vilja. Våldet som pågår förblir hemskt, men efter en tid rinner bägaren över för hur mycket oro och rädsla en person orkar bära på. Markus instämmer:
FREDSAKADEMIN
- Jag tänker sällan på situationen i Ukraina, men det är
Sedan Fredsakademin startade har över 5000
fortfarande hemskt vad som sker, säger han.
unga engagerats i samtal om hållbar fred och säkerhet. En stor del av dessa har Fredsakademin
Kanske känns kriget i Ukraina alltså inte lika påtagligt
träffat genom besök på gymnasieskolor. Fredsa-
för ungdomar längre, men tydligt är att de fortfarande
kademin har märkt att frågor om krig, fred, Nato
växer upp i en värld präglad av det.
och värnplikt blivit mer aktuella för unga och att många unga tänker kring detta.
- Jag är orolig för att det kommer bli krig i Sverige. Speciellt nu när allt händer med koranbränningar och den höjda terrornivån. Nyheterna rapporterar om att säkerheten försämras, och det skrämmer mig, säger Ella.
JULIA GICK FREDSAKADEMIN VÅREN - Kriget i Ukraina skapar en oroskänsla i mig, detta beror på att konflikten geografiskt ligger nära Sverige, menar Stella.
2023 OCH PLUGGAR JUST NU KANDIDATPROGRAMMET GLOBALA STUDIER GÖTEBORGS UNIVERSITET.
13
NATOPROCESSEN PÅVERKAR SVERIGES DEMOKRATI Tidningen Flammans satirtävling och Erdogandockan;
Enligt Sveriges Kommuner och Regioner behövs totalt
bakom klyftig satir gömmer sig en dyster verklighet
20 miljarder för att bibehålla nivån i välfärden; i reger-
där svensk politik inte längre är Sveriges. Flera experter
ingens budgetproposition får de endast 3 miljarder. Skola
varnade för att utrikespolitiken och demokratin skulle
och vård varslar personal, klimatarbetet stryps åt och
kunna påverkas av ett medlemskap i Nato, men att det
civilsamhällets minskade resurser gör det svårare att
skulle gå så långt att Sverige ger vika för krav från en stat
bevaka vapenlobbyismen. Samtidigt badar försvaret i en
med grava demokratiska brister, och tummar på demo-
anslagshöjning på 27 miljarder, med ytterligare höjningar
kratin redan innan Sverige blivit fullvärdig Natomedlem,
kommande år.
borde förvåna även den mest inbitna krigshöken. Politiken får förstås svänga när ny information tillkom-
"De två senaste regeringarna har sedan Natoprocessens start regelmässigt ignorerat kritik."
mer och läget förändras, men är en 200-årig fredstradition verkligen något vi bör låta svänga så fort, utan tillräcklig debatt? Bör vi låta det ske utan ett ordentligt demokratiskt samtal om föreningsfrihet, kärnvapen på svensk mark och vapenhandel med icke-demokratier? Bör vi låta det ske utan att verkligen tala om vad det inne-
De två senaste regeringarna har sedan Natoprocessens start regelmässigt ignorerat kritik. Ett exempel är kritik
bär för vår demokrati? SKRIBENT: REWING ALDABAG
från lagrådet, som uttryckt att den nya terrorlagen, en lag som kriminaliserar medlemskap i terrorstämplade organisationer, är otydlig i vad som faktiskt definieras som terrororganisation. Även Advokatsamfundet har, i remissvar på samma lagförslag, kritiserat lagen för att inskränka föreningsfriheten. Även om arbetet med lagen började redan innan Sverige ansökte om medlemskap i Nato, har den varit en viktig del i förhandlingarna med Turkiet och de krav som ställts på Sverige. Natoprocessen har också belyst ett ökat avstånd mellan folk och folkvalda. Inför valet 2018 röstades ett riksdagsunderlag fram där majoriteten ville förbli alliansfria. Även om Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina påverkade europeisk försvarspolitik kvarstår faktumet att riksdagen agerade utanför det mandat som givits dem. Detta skedde dessutom i kombination med en snäv debatt om Nato. Hur demokratiska var då egentligen förutsättningarna för befolkningen att tänka till om den snabba beslutsprocessen? För den som vågade uttala sig kritiskt väntade hat och hot, ett tydligt exempel på krympande demokratiskt utrymme. Frågan ingen politiker ställde sig var: vad betyder det här för vår demokrati? Natomedlemskapets ekonomiska konsekvenser har inte heller beaktats. Vart ska resurserna tas ifrån? 14
REWING GICK FREDSAKADEMIN VÅREN 2023 OCH STUDERAR STATSVETENSKAP PÅ MALMÖ UNIVERSITET.
SVENSKA FREDS 2023 ► Politisk påverkan och granskning Genom research, policyutveckling, kontakter med freds- och nedrustningsorganisationer i Sverige och andra länder och genom att ta fram fakta och statistik är Svenska Freds en expertorganisation som granskar och påverkar politiska beslut. Varje år träffar vi ett stort antal beslutsfattare i möten, debatter och panelsamtal. Vi deltar i forum som Folk och Försvars rikskonferens och på Saabs bolagsstämma för att ställa kritiska frågor och öppna de annars slutna rummen. Vi har under 2023 haft över 440 kontakter med riksdagsledamöter och företrädare för de politiska ungdomsförbunden. Vi har också besökt Natos huvudkvarter i Bryssel för faktainsaming till en kritisk granskning av Nato som vi lanserar som rapport i början av 2024. Under 2023 har sex stycken delrapporter lanserats om bland annat värnpliktiga och kärnvapen i realtion till ett svenskt Natomedlemskap.
► Opinionsbildning och debatt Genom opinionsbildning och debatt bidrar vi till ökad kunskap och engagemang. 2023 har vi nått ut i ett rekordstort antal debattprogram, tv- och radioinslag och artiklar. I samband med beskedet i juli om att Erdogan var redo att ratificera Sveriges Natoansökan medverkade Svenska Freds i bland annat Rapport, TV4Nyheterna, Morgonstudion i SVT, Sveriges Radio Ekot och Dagens Nyheter. Svenska Freds ordförande blev också inbjuden av musikgruppen Coldplays sångare Chris Martin till ett samtal om fred i samband med deras konsert i Sverige. Vår bok Den svenska vapenexporten används regelbundet som källa i uppsatser, forskning och nyhetsartiklar. Den kom ut 2016 och har sålts genom bland annat Akademibokhandeln och Pocket Shop. 2023 lanserades boken i uppdaterad nyutgåva. Journalisten och författaren Eric Rosén som skrivit förordet och journalisten Olof Lundh deltog i boksläppet. Den omnämndes också av Olof Lund i Morgonpasset i P3 och i en krönika på Fotbollskanalen. I samband med riksdagens debatt om svensk vapenexport lanserade Svenska Freds också Vapenkartan, ett interaktivt digitalt verktyg som tillgängliggör fakta om svenska vapenkunder, hur exporten ser ut och de skandaler som omgärdar den svenska vapenindustrin.
► Medlemsvärvning och engagemang Svenska Freds är en påverkans- och kampanjorganisation med stark samverkan mellan riksförening, enskilda medlemmar, lokalföreningar, fredsgrupper och sympatisörer. Under 2023 har vi växt till att bli över 12 100 medlemmar och mobiliserat tusentals människor i manifestationer och kampanjer. I februari genomförde vi en demonstration på Odenplan i Stockholm mot Rysslands krig i Ukraina tillsammans med bland andra Kvinna till Kvinna, Reportrar utan gränser och Amnesty. Genom vykortsaktioner med uppmaning att stoppa krigen i Ukraina och Gaza har vi engagerat över 4000 människor. Lokalföreningar och grupper har deltagit på mässor, anordnat studiecirklar, konstutställningar och seminarier. Vi fortsätter att engagera många i social media där vi i år nått 585 000 personer som tagit del av vår kunskap om fred och säkerhet. 2023 firade Svenska Freds 140 år! Den 2 april 1883 grundades Svenska Freds av 42 riksdagsledamöter som en reaktion mot planer på ökade försvarskostnader och införandet av allmän värnplikt. Den liberale riksdagsledamoten Klas Pontus Arnoldson räknas som grundare och 1908 tilldelades han som förste svensk Nobels fredspris. De ursprungliga idéerna löper som en röd tråd genom vår historia fram till idag - mot militär upprustning, vapenhandel och krig, för fredliga vägar att lösa konflikter och för rätten att slippa använda vapen. I april 2023 Svenska Freds 140 år på Stadsgårdsterminalen i Stockholm med extrakongress, diskussioner, panelsamtal med inbjudna gäster, quiz och mycket mer!
15
DRÖMMER DU OCKSÅ OM FRED I JUL? Fred är inte bara en dröm. Det är ett aktivt arbete. Ge bort ett gåvobevis i jul till någon du tycker om. Gåvan går till vårt arbete för hållbar fred och mänsklig säkerhet. Gåvobevisen och andra julklappar hittar du på svenskafreds.se/stod-oss/gavoshop!