FAKTA
Vapenexport Världens vapenhandel Den internationella vapenhandeln har hittills ökat under 2000-talet. Perioden 2009-2013 var vapenhandeln 14 procent större än under perioden 2004-2008, enligt fredsinstitutet SIPRI. De fem största exportörerna under perioden 2009-2013 var USA, Ryssland, Tyskland, Kina och Frankrike, som stod för 74 procent av exporten. USA och Ryssland stod ensamma för 56 procent av exporten. Värt att notera är att bland de fem största exportörerna finns fyra av de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. Under perioden 2003-2013 placerade sig Sverige på 12e plats på listan över mest vapenexporterande stater. Det finansiella värdet av den globala vapenhandeln uppskattas av SIPRI till 2,4 procent av den globala bruttonationalprodukten eller 248 dollar för varje person som lever idag.
fattiga länder kan också motverka eller försvåra en hållbar utveckling.
Ett stort problem Den internationella vapenhandeln utgör ett stort problem. Vapenhandeln förvärrar och militariserar konflikter, den bidrar till kapprustning och förlänger krig runt om i världen. Krig leder bland annat till att människor tvingas fly. I slutet av 2012 hade omkring 45 miljoner människor tvångsförflyttats på grund av konflikt eller förföljelse (UNDP Report 2014). Det är den högsta siffran på 18 år. Stora vapenaffärer till
Svenska vapenproducenter Saab som helhet är Sveriges ojämförligt största producent och exportör av krigsmateriel. Andra stora företag som exporterar krigsmateriel är BAE Systems Bofors, BAE Systems Hägglunds och Nammo. Sverige har i förhållande till sin storlek en omfattande vapenindustri som producerar avancerad krigsmateriel, så som stridsflygplan, krigsfartyg, stridsfordon, tungt artilleri och radarsystem. Bofors, Hägglunds och
Exportörerna
Importörerna
De tjugo största exportörerna av större konventionella vapen i procent, 2003-2013.
De tjugo största importörerna av större konventionella vapen i procent, 2003-2013.
1. USA 29,5% 2. Ryssland 25,8% 3. Tyskland 8,2% 4. Frankrike 7% 5. Storbritannien 4,2% 6. Kina 3,9% 7. Italien 2,4% 8. Nederländerna 2,4% 9. Spanien 2,3% 10. Ukraina 2,1%
1. Indien 2. Kina 3. Förenade Arab. 4. Sydkorea 5. Pakistan 6. USA 7. Grekland 8. Australien 9. Turkiet 10. Saudiarabien
11. Israel 12. Sverige 13. Schweiz 14. Kanada 15. Sydkorea 16. Sydafrika 17. Vitryssland 18. Norge 19. Uzbekistan 20. Belgien Summa
2,1% 2% 1,1% 1,0% 0,8% 0,5% 0,4% 0,4% 0,4% 0,3% 97%
Källa: SIPRI Arms Transfer Database
Svensk vapenexport Räknat per person är Sverige ett av de länder som säljer mest vapen i världen. 2011 toppade vi listan och 2012 och 2013 låg Sverige på tredje plats, efter Ryssland och Israel. De fem största mottagarna av krigsmateriel från Sverige under 2013 var i ordning Thailand, USA, Norge, Saudiarabien och Indien. Dessa fem länder stod ensamma för 58 procent av exporten. Mer än en tredjedel av den svenska krigsmaterielexporten under 2013 (40 procent) gick till 22 länder som den amerikanska organisationen Freedom House samma år klassade som Partly Free eller Not Free. De är icke-demokratier med stora demokratiska brister. En del av dem är rena diktaturer.
11,2% 8,2% 5% 4,5% 3,7% 3,4% 3,4% 3,2% 2,8% 2,8%
11. Algeriet 12. Singapore 13. Egypten 14. Israel 15. Storbritannien 16. Japan 17. Venezuela 18. Chile 19. Malaysia 20. Polen Summa
2,6% 2,6% 2,2% 2,2% 1,8% 1,6% 1,6% 1,5% 1,4% 1,3% 67%
Källa: SIPRI Arms Transfer Database
Nammo är alla utlandsägda men eftersom Saab är så dominerande är huvuddelen av svensk vapenindustri alltjämt svenskägd. Oavsett vem som är ägare så är det svenska regler som gäller för export från Sverige. Lagar och riktlinjer Vapenexport är i princip förbjuden. Men undantag kan medges enligt Lag om krigsmateriel om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och om det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Regeringens riktlinjer säger i korthet att vapenexport inte bör beviljas om ett land är involverat i, eller riskerar att dras in i, en väpnad konflikt eller om det förekommer grova och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Sverige ska också förhålla sig till EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport. Den innehåller åtta kriterier som alla ansökningar om vapenexport ska prövas mot. Bland annat ska man ta hänsyn till mottagarlandets respekt för de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt. Men kriterierna tolkas olika och möjliggör ändå omfattande problematisk export. Sedan 2003 finns också PGU, Politiken för global utveckling, att ta hänsyn till. PGU ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling genom att politiken ska genomsyras av ett rättighetsperspektiv och av fattiga människors perspektiv på utveckling. Detta ska även gälla vapenexporten. Varje år görs en utvärdering, den så kallade PGU-barometern, som mäter hur väl regeringen lyckats med att inkorporera PGU i de olika politikområdena. Vapenexporten brukar tas upp som ett område där PGU inte har implementerats. Arms Trade Treaty Arms Trade Treaty (ATT) är ett multilateralt och internationellt föredrag som reglerar den internationella handeln med konventionella vapen. Den 2 april 2013 antog FN:s generalförsamling genom omröstning ATT. Sverige och övriga EU-länder undertecknade avtalet den 3 juni 2013 då fördraget öppnades för undertecknande. Avtalet träder ikraft den 24 december 2014.
Mottagare av Svensk krigsmaterielexport 20032013 (mnkr)
1. Sydafrika 11311 2. Nederländerna 10131 3. USA 9210 4. Thailand 7836 5. Pakistan 7024 6. Indien 6896 7. Finland 6630 8. Storbritannien 6290 9. Frankrike 5764 10. Tyskland 5161 11. Schweiz 4994 12. Saudiarabien 4878 13. Danmark 4529 14. Singapore 4185 15. Norge 3531 16. Australien 2965 17. Grekland 2458
18. Kanada 2447 19. Förenade Arab. 2243 20. Italien 1596 21. Sydkorea 1239 22. Tjeckien 654 23. Japan 644 24. Mexiko 610 25. Spanien 552 26. Algeriet 550 27. Österike 490 28. Polen 348 29. Estland 344 30 Lettland 312 Summa 30 ovan 115822 Summa övr. 36 2394 Summa total 118216
Källa: Regeringens skrivelser om krigsmaterielexport
Tolkas riktlinjerna rätt? Eftersom det svenska regelverket lämnar stort utrymme för tolkningar är det inte ovanligt att export godkänns trots att köparstaterna allvarligt kränker de mänskliga rättigheterna eller är indragna i väpnade konflikter. Trots riktlinjer som borde förhindra detta säljer Sverige t.ex. krigsmateriel till både krigsförande länder (t.ex. USA och Indien) och diktaturer (t.ex. Förenade Arabemiraten och Saudiarabien) Detta gör Svenska Freds Svenska Freds vill avveckla den svenska och den internationella vapenhandeln. Vi kräver ett omedelbart stopp för all vapenförsäljning till krigsförande stater, konfliktområden, icke-demokratier och stater som grovt kränker mänskliga rättigheter. Föreningen verkar också för en skärpt lagstiftning och hårdare kontroll av vapenhandeln både nationellt och internationellt. Sverige måste även verka för gemensamma och restriktiva regler inom EU och globalt.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Tel. 08-55 80 31 80, www.svenskafreds.se November 2014