F R E D ST I D N I N G E N
NR 4 | 2013
MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN
FOTO:SEAN KIMMONS, US ARMY
Vapenexport till krig ökar
En amerikansk soldat skjuter med det svenska antitankvapnet AT-4 under träning i Kuwait i februari 2004. Sverige fortsatte exportera vapen till USA under Irakkriget.
Vapenexporten till krig, ickedemokratier och utvecklingsländer har ökat.
6 sida
Om ett år, i december 2014, ska Krigsmaterielexport utredningen, Kex, vara klar med förslag på hur vapenexporten till ickedemokratier kan skärpas. När Svenska Freds träffade ledamöterna i oktober hade föreningen tagit fram statistik som visar hur praxis förändrats sedan lagen om krigsmateriel kom 1993.
Trots riktlinjer om att inte exportera till krigförande länder och länder som grovt kränker de mänskliga rättigheterna har export till sådana länder ökat kraftigt de senaste åren. – Vår poäng med presentationen till Kex är att visa att ”bör”-kriterierna inte räcker. Vi vill att lag och riktlinjer ska bli skarpare, och tydligare,
2
LEKAR PÅ SCHEMAT I FREDSUTBILDNING
200 ÅR MED FRED VÄRT ATT UPPMÄRKSAMMA
Svenska Freds är med i ett projekt som ska införa i fredsutbildnig för skolbarn i Moldavien och regionerna Transnistrien och Gagauzien. I Ukraina är sådan utbildning redan införd. Med hjälp av lekar ökas förståelsen mellan olika grupper.
2014 var det hundra år sedan första världskriget startade – men också 200 år sedan Sverige var i krig. Peter Wallensteen, professor i fredsoch konfliktforskning, noterar i årets sista krönika att det inte finns några svar på varför Sverige haft fred så länge.
FOTO: RICHARD K DIRAN
UNIKA BILDER SKA VERKA FÖR FÖRSONING
En flicka från Akha-folket.
sida
Fotografen Richard K. Diran har med sina bilder dokumenterat Burmas ursprungsbefolkning. Projektet vill väcka frågan om nationell försoning. Svenska Freds ordförande Anna Ek invigde utställningen tillsammans med Aung San Suu Kyi.
4 sida
säger Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds. För första gången har statistik tagits fram som tydligt visar hur vapenexport till krigförande länder ser ut. År 2000 stod 2,8 procent av det totala värdet för export till länder i krig, 2012 var motsvarande siffra 32,7 procent.
8 sida
2
F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 3
Intha sägs betyda ”sjöns barn”.
Lisu. FOTO: RICHARD K. DIRAN
D
en 28 september öppnade Anna Ek och Aung San Suu Kyi den unika fotoutställningen i Burma. I vår kommer den till Sverige. – Fred och skiljedom, eller snarare, fred genom skiljedom, är vad vi siktar på i det här landet, sade oppositionsledaren Aung San Suu Kyi i sitt invigningstal. Hon riktade ett stort tack till Svenska Freds och alla andra som gjort fotoutställningen möjlig, Med finansiering från Svenska Postkodlotteriet arrangerar Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen fotoutställningen i Burma och i Sverige. Svenska Freds arbetar tillsammans med fotografen Richard K. Diran och sin lokala partnerorganisation i Burma, Ar Yone Oo – Social Development Association. Projektet vill väcka frågan
Jinghpaw, en del av Kachin-folket.
om nationell försoning och lika rättigheter för alla människor och grupper, genom unika bilder av den etniska
FOTO: RICHARD K. DIRAN
Fotografen Richard K. Diran har med sina bilder dokumenterat Burmas ursprungsbefolkning. Projektet vill väcka frågan om nationell försoning och lika rättigheter för alla.
FOTO: RICHARD K. DIRAN
FOTO: RICHARD K. DIRAN
Unika bilder ska verka för försoning och rättigheter
Paduang.
mångfalden i Burma. Richard K. Dirans fotografier anses vara den mest kompletta uppsättningen av bilder som
dokumenterar ursprungsbefolkningen i Burma. Aung San Suu Kyi berättade om den glädje som hon
Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste 08 55 80 31 89, pax@svenskafreds.se Skribent om inte annat anges: Redaktören Adress: Polhemsgatan 4, 112 36 Stockholm
www.svenskafreds.se
3 FOTO: HLA NYINT
F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 3
Oppositionsledaren och Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi öppnade utställningen med Richard K Dirans bilder. Hon talade för över 300 inbjudna gäster och mer än 50 journalister.
upplevde då hon första gången fick se bilderna. Det var när hon satt i husarrest. – Verklig fred kommer från erkännandet att vi alla måste leva tillsammans, och tillsammans arbeta för välstånd i framtiden. Känslan av samhörighet kan stärkas av sådana här utställningar. De visar att vi kan vara stolta över vårt arv, stolta över att tillhöra ett land med olika folkgupper, olika kulturer och språk, stolta över att kunna möta utmaningarna, sade Aung San Suu Kyi.
Svenska Freds ordförande Anna Ek höll ett tal om vikten av en sann, hållbar freds- och demokratiprocess i Burma. – Vi är stolta över att vara en del i utställningen. Vi hoppas att dessa fotografier kommer att bli en stor konstnärlig upplevelse för alla som ser dem, men vi hoppas också att de kommer att bidra till både kunskap och diskussioner om betydelsen av att involvera minoritetsgrupper i demokratiprocessen i alla världens länder, sade Anna Ek. Under tre dagar besökte
över 3 000 människor utställningen, både västerlänningar och burmeser från olika etniska grupper, munkar, barn och bybor som kom i busslaster som arrangerats speciellt för projektet. – Det är svårt för oss svenskar att förstå betydelsen av dessa bilder. I Burma finns extremt begränsat med dokumentation av ursprungsbefolkningen och många av dessa bilder är de enda bilderna som finns av de människor och kulturer som funnits runt om i landet, säger
Efter att Richard K Diran fotograferat över 35 etniska grupper, under mer än 20 år, publicerade han bilderna i boken ”The Vanishing Tribes of Burma” som lanserades under introducerandet av FN:s permanenta forum för ursprungsfolk 2002. Många av de grupper som fotograferats lever inte längre enligt sina ursprungliga traditioner och bilderna är ett kulturarv som nu har donerats och hängts upp som en permanent utställning på Nationalmuseet i Rangoon.
Till Sverige
FOTO: HLA NYINT
Visas permanent
Kenneth Hotz, projektledare på Svenska Freds.
Burmas kulturarv förs vidare till framtida generationer.
Fotoutställningen, som finansierats i sin helhet av Postkodlotteriets Kulturstiftelse, kommer till Sverige våren 2014, då även inbjudna experter kommer att berätta om utvecklingen och det politiska läget i Burma. Då diskuteras hur utvecklingen i Burma påverkar de olika etniska grupperna och ursprungsbefolkningen i landet och hur människor i Sverige kan agera för att stödja hållbar fred, demokrati och yttrandefrihet för alla som lever i Burma. Svenska Freds driver även ett fredsprojekt tillsammans med civilsamhället i Burma, där föreningen arbetar nära fyra partnerorganisationer som tar del av Svenska Freds kunskaper och genomför egna fredsaktiviteter runt om i Burma. För mer information om projektet: www.thevanishingtribesofburma.com. Se filmen med Aung San Suu Kyis tal och hela projektet på: http:// vimeo.com/75783611
F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 3
FOTO: BJÖRN ERIKSSON
4
Kamran Namdar i samspråk med Transnistriens vice utbildningsminister Svetlana Turchak om utformningen av en fredsutbildning.
Olika kulturers dräkter – fredsutbildningsböckerna ovan finns i Ukraina.
Barn fredsutbildas med lek samt ideella organisationer i
Transnistrien och Ett ukrainskt rum, Moldavien, Gagauzien. Björn Eriksson var med och hade tagit med ett ryskt rum, ett sig Kamran Namdar, univerkrimtatariskt rum. sitetslektor i pedagogik från Mälardalens högskola. Han Barn som leker arbetar med lärarutbildning och är speciellt intresserad av en armenisk lek lärarutbildning i globala samoch sedan en rysk. manhang. Så såg det ut på Neutral mark en förskola som Poängen med att träffas i infört fredsutbild- Ukraina var dels att träffas på neutral mark, dels att Ukraina ning i Ukraina. redan infört fredsutbildning i
S
venska Freds är med i ett projekt som ska införa fredsutbildning i Moldavien och dess mer eller mindre självständiga regioner Transnistrien och Gagauzien. – Poängen är att öka kunskap om alla kulturer – och vara en del av andras kulturer, till exempel lära sig varandras hälsningsfraser. Det är jättehäftigt för det kursen lär ut är ”peace, love and understanding” berättar Björn Eriksson, projektledare på Svenska Freds. I Ukraina i november träffades pedagoger och representanter från myndigheter
många skolor. Transnistrien har utropat självständighet, men Moldavien ser Transnistrien som en del av Moldavien. Transnistrien är de facto självständigt med en egen regering. Gagauzien är en semiautonom region i Moldavien. Björn Eriksson skulle inte beskriva de olika folken som fiender till varandra, men det finns ytterst få kontakter mellan människor på alla plan. Bristen på möten stärker skillnaderna mellan folken. Tanken med fredsutbildningen är att minska klyftorna och öka förståelsen . Bara det faktum att personer från de tre områdena träffas i ett rum
för att planera ett gemensamt projekt har betydelse. Kamran Namdars roll blev att peka på större mål och att påpeka att kulturell undervisning inte får innebära att man tar steg tillbaka i utvecklingen. – Jag tycker att man ska nå mer än tolerans. Man ska hitta gemensamma värderingar, acceptans och fruktbart samarbete. Han märkte en tendens till att vilja fördjupa sig i sin egen kultur och man talade om ”moralisk uppfostran”. – De kunde också tala om något slags trygghet för barnen, att man ska hålla sig till kulturella miljöer de är vana vid. Men det som behövs i världen är förändring. Vi kan inte komma långt genom att hålla oss till det traditionella. Barnen är mer beredda än vi tror. – Vi kom överens om att även om grundvärderingar behövs kan man tänka lite nytt kring dem. Det finns en vikt av att ta upp etiska och moraliska frågor, men det finns en stor fara om det tolkas som att man vill tillbaka till ”gamla goda tider”, säger Kamran Namdar. Sista dagen under planeringskonferensen fick deltagarna göra studiebesök i
en förskola som infört fredsutbildning.
Lektion i vänskap – Det är en väl genomtänkt pedagogisk grund. Det bygger på elevers eget deltagande och aktiviteter och går ut på att hjälpa dem att uppskatta andra kulturer och samarbeta. Lektionen som vi var med på handlade om vänskap – hur man kan utveckla den och vörda den. I den här skolan hade man inrett rum till att representera olika miljöer från huvudkulturerna. Barnen, som hade olika bakgrund, lekte lekar från olika kulturer. Kamran Namdar var också imponerad av de ideella organisationerna i Ukraina, Ryssland och Moldavien/ Transnistrien, vars arbete ligger till grund för fredsutbildningen både i Ukraina och i Moldavien/Transnistrien. – Det är lätt att se alla problem i världen, men något som människor ofta inte ens känner till är hur många som bryr sig och tar ansvar under svåra omständigheter, utan att bli rika eller kända. De utför ett hårt arbete för att göra något bra för mänskligheten. Det är inspirerande och jag är tacksam för att jag fick vara med.
HALLÅ DÄR:
Marianne
FOTO: STOP KILLER ROBOTS
Marianne, konstnär, aktiv i Svenska Freds lokalförening i Örebro och kvinnan bakom utställningar och föreställningar om krig och fred, du får årets E Holger Erikssonpris för ditt arbete inom föreningen. – Jag blev verkligen överraskad. Det känns bra för jag har ju hållit på med en del speciella saker. Det är roligt att få uppmuntran för de idéer jag har. Konsten som verktyg ger möjlighet att förena förnuft och känsla. Den vanliga informationen om våra frågor bygger mycket på förnuft, men det gäller att engagera våra känslor också. – Konstarterna engagerades mycket i samhällsfrågorna på 60- och 70-talen. Nu har det kommit tillbaka med musik och teater, och det är väldigt hoppfullt och bra. Hur arbetar du? – Jag är bildkonstnär och det kändes meningsfullt att använda mitt jobb för att engagera på annat sätt än med statistik och artiklar. – Tillsammans med en krigsjournalist, Eddy van Wessel i en grannby, gjorde
jag en utställning på Örebro länsmuseum. Vi jobbade tillsammans med elever på etiska programmet och deras lärare. Eleverna byggde upp en by i en krigszon. Det gjorde de väldigt bra. Vi har kört detta i tre år med olika klasser på olika ställen i vårt län. Berätta om din senaste idé ”Med siktet inställt på fred?”. – Jag tror på att använda alla konstarter och kontaktade skådespelaren Eva Ahremalm. Vi hade en idé om att göra en musik- och teaterföreställning. Teater och musik är bra sätt att fånga människors intresse – man lämnar ett budskap i en föreställning som är underhållande. Vi hade premiär den 29 september i Nora och nu kör vi tre föreställningar på en restaurang. Vad handlar föreställningen om? – Vi har inspirerats av Lasse Bergs böcker om Kalahari. Eva Ahremalm och regissören Annika Olsson har skrivit manus. De bestämde att de skulle ha en berättelse om människan, från hennes ursprung till i dag. Vi har ett rep där vi visar människans olika steg. Vitsen med det är att människan inte givet är våldsam. Sedan har jag gjort en utställning där jag berättar vad Svenska Freds är. Syftet med detta är att presentera fakta om vapen på
Jody Williams och Noel Sharkey tillsammans med en fredlig robot när kampanjen drog igång i London.
CCW TAR UPP MÖRDARROBOTAR Sju månader efter det att kampanjen mot så kallade mördarrobotar startade har
vapnen börjat diskuteras på FN:s nedrustningskonferens i Genève, Convention on Conventional Weapons (CCW). Den 15 november antog statsparter till konventionen en rapport som innehöll ett mandat att vid mötet i maj nästa år diskutera dödliga autonoma vapensystem.
5 FOTO: ANNA EK
F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 3
både ett kritiskt och humoristiskt sätt. Det går igenom hela föreställningen. Det blir många skratt. Varför engagerar du dig i Svenska Freds? – När jag gick i pension var jag med i många föreningar, och jag ville välja en förening att vara mer engagerad i. Jag valde Svenska Freds för att det är angeläget att fler engagerar sig i fredsfrågan, och det skapar mening i livet när man lämnat sitt vanliga jobb. Jag är både bekymrad och hoppfull. Hoppfull, för att vi i Svenska Freds och andra organisationer har lyckats bromsa många galenskaper, som klustervapen och svenska atombomben. Och vi är fortfarande en uppstickarförening.
Den internationella kampanjen Stop Killer Robots ser beskedet från Genève som ett viktigt steg. Det markerar början på en process som kampanjen anser ska leda till ett internationellt förbud för denna typ av vapen. Helt självständiga vapen är inte fullt utvecklade än, men utvecklingsarbetet pågår. Stop Killer Robots är en koalition av för närvarande 45 ideella organisationer i 22 länder, bland dessa Svenska Freds. 44 länder, bland annat Sverige, har uttryckt oro över vapnen.
1738
Namn: Marianne Lindhagen
Freyne-
Ålder: 78 Familj: Barn och barnbarn Jobbar med: Bildkonstnär och författare, tidigare sociolog på Örebro universitet Intressen: Konst, musik, litteratur – jag läser mycket. Viktigaste fredsfrågan: Att FN:s barnkonvention blir svensk lag. Om vi ser ur barnets perspektiv ser vi tydligare krigets omänsklighet. Och det är angeläget att lyfta fram kärnvapenfrågan. Det finns stor okunskap.
PR-HANDBOK ÖVERSATT TILL RYSKA
Svenska Freds har låtit översätta Westanders pr-handbok till ryska. Svenska Freds vill bidra till att fler aktörer i det rysktalande samhället gör sig hörda. I samarbetet med människorättsgrupper i Ryssland och Tjetjenien har föreningen sett behovet av konkreta verktyg för opinionsbildning.
miljarder dollar spenderas i världen varje år på militära utgifter. Det innebär 249 dollar per person.
6
F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 4 / 2 0 1 3
Vapenexport till krig ökar Svenska Freds har satt samman statistik som visar att vapenexport till krig, ickedemokratier och utvecklingsländer har ökat.
O
är ett annat tecken på hur Sverige aktivt främjar exporten, säger Linda Åkerström. I riktlinjerna för vapenexporten står att tillstånd för krigsmateriel för strid inte bör beviljas till länder som befinner sig i väpnad konflikt. Trots det har andelen krigsmateriel som exporteras till sådana länder ökat. År 2000 exporterades vapen till fem länder i väpnad konflikt, 2011 och 2012 exporterades till åtta länder i konflikt. Åren däremellan har det pendlat mellan fem, sex och sju. En ännu tydligare trend är det när man tittar på värdet av exporten. År 2000 stod 2,8 procent för export till länder i väpnad konflikt, av det totala värdet av krigsmaterielex-
porten. 2012 var motsvarande siffra 32,7 procent.
Diktaturer köper Statistiken över export till ickedemokratier, inklusive diktaturer, visar att den ökat med 65 procent sedan år 2000. Det finns inget krav på demokrati i dagens riktlinjer. Däremot bör export inte beviljas till länder som grovt kränker mänskliga rättigheter, något som oftast är fallet i diktaturer. PGU, Politik för global utveckling, slog 2003 fast att svensk politik ska vara samstämmig och präglas av de fattigas perspektiv på utveckling. Utrikesutskottet slog fast att krigsmaterielexporten också berördes av PGU. FOTO: MOHAMMED ABED, AFP, GETTY IMAGES/CREATIVE COMMONS
m ett år, i december 2014, ska Krigsmaterielexportutredningen, Kex, vara klar med förslag på hur vapenexporten till ickedemokratier, inklusive diktaturer, kan skärpas. Svenska Freds har träffat ledamöterna i utredningen två gånger och till det senaste mötet hade föreningen uppdaterat statistik om export till ickedemokratier och utvecklingsländer. Föreningen hade också tagit fram ny statistik som visar hur vapenexport till kr igförande länder ser ut. Svenska Freds vapenexportstatistik har sammanförts med statistik över länder i väpnad konflikt från konfliktdataprogrammet vid Uppsala universitet. Med statistiken visar Svenska Freds hur praxis förändrats, vilket blivit möjligt på grund av hur lagen och riktlinjerna är skrivna. – Vår poäng med presentationen är att visa att ”bör”kriterierna inte räcker. För det krävs mer bindande kriterier. Vi vill att lag och riktlinjer ska bli skarpare, och tydligare, säger Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds.
Mer välvillig syn Synen på vapenexport har förändrats, menar hon – förr sågs den som ett nödvändigt ont, som behövdes för det svenska försvaret. – Vi uppfattar att man har en mer välvillig inställning till exporten. En skillnad är att man nu producerar vapen enbart för export, det var inte möjligt förut. Inrättandet av Försvarsexportmyndigheten
Protesterna på Tahrirtorget i Kairo 2011 var en del av den arabiska våren, som bidrog starkt till att riksdagen ville skärpa regler för vapenexport till ickedemokratier.
Trots det har även vapenexporten till utvecklingsländer ökat kraftigt. Fram till 2003–2004 låg värdet på exporten på under eller precis 2 miljarder kronor, därefter ökade exporten kraftigt och 2011-2012 var värdet omkring 13 miljarder. De senaste två tvåårsperioderna har det dessutom tillkommit två länder som tillhör de allra fattigaste länderna, Tanzania och Zambia. – Från det att vi fått PGU har det bara gått allt sämre – PGU har inte fått det genomslag man kunnat förvänta sig, konstaterar Linda Åkerström. Enligt lagen om krigsmateriel får tillstånd till export endast lämnas ”om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik”. Svenska Freds tolkar lagen som att båda förutsättningarna ska vara uppfyllda, men i praktiken har försvarsoch säkerhetspolitiska skäl fått väga tyngre. – Det definieras inte vad som är försvars- och säkerhetspolitiska skäl, och det definieras heller inte hur en konflikt mellan de två målen – försvars- och säkerhetspolitik och utrikespolitik – ska hanteras. Eftersom det inte finns insyn i hur besluten tas är det helt omöjligt för oss medborgare att veta vad som ligger bakom besluten, konstaterar Linda Åkerström.
F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 3 / 2 0 1 3
BANKER INVESTERAR I KÄRNVAPEN SEB och Handelsbanken investerar i kärnvapen. Det visar den globala rapporten Don´t Bank on the Bomb som släpptes i oktober av den internationella kampanjen för att förbjuda kärnvapen, ICAN, som Svenska Freds är en del av. Rapporten listar 28 företag som moderniserar, underhåller och producerar världens kärnvapenarsenaler. Under rubriken ”Hall of shame” visar rubriken de finansiella institutioner som bidrar till det. Där finns de svenska storbankerna Skandinaviska enskilda banken, SEB, och Handelsbanken. SEB har lånat ut 840 miljoner kronor till BAE och 709 miljoner kronor till EADS. Brittiska BAE Systems är bland annat inblandat i att ta fram ett nytt ubåtssystem med kärnvapenmissiler. Holländska EADS är involverat i det franska kärnvapenprogrammet. Handelsbanken har lånat ut totalt 735 miljoner kronor till General Dynamics, ett amerikanskt bolag som anlitas i USA för kärnvapenprojekt.
Att det går att välja bort investeringar i kärnvapen visar andra svenska banker. I kategorin ”Hall of fame” finns Folksam som har en policy mot kärnvapen och KPA Pension som har en policy att inte investera i företag eller grupper som producerar vapen.
PROFESSOR I FRED FÅR ELDH-EKBLAD Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, får Svenska Freds utmärkelse Eldh-Ekblads fredspris i år, för sitt omfattande arbete inom fredsforskning och konflikthantering. Forskning är centralt för att förstå och utveckla metoder för fredlig konflikthantering, menar Svenska Freds. Peter Wallensteen leder konfliktdataprogrammet UCDP. Dess databasaer används i hela världen. Hans forskning har också rört fredsbevarande insatser, sanktioner och medling. Han medverkar även löpande i massmedia och framför olika forskningsrön som pekar på fredlig konflikthantering. Peter Wallensteen skriver krönikan på sista sidan.
Webbshopen är öppen! Glöm inte att besöka vår webbshop på svenskafreds. se/material Här hittar du olika böcker, pins, t-shirt och annat material. Inför jul säljer vi också julkort som är en fredsklapp.
Kongress i Göteborg i maj I vår är det dags för Svenska Freds kongress igen. Det blir den första kongressen på två år, eftersom föreningen har gått över till kongress vartannat år. Kongressen kom mer att äga rum i Göteborg den 24-25 maj. Alla medlem mar är välkomna! Alla medlemmar har rösträtt, förutsatt att man varit medlem sedan 2013.
Almedalen, opinionsbildning och rollspel i akademiutbildning Fredsakademin, Svenska Freds utbildningssats ning för framtida freds ledare, har avslutats. Deltagarna har under året jagat riksdagsleda möter för att ställa dem mot väggen i nedrust ningsfrågor, debatterat fredsfrågor med politiker i Almedalen, lyssnat på Stina Oscarson och Özz Nujen, fått kurs i opini onsbildning, övat sig i att skriva debattartiklar, haft rollspel om kriget i Syrien och fått en för djupad genomgång av Svenska Freds frågor. Satsningen har finansie rats av lokalföreningen i Lund/Malmö. Johanna Mannestål, Ta
7
Sista träffen med Fredsakademin. Johanna Mannestål, Tania Tovatt, Erik Wallberg, Fanny Svensén, akademiledaren Anna Ek, Annika Berg, Ammi Cederström och Niklas Norberg.
FOTO: MAGNUS ARONSON
KRÖNIKAN: 2014: minne av krig eller maning till fred?
D
et finns redan hyllmeter med böcker och dokumentärer om första världskrigets utbrott för 100 år sedan. Mer är att vänta. Det finns förvisso dramatiska händelser att skildra. Det gäller inte minst mordet på den österrikiske tronföljaren i Sarajevo i juni 1914, gnistan till ett krig som blev en historisk vattendelare. De skandinaviska länderna lyckades hålla sig utanför den stora konflikten, eftersom deras neutralitet respekterades. Sverige kunde också stå utanför det andra världskriget. Därför finns ytterligare en anledning att högtidlighålla 2014: att Sverige varit förskonat från krig i 200 år. Det är unikt. Det manar till
ödmjukhet och leder till eftertanke om fredens villkor. Den 14 augusti 1814 avslutades en kort väpnad konflikt med Norge genom ett avtal som skapade den union som svenskar sällan uppmärksammar, men som bidrog till norsk identitet och dagens fredliga tävlan mellan länderna. Händelsen uppmärksammades 1914 med ett fredsmonument i Eda, vid svensk-norska gränsen. 12 000 människor lär ha varit på plats. Riksdagen bidrog med finansiering, men statsminister Hjalmar Hammarskjöld avstod från att delta. Det var märkligt eftersom han varit med vid förhandlingarna om den fredliga upplösningen av unionen mindre än tio år tidigare. När Sverige och Norge tillsammans firade 150 år av fred 1964 var det manifestationer på högsta nivå, just i Eda, i ett område som i radio då kallats Morokulien. Såväl statsminister Tage Erlander som Norges utrikesminister Halvard Lange talade. Erlander lanserade tanken på ett internationellt fredsforskningsinstitut för nedrustningsfrågor med
placering i Sverige. Alva Myrdal fick uppdraget att utreda frågan. 1966 inleddes verksamheten vid Sipri (Stockholm International Peace Research Institute), i dag räknat som en av världens ledande tankesmedjor. I sin rapport nämnde Myrdal också vikten av fredsforskning vid universiteten, vilket nu resulterat i flera professurer i ämnet. Fredsmonument 1914 och fredsforskningsinstitut 1964. Vad sker 2014? Det är fortfarande oklart vad regeringen har för planer. Uppsala kommun uppmärksammar dock 2014 som ett fredsår och presenterar sig som fredsstad – och faktum är att det inte varit något militärt slag i staden sedan 1520! I Uppsala finns sedan tidigare bland annat institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och Fredens hus i Slottet. Ett särskilt fredsspår går genom stadens centrala delar. Fredsåret inleds den 1 januari med tal av FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson vid Uppsala Akademiska
Kammarkörs nyårskonsert i universitetets aula. Därefter följer aktiviteter varje månad och inte minst en fredsfestival den 15 augusti. Vad finns då att lära av denna svenska fredshistoria? Märligt nog har inte historiker eller fredsforskare några tydliga svar på frågan. Var det ren tur? Berodde det på diplomatisk förmåga? Var det för landets betoning av inhemskt fredsbyggande, Saltsjöbadsanda, industri och välfärd? Eller avgjordes det av ett aktivt samhälle med folkliga rörelser för demokrati, fred, religionsfrihet och nykterism? Fredspolitik har inte varit någon självklarhet ens i Sverige. 1905 fanns det grupper som ville gå i krig mot Norge. Under det kalla kriget arbetade många för svenska kärnvapen. I dag diskuteras Sveriges medverkan i Afghanistan. Fredsdebatt är fortsatt viktig. 2014 borde bli ett år för tankar om krigens och fredens innebörd, orsaker och framtid! PETER WALLENSTEEN Professor i freds- och konfliktforskning, mottagare av EldhEkblads fredspris i år.
Jag vill bli medlem & stödja Svenska Freds arbete! Som medlem hos oss väljer du själv hur mycket du vill betala, från 20 kr/mån eller 240 kr/år.
PORTO BETALT
Namn: ....................................................................................................................... Adress: ..................................................................................................................... Postnr & ort: ............................................................................................................. Telefon: ..................................................................................................................... E-post: ......................................................................................................................
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Svarspost 20270632 11002 Stockholm