Henrik Wikström - kapitelmästare och 50 år som frimurare

Text: ulf Hjelting Bild: Mats Gärdfors

Han har tillbringat större delen av sitt arbetsliv inom bankväsendet i Finland. 1973 blev Henrik Wikström frimurare som 23-åring och han har ett förordnande fram till 2024 som kapitelmästare för Svenska Frimurare Ordens fördelning i Finland. Tidningen Frimuraren träffade honom i samband med Ordens högtidsdag för att bland annat prata nutid och framtid.

Platsen är strand Hotel vid nybrokajen. undertecknad har bestämt möte med stor Capitlets kapitelmästare Henrik Wikström för en intervju i samband med att omstarten av frimureriet i Finland firar 100 år i år och där han själv firar 50 år som frimurare. Gårdagens högtidsdag i stamhuset avlöpte väl med bravur och flera av hotellets frukostgäster känns igen. några nickar igenkännande och vi lyckas hitta en plats innanför den stora matsalen där vi kan samtala relativt ostört.

– Inte visste jag mycket om frimureri. naturligtvis fanns det en nyfikenhet och önskan att fördjupa kunskapen, svarar Henrik Wikström på frågan om vad det var som fick honom att söka sig till orden.

Studerade i Åbo

Han var således endast 23 år och det krävdes då en dispens från dåvarande stormästaren Prins Bertil för att Henrik skulle kunna bli en del av frimureriet.

– Jag hade en far som var frimurare med grad iv-v och för 50 år sedan var hemlighetsmakeriet runt vår orden av en helt annan klass än idag.

Henrik var gift och första barnet hade kommit. Han studerade i Åbo och att vara borta på logesammankomst var inte så populärt hemma. efter studierna blev det sedan en flytt till vasa och efter fem år där kom Henrik via sitt arbete till Helsingfors.

– Jag har arbetat hela mitt yrkesverksamma liv inom dels det kooperativa bankväsendet i Finland, dels inom sparbanksrörelsen med mångskiftande arbetsuppgifter under åren.

I början var han lite mindre aktiv i Helsingfors, men så påbörjades en lång ämbetsmannabana med att han blev tredje skattmästare i Johanneslogen.

– Att åta sig ett ämbete innebär ett aktivt engagemang och man får ut så mycket mera av sitt medlemskap. oftast har de medlemmar som utträtt ut orden inte varit ämbetsmän.

Ett oskrivet blad

Att Henrik skulle bli den som blev kapitelmästare var enligt honom själv helt otippat.

– Jag hade haft en rad olika ämbeten och ämbetet som översekreterare trivdes jag bra med. men det var inte helt lätt att hitta en kandidat i lämplig ålder, grad och erfarenhet, så jag blev tillfrågad. Jag var ett helt oskrivet blad och hade inte tidigare lett någon loge och är tacksam för att ha fått uppgiften.

Dock hade han en god insikt i ordens administration.

– Kanske just det var en styrka. sjätte fördelningen upplever jag som lätt att leda och relativt konfliktfri och jag trivs bra med uppgiften som kapitelmästare.

Idag har sjätte fördelningen 1 450 medlemmar. För 20 år sedan var medlemsantalet 1 000 stycken. allt tyder på en fortsatt positiv utveckling.

Ny kapitelmästare

Men orden är inte ensam om att bedriva frimureri i Finland. Totalt finns inom det finska frimureriet cirka 7 000 medlemmar uppdelade på sex stycken storloger med Fria och antagna murare i Finland som bas.

– Vi har ett intimt samarbete med besöksavtal. det är alltid trevligt att göra besök och inte besvärligt att följa ritualerna trots att de är på finska. i den så kallade skotska riten finns de högsta graderna där man kan säga att grad 32 motsvarar vår X grad och grad 33 är att jämföra med våra riddare och kommendörer.

Henrik har ett förordnande fram till 2024, då påbörjas nomineringsvarvet för att hitta en ny kapitelmästare.

– Jag kan kanske få ett något förlängt förordnande, men det är ingenting som jag avgör. men man kan säga att uppdraget är ett heltidsjobb och man fungerar som spindeln i nätet. att vara frimurare är ingen hobby – det är en livsstil.

Vad är viktigaste uppgiften?

– Att leda såväl fördelningen som kapitellogen och att bidra till att skapa ett mervärde av medlemskapet för bröderna. och det finns en hel del grupper som just sysslar med det utanför logeverksamheten. det finns bland annat sjömurarna, klostermurarna som besöker ön atos, Golfmurarna, cyklister, kräftskivor i augusti och så rasslande kedjan. all denna verksamhet ligger utanför loge men bidrar till brödernas utbyte av sitt medlemskap.

Och vilken är den viktigaste frågan att arbeta med?

– Kvalitetsfrågan. vi vill ha intresserade och motiverade medlemmar som får ett utbyte av verksamheten. ekonomin är en annan aspekt. vi har en god ekonomi där bland annat flera av frimurarlokaliteterna i fördelningen ägs av en central understödsförening.

Som kapitelmästare blir det en hel del resande har jag förstått?

– Sverige besöks minst fem gånger om året och det finns högtidsdagar i Finlands andra frimurarsystem som man bör delta i. den egna fördelningens fjorton enheter ger också uppdrag, gärna ska minst hälften besökas varje år. så jag är på resande fot mellan 45 till 50 dagar om året. och under dessa besök så ska jag som kapitelmästare helst säga något instruktivt utan att för den skull återvinna några tal. men det tycker jag bara är givande. X