Frimuraren nummer 1 2017

TIDSKRIFT FÖR SVENSKA FRIMURARE ORDEN | NO 1 | 2017

Tema: Kultur 1800-talet 1500-talet 1100-talet

Sälj på auktion till högst priser Bukowskis auktioner har funnits sedan 1870 och sedan dess har vi förrättat hundratals auktioner av högklassig konst, konsthantverk, möbler och hela samlingar. Ett av våra expertisområden är även försäljning av hela hem, något man har stor nytta av då det uppstår ett behov att avyttra många olika föremål av vitt skilda värden. Hos oss får du hjälp med att smidigt samla alla dessa försäljningar på ett ställe. Bukowskis har branschens mest erfarna värderare som kan hjälpa dig med försäljningsvärdering, försäkringsvärdering, skiftesvärdering och bouppteckning. Våra engagerade mäklare på Bukowskis Real Estate kan även hjälpa dig med värdering och försäljning av fastigheten. För värdering, rådgivning och övriga frågor, kontakta oss eller läs mer på www.bukowskis.com. Marknadsplatsen för konst och design av kvalitet.

Chef hemvärdering Henrik Åberg 0733 27 96 21 henrik.aberg @bukowskis.com 2

Innehåll

4

Kärt besök i tysk 1700-tals loge

29

Gryningsljus och mörkertimmar - det nordiska ljuset på museum

6

Bröder i Frankrike besökte Marseille och Monte Cristos ö

30

1800-talet – ett turbulent sekel för svenskt frimureri

8

Den Konungsliga Konsten

32

Gustaf Adolfs resa i västerled

34

Shriners frimureriska barnsjukvård i USA

38

”Man skall aldrig ge sig”

42

Skandinaviska kungar deltog i korstågen

12

Muraren som målare

14

Frimuraren Duke Ellington på måltidsloge i Karlstad

16

Frimurarpass nödvändigt vid besök i andra system

Årets utnämningar presenterades vid Nordiska Förstas högtidsdag 46

18

Ett svep runt landet i juletid

20

Sjömurarträffen sommaren 2017

48

300 år av frimureri firas i år

22

Midtsommer festmøde for frimurere og deres kvinder

48

Flera nya funktioner på Ordens nya hemsida

25

Den nyutgivna boken om Trollflöjtens mystik

49

Beethoven kom aldrig till London

26

Frimuraren som hade elixir för evig ungdom

50

Fler unika svärd i Karlskrona

28

Ny redaktör för Frimuraren

51

Krysset

44

Krysslösning

45

Radannonser

49

Från Ordens kansli

52

Stormästarens sida

55

I varje nummer Henrik Langes teckning: Vart leder min vandring

40

Ordens högste prelat Dygd – ett svårtolkat begrepp

41

Barmhärtighetsdirektoriet: Vem är Ordens administrator?

43

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp den 3 april 2017.

Målad av Oscar Björck.

Förlorarnas historia

Foto: Nordiska museet.

I detta nummer

6 8 16 38 51

Omslag: Parti av målningen Katedralfantasi i frimurarhuset i Luleå, utförd av konstnären och frimurarbrodern Mats Risberg 1989. Till vänster och i fjärrran, ser vi gotikens rika profanarkitektur. Katedralens tre portar pryds redan av helgon och apostlar, trots att byggnadsarbetet ännu pågår. Även munkar kunde delta i katedralbyggen och på torget ser vi en munk ta emot en grupp damer, som dock verkar något förströdda, möjligen för att en elegant herreman just rider in på torget. Läs mer på sidorna 14-15.

Religion

Den svenska reformationen ur förlorarnas perspektiv Sedan Martin Luther spikade upp sina berömda teser på Kyrkporten för 500 år sedan, år 1517, tog det inte lång tid efter sin kröning 1523 som Gustav Vasa införde en statskyrka grundad på Luthers lära.

M

en det var inte religiösa skäl som drev Gustav Vasa. Han införde ett starkt centralstyre och var mest intresserad av att komma över kyrkans makt i riket och den katolska kyrkans egendomar och ägodelar. Kungen hade tagit rejäla lån för att kunna genomföra upproret mot danskarna och hade stora skulder till bland annat Lübeck.

Sverige vacklade Gustav Vasa brydde sig inte mycket om kyrkan i övrigt och Sverige vacklade mellan katolicism och protestantism. Det fanns biskopar parallellt från båda lägren i landet och Gustavs son Johan III försökte återge katolska kyrkan makt under sin regeringstid.

Sådana här ”katolska” skulpturer förbjöds i de svenska kyrkorna.

Det var först när Hertig Karl, senare Karl IX, började styra landet 1599 som staten tog i på allvar för att få bort de katolska spåren. Och det med en hårdhet som levt kvar ända in på 1900-talet i form av förföljelse av frikyrkorna.

Karl IX (1530-1611) motverkade länge sin bror Johan III:s försök att styra Svenska kyrkan i katolsk riktning. När han tog makten bekämpade han rådsadeln och avrättade flera av dess främsta företrädare.

Det är alltså en förenklad bild att säga att Luther befriade oss från påvens förtryck och Gustav Vasa grundar landet, samtidigt som han tömde kyrkor på skatter.

Det blir extra intressant att betrakta skeendet ur förlorarnas perspektiv.

Kyrkopolitikern Peter Kjellman från Hallsberg kan berätta om detta. Han har läst den katolska prästen och uppsalaprofessorn i idéhistoria, Magnus Nymans bok ”Förlorarnas historia”.

Nyman har också medverkat i en ny bok ”Doften av rykande vekar”, där olika forskare visar hur reformationen upplevdes av samtidens människor.

– En försiktig formulering kan nog vara att reformationen inte fullt upp4

skattades av alla, säger Peter Kjellman.

Reformationen genomfördes inte i ett enda svep, utan stegvis. Lutherdom och katolsk tro levde sida vid sida under större delen av tiden, men överheten blev undan för undan allt intolerantare mot det katolska.

Mycket förbjöds Man förbjöd olika seder som ljus, upplyftandet av nattvardselementen vid instiftelseorden, tillbedjan av sakramentet, tidebönerna, vördnaden för Maria och helgonen, bilder, vigvatten, många kyrkliga fester och annat.

Människor upplevde då att något väsentligt togs ifrån dem och att man därigenom svek gemenskapen med Kristus och helgonen. Från att ha haft tydliga fysiska uttryck som knäfall, korstecken, vigvatten, radband och dylikt, övergick tron till att bli rent själslig och i stort enbart klädd i ord.

Reaktionerna blev många gånger starka och den mest kända var Dack-

Religion eupproret (1541-1543) i Småland.

Där förlorade kronan helt makten över landskapet under en tid. Så småningom kvästes upproret och Dacke och hela hans släkt avrättades. Flera hundra småländska upprorsmän deporterades till Finland, samtidigt som gårdar brändes ner och befolkningen misshandlades.

Landet kuvades Gustav Vasas reformation fortsatte trots uppror och protester. Under superintendenten Georg Normans ledning letade man upp ”papister” och antingen avsatte eller straffade man dem på olika sätt. Man införde nya gudstjänstordningar och nya böcker.

Landet började att kuvas.

Förtrycket fortsatte under Gustavs söner, även om det uppstod ett kort andrum under Johan III:s tid. Han förefaller att ha velat överbrygga den splittring reformationen medfört. Johans kompromissträvanden fick dock ingen större framgång, och de dog med honom.

En medeltida avbildning av Jungfru Maria som gömdes av församlingsborna under reformationen har i dag fått en hedersplats i Sockenkyrkan i Hallsberg.

Hemliga mässor Katolikerna fick en allt besvärligare situation. Åtskilliga utvandrade och blev präster eller klosterfolk utomlands, för att inte kunna återvända mera. Andra gick i en slags inre exil, och firade katolska gudstjänster i smyg. Det var inte helt ovanligt med präster som firade påbjuden luthersk mässa i kyrkan och sedan höll en hemlig katolsk mässa hemma i prästgården.

Människor gömde helgonbilder och andra katolska föremål så att de inte skulle hittas när Normans knektar rensade kyrkorna från ”papistiskt bråte”. Mycket av detta har kommit fram igen och finns i kyrkorna i vår tid.

En träskulptur av Jesus på ett altarskåp från 1400-talet, räddades och gömdes undan för Gustav Vasas plundrande knektar, så att vi nu 600 år senare kan glädjas åt den.

Frimurarring 4500 kr I vår verkstad arbetar sex utbildade guldsmeder med allt från nytillverkning efter dina önskemål, till lagning och ändring av kära klenoder. Välkommen in och se unika smycken av guldsmedernas egen design. Vi tillverkar även de flesta förekommande ordensringarna.

Mariabilder åter – Men det är inte bara träfigurerna som har kommit fram igen i modern tid, säger Peter Kjellman. Det sker ett växande återvändande till den gamla trons uttryck i vårt kyrkliga liv: Många av oss har återupplivat korstecknet, vi har ljus tända, prästen visar upp det brutna, helgade brödet för församlingen i mässan – ett av den gamla trons mest förbjudna bruk. Vi har åter Mariabilder, vi har tideböner och på hösten firar vi de dödas minne med ljus i mängder.

De förbjudna bruken har blivit några av våra mest älskade uttryck för tron.

Och förra året såg vi vår ärkebiskop Antje och påven Franciscus omfamna varandra – tidigare en absolut omöjlighet.

– Kyrkan är på väg att övervinna reformationens splittring, även om vägen till enhet och återförening fortfarande är lång. Men vi är på väg – och det är gott så, avslutar Peter Kjellman. X

Slipsnål och manschettknappar

i guld eller förgyllt silver med Odd Fellow-symbol

425kr

625kr

Rebeckabrosch Rebeckahänge

650kr

450kr

Priserna är inkl gravyr Med reservation för ändrade guldpriser

GULD & SILVER

20% rabatt

MATSILVER

25% rabatt

SNARBERG

Postadress: Box 105, 551 13 Jönköping • Barnarpsgatan 28 Jönköping 036-16 38 00 Öppet vard 9.30-18.00, lörd 10.00-14.00 www.guldsmedjan-snarberg.se • E-mail: thomas.snarberg@telia.com

Text och foto: LARS BILLSTRÖM 5

Kultur

Rembrandts ”Den heliga familjen” illustrerar väl hur mörkret rådde för inte så länge sedan.

Gryningsljus och mörkertimmar - det nordiska ljuset på museum Att ljuset har en speciell roll, det förstår varje frimurare. Den som har möjlighet i år rekommenderas att besöka Nordiska museet i Stockholm. Här pågår fram till november en utställning om just ljuset.

M

öjligen tänker en broder mindre på mörkrets roll som ljusets antites och på den märkliga syntes som ljuset och mörkret formar i frimureriets tankevärld. Än mindre reflekterar vi, lysknappständare, helljusbländare och gatubelysningsvandrare, över hur ljust vi lever även när det är mörkt ute. Inte heller ägnar vi många vardagstankar åt hur nyss vi fick så här bekvämt ljus om natten.

Fotogenlampan uppfanns först 1854 och kom i allmänna bruk under seklets senare del. Innan dess lyste man sig med eld på tjärstickor, talgdankar och oljelampor eller helt enkelt i den öppna spisen. Gasljus var dyrt, liksom stearin. Ljus av bivax är dyrt än idag.

Mörker det naturliga Att mörker är det naturliga efter solens nedgång blir man påmind om i utställningen Nordiskt ljus på Nordiska museet i Stockholm. Den berättar hur

vi nordbor bekämpat mörkret under de senaste 1000 åren och hur ljuskampen tog sig fysisk form, först i trä och smide, sen i mässing, glas och gjutjärn, plast och aluminium.

Som frimurare får man ett vidgat ljusbegrepp och en bättre bild av den sparsamt upplysta vardag där ritualfäderna formade vårt frimurarsystem.

Det kan i sin tur fördjupa många frimureriska upplevelser, där ljus och mörker är viktiga begrepp.

Därför vill jag gärna rekommendera de bröder som så kan, att besöka Nordiska museet, för att begrunda vår tusenåriga strävan att hålla ljust omkring oss på vår nordliga breddgrad, där det faktiskt bor ganska få människor, globalt sett.

Tio talgljus – Det nordiska ljuset är unikt, få procent av jordens befolkning lever under liknande ljusförhållanden. Hur var 6

det att klara sig med tio talgljus under ett helt år? Föreställ dig att varje dag behöva tända och vakta en eld och vad glödlampan och gatubelysningen innebar för livet efter solnedgången, säger Maria Maxén, intendent på Nordiska museet.

– Vi belyser olika aspekter av ljus i Norden: ljuset i kulturhistorien, traditioner, form och lampdesign och norrskenet som naturligt ljusfenomen.

Vi har också programaktiviteter som knyter an till ljuset. Det blir full fart och kommer att finnas något för alla, från nyfikna barn till designintresserade, berättar Amanda Creutzer, projektledare och utställningsproducent på museet.

Nordiskt ljus berättar om hur ljuset från naturen och det vi skapat med belysningsteknik påverkar hur vi lever våra liv. X Text: KAJ BERGMAN

Skrift till minnesåret 2018

Svenskt frimureri under 1800-talet Utgiven av Svenska Frimurare Orden i samarbete med Ordens forskningsloge Carl Friedrich Eckleff Utgivningen av boken Svenskt frimureri under 1800-talet är ett sätt att uppmärksamma 200-årsdagen av konung Carl XIII:s död år 1818.

För leveransadress i Sverige är specialpriset 465 kr inklusive porto. För beställningar som inkommer senare än den 31 juli 2017 är priset 565 kr inklusive porto. För leveransadress i Finland är specialpriset 55 euro. För beställningar som inkommer senare än den 31 juli 2017 är priset 65 euro.

UNDER 1800-TALET

Ordenshistorik utgiven år 2018 av Svenska Frimurare Orden i samarbete

Den nu föreliggande boken beskriver utveckmed Ordens forskningsloge Carl Friedrich Eckleff lingen under ett århundrade då alla fyra monarkerna av den nya kungaätten Bernadotte också var stormästare i Svenska Frimurare Orden: Carl XIV Johan, Oscar I, Carl XV och Oscar II. Det var en expansiv period i världen och i Sverige men också för Frimurarorden, särskilt under Oscar II:s regeringstid.

AD FONTES

SVENSKT FRIMURERI

Skriften utgör en fristående fortsättning på verket Hertig Carl och det svenska frimureriet som utkom år 2010 som en del av firandet SVENSKT FRIMURERI UNDER 1800-TALET av 275-årsminnet av frimureriets införande SVENSKA FRIMURARE ORDENS HISTORIA i Sverige.

DEL II

Beställningsinformation Under perioden fram till och med den 31 juli 2017 går det att till ett specialpris förhandsteckna sig för boken.

SVENSKT FRIMURERI UNDER 1800-TALET

Boken beställs i Sverige genom att sätta in aktuellt belopp på Carl Friedrich Eckleffs plusgiro 77 14 89-2.

AD FONTES ISBN:

Antalet loger i Sverige fördubblades och det svenska frimurarsystemet, som utvecklats under Hertig Carl, förstärktes.

Som följd av detta uppfördes ett antal vackra byggnader för att inrymma logelokalerna. Flera av dem är fortfarande kända inslag i stadsbilden på respektive ort. Många män med framstående positioner inom skilda delar av samhällslivet under 1800-talet var frimurare och markerade detta på ett mer eller mindre öppet sätt.

Förutom Frimurarorden verkade vid denna

tid flera andra ordenssällskap och sammanslutningar med rituella inslag. Det var vanligt att en person tillhörde flera sådana sällskap. Några av dem var parodiska i förhållande till Frimurarorden och andra seriösa ordenssällskap.

Boken kommer att presenteras i början av februari 2018 och distribueras därefter till dem som har gjort en förhandsbeställning. Vi är glada över att kunna hålla samma pris som för boken Hertig Carl och det svenska frimureriet från år 2010.

Boken beställs i Finland genom att sätta in aktuellt belopp på Carl Friedrich Eckleffs konto i finska Nordea FI67 1378 3000 2046 24.

Ange tydligt på inbetalningen ”1800-talsboken”, beställarens namn, hur många exemplar som beställs och till vilken adress boken ska levereras.

Komplettera gärna inbetalningen genom ett meddelande till cfe@frimurarorden.se. Dit kan även andra frågor om förhandsteckningen sändas. Vi rekommenderar en sådan kontakt för exempelvis större beställningar.

Ur bokens innehåll: Förord Anders Strömberg

Kungliga Carl XIII:s Orden Tom Bergroth

Frimurarna och Par Bricole Marcus Willén Ode

Inledning Sune Lindh

Karl Johanstiden mellan nedgång och unionsideologi Andreas Önnerfors

Caritasverksamheten Lars Otto Berg

Introduktion Marcus Willén Ode 1803 års statliga reglering av ordenssällskapen Andreas Önnerfors Idéströmningar som påverkat svenskt frimureri Kjell Lekeby Svenska kyrkan och Frimurarorden Harry Lenhammar Orden under kunglig ledning Fredrik Björkman

Edward Edholm – Carl XV:s livläkare Mats Hayen Tillväxten av frimurarloger Gunnar Lantz  Brödraföreningarnas tillkomst Bo Norrby

Det svenska systemet i Tyskland Klaus Bettag Det svenska systemet i Norge Helge Bjørn Horrisland Det svenska systemet introduceras i Danmark Tom Bergroth

Stamhusens arkitektur Gunnar Lantz  & Claes Langenborg Frimurarmedaljer och Fredrik Silfverstolpe Frédéric Elfver Exlibris med frimurarmotiv Johnny Hagberg Frimurarna och musiken Sten Svensson Tal och talare Marcus Willén Ode

Ordens arkiv och bibliotek Tim Berndtsson

Det svenske systems indførelse i Danmark Nils G. Bartholdy

Svensk frimurerisk litteratur Kjell Lekeby & Ulf Åsén

Masonia – ett sällskap för frimurarforskning Kjell Lekeby

Tempelbygget som kunglig propaganda Harriet Sandvall

Franz Michael Franzén Ulf Åsén

7

Johan Olof Wallin Thorbjörn Lengborn  Carl Fredric Dahlgren Marcus Willén Ode Erik Gustaf Geijer Bo Pettersson Fredric Cederborgh Kjell Lekeby Fredric Cederborghs ordensroman Uno von Trasenberg Marcus Willén Ode Viktor Rydberg Robert Carleson Carl David af Wirsén Marcus Willén Ode

Idéströmningar på 1800-talet

1800-talet – ett turbulent sekel för svenskt frimureri På 200-årsdagen av Konung Karl XII:s död i februari nästa år kommer forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs praktverk om 1800-talet att ges ut.

Kjell Lekeby, en av bokens medförfattare, ger här en inblick i hur vår Ordens verksamhet både motarbetades och stöttades under detta århundrande.

C

arl XIII:s död 1818 var ett hårt slag för det svenska frimureriet som nu förlorat sin mest inspirerande kraft. Nästan inga nya loger tillkom under decennierna efter hans död. Frimureriet, som väsentligen var ett 1700-talsfenomen, måste nu anpassa sig till den nya samhällsordningen och en ny tidsanda.

Men hur skulle man hantera den nya situationen? Nya samhällsidéer krävde anpassning. Enväldet var avskaffat och det växande borgerskapet krävde en allt större del av det kulturella och politiska inflytandet. Under Karl XV:s och särskilt Oscar II:s tid (kung 1872-1907) ökade åter intresset för Orden som nu var etablerad bland det rika borgerskapet och åter en kraft att räkna med.

Inre kärnan intakt Jag försöker här peka på några troliga samband eller orsaker till frimureriets tillfälliga ”tillbakagång” under decennierna efter Carls död samt kortfattat beskriva hur samhällsutveckling och förhärskande idéer i dåtidens Sverige kan tänkas ha påverkat frimureriet i positiv eller negativ riktning.

Frågan är dock svår att svara entydigt på och behöver ytterligare utredas. Klart är i alla fall att Ordens presentation av sig själv i den allmänna världen förändrades. Dess inre kärna eller andliga budskap förblev dock intakt även om bröderna tolkade detta budskap på olika sätt.

Sverige ligger efter En förändring av det offentliga rummet är märkbar i Västeuropa under 1700-talet. Offentligheten var inte längre ett rum bara för överhetens age-

riellt. Napoleonkrigen dominerade de första decennierna. Gamla samhällsideal utmanades av nya. Adeln förlorade mycket av sin traditionella roll.

Borgerliga ämbetsmän, grosshandlare och bruksägare blir de nya makthavarna men får mot slutet av seklet konkurrens av arbetarrörelse och folkrörelser.

Statsskicket förändrades radikalt.

Förenklat uttryckt gick Sverige från envälde till folkvälde. Sverige år 1800 var väsensskilt från Sverige år 1900.

Efter decennier av ”stiltje” tog frimureriet fart igen under Karl XV.

rande, den tas nu alltmer i anspråk av en resonerande och bildad allmänhet.

Sociala kännetecken som till exempel ärvda titlar eller adelsnamn förlorar i betydelse. Den bildade publiken, som förenar grupper ur adeln med intellektuella ur borgerligheten, utvecklar en mängd nya kanaler för sina intressen: kaffehusen, salongerna, klubbar och loger och inte minst tidningarna som kämpade för tryckfriheten.

Motståndaren var naturligtvis den politiska absolutismen i alla former. I Sverige, som alltid ligger några decennier efter det övriga Europa vid den här tiden, blir dessa tendenser tydliga efter revolutionen 1809.

1800-talet var ett komplext och händelserikt århundrade både politiskt, ideologiskt och inte minst mate-

8

En ny tro En allmän sekulariseringsprocess pågick under hela århundradet. Kristendomen förlorar för många sin trovärdighet. Nyromantikens idealism i filosofen C. J. Boströms efterföljd kämpar en ojämn kamp mot positivism, naturalism, ja till och med mot en ateistisk materialism.

Mot slutet av 1800-talet ser vi en slags vetenskaplig världsåskådning och en ny tro på föreningen mellan vetenskap och religion.

Efter krigen och förlusten av Finland sker en väldig folkökning på grund av ”freden, vaxinet och potäterna”, som Tegnér uttryckte det. Folkökningen ledde i sin tur till en stor utvandring innan industrialismen så småningom kunde suga upp de obesuttna som snart samlade sig i en mäktig arbetarklass.

Den ökande rörligheten i slutet av 1800-talet i form av nya vägar och järnvägar bör ha gynnat frimureriet som etablerade sig i snart sagt varje stad i Sverige.

Frimureriets tillbakagång Orsakerna till frimureriets avmattning under åren 1818-1857 är komplexa.

Idéströmningar på 1800-talet Nedgången kan antas ha samband med den nyromantiska idealismens tillbakagång och de politiska, filosofiska och vetenskapliga idéer som kom i stället.

Bland flera möjliga orsaker som i större eller mindre utsträckning kan ha haft betydelse för frimureriets tillbakagång i Sverige under decennier efter hertigens död kan nämnas följande fem: 1. Konservatismen var en allmäneuropeisk reaktion på revolutions- och Napoleontidens omstörtningar och upplösningstendenser. Inom den konservativa restaurationen i Europa efter Wienkongressen 1814 såg man med misstänksamhet på frimureriet som associerades med 1700-talet och dess revolutionära historia.

Den mångfacetterade och huvudsakligen konservativa nyromantiken, som i Sverige utmynnade i en senromantik i C. J. Boströms anda, var en reaktion mot Upplysningstidens förnuftskultur, radikalism och litterära franskklassicism. Romantiken med sin betoning av känslan för det medeltida, sakrala och gåtfulla, borde ha gynnat frimureriet men det är osäkert om så var fallet.

reriet däremot hade en optimistisk syn på tillvaron och människan, romantiken en uttalat pessimistisk.

2. Liberalismen som politisk och ekonomisk rörelse opponerade mot konservatismen, som i Sverige förkroppsligades av den gamle revolutionären Karl XIV Johan. Mot konservatismens idétradition, att staten var en mer eller mindre oföränderlig organism med ett eget väsen, stod liberalismens utvecklingsoptimism och frihetsanda som riktade sig mot privilegier och hierarkier.

Riddartidens hemliga kunskap Efter införandet av det nya statsskicket 1809 började den liberala oppositionen organisera sig i Sverige. 1810 fick de fyra stånden lika rätt till högre ämbeten, därmed blev borgerligheten alltmer tongivande. Till skillnad från den tillbakablickande bördsadeln, som ibland drömde om guldålderns och riddartidens hemliga kunskap och ordnar, hade de nya makthavarna andra intressen än mystiken. Kanske var det nu inte längre opportunt att bli frimurare som ibland utmålades som löjliga figurer.

En undersökning av hur Lars Johan Stor skillnad Hierta och Aftonbladet efter 1830 såg I likhet med frimureriet betraktade ropå frimureriet borde kunna ge en bild mantiken världen i begrepp av motav hur man såg på detta. Peter Ullgren satspar: idévärld–sinkonstaterar i Hemlignevärld, ande–materia, heternas brödraskap ljus–mörker, gott–ont ”... broderskapstanken att frimureriet omoch så vidare. Boström och hjälpen till fattiga nämns i över 2000 armenade att varat till och behövande bar tiklar under 1800-talet sitt egentliga väsen är oftast i negativa ordaandligt, en uppfattning dock frimureriet in i lag. En orsak till nedsom starkt påverkade framtiden ...” gången under liberalisledande frimurare unmens tid var alltså den der det sena 1800-talet, inte minst Osnegativa bild som pressen, i synnerhet car II själv och Carl David af Wirsén då den liberala, gav av frimureriet. med flera (se nedan) Å andra sidan var den nyromantisStorpolitiska konspirationer ka rörelsen i Sverige nationell och in”Om man grovt sammanfattar svenstresserad av folkkultur till skillnad från ka tidningars notiser och skriverier om frimureriet som var internationellt och frimureriet under 1800-talet, handlar kosmopolitiskt. Däri låg en stor skilldet om ifrågasättande, förlöjligande nad. En längtan efter det ideala hade och en rädsla för att de sysslade med de dock gemensamt liksom intresset storpolitiska konspirationer.” [...] ”Sist för medeltidens riddarkultur. men inte minst tecknade även tidningEn annan olikhet var att romantiarna en bild av frimureriet som den ken inte trodde på möjligheten till ett högborgerliga kulturens hemvist, viljordiskt paradis i någon form. Frimuken i en tid av växande svensk nationa-

9

Oscar II fortsatte sin brors engagemang i Svenska Frimurare Orden vilket resulterade i en mängd nya loger runt om i landet.

lism sammankopplades med adel och kungahus.” (1) Liberalismens ökande inflytande i samhället illustreras av frimuraren och skalden Eric Gustaf Geijers avfall 1838 till det liberala lägret. Han betraktades tidigare som konservatismens främste ideolog men bytte nu alltså sida med buller och bång. I sitt stora verk ”Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper” 1843 kritiserar han det han kallade osund mystik. Om han även inkluderade frimureriet är oklart.

I vilket fall som helst är Geijers uttalande ett tecken på en ny tid: ”Lusten för andeskåderi och hemliga vetenskaper utbredde sig i sednare hälfen af 18:de seklet, i synnerhet bland de högre stånden, i samma mån som den religiösa indifferentismen. Den hånade flyende tron lemnade dörren efter sig öppen för vantron, som i skymning och natt njöt en hemlig dyrkan, under det man om dagen täflade att offra på upplysningens altare. forts. » 1 Peter Ullgren, Hemligheternas brödraskap, 2011, s. 255.)

Idéströmningar på 1800-talet besläktade ordnar som Timmermansorden, Coldinu-orden, i vilka hertig Carl var medlem, samt Odd Fellow och Neptuniorden för att inte tala om en mängd småordnar, gillen och sällskap.

En mängd qvacksalfvare i andans rike begagnade sig af denna den stora verldens hemliga sjukdom. Det var på denna tid, som Cagliostro spelte sin rol i Europas förnämsta hufvudstäder. Anledningar saknas ej att äfven Gustaf III med honom sökt att träda i förbindelse; och hvad skulle ej denne mästare kunnat verka vid ett hof, der äfven mindre charlataner, en Björnram, en Plommenfelt med flera andra, funno så villig tro?

Konungen, hans närmast omgifning, hertig Carl (som man i början ej syntes vilja gifva del af de högsta hemligheterna), alla beherrskas af samma själssjukdom, ända till den yttersta lättro.” (2) 3. Med den positivistiska historie- och vetenskapssynen i mitten och slutet av 1800-talet betonades åter förnuft, framsteg och rationell vetenskap. Allt som luktade idealism och spekulation bannlystes (mer om detta nedan).

Mot slutet av seklet kom dock i synnerhet på kontinenten en stark reaktion mot den andefattiga positivismen. I Sverige dock mindre inom historieforskningen.

Carl David af Wirsén Läs om honom i Frimuraren nr 4 2012.

bekostnad av det mystiska och heliga.

Adel och överklass Troligen framstod de slutna frimurarlogerna som otidsenliga för den nya tidens män. Motståndarna – huvudsakligen tidningsfolket – asso4. Moderniteten betraktad som tracierade frimureriet med adel och ditionens och det gamla samhällets överhetssamhälle. motsats, är ett samlingsbegrepp för de Eftersom sakliga argument mot frinya sociala, ekonomiska och kulturelmureriet saknades valde man hånet och la strömningarna gycklet som är ofunder 1800-talet. ”Sverige var under fentlighetens mest Den har sitt urdödliga vapen. I 1800-talet sannolikt Europas tidningarna spreds sprung i 1789 års franska revolution ordenstätaste land …” ett löjets skimmer då mycket av det över Orden. Hur gamla samhällets värderingar kastades skulle frimureriet kunna anpassa sig över bord. till den nya sociala situationen och en tid som var radikalt annorlunda än den Kungamord tid i vilken det uppstått? Frimureriets I Europa blev ingenting mer sig likt efbetoning av broderskapstanken och ter detta blodbad som riskerade sprida hjälpen till fattiga och behövande bar sig till Sverige. Här stannade det dock dock frimureriet in i framtiden. vid ett kungamord och en avsatt kung.

1809 års statsskick torde vara det 5. Frimureriet i Sverige fick till ytfrämsta uttrycket för modernitetens termera visso hård konkurrens av fleinträde i Sverige. Nu rådde åter framra andra ordnar av nationellt slag untidstro och optimism, inte tillbakader 1800-talet, till exempel Sveaorden blickande och längtan till guldåldern. och Götiska förbundet (1815), som var Med moderniteten återupplivades ”en broderlig förening af män egnade gamla välkända ideal från den franska åt upplifvandet av de gamla göthers friUpplysningstiden. Det sekulariserade hetsanda, mannamod och redliga sinoch nyttoinriktade betonades åter på ne”. Intresset för frimureriet i dessa kretsar kan antas ha varit ringa. Fri2 Del II, 1843, s. 213 f; se även Kjell Lekeby, mureriet fick också konkurrens av nära Gustaviansk mystik, 2010, s.115.

10

Senare delen av 1800-talet.

Som ekonomisk och politisk teori härskade som nämnts liberalismen under stora delar av 1800-talet. På det kulturella och i synnerhet på det naturvetenskapliga området ersattes nyromantikens idealistiska filosofi och människosyn av positivismen som under senare delen av 1800-talet återupplivade 1700-talets förnuftstro och bekämpade den senromantiska strömningen i C. J. Boströms anda.

Den positivistiska vetenskapssynen under senare delen av 1800-talet avvisade all idealistisk metafysik och spekulation som ovetenskaplig. Blott sinnena ansågs ge verklig kunskap.

Naturalismens litteratursyn hade sin främste företrädare i den tidige August Strindberg som på 1880-talet förklarade sig som uttalad ateist.

Vetenskapssyn I historievetenskapen fick den så kal�lade historisk-kritiska skolan som följd att all inkännande och berättande historieskrivning förklarades som spekulation och därmed ovetenskaplig. Kritiken riktade sig mot den så kallade historismens idealistiska historieskrivning som skulle ersättas av en renodlat empirisk vetenskapssyn.

Martin Weibull begynte sin kritik av berättande källor till historien i Historisk tidskrift 1887.

Hans tre söner fullföljde i början av 1900-talet denna historiesyn. ”Den historiska vetenskapens mål är att konstatera historiska fakta och att på grundval av dessa klart och exakt framlägga hur livet, andligt och materiellt, i ett allsidigt orsakssammanhang gestaltat sig i det förflutna.” (3) Gallrades ut Traditionen och tolkning behövdes inte, bara fastställande av otvetydiga historiska fakta och orsakssammanhang. Myter och symboler och legender och allt som inte var handfast dokumentation gallrades ut som his3 Scandia, 1928.

Idéströmningar på 1800-talet ligioner omöjliggjorde också kristendomens anspråk på att vara den enda sanna tron. För frimureriets vidkommande fick utan tvivel Jean-François Champollions rätta språkliga uttydning av hieroglyfernas gåta i början av 1800-talet sin betydelse.

Christopher Jacob Boström var professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet 1842– 1863 och var en av Sveriges mest berömda filosofer under 1800-talet.

toriska myter. Detta var en utveckling som knappast gynnade frimureriet som värderade det mesta av det som weibullianerna förklarade för strunt.

Historieskrivningen blev fantasilös och oläslig utom för en liten grupp experter. ”Av familjen Weibulls produktion läser jag helst frökatalogen”, skrev skalden Frans G. Bengtsson, känd mest för sina historiska romaner, Karl XII:s levnad och Röde Orm som han skrev utan ”att ha läst weibullarna”.

Darwin en stötesten Med utvecklingstanken, som dominerade hela 1800-talets vetenskapssyn, förlorade människan sin unika gudsbild i skapelsen. Darwin och utvecklingsläran blev en stötesten för många och en av de viktigaste förutsättningarna för det senare 1800-talets fritänkeri.

Runt 1850 bröts också för lång tid den idémässiga förbindelsen mellan naturvetenskap och religion. Det växande gapet mellan romantisk hednisk naturdyrkan och ateistisk ingenjörskonst gick inte längre att överbrygga ju längre seklet framskred.

En livströtthet och dekadens, så kallad fin de siècle, tycks ha brett ut sig liksom en pessimistisk kultursyn och civilisationskritik. Kyrkan kunde knappast längre tillfredsställa människors längtan efter det heliga och mystiska. Den ökande kännedomen under 1800-talet om främmande re-

Det inre livet Industriernas skövling av det pastorala landskapet under senare delen av 1800-talet tilltalade inte alla. En konstnärlig och litterär reaktion mot förfulandet i form av en skönhetskult formulerades av symboliströrelsen, som kan betecknas som ett elitistiskt kulturellt fenomen. Den uppstod i Frankrike på 1880-talet som en reaktion mot naturalismens realistiska och anti-idealistiska litteratursyn.

Man ville nu åter ägna sig åt det inre livet och pånyttföda och förnya idealismen från seklets början. Fantasin, det magiska tänkandet, det mystika och irrationella, var åter på modet.

I Sverige är symbolismens litteraturuppfattning synlig på 1890-talet i Selma Lagerlöfs fascination för det hemlighetsfulla och mystiska och även i August Strindbergs diktning från och med Infernokrisens omvändelse.

Strindbergs drama Ett Drömspel kan sägas vare ett symbolistiskt skådespel helt olikt hans tidigare naturalistiska dramer som Fadren och Fröken Julie.

Genuint behov Sverige var under 1800-talet sannolikt Europas ordenstätaste land, vilket med önskvärd tydlighet framgår av Konrad Strömbäcks, Svenska Ordnar, sällskaper och föreningar 1873. Boken, som omfattar inte mindre än 710 sidor fyllda med intresseföreningar (”fackföreningar”), gillen, ordnar och sällskap, vittnar om ett genuint behov av dylika sammanslutningar vid den här tiden.

Sverige år 1800 var väsenskilt från Sverige år 1900. 1800-talets frimurare hade att anpassa sig till mycket nytt: ett nytt statsskick, ståndssamhällets avskaffande, en allmän sekulariseringsprocess, Darwinism och fritänkeri, de radikala tidningarnas hånfulla tillmälen, kapitalism, industrialism, en begynnande demokratisering, arbetarrörelse och olika folkrörelser o s v.

Det bör också påpekas att den bor-

11

gerliga offentlighetsprincipen, som inte ville ha några hemligheter, rimmade illa med frimureriets ”hemlighetsmakeri”. Övergav hertigens syn Under senare delen av 1800-talet skedde – och detta förtjänar särskilt påpekas – en förändring av Ordens officiella presentation av sig själv. Man betonade nu mera personlighetsutveckling, etik och välgörenhet. Man övergav – som jag ser det – i någon mening hertigens mera djupgående syn på frimureriets innehåll och uppgift.

Ordens inre budskap som ger Orden dess stadga och tidlöshet har däremot, som förutvarande Stormästarens prokurator Göran Laurelii påpekat, inte i någon större omfattning påverkats av förändringarna i samhället.

Att frimureriet överlevt och frodas in i vår tid visar att det har en inre kraft och ett budskap till människor i alla tider, oberoende av det politiska systemet. Inte minst välgörenhet, som idag är lika aktuell i Orden som i gångna tider, har gett den en roll i samhället även i vår tid. X Text: KJELL LEKEBY

Lars Johan Hiertas staty på Riddartorget. Han startade Aftonbladet 1830 och snart kunde man räkna till över 2 000 tidningsartiklar, mestadels negativa mot frimureriet. Foto: Mats Halldin.

Historia

Skandinaviska kungar deltog i korstågen När vi tänker på korståg är det i regel med utgångspunkt i engelska, franska, tyska och italienska furstars fälttåg mot Heliga landet. In på scenen träder män som Rikard Lejonhjärta, Fredrik Barbarossa och Ludvig den helige.

Skandinaviska deltagare nämns sällan i internationella översikter av korsfararhistorien.

L

ikväl deltog många svenskar, danskar och norrmän. Vi har uppgifter om skandinaviskt deltagande redan i ”första korståget” på 1090-talet, som ledde till att Jerusalem återinförlivades med kristenheten.

Därefter duggar notiserna allt tätare.

Både danska och norska kungar kände sig personligt manade att dra söderut.

Förste kungen Den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus hävdar i sin krönika om danernas bragder, Gesta Danorum (ca 1200), att kung Erik Ejegod, som regerade i Danmark vid tiden för Jeru-

”Erik den heliges jordafärd”, del av ”Sankt Eriks tavla”, ett altarskåp från 1400-talet som fanns i Uppsala domkyrka men förstördes i stadsbranden 1702. Xylografi från 1800-talet efter kopparstick från Johan Peringskiölds ”Monumenta Ulleråkeriensa” (1719).

salems fall, beslöt att fara till Heliga landet för att göra bot för sina synder.

Kungen skall ha blivit tillfälligt sinnesförvirrad när han lyssnade till förtrollad musik och råkat döda fyra män.

Det är mer troligt att han inspirerades av första korstågets triumf. Många entusiaster styrde kosan söderut och österut under dessa år. I och med att även Erik gav sig av blev han den förste kungen överhuvudtaget som drog ut på korståg.

Skandinaviska väringarna Erik valde vägen genom Gårdarike, dagens Ryssland, och blev varmt välkomnad av de skandinaviska väringarna – kejsarens elitsoldater – i Konstantinopel. Olyckligtvis rycktes kungen bort av en febersjukdom under ett uppehåll på Cypern, men änkedrottning Bodil och sonen Erik, den blivande kung Erik Emune, fortsatte till Heliga landet.

Bodil fick äran att dö på Oljeberget utanför Jerusalem och begravdes i en kyrka i Josaphatdalen, men sonen återvände till Danmark. I Norden blev Erik Ejegod genast ryktbar för sin resa.

Den isländske skalden Markús Skeggjason (d. 1107) skrev en Eiríksdrápa, i vilken kungen skildras som en klassisk vikingahjälte som skänker guld till sina trogna och lovprisas av härskare i hela världen.

Det dröjde inte länge förrän näste nordiske kung inspirerades att ge sig av. Bakgrunden var att norska stormän från ön Giske i Sunnmöre under ledning av Skopte Ögmundsson år 1102 seglade mot Medelhavet. Vi känner till historien tack vare den isländske hävdatecknaren Snorre Sturlasson, som påstår att den utgjordes 12

Magnus Eriksson var kung av Sverige 1319– 1364, kung av Norge 1319–1343 som Magnus VII och kung av Skåne 1332–1360. Han var sonson till Magnus Ladulås.

av fem långskepp och att samtliga ledare avled under resan men att de övriga nådde fram till Jerusalem. När nyheterna om detta nådde hemlandet beslöt kung Sigurd av Norge att göra om bravaden.

Sigurds korståg Sigurds korståg, som varade från 1107 (eller 1108) till 1112 och gav honom tillnamnet Jorsalafare (”Jerusalemfarare”), har gått till norsk historia som en spektakulär framgång. Härfärden nämns i såväl skandinavisk som västeuropeisk och arabisk litteratur. Uppgifterna om antalet skepp varierar, med ett minimum på 40 och ett maximum på 60.

Efter att ha plundrat i det muslimska Spanien och temporärt underkuvat Balearerna nådde Sigurd fram till Heliga landet, där han aktivt bidrog till att erövra staden Sidon i nuvarande

Historia Libanon. Sedan han skänkt sina skepp till kejsaren i Konstantinopel återvände Sigurd hem på hästryggen.

Heligt krig vid Östersjön För både Erik Ejegod och Sigurd Jorsalafare var det självklart att ett pilgrimståg med vapen i hand – det var så ett korståg definierades – skulle gå hela vägen till Heliga landet och Jerusalem. Denna uppfattning förändrades emellertid under de decennier som följde. Från och med 1147 var även nordliga arenor öppna för krig i Guds namn. En sådan stridsscen utgjordes av de västslaviska vendernas land vid Östersjöns södra kust. Eftersom flertalet vender ännu inte hade anammat den kristna läran godkände påven Eugenius III att korsfarare riktade sina

krigiska mödor mot dem istället för att fara till Medelhavet.

De första framstötarna var misslyckade. De danska kungarna Sven Grate och Knut Magnusson, som annars bekrigade varandra för att bli ensam härskare över riket, slöt tillfällig fred och angrep vendernas fästning Dobin.

Dobin var en stark sjörövarborg, omgiven av sjö och sankmark, och venderna hade haft tid att förbereda sig, bland annat genom att föranstalta anfall i de inbördes splittrade danskarnas rygg. Det slutade med att Sven och Knut for hem med oförrättat ärende.

Lunds ärkebiskopar Under det halvsekel som följde gick det bättre. Venderna kristnades genom en enveten och framgångsrik svärdsmission från både tyskt och danskt

Foto: Johannes Söderberg

Kung Erik som han avbildades på Stockholms stads sigill, känt från 1376.

håll. Kung Valdemar I och dennes söner samt ärkebiskoparna i Lund byggde upp en kortlivad dansk stormakt vid Östersjön, en utveckling som kulminerade med erövringen av norra Estland år 1219.

Vid samma tid som det danska östersjöväldet växte sig som störst utgick uppfordrande påbud från påven Innocentius III om resoluta kraftsamlingar på Medelhavet. Framför allt hörsammades uppmaningarna av den norske kungen Inge Bårdsson och dennes broder Skule.

Inge var alltför kroppsligt svag för att kunna dra iväg själv, men han stödde initiativet med kraft. Krigsmän från hela Norge förberedde sig inför färden till Medelhavet.

Omslaget till Christiern Pedersens Danorum Regum heroumque Det är fullt möjHistoria, Paris 1514. ligt att projektet hade resulterat i en samlad styrkemanifestation om inte Inge avska annaler, där expeditionerna samlidit år 1217. Istället fick de norska manfattande omtalas som ”den stora korsfararna ge sig iväg på egen hand.

Jorsalafärden”.

Trots det gav händelsen eko i isländSvenska kungarna De svenska kungarna var senkomlingar i sammanhanget, och långt ifrån alla korståg som nämns i äldre svensk historieskrivning kan beläggas i källorna.

Hit hör Erik den heliges kristnande av Finland, som skall ha ägt rum i mitten av 1100-talet men inte nämns i bevarade texter förrän i slutet av 1200-talet.

Då står vi på fastare mark om vi vänder blicken mot Magnus Eriksson, som under åren kring 1350 ledde korståg vid Nevas utlopp i Finska viken. Under en kort tid kontrollerade svenskarna området mellan nuvarande Sankt Petersburg och sjön Ladoga, men eftersom krigen sammanföll med digerdöden – som raserade kung Magnus ekonomi och möjligen halverade hans befolkning – slutade projektet i nederlag. X Text: DICK HARRISON

Dick Harrison.

13

Vinjett

Katedralfantasi av Mats Risberg, med allas vårt frimureriska katedralbygge i mitten, omgivet av Gud Skaparen till vänster och Salomo tillsammans med byggmästaren Hiram till höger.

Symbolfyllda konstverk i Luleås logehus

Muraren som målare Mats Risberg blev konstnär vid 18 och frimurare vid 38. 1988 beställde frimurarna i Luleå en målning för sitt logehus. Broder Mats utarbetade då den stora triptyken Katedralfantasi, 1,5x3m, som idag berikar logens entréhall med sin måttfulla och varma färgskala och sina tre bilder.

D

e visualiserar, i högstämd anda, frimureriets grundpelare och verksamhet. Samspelet mellan kristendom och upplysningsfilosofi illustreras i de sidobilder som inramar huvudmålningens pågående katedralbygge 2014 fick Mats Risberg beställning på en Katedralfantasi II, som skulle komplettera triptyken. Den nya målningen, med temat Johannes Döparen versus Andreas sammanfattar de bägge logerna och är placerad nära den första, i ett angränsande rum.

Här samlar konsthistorikern Kaj

Bergman och hans fadder Mats Risberg några, varandra kompletterande, tankar om de två målningarna.

Mats Risberg om sin konst: Triptyken Katedralfantasi vill skildra skaparkraften i tre nivåer. Ljuset kommer från vänster, från den gudomlige skaparen, sådan som den engelske 1700-talsmålaren William Blake tänkte sig honom. Hans plats i den nutida kosmosbilden, omgiven av nebulosor och protuberanser är mitt tillägg.

Cirkelns evighetssymbol, som om14

ger Skaparen är ett bärande motiv och övergriper hela triptyken, om än som cirkelsegment. Så arbetar Salomo och hans byggmästare Hiram, som representerar den individuella skaparkraften, också under en valvbåge.

Mittbildens katedralbygge, till Den Eviges ära, beskriver det kollektiva skapande där byggarna, ur den råa stenen, mejslar fram delar och detaljer till byggnaden. Det heliga tretalet finns i katedralens portar och i de huggna stenarna på marken. Frimureriets insignier, passaren och vinkelhaken, återfinns i alla tre bilderna. Munken och

Kultur Mot detta kan invändas att gotikens katedraler aldrig blir färdiga, det görs ständigt reparationer och tillägg - precis som vi frimurare aldrig blir färdiga med oss själva.

Kaj Bergman om Mats tavlor: Varje fadder vet hur svårt det är att prata om frimureri utan att säga för mycket. Goda ord om anor, broderskap och utveckling bär en bit, hemsidan en bit till men när sökanden frågar mer då blir det knepigt.

de lätt förströdda damerna representerar alla oss vanliga.

Från Johannes till Andreas Katedralfantasi 2 är en direkt fortsättning på den första. Här möter vi Johannes Döparen och Andreas i Nya testamentets tid, i katedraltid, i vår egen tid och i vår Orden. Målningen vill synliggöra en parallell mellan den ohuggna stenens förädling till den huggna, förvandlingen av klippan bakom Johannes till katedralen bortom Andreas, och vår egen utveckling från Johanneslogens livstolkande arbeten till Andreaslogen djupare livsförståelse. Vid Andreas ser vi fallna fragment av den antika byggnadskultur som var en grund för både de romanska och de gotiska katedralerna Mödosamt mot målet Katedralerna i de båda målningarna syftar på två led i vårt frimureriska arbetet - dels det mödosamma byggandet, dels det färdiga verket, som målsättning.

Tavlan som visuell pedagogik Möjligen kan en bildmässig framställning hjälpa någon tvekare över tröskeln och möjligen finns sådan hjälp i triptyken Katedralfantasi i Luleå. Den sammanfattar det svenska frimureriets filosofiska och teologiska grund i blott tre bilder. Det ligger i sakens natur att en sammanfattning förenklar, utesluter och summerar men med det sagt vågar jag hävda att Katedralfantasi är värd betydande spridning.

Till vänster ser vi skaparen men inte på en tron på ett moln utan aktiv i den moderna kosmologin. Gud verkar i världen även sedan vi börjat se dess fysiska former med naturvetenskapliga ögon. Gudsformen är ett citat från William Blake, som i sin tur citerade Michelangelo.

Kung Salomo Till höger diskuterar kung Salomo tempelbygget med sin mästare Hiram.

De kunde skapa storverk även i en gudastyrd världsordning.

Så åskådliggör konstnären Mats Risberg dubbelsynen i frimureriets fundament, kristendomens kärleksbud och upplysningens klarsyn.

Centralbildens katedralbygge, med medeltidens fria murare i arbete, säger oss att mänskliga krafter kan skapa övermänskliga verk genom samverkan över klass- och språkgränser.

Katedralfantasi II är inte lika intensiv i sitt bildspråk men personerna har ändå stark närvaro. Johannes i naturen pekar och utpekar, både sin lärjunge Andreas och den katedralkultur som kristendomen skulle skapa mer än 1 000 år efter deras tid. Andreas står vänd mot Johannes och läser stilla i Skriften, ännu i katedraltid, en antydan om att hans reliker var i aktivt bruk under medeltiden och kanske är så än idag.

Personalia Mats Risberg. Grad X. Född 1937 i Luleå.Tecknare, grafiker och målare. Känd för bland annat teaterbilder, väggmålningar, altartavla, kvinnoskildringar och porträtt. Utbildning: Konstfack 1959 – 60, Valans konsthögskola 1961 – 63.

Kaj Bergman. Grad VI. Född 1944 i Hedemora. Pensionerad antikvarie och museichef som 1971 lovade arbeta 4-5 år i Norrbotten. Men bindestrecket föll bort och någon återflyttning söderut är inte aktuell. X

Mats Risberg vid ”Katedralfantasi 2” som bygger vidare på den första tavlan. Johannes Döparen, i sin klippskreva vid Jordan har ruinerna av det förgångna i bakgrunden, men pekade framåt mot sin lärjunge Andreas, som läser Skriften framför för den kommande tidens katedraler.

15

Kultur

Blåssektionen i full aktion: Börje Carlson, barytonsax, Magnus Tuneld, tenorsax och Torbjörn Wahlström, trumpet.

Frimuraren Duke Ellington på måltidsloge i Karlstad Det var nära nog fullsatt med 120 bröder till bords i Frimurarhusets stora festsal i Karlstad när S:t Johanneslogen Det Gyllene Snittet genomförde årets måltidsloge. Denna afton med temat frimurarbrodern, kompositören och jazzlegenden Duke Ellington. Med ”husets” egen Börje Carlson som kapellmästare och föredragshållare fick bröderna sig till livs, utöver maten, både kunskaper och ett härligt sväng.

D

etta var Det Gyllene Snittets åttonde måltidsloge och ordförande mästaren Lars Mide gladde sig i sitt välkomsttal åt att se så många bröder runt bordet. Han konstaterade också att det har utvecklats till en mycket uppskattad tradition.

Den första måltidslogen i logens regi genomfördes redan under den förste ordförande mästaren Jan Dahlins ledning och traditionen har sedan förts vidare. Måltidslogerna genom-

förs alltid i grad I, och detta speciellt för att alla bröder skall ges möjligheter att delta.

Vita Huset Efter rituell loge och måltid intogs scenen av Börje Carlson och hans ”hejdukar”, som kvällen till ära tagit sig det passande namnet ”HejDukera”.

Börje Carlson inledde kvällens musikaliska upplevelse med ett initierat föredrag om Duke, eller som det stod 16

i födelseattesten Edward Kennedy Ellington. Smeknamnet Duke (hertigen) tillkom när framgångarna i musikerlivet tog fart. Ellington växte upp i Washington D.C. där hans far uppbar en chefsposition i Vita husets stab och Duke fick en strikt uppfostran. Pianolektioner och musikutbildning inleddes redan vid sju års ålder och tidiga förebilder var pianomästare som till exempel Thomas Wright ”Fats” Waller och Willie Smith.

Kultur Ellington blev tidigt professionell musiker och redan på 1920-talet, då han flyttat till New York, ledde han en orkester under eget namn och lyckades locka till sig de bästa jazzmusikerna. De inspelningar som orkestern gjorde under 1930-talet anses än idag vara av yppersta klass.

Ellingtons ledarstil var speciell och uppskattad. Han var inte dominant utan skrev musik anpassad efter de musiker som han arbetade med. Flera orkestermedlemmar bidrog även till kompositionerna, speciellt Billy Strayhorn, andre pianist i bandet. Detta gav en positiv stämning och speciell ljudbild åt orkestern.

Recipierade 1932 Ellington recipierade 1932 i Social Lodge No. 1 i Washington, i den gren av frimureriet som kallas Prince Hall– frimureriet och har sin uppkomst i Boston omkring 1775. Många kända afroamerikaner är och har varit medlemmar i denna gren av det amerikanska frimureriet. Det finns även (obekräftade) rykten som säger att Barak Obama är medlem i Prince Hall.

Ellington var mycket religiös och genomförde många kyrkokonserter med sin orkester. En av de mest berömda konserterna framfördes 1968 i katedralen ”S:t John the Divane” i New York, då med Alice Babs som sopransolist.

Alice Babs och Duke Ellington utvecklade ett mycket gott samarbete under åren och Ellington genomförde även ett antal kyrkokonserter i Sverige med Alice Babs som sångsolist.

Duke Ellington och hans orkester framträdde ävenså i Karlstad med en spelning i Mariebergsskogen år 1963.

Börje Carlson noterade med viss stolthet att han och Karlstad Big Band framförde Ellingtons kyrkomusikaliska verk i mitten av 1990-talet i olika kyrkor runt om i Värmland (och med mycket goda recensioner).

Richard Nixon Några ytterligare sammanfattande höjdpunkter i Ellingtons musikliv: • 1956, på Newportfestivalen, utsågs Ellingtons storband till bästa orkestern.

• 1967 blev Ellington hedersdoktor i musik vid Yale University • 1969 fyllde han 70 år och tillde-

Edward Kennedy Ellington, kallad Duke (=Hertigen) för att han var så elegant.

lades Frihetsmedaljen av USA:s dåvarande president Richard Nixon.

• 1971 valdes han in i den svenska musikaliska akademien.

Duke Ellington gick ur tiden 1974 vid 75 års ålder och lämnade omkring 2 000 kompositioner och musikaliska verk efter sig. Det ger honom en framskjuten plats i 1900-talets musikvärld alla kategorier med tanke på hans mångsidighet och kvalité.

Take The A-train Efter denna odyssé över Duke Ellingtons liv äntrade så HejDukera scenen och gjorde Börje Carlson sällskap. De bjöd bröderna på ett mycket samspelt framförande av kända Ellington-hits, exempelvis Drop Me Off At Harlem, It Don’t Mean A Thing If It Ain’t Got That Swing, Satin Doll, Prelude To A Kiss och avslutningsvis Duke Ellingtons signaturmelodi Take The Atrain – ironiskt nog skriven av Billy Strayhorn...

Det blev stående ovationer och ett omtag på kvällens sista låt. Och Börje beklagade att de inte hunnit med att repa in fler låtar ur Dukes repertoar, men mycket tyder på att bröderna i Karlstad kan se fram emot att åter få uppleva Börje och hans hejdukar vid andra kommande brödrasammankomster.

Inspirera och sporra I sitt tacktal till orkestermedlemmarna i HejDukera så underströk Lars Mide 17

att ett av syftena med en måltidsloge, förutom trevlig och gemensam brödrasamvaro, är att inspirera och sporra till brödernas förkovran samt att ge bröderna ytterligare motivation att besöka arbetslogerna. Som ett bevis på uppskattningen av bröderna i HejDukera så erhöll dessa ett medlemskap i föreningen Duke Ellington Society of Sweden (DESS). För mer info, besök www.ellington.se DESS är en exklusiv förening med ca. 257 medlemmar (efter denna kväll) i Sverige och i ett trettiotal andra länder.

Bellman kommer Som ett personligt tack från Det Gyllene Snittet överräckte Lars Mide en replika av logens vapensköld till Börje Carlson för engagemanget och framförandet av Duke Ellingtons musik och levnadshistoria.

Avslutningsvis kan det noteras att Det Gyllene Snittet har som uttalad ambition att genomföra en årlig måltidsloge med ett inspirerade och givande tema och ävenså gärna komplettera brödramåltiderna med musikaliska inslag och teman. Det Gyllene Snittet profilerar sig gärna som den ”Musikaliska frimurarlogen”. Årets måltidsloge är tänkt att äga rum den 23 oktober och då kommer – förhoppningsvis – Carl Michaël Bellman på besök! X Text och foto: PER ALMSKOG

Historia

Ett frimurarpass utfärdat för Lieutenant Niclas Ludvig Hafverman för drygt 200 år sedan.

Frimurarpass nödvändigt vid besök i andra system Det svenska frimurarsystemet som omfattar tio grader tillämpas i de nordiska länderna och i Tyskland. Någon internationell frimuraranslutning existerar inte, utan de olika ländernas organisationer är helt autonoma. De tre första graderna är dock i huvudsak lika världen över. Inom höggradssystemen finns däremot avsevärda skillnader.

E

n broder som tillhör det svenska frimureriet av lägst grad III, får besöka vissa Storloger, Storkapitel av Royal Arch och Surpreme Councils 33o och Storpriorat enligt de avtal och den förteckning som finns i Svenska Frimurare Ordens matrikel.

De frimurarorganisationer som saknas i förteckningen får inte besökas av Ordens bröder.

Vid ett besök av godkända utländska loger krävs att brodern har ett frimurarpass. Sådana fanns redan på 1700-talet.

Passet är avsett att intyga broderns status inför besöket. I vissa länder krävs också att besök aviseras i förväg, därför ska man alltid inleda med att ta kontakt med Ordens utrikesavdelning.

Klädsel vid besök i utlandet är i re18

gel mörk kostym. I Danmark och Island samt i kapitelloger i Norge som arbetar i det svenska systemet bärs ofta högtidsdräkt (frack).

I många utländska loger bärs även smoking. När det gäller gradprydnader i de tre första graderna är grundregeln att man är klädd på samma sätt som i den egna hemmalogen. Besök i högre grader kräver ofta en förbere-

Historia

Så här ser dagens frimurarpass ut.

dande kontakt med den besökande enheten i god tid innan.

Allmänt gäller att man bör komma i extra god tid till logen bland annat för att man kan bli examinerad. Dessutom kan tecken med mera variera och det kan förekomma att man får lämna en förbindelse. Utrikesavdelningen vid Ordens kansli kan svara på eventuella frågor före besök i utländska loger. Äldre frimurarpass.

Förekomst av frimurarpass är ingen ny företeelse. I Karlskrona finns bland annat en fotokopia av ett franskt frimurarpass från 1784 för generalamiralen Johan af Puke (en artikel om Johan af Puke finns i Frimuraren nr 1 2016 sida 4 - 7).

Dessutom finns följande frimurarpass i förvar, utfärdade av S:t Johannes Logen Harald och Gustaf: • 3 februari år 1802 för Salmon Brelin (fransk text) • 13 januari 1824 för Niclas Ludvig Hafverman (svensk text) • 7 oktober 1844 Pehr Gustaf Ameén (fransk text ) • 9 juli 1831 för Math Nilsson (fransk text) • 23 april 1971 för Carl Gustafsson utfärdat av General Grand Chapter USA (engelsk text) Tavlorna med frimurarpassen finns i Karlskronas frimurarhus, dels i bib-

Brelins frimurarpass.

liotekets läsrum, dels i Blå kabinettet samt i det gemensamma arkivet.

Konungsliga konsten Lieutenant Niclas Ludvig Hafverman (1788 - 1839) med matrikelnummer 382 i S:t Johanneslogen Gustaf, erhöll grad I år 1817 och grad II och III år 1818.

Texten i Hafvermans frimurarpass lyder: ”Gud den Allrahögste ware ärad !! Från Öster väl betäckt upplyst och bevaradt !! Wi underskrifne Ordförande Mästare, Deputerad Mästare, Bevakande Bröder och Syslomän af Sanct Johannis Logen Gustaf arbetande och lydande under IX de Provinsen och härmed arbeta i kraft af detta öppna bref på anhållan af Brodern Niclas Ludvig Hafverman, Lieutenant vid Kongl Majestäts Flotta, samt med alle Bröders bifall och samtycke hafva lemnat honom det vittnesbörd, att han Niclas Ludvig Hafverman, med nit, frimodighet, ståndaktighet tre gånger åstundat inträde i denna vår urgamla Orden, att han tre gånger vandrat den rätta Murarvägen och att han genom tre tillknutet den oupplösliga föreningskedjan som förenar honom med oss i den tillslutna Cirkeln. Wi tillägga, att han funnits skicklig till den konungsliga konstens sökande och erfaren i vetenskapen att arbeta, lyda och tiga; Och förklara vi honom alltså för en äkta och antagen Murare riddare Broder och Mästare af den vår Sanct Johannisloge. Wi omfamna honom derföre såsom Vän och Broder och reqommenderar honom härmedelst ha alla på Jordklotet kringspridda rättskaffens frimurare Bröder men i synnerhet hos dem af det fullkomliga antal som arbeta på templets uppbyggnad samt innesluta tro som och oss alla i Den Högste hela Verldens 19

Trefaldt Store Byggmästares vård och beskydd. Gifvet från Öster af Sanct Johannis Logen Gustaf i Carlskrona den Trettonde dagen af Första Månaden År 1824.”

Handlingen är underskriven av: von Gerdten Ordförande Mästare, Butth Deputerad Mästare, Joh Cr Albrecht Förste Bevak Broder, C L Pettersson Andre Bevak Broder, Carl Holm Talman, C G Hellichius Ceremonimästare, C Sjöbohm Sekreterare, Adamsson Skattmästare, Lagerbjelke Introd: Broder.

Dagens frimurarpass.

Dagens frimurarpass är numera inte så omfattande och ordrika som dåtidens.

Frimurarpass med bifogat passfoto beställs via den loge eller fördelning vederbörande broder tillhör. Passet skrivs under av ordförande mästare eller provinsialmästare och sekreterare, därefter sänds det till Ordens kansli för slutbehandling. Färdigt pass med information sänds sedan till sökandes hemadress. X Text och foto: MATHS DACKEHAG

Manschettknappar S:t Andrew

SKULTUNA MÄSSING 499:- (ord 599:-) Rabattkod: FM2016 www.1664.se 070-245 29 31 16-64 Import AB

Juletid

Ett svep runt landet i juletid Runt om i vår Orden avslutas höstterminen med en julloge och inte sällan ett väldukat julbord. På många håll firas den annalkande julen också tillsammans med familjerna vid måltiden. Och knappt har jul och nyår passerat innan det är dags för hela familjen att gå på loge med julgransplundring. Här är ett litet axplock med exempel från olika håll i landet.

Kö till fiskedamm på Villa Bergalid.

Avslutning med renoverad bibel Det gotländska frimurarsamhället avslutade höstens verksamhet med julloge och efterföljande julbord. Logen genomfördes denna gång utan reception och i stället gjorde andre talmannen Staffan Beijer en julbetraktelse. I samband med jullogen återinvigdes den bibel, som ursprungligen tillhört logens grundare och initiativtagare Nicolaus Törnqvist.

Bibeln, som under alla år brukats, var i miserabelt skick men har efter totalrenovering nu åter fått sin plats i logens högsäte.

Samtidigt som logen genomfördes samlades våra damer och inbjudna gäster i de medeltida källarvalven där logens förste talman Karl-Johan Frisk underhöll dem.

Efter genomförd loge återförenades bröderna med damerna för att avnjuta ett dignande julbord. Då överlämnades också delar av årets insamlade medel till de behövande, tjugotusen

Jubileum i Villa Bergalid Några dagar in på det nya året var det femårsjubileum i Falun.

Söndagen den 8 januari genomförde nämligen Sankt Johannes Logen Gustav Wasa sin femte julgransplundring för bröder och deras anhöriga, barn och barnbarn, på Frimurarehuset Villa Bergalid i Falun.

Deltog gjorde 45 vuxna och 28 barn, inbjudna var huset hyresgäster, Dalarnas Frimurarebröder, Maria orden, Wänskapsförbundet samt Läsesällskapet, merparten av besökarna var dock frimurare.

Dagen innehöll glögg, fika, korv med bröd, fiskedamm, lotteri, trollkarl, besök av Jultomten, kortare visning av huset och Johannessalen samt inte minst dans kring granen, hälsar Krister Eriksson från Dalarna. X

”Familj till familj” fick ta del av de gotländska brödernas insamlade medel.

kronor, till gruppen ”Familj till Familj” inom Svenska Kyrkan.

Representanter för gruppen, Görel Robsarve Malmros och Jacob Ahlin berättade vad gruppen sysslar med och hur de nu överlämnade pengarna skall komma till användning för att hjälpa gotländska familjer i nöd. X Text och foto: LARS SJÖHOLM 20

Jultomten kom till Falun.

De fyra bröderna närmast från vänster vid julbordet i Örebro är Lars Göran Hammarström, Anders Muhr, Raymond Karlsson och Christian Dibbern - Hammarström från Kumla, de övriga från Örebro. Foto: Bo Pettersson.

Julbord på Blekholmen I Örebro ligger logehuset på en egenägd holme mitt i Svartån. Blekholmen hette den ursprungligen därför att här hängde tvätterskor förr i tiden upp lakan i solen för att torkas och blekas.

Men i dag vet ingen i Örebro vad som menas om man inte säger Frimurarholmen. I huset hyr Frimis Salonger, restaurang och nattklubb, som traditionsenligt dukat upp ett rejält julbord för närkebröderna. X

Foto: Pierre Dunbar

Frimurarna i samhället

Kedjeboskolan, naturskönt belägen i Bergslagen.

Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 114 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2015 delat ut totalt 18 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 10 mkr. Stiftelsen är där-

med en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr.

Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer.

Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Historia

300 år av frimureri firas i år Den första frimureriska storlogen grundades 1717 av tre loger i London och en i Westminster. Den fick namnet ”Grand Lodge of London & Westminster”, senare ”Premier Grand Lodge of England”. Här är en faktaspäckad historiebeskrivning för den vetgirige.

V

erksamheten reglerades snart med en ”Book of Constitutions” 1723. Författare var den presbyterianske prästen James Anderson, men även andra inflytelserika personer påverkade reglernas utformning och storlogens utveckling.

Flera av dessa personer kom från en inre cirkel i ”Duke of Richmond’s Masonic Lodge” i Westminster. Logen sammanträdde i Rummer & Grapes på Channel Row och bland medlemmarna fanns aristokrater, politiker och högre statstjänstemän som John Theophilus Desaguliers och George Payne. Desaguliers var en franskfödd, brittisk naturfilosof, anglikansk präst och ingenjör. Han var assistent till Isaac Newton och valdes in i Royal Society 1714.

Frimureriets omvärld Bland de första stormästarna kan nämnas Anthony Sayer 1717, Payne 1718, Desaguliers 1719, Duke of Montagu 1721, vilken också var medlem av Royal Society, och Duke of Richmond 1724, illegitim sonson till Charles II. För att förklara en del av frimureriets omvärld bör kanske något sägas här om den brittiska regentlängden.

Vid monarkins restaurering efter det engelska inbördeskriget och Cromwells styre blev Charles II av huset Stuart 1660 kung av England, Irland och Skottland. 1685 efterträddes han av Jakob (II i England och Irland respektive VII i Skottland – anhängare till huset Stuart kallades jakobiter). Jakob efterträddes 1689 av Wilhelm III (av Oranien) och hans medregent Maria II (dotter till Jakob II). På grund av parlamentets beslut att ingen katolik fick sitta på den engelska tronen kom successionen sedan att övergå till huset Hannover (se nedan).

Samhällets toppar Att Montague valdes till stormästare blev en vändpunkt för frimureriet. Or-

mat och dryck, men även ålderdomliga ritualer och underhållande och upplyftande föredrag.

Stormästare redan år 1717, Anthony Sayer.

dens attraktionskraft ökade betydligt och storlogens auktoritet över allt fler loger stärktes. Ordens popularitet visade sig i att högtidsdagen 1721 fick flyttas från tavernan Goose and Gridiron, där storlogen hade grundats, till den mera spatiösa Stationers’ Hall.

Montague visade att frimureriet var acceptabelt moraliskt, intellektuellt och politiskt – och att det var ”inne” och roligt! Samhällets toppar och lärda av olika slag lockades att bli medlemmar. Enligt uppgift var antalet medlemmar 1722 omkring 4 000, vilket är notabelt, eftersom det motsvarar nästan en tredjedel av den nobless och högre medelklass som den tidens rekryteringsområde rymde.

Frimureriet erbjöd en fängslande mix av syften. Konstitutionen stödde staten och dess legitimitet. Samtidigt uppmuntrade den, om den inte krävde, religiös tolerans och moralisk integritet. Sammankomsterna erbjöd inte bara en trevlig gemenskap, som gav förutsättningar för att skapa sociala kontakter under måltider med god 22

Tog politisk ställning Det var ingen slump att Montague valdes till den förste aristokratiske stormästaren. Han var intelligent, förmögen och hade goda förbindelser. Han var för hugenotternas sak (hugenotter var franska kalvinister, som förföljdes av franska staten och katolska kyrkan ända fram till franska revolutionen 1789. När ediktet i Nantes, som gav dem en viss religionsfrihet, upphävdes 1685 lämnade mer än 300 000 hugenotter Frankrike). Han stödde också huset Hannover, som efterträdde huset Stuart på Englands tron genom George I 1714. Tronföljdsfrågan var brännande i början av 1700-talet.

Den äldre tronpretendenten, Jakob Edvard Stuart, gjorde ett försök till jakobitisk revolution i Skottland 1715, men fick inte tillräckligt stöd för sin sak. Hans son, Karl Edvard Stuart – Bonnie Prince Charlie, gjorde ett nytt försök, men led ett avgörande nederlag i slaget vid Culloden 1746. Storlogen tycks ha tagit politisk ställning. Den stödde huset Hannover och även parlamentets whigs, som också de stödde den tyska protestantiska dynastin (med vissa engelska rötter) mot de jakobitiska sympatier som fanns bland tories.

Gustav III besökte Bonnie Prince Charlie förekommer även i det svenska frimureriets historia. Gustav III besökte honom i hans exil i Italien under sin italienska resa 1783-1784. Även andra prominenta svenska frimurare hade kontakter med honom.

De tycks ha hoppats att prinsen skulle avslöja sina hemligheter och ge dem någon slags auktorisation genom hans påstådda ställning i internationellt frimureri. Att det i så fall handlar

Historia om höggrader med ursprung på kontinenten och inte det ursprungliga frimureriet på de brittiska öarna torde vara uppenbart.

Privatloge i Stockholm Det är också intressant att notera, att det svenska frimureriet räknar sitt ursprung 1735 då greve Axel WredeSparre, efter att ha recipierats i Paris av Charles Radclyffe 5th Earl of Derwentwater, grundade en privatloge i Stockholm Radclyffe utfärdade senare, som fransk stormästare, ett formellt konstitutionspatent för logen. Radclyffe var ivrig jakobit och deltog i Stuarts resning 1715, dömdes till döden, men lyckades fly till Frankrike och blev privatsekreterare till Bonnie Prince Charlie innan han 1745 återvände till England för att delta i en ny resning, men tillfångatogs och avrättades.

Storlogen som i år firar 300-årsjubileum heter United Grand Lodge of England (UGLE). Den fick sitt namn 1813 när den ursprungliga storlogen från 1717, kallad the Moderns, slogs samman med en annan storloge, kallad the Ancients, grundad 1751 av irländare med lägre social status än de som rekryterades till the Moderns. Åkta frimureri Storlogerna hade olika syn på vilka grader systemet skulle omfatta, exempelvis om Mark Mason och Royal Arch skulle ingå. Inför ett reellt hot i början av 1800-talet, att frimureriet skulle förbjudas helt, enades storlogen om en kompromiss, som fortfarande gäller i England. Äkta och ursprungligt frimureri består av tre grader, inte fler, nämligen Entered Apprentice, Fellow Craft och Master Mason, inkluderande the Supreme Order of the Holy Royal Arch.

Royal Arch är förbundet med de tre första graderna genom gemensam lokalisering, åtminstone centralt, och personalunion i ledningen.

Historisk omprövning Det engelska jubileumsfirandet tycks ha medfört en viss omprövning av den frimureriska förhistorien. Hur stark är t.ex. kopplingen till medeltida bygghyttor? Visserligen finns medeltida manuskript (Regius och Cooke) som talar om regler för operativa frimurare.

Flera spekulativa loger räknar sitt ursprung från 1600-talet eller tidigare, men först från omkring 1690 finns någon kunskap om hur ritualer hos våra direkta föregångare såg ut. Vi kanske har missbedömt det spekulativa inslaget hos de operativa logerna?

De var i första hand intresseorganisationer, som förvaltade yrkeshemligheter och begränsade utbudet av kompetenta yrkesmän för att säkerställa rimliga ersättningsnivåer för sitt arbete. De hade förstås också stor social betydelse. I längden kom egenintresset att ersättas av marknadskrafter. Alla, John Theophilus Desaguliers, naturfilosof och stormästare. eller åtminstone de flesta skrån, kom att avskaffas och de fick inrikta sig på annan verksamhet, social samvaro eller antas mera betona betydelsen av remera subtil intressebevakning. formationen och den vetenskapliga Att inflytelserika personer utanför revolutionen. yrket inbjöds att delta i samvaron, som ett led i sådan bevakning är naturligt.

Svenskt frimureri Det var då kanske inte i första hand Det går naturligtvis att se paralleller ett gemensamt spekulativt intresse i svenskt frimureri. Det nyskapades i som lockade. Sådana kunde tillgodoses stor utsträckning av hertig Karl och inom en stor mängd skrån, gillen och hans krets i slutet av 1700-talet. De andra sammanslutningar. Filosofiska smälte samman intryck från brittiskt och religiösa spekulationer var ett alloch kontinentalt frimureri till vårt mänt inslag i den tidens samhälle. eget system. Även det lever vidare i varje tids tolkningar, men för full förGradvis övergång ståelse räcker förstås inte dagens inMycket talar för att det inte så mycktryck. Det behövs en viss insikt, inte et var fråga om en gradvis övergång bara i dagens idé- och religionshistofrån operativt till spekulativt frimureri, ria, utan även i hur våra föregångare utan mera en nyskapelse när storlogen såg på frågorna. grundades. Naturligtvis bevarades en Det kan vara värt att notera, att hel del gamla traditioner, men i huupplysningstiden, i den mån den fövudsak kan frimureriet ha skapats för rekom i Sverige, upphörde i slutet av att tillgodose önskningar och behov i 1700-talet. Svenskt frimureri, som det det begynnande 1700-talets samhälle. framstod omkring 1800, kan nog säDet fick en utformning som gör att gas ha påverkats av den begynnande det kan leva vidare och nyskapas till romantiken. sin innebörd i varje tids tolkningar och Våra tre första grader har likhetillämpningar. Inte minst genom storter med motsvarande engelska grader logens kopplingar till Royal Society men de är till stor del en svensk nyskagår det att hävda att frimureriet är ett pelse. Våra höggrader har motsvarigbarn av upplysningen. heter i brittiska fristående system, men Frimureriet fortsatte ju att utvecksom sammanhängande system är det las även efter 1717. De som hävdar svenska systemet unikt. X en mera gradvis övergång från operativt till spekulativt frimureri kan Text: RUNE CARLSSON 23

Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

inbjuder medlemmarna till stadgeenlig

Allmän sammankomst torsdagen den 20 april 2017 Samling kl 18:00 i Ordens Stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, varför föranmälan om deltagande emotses till telefon 08-463 37 03 före torsdag 30 mars

Styrelsen

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.799;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 24

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Ordensinformation

Flera nya funktioner på Ordens nya hemsida Den som inte har loggat in på Ordens hemsida på länge kommer att upptäcka flera nyheter där. I januari infördes nya funktioner och finesser som gjort sidan både lättnavigerad och funktionell.

D

e förändringar som har gjorts och som rör den enskilde brodern, är i första hand förbättrade möjligheter att nå relevant information om sin egen aktivitet, och egna uppgifter som finns registrerade. Men i synnerhet en nyhet som vi hoppas skall leda till stor nytta för enheterna är möjligheten att bröderna kan anmäla, eller avanmäla sig, sig till kommande sammankomster via hemsidan.

Man kan också se sina egna registrerade besök vid sammankomster, vilka ”fadderbarn” man har och deras besöksfrekvens.

Nytt är även att enskild broder kan korrigera egna kontaktuppgifter i matrikeln.

Sök i matrikeln Vidare har sökfunktionerna i matrikeln byggts ut så att sökningarna skall kunna bli mer fruktsamma, samt att det har blivit smidigare att använda kartsökningsfunktionen än vad det tidigare varit.

Utåt sett så ser hemsidan ut i stort sett som tidigare, medan det i det inloggade läget har skett stora förändringar. Layouten har justerats för att bättre passa på sidan, vissa menyer har flyttats samt att den första sida du kommer till när du loggat in är din egen enhet.

De största förändringarna har dock inte varit det grafiska, utan mestadels handlar det om funktionalitet och användbarhet för de som arbetar med de verktyg som tillhandahålls ”under huven”.

Ett av de stora greppen som vidtagits är att hemsidan numer fungerar som portal för inloggning till de system som Orden använder sig av, det vill säga att har man rättigheter att arbeta med dokumenthantering, ekonomisystem och så vidare, så kommer man också åt det via hemsidan genom sin unika behörighet.

Nya medlemssystemet Det nya medlemssystemet, som även det är helt modifierat, styr vilka funktioner som den enskilde brodern kan ta del av och skulle det vara så att just din behörighet till något undersystem försvunnit efter lanseringen, kontaktar du din översekreterare i din fördelning (eller motsvarande systemägare) som kan hjälpa dig med det.

Att anmäla sig till en sammankomst kan göras antingen via de mejl­ utskick som sker från enheten (nyhetsbrev) eller via hemsidan ifall sekreteraren valt att aktivera detta i medlemssystemet.

Ytterligare ”nyheter” som har lagts till i denna uppgradering ligger mer åt det användargränssnittet och berör i huvudsak ämbetsmän som arbetar i systemen. De förändringar som gjorts där meddelas ut från respektive systemägare.

Mer finns att läsa om denna uppdatering, och även hur du begär support, på hemsidan under informationsdirektoriets avdelning. X Text: PATRIK ANDERSSON

25

Kultur

Beethoven kom aldrig till London – och bortglömda Swenska Wisor Som en följd av att min artikel om Franz Liszt som frimurare publicerades i Ars Quatuor Coronatorums årsbok 2012 blev jag sommaren 2013 inbjuden att för musiklogen Santa Cecilia i Rom hålla föredrag om Liszt och Sibelius, och som en följd av det har jag varit inbjuden till Sheffield för att vid tre tillfällen för bröderna där dela med mig av ord och ton.

L

itet utanför Sheffield ligger Dore Masonic Hall, en avlång byggnad med kupat tak som uppfördes 1841. Då tjänade byggnaden som äldreboende för gamla, sjuka och fattiga bryggeriarbetare. 1890 köpte frimurarna i Sheffield byggnaden, och däri verkar man fortfarande.

I omedelbar anslutning till byggnaden har frimurarna tolv små hus där man fortsätter den sociala verksamheten genom att för en mycket blygsam avgift upplåta de tolv stugorna åt äldre människor med knappa ekonomiska villkor.

Jean Sibelius Efter en kväll med en reception i tredje graden blev det vid den efterföljande måltiden dags för mig att göra min insats.

Den bestod av att berätta litet om 150-årsjubilerande Jean Sibelius, där jag bland annat berättade om att Sibelius motto i livet är så formulerad att det skulle kunna vara taget ur en handbok för en nyantagen frimurarbroder: ”Jag har alltid sett på livet som ett massivt granitblock. Med viljestyrka som verktyg, formar du granitstycket efter din vilja. Vi har alla samma möjlighet att forma våra liv.” Och så avslutade jag med att inför de entusiastiska bröderna spela tre av hans härligt friska pianostycken – Björken, Aspen och Tallen ur hans fem pianostycken op. 75.

Vid en sammankomst kvällen därpå följde ett lysande föredrag om Freemasonry beyond the Pond, det vill säga frimureriet i USA (the pond – dammen – alltså Atlanten). Där berättade under en knapp timmes tid Broder Brian Price utan manus om att man i USA inte bara lär sig långa texter utantill, utan att överförandet av text går till så att

Brian Price tjänstgjorde under många år som forskare vid amerikanska flygvapnet, och han berättade att vid den bas han var knuten till var inte mindre än 32 000 av den militära personalen frimurare!

en tillträdande broder lär sig genom att muntligen och bit för bit upprepa det den äldre brodern reciterar!

Alltså så som kunskap förmedlades innan uppfinningen av skriftspråket gjordes, och så som sångarna inom den katolska kyrkan under århundraden lärde sig medeltidens gregorianska melodier innan notskriften uppfanns omkring år 1000.

Välgörenhetskonsert På lördagskvällen ägde så den offentliga välgörenhetskonsert rum som man hade bett mig att ge. Insamlingen gällde restaurationen av kyrkorgeln i The Parish Church of St Mary and All Saints i Chesterfield, Derbyshire, som i folkmun på grund av det märkligt sneda kyrktornet brukar kallas The Crooked Spire.

I Dore Masonic Hall spelade jag (inte på en flygel utan på ett piano som också hade mått bra av en restauration) musik av – och berättade litet om – Mendelssohn, Liszt, Tjajkovskij, Sibelius och Emil Sjögren, och musiken applåderades synnerligen entusiastiskt! Bland annat av en man som efteråt sade sig egentligen vara likgiltig för musik och som var ditkommenderad av sin fru; till sin förvåning – sade han – tyckte han det hela var mycket vackert! Jag tackade honom och sade att hans ord egentligen är bland det finaste beröm man kan få som musiker – att kunna beröra den som annars inte brukar bli berörd.

Hela familjen på loge Vi fick också lära oss att frimureriet i USA är mycket öppnare än i Europa, för hela familjerna. Till exempel vid installation av Worshipful Master är brödernas fruar och barn närvarande – men ingenting av de ord, symboler och tecken som utgör frimureriets särprägel avslöjas. Detta sker däremot vid en sluten ceremoni som äger rum före den officiella installationen.

Beethovens elev Den sista kvällen, en tisdag, levererade jag i Tapton Hall mitt föredrag om frimuraren Ferdinand Ries, som var elev till Beethoven och som var en europeisk storhet fram till sin död 1838, men som efter sin död glömdes bort.

Men denne briljante konsertpianist och mycket fine tonsättare upplever nu en renässans – hans symfonier, pianokonserter, kammarmusik och pianomu-

Textförfattaren Anders Gabriel Sundström vid pianot övervakad av de engelska frimurarnas höga beskyddare.

26

Kultur sik framförs igen, man skriver böcker och lärda artiklar om honom och sedan 2008 har han sitt eget sällskap – Ferdinand Ries Gesellschaft i Bonn.

På grund av Napoleonkrigen förde Ries under tretton år ett rotlöst äventyrligt liv – bland annat förde hans flykt undan Napoleon honom via Stockholm mot Ryssland, där ute på Ålands hav engelska krigsfartyg besköt hans flyende passagerarfartyg med kanoner, och han tvingades iland på Åland som krigsfånge under fem dagar innan han släpptes och kunde fortsätta sin färd.

På vägen undan Napoleon, vars blodiga tentakler till sist nådde också Ryssland – i september 1812 brann ju Moskva – begav sig Ries till London, och på vägen dit gav han i Stockholm tillsammans med Kungl. Hovkapellet två stora offentliga konserter i Riddarhuset, och dessutom blev han invald som utrikes ledamot av Kung. Musikaliska Akademien. Från det att Ries slog sig ner i London vände hans lycka, och hans liv formade sig till framgång och berömmelse.

Frimurare vid 22 Vid 22 års ålder blev Ferdinand Ries frimurare, och han recipierade i grad I i en fransk militärloge (!) i födelsestaden Bonn, men det verkar som om Ries inte blev en aktiv broder likt Mozart, för det finns inga spår överhuvudtaget efter honom – inga välgörenhetskonserter eller tal till honom (som i till exempel Liszts fall) – så likt Erik Gustaf Geijer vet vi bara att han recipierade i 1:a graden men sedan vet vi inget mer. Kanske finns det inget mer att veta.

Däremot var Ries pappa och Ries bäste vän ivriga frimurare, och självaste Beethoven fick finna sig i att Ries bäste vän Franz Wegeler förvandlade texten i en av Beethovens sånger till en frimurartext, där man bland annat finner följande ord: ”En frimurares uppgift är att se till att göra denna värld mindre sorgsen. Trösta och ge, och låt ditt hjärta styra.”

En frimurare förutsätts vara god och ha höga ideal, och att älska det vackra och söka sig till bildning. Och dessa kvalitéer besatt Ferdinand Ries i allra högsta grad. Strax efter Ries död skrev Wegeler om honom: ”Ries var en ädel man. En man utan falskhet, varm och generös – själva sinnebilden för en god son, broder, make, pappa och vän. Jag är

Axel Gabriel Sundström vid sitt föredrag om Ferdinand Ries i Tapton Hall, flankerad av John Wade och Worshipful Master Andrew Clark.

priviligierad över att ha känt hans äkta kärlek för det goda och vackra – själva essensen av all hans personlighet.”

Kom aldrig till London En av de frågor jag fick efter föredraget rörde Beethoven. Hur var det nu? Kom Beethoven någonsin till London, något som Beethoven i så många brev sade att han skulle göra – hälsa på Ries i London, och att där dirigera sina 9:e och 10:e symfonier, skrivna på beställning av Filharmoniska sällskapet i London?

Nej. Beethoven kom aldrig till London, och av planerna på de två symfonierna som skulle vara klara inom ett halvår fram till januari 1818 kom efter sju sorger och sju år ”endast” den nionde symfonin – som blev Beethovens sista symfoni, och vars sluthymn ju valts av EU som Europas hymn.

Swenska Wisor Man tyckte också att det var intressant att få veta att Ries komponerade Flera Swenska Wisor, warierade för fortepiano och orchester op. 52 när han var i Stockholm vårvintern 1813.

De tre svenska folkvisor (numera bortglömda) Vaggvisa, Kvarndansen och Skånsk bonddans som Ries fick sig föreslagna av sina svenska vänner bearbetade han på ett härligt sätt för piano och orkester. Detta härliga 15–minuters stycke framfördes av Hovkapel27

let 1824, men har sedan varit ospelat fram till 2006 då Gävle Symfoniorkester spelade in det på CD för skivbolaget Naxos.

Märkligt nog – kan man tycka – tog Ries med sig manuskriptet till dessa variationer till London där han tillägnade hertigen av Sussex detta synnerligen svenska stycke. Tio år efter sitt besök i Stockholm tillägnade Ries kronprins Oskar – framtida kung Oskar I – sin femte pianokonsert.

Efter mitt föredrag lyssnade vi tillsammans på Ries Swenska Wariationer, och bröderna tyckte mycket om denna härliga optimistiska musik.

För mig var det naturligtvis en stor stimulans och glädje att – den här gången hos bröderna i Sheffield – få dela med mig av det jag tycker så mycket om att göra: berätta om musik och spela den vackraste pianomusik.

Initiativtagare till min vecka i Sheffield, samt till resan till Rom och artikeln i Ars Quatuor Coronatorum var broder John Wade i Sheffield, en man med många frimureriska poster och erfarenheter. Så till exempel har han över 90 gånger hållit föredrag om det engelska frimureriet på många håll runt om i världen – bland annat i USA, Indien, Brasilien, Polen och Italien. X Text: ANDERS GABRIEL SUNDSTRÖM

Historia

Karlskronas Ordenssvärd

En dräktvärja från 1700-talet.

Fler unika svärd i Karlskrona I Frimuraren nr 2 2015 har tidigare beskrivits de allmänna logesvärd som finns i Karlskronas frimurarsamhälle. Utöver dessa logesvärd finns bland annat nedanstående unika svärd.

I

S:t Johannes Logen Gustaf finns ett unikt Ordenssvärd. Framsidan har inskriptionen: ”Vivat Adolf Fredrik Rex Sveciae”, efter Adolf Fredrik (född 1710 och död 1771), konung av Sverige 1751 - 1771.

Konung Adolf Fredrik recipierade i Svenska Arméns Loge år 1761 med provinsialnummer 704. Han blev sedermera ”övermästare över alla frimurarsamhällen i riket”. Han var även medlem av Mopsorden som travesterade det manliga frimureriet.

Adolf Fredriks tre söner Gustav, Carl och Fredrik Adolf blev även de antagna som frimurare hösten 1770. Därmed kunde frimureriets ställning i Sverige stärkas genom denna kungliga trojka.

Vågformad klinga Beskrivning: Svärdet är tillverkat omkring 1750 och har ett fäste av mäs�sing. Parerstången är försedd med ett Johanniterkors. Kaveln är av trä, med

en rund knapp överst och en dekorerad ring. Klingan är vågformad, typ processionssvärd, etsad och förgylld närmast fästet.

På baksidan syns tre kronor och en trofésamling bestående av: bröstharnesk, spikklubbor, lansar, fanor och sabel med pilar.

Total L = 1060 mm. Klingans L = 875 mm och B = 40 mm.

Dräktvärja.

S:t Andreas Logen Carl Johan äger en dräktvärja som under 1700- och 1800talet bars av främst adelsmän och officerare. Den hörde helt enkelt till klädedräkten, därav namnet.

Beskrivning: Dräktvärjan är från 1700-talet med ett fäste av stål. Svärdet har en fasettslipad knapp, parerplåten är genombruten och försedd med stålslipade ”diamanter”. Tveeggad klinga, förgylld närmast fästet, graverad med rankor och en mindre tro28

fésamling och ett rutformat mönster närmast fästet.

Total L = 995 mm. Klingans L = 830 mm och B = 19 mm.

Bägge vapnen examinerades och värderades 1992 av Olof P Berg, X, författare av böckerna ” Svenska blankvapen del I, II och III ” X Text och foto: MATHS DACKEHAG

Utländskt frimureri

Kärt besök i tysk 1700-tals loge För minst tjugonde gången genomfördes förra året en brödraresa från Stockholm till S:t Johanneslogen ”Zum rothen Adler” i Hamburg, grundad 1774 med det dåvarande svenska systemet som förebild.

E

tt 20-tal bröder, allt från i grad I till ordförande mästare och förutvarande provinsialmästaren Bengt Falk var med på resan. Speciellt nybörjare på resan följde uppmärksamt arbetet i den tyska logen och gjorde iakttagelser som beskrivs nedan. De tyska bröderna följer en ritual som går att känna igen som svensk broder.

Vår rituella dialekt Man är påtagligt vänliga mot varandra och alla besökande bröder och man iakttar intresserat vår teckengivning med mera, vår framtoning och allmänt vårt förhållningssätt i deras ritual som ju är svensk och diskuterar sinsemellan vår rituella ”dialekt”.

En tysk RoK nämnde för undertecknad att den svenska strikt gradbundna uttågsordningen var något som man gillar starkt. Denne ärrade frimurare beskrev också från ett svenskt besök, leende vår svenska intågsordning för ordförande mästaren och ännu högre ämbetsmän till musik: ”Man spelade Marcia Trionphale ur ”Aida” vid intåget i er Johannessal så att det gick ilningar över ryggen på mig”.

Uråldrig förbindelse En annan högre broder konstaterade att det egentligen inte är att förundras över med vilken lätthet Hamburgare kan kommunicera med oss svenskar: ”Tja, vi är ju handelsmän sedan medel-

Logehuset i Hamburg.

Paradtrappan mot logelokalerna i Hamburgs stamhus.

tiden, och vi har alltid kunnat diskutera saker och komma överens med folk som talar andra språk än vårt eget”.

(Deras egen dialekt ”Hamburger Platt” klingar ungefär som hastigt talad Gotländska eller jutländsk danska).

Hamburg är en mycket stor, mycket stolt och mycket gammal stad med uråldriga handelsförbindelser med vårt land och Stockholm. Trots att frimurarna i Tyskland proportionerligt inte är lika många som vi så samlas åtskilliga framstående Hamburgare i logen.

Uppmärksamheten dessa bröder visade oss och respekten man hade för vårt arbete i den konungsliga konsten var rörande och till hjärtat gående.

Men i Tyskland är frimurarsamhällets ställning i den allmänna världen i dag en annan än vår, varför vi här skall iakttaga försiktighet och tystlåtenhet och ej nämna brödernas namn.

Uppläsning Till logerarbetet vid ”Zum rothen Adlers” högtidsdag hade såväl dess provinsialmästare, dess landsmästare (Förbundsrepubliken har flera länder varav Hamburg är ett) som stormästaren infunnit sig då dess ordförande mästare skulle avlösas efter väl utfört arbete och en ny installeras.

Provinsialmästaren visade hela lo29

gehuset för oss och efter bara ett ögonblick kändes det som vore vi bekanta sedan flera år. En mäktig och rörande upplevelse.

I logen, inte endast uppvisades i logen ”Zum rothen Adlers” stiftelsedokument i original 1774, utan lästes til�lika i sin helhet upp av dess sekreterare.

Uppläsning av en loges stiftelsedokument i svensk loge skulle förstärka vår redan starka känsla av kontinuitet och kontakt med forna tiders bröder.

Smällar i logen Bröderna bar hatt i loge och var väl nära ett par hundratal. Men vid logens slutande lät ett mystiskt smällande höras upprepade gånger i dunklet i det bröderna tog på sig hattarna!?? – Det var chapeau-claques som nu fälldes upp med sitt smällande ”claque”, varefter bröderna i procession tågade till Mozartsalen där måltidsloge strax öppnades.

Man tillämpade den vackra och ålderdomliga franska militära skålceremonin där glasen är kanoner som rituellt laddas, aligneras och avlossas och där skottlossningen avslutas med en stark smäll då glasen slås i bordet på ordförande mästarens kommando. X Text och foto: GÖRAN MELLBOM

Frimureri utomlands

De skandinaviska bröderna i Frankrike på väg med sina respektive mot Monte Cristos Château d´If. Slottet If eller bara If är en fästning uppförd 1527-1529 på ön If i arkipelagen Archipel du Frioul utanför Marseille. Innan fästningen byggdes var ön obebodd men användes tidvis av fiskare.

Provincia besökte Marseille och Monte Cristos berömda ö Sällskapet Provincia är en sammanslutning av skandinaviska frimurare som är verksamma eller bor i södra Frankrike. Man samlas fyra gånger per år till brödrasammankomst. En av dessa sammankomster sker tillsammans med damer i september månad.

U

nder någon timme under septembermötet har bröderna sin brödrasammankomst och damerna har eget damprogram.

I höstas gick resan till Marseille. Utflykten var fulltecknad med 56 deltagare, och vädrets makter stod sällskapet bi.

Kulturhuvudstad Man började med att se några av de många sevärdheterna som bjuds i Marseille som var Europas kulturhuvudstad år 2013.

Genom enorma investeringar med framstående kreativa arkitekter som Rudy Ricciotti och Norman Fos-

ters har staden blivit en av Europas metropoler.

Utflykten startade vid den ståtliga kyrkan Notre Dame de la Garde som ligger på stadens högsta punkt. Där serverades en utmärkt lunch av volontärbetjäning från hela världen arbetande i kyrkans tjänst.

Turen till den ombyggda hamnen med de nya muséerna, där man investerat 3,5 miljarder euro tog nästan andan ur alla.

Damprogram Damerna hade eget program när bröderna gästade Grand Loge Nationale 30

Française – Province de Massilia, logen R.L.Saint Ferreol No 465.

Från Frankrike deltog representant från ordensledningen i Paris, åtföljd av provinsialmästaren, många ordförandemästare och bröder från södra Frankrike som tog emot i sitt ståtliga logehus.

En brödrasammankomst utöver det vanliga. Man utbytte erfarenheter med sina franska bröder och presenterade organisationen i Skandinavien som rönte stort intresse. Efterföljande brödramåltid resulterade i många nya brödrakontakter våra länder mellan.

Gåvor utväxlades och alla var över-

Frimureri utomlands ens om att detta var frimureri när det är som bäst på internationell nivå.

Sällskapet Provincia erhöll som gåva en unik bok med titel ”Histoire de Suéde” tryckt år 1730.

Greven av Monte Cristo Det anordnades även tre skandinaviska föredrag på hotellet där damerna deltog. Broder Peter Duetofts framträdande hade rubriken ”Hvorfor gör vi det egentlig”, broder Jan Blomqvist presenterade ”Frimurare och musiken”, Sus Krassel och broder Kaj Lilliendal presenterade sin nya frimureriska bok med titeln ”Rennes le Chateau, Maria Magdalena and the Masterbuilder”.

En ytterligare höjdpunkt var sista dagens båtutflykt till fängelseön med slottet Le Chateau d´if. Ön är känd från romanfiguren Edmond Dantes, Greven av Monte Cristo. Boken är författad av Alexandre Dumas.

Där samlades alla på slottsbacken och tyckte sig känna historiens vingslag när broder Nils Magnusson talade om ”Att vara Frimurare”.

ARCTIC BLIZZARD

Broder Nils Magnusson berättar på plats om Monte Cristos ö, Château d´If och avslutar med ”Plikten som frimurare”.

En mycket värdig avslutning innan vi åkte åter till fastlandet för avslutningslunch och farväl.

Till hösten I stort sett alla på plats gjorde intresseanmälan till nästa Provinciautflykt den 29 sep – 1 okt 2017 som går till Genova, som var Europas kulturhuvudstad år 2004. Där kommer man att gästa italienska bröder och vara med

⌀44 83 gr Japanskt mekaniskt urverk 3 999:-

(4 499:-)

Rabattkod: FM2016

www.1664.se 070-245 29 31 16-64 Import AB 31

i deras loge. Vidare anordnas ett intressant damprogram. Temat för sammankomsten är: Kulturstaden Genova – Frimureriets historia i Italien och landets historia under samma tid. Ett extra ”insticksprogram” blir ”Någonting ur ingenting - vårt universums historia och framtid”. X Text: KURT BOSTRÖM Foto: KAJ LILLIENDAL

Den Konungsliga Konsten

Vad är Den Konungsliga Konsten? Carl-Edward Montgomery kom med svaret som många frågar efter.

Den Konungsliga Konsten – det här handlar det om Som ny broder får man ganska snart höra att en svensk frimurare utövar Den Konungsliga Konsten. Men ingen, inte ens många äldre bröder, kan exakt förklara vad den går ut på. Går man till Ordens bibliotek för att läsa sig till vad begreppet står för, så finns det ingen bra förklaring där heller i någon skrift.

N

aturligtvis är inte minst yngre bröder nyfikna på vad detta är för en märklig och ädel konst med ett så stiligt namn.

Förre ordförande mästaren i Den Nordiska Första St Johannislogen, Carl-Edward Montgomery, forskade om begreppet men hittade inte han heller något bra svar. Efter en tid fick han dock några ledtrådar i två olika skrifter. Han arbetade vidare utifrån

dessa ledtrådar och år 2001 höll han ett föredrag där han kunde ge en förklaring till vad Den Konungsliga Konsten innebär.

Orden var ung Här är en mycket avkortad återgivning av Carl-Edwards föredrag: ”Frimureriets mening kan uttryckas med tre ord: personlighetsutveckling, brödragemenskap och människokär32

lek. Denna sentens utvecklades redan när Orden var förhållandevis ung i Ordens allmänna lagar för över 200 år sedan. Redan i första paragrafen läser man: ”Frie och Antagne Murares Riddares Ordens Brödraskap är ett Gille och Samfund, av ålder inrättat, till Guds den Allsmäktiges ära, och som haver till föremål Människosläktets förbättring, samt dess upplysande uti den ädla

Den Konungsliga Konsten vetenskapen, att upphöja dygden och kuva lasten; kunskapen och makten att tygla sina begär, för att därigenom begrunda Naturens krafter, således kunna upphöja den ädlaste delen av sin varelse ...”

Sju hörnstenar Den gamla lagtexten nämner sedan de ”Sju hörnstenar som upprests till Ordens grundval”. De räknas upp i tredje paragrafen: ”Desse Ordens upprätthållare och pelare äro: 1:o Religionen eller den sanne Gudens dyrkan. 2:o Dygden dess broder. 3:o Kärleken till nästan, varifrån barmhärtigheten härstammar, en följd av de tvenne förstnämnda egenskaperna. 4:o Enigheten uti verksamhet och utövning av dessa skyldigheter. 5:o Tystlåtenheten den Vises rätta kännetecken. 6:o Arbetsamheten, och till det 7:o Ståndaktigheten.

I femte paragrafen kommer det sedan: ”Rätta kunskapen, om dessa egenskapers utövande, nyttjande och bruk, utgör målet av Frie och Antagne Murare Bröders Ordens Yrken; och är denna vetenskap av så ädel natur, samt innefattar så många lysande och märk-

värdiga grenar, att den av ålder blivit nämnd och kallad: den Konungsliga Konsten”.

Lyssna noga I sitt manuskript, som är på hela tio A4sidor, ger Carl-Edward Montgomery förklaringar och exempel på hur man i vardagen lever upp till de sju hörnstenarna. Kort sagt hur man utövar Den Konungsliga konsten. En del av detta är bundet till grad I och kan inte återges här, men föredraget går numera att studera i Stamhusets bibliotek för den som vill fördjupa sig ännu mer. Men lyssna noga på vad logens sekreterare läser upp varje högtidsdag, uppmanar Carl-Edward.

I Frimuraren, mellan åren 2010 och 2013 kan man i en serie artiklar också läsa utförliga beskrivning av vad var och en av de sju hörnpelarna står för.

Tänkvärda budskap – Nu har ni fått definitionen på Den Konungsliga Konsten, fortsätter CarlEdward och tillägger indignerat: Den konst som i modernt bruk degraderats till tre enkla bokstäver ”DKK”. Vilket för mig är detta en dekadans av största

mått. DKK låter i mångas öron mest som ett nytt bilmärke.

I slutet av sitt manus har Carl-Edward några tänkvärda budskap: – Att vara frimurare är att vara medveten om att jag på mig har ’skyldigheter och fordringar’. Om vi då är rättrådiga och följer goda seder och har ”en manlig föresats, en stark vilja och ett brinnande begär” med ett ädelt sinne, så klarar vi av detta.

– Fråga er, om ni, i er själva, förverkligar de karaktärsdrag och moraliska begrepp som Den Konungsliga Konsten förestavar.

– Kom därvid ihåg vad ni lovade vid receptionen och att det därmed gäller för oss alla att utöva och upprätthålla de egenskaper som innefattas i Den Konungsliga Konsten. Alla sammankomster som vi har i frimureriet, är fullkomligt meningslösa om vi inte följer det budskap som Den Konungsliga Konsten förestavar. X Text och foto: LARS BILLSTRÖM Fotnot: Carl-Edward Montgomery var ordförande mästare i Den Nordiska Första St Johannislogen 1992 – 1997

information från informationsdirektoriet

Angående inloggning på Ordens hemsida Som medlem i Svenska Frimurare Orden har du möjlighet att logga in på Ordens hemsida. Genom att logga in på hemsidan får du tillgång till: • Medlemsmatrikeln • Dina medlemsuppgifter • Blanketter och annat material På sikt kommer du att få tillgång till ännu mer bra information, inte minst angående utbildning och annat matnyttigt.

På hemsidan kan du också ändra din e-postadress och telefonnummer, så att du får de nyhetsbrev som Orden skickar ut.

För att logga in följer du dessa steg:

7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på.

1. Gå in på www.frimurarorden.se.

8. När du klickar på länken kommer du till en hemsida där du ännu en gång skall ange ditt SFMO-ID.

2. Klicka på ”Logga in”.

3. Klicka sedan på ”Ny användare/Glömt lösenord”

Lösenordet som du nu själv skapar skall innehålla följande:

4. På den tomma raden skriver du in ditt SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av Frimuraren eller på ditt medlemskort.

Observera att du skall ange logenummer med fyra siffror, sedan bindestreck och sist ditt individnummer med fem siffror.

Om det bara står fyra siffror i ditt SFMOID skall du lägga in en nolla direkt efter bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex: 3413-04332 om ditt ID är 3413-4332.

- Minst åtta tecken - Minst en STOR bokstav - Minst en liten bokstav - Minst en siffra - Minst ett specialtecken (-/&!?)

5. Klicka på ”Skicka”.

6. Du får nu ett e-brev till den e-postadress som finns inlagd i Ordens medlemsregister. Felaktig e-postadress anmäls till logens sekreterare.

33

T ex kan ett lösenord se ut så här: ?Toyota93 Boston45!

Du ser nu en s k ”ordbild” med förvrängda bokstäver. Skriv av den och klicka OK. 9. Nu kan du logga in på Ordens hemsida och när du har gjort det så kommer ditt namn att synas där det tidigare stod ”Logga in”.

Utländskt frimureri

Gustaf Adolfs resa i västerled Andreaslogen Gustaf Adolf har i Oslo en vänloge i St. Andreaslogen Oscar til den flammende Stjerne. Likt dåtidens vikingar drog 22 bröder väster ut den 6 oktober, inte med skepp, utan med Gårdbybuss och chauffören Anders och brodern Jan Moberg som reseledare. En liknande resa gjordes 1956 i oktober, så det blev på så sätt en jubileumsresa, 60 år efter det besöket.

U

nder resans gång höll bröderna Nils-Fredrik Aurelius och Håkan Strålenstam historiskt intressanta föredrag om Svensknorska unionen mellan 1814 och 1905 samt dess förhistoria och upplösning.

Väl framme i Oslo var det dags för logebesök. Vi mottogs hjärtligt av ordförande mästaren Geir Landsverk som tog oss med på en rundtur i det vackra Stamhuset, varefter kaffe serverades.

Kvällens logemöte i grad IV-V leddes mästerligt av ordförande mästaren tillsammans med sina tjänstgörande ämbetsmän och tillsammans med kvällens recipient fick vi en upplevelse av stora mått. Kvällen gästades för övrigt av Norska Frimurarordens ståthållare.

Lite olikheter Sammankomstens ritual var väl känd och mycket väl utförd med fint samspel, men med lite olikheter i ritualutförandet mot vad vi är vana vid.

Det är därför mycket lärorikt att få besöka andra loger, man blir så lätt hemmablind.

Kvällens brödramåltid blev en sann förbrödring oss emellan. Tal och gåvor utväxlades. Andreaslogen Oscar hade 2016 firat sitt 175-års jubileum.

Deras jubileumsbok erhölls som gåva.

Entrén till stamhuset i Oslo.

Ra, Thor Heyerdahls vassbåt, som också drog i västerled, beskådades under besöket.

Den innehåller bland annat information om våra besök hos varandra under åren.

I mitt tal erinrade jag om unionsmötet i Kalmar 1997, 600-årsminnet av Kalmarunionen, då förutvarande ordförande mästaren Jan Gustafsson, som en del i det stora firandet hade inbjudit till ett ”frimureriskt unionsmöte” mellan våra frimurarbröder i Norge, Danmark och Sverige. Från Andreaslogen Gustaf Adolf överlämnades en Orreforsskål med våra båda vänlogers logesköldar ingraverade.

Byggprojekt Efterföljande dag gjordes en heldagsrundtur 34

i Oslo med den mycket duktiga lokala guiden Kirsten i ett strålande vackert höstväder. Under rundturen besågs bland annat Operahuset, Holmenkollen, Vigelandsparken, Stadshuset och Kontikimuseet. Under färden mellan och vid de olika besöksmålen berättade guiden engagerat och kunnigt om dessa samt om livet i Oslo i stort samt om de många och stora pågående byggprojekten i Oslo. Efter rundturen var kvällen fri för egna aktiviteter. Återresan till Kalmar påföljande morgon företogs med många minnen och intryck med i bagaget hem. Undertecknad och Bertil Danielsson tackade de medverkande och till arrangören av resan, brodern Bengt Olow Johanson, sändes en hälsning med tack från de deltagande bröderna. X Text: INGEMAR JONSSON Foto: DANIEL GYLLANDER

Frimurarna i samhället

Prinsessan Christina, Fru Magnuson, Frimurarestiftelsens Höga Beskyddare, och Frimurarestiftelsens ordförande Peter Möller vid utdelningen av forskningsanslag i Ordens stamhus Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov.

Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende.

Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på totalt 12 mkr; huvuddelen, 10,6 mkr, går till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhäl-

let. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak, samt omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid en högtidlig utdelningsceremoni.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

Storintendentens expedition

Vantar 75 kr

Ficknäsdukar 175 kr

Handskar 250 kr Bordsflagga 24x10 cm med stativ 350 kr

Pins med frimurarkors, 10 eller 4 mm 50 kr

Bordsflagga 13,5x13,5 med stativ 300 kr

Slips med rött frimurarkors 150 kr Slips med frimurarkors-mönster 275 kr

Fickur med frimureriska symboler 1 750 kr Sedelklämma med frimurarkors 75 kr

Slips/ Axelbandshållare med frimurarkors 75 kr

Manschettknappar med frimurarkors 175 kr Frackknappar med frimurarkors 150 kr

Servietthållare, guldfärgad med frimurarkors 175 kr

Nyckelring med frimurarkors 75 kr

Servietthållare, silverfärgad med frimurarkors 175 kr

Manschettknappar + Frackknappar (paket) 300 kr

Bälte med frimurarkors 200 kr

Klackplånbok 75 kr

Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se eller via vår nya hemsida yourvismawebsite.com/svenska-frimurare-orden-1 som kan även nås via www.frimurarorden.se/organisation/storintendenten/frimurarordens-webshop Betalning mot faktura, 20 dagar. Varorna skickas fraktfritt. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

the golden days Frimurarsalongerna

Välkommen till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort!

Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

37

Utländskt frimureri Besök i Portland, Oregon

Frimurerisk barnsjukvård Shriners Hospitals for Children i USA Min första kontakt med Shriners var under ett besök med Johanneslogen S:t Erik i Stockholm år 2012 hos våra bröder i Linköping. I deras museum fanns en röd fez med tofs som kom ifrån Shriners International som är moderorganisation för Shriners Hospital for Children.

Den röda fezen satte sina spår i mitt minne.

N

är jag ett år senare i mina studier till sjuksköterska på Röda Korsets högskola i Stockholm fick reda på att vi under utbildningen hade möjlighet att göra praktik varhelst i värden vi önskade bara vi ordnade det själva, slog det mig att jag skulle kunna höra mig för om jag kunde få göra den hos Shriners Hospital.

Nu blev det tyvärr inte så. Enligt amerikansk sekretess och försäkrings-

lagstiftning var jag tvungen att vara inskriven på ett amerikanskt lärosäte. Det blev istället på Röda Korset i Portland där jag kom att följa deras katastrofinsatser efter ett regnoväder som drog fram i nordvästra USA. Högspecialiserad vård Shriners hade jag inte glömt trots allt.

Om jag nu inte kunde få vara där som student så hörde jag mig för om jag åt-

minstone kunde få möjligheten att få komma på besök. Det gick bra och jag blev visad runt på sjukhuset i Portland, Oregon.

Shriners Hospital for Childrens övergripande mål är att tillgodose en högspecialiserad vård för behövande utifrån en familjecentrerad omvårdnad med barnet i centrum.

Under rundvandringen på sjukhuset var det påtagligt hur sjukhusmiljön var anpassad utifrån ett barn perspektiv – varje våningsplan hade ett eget tema med olika djur som symboliserade de olika avdelningarna, första våningen vattendjur, andra landdjur och den tredje hade flygande djur som tema.

Sjukhushundar Sjukhuset hade även egna levande djur för att avleda barnen. Däribland sjukhushundar och änder och även ett eget lamadjur. I en annan del av sjukhuset pågick ett party med Abbey Road tema med engelska flaggor, där en av kirurgerna var iklädd kilt och sjuksköterska uppklädda i traditionella engelska klänningar. Allt för att underlätta sjukhusvistelsen för barnen.

Shriners Hospital har ett nära samarbete med Shriners lokala loger som både har gemensamma evenemang där de samlar in medel till verksamheten och även bidrar med volontärer.

Logerna kan vara behjälpliga med transport för de familjer som har svårt att ta sig till och från sjukhuset, och på sjukhuset finns det lägenheter för familjerna att övernatta i då barnet är inneliggande för vård och behandling. I de fall där det inte är möjligt åker sjukhusets läkare och

En presentation av sjukhushundarna.

38

Utländskt frimureri annan sjukvårdspersonal ut till patienten. Här arbetar de tätt ihop med lokalföreningarna.

Göra skillnad Intressant var att se den ortopediska verkstaden där de tillverkade olika former av proteser för rörelsehindrade barn. Proteserna tillverkades på plats där barnet självt kunde välja vilken färg och mönster den färdiga produkten skulle ha. Det kunde vara sjöstjärnor eller Barbie eller Disneytema med Kalle Anka.

För barn med funktionshinder arrangerar sjukhuset aktivitetsläger. I verkstaden görs även anpassad utrustning för att även barn skall kunna komma ut och rida, cykla och åka skidor.

Besöket var för mig intressant och givande och gav mig mycket positiva intryck och svar på mitt eget engagemang inom vår Orden att det faktiskt går att göra skillnad bara man agerar och följer sitt hjärta och det vi tror på.

Ske allt så.

Vilka är Shriners?

Shriners ingår i det amerikanska frimureriet. Orden grundades av Wal-

Från ortopedverkstaden.

Party för de sjuka barnen med brittiskt tema.

ter Milliard Flemming och William J Florence i New York år 1870. Ordens fullständiga namn är ”Ancient Arabic Order of the Nobles of the Mystic Shrine” (A.A.O.N.M.S.). Shriners har hämtat mycket inspiration från mellanöstern, deras främsta kännetecken är den röda fezen som de använder med olika tecken och symboler hämtade från orienten.

Lokala enheterna inom Shriners kallas Temple. Det första Mecca

Frimureriska montrar.

39

Temple grundades i New York Masonic Hall den 26 september år 1972.

Shriners är en högregradspåbyggnad inom det amerikanska frimureriet.

Andra exempel är Scottish respektive York Rite. För att komma i fråga för att bli medlem i Shriners är det krav på att inneha grad III i de blue lodges som motsvarar våra johannesgrader.

Shriners Hospital for Children Shriners är i likhet med frimurarna i stort inriktade på att hjälpa behövande. Första sjukhuset för barn, Shriners Hospital for Crippled Children, öppnade år 1922 i Shreveport i Louisiana.

I dag finns det 22 sjukhus som är spridda över hela USA men även i Mexico och i Kanada.

Shriners Hospital for Children har som mål att erbjuda vård till behövande barn i behov av vård och har olika vårdinriktning. Sjukhuset i Portland, Oregon var inriktat på ortopedisk vård och rehabilitering.

Shriners har även andra sjukhus som är inriktade på vård av brännskador och neuromuskulära sjukdomar.

Sjukhusets verksamhetsområde inkluderar stora delar av nordvästra USA. De som inte själva kan ta sig till sjukhuset kan erbjudas hjälp genom stödjande företag eller Shriners lokalföreningar. X Text och foto: CARL OTTO WOLLIN

Tecknat Vart leder min vandring?

Vår broder Henrik Lange har medverkat i Frimuraren med en teckning i varje nummer ända sedan han blev kallad till sin första reception. Nu har han vandrat genom hälften av graderna. Här är hans 17:e bild som han beskriver så här:

”När jag tittar på denna bild som jag skickat här - så ser jag att den påminner om den första bilden av mig du fick se. Fast där den första gav ett rörig och stressig intryck så ger denna ett mer lugn. Måste väl betyda något kan jag tänka mig.” X

Frimuraren för 70 år sedan Det var ett varierat innehåll i Frimuraren även för 70 år sedan. Många artiklar skulle man vilja återge utförligare men det räcker inte spalten till för.

Här är några rubriker från de nummer som gavs ut 1947 i någorlunda ämnesordning. Som synes belyste man då i mycket samma saker som vi gör i dag. ”Frimärken med frimureriska symboler”, ”Det brittiska besöket”, ”Frimurare och frimärken”, ”En svensk loge i Kina på 1700-talet”, ”Frimureriets första framträdande och utveckling i de nordiska länderna. En jämförande översikt”, ”Norska Frimurare Ordens O. P. har avlidit”, ”Prins Bertils reception”, ”H. K. H. prins Gustaf Adolf avliden”, ”Karlshamns frimurare bröders förenings 100 årsjubileum”, ”Upprop (för insamlande av kläder till frimurare i andra länder)”, ”Frimurare i Stilla havet”, ”Frimureriet i Amerika”, ”Där tyngdpunkten ligger, De tre templen”, ”Frimureriet som familjetradition”, ”Frimurarsläkten”, ”Råd till talare”, ”Rudyard Kiplings diktning”, ”Våra brödramåltider”, ”Börjar livet vid 60?”, ”Amerikanska synpunkter (om faddrarnas roll)”, ”Kunskapens träd på godt och ont. Några tankar”, ”Minnesmedalj (till minne av HKH Gustaf V 70 år som frimurare)”, ”Den stora katedralen”, ”Hjälpen till utländska bröder” och ”Besök hos norska frimurarebröder i Oslo”.

Henrik Langes första teckning, innan han hade recipierat i grad I. Den ger ett rörigt och stressigt intryck, tycker han själv. Det är naturligtvis många tankar som åker runt i huvudet när man har blivit kallad till sin antagning som frimurare.

Känslan man vill ha efter ett logebesök.

40

OHP:s Reflexioner

Dygd – ett svårtolkat begrepp

B

egreppet dygd, som förekommer i skilda sammanhang inom vår Orden, torde knappast i dag förekomma i dagligt tal, om man bortser från att det används i det ganska ofta förekommande begreppet odygd.

En av Ordens hörnstenar Dygd sägs i vår Ordens Allmänna lagar utgöra den andra av Ordens sju hörnstenar (OAL kap 1 § 3). I den mån begreppet i dag ö h t används av människor i allmänhet torde det närmast beteckna en positiv sinnesförändring eller moralitet. Och så snart ett begrepp kan hänföras till moral, moralitet eller moralism drar vi i allmänhet öronen åt oss. Vi vill ogärna bli förknippade med moralism. Att t ex bli betecknad som ”moraltant” eller uppfattas som moraliserande bär de flesta av oss emot. Man vill ogärna förknippas med den typ av person som menar sig vara kapabel att bedöma och kritisera andras sedliga normer. När då begreppet dygd sägs utgöra en av Ordens hörnstenar kan man kanske bibringas uppfattningen att det svenska frimureriet förbehåller sig rätten att bedöma och kritisera andra människors sedliga normer, medan man menar sig själv i sin egenskap av frimurare ha uppnått en konstant karaktär av sedligt liv.

Av det rituella material, som på ett sätt, kan sägas utgöra vår Orden kan man kanske av vissa moment få intryck av att alltsammans handlar om ett moraliskt eller dygdigt liv, att man m a o ska vara en rättfärdig människa och kanske just genom sitt frimureriska engagemang också kan uppnå ett oantastligt och moraliskt fulländat levnadssätt.

Ingen är felfri Men någon felfri människa finns inte.

I vår Ordens rituella material framgår, åtminstone för den som nått ett stycke på väg inom vår Orden, med all tydlighet vårt beroende av den ”gudomlige hjälte”, som genom sitt kors och blod försonat våra och världens synder (1 Joh 2:2). Människans oförmåga, att i allt uppnå ett rättskaffens och dygdigt levnadssätt är genom betoningen av vårt beroende av ”hjältens” kors och blod erkänd.

Under andra yttre omständigheter Det kan kanske tänkas, att någon som läser detta anser sig själv stå över mänsklighetens ”alltför stora skuld”, men ser andra människors ogärningar, där man bekvämt i favoritfåtöljen sitter och ser Rapport eller Aktuellt och hävdar, att man inte har något ansvar för

FRACKERBJUDANDE! FRACK

Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2500/2600:-

1850:-

Komplett med skjorta 2250:-

SMOKING

1750:-

LACKSKOR

MÖRK KOSTYM

1895:-

650:-

SLäNGKAppA hÖG hATT

2495:795:-

SKINNhANDSKAR Postens frakt tillkommer

CARLGREN Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 41

375:-

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

hur andra människor beter sig. Det är relativt enkelt att ta avstånd från andra människors omoral, men den stora frågan är hur vi själva skulle bete oss om vi befann oss i motsvarande situation och vad vi skulle vara beredda till om det handlade om vårt eget skinn. Nu är situationen den, att vi varken är ungdomar i Nazi-Tyskland eller nordamerikanska slavskeppare (för att nu nämna två kategorier som det är enkelt att ha negativa åsikter om) utan vanliga, hyggliga svenska medborgare i tidigt 2000-tal. Med stor sannolikhet skulle relativt få av oss i andra sociala omständigheter vara beredda att protestera mot rådande samhällsskick. Med den medvetenheten blir våra attityder andra, när vi sittande i favoritfåtöljen ser och bedömer andras brist på dygd.

Frågan om dygden – en stor fråga Och förmodligen är det så, att frågan om dygden då blir en stor fråga. Vi är nog medvetna om att ingen uppnår felfrihet, vi är beroende av ”hjältens” kors och blod, men med vårt beroende av Hans gärning väcks också vår strävan mot ett dygdigt levnadssätt.

En jätteskillnad Det är en jätteskillnad mellan att vara moraliserande och å andra sidan eftersträva ett dygdigt levnadssätt. X LEIF NORRGÅRD

En historia Einar Adélls sköld hängdes upp efter 60 år

”Man skall aldrig ge sig” En frimurerisk historia började med att min mamma, då 95 år, för drygt fyra år sedan nämnde att hon trodde att min morfar, Einar Adéll i Jönköping också hade varit frimurare. Något som jag aldrig hade hört talas om. Överhuvudtaget talades det aldrig om frimureriet hemma.

M

Fortsatt vandring Därefter med hjälp av förre heraldikern Johan Adell (ingen accent, ej släkt) i Linköping att den fortsatta vandringen skedde i andreaslogen Den Gyllene Gripen med grad IV-V den 7 april 1918 och grad VI den 20 november 1919. På den tiden fanns ingen andreasloge i Jönköping.

Här kunde historien tagit slut men det visade sig att Einar Adéll hade begärt förflyttning till Göta Provinsialloge, GPL. En kontakt där med förre översekreteraren Joel Vogler visade sig ge mycket gott resultat. Einar Adéll erhöll grad VII den 21 januari 1953 och grad VIII den 30 januari 1957.

Fick utbildning betald Jag pratade återigen med min mamma om detta och hon sa då att ”Pappa, Einar Adéll, och en av hennes bröder Bertil Adéll hade skickat pengar till frimurarna i Göteborg”. Vet inte hur

strumentet” och med valspråket ”Man skall aldrig ge sig”.

Broder Joel skickade en bild på skölden, som jag fann mycket vacker och tydlig för Einar Adéll. Kände samtidigt att det var tråkigt att den inte blev färdig och upphängd. Första tanken var att jag gärna skulle vilja ha en sköld att hänga upp i sommarhuset. Nästa tanke blev; kunde en sköld tillverkas och hängas upp i lokalerna i Göteborg?

Foto: Privat

in pappa, Börje Skoglund recipierade 1955 i Ultima Thule. Jag var då elva år.

Tyvärr fick han avsluta sin levnadsbana redan 1972. Han hade då nått VI:e graden i Göteborg. Det har också visat sig att såväl en morbror som en farbror hade varit frimurare. Trots det talades det aldrig om frimureriet hemma.

När jag fick höra om morfars eventuella frimurarskap kontaktade jag ordförande mästaren i Den Mellersta Pelaren, DMP, i Jönköping där familjen Adéll hade bott. Jag fick den 30 januari 2013 kontakt med förre deputerade mästaren Nils Lundqvist som fick fram att Einar Adéll hade recipierat i DMP 12 november 1908. Fick grad II 27 januari 1910 och sedan grad III 13 oktober 1913.

Lars Skoglund med sin morfars nytillverkade sköld.

länge eller hur mycket. Förmodligen till Caritas.

Varför hade de gjort det? Av en släktkrönika framgår det att Einar Adélls far Johan Emil Andersson Adell (utan accent) delvis hade fått sin utbildning till handelsföreståndare betald av Göteborgsfrimureriet.

Drunknade Einar Adéll, nu med accent, omkom genom drunkning vid vinterfiske på sjön Landsjön utanför Jönköping där de hade ett sommarhus, som inom parentes vi nu äger. Detta skedde den 31 mars 1957.

Trots att han hade uppnått grad VIII fanns det ingen sköld i Göteborg.

Troligtvis då för att han omkom två månader senare. Men broder Joel hittade förlagan till sköld! Se bild. Som stadsingenjör i Jönköping hade han ett mätinstrument i guld på blå botten med riddarnamnet ”Riddare av mätin-

42

Hängdes upp Efter att först ha talat med några i Svea tog jag kontakt med GPL:s heraldiker Mathias Weibull och efter ytterligare kontakter äger jag nu en sköld och den 26 oktober 2016 hängdes Einar Adélls sköld upp vid minneshögtiden i GPL efter 59 år och 7 månader. Jag bar själv in den mycket vackra skölden. Det var stort.

Jag är stort tack skyldig bröderna Nils Lundqvist, Johan Adell och Joel Vogler. Utan deras detektivarbete i Ordens arkiv hade jag endast vetat att min morfar kanske hade varit frimurare.

Joel Vogler har också forskat ytterligare, mer av släktforskarkaraktär, vilket gett mig ytterligare kunskaper om Einar Adélls far och om namnet Adéll men det är en annan och väl så intressant historia.

Man ska aldrig ge sig Många slutsatser kan dras av denna historia. En är att mycket kan finnas i Ordens arkiv. Inte minst om frimurare i släkten. Jag fick ju veta att en farbror och en morbror mig hade varit frimurare. En annan slutsats är ”Man skall aldrig ge sig”. X Text: LARS SKOGLUND

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont

Vem är Ordens administrator?

J

a, vem är egentligen Ordens administrator? Vad är det som skall administreras och hur skall det gå till?

Låt oss börja med ordet administrator som fritt översatt betyder den som verkställer eller låter göra. Vad är det då som skall låtas göras? Jo det är människokärlek som kan utgöra barmhärtighet, omtanke, medmänsklighet eller sammanfattas i ordet Caritas. I Ordens grundvalar och därmed i Ordens allmänna lagar framkommer det att barmhärtigheten är det centrala i en frimurares dagliga arbete.

Då jag recipierade i S:t Johanneslogen S:t Christopher 1988 stod jag framför logens sköld som är hjärtformad och i dess centrum har den en kubisk sten som bär texten ”för nödlidande”. Denna kubiska sten har ett antal för världen kända verktyg liggande på dess, med ett förkläde, täckta ovansida.

S:t Christophers sköld

Jag kanske inte hade klart för mig från första början vad som krävdes av mig men med tiden klarnade både detta och vad ritualen gav för budskap.

Det kan tyckas krävande det som sägs om hur en frimurare borde vara och vad han skall stå för.

Vår uppgift är alltså att se medmän-

niskan och att möta henne med ett öppet hjärta för att kunna vara behjälplig i vår resa mot en funktionell värld. Det är alltså Du och jag som skall arbeta med vårt eget Jag för att kunna verka till behövande eller för nödlidande. Konsten är då att med sina öppna sinnen och goda själsförmögenheter bli varse den behövande. Är det din broder som är i behov av omtanke genom att Du lyssnar på hans berättelse eller är det en medmänniska som står i behov av materiellt stöd.

Ja, mina bröder det är många som är i nöd i vår närmaste omgivning och i vårt samhälle. Det gäller då att vara till pass och verkställa barmhärtighetsuppdraget i form av att vara lyssnande och omtänksamt till stöd.

Om vi försöker så Per Werner, ny Ordens administrator. kommer vi att finna att dagen, i allra högsta grad, kan fyllas med uppmärksamhet och stöd till den betande och handhavande av barmhärhövande eller nödlidande. Detta betytighetsarbetet när var och en av oss der alltså att administratorn är var och möter en broder, den nyantagne eller en av oss bröder. den som inte varit hos oss på länge.

Den som i Orden av Stormästaren Den medmänniska vi möter i vår dagförordnats att bära titeln Ordens adliga gärning i den allmänna världen ministrator verkar som ordförande i ställer oss inför samma möjligheter till barmhärtighetsdirektoriet. uppmärksamhet.

Direktoriet är en stabsorganisation Ja, mina bröder vi är alla en Ordens som skall stödja Stormästaren i hans administrator då Caritas sker i praktiarbete och utveckling av Orden. Arbeken genom det direkta mötet mellan tet är, just nu, särskilt inriktat på tanen människa och en människa. kar och idéer om hur vi bröder skall Den kanske viktigaste delen av förbättra oss avseende medlemsvårbarmhärtighetsbudskapet är att se den. Ledamöterna ska arbeta med idévarandra precis som vi är och mötas er och hjälpmedel för att vi alla skall i detta. X kunna verka som bröder i Ordens egentliga mening. Det gäller förvalPER WERNER

43

Ny chans att bli miljonär – lös Frimurarens kryss BANDFLYGSPELARE PLANS-

HÖJER PRISET KLIMAT

ÄR LITEN TILL STOR

FÖRMINSKAD KRAFT

BAKTILL STENRESTER

SÄTTS MOT ANDRA

KASTA DET SER LJUS MAN UPP ÖVER MED FONDER TÄVLING

FINNS HEL HAR OCH HALV FRACK KRONA SOLDATOCH ÄPPLE ÄMNE

TEXTILSPILL

GÖR MINDRE MINDRE

EFTER UTSATT TID

6 HUND MED TIN TIN

TRAMPAR GAST PÅ HÖGERREGEL

PLACERA KUVERT STRID SOM GER SÄNKNING

INDISKT TROLLERI

STARTAR SPANING MED KLUBB

PÅ POST

SKADESPÅR

FÖR SKOJS SKULL

ÄR BIDRAG- MATERIAL ANDE FÖRE TAL

KAST MOT TAVLA

1 RINGUTSLAG DRAR I KULA BESTÄLLA FÖR EN TID

VETENSKAPSMÄN

DRÄKT

2 ÖVERGÅNG

PUTSA

GÅR FRÅN STRANDEN

UTAN VIKT USEL PÅ ETT ÄLDRE SÄTT

RÄTTSUTLÅTANDE

TÄNKT SIG

7

HÖRS NÄR MAN INTE HÖR

HJÄLTEBRAGD

STORMIG KVINNA GARANTERA

STÄMNING

FÖRSVANN I VERONA

SLÅS NER PÅ BANA

KLYKA

METALLARBETARE

TVÅ VOKALER

ÄR GRÖN I KLÄDERNA

KAN STEN STÄLLA TILL DET I

RIDDARHUS

SPELAR ANHÅLLA MISSPÅ NÖJESLÄKTARE YTTRING

5 TALAR UTAN TÄCKNING

FACK FRETT

MASKAR

4

DET ÄR INGEN VIDARE PLATS

Är man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl bli miljonär genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen.

Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna. Vinnarna får fem skraplotter var hemskickade och det är där man kan

MINNESMÄRKE KORSNING

STOD LÖVKLÄDD

DRA VID NÄSAN

HAR BROR FÅTT

HÄLFTEN AV EN GRIS

skrapa fram sin miljon – eller andra penningbelopp.

Bilden i krysset är framsidan på en bok som vi hittade i biblioteket. Den ger vad som ska stå i de gula rutorna.

Men det är inte lösningen utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med 44

3

LANDSDEL

namn och adress – eller skicka ett vykort till chefredaktören. Adresserna finns i redaktionsrutan på sidan 54 i tidningen.

Senast den 3 april 2017 ska lösningarna vara inskickade, för då dras de tre vinnarna.

Rätt lösning i förra numrets kryss var ”kapitel”. X

Lösning till krysset i Frimuraren nr 4 2016 SES BÄST BAKIFRÅN

UPPLYSNING

N

FÖRHINDRAR KÖRNING TIO PÅ TAVLA

B

LÄGE FÖR RAKET GAMMALT SLIT

I

DELA ÅSIKT

GÖR DEPUTERAD

I A N T R D Ä D E R TACKA JA

ANGER NIVÅ

UTBYTER TANKAR

NÄR LUFTEN GÅTT UR

KÖRA BAKOM

LÄGGS IN I BILEN GJORD LITE BÄTTRE

E N T R E C O T E

STYCKAD BIT SPRED

5

ÄR KLARBLÅTT

S T A

HAR MÅLET BAKOM SIG GE KRITIK

GÖMDA DYRFÅR PÅSKGRIPAR ARBETARE

S K A T T

O B

VINNARÄMNE

A U

F Ä R G N Y A N S

DELTAR EN DEL FORTFARANDE I GJORDES VIRKE MED APOLLO HAVSLED KOMMER MED FÖREBUD

V MM A O K V N A T A E R A R T E S A L L I A C H E R

INGÅ I STOR LIVMÄSTARE GARDE

BLIR RESTEN OMFÅNG

1

FORNTIDA RIKE KAPARE

GENOMGRIPANDE LÅTER OFTA SOM S

AVSLUTAR LITANIA

4

M A

TRÄNAS AXEL I SPRIDITS UT VALE

A S DÖDLIG DOS

A

Ö V E R H U N D R A Å R I G B I L D

I I S T N A T T L R O O R D D E U T G C E E U R E S A N D A N E S A S I G A P R S E

KALLT TÄCKE STÄMMA

GÖRA GJORDE DET DEN GLATT GRUVLIGE

R O A

SÅGS PÅ FILM FÖRR

BOCKAS

2

TAR TRANKIL SAKER MED

VISSNA

D Ö

PUBLICERAR AVLAGD LÄNGD

A L N

7

SLÅR UPPSKATTAT

KAN VARA KRAFTFULL

S L A D D

KAN VARA EN SUR TYP

FIRAR DUBBELT KINAEXPORT

PÅ ÄNGEN SAMVERKA

LIGGER MAN ALDRIG PÅ STATER

Storintendentens expedition

R E R S A Å S R P V A E R K K T E O R A S T S O T I A G L A

FÖR TÖJNING

GRUVLIGT FALL

STÅ PÅ BILRUTAN

MATEMATISK TERM

3

Regalieväska, läder 950 kr

BAR PÅ BÄR MAN LAGER I BOX

VISAR TUREN

BRUKAR MAN VISKA TILL

LIGGER VID MOLDAU RUSTA FÖR REMMALAG

6

LÄTTA

STÅR GÄRNA BLÖTT

Regalieportfölj, läder 1590 kr Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se eller via www.frimurarorden.se/organisation/ storintendenten/frimurarordens-webshop Betalning mot faktura, 20 dagar. Varorna skickas fraktfritt.

Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Sven-Olof Nilsson, Vallentuna, Ulla Jebsen, Arboga, och Lars Norrby, Oskarshamn. De tre kan se fram emot att få skraplotter med posten och har alltså chansen att bli miljonärer. X

45

Högtid

Årets utnämningar presenterades vid Nordiska Förstas högtidsdag Den Nordiska Första St Johannislogens högtidsdag i januari är alltid välbesökt.

Så även i år då högtidsdagen hölls lördagen den 28 januari. Givetvis var redaktionen för Frimuraren på plats.

V

älbesökt. Ja, mer exakt än så går knappast att beskriva deltagandet under Johanneslogen Nordiska förstas högtidsdag i slutet av januari. Givetvis fanns Stormästare Anders Strömberg på plats precis som 17 av Ordens högsta ämbetsmän.

Den här logen har en mycket intressant historia för de bröder som inte redan känner till den. Den här logen har en historia som går tillbaka till den ursprungliga logen som Axel Wrede Sparre skapade i Sverige. År 1799 lät Hertig Karl logen S:t Jean Auxiliaire omvandlas till S:t Johanneslogen Den Nordiska Första och han intar själv platsen som dess ordförande mästare.

Acta Masonica Årets högtidsdag kom att kretsa kring Salomon Arvid Achates Lindman som 1927 utsågs till logens ordförande mästare. Lindman var inte bara ordförande mästare utan blev även Ordens sigillbevarare och kansler. Detta kommer att avhandlas i den kommande utgåvan av Acta Masonica som ges ut senare under året. I år är det även 80 år sedan Arvid Lindman la ned sina jordiska verktyg.

Han föddes den 19 september 1862 och dog den 9 december 1936. Efter det att han tagit studentexamen vid sjökrigsskolan deltog han som löjtnant i fregatten Vanadis världsomsegling.

Det är just denna fregatt som givit namn åt Vanadisvägen och Vanadisplan i Stockholm om nu något undrar.

1889 övergick Lindman till flottans reserv och 1907 blev han slutligen konteramiral i reserven.

Han civila karriär är minst lika spännande. Han var vd för Iggesunds bruk, Strömsbacka bruk och LKAB. Han blev även generaldirektör för telegrafstyrelsen och han var styrelseordförande för LM Ericsson. Förutom

Logens ordförande mästare, Pelle Björklund bjuder in sin företrädare Arvid Lindman till måltiden.

dessa uppgifter engagerade han sig politiskt. Han blev landstingsman i Gävleborg på 1890-talet och tio år senare blev han riksdagsman och partiledare för de konservativa. Mellan åren 1906 till 1911 och 1928 till 1940 var han även statsminister.

rat på andra kammarens stockholmsbänk erinrar jag mig många samtal och meningsutbyten. Från dem kvarstår intrycket av en man, som höjde sig högt över vanliga mått. I de flesta fall kommo vi visserligen icke överens men det gavs dock frågor där våra

Demokratins försvarare Det var en ytterst intressant tid i Sverige då landet verkligen gick från att vara ett bondesamhälle till att bli ett industrisamhälle. Mycket av det som vi idag tar för givet, exempelvis allmän rösträtt, blev under den här epoken i svensk historia en verklighet. Arvid Lindman tog även tidigt avstånd från nazismen och fascismen. Man skulle kunna säga att Arvis Lindman var demokratins försvarare på högerkanten och Hjalmar Branting var den vänstra flankens försvarare av demokratin.

Vid Hjalmar Brantings begravning 1924 yttrade Arvis Lindman följande ord: ”Som hans mångårige bänkkam-

Frampå nattkröken bjöds det varm korv i köket för kvarvarande bröder.

46

Högtid åskådningar sammanföllo och där vi även offentligen kunde instämma med varandra”.

Recipierade Som frimurare recipierade han den 31 januari 1899 och tio år senare erhöll han den X graden. Han blev Riddare av Kungliga Carl den XIII Orden 1917. Hans uppdrag som sigillbevarare och kansler för vår orden kan närmast beskrivas som ett uppdrag som vd, eftersom dåvarande stormästaren, kung Gustav V, inte arbetare operativt inom Orden.

Arvid Lindman är en av de förgrundsgestalter som lotsade Sverige in i ett modernt, demokratiskt stadskick.

Han var också ordförande mästare i Nordiska Första från år 1927 till år 1936 då han den 9 december omkom i flygolyckan vid Croydens flygplats utanför London.

Lindman på måltiden Med detta som bakgrund kretsade Arvid Lindmans ande över årets högtidsdag. Han var så uppenbarligen med oss att hans porträtt, som finns i Stamhuset, fick delta under den avslutande brödramåltiden. Vet inte om det var fler än undertecknad som tyckte sig se ett fryntligt leende skymta på porträt�tet under brödramåltiden.

Under denna måltid avhandlas allt från president Trump, till goda franska viner och samtal om Malta som eventuellt kommande semesterö. Kalven-

Amiralen med mera Arvid Lindman, som var kvällens tema, fick vara med en stund vid måltiden.

trecôte med rosépepparsås, baconlindade haricotsverts och råstekt potatis tillsammans med ett glas Chateau Lamothe Rouge 2014 avnjöts som huvudrätt och det bjöds på sång mellan huvudrätt och dessert. För den alldeles lysande sånginsatsen stod broder William Baker. Insatsen i avslutande O Sole Mio renderade i stående ovationer.

Det blev även en slant till behövande. Högtidsdagens insamling renderade i 5 800 kronor som går till Stockholms Stadsmission.

Kunde året ha börjat bättre? Knappast. Nu tar vi sikte mot januari 2018 och låter 2017 bli ett alldeles lysande år.

Följande utnämningar offentliggjordes under högtidsdagen.

Dessa träder i kraft 18 mars.

Riddare och kommendör med Röda korset Ekonomie- och politices magister Henrik Wikström, X SCF. Direktör Gillis Edman, X GPL. Teologie doktor Bengt Klemets, X SCF. Överstelöjtnant Torbjörn Höök, X Svea.

Skattejurist Lars Hultqvist, X Svea, Docent, överläkare Björn Börsbo, X ÖPL. Innehavare av Ordens Hederstecken Politices magister Bengt Hellström, X SCF. Marknadsekonom Torgny Söderberg, X VPL. Direktör Guy Catani, X SCF. Innehavare av Prins Bertils Frimurare medalj Komminister Ulf Lindgren, X Svea.

Och Angående utnämning av Riddare av Kungliga Carl XIII:s Orden Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf har den 28 januari 2017 utnämnt Docent Lars Bergholtz, R&K, ÖPL, till ny Riddare av Kungliga Carl den XIII:s Orden. X Text: ULF HJELTING Foto: LARS BILLSTRÖM

Ordens högsta ämbetsmän i väntan på att föras in i logen.

47

Sommar

Rödhamn 2017

59° 59,14’ N 20° 6,02’ E

Sjömurarna i Rödhamn ett tidigare år.

Sjömurarträffen sommaren 2017 I år är det lättare för svenska bröder att ta sig till den traditionella Sjömurarträffen. De finska seglarna möter sina svenska bröder på halva vägen, kan man säga. Sjömurarträffen arrangeras lördag-söndag den 8-9 juli i Rödhamn nära Mariehamn på Åland.

V

älkomna är alla båt- och bilburna bröder med familjer och intresserade vänner. Det finns tillgång till några hyresstugor invid

hamnen. För bilburna arrangeras båttransport från och till Mariehamn.

Det traditionsenliga programmet inleds klockan 13 med välkomstdrink

Midtsommer festmøde for frimurere og deres kvinder i Akureyri Island– 23 til 24 juni 2017

R

eception om fredagen – vi sejler imod midnatssolen – mulighed for overnatning hos islandske brødre – besög hos brødre der har de samme hobbyer eller interesser – MIDTSOMMER FESTMØDE FOR FRIMURERE – Festmåltid sammen med søstrene lördag aften – For stærkere broderskab –venskab – fællesånd.

Tilmelding og oplysninger på https://frimurarareglan.is/frettir/ jonsmessuhatid-runar Kære brødre, I er hjertelig velkomne til Sct. Johanneslogen Rún no. 2 i Island.

Akureyri är den största staden på norra Island.

Den ligger vid den innersta delen av fjorden Eyjafjörður.

48

varefter följer sedvanligt program och sjömurarsamvaro. På söndagen har vi en friluftsgudstjänst.

Anmälan Pris för arrangemangen samt måltiden, som består av förrättsbord samt fisksoppa, är 40 euro/vuxen och 15 euro för barn under 14 år. Till måltiden medtages egna drycker. Hamnavgiften betalas på plats. Eventuell logikostnad sköter de övernattande själva med hamnkontoret.

Anmälningar till Krister.Santanen@ gmail.com, tel. 040 500 4787, som bekräftas genom inbetalning av måltid på sjömurarnas Aktiakonto FI15 4055 0011 7413 58 / Föreningen Granatenhjelm R.F. senast 31 maj. Ange namn och deltagarantal vid inbetalningen i meddelande rutan. Meddela i samband med anmälningen telefon, e-postadress, båtens typ och storlek. X Text och foto: KRISTER SANTANEN

Notiser En anmälan: Den nyutgivna boken om Trollflöjtens mystik

B

oken är skriven av Eddie Persson, medicine doktor och specialist i anestesiologi och intensivvård i Stockholm. Han är född 1949 och har sedan 1960-talet ett brinnande engagemang för operakulturen. Persson blev frimurare år 2000 och tillhör nu Svea provinsialloge.

Eddie Persson har sammanfört de båda intresseområdena opera och medicin och har hållit 100-tals föredrag, bl.a. inom frimureriet, med olika kulturhistoriska och medicinhistoriska teman, alltid med operamusik som grundtema. Han har också skrivit ett stort antal uppmärksammade artiklar om sammankopplingen av musik och medicin, bland annat en serie om musikaliska läkare i historien.

Gediget verk År 2002 utkom Opera – död, dårar och doktorer där han presenterar en grundlig genomgång av medicinska fenomen på operascenen och beskriver dem ur såväl medicinhistoriska som musikhistoriska och dramaturgiska perspektiv. År 2009 utkom ”Drabbad av Venus – Gaetano Donizetti, ett geni i sönderfall” som berättar om den store kompositörens tilltagande neurosyfilis och hans 15 olika läkare, alla världsberömda.

Lagom till jul- och nyårshelgerna utgav Santérus förlag ”Trollflöjtens mystik – en opera för alkemister, frimurare och kabbalister.” Boken är ett utomordentligt gediget verk och en fenomenal analys av librettot och musiken i denna berömda opera, relate-

Eddie Persson.

Trollflöjtens mystik.

rad till 1700-talets Wien. Här ger författaren i sin framställning av operans händelsescenario många skäl till ”ahaupplevelser” för bokens läsare.

Librettoförfattaren, tillika frimurarbrodern Emanuel Schikaneder, som inte särskilt ofta omnämns i litteraturen, ges här i ett intressant avsnitt en bred presentation.

En given plats Persson skriver i förordet att Trollflöjten ”har en enorm urkraft som faktiskt ligger utanför det som vi normalt kan definiera, vilket betyder att Trollflöjten i sig själv i sanning är esoterisk”.

Boken bör verkligen ha en given plats i alla frimurarenheters bibliotek.

Av särskilt intresse utgör kapitlet Efterspel, där författaren berättar om Hertig Carl som under sin vistelse i Wien 1798 såg Trollflöjten flera gånger och han beskrev i brev hem till Sverige operan som ”superbe” och ”magnifique”.

Hertig Carl såg i operan en naturlig fortsättning på det frimureriska byggnadsarbetet och ”inkorporerade därför inslag från operan i det svenska systemet som gäller än i våra dagar”.

Det är verkligen oerhört svårt att lyckas säga något nytt om Trollflöjten, men Eddie Persson gör det oavbrutet.

En utomordentligt intressant och til�lika en lärorik bok. Rekommenderas! X STEN SVENSSON 49

Frimurarens radannonser Välkommen med din annons till frimuraren@frimurarorden.se.

Du har säkert något där hemma som du vill sälja eller skänka bort. Eller kanske du söker någon frimurerisk sak som du vill komplettera med.

Några enkla regler: Rubriken får vara på max 30 tecken.

Annonstexten, med eller utan bild, är begränsad till 190 tecken plus telefonnummer och eventuell mejladress.

Annonserna är gratis, men betalas efter eget samvete med minst en extra femtiolapp vid nästa insamling till de behövande.

Glöm inte att ange rubriken för din annons. Det finns fem att välja mellan: ”Till salu, ”Köpes”, ”Bortskänkes”, "Sökes", ”Upphittat” och ”Förlorat”.

Annonserna ska också ha frimurerisk anknytning.

TILL SALU Frimurarglas Frimurarglas, tallrikar m m.

Cirka 60 poster. Lista beställes av patrik.berg9@gmail.com Litteratur Frimurarlitteratur cirka 100-tal. Lista beställes av patrik.berg9@gmail.com Frimurarring Frimurarring.

Diameter 22 mm, 8 gram, 18 karat.

Pris 2 300 kr.

Per-Ove Ohlson, tel 033-29 50 60.

Mejl: per-ove.ohlson@conmoto.se Svärd Elegant frimurarsvärd, vit skida m glacéskinn, gehäng i mässing och vitt handtag. Klingan ornamenterad och m frim. symboler. Prisidé 4500 kr eller hbud. Lennart Åberg, X Svea. aberg.aberg@tele2.se, 070-471 20 50.

Manschettknappar Manschettknappar mkt fina, runda m rött frim. kors, 18k, ca 10g. Prisidé 1500 kr eller hbud.

Frimurarring i mintskick, 18k, ca 10g och 22mm diameter. Prisidé 4700 kr eller hbud. Lennart Åberg, X Svea. aberg.aberg@tele2.se, 070-471 20 50.

Historia Bedragaren vid franska revolutionen

Frimuraren som hade elixir för evig ungdom Ett porträtt som ska föreställa frimuraren Giuseppe Balsamo, sedermera greven av Cagliostro, såldes nyligen på Uppsala Auktionskammare. En man som mest är känd för att som en påstådd alkemist och bedragare reste världen runt och bland annat påstod att han funnit de vises sten och elixir för evig ungdom.

G

iuseppe Balsamo föddes år 1743 som son till fattiga föräldrar i Palermo och förmodligen av judisk börd. Han satt 1755 i lära på klosterapoteket i Caltagirone, och inhämtade där en del tydliga kunskaper i kemi, fysik och medicin, men blev på grund av dåligt uppförande bortjagad. Han begick därefter olika bedrägerier i Palermo och måste fly därifrån. Enligt egna uppgifter företog han därefter vidsträckta resor i Orienten och lärde grundligt känna dess ”hemliga visdom”.

Lurade stormästaren Vid ett besök på Malta 1767, lyckades han lura den åldrige malteserstormästaren Manuel Pinto da Fonseca, begav han sig med rekommendationer från denne till Italien. I Rom gifte han sig 1768 med den då 14-åriga gördelmakardottern Lorenza Seraphina Feliciani som han vid flera tillfällen lät prostituera sig för att skaffa medel till deras omtumlande leverne.

Med hustrun Lorenza besökte han Frankrike, Spanien, Portugal och England, och uppträdde som andeskådare, undergörare och guldmakare, samt sålde livelexirer, kärleksdrycker och skönhetsvatten.

I London, där han kallade sig Cagliostro (efter en släkting till sin mor) och anlade grevetitel, utgav han sig för frimurare och började uppträda som ordensreformator. Emot den skotska riten, om vilken han hade högst besynnerliga föreställningar, uppställde han urfrimureriet eller ”Den egyptiska ritus” (rite égyptien), och stiftade redan 1778 ett par loger i London och Haag och även i Mitau.

Porträttet på den falske greven, frimuraren, bedragaren, alkemisten med mera, som dog i sin fängelsecell.

Hans så kallade egyptiska frimureri stod öppet för både män och kvinnor och hade inte mindre än 90 grader.

Cagliostro umgicks nu i de högsta samhällsklasser och var rik och ansedd och höll magiska middagar vid Ludvig XVI:s hov i Paris, där han bland annat var inblandad i och häktades i samband med den berömda halsbandsaffären*.

Anklagades för frimureri När greven efter rättegången året därpå, 1786, utvisades till Italien arresterades han av inkvisitionsdomstolen som anklagade honom för kätteri, magi och frimureri. Han dog i borgen San Leo 1795, men det var många som inte trodde på nyheten om den odödliges död.

Ett fritagningsförsök av Greve Balsamo skedde till och med genom Na50

poleon och hans general Jan Henryk Dabrowski 1797. Men när de republikanska trupperna anlände till dennes fängelse i forti de San Leo var greven redan död och begraven.

Porträttet som hängt i en mellansvensk herrgård var målat i olja på duk och mätte 55 x 46 cm.

Ordens planeringsmästare Magnus Åkerman som bor i Uppsala var beredd att ropa in tavlan. Men han kunde konstatera att den angivna konstnären Alexander Roslin (1718-1793) knappast var den som verkligen hade målat porträttet.

– Efter besiktning av tavlan är jag säker på att någon annan har gjort porträttet. Möjligen i hans verkstad eller krets. Penselföringen stämde inte heller med Roslin, säger Magnus.

– Porträttet var inte heller särskilt likt andra bilder av greve Cagliostro och tveksamheterna gjorde att utropspriset bara låg på 30 000 - 40 000 kr.

Där stannade också budgivningen.

Hade äktheten kunnat strykas, hade det handlat om ett helt annat pris. *) Halsbandsprocessen (franska: Le procès du collier), även halsbandsaffären, handlade om ett inköp av ett dyrbart diamanthalsband i drottning MarieAntionettes namn. Det slaktades och diamanterna såldes vilket ledde till en skandalprocess i Paris 1785-1786. Den i sin tur bidrog i hög grad bidrog till att nedsätta kungadömets och särskilt drottning Marie-Antoinettes anseende i allmänhetens ögon samt därigenom i sin mån förberedde franska revolutionens framgångar. X Text: LARS BILLSTRÖM

Noterat

Ny redaktör för Frimuraren Inför nummer två i årets utgåvor av Frimuraren tillträder Ulf Hjelting som ny redaktör. Vi träffade honom för några snabba frågor om detta ”vaktombyte” på Frimurarens redaktion.

Ulf Hjelting, ny redaktör för Frimuraren.

– Jag såg en annons i Frimuraren att det söktes en ny redaktör och skickade in en ansökan. Till min stora glädje blev jag kallad till intervju i Stamhuset och… ja, efter några goa skratt och lite annat så ville man ha mig som redaktör, säger Ulf Hjelting glatt överraskad.

Vad har du för bakgrund som gjort att du fått detta förtroendeuppdrag?

– Jag är journalist i den allmänna världen och arbetar idag som kulturredaktör för HKM Media Group i Örebro.

Innan dess har jag som de flesta andra journalister farit runt bland tidningsredaktioner som exempelvis Nerikes Allehanda, VLT, Örebrokuriren, Karlskoga-Kuriren och Motala & Vadstena Tidning. Jag har gjort allt från att fotografera, redigera till att skriva texter.

Vad har du tänkt göra som redaktör?

– Jag har inställningen att man måste vara både ödmjuk och lyhörd inför vad läsarna vill läsa i Frimuraren. Frimura-

ren är ju en medlemstidning. Sedan finns det en ambition från ansvarig utgivare att Frimuraren mer ska få utformningen som ett ”magasin” och det är den målsättningen jag kommer att arbeta med. Det kommer inte att bli några gigantiska förändringar. Varför uppfinna hjulet när det redan finns?

Sedan gillar jag att prata med människor, att intervjua, det är det som jag tror både berikar en tidnings innehåll och läsarna.

Frimurarens nye redaktör har idag grad VIII och är andre talman i St Andreaslogen Eugen i Örebro. Han är även förste musikintendent för Örebro Kapitelbröder.

– Detta är något som jag under 2017 kommer att avveckla inför uppdraget som redaktör. Dygnet har ju bara ett begränsat antal timmar och det gäller att nyttja dessa maximalt.

Förutom att vara journalist och frimurare, vem är du?

– 51-årig Örebroare. Sambo. Två barn från ett tidigare äktenskap. Ett barn med min sambo. Har en filosofie magister i filmvetenskap från Stockholms universitet, så jag gillar att prata film.

Gillar även musik och har spelat i diverse rock- och bluesband sedan början av 1980-talet. Just nu spelar jag i ett proggrockband med norrbottniska svartmodstexter från Bodträsk, beläget tre mil norr om Kalix. Vi släppte en cd, In i ljuset, 2015 och finns på Spotify. Längtans Motell är namnet på bandet, ett namn som delvis är lånat från Ola Magnell.

51

Lars Billström tackar er alla

Efter fem år och över tusen sidor av Frimuraren är det dags att lägga pennan åt sidan. Inte för att det är ett tråkigt uppdrag, utan med ålderns rätt.

Om Ulf fortsätter som redaktör tills han är lika gammal som jag, blir han kvar som redaktör fram till 2037. Och det är väl inte omöjligt för redaktörskapet innebär massor av intressanta brödrakontakter och en unik inblick i vår Ordens arbeten.

Nu vill jag passa på att tacka alla bröder som jag har samarbetet med, som har sänt in bidrag om stort och smått och tipsat om vad som är på gång, eller har hänt i vår Orden, läst korrektur eller bara kommit med glada tillrop. Stort tack! Ni är många som har hjälpt mig att utveckla vår tidning med massor av intressant läsning och fotografier. Fortsätt med det när Ulf tar över.

Och så är det väl inte omöjligt att det kliar i fingrarna ibland, så det är inte säkert att ni läsare slipper mig helt i spalterna. X Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Lars Billström lämnar över pennan.

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Ordens Banerförare (OB) Entledigande Teologie doktor Kjell Hognesius, R&K, som Ordens banerförare (OB) tillika vice ordförande i logedirektoriet från den 31 oktober 2016.

Förordnande Fil.kand. Rolf Prag, R&K, som Ordens t.f. banerförare (OB) från och med den 1 december 2016 till och med den 10 maj 2017.

Informationsdirektorium (ID 1978) Förordnanden Herr Patric Meyer, X Svea, förlängt förordnande som ledamot och sekreterare från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2022.

Fil.mag. Ulf Hjelting, VIII VPL, som ledamot och redaktör för tidningen Frimuraren från och med den

1 mars 2017 till och med den 31 december 2022.

Utbildningsdirektorium (UD 1998) Förordnanden Civilingenjör Göran Maniette, R&K, förlängt förordnande som ledamot från och med den 1 januari till och med en 31 december 2018.

Upphandlingschef Lars-Erik Lindström, X SPL, som sekreterare från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2022.

Ordens nämnd för arkiv, bibliotek och museum (ABM 1987) Förlängt förordnande Civilingenjör Göran Maniette, R&K, som ordförande från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2018.

Ordens arkiv och bibliotek (AB 1785) Förordnande Dipl. Samtalsterapeut Stefan Schierbeck, X Svea, som förste arkivarie från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2022.

Ordens nämnd för utbildningsfrågor (UtbN 1999, VLN 1928) Förordnande Personalchef Per Lundborg, R&K, som ordförande från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2022.

Visitator a latere Förordnande Docent Björn Börsbo, X ÖPL, utnämnd R&K, som visitationssekreterare i OU Thomas Böös visitationslag från och med den 1 juli 2017 till och med den 17 mars 2018.

Behöver ni hjälp?

Förmedling, värdering, försäljning eller köp

Silver • Guld • Äldre frimurar antikviteter Klockor • Konst • Möbler • Design föremål m.m

Antikosilver.se Broder Pierre 019 10 21 00

Antik & Silver Samarbete med Antikhandlarna.se

52

Från Ordens kansli Ordens kansli (OK) Förordnande Teologie doktor Kjell Hognesius, R&K, att stå till OSK:s förfogande för rituellt projektarbete vid Ordens kansli (OK) från och med den 1 november 2016 till och med den 31 december 2019.

Stiftelsen H K H Prins Bertils Frimurarefond (PBFond 1982) Förlängt förordnande Bankdirektör Peter Westrup, R&K, som ledamot från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2019.

Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Musiefond i Stockholm (MmFond 1926) Entlediganden Diplomingenjör Göran Andersson, R&K, som ordförande från och med den 1 januari 2017.

Speciallärare Bengt J Larsson, R&K, som vice ordförande och ledamot från den 31 december 2016.

Förordnanden Överste Jan Mörtberg, R&K, som ordförande från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2022.

Diplomingenjör Göran Andersson, R&K, som ledamot från och med den 1 januari 2017 till och med den 30 juni 2017.

Stora Landslogen (SLL) Förordnanden Reklambyråchef John Fahlnaes, R&K, som andre storbevakande broder (ASBB) från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2022.

Säkerhetschef Marcus Qvennerstedt, X Svea, förlängt förordnande som andre ceremonimästare (ACM) från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2019.

1. Fördelningen (Svea) Entlediganden Överstelöjtnant Torbjörn Höök, X Svea, som andre deputerad provinsialmästare (ADPM) från den 31 december 2016.

Verkställande direktör Per-Gunnar Däumichen, X Svea, som ordförande (O) för Brödraföreningen Saltsjön i Saltsjöbaden från den 30 mars 2017.

Förordnanden Överstelöjtnant Torbjörn Höök, X Svea, som förste deputerad provinsialmästare (FDPM) från och med den 1 januari 2017 till och den 31 december 2022.

Juvelerare Torsten Bergström, X Svea, som andre deputerad provinsialmästare (ADPM) från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2022.

Verkställande direktör Bo Ericson, IX Svea, som ordförande (O) för Brödraföreningen Gustaf Dalén på Lidingö från och med den 1 februari 2017 till och med den 31 januari 2023.

Systemingenjör Per Vikström, IX Svea, som ordförande (O) för Kapitelbrödraföreningen De Sju Lampor i Gävle från och med den 1 februari 2017 till och med den 31 december 2023.

Verkställande direktör Lars-Olof Olvhag, X Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Johannes-logen Adolf Fredrik i Stockholm från och med den 1 maj 2017 till och med den 31 april 2021.

Forskningschef Björn Wahlström, VIII MStL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Södermanland i Eskilstuna från och med den 20 februari 2017 till och med den 19 februari 2023.

4. Fördelningen (ÖPL) Entledigande Global travel manager Thomas Lindahl, X ÖPL, som ordförande (O) för Kapitelbrödraföreningen Viktor Rydberg i Jönköping från den 16 januari 2017.

Förordnanden Museichef Olof Nimhed, X ÖPL, förlängt förordnande som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Eystrasalt i Västervik från och med den 8 februari 2017 till och med den 7 februari 2018.

Rådman Bo Lundgren, X ÖPL, förlängt förordnande som ordförande (O) för Brödraföreningen Diorit i Västervik från och med den 11 januari 2017 till och 6 februari 2017.

Gymnasielärare Jörgen Jonsson, X ÖPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Diorit i Västervik från och med den 7 februari 2017 till och med den 6 februari 2023.

53

Bergsingenjör Ulf Lindstrand, X ÖPL, förlängt förordnande som ordförande (O) för Brödraföreningen Njudung i Vetlanda från och med den12 januari 2018 till och med den 18 januari 2018.

5. Fördelningen (VPL) Förordnanden Bergsingenjör Håkan Roos, X VPL, förlängt förordnande som förste deputerad provinsialmästare (FDPM) i Värmländska Provinsiallogen i Karlstad från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2017. Överläkare Pär Åstrand, X VPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Pilgrimmen i Karlstad från och med den 21 januari 2017 till och med den 20 januari 2023.

6. Fördelningen (SCF) Förlängt förordnanden Diplomingenjör Tom Waselius, R&K, som kapitelmästare (KM) för Stor Capitlet i Finland från och med den 1 januari 2017 till och med den 19 januari 2018.

Direktör Guy Catani, X SCF, som förste deputerad kapitelmästare (FDKM) i Stor Capitlet i Finland från och med den 1 januari 2017 till och med den 22 september 2017.

7. Fördelningen (MNPL) Förordnanden Företagare Lars Owe Stålhand, VIII MNPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Solatuni Andreas Bröder i Sollefteå från och med den 13 februari 2017 till och med den 12 februari 2023.

Intendent Jörgen Mårtensson, VIII SPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Urania i Östersund från och med den 1 mars 2017 till och med den 31 december 2017.

8. Fördelningen (ÖNPL) Förordnande Projektingenjör Patrik Andersson, IX ÖNPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Brödrakedjan i Umeå från och med den 1 april 2017 till och med den 31 mars 2023.

Rotary Cava Muscàndia Reserva Brut Nature (11,5 %) Art. nr. 778 66 Pris: 178 kr

Château Lamothe de Haux Côtes de Bordeaux Rouge 2014 (13,5 %) Art. nr. 730 71 Pris: 150 kr

Rotary Cava Muscàndia Reserva Brut Nature

Château Lamothe de Haux Côtes de Bordeaux Rouge 2014

Lagrad i 18 månader i Cavahusets källare 13 meter under jord vid en konstant temperatur av 16° C. ”Ljusgul färg” med lite grön nyans.

Fina och klara bubblor. ”Ren och fräsch doft och smak med inslag av citrusfrukter och äpplen”.

60 % Xarello, 20 % Macabeu, 20 % Parellada

Lerjorden ger ett runt, rikt vin med mjuka och attraktiva tanniner. Välbalanserad mellan frukt, syra, tanniner och alkohol. Friskhet och körsbärsfruktighet representerar denna cuvée med eleganta tanniner och ett livskraftigt avslut.

Kan med fördel lagras i fem till åtta år.

60 % Merlot, 30 % Cabernet Sauvignon, 10 % Cabernet Franc Vinerna finns i Systembolagets beställningssortiment.

PRISVÄRT, MYCKET BRA VIN!

15 kr/flaska Rotary Cava Muscàndia skänks till Rotarys välgörenhetsarbete för bekämpning av polio.

Munskänken

SAMPLEX Hela vårt sortiment hittar du på samplex.se

Alkohol är beroendeframkallande Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 1 Årgång 90 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 19.

Materialstopp den 3 april 2017.

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Chefredaktör: Lars Billström Från nästa nummer: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Lars Billström, SVEA Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL Anders Wennergren, GPL Lars Klingström, ÖPL Bo Pettersson, VPL Bengt Klemets, SCF Khosrow Razavi, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år 54

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre.

Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Stormästaren

Det Svenska Systemet intar en särställning

Det Svenska Systemet Vårt system, det Svenska Systemet, utövas i samtliga fem nordiska länder. Systemet är unikt genom att det i ett och samma system omfattar de tre grundläggande graderna och höggrader. Det Svenska Systemet kräver vidare som bekant att den som söker inträde har kristen bekännelse. Det Svenska Systemet intar därmed en särställning i världsfrimureriet.

Intresset för vårt unika system är stort och vi möts ofta av önskemål om att få djupare kunskaper om vårt system genom att få besöka oss vid till exempel Ordens högtidsdag. Detta har medfört att Orden centralt måste ta ställning till, dels med vilka Storloger och andra system som Orden centralt skall ha en nära årlig kontakt med, företrädesvis genom en inbjudan till Ordens högtidsdag, dels med vilka

Storloger kontakterna blir av mer sporadisk karaktär.

Kontakten med utländska Storloger Av vår matrikel framgår att Svenska Frimurare Orden upprätthåller förbindelser med ett stort antal utländska Storloger och andra frimurarsystem som verkar med ritualer som delvis motsvarar Andreasfrimureriet eller vårt kapitelfrimureri. Dessa Storloger (motsv.) kan vi som bröder i Svenska Frimurare Orden besöka. Vi måste dock beakta att enligt frimurerisk sedvänja inför besök i utländsk loge kontakt alltid skall tas via Ordenskansliets utrikesavdelning. Det betyder att man måste vara ute i god tid med denna kontakt, liksom att tillse att man har ett giltigt frimurarpass (beställs av sekreteraren i den loge man tillhör).

Ordet Storloge används internationellt endast beträffande enheter som arbetar i första till och med tredje graden; de motsvarar våra johannesloger och benämns Craft Lodges i England och Blue Lodges i USA. De utländska logerna i de tre första graderna arbetar efter ett och samma övergripande grundkoncept men vi kommer vid ett besök att få uppleva ett genomförande som skiljer sig från vårt system.

Det krävs mästargrad för att besöka Craft Lodges eller Blue Lodges samt att brodern kan legitimera sig och visa sina frimureriska kunskaper genom prövning av handtag, lösen/ord och tecken.

Vid besök i utländska loger motsvarande Andreaslogerna och kapitellogerna gäller särskilda besöksöverenskommelser. Information om dessa lämnas av Ordens utrikesavdelning.

Norden och finska loger i Sverige Vid besök inom det Svenska Systemet i Norden kan en broder besöka en loge enligt samma regler som gäller i Sverige. Vi måste emellertid vara medvetna om att olika regler gäller avseende klädsel i loge inom Norden.

55

Foto: Joe Sundelin

G

enom århundrandena har bröder besökt loger utanför sitt eget land. Utbytet har gett ny kunskap om andra frimurarsystem och har många gånger skapat personliga kontakter som lett till återkommande svarsbesök. Myntet har ibland haft en negativ baksida då de nya kunskaperna gett ”inspiration” till att göra lokala tillägg i de av en Storloge eller i vårt fall av Svenska Frimurare Orden fastställda ritualer. Lokala idéer har tillförts som inte har en logisk koppling till de fastställda ritualerna och därmed snarare urvattnar det verkliga innehållet än tillför något av värde.

Utländska besök hos Ordens enheter har ökat under de senaste åren, vilket är positivt. Ett antal enheter i Sverige har sedan länge byggt upp vänskapsförbindelser med utländska loger och bröderna gör återkommande besök hos varandra. Det senaste exemplet på detta är S:t Johanneslogen Polstjernan i Gävle som under högtidliga former tecknade en vänskapsförbindelse med S:t Johanneslogen Saaga 20 i Tallinn hösten 2016.

Vår Orden bedriver verksamhet i Finland genom vår sjätte fördelning som består av Stor Capitlet i Finland med dess loger, brödraföreningar och klubbar. Dessa enheter verkar parallellt med de i Finland befintliga sex olika systemen, varav tre är kristna höggradssystem.

Det goda samarbetet mellan enheterna som tillhör Svenska Systemet och det finska frimureriet har lett till ömsesidiga besöksavtal.

Min företrädare som Ordens stormästare förklarade sig positiv till etablering av loger i Sverige tillhörande Stor-Logen för Fria och Antagna Murare i Finland. Den första logen i Sverige invigdes i september 2013. Idag finns det tre blå S:t Johannesloger (två loger på Igelsta, Södertälje och en loge i Lund) som arbetar i graderna I – III efter ritualer som baseras på den amerikanska Webb-ritualen. Det finns alltså stora möjligheter för bröder i Sverige att besöka dessa loger och få en breddad kunskap om frimureriet.

Det världsomfattande frimureriet skapar sålunda möjligheter för många av oss att möta bröder tillhörande andra frimureriska system och därmed öka våra frimureriska kunskaper. Det är möjligheter som vi skall ta vara på. X

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

CITAT FRÅN UNDERSÖKNINGEN:

”Klart genomtänkt kundstrategi” Bästa Private Banking 2016

Källa: Privata Affärer, november 2016.