Frimuraren nummer 1 2011

tidskrift fรถr svenska frimurare orden | no 1 | 2011

Damer i Johannessalen Frimurarforum Hรถgtidsdagarnas Hรถgtidsdag

Ledare

Ett nytt år inom vår Orden

L

IVSkValItet och DRöMBoeNDe

a. Modigliani Nu assis sur un divan Used with permission Sold at auction / Sotheby´s

vi har alla del i historien. Var och en på sitt sätt. Vårt personliga sätt att forma tillvaron och samverka med andra bildar jordmånen för framtidens historieskrivning. Varje generation har ett ansvar för sin tids förvaltarskap av skapelsen, ett ansvar för att förvalta det goda från våra förfäder och att lära av gångna tiders historiska erfarenheter. Vad vi inte så ofta tänker på är att vi i det tysta, i vardagslivet bidrager till kommande generationers historiesyn bara genom vårt sätt att vara och att verka.

Den nakna sanningen om marknaDsföringens betyDelse Sotheby’s auktionshus i New York sålde den 2 november ”Nu assis sur un divan” av Modigliani för $68.9 miljoner, ett banbrytande rekord för konstnären.

Rekordförsäljningen möjliggjordes genom förstklassig global marknadsföring.

Skeppsholmen har under 19 år, som ett resultat av ert förtroende och era förstklassiga hem tillsammans med vårt konsekventa & extensiva marknadsföringsarbete, satt en rad rekordnoteringar i Stockholms innerstad, villa områden, skärgård, på Gotland och i Skåne. För att även fortsättningsvis kunna sätta nya prisrekord, likt de 60 mkr vi nyligen uppnådde i Djursholm, och förtjäna ert fortsatta förtroende har vi nu kompletterat vårt Sverige ledande varumärke med det internationella dito, Sotheby´s International Realty.

Varmt välkomna att följa med oss på vår resa i Sverige, när vi nu i januari öppnat kontor även i Malmö & Göteborg. Ni är även medbjudna ut i världen tillsammans med våra mäklarkollegor på 500 Sotheby’s International Realty kontor och Sotheby´s 100 försäljningskontor & auktionshus.

StockholM - GöteBoRG - MalMö - BåStaD

ett nytt år har nu börjat och vi finner då att det gångna året varit lyckosamt för vår Orden. Antalet medlemmar fortsätter att öka och upplevelserna under det gångna jubileumsåret ger säkert inspiration till en fortsatt god utveckling av vår fina Orden. Redan nu i början av det nya året har vi fått uppleva att ytterligare en enhet börjat sin verksamhet, nämligen Brödraföreningen Hans Henrik Boije i Tammerfors och jag vet att det finns långt framskridna planer på invigningar av ytterligare enheter under innevarande år.

Broder Peter Björnström Reg. fastighetsmäklare 0739 82 80 34 peter.bjornstrom@sothebysrealty.se

INFo@SotheBYSRealtY.Se

www.SkePPSholMeN.Se

Nu är det vår stund på jorden. Föga anar vi alltid vidden av det ansvar som medföljer denna vistelse här.

Frimureriets innersta väsen talar emellertid till oss om detta ansvar, ansvar för oss själva och för våra medmänniskor. i denna tid av sekularisering ser den enskilde ofta till sig själv. Men i kölFrimuraren

vattnet på denna sekularisering närs också mänsklighetens rotlöshet. På något sätt har mänskligheten förblindats. Jakten på tillväxt och förmerande har trängt undan de djupa livsperspektiven och skapat denna rotlöshet. För även om mänskligheten i sin förmåga att utveckla och reagera är näst intill gudomlig så är den ensam - ensam i en värld fylld av orolighet och förakt för oliktänkande. när våra Ordens fäder blev frimurare för 275 år sedan predikades vikten av brödraskapet, av människans förädling och plikten att hjälpa de som törstar och som hungrar. Vad är då Frimureriets vishetsarv om icke just dessa tre perspektiv? Detta att ha respekt för oss själva och att arbeta på vår egen förbättring. Gör vi det så kan vi också - men först då - bli till glädje och nytta för andra människor och för skapelsen vilket är frimureriets högsta mål. den stressade nutidsmänniskan upplever idag inte sällan en rotlöshet. Bakom de välputsade fasaderna och bakom de stora reformerna finns alltid en baksida. Den som talar om anonymisering och utslagning.

Svenska Frimurare Orden vill i vår tid vara en motverkande kraft till håglöshetens triumfer. Den vill värna om människans värde och roll i skapelsen. Den vill värna om livet och glädjen över att finnas till. Ty livet är en gåva! Att vara frimurare i vår tid är sålunda en fascinerande uppgift och jag ser med förväntan fram mot vad det kommande året skall ge.

Linköping i januari 2011

Anders Fahlman

Stormästaren Anders Fahlman i vimlet i Tammerfors.

3

Innehåll

Välkommen till Forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs

SYMPOSIUM

Frimurarhuset i Luleå, 28 – 29 maj 2011

Symposieprogrammet finns på: www.frimurarorden.se Bland programpunkterna finns Stämningen, Grad IX, Karl-Gunnar Hultland Stjärnsymbolen, Grad VI, Bo-Gunnar Ledin Gustaviansk mystik, Grad I, Kjell Lekeby Tjänande bröder, Grad I, Hans Brusewitz

Anhörigprogram Besök på Världsarvet Gammelstad (Gamla Luleå). Lunch ingår i programmet.

Dessutom: Loger i Grad I och IV-V på kvällen före symposiet med gemensam brödramåltid.

Stor festmiddag med damer

Ytterligare information med priser och anmälningsblankett finns på: www.frimurarorden.se Anmälan och betalning skall ha inkommit till CFE före den 9 maj.

Om betalning och anmälan är CFE tillhanda före den 1 april är symposieavgiften 450 kr/50 €.

Vid senare anmälan och betalning är avgiften 550 kr/60 €.

Anmälan görs antingen via post till Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, Kungsängsgatan 17-19, SE-753 22 Uppsala, eller via e-post till: cfe2011@frimurarorden.se klas eriksson , mikael lindfors , klas-göran lundberg , peter trygg

Engagemang och omtanke Vi på Fonus Öst är stolta över våra 60 år i branschen. I decennier har vi erbjudit våra kunder en värdig och personlig begravning. Och vi har lyckats – idag är vi den ledande begravningsbyrån, verksamma i hela Östergötland.

Vi är också stolta över att få vara en del av ett aktivt Frimurarsamhälle i Östergötland, där vi ingår i S:t Johannes logen S:t Jacob i Linköping.

Succésupé i Ludvika Björn Borg bjuder till bords Damer i Johannessalen Kvinnojour fick 16000 i gåva

sid 6 sid 8 sid 10 sid 11

Tradition att njuta av

sid 12

En viktig byggsten

sid 28

Matportioner till behövande sid 13 FrimurarForum osannolik succé sid 14 Lucia i Stamhuset sid 16 Rapport från besök i Sopron sid 21 Försvunnen ideologi sid 22 Afrika gav nya lärdommar sid 24 Hemligheternas… sid 26 Tom ny kapitelmästare i SCF

sid 32

Högtidernas Högtidsdag sid 34

Jubileumsåret summeras sid 36 Ny bok: Frimurarnas hus sid 37 När Bergalid återställs sid 39 Bröder renoverar möbler sid 41 Koptisk dekoration på palats sid 42 Handskrift tjusade sid 44 Blivande Stormästare tas upp sid 46 En ikonografisk utvikning sid 48

Unik kulturskatt i Carlscrona sid 50

Från loger och brödraföreningar sid 51 Behövs vår forskning sid 53 Etik på kristen grund sid 55 Kristendomens förlorade era sid 57 SFMO och utländska ordnar sid 59 Från Ordens kansli sid 64 Ny Johannesloge i Stamhuset sid 66

Omslagsbild: Mattias Thinz

Drottninggatan 50 • Linköping • 013 - 12 47 04 www.fonusost.se Frimuraren

5

Succésupé i Ludvika

Att Carl-Jan skulle delta var givet och det var nog många av gästerna som lite avundsjukt tittade när provryttarna hällde ut sina smakprover efter väl förrättat värv. Men sen gavs det möjlighet för alla att köpa ett glas av just det vin som verkade mest spännande och kön framför Johan Spendrups bardisk blev lång. Varje köp kommenterades naturligtvis och kanske var det då som intresset för vinprovning väcktes hos dem som fick ett glas i handen.

När Brödraföreningen De Tre Blossen i Ludvika utmanades att göra något speciellt under jubileumsåret använde man helt enkelt det som fanns nästgårds. En krögare från Grythyttan och en bryggare från Grängesberg lockade över 100 gäster till Gammelgården i Ludvika.

D

et rådde en förtätad atmosfär i Gammelgården i Ludvika på söndagen den 31 oktober.

Kanske berodde det på trängseln när över 100 gäster med ett glas bubbel minglar inför kvällens festmåltid. Men det kan också ha berott på den förväntan man kände inför upplevelsen att med Carl-Jan Granqvist, välkänd från både TV, Radio och inte minst från framträdanden i olika logesammanhang, och Johan Spendrup bryggare från Grängesberg som ciceroner får uppleva den innersta hemligheten i en festmåltid. Att de båda dessutom är medlemmar i Brödraföreningen gjorde ju inte glädjen mindre.

programmet för kvällen var delat i både kulinariska och intellektuella upplevelser och såg ut som följer: Efter en välkomstdrink till musik bjöds Gubbröra på kallrökt lax serverad på kavring. Efter detta tog Carl-Jan Granqvist till orda i väntan på Örtinbakad kalvytterfilé med rödvinssås, potatiskaka med Väserbottenost och varm ärtsallad. För mätta och säkert glada gäster skulle ölbryggaren Johan Spendrup presentera vin(!) från Sydafrika innan det avslutande kaffet serverades.

Kallrökt lax hör liksom hemma i ett landskap där daglönare och statare fick inskrivet i kontraktet att man

Elisabet Stelin var en av de lyckliga vinpriovare vars glas fylldes inför lystna ögon.

Carl-Jan Granquist berättade om måltidens betydelse genom seklen in i vår tid.

inte skulle behöva äta lax mer än ett visst antal gånger per vecka. Men nu är det andra tider och förrätten var verkligen så njutbar som tänkas kan.

Tilläggas skall att gästerna själva fick välja vin eller vatten efter eget gottfinnande.

Honnörsbordet med Carl-Jan Granquist närmast och Johan Spendrup flankerande Ordförande i Brödraföreningen De Tre Blossen med hustru Barbro fick god service.

6

carl-jan granqvist lyckades göra pausen mellan förrätt och varmrätt till en huvudakt. Med sitt sensoriskt målande språk berättade han om måltidens betydelse både i vardag och fest och han framhöll också brödramåltidens centrala roll i frimurerisk verksamhet. - Vi behöver slappna av efter en intellektuell ansträngning och då är måltiden den annorlunda Frimuraren

upplevelse som kan skärpa våra sinnen, sa Carl-Jan. Han lyfte också fram måltiden som en upplevelse med både smak, lukt, känsel förutom hörsel och synintryck. - Latinare koncentrerar måltiden till munhålan, medan vi nordbor äter för att fylla magen, var ett annat påpekande som många gäster nickade instämmande till.

Att måltiden dessutom är ett sätt att umgås är det många som glömmer i vardagen. Vi kanske inte ens tar oss tid att sitta ner och äta tillsammans i dessa snabbmatens tidevarv.

- Se vad det har gett oss, sa Carl-Jan. I Hällefors hade vi något år Sveriges fetaste rekryter med lägst IQ. Men nu är det annorlunda berättade professorn i matkunskap Carl-Jan Granqvist.

Skolan i Grythyttan firar 20 års jubileum. Måltidens hus blev ett arkitektoniskt mål som gett 500 studenter under dessa år. Åtta har disputerat och det finns en måltidsautencitet präglad av vickningskakor, renässansstekar som bygger kunskap av etnicitet, kultur och framtid. Cognacsreserven har flyttat upp i bergen och här ligger stoft som smekts av Cederlunds punsch...

Frimuraren

Jag säger som Lotta Bromé i radion P4 extra: Var får han allt ifrån! med smaklökar på helspänn togs den örtinbakade kalvytterfilén emot, och en tankfull tystnad då och då illustrerad av vällustigt smackande inträdde. Ytterligare en huvudrätt hade serverats - en ögonfröjd som kan ses på bild vid sidan av ingressen. johan spendrups entre belönades med ett muntert fniss, för han valde att klä sig i kortbyxor som seden var i den del av Sydafrika som nu producerar fantastiska viner. Han fick genast smeknamnet Johan Boer efter de ättlingar till holländare som vid förra seklets början försöktre försvara sitt Sydafrika mot det engelska imperiets trupper. I dag visar många namn som till exempel Stellenbosch på det holländska ursprunget.

Johan Spendrup fick mycket lätt ett antal försökspersoner som i några fall både kunnigt och intressant bedömde de viner som prövades, och som föredömligt nog inte presenterades med prislapp förrän efter smaktestet.

Johan Spendrup fick smeknamnet Johan Boer av Carl-Jan när han iklädd traditionella shorts berättade om viner från Sydafrika.

tänk så enkelt det kan vara egentligen. Man behöver inte gå över ån efter vatten utan be en krögare och en bryggare från grannbyarna att titta in och festen blir till en succésupé.

Festreportage

Text och bild: Kjell Mazetti

7

Björn Borg bjuder till bords Jullogen i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik i Norrköping inledde en ny era. Bröderna bjuds nämligen på både mat och dryck av en avliden broder. Det är simmarkungen, sälen från Peking med mera.

Björn Borg som i sitt testamente gett ”sin moderloge” Oscar Fredrik en miljondonation att användas till - just det - mat och dryck vid jullogen.

D

et var lika välfyllt i von Salza rummet som vanligt när man samlades till julloge i SJL Oscar Fredrik. Och allt på programmet var som vanligt. Loge i Johannessalen, julandakt under ledning av Torbjörn Sjöberg och välkomstglögg - men ändå var allt helt nytt.

Låt oss gå tillbaka till jullogen 1943, den 21 december för att få en bakgrund till detta helt vanliga ovanliga. Då leddes logen av OM Gustaf Malmberg, kyrkoherde i Norrköpings Borgs församling. Vid jullogen togs en ny broder emot. Björn Borg, simmare som redan då var idol i hela Sverige efter sina duster i simbassängen mot bland andra Johnny Weissmüller, kanske mer känd som en av de filmstjärnor som spelade Tarzan på matinéfilmerna. Björn Borg togs emot av FDM Kapten Hjalmar August Lund. Sedan dess har Björn Borg varit sin moderloge trogen. vid jullogen 60 år senare, 2003, bjöd Björn Borg in de han kände från sin aktiva tid i Oscar Fredrik för att fira sina 60 år som frimurare.

Efter loge och brödramåltid sökte Björn Borg upp restaurangansvarige och ville ha summan på de förtärda

8

OM i Oscar Fredrik, Duncan Nordström, visar upp gåvobrevet lämpligt nog med Prins Oscars vakande ögon i bakgrunden.

dryckerna under måltiden. Det tog en stund innan en förvånad Lennart Carlsson kunde berätta hur mycket man inmundigat för - varefter Björn Borg skrev ut en check och betalade kalaset. Förvånade och tacksamma bröder applåderade gåvan och julglädjen blev om möjligt ännu större.

medlem i den engelsktalande Cosmopolitan Lodge därstädes.

Björn Borg hade några månader kvar till 90-års dagen när han i april 2009 lade ner sina jordiska verktyg och vände sina steg mot evigheten.

Meddelandet togs emot med bestörtning av bröderna i Norrköping.

Det var också med stor förvåning som man öppnade ett brev från sin avlidne broder. Ett brev med hans riddarsköld och rubriken: Detta brev erhåller ni efter min bortgång. Björn Borg skrev att hans frimurarehjärta alltid varit kvar i Oscar Fredrik, och att han för årtionden sedan satt undan ett belopp som nu skulle överlåtas till Oscar Fredrik. ”Pengarna skall gå till en JULLOGEFOND och c:a 50% av avkastningen företrädesvis användas till den årliga jullogens måltid inklusive snaps, vin vatten och dylikt.... Inte bara logens egna medlemmar utan även gäster skall givetvis vara bjudna.”

Under de 60 åren som frimurare hade Björn Borg hunnit med att flytta till Malmö vilket innebär medlemskap i Corfitz och han blev medlem i Skånska Provinsiallogen 1952 och erhöll grad X i februari 1988.

I många år bodde Björn Borg i Zürich, Schweiz och han var också

dukades. Och allt arbete utfördes precis som vanligt av medlemmarna i klubben för att hålla kostnaderna nere. Att slösa ligger inte riktigt till för Norrköpingsbröder nu för tiden.

Ett åttiotal bröder bänkade sig efter logeaarbetet vid dukat bord och såg fram emot den första skålen med tacksamhet till Björn Borg. På alla Gamlingen kan ännu - Bild ur Norrköpings Kappsimsklubbs album från sätt infriades testa- tävlingar i Åbo 1947. Nästan 40 år gammal vann Björn Borg fortfarande segrar i bassängen. Med tack till Norrköpings Föreningsarkiv . mentets krav, till och med detta att bjuda gäster. I detta fall Nils Modeus från fonden inte skulle räcka till att uppJönköping som tillverkat ljussläckare fylla Björn Borgs generösa önskan. i silver åt logen och som ofta varit Och om avgiften aldrig kommer att uppskattad föredragshållare i både behövas kommer fonden att växa ytOscar Fredrik och Brödraföreningen terligare och då kan i enlighet med S:t Olof. testators önskan: rimligt belopp användas för andra viktiga frimureriska helt gratis blev det inte i alla fall. ändamål.

Logeledningen hade beslutat om en anmälningsavgift på 50 kronor som Julbordsnjutare kommer att användas till en reservText och bild: Kjell Mazetti kassa om avkastningen på Julloge-

Nils Modeus, tv, blev den första utsocknes som Björn Borg bjöd på julbord. Här i samspråk med kvällens tjänstgörande OM Lars Norén.

OM Duncan Nordström kunde alltså denna gång bjuda in till en traditionell julloge, men med fri förtäring!!!

Fyra av medlemmarna i Klubben som dukar fram de första läckerheterna på Björn Borgs julbord. Från vänster Rolf Åhrberg, Jonas Koskitalo, Owe Öhrberg och Örjan Husser.

Frimuraren

men nu gällde det att förvalta gåvan så bra som möjligt, så precis som tidigare beställdes varor från olika håll för färdigställning i det egna köket. Allt fanns när bordet sedan Frimuraren

Så minns vi vännen och brodern Björn Borg. Leende och glad. Här tillsammans med sonen Finn och sonsonen Jesper.

9

Damer i Johannessalen

Kvinnojour fick 16000 i gåva

För tredje året i rad spelades ett skådespel om kvinnligt 1700-talsfrimureri upp i samband med Malmö frimurarsamhälles höstbal. Denna gången var man framme vid det kvinnliga frimureriets tredje grad, mästaregraden.

Erik Havstad, ansvarig och idégivare berättade att han läst en artikel i Den Frie Muraren, Skånska Provinsiallogens tidskrift, att Lunds Studentteater uppfört en föreställning om kvinnligt frimureri på 1700-talet. Ett sådant skådespel skulle passa perfekt som inledning av Malmös frimurarbal och kunde dessutom engagera både bröder och deras kvinnor i en gemensam aktivitet.

- Eftersom jag kände Andreas Önnerfors skrev jag till honom och bad om att få en uppsättning av de dokument och ritualer han funnit. Berättar Erik, nöjd med publikens mottagande.

En av huvudrollerna hade Anna Bergström. Hon fick frågan: - Hur var det att spela en roll i ett skådespel om det kvinnliga frimureriet?

Det var mäktigt! Språket gjorde att jag fick försöka tänka mig tillbaka flera hundra år. Dessutom är jag kanske den blondaste föreståndarinnan genom tiderna.

- Kan du känna större förståelse nu för din sambos frimureri?

Jag har förstått att det ligger mycket sunt förnuft och omtanke inom frimureriet och att man faktiskt hela tiden jobbar för att själv utvecklas och bli en bättre medmänniska! Det tycker jag naturligtvis är positivt. Umgänget och nätverkandet har jag full förståelse för. När det gäller ritualer och grader så har jag kanske mindre förståelse för jag har ingen aning om vad det handlar om.

10

Ensemblen bestod av Fredrik Ekberg, Hanna Schmidt, Anna Bergström, Johanna Fagerström, Matilda Ström och Jonas Hildebrand.

De närvarande gav ett varmt tack till hela ensemblen som gav gästerna på balen en utmärkt föreställning. Ett extra tack till Hanna Schmidt och Jonas Hildebrand, som tillverkat förkläden och arbetstavlan.

Text: Olle Odehammar Bild: Mathias Thinsz Fakta: Andreas Önnerfors

Anna Bergström, till vardags sambo med artikelförfattaren, spelade den blonda föreståndarinnan.

Faktaruta

• Kvinnligt frimureri, ”adoptionsfrimureri” uppkom i Frankrike på 1740-talet.

• Det finns påverkan av det samtidigt utvecklade högregradsfrimureriet.

• Ritualerna kretsar kring skapelseberättelsen och Evas arvsynd (som hon befrias från).

• De första bevisen på logers existens kommer från Bordeaux 1746, Jena 1748, Köpenhamn 1750 och Den Haag 1751.

• Andra kvinnliga eller könsblandade ordenssällskap uppkommer samtidigt.

• I Sverige grundas 1747 ’Ordre de la Resemblance’ av författarinnan Hedvig Charlotta Nordenflycht.

• Hertig Carls fru Hedvig Elisabeth Charlotta recipieras som frimurare på det tidiga 1770-talet.

• 1776 blir hon ordförande mästarinna i adoptionslogen ’La veritable et constante amitié’ i Stockholm.

• Mot slutet av 1700-talet förekommer kvinnligt frimureri även inom orden DELU. • I början av 1800-talet försvinner adoptionsfrimureriet i Sverige.

• I Frankrike och andra länder utvecklades adoptionsfrimureriet vidare.

Frimuraren

Jan-Christer Ankre visar upp gåvochecken för Vivianne Johansson och Eva Gormander från Kvinnojouren Amanda i Visby. Med på bilden är också Lars Sjöholm.

Lördagen den 11 december samlades ett sextiotal gotländska frimurare med sina respektive till ett traditionellt julbord. S:t Johanneslogen S:t Nicolaus i Visby avslutar som tidigare verksamhetsåret med en julloge i grad I och därpå följande julbord till vilket damerna inbjudes. Även avlidna bröders efterlämnade änkor hade inbjudits till detta julbord. Under tiden som bröderna genomförde logen i den vackra Johannessalen så hade logens andre arkivarie Fredrik Adelsköld samlat damerna i salongen för en uppskattad föreläsning över temat ”Intressanta människor som jag mött och som påverkat mig.”

De vid varje sammankomst i såväl loge som brödraförening insamlade medlen till de behövande skulle nu delas ut. Detta år hade bröderna i Johanneslogen S:t Nicolaus och brödraföreningen Petrus de Dacia beslutat att 16 000 kronor skulle överlämnas till Kvinnojouren Amanda.

Det är en ideell gotländsk förening, som stödjer och hjälper kvinnor i nöd, som blivit utsatta för mäns fysiska och psykiska våld, hot och trakasserier. Föreningen har verkat på Gotland under 25 års tid.

Frimuraren

Kvinnojouren Amandas representanter Eva Gomander och Vivianne Johansson, som inbjudits till julbordet, blev glatt överraskade när logens OM den HU Lars Sjöholm och brödraföreningens O den likaledes HU Jan-Christer Ankre presenterade checken på sexton tusen kronor. De framförde sitt stora tack och försäkrade att bidraget skulle komma till väl användning i den behjärtansvärda verksamheten. De passade även på att sprida upplysning om föreningens verksamhet.

Vid logen recipierades Magnus Thorn. En reception som han sent kommer att glömma med tanke på det stora antalet vid den efterföljande brödramåltiden som ju denna gång näppeligen levde upp till begreppet “en enklare måltid”. Det var i stället ett mycket väldukat julbord med allehanda delikatesser.

Efter att julbord och påföljande kaffe avnjutits bjöds damerna upp i Johannessalen för att få se den sal, där bröderna tidigare under kvällen genomfört sin logesammankomst.

Här fick vi också den nyinstallerade “musikmaskinen” demonstrerad av AMkf i Gustav Wasa, Lassä Bröms som denna afton bevistade logen i Visby.

Samtalen fortsatta runt borden långt efter att de sista tallrikarna, kopparna och glasen dukats ut och de sista gästerna lämnade lokalen först vid full midnatt för att mättade till såväl kropp som själ halka ut i den gotländska decembernatten.

Text: Lars Sjöholm Bild: Lars Karlsson

Kvinnojourens representanter Vivianne Johansson och Eva Gormander minglade före julbordet.

11

Barmhärtighet

Tradition att njuta av tradition är latin och betyder egentligen överlämnande av något, från generation till generation. Det kan syfta på ritualer, seder eller bruk, som inom kyrkan på samma sätt har lämnats vidare.

Ett synnerligen trevligt exempel på en av dessa seder fick frimurarna i Umeå ta del av, när barn och barnbarn till bröder, efter bästa insats och förmåga, presenterade årets luciafirande.

Tanken att med ljus i håret skrida fram mellan husen för att skingra mörkret och sprida hopp (en av sägnerna) har fortsatt in till våra dagar.

En tradition som enligt utsago vilar på gammal folktro och som sedan 70-talet har varit ett återkommande inslag hos frimurarna i Umeå.

Fram till 1753, var lucianatten årets längsta natt. Då ansåg man att övernaturliga makter var ute och härjade och att det därför var bäst att hålla sig vaken, därifrån har vi luciavakan. Turligt nog inföll just detta luciafirande inte så tidigt utan det var mer humant planlagt till 14:00.

Ett luciatåg med allt vad det innebär kräver ett visst mått av planering och träning för att det ska fungera

12

bra. Övningsledare för fjärde året i rad var Bertil Hammarström, som gjort ett fantastiskt jobb med att rekrytera och uppmuntra deltagarna.

När det så var dags, och alla levande ljus brann (de som skulle brinna), flankerade av de elektriska som (mestadels) var inne i munnen på de minsta deltagarna, påbörjade lucior, tärnor och tomtar sin marsch in i johannessalen.

Under sång och noggrann procession så tog de sig fram till sin plats, men väl framme så tyckte några av de minsta att spänningen blev för stor och sökte skyndsamt upp en trygg famn, hos antingen mor, far eller någon annan av släkten som satt bredvid. Barnen sjöng ett flertal av våra vanliga luciasånger och gjorde det med bravur. Vi som satt runt om kan inte annat än bli hjärtligt glada över deras insatser.

Helt klart så drar man sig till minnes sina egna, liknande tillställningar när man var liten, där det skulle sjungas och man var mer nervös än vad man egentligen klarade av och helst av allt ville att det skulle vara över.

I samma stund som avslutningssången började så fick ordet skrida

Matportioner till behövande

en helt ny innebörd. De levande ljusen i håret på lucia och andra av de äldre barnen stod som vindstrutar efter deras framfart. Svansen på luciatåget antog ett mellanting av rask promenad eller småspring för att hänga med.

Expresståget söderöver skulle fått sig en match!

Efter att det traditionella var klart samlades kvarvarande runt borden för att avnjuta luciafika och tillsammans sjunga de andra luciasångerna som vi inte fick höra.

Alla deltagande barn fick sitt eget fika med saft och bullar samt en uppsjö med pepparkakor och andra kakor. Det verkade inte vara större fel på aptiten och gissningsvis så var det nog inte många som fick i sig hela middagen när den väl serverades senare.

Tillställningen kröntes av att tomten kom med presenter till alla barnen. Helt klart ett positivt inslag med tanke på de yngres ljudnivå och iver.

Umeå frimurarsamhälle tackar varmt för den fina stund vi fick. Traditioner av det här slaget är mer än väl värda att bevara!

Text och bild: Patrik Andersson

Frimuraren

- Att vi som frimurare är en del av samhället och kan ta en del av samhällsansvaret tycker vi är en självklarhet, säger Hans Lindberg. Vår arbetsinsats är förhållandevis liten, men vi kan med den hjälpa väldigt många människor.

några timmar på lördagsförmiddagarna. Även bröder med lite mindre köksvana kan assistera med att hacka grönsaker, sköta paketering och diska mm.

Det blir alltid en speciell och trevlig stämning vid denna lite ovanliga brödrasamvaro. Inte minst för att man samlas för ett

behjärtansvärt syfte.

I början av december träffades de projektansvariga bröderna och kyrkans diakoner i frimurarhuset. Syftet var att utvärdera projektet.

Man kunde konstatera stor efterfrågan samt mycket positiv respons. Därmed beslutades att under ett antal år projektet blir permanent och har en del av logerna i kommer fortsätta under lång tid Luleås insamlade medframöver. Samtidigt antogs ett el till behövande förslag att logerna inför julen skänkts till kyrkans förskulle leverera lådor med julmat. samlingar via diakonerDessa distribuerades av diakona. Detta är en garanti nerna till ett 70-tal personer för att pengarna ansom därmed förhoppningsvis vänds på rätt sätt, samt fick en liten guldkant på helgen. oavkortat går till de beBirgitta Grönlund-Berg är diahövande. Bland annat kon i Örnäsets församling. Hon Långa rader av matportioner lämnar frimurarköket varje månad. De används de skänkta ser mycket positivt på samarbeansvariga Hans Brusewitz, Hans Lindberg och Hans Johansson har anledpengarna till inköp av tet med frimurarna och hoppas ning att vara nöjda. mat som diakonerna på ett fortsatt och utvecklat delar ut till människor samarbete. färssås. Det sistnämnda är ett förslag som ibland saknar mat för dagen.

- Det är fantastiskt att kunna samfrån Örnäsets församling, då kyrkan Ultima Thules och Jacob Ulfssons verka för det goda samhället. Alla själv tillhandahåller okokt pasta. Ett Ordförandemästare samt restaukrafter är lika viktiga och behövs. alternativ som passar mycket väl för rangchefen Hans Lindberg, beslutaDetta är ett bra sätt att kunna ge dibarnfamiljer. Församlingarna har de under våren att skjuta till medel rekt hjälp i form av mat, säger Birsuccessivt anslutit sig till projektet för ett försöksprojekt där bröderna gitta. Gert Lundström, också han dioch det är först under hösten som skulle tillreda god och näringsrik akon i Örnäsets församling, avslutar: man nått full täckning i Luleå. Under mat för detta ändamål. Maten till- Ett mycket gott initiativ! I dagens åtta månader har ca 500 matformar reds i frimurarnas restaurangkök och samhälle är det många som far illa, levererats, motsvarande 800-900 levereras fryst till församlingfler än man kan tro. Att ge direkt matportioner. Det har varit en myckarna. Samarbetet inleddes med Örhjälp i form av mat är ofta bättre än et stor åtgång på maten, inte minst näsets församling. Därefter följde att ge pengar. sommartid.

Luleå Domkyrkoförsamling och NeRestaurangchefen Hans Lindberg derluleå församling med tillhörande Text: Hans Johansson har ansvarat för tillagningen. Till sin kyrkor.

Bild: Lars Lundsten hjälp har han haft ett antal assisteLeveranserna har bestått av köttrande bröder. Man har oftast träffats och fiskrätter, gryträtter samt köttFrimuraren

13

FrimurarForum - osannolik succé!

Det krävs mer än vackra ritualer och hårt drillade ämbetsmän för att en frimurarloge skall fungera bra. I varje fördelning finns ett antal stabsfunktioner som ofta agerar i det tysta.

När Sveriges första FrimurarForum gick av stapeln i Göteborg, var det deras tur att få stå i rampljuset. en mässa för frimurare, kan det fungera? ja, svarade alla de bröder som hjälpte till att fylla logehuset i Göteborg till bristningsgränsen under en lördag i slutet av oktober. Som ett led i Ordens 275-årsjubileum ville Jubileumskommittén försöka synliggöra inte bara loger och brödraföreningar, utan hela den fina verksamheten.

Det hela började för mer än ett halvår sedan med att några bröder ställde sig själva en kanske inte helt ovanlig fråga: ”Hur kan det komma sig att jag inte förstår hur vår verksamhet är strukturerad, trots att jag varit medlem i snart tio år”. En mycket berättigad fråga, för flera av verksamheterna med logeanknytning agerar ju ofta i det tysta och sällan tillsammans med de övriga verksamheterna.

14

Som med allt utbud i vårt samhälle handlar det alltid om att hitta sin målgrupp och denna lag gäller ju även för våra frimureriska verksamheter. Men hur skall man kunna finna — och möta — sin målgrupp om man inte marknadsför sig? Intern marknadsföring handlar om två saker: att finna och möta bröder som vill nyttja en verksamhet och att kunna rekrytera bröder som kan hjälpa till att driva verksamheten. Det var med stor tillfredsställelse som husets ”Ärtsoppsgeneral” kunde konstatera att hela nio nya serveringsrekryter hade anmält sig frivilligt vid just hans utställningsbord — det motsvarade många års rekryteringsförsök. Ett praktexempel på hur ett budskap möter sin mottagare. frimurarforum började med att Leif Wadell, tredje fördelningens Provinsialmästare, gjorde en mycket tydlig nulägesanalys, där han bland annat konstaterade att vårt ordenshus i Göteborg nu är grundförstärkt och äntligen vilar på fast mark. Från Ordensledningen hade Ordens Överarkitekt Lars von Knorring skyndat och han gav ett magnifikt och mycket uppskattat föredrag om hur Orden har vuxit fram genom seklerna.

Därefter var det dags för ”mingel”. De ansvariga för varje verksamhet hade ställt i ordning ett stort

antal utställningsbord med massor av spännande material. Här visades medlemssystemet på laptop (många bröder fick sitt stamkort utprintat — mycket populär aktivitet), här fanns rariteter från muséet för beskådan och beundran. Kör och musiken stod och trängdes vid flygeln. Frimureriska Forskningsgruppen sålde skrifter så att det bara visslade om det (med en entusiasm så stor att undertecknad kom att tänka på en och annan extra livaktig försäljare som passerat revy på mässor i den allmänna världen).

Självklart var alla logerna i huset representerade, samt en brödraförening (viktigt med tanke på utbildningsfrågan), men särskilt glädjande var att damklubben Patricia tog tillfället i akt för att informera om sin verksamhet. Mycket framgångrikt men dessutom – enda bordet med blomma! upplevelserna från FrimurarForum är mycket positiva och redan samma dag höjdes många röster i stil med ”varför har vi aldrig gjort det här förut” och ”det här måste vi göra till en återkommande aktivitet”. Och vem vet - kanske är idén med FrimurarForum någonting också för andra fördelningar att ta upp, för att skapa entusiasm och kunskap kring sina fina verksamheter.

Text och Bild: John Fahlnaes

Frimuraren

Frimuraren

15

V

arje år bjuder Den lysande Skotska S:t Andreaslogen Nordiska Cirkeln (NC) till Luciafirande och julbord. NC bjuder inte bara in Bröderna oavsett grad, utan även deras familjer och de som ännu inte är Bröder i Orden! Skälet till detta är enkelt: Visa upp vår Orden, oss och bjud in till ett av Sveriges hemligaste hus som inte är så hemligt!

Lucia i Stamhuset

Lördagen den 11 december samlades förväntansfulla vänner i Stamhuset. Man hade bjudits in till traditionellt Luciafriande, adventsandakt och efterföljande julbord – En tradition för Sankt Andreaslogen Nordiska Cirkeln. Många av oss går hemifrån en kväll i månaden till ett hus och en Orden vi sällan talar om. Barnen frågar: ”Pappa, vart ska du?” Hustrun undrar ”När kommer du hem?” På vissa orter är sammankomsterna på helgen, på andra på fredagen eller någon veckodag i veckans mitt. Arbetskamraterna undrar när vi kommer klädda för logesammankomst och familjerna undrar vart vi går. Men den här kvällen behövs inga frågor - för alla kan vara med!

16

Frimuraren

I år var det Luciafirande den 11:e december. Klockan 16:00 fylldes Riddarsalen av förväntansfulla flickvänner, fruar, Bröder, barn, vänner, jobbarkompisar, partners för att se årets Luciatåg. Riddarsalen var full! Samtliga stolar tillgängliga var besatta när S:t Jacobs församlings ungdomskör tågade in och höll en traditionellt Luciatablå med utökat innehåll – som vi håller lite hemligt inför nästa års evenemang.

Efter ett Luciatåg som framkallade tårar av glädje hos de närvarande – då denna ungdomskör är såååå duktiga – och en ”Jul, jul strålande jul” som framkallade känslor i maggropen – så klev Maria Winierski och Sara Munters upp och spelade violin och viola i Mozart-duetten.

Sara Munters föddes 1986 och började spela fiol vid sex års ålder.

Efter studier vid musiklinjen på Södra Latins Gymnasium började hon på Musikkonservatoriet i Falun. Där gick hon ett år på folkmusiklinjen och spelade fiol, men fann sig så pass tillrätta med att spela viola att det så småningom blev huvudinriktningen.

Sara gick ett år på den klassiska linjen i Falun, innan hon år 2006 började på musikerlinjen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Nu studerar hon sitt andra år på masterutbildningen vid Edsbergs Musikinstitut, med Henrik Frendin som lärare.

Efter sin examen vill Sara fortsätta utveckla sig på sitt instrument med hjälp av kurser och lektioner. Hon hoppas kunna arbeta i både orkester- och kammarmusiksammanhang, och gärna med inriktning på samtida musik.  Frimuraren

17

Litteratur

Sara Munters tjusade med sin viola.

Maria Winiarski, född 1988 i Stockholm, började spela fiol när hon var nio år. Vid 17 års ålder påbörjade hon sina studier vid Kungliga Musikhögskolans musikerlinje i Stockholm, för professor Anna Lindal. Där gick hon i tre år, och tog sin kandidatexamen våren 2009. Samma vår antogs hon till masterutbildningen vid Norges Musikkhøgskole i Oslo. Nu är hon i slutskedet av sin utbildning och vikarierar emellanåt i orkestern vid Den Norske Opera och Ballet i Oslo. I framtiden vill Maria fortsätta utveckla sitt fiolspel genom vidare studier i form av lektioner och kurser. Hon vill också fortsätta att studera vid någon musikhögskola utomlands. En dröm är att i framtiden kunna arbeta med kammarmusik i en mindre ensemble.

Maria Winiarski mästare på volin.

18

så var det dags för årets adventsandakt, som detta år leddes av fOM i SJL Nicolaus, f domprosten Ove Lundin. Ove ramade in andakten med klassisk musik i form av psalmer, vilka ackompanjerades på Riddarsalens orgel av Mathias Kjellgren. Andakten avslutades med Adams julsång (O Helga natt) vilken framfördes av Björn Sjögren som solist och Mathias Kjellgren.

Det var en tagen och mycket rörd Ordförande Mästare i NC, Andreas Hård, som tackade de medverkande och bjöd alla till julbord i Bankettsalen.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

Fader Händel själv heter egentligen Greger Händler och är medlem i S:t Erik.

till några barns glädje och att några tyckte det var för spöklikt *fniss*. Sedan blev det lotteri som traditionen, och traditionen bjuder även att denna leds av Georg Lind.

Julbordet avslutades traditionellt genom att NC genom dess OM tackade husets eldsjälar: Eija, Owe, Rune och Lars för deras insatser samt att man tackade de närvarande musikerna.

Bellman eller Björn Sjögren - välj själv.

i bankettsalen serverades ett traditionellt julbord – slutsålt på bara en vecka – för 164 personer. Kocken Janne, vår egen broder i S:t Erik, på restaurangen i huset hade lagt in sju sorters sill, kokat skinka, sylta, korvar, lax, revben, Jansson och så vidare.

Inget saknades på bordet! Glada vänner och familjer njöt av rolig samvaro som endast bröts när Bellman, gestaltad av Björn Sjögren, dök upp och med ackompanjemang av Fader Händel sjöng sånger från vår tids början till stort jubel. Barnen fick sitt genom att Ordens Museiföreståndare, Gösta Sandell, bjöd in till skattjakt för de små. Denna jakt utfördes i husets hemligaste lokaler så vi vuxna fick vackert sitta och se på utan att delta,

Lördagen blev lite speciell! När våra gäster gick hem så såg de en massa polisbilar i stan. Då visste de inget, men dagen efter visste de.

Dock är det med olustkänsla i magen jag veckan senare rörde mig på Centralstationen på väg till ett möte med vår systerloge, Glindrande Stiernan, och kände hur sårbart vårt samhälle är.

Efter en lördag i Stamhuset med kärleksbudskap, tron på julens budskap och tillönskan om fred så är det ändå olustigt i staden. Jag väljer att ta med mig orden om frid och glädje.

Det andra, med bomber och ledsamhet, ser jag som något som inte hör hemma i vår värld och som aldrig kommer att höra oss till.

Text: Andreas Hård Bild: Peter Overödder

Frimuraren

Forskare från Stockholm och Uppsala vid 2010 års utdelning i Ordens stamhus flankerade av Prinsessan Christina, Fru Magnuson, OSK Karl-Erik Ericsson samt till höger stiftelsens ordförande Peter Möller och PM Bo Hansson

Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende.

Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 10 mkr; huvuddelen, 8,5 mkr, går till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste döds-

orsak, samt omvårdnadsforskning, dvs. hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år.

Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid en högtidlig utdelningsceremoni.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastighet kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet.

Stöd genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 10123 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se

Resor

Nu har vi verkat i mer än 250 år, det ger god erfarenhet inför framtiden Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar.

Stiftelsen kunde under år 2009 dela ut 13 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6,25 miljoner kronor. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm.

Bidragen till olika organisationer uppgick till ca 6 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem/Ersta Vändpunkten, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten 2009 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med H.M. Drottningen, vid Astrid Lindgrens Barnsjuk- stiftelsens ordförande Sten Svensson och Ordens Stormästare Anders Fahlman hus i Huddinge och Solna stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 5778-0272.

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se

Rapport från besök i Sopron Den ungerska medeltidsstaden Sopron, som har ca 57 000 invånare, fick sina stadsrättigheter under 1200-talet och tillhörde från 1526 huset Habsburg. Efter upplösning av det österrikisk-ungerska imperiet, blev de fyra västra ungerska länen, med huvuddelen tyskspråkig befolkning, nämligen Pozsony (Pressburg), Vas (Eisenburg), Sopron (Ödenburg) och Moson (Wieselburg) överförda till Österrike i enlighet med fördragen som slöts i St. Germain (1919) och i Trianon (1920). efter lokala oroligheter fick Sopron status som en del av Ungern (tillsammans med omgivande åtta byar) genom beslut efter en lokal folkomröstning, som hölls den 14 december 1921. Sextiofem procent av befolkningen röstade då för att Sopron skulle få tillhöra Ungern. Sedan dess har Sopron kallats Civitas Fidelissima (Den mest lojala staden) och årsdagen för folkomröstningen firas som en högtidsdag.

De övriga dåvarande västra länen utgör idag den österrikiska delstaten Burgenland med undantag för Pressburg, nuvarande Bratislava, som tillhör Slovakien.

Sedan den tiden har myndigheterna försökt utveckla Sopron till en industristad, där näringslivet domineras av textilindustri och vinproduktion. Men mycket av den medeltida stadens centrum är fortfarande intakt, vilket gör staden attraktiv för turism. Den muromgärdade staden har ett för medeltiden traditionellt oregelbundet gatunät och bland de Frimuraren

många byggnadsminnesmärkena märks det medeltida slottstornet Tűztorony (Firetower).

väggar och stiftelser från Romarriket finns fortfarande kvar, tillsammans med en rikedom av medeltida, renässans och barock strukturer, ofta konstnärligt dekorerade, med århundraden av stabilitet och välstånd. frimurarbrodern Szabó Károly, som vägledde genom staden, presenterade den ålderstigne frimurarbrodern Alpár Gejzo, som tog emot i sin bostad.

Alpár Gejzo berättade om frimureriets historiska utveckling i den västra delen av Ungern, vilken rymmer åtskilligt av brutal dramatik. Den österrikiska kejsarinnan Maria Theresia kände ingen sympati för frimurarna och hennes son kejsaren, Joseph II, lät 1785 införa ett strikt statligt reglemente för reglering av all ordensverksamhet, vilket ledde till en period av tillbakagång för ordenslivet i Österrike-Ungern.



Det medeltida slottstornet Tűztorony.

idag har Soprons ekonomi oerhörd nytta av den europeiska unionen.

Efter att ha varit en stad nära, men bortom järnridån, har Sopron nu väletablerade handelsförbindelser med Österrike. Dessutom, efter att Sopron undertryckts under kalla kriget, är Soprons tyska kultur och kulturarv erkända igen. Som en konsekvens av detta är att stadens gatuskyltar är skrivna både på ungerska och tyska.

Arkitekturen i den gamla delen av staden speglar sin långa historia,

Frimurarebrodern Szabó Károly.

21

Fruktan för att den franska revolutionen skulle sprida sig till Österrike var emellertid så stor att kejsaren till slut år 1794 förbjöd alla hemliga sällskap och beordrade 1795 att alla loger i Österrike skulle stängas, inklusive den frimurarloge där Maria Theresias make, Franz Stephan, på sin tid hade varit medlem.

Alpár Gejzo berättade att många frimurare från Wien och från andra

platser i Österrike då istället for till de s.k. ungerska gränslogerna i bl.a. dåtidens ungerska Bratislava för att deltaga i deras möten. Frimurarna i Sopron höll sina möten i en egen centralt belägen fastighet, Storno Hause. Kvar finns i dag endast några rester av inredningen bevarade i husets källarmuseum.

Text och Bild: Sten Svensson

Faktaruta

Frimureriet förbjöds i Ungern 1920. För att undkomma förföljelserna träffades frimurarna i parker under träd med breda takkronor för att kunna hålla sina möten och kunna bevara och fortplanta sina traditioner. Efter nazisternas annektering av Österrike 1938 måste frimurarna återigen söka undkomma förföljelser och fick undvika att uppträda i folksamlingar. Förbudet kvarstod ända fram till andra världskrigets slut.

Sopron har lidit svårt under andra världskriget. Sopron utsattes för flera bombanfall.

Nazisterna och deras ungerska allierade transporterade nästan alla judiska medborgare till dödslägren. Den sovjetiska Röda armén intog staden den 1 april 1945. Den insatta kommunistiska regeringen i Ungern förbjöd frimureriet 1950. Det kunde återuppstå först 1989.

22

Den 19 augusti 1989 var Sopron platsen för ”Alleuropeiska Picknicken” vid gränsen mellan Ungern och Österrike, som samlade över 600 medborgare från Östtyskland för att kunna fly till väst. Ungerns gränspolis ingrep inte. Som första framgångsrika gränspassage banade bl.a. denna händelse väg för den massflykt av östtyska medborgare som bidrog till Berlinmurens fall den 9 november 1989.

Alpár Gejzo är en mångårig frimurarbroder som personligen upplevt åtskilligt av dessa dramatiska händelser. Han visade stolt upp sitt vackra frimurarförkläde och den gamla logeprydnaden i halsbandet, med bild av logen ”Zur Verbrüderung”, som har kunnat kopieras för att åter bäras av alla bröderna i logen, dock numera med logens namn på ungerska.

Försvunnen

Ideologi

Upplev Kina hösten 2011 – En resa speciellt för Dig!

i senaste numret av Frimuraren finns på sid 53/54 en artikel signerad Rune Carlsson. I ingressen har författaren refererat till ”Svenska Frimurare Ordens ideologiska grundsyn.

Nämnda skrift var utarbetad på uppdrag av Svenska Frimurare Ordens Högsta Råd av biskop Sven Lindegård, biskop Karl Gunnar Grape, överste 1gr Erik Lyth samt medicinalrådet Bo Åkerrén. Daterad Stockholm 1993.

Godkänd av VSM Prins Bertil med påskrift på originalexemplar. Skriften utsändes med OSK cirkulär 1/93 (A1).

Ett sammandrag trycktes 1998 av Informationsdirektoriet.

Vid ett samtal i våras med en yngre broder (VII år 2009) i religionsfrågan råkade jag nämna att det enda rättesnöre jag kunde godkänna däri var ifrågavarande skrift. Då fick jag svaret: Den har jag aldrig hört talas om!

Något konfunderad gjorde jag vissa efterforskningar i mig tillgängliga arkiv/bibliotek och fanns inte ett spår av vare sig av OSK cirkulär 1/93 eller ifrågavarande skrift.

Då jag nu är 93 år fyllda och hälsan börjat svikta vill jag inte gå i polemik med Ordensledningen, men vill ändå ställa frågan: Vart tog skriften Ordens ideologiska grundsyn vägen?

Den 8-22 oktober 2011 åker vi på en 15 dagars rundresa till Kina. Detta är en unik specialresa som normalt inte finns på marknaden. Allt är inkluderat, flygbiljetter, hotell, mat och dryck, inträden och dricks.

vi stanna i tre dagar och njuta av det kinesiska lantlivet.

Cykelutflykt med klättring till toppen på Moonhill, gatuliv med shopping, och massage, det är bara att njuta i fulla drag!

Vi har fokuserat denna resa på att du ska få kunna njuta och uppleva Kina på bästa tänkbara sätt! Vi tillbringar tre dagar på landsbygden i södra Kina. Där finns också tillfälle för shopping i massor av spännande affärer. Svensktalande guider, god mat och trevlig gemenskap. Från övriga resor på marknaden har vi sänkt tempot, ökat standard på mat och hotell. Vi vet att du kommer bli helnöjd! Tag med familjen, eller åk själv, och upplev Kina med oss!

Vi reser tillbaka till Peking via Guilin, på vägen besöker vi Fuboberget, Elefantsnabelklippan och Vassflöjtsgrottan. Väl framme i Peking kommer vi att njuta av en shoppingdag på egen hand, möjlighet till fantastisk shopping till låga priser. Under kvällen beger vi oss tillsammans för att uppleva halsbrytande kinesisk akrobatik! Dagen före vår hemresa är det läge för resans höjdpunkt: den kinesiska muren.

Från Sverige flyger vi till Peking, resan tar ca 8 timmar.

Under vår första del av resan är vi i Peking, vi kommer få besöka och uppleva Sommarpalatset, Himmelska fridens torg, Förbjudna staden, Himmelska templet och lite till.

Det ingår tre shower under resan, en dans- och musikshow i Xian, en fantastisk utomhushow av samma man som gjorde invigningen till OS i Peking 2008 i Yangshou samt en akrobatshow i Peking.

Efter Peking flyger vi till Xian, där vi får se den världsberömda terracottaarmén bestående av 6000 man! Vi kommer även få besöka en örtmarknad och en sidenfabrik.

Vi får ytterliggare en dag i Xian där vi besöker en Jade-fabrik, ett tempel och en matmarknad, vi besöker även en ateljé och får se det traditionella kinesiska bondemåleriet.

P g a det stora intresset kommer det förmodligen att bli två grupper som åker parallellt med gemensamma aktiviteter och middagar.

Sverker Helmstein, fPM i ÖNPL.

Skriften har genomgått en omfattande fördjupning av en särskild arbetsgrupp inom Orden. Ersättaren heter ”Frimureri på kristen grund” med förord av Ordens Stormästare och är idag en av de mest efterfrågade och lästa skrifterna i vår Orden. Den utges av Informationsdirektoriet. Se även annons sid 63.

Lars von Knorring OÖ

Frimuraren

Av frimurare, för frimurare, med frimurare

Vi tar därefter flyget till Guilin, staden som är berömd för sina fantastiska naturscenerier med bl.a. de sagolika sockertoppsbergen. Vi besöker även ett te-plantage.

Efter en natt i Guilin tar vi oss för en kryssning på floden Li. Vi gör strandhugg för möjlighet till besök vid de fantastiska droppstensgrottorna. Vi kommer efter en dag på båt fram till den lilla staden Yangshuo, här kommer

Denna resa visar det bästa av Kina och görs i samarbete med Lotus Travel AB som är teknisk arrangör.

Allt detta får Ni för ca. 24 000 kr.

Detta är absolut en mycket prisvärd resa, så beställ mer information om resorna nu. För program och övrig information kontakta Broder Sebastian Grimhäll: helst skriftligen på: Ängsholmsgränd 13, 127 42 Skärholmen eller e-post: sebastian.grimhall@gmail.com Mobiltelefon 0731-83 98 98 så får du program, och anmälningsblankett.

Resor När jag ibland hamnar i diskussioner om den konungsliga konsten med utomstående brukar jag ta till enkel jämförelse. Jag brukar beskriva SFMO som en ”lär känna dig själv-kurs”. Vad vill jag kunna se tillbaka på vid vägs ände? Det gäller att rätt leva för att värdigt kunna dö, sägs det ju. När jag själv en gång nedlägger mina jordiska verktyg vill jag inte vara rädd för döden. Jag vill inte ha ångest. För att få en fridfull död tror jag att dom stora besluten man tagit i sitt liv är näst intill ovidkommande. Om du ska flytta hit eller dit, ta det där jobbet eller till och med om du ska gifta dig eller inte, har inte så mycket med hur du förhåller dig till döden att göra. Mer tror jag det handlar om alla de mängder av små beslut man tar under sitt liv. Summan av dessa ger dig på något sätt ditt liv och avgör ditt förhållande till din egen död.

ende mor till en pojke på 9 år. Hennes mål i livet är att ta hand om sitt barn och att skydda familjen från HIV. I stället för att gå på nattklubb ber vi henne att dagen efter visa oss hennes hemby.

Afrika gav nya lärdomar

Fredrik Adolphson frimurare och lärare från Falun fick nya lärdomar och kanske också elever när han besökte byn Upendo i Kenya.

Ett samtal med en masai en sen kväll vid lägerelden i Lake Nakuru ett par mil norr om Mombasa i november 2009 har blivit avgörande. Denne till det yttre enkle, fattige man gav mig ett fantastiskt starkt perspektiv på frimureriet som jag inte känt tidigare. Hela min resa till Kenya handlade till det yttre om en sak men till det inre om en frimurerisk färd inom mig själv. det kanske är lite naivt att åka på semester till Kenya och tro att det är just det man ska göra. Semestra alltså. I nationalparken Masai Mara kommer vi i kontakt med dom mytomspunna masaierna. Men även om fattigdomen med våra mått mätt är total hos detta traditionella boskapsfolk, och man upplever att det kylda vattnet smakar lite beskt när man tittar ut genom bilrutan och på nära håll 24

ser dom hundratals djur som dött av torkan, finns det ett driv och en stolthet hos detta folk som gör att man tror att dom klarar sig. Relativt sett.

En annan sida av samma mynt möter oss ett par dagar senare i Mombasa. Naiviteten är dock densamma.

Tanken att man som vit gift man ska kunna behålla distansen i en miljö där generationer av vita medelålders män, och på senare tid även kvinnor,

på olika sätt köpt sig den typ av umgänge de önskar. Vi beslutar oss för att inte längre vifta omkring oss som om vi jagade efter irriterande flugor utan bjuder en kväll in till ett samtal med en av kvinnorna. Vi bjuder på mat och nåt att dricka. Vem är hon?

Hur mår hon? Hur ser hennes framtidsdrömmar ut?

Vi samtalar med Ana. Hon är i 25-årsåldern, frisör och ensamståFrimuraren

nästa dag åker vi ut till byn i en av dom överbelamrade minibussar som fungerar som lokaltrafik. Vi köper på uppmaning med oss så mycket godis vi kan bära för att dela ut bland barnen i byn. Det är Anas bror som guidar oss runt. Han vill bli tekniker men det är svårt på grund av de höga avgifterna på utbildningen. Vi får också möta deras mamma. Hon är rektor och initiativtagare till byskolan som vi ska besöka senare under dagen.

Vi tar oss till dom olika innevånarnas hem där barnkullarna ofta uppgår till omkring tio barn. ”Family planning is not our way” säger Anas bror.

Vi får se brunnen som byns innevånare trängs kring för att komma åt vattnet. Jag gläds åt min västerländska allmänbildning när jag påstår att trädsorten som byborna bryter kvistar i från för att använda som tandFrimuraren

borste heter ”Salvadora Persica”. En av byborna ryker på axlarna, och ler lite osäkert.

Efter att strövat fram genom den utspridda byn, hela tiden omgivna av barn, slås vi av enkelheten och fattigdomen.

Visst har vi läst i tidningen och sett på tv hur det kan vara.

Men det är en helt annan upplevelse att stå ansikte mot ansikte med en hivsmittad, uthungrad förälder som endast ber om lite godis eller några shilling för de sina. Det ger perspektiv på devisen att räcka bröden åt den hungrande.

Men där finns också rena och glada människor. Människor med framtidstro. Människor med tro.

frukost påverkas både ordning i klassrummen och föräldrarnas vilja att skicka barnen till skolan överhuvudtaget. Ofta måste dom passa småsyskon eller arbeta hemma i stället för att gå till skolan.

Denna eftermiddag är en av dom starkaste jag upplevt. Sedan vi kom hem har jag och mitt ressällskap själva donerat 1000 kr i månaden till Upendo School. Vi tänker göra så i ett år och vi överlåter till rektorn att avgöra hur pengarna bäst kommer till användning. I första hand handlar det om mat och överlevnad, förstås. Men det skulle vara fantastiskt att kunna bidra till att se Upendo och dess skolbarn ta sig vidare till nästa steg, från ren kamp för överlevnad till att förverkliga sina drömmar och mål.

Jag har efter hemkomst fortsatt att söka bidrag och hållit föredrag om resan för att kunna förlänga tiden vi kan skänka pengar. Rädda Barnen i Falun, Dalarnas Andreasbröder och Liberala kvinnor i Dalarna är, förutom diverse privatpersoner, de organisationer som än så länge stödjer projektet.



så är vid framme vid Upendo School där rektorn samlat ett hundratal barn som sommarlovet till trots kommer in i skolan och sjunger sånger för oss.

De fyra lärarna, inklusive rektorn själv, arbetar gratis, men en genomsnittlig lärarlön i Kenya ligger på ca 600 kr i månaden. Hyra för skolbyggnaden ligger på ca 1200 kr per månad.

Kenya är ett land som har stora problem med korruption. Därför är det svårt och komplicerat att blanda in regeringen. Skolan har alltså inga statliga bidrag. Det stöd dom får bygger på det man kan tigga ihop, exempelvis av tillfälliga besökare som jag själv. Det största behovet handlar om att få till stånd ett fungerande matprogram. Många av barnen får inte mat hemma och med en ordentlig 25

Jag arbetar nu på att kunna åka tillbaka och själv göra insatser på plats.

Kanske kan jag i egenskap av lärare undervisa lite, men det krävs även andra insatser. Familjerådgivning och sociala insatser, exempelvis. Jag skulle också vilja arbeta med att försöka bryta gamla patriarkala strukturer för att ge kvinnorna och barnen en chans till en bättre framtid.

Det finns många frågor förknippade med att starta ett helt eget biståndsprojekt. Var ska man börja?

Vilken av världens alla oroshärdar ska man engagera sig i? Hur ska man kunna få bidrag från de stora organisationer som har möjligheten? Och hur ska man kunna lita på att de pengar man skänker inte används felaktigt?

Efter vår resa till Kenya, där jag träffat och skakat hand med de människor jag skänker pengar till känner jag mig trygg på åtminstone den sista punkten. Jag tror även att frimureriet kan ha en avgörande betydelse för både mig personligen och byborna i sammanhanget.

Tillsammans med researrangören JK Safaris (reseledaren Klas Wallin är frimurare) jobbar jag nu på att ta fram en temaresa för frimurare. Under cirka 10 dagar i november 2011 reser vi i Kenya med safari, bad i Stilla havet och besök i den lilla byn Upendo. Vi arbetar även med att etablera kontakt med frimurare i Kenya för att besöka deras loger (The Lodge of Nairobi). Är du intresserad av en sådan resa? Håll utkik i ”Frimuraren” för annonsering eller ställ frågor till undertecknad.

Vill du hjälpa till och stödja byn Upendo? Kontakta mig gärna!

Mail: fredrik@adolphson.nu

Text och Bild: Fredrik Adolphson

26

Hemligheternas...

Alltnog, en bra recension av Ullgrens verk, och han hade väl inte SFMO´s direkta order att skriva detta arbete?? Han synes arbeta på landsarkivet här. Arbetet syntes ha tagit viss tid, vad vet jag, sedan jag hörde om det i Stockholm och i Eckleff.

Han rönte i Svenska Dagbladet en nedgörande recension av en icke frimurare/redaktör!. Men så kan det ju bli ibland, men recensionens vokabulär påminde om recensionerna från förr dvs, säg 1910-talet!

Ullgren´s presumption och, som jag ser, felaktighet, är vad som står på sid 34 längst ned tv, att Martin Lamm inte gått till ”frimurarnas arkiv”. Det gjorde han, men i Berlin, och fann ritualer till det svenska systemet och andra väsentliga handlingar. Lamm var en storsint person, som ej ville berätta om det bemötande som han fått av diverse högre ämbetsmän i Bååths´ska palatset. som väl oftast ännu var åren efter 1900 fortfarande var män med adliga privilegier fram till 1912 (ca), dvs den gamla ståndsriksdagens sista tillhåll på ett visst plan efter 1866-67.

Man besvarade från SFMO´s sida uppenbarligen ej brev från olika instanser på den tiden, och alltså absolut inte Lamm´s brev, om att få tillgång till SFMO´s dåvarande (inte kanske helt ordnade arkiv) i rimllig omfattning. Svar fick han aldrig och han ledsnade på SFMO. Som sagt han for till Berlin och det Preussiska Huvudbiblioteket och fann det han sökte. Allt detta berättade dåvarande Prof. i ide´och lärdoms-historia i Uppsala Sten Lindroth, en av de Aderton, 1968 för mig/oss och var en väl känd sak i de bildade kretsarna i Sthlm-Uppsala och runt om i landet.

Lamm´s brevs öden får väl nuvarande bibliotekarien på Blasieholmen söka leta efter! Jag antar att så är gjort?

Ja det blir en detektivgåta av detta

Jag har för min examen i ämnet då och senare läst Lamm´s Upplysningtidens Romantik flera ggr. Det är ett lysande bidrag till Svenska Frihetstid.

Några stämplingar från hans sida av SFMO finns ej. Att Lamm skulle vara ”förbländad” av sitt studieområde dvs då kan han ju ej adekvat studera ett icke-beforskat område, om vilket rykten levde kvar in i 1870-80 talen i det dåtida Sverige.

Ullgren´s förmodande enligt recencenten, att han nobbades, pga han av mosaiask trosbekännelse. Nåja, han var ju en väl anpassad intellektuell svensk akademiker vid dåvarande Stockholms Högskola, som snabbt pga av privata donationer blivit ledande inom många humanistiska och naturvetenskapliga områden. Denna värld dvs Lamm´s tid och släkterna Hirsch´ bidrag till det svenska samhället har ju skrivits många böcker och memoarer om under sista åren. bl a av en nuvarande Akademiledamot.

Ja, det får vara bra så. Kanske dyker något mera upp, men allt kan ju inte bli perfekt.

Några hos oss sysslar med ett projekt, jag leder, om framväxten av en loge i den sk Landsorten, se s 34 stycket ovanför i själva recensionen, och vad den logen betyder för den tidens Malmö dvs en stad under stark tillväxt vid tiden för det Tysk- Danska kriget´s epok 1863-64 mm. En stor dansk emigration skedde under åren 1848-1870. Här dyker Poul Bjerre´s far upp och recepierar innan han flyttar vidare till Göteborg. Här kanske det intressanta finnes om Svensk frimueri går mot 300 år. Vi får se.

Nyheter från FM Regalia Plakett

Frackpaket från 2.199:-

Besök www.fracklagret.se Alla frackar är i ullkvalitet.

1-2 dagars leveranstid.

Vi lagerhåller ALLA storlekar.

Levererans till hela Sverige.

Betalning mot faktura eller delbetalning.

Präglad metallplakett 70 x 85 mm i guldton med passare och vinkelhake ingraverat.

Under denna valfri text.

975:-

Medaljen ligger i ett mörkblått etui med mörkblått sidenfoder.

Snygg och elegant!

Pris för plakett, etui och gravyr av text samt passare och vinkelhake är 975:-.

(Obs inklusive gravyr!)

89:-

Beställ varor för minst 450:så får du denna Ballografpenna på köpet!

Musmatta Svart med rött frimurarkors.

Naturgummi med textilyta.

80 x 230 x 3 mm

Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.

www.fmregalia.se

Kundtjänst: 0454-572 055

! ynd1 f t g ikti 10/1

öp!2010 tt r er k a t E a Vin Bäs vin 9/ Allt

om

20

Din

Collioure, Colline Matisse Pris: 112:Årgång: 2007 Artikelnummer: 81615 Välkommen till din Personliga Begravningsbyrå Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkringar.

Jag har bårtäcke till frimurarbegravning.

Beställ hos närmsta Systembolag.

Broderliga hälsningar Jan Bolejko

Henrik Östberg

Mariedalsvägen 66 Malmö. Telefon 040-30 18 09 www.davidshallsbegravningsbyra.net

SAMPLEX www.samplex.se ALKOHOL KAN SKADA DIN HÄLSA

Frimuraren

Frimuraren

27

En viktig byggsten

Det nya vackra arbetsrummet i en tidigare industrilokal tillhörig det välkända finska multinationella bolaget Nokia blir inte bara en ny byggsten i Stor Capitlets verksamhet i vårt östra broderland. Det får också en viktig betydelse i den del av Finland som betecknas som ”En svensk språkö i hjärtat av det Finska Tavastland.” Tillsammans med svenska skolan, Svenska klubben, församlingen, De gamlas hem och fler organisationer förstärks det svenska språkets ställning.

28

Men det är inte bara platsen - mitt i ett finskspråkigt område som är viktigt. Också den lägenhet man nu äntligen fått överta är något av en viktig seger. Men det kommer vi till om en stund.

ra platsen och Stor Capitlet är det c:a i snart tio år har frimurarbröder i 180 km och till Åbo något kortare. Vill Tammerfors väntat på och kanske man till Wasa tar det ännu en timme längtat efter att få en egen brödraförlängre restid. ening i sin vackra stad en bra bit från svensktrakterna vid kusten. Hannu Salokas, numera FABB i den nyinstiftade brödraföreningen Hans Henrik Boije har i ett trevligt föredrag berättat om arbetet med att skapa förutsättningar för att få bedriva arbetet på hemmaplan, istället för att samlas kring resande i bil till Helsingfors eller En god förberedelse är en förutsättning för ett bra resultat. OSM Anders Åbo. Till den för- Fahlman, blivande O Per Fröberg och SMP Göran Laurelii överlägger.

Frimuraren

under åren från det första mötet våren 2000 har antalet bröder ökat stadigt. Redan 2001 av skaran fördubblad och det dröjde inte länge förrän man regelbundet träffades på Svenska Klubben för information, ett föredrag och en brödramåltid.

Med tiden kom den blivande enhetens namn att bli mer och mer i centrum. Skulle man välja ett kunganamn fanns S:t Olaf nära till hands.

Det lär finnas 12 kyrkor vigda till hans ära i Birkaland. Detta rimmade bra med andra enheter som St Henrik och St Peder, men man ansåg att ett sådant namn var lite för högtidligt för en enkel frimurarklubb (sann frimurerisk anda) så istället valde man namnet Hans Henrik Boije som var antecknat som namn nr 1 i den finländska matrikeln.

Han var verkligen en spännande man, yrkesmillitär, landshövding, industribyggare, konstmencenat och skolbyggare. Visserligen också anklagad för att använda subsidier för eget bruk, men allt det goda övervägde och de blivande medlemmarna i Frimurarklubben Hans Henrik Boije begärde och fick tillstånd att vara frimurarklubb år 2002.

Hans Henrik Boije var dessutom frimurare, som fick sina första tre grader i Stockholm år 1756 och sedan blev OM i St Augustin vid grundläggandet i april år 1762, så namnet förpliktigar.

Den lägenhet som bröderna nu ända till sent in på natten före grundläggandet arbetade med att färdigställa har man fått överta från Odd Fellow som flyttat ner en våning till en tidigare restaurangdel i huset något som de över hundra gästerna kunde njuta av vid festsupén. För den vardagliga verksamheten räcker lokalerna till gott och väl, men vid Frimuraren

Det var långt fler bröder än arbetsrummet kunde rymma, så ett antal stolar framför en filmduk och en kamera med mikrofon i arbetsrummet gav möjlighet för alla att få uppleva grundläggandet. Någon inspelning skedde inte så den som inte var med missade en högtidsstund.

Det finska frimurarsystemet betonade det goda samarbetet och angav respekt som en av de viktigaste delarna i det vardagliga umgänget. Från vänster: Aarre Heino, biträdande stormästare, Jaakko Holkeri distriktsstormästare för Birkaland, Arto Uusitalo, förutvarande stormästare. Göran Westerholm, ÖS ser på.

Silhuetten på vinflaskans etikett tyckte inte Hans Henrik Boije gjorde honom rättvisa, men hans överraskande besök väckte munterhet hos de festande brölderna. Blivande KM Tom Waselius och Ilka Aho OM i Fadderlogen St Henrik ler glatt.

29



Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se

195:-

95:Frimurarpenna 79:-

Manschettknappar 195:-

Både O, Per Fröberg, och OSM, Anders Fahlman såg nöjda ut efter den vackra ceremoni som gav Tammerfors och Stor Capitlet en ny brödraförening.

högtider kan man vara i Odd Fellows matsal, och ett samarbete med deras restaurangansvariga gav resultat redan denna första högtid.

Att få vara med om högtiden när en ny enhet grundläggs är en mycket speciell händelse. Om man som denna gång får se det frimureriska ljuset tändas i ett helt nytt geografiskt område kan inte ens förmedlas. Det är att börja från början och vara med om varje del tills den nya enheten avslutar dagens arbete. Då har ordföranden installerats, ämbetsmännen fått sina uppgifter, arbetsrummet tagits i bruk och självklart har man fått tillfälle att stödja både enheten och de behövande. En totalupplevelse helt enkelt.

Men - som en av de nya ämbetsmännen sa: ”När man har minst erfarenhet då kommer flest av de som varit med längst och man ser ibland på läpparna när man missar...”

Denna gång i Tammerfors var missarna nästan obefintliga och arbertsglädjen desto större. När O Per Fröberg bjöd till brödramåltid var stämningen på topp och alla bänkade sig med stor förväntan vid de vackert dukade borden.

En magnifik meny med ett överraskande besök av Hans Henrik Boije själv, som klagade lite över den profil av honom som prydde det specialim30

Det blev Guy Catani, DKM i Stor Capitlet som fick pryda Per Fröbergs bröst med ordförandens ämbetstecken.

porterade vinet ledde både till skratt och eftertanke. Boije finns med på vapnet, som en boj, och brödraföreningens valspråk, Gud känner de sina, från 2 Timoteusbrevet kap 2 vers 19b, finns med grekisk text på en natursten vid Hattenpää herrgård (Egnw kurios tous ontas autw), där Boije tog emot Kung Gustaf III och på latin på flaskans etikett, (cognovit dominus qui sunt eius.) . Den brukades för övrigt också i både i talmannens bordsbön och Ordföranden Pers tal, så den kunde ingen undvika Som vanligt i trivsamt lag försvinner tiden och festligheterna bröts lite

abrupt eftersom ett stort antal gäster skulle åka buss till Helsingfors för att kommande dag vara med om när den nye Kapitelmästaren, Tom Waselius, installerade sig. Dessvärre förlorade vi kaffet och den vackra bakelsen med brödraföreningens sköld som utsmyckning, men jag kan försäkra att alla i bussen i den bistra vinternatten behöll den goda stämningen från denna fantastiska upplevelse i Tammerfors.

Festreportage

Text och bild: Kjell Mazetti

89:-

Bröstknappar 229:till frackskjorta diameter 9 mm

Stora Regalieväskan 395:i äkta skinn med frimurarekors.

Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två kardborreband.

Musmatta 89:Svart med rött frimurarkors.

Naturgummi med textilyta.

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

80 x 230 x 3 mm

Acaciagren

Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm

Rött frimurarekors

975:-

Passare/vinkelhake Lilla frimurarekorset

Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder.

Tre tryckknappar.

Svensktillverkat i kraftig bomull.

Svart med rött frimurarekors.

Längd: 84 cm Bredd: 71 cm

Bosweel frackskjorta 735:Storlek 39–45

Bosweel pikéfluga 139:.

Frimurarstandar 379:Högklassigt tryckt sidenstandar med snodd och frans i silkestråd. Stång 52 cm i helt förnicklad metall monterad på högpolerad marmorfot.

379:-

Ny design!

CArlGren

Vita skinnhandskar 298:Frimurareslips 225:-

Herrhandskar i äkta lammnappa.

Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

En storlek, passar normalt alla.

Vita vantar 95:-

www.fmregalia.se Frimuraren

Serverings- och grillförkläde 198:-

Präglad metallplakett. Priset inkluderar plakett, etui samt gravyr av text. 70 x 85 mm

Postens frakt tillkommer

Husbyvägen 15, 590 31 Borensberg Tel: 0141-414 14

60:-

Plakett 975:-

100% ULLFRACK KOMpLETT -------------------------------------- 3350:-

for men

50:-

7 mm diameter

komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-

Clothes

av Göran Anderberg

50:-

7 mm diameter

Lilla Regalieväskan 265:-

FRACKERBJUDANDE! SMOKING + SKJORTA -- 1800:-

Frimuraren Gustaf III 189:-

10 mm diameter

Frimurarsvärd fr 3 595:-

LACKSKOR ----------- 500:-

50:-

10 mm diameter

225:MÖRK KOSTYM ---- 1150-1795:-

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake

395:-

Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

FRACK ----------------- 1595:-

Band-/slipshållare 95:-

Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors.

Levereras i transparent presentförpackning.

Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post eller brev.

FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE-217 51 Malmö e-post: order@fmregalia.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, mm. Kontakta oss!

Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna.

Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Tom ny KapitelMästare i SCF

OSM Anders Fahlman och f Stormästaren i 33° systemet i Finland Reio Ahtikaro hade erfarenheter att dela.

D

et var nästan 100 %-ig närvaro från högsta ledningen när Stor Capitlet i Finland tog emot sin tionde Kapitelmästare, Tom Waselius. I det vackra biblioteket trängdes företrädare för alla provinserna med deltagare från Storlogen för Frie och Antagne Murare i Finland tillsammans med bröder från alla loger och brödraföreningar i Provinsen.

Redan från början var stämningen på topp - inte minst beroende på underhållningsvärdet att vara publik i samband med fotografering av olika grupperingar.

Tom Waselius har varit frimurare i 25 år och erfarenheten av att ha varit OM i St Johannes Logen S:t Augustin, vars 250 års jubileum han ledde med stor framgång, och bland de församlade bröderna fanns också en stor förväntan inför de kommande årens arbete. Sedan 2008 har han som deputerad kapitelmästare fått erfarenhet på den nivån.

Stämningen höll i sig också under installationsceremonien, trots att bröder fick sitta utanför Kapitelsalen, och trots att värmen steg i takt med att syret försvann på grund av de många deltagarna.

En installationsceremoni är egentligen samma för alla som leder en enhet inom vår Svenska Frimurar Orden, men som den nye Kapitelmästaren betonade - man har ju så många

32

Den nya restauratören, Tellermo Nevala, längst bort i bild ramlade raskt in i hetluften men kunde med sina medarbetare ta emot mycket beröm både för maten och servicen.

fler att tänka på, för ju högre upp i organisationen man får ta ansvar.

I sitt tal myntade Tom Waselius ett uttryck som borde bli ledstjärna för all verksamhet. Utifrån Professor Bengt Lundströms forskning kring spirituell hälsa och hans begrepp ”grundstämning av glädje” ville den nye KM arbeta på att bygga ett lyckoindex eller glädjeindex, bland bröderna i Stor Capitlet. - Jag tror att vi frimurare har en speciellt god startposition för detta, eftersom orsaken till att vi alla är här är att vi söker något, och att vi vill söka något.

Positiv grundstämning och lycka är nog inte något som faller över oss

Ilka Aho tog hand om dignitärer från det finländska systemet.

efter en kort paus med förfriskningar fylldes refektoriet med bröder längtande efter bordets läckerheter.

Den kulinariska upplevelsen med Romtoast och stekt Fasan mixades väl med spirituella tal liksom skönsång och musik.

Stormästaren från det finska 33° systemet Kurt Österberg, gratulerade och tackade för det samarbete man i över ett halvt sekel haft, och som utvecklats av de tidigare kapitelmästarna Patrik Stelwagen och Jarl Jergmar som båda deltog i högtiden.

Faddrarna fKM Patrik och fDM Göran Andersson uppvaktade med manschettknappar som skall påminna om att föreningsbandet skall användas som en rättvisans måttstock.

som manna från himmelen om vi har tur, utan det är något som vi kan uppnå genom att aktivt arbeta på oss själva och samverka med våra närmaste och medmänniskor.

Han slutade sitt tal med att citera poeten Hjalmar Gullberg: Byta ett ord eller två Gjorde det lätt att gå.

Alla människors möte Borde vara så!

Rabbe Österholm sjöng till Gunnar Döragrips ackompanjemang.

Rabbe Österholm sjöng Schuberts An die Musik och Im Abendrot ackompanjerad av Gunnar Döragrip.

Att Stormästarens tack för maten blev en hyllning till den nye restauratören Tellermo Nevala, bland bröderna bara kallad ”Telle” kändes helt rätt efter denna fantastiska supé. Men inte ens efter den officiella avslutningen försvann glädjen för många av de tillresta bröderna samlades i biblioteket igen för en avslutande gemenskap i goda vänners lag.

Festreportage

Text och bild: Kjell Mazetti

Guy Catani - DKM i Stor Capitlet och kanslern Åke Ammondt ledde inmarschen in i Kapitelsalen.

Frimuraren

Både stöd, förmaningar och lyckönskningar kom faddrrana Göran Andersson och Patrik Stelwagen med.

Frimuraren

33

Högtidsdagarnas

högtidsdag

Både ljuset och sången kom från öster när Den Nordiska Första Sankt Johannislogen firade sin högtidsdag, traditionellt den 28 januari 2011 på ”Carldagen” . I en mycket välfylld Johannessal, med 50-talet johannesbröder i väster och i stort sett alla ur SFMO:s högsta ledning anförda av SMP Göran Laurelii i öster blev manskörens från Åland och sångsolisternas framförande den stora upplevelsen, naturligtvis inramade av en utmärkt ritual och med OSK:s Karl Eric Erikssons tillkännagivande av inte mindre än fyra nya Riddare &Kommendörer och lika många välförtjänta bröder som snart kommer att prydas av Ordens Hederstecken. Dessutom fick logens egen ”ålderman” av fortfarande besökande tidigare OM-ar Prins Bertils Frimuraremedalj av PM i SVEA Bo Hansson.

detta är Högtidsdagarnas Högtidsdag viskade brodern brevid mig ganska långt nere i den vackra Johannessalen. Att få uppleva detta är något jag gärna önskar att alla frimurarebröder får göra någon gång under deras frimurarvandring.

Rätt eller fel går ju inte att avgöra, för varje broder känner kanske så när han besöker den egna moderlogens största högtider. Men OM Peter Westrup och hans ämbetsmän ansträngde sig och lyckades in i minsta detalj att behålla den nästan magiska stämning som byggdes upp av Manskören från SJL Ledstjärnan i Mariehamn på Åland under ledning också musika-

liskt av OM Karl-Erik Williams. Dessutom förstärkta med solisterna, Björn Blomqvist bas och Daniel Frank tenor, och med organisten Mattias Kellgren som trygg ackompanjatör.

För första gången på många decennier ljöd tonerna ur alla delarna i Mozarts Eine Kleine Freimurer- kantat (K623) i Johannessalen. Kantaten komponerades i slutet av 1791 och är ett av de sista verk Mozart skrev – det sägs vara det allra sista som han egenhändigt förde in i sin verkförteckning – och kom till för invigningen av en ny logelokal för Wien-logen “Zur neugekrönten Hoffnung”. Tre veckor efter uruppförandet var komponisten död.

Mattias Kellgren excellerade också på orgeln i samband med alla de intåg som denna dag krävdes, och variationen av intågsmusik från improvisationer till Trumpet Voluntary och Festmarsch av O Olsson gjorde till och med denna del av ritualen spännande.

Ett annat välrepeterat inslag var ämbetsmannainstallationerna.

En så stor enhet som NF har fyra ämbetsmannakedjor och alla dessa närvarande ämbetsmän kunde på en mycket kort och välrepeterad del ta emot sina ämbeten, bli lyckönskade och ha tackat långt innan de närvarande fått känslan av långbänk.

OM:s högtidstal lyfte fram ett antal vägskäl i logens historia och via dessa årtal från tre sekel fördes de närvarande in i nutid och den spännande sekund då namnen på dem som kommer att äras och utnämnas på den kommande högtidsdagen i Stora Lands Logen offentliggjordes.

Men innan kören kunde stämma upp van Beethovens Guds lov i naturen fick PM i SVEA ordet och gav sin före detta OM-kollega i Stamhuset Per Olof Sandberg Prins Bertils Frimuraremedalj. Efter sedvanligt tack från SMP Göran Laurelii som också hälsade från Stormästaren Anders Fahlman och tackade OM med ämbetsmän för ett arbetsår med fler måluppfyllelser än det brukar vara, avslutades sammankomsten med utmarsch till orgelns Toccata av C-M Widor. - Det vackraste orgelstycke jag vet, viskade min bänkgranne avslutningsvis. men därmed var inte högtidligheterna avslutade för i Bankettsalen hade dukats för ungefär 180 gäster, som vanligt ett något mindre antal än de närvarande i Johannessalen. Tyvärr fick pausen användas till kön för förfriskningar istället för trivsamt mingel vilket kommenterades av en och annan broder. Kanske kan logistiken förbättras under kommande sekel för det är inte rimligt att det skall ta 20 minuter för att få de tillbehör som tillhör en god måltid.

De fyra nya R&K hyllades av OM Peter Westrup. Närmast kameran Ove Lundin, sedan Johhny Hagberg, Bo Malmgren och längst bort Christer Persson.

En glatt överraskad Per Olof Sandberg som fått PBF gratulerades av många efter logen.

Fyrverkeri blev grädde på moset när desserten serverades.

Ordens Hederstecken kommer att tilldelas Göran Eriksson, Filip von Schantz och Jan Magnus Hagman.

Dessvärre saknades Bo Lindquist denna kväll.

Frimuraren

Men den som väntat på något gott blev verkligen tillfredställd av både menyns ord och inte minst det förträffliga sätt som rätterna tillagats och serverades på. Och en supé utan underhållning är nog inte tänkbar när Den Nordiska Första Sankt Johannis Logen firar sin högtidsdag. Denna gång framträdde Anders Kjellstrand och naturligtvis också Björn Blomqvist till brödernas glädje och varma tacksamma applåder. Även under supén uppmärksammades de bröder som bjudits in som gäster av okänd orsak, men som denna kväll fått veta att man skulle bli R&K eller få OHT. De tacktal som då hålls är definitivt oförberedda och emotses med stor förväntan av alla gäster.

Helt oförberett men fyllt av tacksamhet och värme var också de ord som fPM i GPL Carl Rosenblad gav som tack för den generösa gåvan till arbetet med att rädda frimurarhuset i Göteborg från att sjunka. Han lovade att pålningen ner till urberget på 40 meters djup skulle säkra att om ens alla medlemmar i NF kom på besök så skulle golvet hålla.

Tack vare korta kärnfyllda tal kunde taffeln brytas på rätt sida 12-slaget och sedan blev den gästens ensak hur länge det skulle dröja innan nattens vila sänkte sig över SFMO:s vackra stamhus på Blasieholmen i Stockholm.

Text och bild: Kjell Mazetti

35

Litteratur

Jubileumsåret summeras

Ny bok: Frimurarnas hus

Vid ett presidiemöte den 1 mars 2005 utsåg OSM en ledningsgrupp för planerandet av Frimureriets 275 års jubileum. I gruppen ingick Bengt Falk, Jan-Magnus Hagman, Lars Otto Berg, Leif Lindqvist och Tomas Risbecker.

Gruppens första möte skedde den 23 augusti 2005. När man träffades den 26 januari 2011 kunde man se tillbaka på både en mer än fördubbling av antalet ledamöter, men framför allt på ett jubileumsår fyllt av olika aktiviteter ut i varje enhet av SFMO:s alla fördelningar.

Den 20 november 2010 höll Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff sin högtidsdag med seminarier och presentation av jubileumsårets sista bok.

Högtidsdagen inleddes med ett symposium där boken ”Frimurarnas hus. Byggnader och arkitekter i det svenska frimureriet” behandlades.

Den första arbetsuppgiften var att formulera mål för denna stora händelse. Externt i enlighet med OSM:s vision att göra Orden välkänd och respekterad i den allmänna världen. Den interna visionen blev att samtliga fördelningar skall engageras med syfte att ge Ordens bröder ökade kunskaper om Ordens långa och traditionsrika historia. I dag kan man se tillbaka på större framgångar än man till och med vågat hoppas på. Det har verkligen varit ett jubileum för alla frimurare i alla enheter, och inte som befarades ett stock- Från vänster ses Göran Andersson, Lars Berggren, Carl Johan Nyberg, Hans G Oscarsson, Bengt Assarsson, Göran Pilgård, Ordföranden Bengt Falk, Pierre Dunbar, Magnus Jäderlund, Jan holmsevenemang.

Ett av skälen till att man lyckats prida ut Wissler, Jan-Magnus Hagman, Ulf Åsén, Tom Risbecker och Lars-Otto Berg. På bilden saknas Carl-Gunnar Sandahl, Bo Lindquist och Lars Olof Ahlfors. aktiviteterna var att Ledningsgruoppen från början engagerade kontaktpersoner i alla fördelningar. Oftast var det Stewardsmästarna som fick PM:s sor, och en hel del information i lokala massmedia kan ockuppgift att hålla kontakten med kommitten. Men också så bifogas i den rikedom av upplevelser som Frimureriet i det informationsmaterial som Pierre Dunbar produceraSverige erbjudits detta jubileumsår. de anpassat till alla fördelningar har skapat stor respons.

Det var en mycket nöjd ordförande som vid denna sumÖverallt i landet där det hänt något har det funnits Utställmering framförde tack till alla deltagarna. Ett tack som de ningsskärmar och ”leave-behind” material att dela ut. En förhoppningsvis tar med sig till sina provinser och ger viDVD på engelska och de tre böckerna med Praktvolymen dare till alla de bröder som aktivt deltagit i jubileets olika om Carl XIII och det svenska frimureriet har också varit nåaktiviteter och spridit positiv information om vår Orden till got av succéer. den allmänna världen. De erfarenheter man fått både av Jubileumsbanketten och festhögmässan i Gustav Wasa genomförda aktiviteter och de många idéer som inte kunkyrka var tillsammans med den mycket välbesökta konde genomföras kommer att sammanställas och ge värdeserten i Riddarsalen med efterföljande bankett några av full information inför kommande jubileeer - men att ställa de centrala höjdpunkterna, men ute i provinserna fanns upp till 300 års jubileet är kanske att begära för mycket av mängder av välbesökta aktiviteter som nu kan läggas till denna ledningsgrupp.

Text och bild: Kjell Mazetti handlingarna. Öppna hus, utställningar, medverkan i mäs�-

forskningslogens om Henrik Berg överlämnade det första exemplaret av boken ”Frimurarnas hus. Byggnader och arkitekter i det svenska frimureriet” till Orden, representerad av Stormästarens ståthållare, Anders Strömberg.

För 120 år sedan utgavs ”IX Frimurare Provinsens byggnader” som beskriver 18 logebyggnader som då ägdes av enheter inom frimurarorden.

Under det svenska frimureriets första tid höll man ofta sina möten i privathem eller på värdshus där inredningen var tämligen enkel och kanske inte så ändamålsenlig. Ritualerna ställde med tiden allt större krav på lokaler och inredning, inte minst genom hertig Carls ritualrevisioner.

Man började att införskaffa egna lokaler. År 1776 hyrde frimurarna in sig i Rosenhanska palatset, där man kom att stanna i hundra år.

Under perioden 1797 till 1810 köpte och byggde frimurarna om fastigheter i andra städer t.ex. Kristianstad, Göteborg och Karlstad. Nästa stora byggnadsetapp varade från 1860-talet till 1890-talet, då ett dussin logebyggnader tillkom. Det har sagts att kung Oscar II åkte runt och invigde järnvägsstationer och frimurarhus.

Samband finns. Järnvägen ledde till en radikal förbättring av kommunikationerna vilket även bidrog till att frimureriet kunde få en större spridning.

36

Frimuraren

Frimuraren

1900-talet medförde en stark utvidgning av frimureriet medan andelen enheter som sitter i egen fastighet minskade. Några nya frimurarhus har dock byggts, t.ex. i Eskilstuna, endast avsett för frimurarverksamhet, i Umeå där fastigheten även innehåller kontor och affärer och i Luleå som hyr ut lokaler åt bl.a. folktandvården.

Att driva en logefastighet kostar pengar. För att få ekonomin i balans samarbetar några loger med olika icke-frimureriska organisationer och myndigheter. I Östersund samfinansierade frimurarna det nya rådhuset mot att få disponera ett våningsplan.

I Reftele köpte man ett tingshus och fick under ett antal år tingsrätten som hyresgäst. I dag hyr 23 brödraföreningar lokaler hos andra samfund, t.ex.

Odd Fellow. f osk sten svensson föreläsning diskuterade ”Frimureriets framväxt ur byggnadskonsten”.

Begreppet frimurare har sitt ursprung i de medeltida organisationerna, vars främsta uppgift var byggandet av de stora katedralerna. Genom denna naturliga gemenskap med kyrkan präglades byggarnas verksamhet av religiositet och kristen etik. De

yrkesskickliga murarna, egentligen stenhuggarna, blev tidigt medvetna om sin betydelse och angelägna att hävda sin oberoende ställning.

På vissa ställen fick de öppet bilda sammanslutningar, på andra ställen organiserade de sig i hemlighet. Det stora genombrottet kom när byggherrarna medgav att murarna fick bygga egna hyttor, eller Loger, där murarna kunde äta, putsa sten och förvara verktyg.

Logen hade stor betydelse för murarnas frigörelse från den tidigare formen av livegenskap. I och med Logernas tillkomst hade murarna blivit frie murare.

Begreppet ”freemason” dyker upp i Londons stadsarkiv så tidigt som 1375. 1619 bildades London Masons´ Company, en organisation som initierade ”accepted masons”, d.v.s. accepterade och antagna fria murare.

Efter grundandet av den första Storlogen började frimureriet i organiserad form att sprida sitt inflytande. Förvandlingen av stenarbetarnas sammanslutning från ett hantverksskrå till en socialt betydelsefull organisation hade därmed inletts.

Text: Sthig Jonasson

Intresset runt bokbordet var stort när CFE på sin högtidsdag jubileumsåret 2010 presenterade ytterligare en ”tegelsten” med kunskap om Frimurarnas hus.

37

Naturliga fĂśrdyringar

När Bergalid üterställs

Nu kan du beställa ditt eget exemplar av

FRIMURARNAS HUS

Den svenska Frimurarordens forskningsloge Carl Friedrich Eckleff har under flera ür arbetet med ett projekt kring byggnader och arkitekter i det svenska frimureriet samt arkitekturs betydelse fÜr frimureriet. Byggnadskonsten har frün bÜrjan spelat en viktig roll inom frimureriet och dess ritualer. Det kan ocksü vara av intresse att se att münga svenska arkitekter och byggmästare ända frün 1700-talet varit engagerade antingen som frimurare själva eller som entreprenÜrer vid byggande av lokaler fÜr loger eller brÜdrafÜreningar. Ett annat skäl är den centrala roll som lokalerna spelar fÜr vür verksamhet.

AD FONTES

FRIMURARNAS HUS

BYGGNADER OCH ARKITEKTER I DET SVENSKA FRIMURERIET

er sĂĽ m ssa g till ras

Arkitektur

Ur bokens innehüll kan nämnas avsnitten Frimureriets framväxt ur byggnadskonsten av Ordens fÜrre OSK Sten Svensson, Arkitektur och frimureri av Gunnar Lantz., ett nytryck av verket IX Frimurare Provinsens Byggnader frün 1891 med kommentarer och samt beskrivningar av vad som hänt dessa byggnader sedan 1891, Utvecklingen efter 1890 samt Utbyggnaden av frimurarlogen av Gunnar Lantz, en mer summarisk redovisning av frimurarlokaler Frün Ystad till Kiruna, frün Uddevalla till Viborg av Lars Otto Berg samt Arkitekter och frimurare av Claes Langenborg.

FRIMURARNAS HUS

År 1891 utgavs ett verk om IX Frimurarprovinsens Byggnader, som i text och bilder beskrev 19 byggnader kopplade till loger eller frimurerisk verksamhet. Sedan dess har utgivits historiker Üver enskilda logebyggnader men ingen mer sammanhüllen skildring har skrivits och blivit tillgänglig fÜr en bredare publik.

BYGGNADER OCH ARKITEKTER I DET SVENSKA FRIMURERIET

Beställ boken via e-post: cfe@frimurarorden.se, eller brev till Forskningslogen C F Eckleff, Kungsängsgatan 17-19, 753 22 Uppsala.

Priset fÜr den rikt illustrerade boken är 375 kronor plus portokostnader.

ix frimurare provinsens byggnader

ix frimurare provinsens byggnader

ix frimurare provinsens byggnader

Efter omfattande saneringsarbeten i det eldhärjade frimurarhuset Bergalid i Falun har de mer handfasta byggnadsarbetena kommit igüng. Ett utmärkt fÜrsäkringsskydd täcker det mesta, men �naturliga fÜrdyringar� under arbetets güng für det lokala frimurarsamhället stü fÜr. vi hade ett undermüligt ventilationssystem i huset innan det brann.

Det surrade i logelokalerna till nästan ingen nytta. Att inte ütgärda det nu vore helt fel. Samtidigt innebär det ett extraarbete och en standardhÜjning som fÜrsäkringen inte täcker, berättar Ehrling SjÜberg, frimurarbroder, arkitekt och en nyckelperson i üterställandet av Bergalid.

Ett annat exempel som SjÜberg nämner är att avskrivningsreglerna fÜr icke antika mÜbler innebär nedprutningar av fÜrsäkringsersättningen.

Ehrling SjÜberg sÜker pengar frün den sü kallade Ljungbergfonden, som instiftades av Bergalids tidigare ägarpar, Erik Johan och Hildur Ljungberg.

Men dess kapital ska främst gü till utbildningsändamül och det är oklart i vad mün, och i vilken omfattning, det kan komma dagens Bergalid till del. – DärfÜr är det nÜdvändigt att brÜder frün büde när och fjärran engagerar sig i finansieringsjakten, menar Ehrling SjÜberg.

ix frimurare provinsens byggnader

Ett avsnitt rĂśrande barnhusverksamheten inne i Stockholm har flyttats till fĂśljande kapitel.

Kristineberg är uppkallat efter fältmarskalken Lennart Torstenssons sonhustru Kristina Stenbock. Huvudbyggnaden uppfÜrdes omkring 1750 som en malmgürd üt handelsmannen Roland SchrÜder. Den kÜptes 1861 av hertigen av Dalarna prins August, som sülde den till Frimurarebarnhuset och där barnen kunde fü en helt annan rÜrelsefrihet än i Stockholm; med Fredhäll omfattade egendomen 330 tunnland. FÜr tillbyggnaden svarade arkitekten Johan Fredrik Åbom.

Efter 1890 moderniserades barnhuset och byggdes ut. Telefon drogs in 1886 och elektriskt ljus 1895. Ett gymnastikhus tillkom pü 1880-talet och 1907 invigdes en särskild tillbyggnad fÜr flickorna fÜrsett med südana moderniteter som vattentoaletter. Staden växte och nya stadsplaner inkräktade pü omrüdet. Frimurarorden beslÜt 1925 sälja Kristineberg. Priset blev 6 500 000 kronor. Barnhuset flyttade 1930 sin verksamhet till Blackeberg medan deras tidigare anläggning de kommande trettio üren användes av Kristinebergs folkskola varefter Kristinebergs gymnasium tog Üver med yrkesinriktad verksamhet. Frimurardagarna var ännu inte slutade. Åren 1982–1991 sammanträdde BrÜdrafÜreningen Kristineberg där.

Kalmarlogernas hus idag. Foto Bengt Bengtsson.

Logebyggnaden i Kristianstad

Redan vid sekelskiftet 1900 diskuterades behovet av om- och tillbyggnad av logehuset. Ett ombyggnadsfÜrslag av Agi Lindegren ür 1900 kom inte till utfÜrande. I stället restaurerades Johannessalen 1905 efter ritningar av stadsarkitekten Josef Fredrik Olson. En stor nyhet var dü man 1908, dü man drog in elektriskt ljus i hela byggnaden. Antalet brÜder Ükade alltmer och mera utrymme krävdes.

En stÜrre festlokal stod ocksü pü Ünskelistan. Utbyggnadsplanerna fick 1925 fastare former genom att stadsarkitekten Olson upprättade ett fÜrslag som lüg till grund fÜr en stÜrre ombyggnad üren 1927–1928. En del av den gamla vallen mellan Larmtorget och järnvägsstationen hade inkÜpts frün Kalmar stad fÜr tillbyggnaden. Huset fÜrlängdes sÜderut, frimurarlokalerna nästan fÜrdubblades och hotellet fick ytterligare rum samt en ny restaurang. Hela tillbyggnaden kostade totalt 260.000 kronor. Pü Gustav Adolfsdagen 1928 fÜrklarades de nya lokalerna invigda.

Efter denna tillbyggnad innehüller fastigheten, utom lokalerna fÜr logerna Carl och Gustaf Adolf, matsal, bibliotek och samlingsrum. Hotelldelen bestür av 38 rum och i gatuplanet är restaurangen inrymd. En omfattande upprustning har pü senare ür ägnats restaurangens kÜk och hotellets rum, som byggts om till fullgod standard. Betydande kostnader har ocksü lagts ner pü renovering och ommülning av fastighetens fasad, som üterfütt sin ursprungliga gula färg.

Den i Kristianstad arbetande S:t Johannislogen S:t Kristoffer konstituerades den 24 Juni 1776 och Üppnades fÜr fÜrsta güngen den 6 Juli samma ür af Ordensmästaren hertig Carl af SÜdermanland. Året därpü, den 30 November, utfärdades konstitution fÜr S:t Andreaslogen Kubiska stenen att äfven arbeta i Kristianstad, hvarefter fÜljande ür, 1778 den 3 Januari, en Stuartsloge instiftades, som bÜrjade sin verksamhet i MalmÜ, men vid slutet af 1790-talet flyttades till Kristianstad. Logen upphÜjdes genom konstitutionsakt af den 20 Mars 1800 till Provinsialloge.

Den fÜrsta lokalen fÜr logen S:t Kristoffers sammanträden hyrdes, 1776–77, hos logens 1. B. B. Öfversten Weduwar. Sammankomsterna i sü väl nämnda loge som i Kubiska stenen hÜllos sedermera pü ütskilliga ställen ända till ür 1797, dü frimurarne i Kristianstad inkÜpte en vid stora torget och Üstra storgatan belägen tomt med därü befintliga 2 hufvudbyggnader och 2 mindre byggnader. Öfre vüningarne i de 2 hufvudbyggnaderna inreddes till logelokaler, hvilka under tidernas lopp i vissa delar fÜrändrades. Sedermera uppfÜrdes ü tomten, efter en 1836 fastställd ritning, en ny tvüvüningsbyggnad, där lokal fÜr provinsiallogen inreddes.

Under tidernas lopp blefvo emellertid de äldre byggnaderna och däri inrymda logelokaler mindre tidsenliga och alltfÜr inskränkta, hvarjämte visade sig brist pü logis fÜr resande frimurarebrÜder, som besÜkte staden fÜr att deltaga i logearbeten. Man beslÜt sig därfÜr att uppfÜra ett nytt hus med fasad üt torget och inkÜpte fÜr vinnande af

54

$UNLWHNWXU

Frimurarhuset i Kristianstad idag. Foto Lars MĂśller.

55

80

$UNLWHNWXU

Den fantastiska trappan har monterats ner och tas omhand av Per MĂĽlare.

Frimurarsamhället i Kalmar kan bedriva sin verksamhet i eget hus. Byggnaden är uppfÜrd fÜr sitt ändamül vilket gÜr att arbetet kan genomfÜras utan de svürigheter som fÜrhyrda lokaler ofta medfÜr. Logebyggnaden är i gott skick, hyresgästerna, hotell och restaurang, är seriÜsa och lämnar ett gott tillskott till fastighetens kostnader.

Logebyggnaden i Örebro Den stütliga byggnad i Örebro, där S:t Johannislogen Engelbrecht (instiftad den 21 April 1873) och Skotska S:t Andreaslogen Eugen (instiftad den 20 September 1884) hafva sina lokaler, eges af ett aktiebolag i hvilket süväl de büda logerna som äfven enskilda frimurarebrÜder äro aktieegare. Logebyggnaden, belägen i stadens midt, är uppfÜrd pü en holme i Svartün, hvilken holme inkÜptes 1882. Byggnadsritningarne utfÜrdes af Slottsarkitekten H. Sandels och arbetet af Byggmästaren C. HellstrÜm i Örebro. Logelokalerna invigdes hÜgtidligen den 20 September 1884 af H. K. H. Prins Carl.

Byggnaden innehüller, fÜrutom lokaler fÜr de nämnda tvenne logerna, en stÜrre vüning, som uthyres till sällskapet W:6, restaurations- och schweitzerilokaler, vüning fÜr

81

Lars Hallberg putsar detaljer till kandelabrarna som snart skall vara pĂĽ plats igen.

Frimuraren

Att resultatet av alla mÜdor till slut blir ett strülande frimurarhus i Falun, det är dock Ehrling SjÜberg alldeles Üvertygad om:

• FÜr specialarbetena har vi de bästa hantverkare som gür att fü tag i. • Den fantastiska trappan, som blev sü svürt skadad, är nu nedmonterad och i händerna pü snickaren Per Mülare, som annars ofta anlitas fÜr uppdrag i landshÜvdingeresidens och pü ambassader. Jag känner honom ända sedan han var praoelev hos mig! • Och när det gäller tavlor och andra mülerier är Lennart Persson inkopplad. Det var han som en güng restaurerade Carl Larssons �Midvinterblot� pü Nationalmuseum, sü nog vet han vad han gÜr...

ďƒ† 39

För den övriga saneringen i huset har Ocab varit inkopplat.

– Också det har varit ett grannlaga arbete. Till exempel är det ett 107 centimeter tjockt bjälklag mellan bottenvåningen och souterrängvåningen. Det vattenbegöts i ett och ett halvt dygn samband med brandsläckningen.

– När det skulle torka fick det inte gå för fort, för då kunde både väggar och parkett spricka. Men Ocab körde sina fläktar i lagom takt och mätte fuktigheten kontinuerligt.

Dock räckte det inte med enbart byggtorkning och rengöring. Även brandlukten fick bokstavligen lov att slipas bort.

– På köpet försvann då gammal cigarrdoft som suttit i väggarna så länge vi kan minnas, tillägger Ehrling Sjöberg.

På grund av försäkringsvillkoren finns det en tidsgräns för hur länge bygget får hålla på. För att fullt ut kunna utnyttja ersättningen från försäkringsbolaget måste i princip allt vara klart inom ett år från brandtillfället den 17 juli 2010. Ehrling Sjöberg hoppas att det mesta och det viktigaste ska kunna rymmas inom den tidsramen, men i fullt bruk kan nog inte Bergalid tas förrän tidigast till höstterminstarten.

Souterrängvåningen är emellertid redan ianspråktagen. En första biblioteksafton genomfördes där på senhösten. Vidare har vaktmästaren Tage Granath med fru Monika kunnat flytta tillbaka till sin lägenhet.

Under tiden som Bergalid är obrukbart för logeverksamhet tjänar Konstmästaregården vid Stora Stöten som ”evakueringsbostad” för inte bara frimurarna i Falun utan också för de övriga fasta hyresgästerna, MariaOrden, WF och Läsesällskapet.

– Det fungerar alldeles utmärkt.

Den tillfälliga Johannessalen är faktiskt lite rymligare än vår egen och vi har till och med fått ett golv med svarta och vita rutor inlagt på försäkringsbolagets bekostnad.

40

Bröder renoverar möbler Gruppens medlemmar samlade framför arbetsbordet. Från vänster: Rolf Jörnving, Tomas Kjälled, Bengt Nirhammar, Stig Östlund, Roland Lundgren.

Ehrling Sjöberg, Jan Dirk Kooistra och Ingemar Dahlén jämför nyanser och väljer tyger.

Varje måndag träffas en grupp frimurarbröder högst upp i Frimurarhuset i Karlstad. De ingår i den möbelrenoveringsgrupp som under åtskilliga år arbetat med att renovera bland annat soffor och stolar och övriga inventarier i huset.

Plus en enkel ”stjärnhimmel”.

Fast för Ehrling Sjöberg är det ändå Bergalids återställande som kommer i första hand: – Jag jobbar med det om dagarna – och drömmer om det på nätterna...

Text: Bo Pettersson Bild: Gösta Andersson

Konservatorn Lennart Pettersson återger gulddetaljerna sin forna glans.

Den tillfälliga logelokalen på Konstmästaregården vid Stora Stöten har gjorts i ordning för att passa både frimurarna och deras fasta hyresgäster.

Frimuraren

gruppen har varit verksam sedan början av 1990- talet. Men det hela startade redan på 1980-talet, när nuvarande ”mästaren” Stig Östlund tillsammans med Yngve Barkman började reparera trasig utrustning.

Initiativtagare och primus motor i den möbelgrupp som sedan bildades, var den numera avlidne brodern Hans Lundholm. I mitten av 1990-talet genomgick han, tillsammans med ytterligare tre bröder, en kurs i möbelrenovering. Detta ökade naturligtvis kunskapen och man vågade sig nu på att renovera möblerna i den stora festsalen. Flera intresserade sökte sig till gruppen, som genomgående har bestått av fem personer. Förutom gruppens nuvarande fem medlemmar, så har ytterligare ett 10-tal bröder, genom åren deltagit i renoveringsarbetet.

Gruppens nuvarande ”vördiga mästare” Stig Östlund, har som utbildad möbelsnickare och slöjdlärare tillfört gruppen både praktiska och pedaFrimuraren

gogiska kunskaper, och därmed fört verksamheten framåt. Han lotsar med säker hand sina gesäller och lärlingar i deras strävan att utföra sina goda gärningar, som består i att renovera alla tänkbara inventarier, men framförallt soffor och stolar i huset. att renovera en stol tillgår på så sätt, att allt tyg och all stoppning tas bort. Eventuella skador på träkonstruktionen åtgärdas och stolens målning restaureras. Därefter börjar en återuppbyggnad av stolens stoppning,

och slutligen kläs nytt tyg på stoldynan.

Stolen återställs på sin plats och bröderna märker inget av det som skett i det tysta, bara att möblerna alltid finns där i ypperligt skick. ”Mäster Stig” berättar att en renovering av en stol i gruppens regi kostar cirka 500 kronor. Detta är materialkostnad, där huvuddelen utgör dynornas guldtyg. Tyget som är en guldbrokad, köps in från Italien till en kostnad av 1000 kronor per metern. Ute på den öppna marknaden betingar en liknande renovering troligtvis ett 10-15 gånger så högt pris.

Gruppen visar på lista över renoverade stolar i festsalen fram till år 2002.

Där kan man utläsa att 64 stolar blivit renoverade. Där finns också signaturer på vilka som utfört de olika renoveringarna.

Med ledning av denna dokumentation kan man konstatera att den besparing som renoveringsgruppen bidragit till klart överstiger en halv miljon kronor.

Text och foto: Kjell-Åke Lindholm

Stöd cancerforskningen Hedra minnet av en närstående och hjälp oss att rädda fler liv. Skänk en minnesgåva eller starta en minnesinsamling på Cancerfondens webbplats.

cancerfonden.se | 020- 59 59 59

41

Arkitektur

Koptisk dekoration på palats En morgon då jag var på väg till min arbetsplats i Schering Rosenhanes palats råkade jag fästa blicken på det runda fönstret ovanför huvudentrén till palatset. Fönstret innehåller ett kors inramat med en lagerkrans. Ovanför fönstret finns en mussla. Givetvis hade jag många gånger tidigare sett denna fasaddekoration, men just denna morgon associerade jag den omedelbart till det koptiska Egypten under de första århundradena efter Kristi födelse. utsmyckningen är klart ett uttryck för koptisk symbolik och den är uppenbart avsedd att förmedla ett budskap. Med all sannolikhet har de koptiska symbolerna applicerats på husfasaden under 1800-talet av frimurarna, som då hade sammankomster i palatset. Frimurarna lär ha intresserat sig för vissa företeelser under klassisk tid i det koptiska Egypten.

Detta torde vara förklaringen till förekomsten av dekorationen i fråga.

Ordet kopt härstammar från det grekiska ordet egyptios, dvs egyptier, vilket av araberna missförstods som el gyptios, gyptiern dvs koptern. I allmänhet betecknas kopterna som en religiös minoritet – Egyptens kristna befolkning med en speciell kristen trosuppfattning.

Men ordet kopt är än idag även en etnisk benämning för egyptier till skillnad från araber. De som i våra dagar betecknas som kopter är således födda i en familj med 100-procentig koptisk kristen bakgrund. Kopterna hävdar att de är de enda ättlingarna i rakt nerstigande led till de gamla 42

Fastighetsmäklare i samverkan

Broder Bo Lingserius 08 - 23 70 00 08 - 556 069 28 070 - 723 10 40 Auktoriserad mäklare

Den pampiga dekorationen över ingången till Frimurarnas första stamhus Schering Rosenhanes palats på Riddarholmen analyseras av Lars Arvidsson i denna artikel. Palatset beskrevs i Frimuraren nr 1 2008.

För bröder i såväl söder som norr! egyptierna i det faraonska Egypten, vilket därför förefaller riktigt. Kopternas antal i våra dagars Egypten uppgår till ca 8 miljoner, dvs 14 procent av hela befolkningen.

Kopterna har ofta framstående positioner i det egyptiska samhället.

Deras andlige ledare är för närvarande Hans Helighet Schenouda III, påve och patriark av Alexandria och hela Afrika. Han anses vara den 117:e efterträdaren till aposteln Markus, den koptiska kyrkans grundare. det koptiska språket är en direkt fortsättning på det språk som användes i faraonernas Egypten med tillägg av ett flertal huvudsakligen grekiska låneord. Alfabetet är det grekiska till vilket fogats ytterligare några bokstäver. Härigenom skiljer sig koptiskan från egyptiskan som ju använde sig av hieroglyfter. Koptiska talades fram till 1700-talet men användes nu bara vid gudstjänsterna. Våra dagars kopter talar arabiska liksom den egyptiska befolkningen i övrigt. Den koptiska kulturens klassiska tid varade från

Egyptens kristnande under de första århundradena e. Kr. fram till år 641, då landet erövrades av araberna. musslan är en så kallad Venusmussla, dvs dess ursprungliga bild är den mussla ur vilken Venus/Afrodite enligt vissa traditioner skulle ha fötts, ett omtyckt motiv för senare tiders konstnärer, exempelvis Botticelli.



FRACK-PAKET!

! n e m m o Välk gs r o b e t ö g till pub! ” a l m a g y mest ”n iser r p a g i l n förmå are r u m i r f r ö f eborgs Ett av göt rtiment av o s a t s r ö t s iskey. öl och wh

nch u l s n e g a d k After wor

the golden days

Detalj ur Botticellis målning Venus födelse från år.

Frimuraren

Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Denna mussla eller conchan som den vanligtvis kallas (mussla heter concha på latin) var en vanligt förekommande symbol i koptiska kyrkor och på gravstenar och liknande under den klassiska tiden. Musslan är ett uttryck för pånyttfödelse i en tillkommande tillvaro efter döden.

I den kristna byggnadskonsten har conchan så småningom utvecklats till ett halvrunt utsprång vid koret med hjälmvalv ursprungligen i musselform. Det runda fönstret med omgivande lagerkrans är utformat som en medaljong. Lagerkransen är som bekant ett uttryck för segrarens lön. härefter återstår frågan om korsets innebörd. Upplysningsvis kan nämnas att det kristna korstecknet typologiskt uppkommit ur en egyptisk hieroglyf, som betyder liv eller leva och som ofta användes i det gamla Egypten i betydelsen evigt liv i en annan värld.

I kopternas Egypten fick man vanligtvis inte avbilda Gud eller Kristus utan de framställdes genom symboler, ofta med ett kors av förevarande utseende, som placerades i en medaljong.

Sammanfattningsvis kan man tveklöst säga att innebörden av fasaddekorationen över huvudentrén är följande: Pånyttfödelse till evigt liv genom den segrande Kristus.

Handskrift tjusade När det är Öppet hus i Stamhuset brukar Ordensbiblioteket medverka genom att visa gamla böcker ur bibliotekets samlingar. Vid ett sådant tillfälle stack två flickor i yngre tonåren in sina huvuden i biblioteket och sade besviket att där fanns ju bara gamla böcker, varefter de började avlägsna sig. Jag frågade dem då om de hade läst böckerna om Harry Potter, vilket de givetvis hade, och om de kom ihåg den gamle alkemisten Nicolas Flamel, som vid hög ålder, omkring sexhundrafemtio år, uppträder i en av böckerna. Flickorna svarade ja, varpå jag förklarade för dem att Flamel funnits i verkligheten och dött i början av fjortonhundratalet och att de, om de kom in, skulle få se en bok Flamel skrivit. Boken i fråga är en unik rikt illustrerad alkemisk handskrift, förmodligen från sextonhundratalet, inköpt av Carl Gustaf Tessin i Paris, därefter ägd av honom och omsider av honom

skänkt till Frimurarorden. Flickorna kom in, betraktade boken med intresse och tittade därefter icke utan intresse även på andra böcker, t.ex.

Ordens förnämliga handskrift av det berömda alkemiska verket Splendor Solis, en gång tillhörigt Johan Gabriel Oxenstierna och av hans son skänkt till biblioteket. Detta är ett exempel på vad Ordensbiblioteket har att erbjuda.

Text: Carl-Johan Herting

Mercedes-Benz på Gotland Jag heter Johan Bengtsson och är en tvättäkta gotlänning med bilar i blodet, bilar på hjärnan och bilar som yrke. På Gotland känner snart sagt de flesta till mig − och väldigt många har dessutom köpt sin bil av mig.

Jag har sålt bilar i 40 år och sett både märken, modeller och trender komma och gå. Nu sluts cirkeln på ett oerhört spännande sätt. För faktum är att jag redan som 20-åring sålde Mercedes-Benz på mitt första bilförsäljarjobb. Sedan dess har Jag har haft lyckosamma år.

Bilägare som kör Mercedes-Benz är ett stolt släkte. De har höga krav och uppskattar perfektion. Som bilhandlare är jag likadan. Jag värdesätter och brinner för det lilla extra. Under alla mina år som bilhandlare har jag alltid varit extremt noga med att vårda mina kundrelationer. Förtroende och engagemang är A och O för att bli framgångsrik − inte minst på ett ställe som Gotland.

Broder Johan Bengtsson

Med kaligrafisk handstil och vackra handcolorerade bilder är Flamels bok en skönhet för ögat.

Begravning och Juridik

Text: Lars Arvidsson Bild: Kjell Mazetti

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Faktaruta

Artikeln är tidigare publicerad i Svea hovrätt informationsblad ”Aktuell information” nr 1, 1990.

44

Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Frimuraren

SKARPHÄLLCITY • TEL. 0498 21 41 81 www.bilhandlaren.se

Historia

I vår tidskrift skrev generaldirektör Harald Qvistgaard år 1960 om Carl XIV Johan som fransk frimurare.

Han behandlade även Sveriges kronprins upptagning i vår Orden. I vilken loge och vilket år Carl XIV Johan (1763-1844) upptogs i Frankrike eller under hans tid som guvernör i Hannover (1804-05) är alltjämt okänt.

Blivande Stormästare tas upp i Orden på riksdagen i Örebro år 1810 valdes den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till svensk tronföljare den 16 augusti och utkorades av ständerna till kronprins av Sverige den 21 augusti. Sveriges nye tronföljare landsteg i Helsingborg och gjorde sitt intåg i Stockholm den 2 november. Några dagar senare, den 5 november hyllades han i Rikssalen på Stockholms slott av ständerna och adopterades officiellt av kung Carl XIII. Redan några veckor efter denna händelse fördes samtal mellan kungen och Carl Johan om hans inträde i vår Orden mot bakgrunden av att han redan var frimurare. Frågan var högaktuell då kungen inte hade någon efterföljare då hans yngre broder Fredric Adolph avlidit år 1803 och prins Carl Gustaf år 1805. Hans eget hälsotillstånd krävde också att frågan kunde lösas på ett för Orden lyckligt sätt så fort som möjligt.

Det är troligt att Carl Johan accepterade detta som en helt naturlig sak i sin nya ställning som kronprins.

Därtill hade han en son, Joseph Frans Oscar (1799-1859), den blivande hertigen av Södermanland som kunde efterträda honom som stormästare i Orden. Successionen skulle alltså vara tryggad.

Carl XIV Johans kröning i Storkyrkan år 1818. Detalj ur oljemålning av Per Krafft d.y. 1826.

46

vid ett möte i Högsta rådet den 24 december 1810 meddelade Carl XIII att Sveriges tronföljare skulle upptas i Orden. Ur protokollet kan läsas: ”att Frimurare Brödraskapet i Frimuraren

en framtid måtte äga bestånd inom fäderneslandet, och att Kongl: Majst i detta Afseende funnit Angeläget, det Hans Kongl: Höghet, Svea Rikes Kron Prins som förut i frimurare Ordens lägre Grader blifvit intagen, nu närmare med denna Urgamla Orden blefve förenad och fullständigt Upplysd om dess Ändamål, Instituter och Lagar, för att en gång, efter Kongl:Majst. sjelv kunna föra styrelsen öfver densamma … ”.

Att själva upptagningen inte kunde ske genast, vilket torde ha varit planerad att ske före utgången av året, berodde på yttre omständigheter vilka försköt tidpunkten till följande år. Vid detta möte meddelades även att i följande Ordens Calender (1811) skulle kronprinsen införas som Ordens prokurator. den 24 maj 1811 samlades på Stockholms slott i kung Carl XIII:s ’nedre Rum’ 17 frimurarebröder med värdigheten av Riddare och kommendör med stora korset för reception av Sveriges nye kronprins, arvfursten Carl Johan. Sammankomsten öppnades och avslutades i grad VIII. Tronföljaren beledsagades till sammankomsten av bröderna Johan Gabriel Oxenstierna och Carl Adam Wachtmeister. I detta fall handlade det inte om en fullständig reception utan en s.k. kammarreception där tronföljaren mottog en förklaring eller redogörelse för gradernas innehåll i det Svenska systemet.

Efter genomgången fick han avlägga först ett antal förbindelser och sedan sin ed som Ordens högsta ämbetsman, förestavad av biskop Gustaf Murray. Allt detta skedde givetvis på franska då Carl Johan inte lärt sig än mindre kunde förstå svenska.

Därefter uppläste provinsens vice kansler, statsrådet Gudmund Jöran Adlerbeth på franska en berättelse (se bild) om Ordens historia författad av honom själv på uppdrag av kungen.

Efter avslutad reception upplästes slutligt protokollet från den 9 mars Frimuraren

rörande beslutet om att göra det Röda korset publikt under namn av Carl XIII:s Orden: ”hvartill nu i Thronföljarens närvaro Provinsial Visitatoren den H.U. Brodren Oxenstierna uppläste de af honom dertill projecterade Ordens stadgar, jemte project till en Allmän kungörelse härom, för att i Seraphimer Ordens Capitlet kungöras, …”. Protokollet, vilket dock avfattades på svenska, fördes av dåvarande storsekreteraren Wilhelm Tornérhjelm.

I Ordens stora generalmatrikel antecknades Carl Johan med nummer 2045 och med följande anteckning: ”Intagen uti Ordens Högsta Grad. Se härom uti 1812 års Frimurare Ordens Calender införd berättelse. I matrikeln redovisas på ss. 74-82 för händelsen i maj 1811. Bl.a. står att läsa att ”sedan Hans Kongl. Höghet Thronföljaren förklarat sig nöjd att införlifvas med detta Brödraskap och att vidmagthålla dess urgamla Statuter och Stiftelser, blef Hans Kongl. Höghet derefter af Konungen sjelf uti Frimurare-Ordens Högsta Grad emottagen, som skedde i närvaro af alla tillstädes varande H. U. Bröder med Röda korset den 24 Maij nästledit år. Ehuru Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen i det förflutna årets Ordens-Calender genast blifvit införd i detr lediga rummet närmast Konungen; intog Hans Kongl. Höghet egenteligen icke förrän nu sitt Styrande rum i Orden, hvilket intill denna dag varit till Dess utöfning ledigt efter Konungens Högtsalig Herr Broder Hertig Fredric Adolph af Östergöthland.” efter upptagningen föreställdes Svenska Stora Landslogens i Stockholm varande ledamöter (= medlemmar) Ordens nye prokurator den 3 juni på Stockholms slott. Härvid höll bl.a. landshövding Fredric von Stenhagen, Ordens dåvarande ståthållare, ett tal på franska till kronprinsen, vilket återges i tryck i 1812 års kalender, först på franska och sedan i översättning till svenska. Kronprinsens svarstal återges på enahanda

Första sidan av Gudmund Adlerbeths resumé över ’Ordens historia’, uppläst vid antagningen den 24 maj 1811. Svenska Frimurare Ordens arkiv.

sätt. Carl Johans svarstal torde ha författats av Gudmund Jöran Adlerbeth.

Första gången Carl Johan besökte en Svenska Stora Landslogens sammankomst var den 15 november 1811. Svenska Frimurare Ordens framtid var tryggad.

Text: Tom C Bergroth Foto: Göran Schmidt :Nina Heinz

Faktaruta

Källor: Svenska Frimurare Ordens arkiv, Stockholm Stora Rådets protocoll 1801-1826, I. General Matrikel Öfwer Den IX. Prov: --- , altsedan Magistral Kapitlets första Instichtelse År 1759. den 25 December: I Delen: Författad [påbörjad] den 25. December År 1802 af Wilhelm Tornérhjelm.

Tryckta källor: Frimurare Ordens Calender för Skott-året 1812. På befallning utgifven af IX. Prov.

LogeDirectorium, Stockholm 1811.

Se även Harald Qvistgaard: Carl XIV Johan som fransk frimurare, Meddelanden från Svenska Frimurare Orden, Årgång 32, December 1960, Nummer 6, ss. 2-6.

47

En ikonografisk utvikning Rudyard Kipling blev frimurare i Indien redan som 20-åring år 1885. Han sägs ha sett Frimurarorden som ett system, som tillgodosåg hans längtan efter en gemensam världsreligion och en hemhörighet i ett hemligt förbund mellan dem som han ansåg hade att bära världens väl och ve på sina axlar. Hans pessimistiska dikt - Den vite mannens börda- säger en del om tidsandan och om hans inställning.

upptäckte fyra sanningar. De tre första var att livet är smärta, lidande och förgänglighet. De har alla samma orsak: begäret att bli lycklig och att hålla fast vid livet. För att undanröja begäret måste man leva ett rent liv, fritt från egoism, vilket leder till den fjärde sanningen: en moral som syftar till att bryta kedjan av reinkarnationer för att uppnå en total salighet bortom alla begär Nirvana. Reinkarnation hör inte till kristen tro, men att leva ett rent liv är även en kristen strävan. Ibland är denna strävan dock ajournerad. Augustinus lär ha sagt: O Gud, gör mig dygdig, men inte än!

Buddhafigurer symboliserar det bistånd, som kan ges för den slutliga frälsningen. Ungefär som vår arbetstavla ursprungligen ritades direkt på golvet där frimurare samlades, kunde Livets hjul framställas med hjälp av riskorn direkt på marken. Användningen av symboler, reflektion över födelse, liv och död, liksom strävan att leva ett rent liv förenar buddister och frimurare, även om vi har delvis olika uppfattning om mål och medel. det kabbalistiska världsträdet, som kan ses som en judisk, kristen motsvarighet till det buddistiska Livets

Tag upp den vite mannens börda och skörda vad han alltid får: hån från dem ni bättrar, hat från dem ni skyddar, skri från skaror ni tillmötes går.

O, långsamt! hän mot ljuset: Varför för ni oss från träldom, från vårt älskade egyptiska mörker?

hemlig lära) är ett samlingsbegrepp för föreställningar med anknytning till judisk mystik. De innehåller spekulationer om Gud och skapelsen.

Kabbalister vill genom kontemplation och bön höja sig till det gudomliga och nå andlig kunskap om de yttersta hemligheterna och därigenom en mystisk förening med människans urbild. Härigenom skall den sanna skapelseordningen återställas. Kabbala har gamla bibliska, gnostiska och nyplatonska rötter. Den fick fastare form på 1100-talet och har, trots sin invecklade lära, som också har kristna varianter, fortfarande många anhängare.

Världsträdet framställs med tre pelare, varav de yttre är desamma som stod på ömse sidor av ingången till Salomos tempel. Det är en gammal tvistefråga mellan svenskt och engelskt frimureri om vilken pelare som står till vänster och vilken till höger.

Tvisten har sin grund i att Templets allra heligaste låg i väster, ingången alltså i öster. På en bild av Världsträdet ser vi Salomos norra pelare till

Ä

ven om Djungelboken är hans mest kända verk är nog ”Kim” hans bästa roman. Den handlar om en föräldralös vit pojke, en sahib, och en gammal asketisk präst, en lama, som slår följe för att i norra Indien under slutet av 1800-talet söka sin bestämmelse. Vid ett tillfälle säger Kim: ”Skall vi ge oss iväg då?” Laman svarar: ”Vägen och sökandet. Jag väntade bara på dig. Det gjordes klart för mig i hundra drömmar . . .” Underförstått, enligt buddistisk uppfattning är intuition bättre än intellekt att nå beslut. Vägledning i en dröm ger säkerhet, men tanken framkallar tvivel.

Användning av symboler kan också sägas sätta intuitionen framför intellektet. Därför borde det vara givande att söka fler paralleller mellan frimurerisk symbolik och den buddistiska filosofi som beskrivs i ”Kim”. Buddha 48

Det finns många vackra bilder på den buddhistiska hjulet, här en av de färgrika.

laman uttolkade det buddistiska Livets hjul för Kim. Det består av en cirkel, vars omkrets symboliserar allt synligt livs kretslopp med oupphörlig förändring och tillblivelse. I mitten finns de tre oförnuftiga varelserna: girighetens och okunnighetens svin, liderlighetens tupp och vredens orm. Däremellan framställs möjliga områden för individens återfödelse, antingen lycklig eller jämmerfylld.

hjul, har stor betydelse för den frimureriska symboliken. Hertig Karl, som år 1800 fastställde namnet på logen Mellersta Pelaren (det ursprungliga namnet), var mycket intresserade av kabbala. Det var också dess grundare, överste Wilhelm Bennet. Hertigen var dessutom väl hemmastadd i hebreiska, vilket underlättar förståelse av kabbalans grunder.

Kabbala (hebr. qabbala, tradition, Frimuraren

Det kabbalistiska världsträdet, de tio sephirot.

Frimuraren

vänster. Även världsträdet är emellertid vänt; i den meningen att det skall betraktas som ett vapen, från bäraren, d.v.s. från öster! Den norra pelaren hamnar då i dexter (heraldiskt höger). Vem har sagt att ikonografi skall vara enkel?’

Världsträdets tredje pelare, Mellersta Pelaren, sträcker sig från oss själva i den materiella, oreparerade världen, till den andliga världen med Ljuset utan ände. I kristen kabbala blir Mellersta Pelaren en metafor för Kristus. Av de yttre pelarna representerar den ena intellektuella principer som Förnuft, och den andra, etiska principer som Samvete. På pelarna illustreras olika grundläggande principer för verkligheten, eller aspekter på Guds väsen, av tio sinsemellan förbundna sefirot (plur. av hebr. sefira räkning’). Mellersta pelaren sträcker sig sålunda från sefira 1, Riket, till sefira 10, Kronan. Sefira 7 representerar exempelvis Barmhärtighet, som många anser vara alla dygders moder. Bland övriga sefirot kan nämnas Vishet, Styrka och Fägring. en slutsats så här långt kan vara, att betydelsen av symboler och metaforer är starkt beroende av deras kulturella sammanhang. Det gäller även symbolerna på vår arbetstavla. De kanske hade en delvis annan innebörd när de skapades, än vad de har för oss som tolkar dem idag. Det ser inte jag som något stort problem. Det ligger i symbolernas natur att de inte alltid representerar några klart definierade sanningar. Jag talar då inte om tecken på våra fjärrkontroller, meteorologisk tecken och liknande, utan om ikoner, som har ett idéinnehåll enligt kollektiva konventioner, men med utrymme för individuella tolkningar.

De hjälper oss att associera till företeelser som är svåra

att formulera på annat sätt. Sådana symboler kan ha olika innebörd för var och en av oss. Vi har, tack och lov, tolkningsfrihet.

Här är inte platsen att diskutera någon rituell tolkning av våra symboler. Däremot är en tolkning, som har visst samband med symboliken i Livets hjul och Världsträdet tänkbar.

Världsträdet inrymmer de två träd i Edens trädgård som blev så ödesdigra för människan: kunskapens träd och livets träd. Människan fick äta av alla träd i trädgården utom av kunskapens träd. När hon ändå gjorde det sade Gud: Människan har blivit som en av oss, med kunskap om ont och gott. Nu får hon inte plocka och äta också av livets träd, så att hon lever för alltid. för den som inte har kunskap om ont och gott kan inget moraliskt ansvar utkrävas. Den som har sådan kunskap kan däremot inte undandra sig sitt ansvar. Han har genomgått sin moraliska födelse och äger en nödvändig grund för att öva dygden och kuva lasten, vilket är vad frimureri går ut på. Det är dock inte en tillräcklig grund. Etiska frågor kan vara mer komplicerade än så. Etiska problem bör emellertid kunna lösas på samma sätt som vi löser andra problem i livet; genom att eftertänksamt och självkritiskt överväga ett handlingsförlopp och ett antal möjliga konsekvenser innan vi handlar.

Den som har något förnuft eller omdöme och äger något mått av empati eller barmhärtighet, kan knappast gå helt fel. Någon vägledning kan reflektion över sådana berättelser ge, som budskapen från Livets hjul, Världsträdet och andra symboler är exempel på. Däremot ger de inga färdiga svar. Svaret om hur vår etiska strävan lyckas ges i våra tankar, ord och gärningar.

Rune Carlsson

49

Från Loger och Brödraföreningar

Historia

Unik kulturskatt i Carlskrona I Frimurarlogerna Carlskronas gemensamma bibliotek och arkiv finns arkivalier från två upphörda loger nämligen S:t Michaels-Orden och Concordia Orden. I detta och nästa nummer presenteras denna kulturskatt av 1:e Arkivarien Maths Dackehag.

D

en 13 december 1830 överlämnades en del av Concordia Logens tillhörigheter över till S:t Michaels-Orden . Den 27 maj 1904 beslöt S:t Michaels-Orden att orden skulle upphöra och hemställde sedan hos Frimurare- Logen att mottaga arkivalier ”med villkor att icke deraf taga del förrän 25 år efter mottagandet”.

Därmed kom dessa två logers arkivalier att tillhöra Frimurarlogernas i Carlskronas omfattande arkiv och bibliotek. hela s:t michaels-ordens arkiv kom att förvaras i en stor kista på vinden i Frimurarlogernas hus i Carlskrona.

Först 1979 öppnades kistan, som varit tillsluten i 75 år, varvid en genomgång och ett sortering gjordes av arkivalierna. En ytterligare inventering och noggrannare katalogisering av arkivalierna från både S:t MichaelsOrden och Concordia-Orden skedde i början av 2000-talet genom bl.a broder Hugo Valléns försorg.

Nu finns lagar, ritualer, protokoll, matriklar och räkenskaper för bägge Logen Endräkts stjärna och färger. logerna lätt 50

Ny OM i Vintergatan

Gränslös glädje

tillgängliga i Frimurare-Logernas arkiv i Carlskrona. concordia orden 1759 - 1830. Denna Orden kallades också Enighetssällskapet. Förutom logen i Carlskrona fanns även dotterloger i Stockholm, Göteborg, Berlin och Åbo. Så kallade Cardinalfrågor ställdes till de nyintagna medlemmarna, där var och en fick en fråga 1 Arkivarie Maths Dackehag visar en av dyrgriparna i biblioteket. att behandla och skriftligen besvara med vördnad och fruktan för Gud i en avhandling inom tre månader. och laglig överhet förenade vilja till Några exempel på Cardinalfrågor var samverkan i enighet. Utöver detta t.ex: ”Om upptäckten af Strömmars utövade Concordia-bröderna en omgång” eller ”Rätta sättet att under fattande och effektiv hjälpverksamSegling medelst trenne särskilda tider het på olika sätt såväl mot ordensoch ställen förrättade Pejlingar på et medlemmar som mot utomstående. och samma Landmärcke finna StömOrden var ej uppdelad i olika grader mars Direction och Sättning”, ”Hvad Logens uppbyggnad och syfte pånytta Coniske Sectionernes känneminner mycket om Frimurare Orden dom gjöra uti Skeppsbyggeriet och och var förmodligen en efterapning i synnerhet den kroklinien som kal�av den senare. las PARABEL ?” samt utredning om Detta material finns tillgängligt Carlskronas vattenförsörjning med för bröder med intresse av ordenspumpverk. Ett exempel på ordens väsendet och är en unik kulturskatt samhällsinsats var ”Project till ett att forska i.

Barnbörds- och Koppympnings Hus inrättande i Carlskrona”. En del av

Text: Maths Dackehag dessa skrivna avhandlingar gavs ut via ett tryckeri av sällskapet.

Vid inträdet i Orden fick var och en medlem lämna en förseglad levnadsbeskrivning, som endast fick öppnas av medlemmen själv för kompletteringar samt slutligen av den ordenbroder som av Ordens Mästare utsågs till att hålla minnestal efter medlemmens frånfälle.

Ordens syfte var i första hand att sammanföra manliga personer, som Frimuraren

PM i MNPL Bengt Larsson fäster mycket nöjd OM:s ämbetstecken på den nyinstallerade OM Erik Thorsells bröst.

Den 9 Januari 2011 , skedde ett skifte på OM-stolen i Sollefteå och Vintergatan. Då lämnade Kjell Wallin över stafettpinnen till hittillsvarande TDM Erik Thorsell.

I den mycket välbesökta högtiden fanns representanter från Loger i sjunde fördelningen samt Skellefteå och Stockholm.

Temat i Erik Thorsells Installationstal, behandlade vikten av ämbetsmännens betydelse i logearbetet, samt det arbete som före-

gångaren Kjell Wallin lagt grunden för.

Detta var ett mycket känsloladdat tal med stor portion humor och självkritik.

Den efterföljande brödramåltiden intogs på anrika Hotell Appelbergs. Under middagen hölls flertalet intressanta och givande tal. Att sammanhållningen inom den 7.e fördelningen är mycket god, märktes främst på de tal och den värme som välkomnade den nytillträdde OM, Erik Thorsell.

Från vänster till höger: Hans Krumlinde - logeintendent, Lill Lindfors, Birger Klingström - projektledare, Bertil Danielsson - OM i SAL Gustaf Adolf och Bengt Bengtsson - OM i SJLCarl.

Vid en samling i frimurarlogernas lokaler den 17 november överlämnade frimurarlogerna i Kalmar 30 000kr till UNICEF:s ambassadör Lill Lindfors. Beloppet var resultatet av välgörenhetskonserten i oktober ”Gränslös Vän-

skap” i Madesjö kyrka, Nybro.

UNICEF kommer att använda pengarna i enlighet med Lills önskan att ge stöd till flickors utbildning i u-länder.

PS! Se följande länk! DS!

http://blog.unicef.se/2010/11/30/30-000-till-unicef-genom-granslosvanskap/

Text och bild: Lars Owe Stålhand

Prisbelönad flöjtist tackade med Mozart Tvärflöjten åker fram och Ivona Grbavac spelar spontant tredje satsen ur Mozarts flöjtkonsert i Gdur. Det blir andäktigt tyst i Logehuset där den 20-åriga flöjtisten nyss fått årets stipendium från Caritas i S:t Johannes Logen Orion i Oskarshamn.

-Det är underbart att få uppskattning. Nu blir jag inspirerad att jobba ännu hårdare, säger Ivona Grbavac, som efter jullovet fortsätter studierna vid MusikhögskoOM Christer Holmgren ger stipendiet på 10 000 kronor till Ivona Grbavac.

Frimuraren

lan i Malmö. I februari bär det av till Rumänien och en internationell solisttävling. Caritas Stipendiet på 10 000 kronor delas varje år ut till en talangfull ungdom från Oskarshamn.

-Med detta vill vi önska dig lycka till och vi hoppas att du då och då kommer till hemorten och låter oss njuta av din musik, sade Christer Holmgren, Ordförande mästare i Frimurarlogen Orion, när han räckte över stipendiet.

Text och bild: Daniel Lundmark

51

Från Loger och Brödraföreningar

Behövs vår forskning?

Aquila-slantar till Barncancerfonden Med anledning av 275-årsfirandet och till förmån för Barncancerfonden arrangerade Brödraföreningen Aquila i Örnsköldsvik den 4 september en konsert med Kalle Moraeus och Bengan Jansson. De ca 650 i publiken, salongen var fullsatt, fick först en liten inblick i Frimurarordens verksamhet av PM i MNPL, Bengt Larsson, varpå Kalle och Bengan bjöd på ett professionellt, om-

växlande och mycket uppskattat framträdande med musik, sång och humor.

Konserten inramades av en utställning om Orden i foajén. Efter bokslut kunde Aquilas ordförande Bo Lundvik, vid en enkel ceremoni i Aquilas lokaler, till Barncancerfondens representanter överlämna överskottet på hela 63.062 kr.

Text: Ulf Berglund Bild: Ulf Eklund

Barncancerfondens representanter Dick Sjöberg och Tarja Isaksson-Ek mottog checken från ordförande Bo Lundvik.

Frimurerisk forskning - är det något för alla frimurare?

Frågan ställs av Fredrik Björkman, Arbetande ledamot i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, Ordförande i Ordens nämnd för arkiv, bibliotek och museum.

Faktaruta

Artikeln är tidigare publicerad i Örnsköldsviks veckomagasin Tidningen 7

Kilten i egna färger Med ett raskt hugg med dolken öppnade OM i StJ Glindrande stjernan Owe Rönnquist den i procession till säckpipa framburna haggiesen och de församlade andreasbröderna kunde njuta av den underbara doften av denna speciella skotska nationalrätt.

Med sedvanlig pompa firades Burns Night Supper, och förutom de traditionella inslagen kunde man presentera den ”egna” kiltens tartan, det vill säga färger och mönster.

Genom ett raskt knivhugg spreds den underbara doften av haggies i rummet.

CM i SAL GL Tord Elfwendahl hade beskedet från The Scotish Register of Tartans berett och kunde i svart på vitt ge svar på hur den egna kilten skall se ut. Det blir spännande att se hur många bröder som kommer ”rätt” klädda nästa år.

Frimurare och scout, aktiv eller förutvarande Scouterna i Sverige arrangerar i sommar World Scout Jamboree utanför Kristianstad. Det väntas 34 000 deltagare från mer än 100 länder.

Scouternas OS kommer till Kristianstad, dock inte för att scouterna ska tävla mot varandra utan för att lära känna nya vänner, upptäcka vår fina svenska 52

natur och för att uppleva spektakulära äventyr.

Inom vår Orden finns många bröder som är eller har varit medlemmar i scouterna. Man kan utan tvekan säga att vi har samma värdegrund.

Fredagen den 29 juli arrangeras på kvällen en samling i Frimurarhuset i Kristianstad för bröder

som upplevt scoutings värld och sedan gått vidare som bröder i vår Orden.

Anmäl ditt intresse före 1 maj på e-postadress christerp@telia.com så får du mer information.

Passa även på att också besöka lägret. Information finner du på hemsidan worldscoutjamboree.se under fliken visitors.

Christer Persson FDPM, SPL

Frimuraren

vid receptionerna framhålls att kunskap om frimureriet är viktig och att bröderna därför skall besöka biblioteket för att fördjupa sina kunskaper. Stormästaren förtydligar detta i Strategier för VP 2006 med orden ”Vårt historiska vishetsarv måste vårdas med högsta kvalitet genom kunskap ---. Kunskap, stil och stringens skall genomsyra logearbetet och til�lämpningen av ritualerna.

Hur skapas den kunskap som är förutsättningen för att vårt arbete i logen inte skall stanna vid ett mekaniskt upprepande av vad våra föregångare lärt oss? Naturligtvis först och främst genom att läsa det studiematerial Orden tillhandahåller.

Men för att kunna gå vidare måste vi ta del av ännu mer om frimureriet och särskilt om vår Orden. Detta kunskapsstoff utvecklas hela tiden genom en allt mer omfattande forskning i och om frimureri. Utan denna forskning kommer vi att stå och stampa på samma fläck. Snart skulle vårt arbete gå från känslomässig och intellektuell stimulans till något annat, utan större andligt utbyte. Detta vore ett svek mot frimureriets syfte. Vad Stormästaren säger är, att brödernas kunskaper är det som ger vår Orden ett levande innehåll.

Utveckling sker genom forskning.

Det är detta som brukar kallas FoU. Frimureriet är lika beroende av FoU som någon annan samhällssektor.

Utan FoU, stagnation och tillbakagång. Vår Orden utgör intet undantag Frimuraren

från denna bistra erfarenhet. Skall vår Orden kunna leva upp till Stormästarens strategi att “Orden skall ge möjligheter att vara intresseväckande och hävda sig som ett forum för stimulerande tankeutbyte” liksom till hans operativa mål för 2006 att “alla ämbetsmän skall ha goda kunskaper om Ordens uppkomst, dess idé- och tankehistoriska bakgrund, kunskaper om gradernas innebörd, ämbetsmännens symbolik samt lokalers inredning.” nu måste vi skilja på forskning och forskningsresultat. Att forska är att på grundval av givet material beskriva något och därefter dra slutsatser som är förenliga med detta material.

Forskning kan också vara att ställa upp en hypotes för att sedan testa den mot befintligt material. Materialet kan bl. a. vara dokument, föremål som används rituellt eller ett traditionsbundet handlingssätt. Det väsentliga är att materialet inte utgörs av påståenden som inte går att motbevisa och vilka därför får utgöra bevis för det påstådda. Ett känt exempel på denna typ av bevisföring är tidningen Expressens påstående, att Svenska Frimurare Ordens medlemmar dricker blod.

Debatt

Den forskning som bedrivs i och om frimureri i Sverige sker i organiserad form i bl. a. Ordens forskningsloge Carl Friedrich Eckleff och i lokala forskningsgrupper. Vid sidan av dessa finns det en mängd bröder som individuellt lägger fram sina rön i föredrag och på annat sätt, t. ex. i jubileumsskrifter. måste jag själv forska för att bidra till att förverkliga Stormästarens strategier och mål som de beskrivits här?

Naturligtvis inte. Syftet med forskning är i första rummet att ge någon annan än forskaren själv kunskap och i bästa fall inspiration till egna tankar, att skapa förutsättningar för utveckling. Det frimureriska FoU-arbetet sker genom forskning och genom att bröderna tar del av denna forskning.

Givare och mottagare måste interagera för att något positivt skall ske.

Allt detta är lätt att säga. Genom Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff har emellertid Orden skapat ett gemensamt forum för alla bröder som är intresserade av forskning och forskningens resultat. Forskningslogen är öppen för alla bröder som är intresserade av frimureriet och vår Ordens utveckling.

Fredrik Björkman

Sommarträff på Österlen Fredagen den 1 juli 2011 bjuds frimurare med familjer att besöka Bäckaskogs slott, Kristianstad. Samling sker kl 11.00 och sedan sker guidning i slottet som härstammar från 1200-talet.

Efter lunch får bröderna aktuell information från SFMO och SPL. För de anhöriga finns möjlighet att besöka Slottsboden samt att promenera i kryddträdgården och parken.

Kostnaden för hela programmet är 280:- per person.

Anmälan senast den 21 juni 2011 till: Peter von Wachenfelt, pvwachen@hotmail.com Gerhard Frick, gerhard.frick@ystad.nu eller tel 0411-10473 53

Etik på Kristen grund

Beställ praktverket ”Hertig Carl och det svenska frimureriet” Boken om hertig Carl och det svenska frimureriet är ett storslaget bokprojekt och en del av 275-årsfirandet år 2010 av frimureriets införande i Sverige. Nu har du möjlighet att beställa denna bok som presenterades på Carl-dagen den 28 januari 2010.

I boken skildras det svenska frimureriets uppkomst och utveckling under 1700talet med särskilt hänsyn till Hertig Carls insatser.

Boken är resultatet av ett projekt inom forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, vilket koncentrerats på personen Hertig Carl med avsikt att presentera en mer nyanserad och objektiv bild av denne och hans gärning än den gängse. Frimurarnätverket kring Hertig Carl speglas genom att några av de däri ingående personerna, deras samarbete med hertigen och betydelse för verksamheten och ritualutvecklingen presenteras.

Boken har tryckt överdrag samt är försedd med skyddsomslag och priset är 400 kronor. Boken har 446 sidor med ett 90-tal illustrationer, huvudsakligen i färg.

Boken kan beställas genom insättande av 465 kronor (inklusive porto) på forskningslogens Carl Friedrich Eckleff plusgirokonto 77 14 89 – 2. Ange namn och postadress på inbetalningskortet!

att utvecklas som människa! Det är ett ofta hört skäl att vilja bli frimurare. De flesta av oss delar nog den förhoppningen. Frågan är hur vi skall göra det – och varför? Svaret på frågan om ”hur” är, enligt Orden, att öva dygden och kuva lasten. Den konungsliga konsten, som vi kallar detta, är alltså ett medel – men är den också ett mål i sig – eller var ligger svaret på frågan ”varför”?

Ett gammalkristet motiv att öva dygden och kuva lasten var fruktan för helvetet och hoppet om himlen.

Dagens kristendom är inte lika dömande – åtminstone inte inom det som nyligen var svensk statskyrka.

Den poängterar mera nåden och rättfärdiggörelse genom tron, och hotar sällan med bestraffning. Hans Åkerhielm, som var fältpräst under finska vinterkriget, senare överhovpredikant och i mer än 60 år slottspastor på Krigsskolan Karlberg, har använt en liknelse för att beskriva hoppet om den yttersta belöningen. Den känns fortfarande relevant, även för att uttrycka resultatet av en spaning efter SFMO:s innersta mål och mening.

En gammal soldatinstruktion förklarar: ”Permission är icke att anse som en soldaten tillkommande rättighet, utan beviljas företrädesvis såsom en uppmuntran för ådagalagt gott uppförande och nit i tjänsten.”

– I liknelsen ligger att inte alla, utan undantag, är garanterade ett evigt liv.

Frågan måste då ställas: Vad krävs för att denna ofattbara ynnest skall beviljas? – Om jag har förstått saken rätt, är det inte i första hand genom goda gärningar, utan snarare genom bön, insikt och förlåtelse. ”Farbror Hans”, som han kallades på Karlberg, gav ett ögonmärke i bönen: ”Herre, vi tackar dig, att detta liv inte är allt! Vi ber dig: Hjälp oss att leva så, att döden blir porten in till saligheten!” Det målet når vi inte av egen kraft.

Frimuraren

enligt kyrkans lära – åtminstone som den framställdes inom Svenska kyrkan förr i världen – krävdes syndabekännelse, uppriktig ånger och prästens förlåtelse eller avlösning. I äldre tider kunde det även vara nödvändigt med botgöring eller själamässa. Dopets och nattvardens sakrament är fortfarande väsentliga nådemedel.

Intressant i sammanhanget är att inget av det nämnda förekommer inom SFMO. Orden är ingen kyrka och förvaltar inga sakrament. Paradoxalt nog; om man med detta, att bli frimurare, menar ett närmande till saligheten, så kan vi inte bli frimurare inom SFMO – endast inom en kristen kyrka. Förhoppningen om att utvecklas som människa tycks ändå på något sätt uppfyllas genom medlemskap i SFMO. Antalet medlemmar och den livaktiga verksamheten tyder på det. Det är då rimligt att anta, att SFMO ställer särskilda etiska krav på sina medlemmar. Vilka är de? vårt handlande påverkas av vår kultur och av andra sammanhang, men de flesta religioner och de flesta etiska system inom eller utom en religiös ram ställer liknande moraliska krav på människorna. Kraven: Du skall inte dräpa, du skall inte stjäla o.s.v. är allmängiltiga. Det är också regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”; även om den kan formuleras något olika. SFMO skiljer inte ut sig på något sätt från dessa uppfattningar. Ett speciellt krav formuleras dock i SFMO:s Allmänna lagar: ”Orden vilar på kristen grund. Medlemskap förutsätter därför kristen bekännelse.”

Ingenting sägs emellertid om vad som menas med kristen bekännelse.

Ingen examination om arten av denna bekännelse eller tro förekommer.

Det är rimligt att anta att medlemmarna förväntas respektera budskapet i de s.k. ekumeniska trosbekän-

nelserna: Apostolikum och Nicenum.

De förekommer dock inte i våra lagar eller ritualer. sfmo formulerar sju hörnstenar i Ordens grundval. De tre första är: 1. Religionen eller dyrkan av Gud den Allra Högste 2. Dygden och 3. Kärleken till nästan, varav barmhärtigheten är en följd.

Av denna grundval följer en frimurares fem plikter: Mot Gud, fäderneslandet, Orden, nästan och mot sig själv.

Innebörden utvecklas i andra kapitlet av Ordens allmänna lagar, men där ges av naturliga skäl inget fullständigt svar om hur en frimurare kan förbättras. Att det förutsätter ett individuellt arbete står dock klart. Impulser ges genom reflektion över symboler, allegorier och annan gestaltning av det frimureriska budskapet. Sådan reflektion berör, för den uppmärksamme, inte bara frågor om det godas natur och viljans frihet, utan även om värderingar, normer och personlig karaktär. invändningar kan självklart resas mot den pliktetik vi tycks se exempel på här. Någon kan mena, att den säger mer om vår historia än om hur vi skall bete oss i vardagen. Man kan exempelvis fråga sig vilken plikt som skall ha företräde i en konkret valsituation – eller annorlunda uttryckt, vilken plikt gäller prima facie, innan någon annan tar över och blir vår faktiska plikt? Intuitionen får ersätta det objektiva svar som sällan ges. Tyvärr finns det historiska exempel på att pliktetiska system inte alltid medför en humanistisk och demokratisk människosyn. Egentligen kan en etik också ifrågasättas, om den grundas på hopp om belöning eller rädsla för bestraffning.

 55

Litteratur

Men, kärleken till nästan är kanske något mer än bara ett medel, som kan få oss att utvecklas som människor. Människan är en social varelse.

Sådant som underlättar den sociala tillvaron borde kunna vara både ett medel och ett mål i sig. Den oundvikliga slutsatsen blir då, att våra brödramåltider kan vara lika betydelsefulla som en del spekulationer i logelokalen. Ännu viktigare är naturligtvis hur vi beter oss i ”den allmänna världen”.

Det är där, i nya situationer och sammanhang, som moralen prövas och kan utvecklas Spekulationer får inte bli ett självändamål. frågor om ont och gott har sysselsatt människor i alla tider. Jag skall inte fördjupa mig mer i detta, men tänker avsluta med att fritt citera eller tolka några filosofer, som kanske inte heller har gett några slutliga svar, men åtminstone har väckt viktiga frågor om etik. Först dock en reflektion om Immanuel Kant, som tycks ha haft stor betydelse för det som kan kallas frimurerisk etik. Han ställer upp tre postulat, som han uppfattade som nödvändiga för moraliskt handlande: • Vi måste anta människans frihet för att kunna ge mening åt pliktens begrepp.

• Vi måste anta själens odödlighet för att rädda idén om en högre rättvisa.

• Vi måste anta Guds existens, som garant för en moralisk världsordning.

Kant avser inte att bevisa frihetens, odödlighetens eller Guds existens, men menar att de behövs som antaganden för moralens existens. – Så över till citaten.

Aristoteles: Moral handlar om att utforma sitt liv så, att det i samverkan med andra, i ett välordnat samhälle, skapar lycka, välmåga och harmoni.

Konfucius: En man kan skänka storhet åt de lärosatser han följer. Lärosatser kan aldrig skänka storhet åt en man.

56

Förklaring till Bergspredikan: Kristus gav oss ingen ny lag. Han förklarade den gamla lagen och gav oss ett föredöme för hur vi skall leva

Thomas av Aquino: Gör det goda och undvik det onda.

Spinoza: Man bör leva det goda livet, lugnt och sansat, utan hat, utan nervös trängtan efter något märkvärdigt, bland goda vänner, med god mat och dryck, och framförallt utan dödsfruktan. ”Den visa människan mediterar inte över döden utan över livet.”

Kant: Handla alltid så att maximen för ditt handlande kan göras till en allmän regel.

G.E. Moore: Värdeomdömen kan inte härledas ur fakta, utan endast från en intuitiv känsla för det goda i skönhet, välbehag, vänskap och kunskap.

Axel Hägerström: Värdesatser uttrycker i grunden ”känslor”. De kan inte vara sanna

eller falska, däremot kloka, vettiga, tokiga, frånstötande, sammanhängande eller väl grundade.

Jean-Paul Sartre: Inget generellt kan sägas om moral.

Varje individ måste fatta ett rent personligt beslut om den – och därefter leva uppriktigt i enlighet därmed.

John Dewey: Etiska problem kan lösas på samma sätt som vi löser andra problem i livet; genom att eftertänksamt och självkritiskt överväga ett handlingsförlopp och ett antal möjliga konsekvenser innan vi handlar. Den etiska frågan handlar sedan om förhållandet mellan vad vi vill uppnå och vad vi faktiskt åstadkommer.

kan man då finna en syntes av dessa uppfattningar om moral, tillsammans med SFMO:s svar på frågan om hur vi kan utvecklas som människor? Om det nu är, att öva dygden och kuva lasten. Ett försök kan vara: ”Vi bör handla enligt förnuft och samvete, i förening med kunskap om kristen förkunnelse.”

Rune Carlsson

Snart är sommaren här och den första onsdagen i juli samlas....

... igen till sitt årliga återkommande möte i Grilltaket bakom Rastaurang L`Escale på Kyrkbacken i Nagu mitt i ”finska skären”.

På detta genom tiderna fjärde Havskrona-mötet, den 6 juli 2011 kl 19.00, håller Mikael Busck-Nielsen ett föredrag om bl-.a. vårt ”muskelminne” med temat ”Kroppens frimureri”.

Traditionell brödramåltid med snapsvänliga fiskbordet med äkta nyfärsk ”Nagu-potatis” till den facila priset 20 € exkl drycker.

Mer information och föranmälan till måltiden med namn, grad, samhälle/ SjL och sommarviste till Freddi Wilén +358400450127 eller mail till cg.eklund@gmail.com senast måndagen den 4 juli 2011

Varmt och broderligt välkomna.

Frimuraren

Kristendomens förlorade era På juldagen år 800 krönte Biskopen i Rom, Leo III, franken Karl den Store till romersk kejsare i Peterskyrkan. I en fjärran stad, Seleukia vid floden Tigris, firande samtidigt Patriarken Timoteus julmässa. det är tveksamt om de båda kyrkoöverhuvudena hade någon kännedom om varandras existens och om så var den sparsmakad – måhända fanns någon form av kontakt genom diplomatiska kanaler.

Utgångspunkten för deras ämbetsutövning var också diametralt motsatta. Biskopen i Rom, eller med en annan beteckning - Påven, hävdade sin legitimitet från aposteln Petrus. Timoteus var den samlande auktoriteten för en tradition som hävdade sin legitimitet från Kristus själv.

Patriarken Timoteus’ kristna värld sträckte sig från Egypten till Kina och från Arabien till Tibet – Leo III:s värld bestod till övervägande delar av Europa. Nutidens Italien och Frankrike var hjärtat i Leo III:s värld och Irak hjärtat i Timoteus. Påvens språk var latin, patriarkens syriac och så sent som på 1200-talet kallade man sig Nasraye, Nasarener.

Organisatoriskt så levde Timoteus och Leo III i skilda världar: Timoteus presiderade över 19 ärkebiskopar och 85 biskopar med nyinrättade ärkebiskopssäten i Rai utanför Teheran och i Syrien, Turkestan, Armenien och vid Kaspiska havet. Arabien hade fyra biskopar och Yemen en. Innan England hade ärkebiskopar i Canterbury och York, så verkade ärkebiskopar i Merv och Herat i nuvarande Turkmenistan och Afghanistan.

Timoteus kyrkovärld använde sig regelbundet av texter (en del väldigt gamla redan på den tiden) vilka Frimuraren

– enligt Påven – borde ha varit bortglömda eller undertryckta för länge sedan och han stod i förbindelse med den judiska kommuniteten i Jerusalem med utbyte av texter och diskussioner. Den semitiska kristna traditionen dör inte ut på 400-talet utan först tusen år senare. Det är först runt år 1500 som den kristna traditionen blir ”europeisk” i någon egentlig bemärkelse.

Den kristna traditionen i Öster försvinner således först runt år 1500. Islam har då svept undan merparten av denna långa och obrutna tradition. utan att förstå detta kan den Europeiska kristna traditionen blott ses som en fralla, enhetlig och vacker på utsidan, men med ett stort tomrum i mitten, där de östliga kyrkorna borde finnas, men förlorats under historiens gång.

Detta är kärnan i denna välskrivna och intressanta bok. Lejonparten av boken skildrar de östliga kyrkornas motgångar, katastrofer och gradvisa bortvittrande allt medan århundrade läggs till århundrade.

För den som vill fördjupa sig ytterligare i denna del av den kristna traditionen, så kan jag rekommendera två andra arbeten. Den ena titeln är av samme författare, Philip Jenkins, Jesus Wars. How Four Patriarchs, Three Queens, and Two Emperors Decided What Christians Would Believe for the Next 1.500 years, Harper One 2010, 317 sidor inklusive notapparat. Den andra titeln är av Sidney H. Griffith, The Church in the Shadow of the Mosque. Christians and Muslims in the World of Islam, Princeton University Press 2008, 179 sidor.

Anmälare Ulf Grimsborn

Philip Jenkins, The Lost History of Christianity. The Thousand-Year Golden Age of the Church in the Middle East, Africa, and Asia – and How it Died, Harper One, 2008, 300 sidor inklusive notapparat.

Böcker för djupare studier med religion som huvudtema. Den längt till höger anmäls av Ulf Grimsborn .

57

Utrikesavdelningen

SFMO och utländska ordnar Gå på instruktionsloge i Ditt Stamhus på dagtid under 2011 Första fördelningen kommer under 2011 fortsätta med den under 2010 påbörjade verksamheten med instruktionsloger dagtid. Logerna i Ordens Stamhus kommer under året att genomföra instruktionsloge i graderna I - X. Arbetsgraderna genomförs huvudsakligen på måndagar och kapitellogerna onsdagar, med början kl 11.30 och efterföljande lunch ca kl 12.30.

Avsikten med daglogerna är att erbjuda äldre bröder som inte vill resa kvällstid men även yngre bröder som av olika skäl har svårt att delta logearbetet på kvällstid, möjlighet att besöka en ritualenlig sammankomst under dagtid.

Vidare vill vi kunna erbjuda bröder från hela landet bättre möjligheter att samband med sina Stockholmsbesök få uppleva frimurarverksamhet i vår Ordens fantastiska Stamhus, även under dagtid.

Vanlig klädsel för instruktionsloge gäller (mörk kostym).

Notera därför följande datum för våra dagloger under 2011: - måndag 17 januari I graden Nordiska Första S:t Johannislogen - måndag 7 februari II graden S:t Johanneslogen S:t Erik - tisdag 8 mars I graden S:t Johanneslogen La Lumiére (seminarium, vardagsklädsel) - onsdag 21 mars III graden S:t Johanneslogen Adolf Fredrik - måndag 11 april IV-V graden S:t Andreaslogen Nordiska Cirkeln - måndag 9 maj VI graden S:t Andreaslogen Glindrande Stiernan - onsdag 28 september VII graden Svea Provinsialloge - onsdag 12 oktober VIII graden Svea Provinsialloge - onsdag 2 november IX graden Svea Provinsialloge - onsdag 23 november X graden Svea Provinsialloge Bo Hansson Provinsialmästare, Svea Provinsialloge

hösten 2004 började jag som amanuens på Ordens kansli hos Erik Cornell för att kunna efterträda honom som chef för Utrikes ärenden 2005.

Mina meriter var väl mitt intresse för språk och resor – jag hade vid det laget besökt flera utländska loger runt om i Europa, även i USA. Det fanns mycket att börja sätta sig in i – den internationella frimurarvärlden är en veritabel djungel. Det erfor jag när jag fick vara med och uppdaterade skriften ”Utländsk frimureri”, tillsammans med Erik Cornell, Hans Berg och Jan Thulin, alla företrädare på denna tjänst.

Ordens Utrikesavdelning har hand om Ordens förbindelser med utländska ordnar, där bereds bl.a. ömsesidiga erkännanden och besöksöverenskommelser. En frimurarbroder tillhörande Svenska Frimurare Orden, SFMO, får som bekant endast besöka loger som tillhör de ordnar vi har förbindelser med. Vilka de är framgår av Ordens matrikel. lite bakgrund. Man skiljer på storloger vilka omfattar de tre första graderna och ordnar vilka omfattar de högre graderna; Royal Arch, York Rite, Supreme Councils 33O, Priorat m.fl. Det svenska frimurarsystemet är unikt och skiljer sig från praktiskt taget alla andra frimurarsystem i värl-

den genom att vara integrerat och sammanhållet under en stormästare.

I andra länder kan man efter att ha blivit mästare i ”the Craft” välja flera alternativa vägar att gå vidare i höggraderna i olika ordnar - ”beyond the Craft”. Det svenska systemet, som även tillämpas i de nordiska länderna, vilar dessutom på kristen grund, vilket endast vissa höggradsordnar, t.ex.

Prioraten, gör. I Finland exempelvis, finns en storloge, fem höggradsordnar och dessutom Stor Kapitlet under SFMO. I Tyskland är fem storloger förenade under en paraplyorganisation; Vereinigten Großlogen der Freimaurer von Deutschland. I USA, Canada, Brasilien, Australien m.fl. länder finns det en storloge i varje delstat.

Hur går det då till när två ordnar upprättar ömsesidiga förbindelser?

Principen är den att när en ny storloge/orden bildats vänder den sig till sina motsvarigheter i andra länder och föreslår ömsesidigt erkännande.

Eftersom det av naturliga skäl är den yngre storlogen som vänder sig till den äldre, och då Svenska Frimurare Orden är en av världens äldsta, så är det bara för oss att avvakta. Om United Grand Lodge of England, UGLE, har erkänt den nya storlogen kan vi, i samråd med de övriga nordiska ordnarna, ta ställning till ett erkännande.

UGLE har nämligen resurser att gran-

Faktaruta

Inom

Storloger

Norden

3

Höggradsordnar

Övriga Europa

32

34

USA

51

3

Kanada

10

3

Latinamerika

4

Afrika Asien

3

Australien/Nya Zeeland

7

4

Summa

110

44

Totalt

Frimuraren

154

ska den nyblivna storlogen efter ett standardformulär, för att fastställa att den uppfyller de kriterier som är uppställda för att kunna betraktas som en reguljärt bildad storloge

Artikelförfattaren guidar Moti Zwirn, frimurarbroder från Israel i Ordens stamhus.

idag har sfmo förbindelser med över 150 olika, utländska frimurarorganisationer. Det finns naturligtvis många flera, men av olika skäl har vi inte förbindelser med alla dessa. Det kan vara att det finns flera inbördes konkurrerande storloger i landet, att de som hört av sig om erkännande inte betraktas som reguljära av det frimurarsamhälle vi är en del av eller att de helt enkelt aldrig hört av sig till oss. Vår Orden erkänner idag: Antalet av SFMO erkända storloger och ordnar växer. Under den senaste tiden har ömsesidiga förbindelser upprättats med tre nybildade höggradsordnar i Estland och tre storloger på Balkan. I december 2010 erkände vi dessutom Storlogen på Cypern, Prince Hall Storloge i Northern Carolina och Supreme Council 33O i Lettland.  59

Brödramåltid efter loge i Warszawa. Längst till vänster: Polska Storlogens representant hos oss; br. Wojtek de Rzewuski, Till vänster om mig logens OM, Jerzy Usarewicz, till höger, f. Stormästaren, Ryszard Siciński.

Besök i de tre lägsta graderna, de kallas the Craft eller Blue Lodges, är inte komplicerat. En svensk broder känner igen det mesta i ritualerna för dessa grader. Några särskilda besöksöverenskommelser behövs därför inte. Däremot finns det större avvikelser mellan de olika höggradssystem som finns runt om i världen och som bara delvis motsvarar de svenska S:t Andreas- och Kapitelgraderna. I några fall finns ömsesidiga besöksöverenskommelser som reglerar detta. Uppgifter om detta kan man hitta i OSK-cirkulär 3/09. Vid osäkerhet bör utrikesavdelningen kontaktas.

När två ordnar erkänt varandra utväxlas i regel representanter. Den nya storlogen föreslår en frimurarbroder hos sig som skall representera SFMO, och som sedan utnämns av vår Stormästare. Brev med diplom och information om SFMO skickas som bekräftelse. Därefter föreslår vi en broder i Sverige som skall representera den utländska storlogen hos oss, att utnämnas i detta lands storloge. Det märks att de storloger som upprättats på senare tid ännu inte har utvecklade administrativa rutiner.

60

Vi får ibland vänta i åratal på bekräftelse. Uppdraget som representant är mest symboliskt, särskilt när det är frågan om ordnar i mera avlägsna länder. Men det finns också bröder som lägger ner stort engagemang på sitt uppdrag genom att bistå vid besöksutbyten och anordna resor. Detta gäller särskilt ordnarna i närliggande länder; Estland, Tyskland, England, Skottland och Österrike. efter en tid på Ordens kansli, kunde jag registrera ett stadigt ökande intresse bland svenska frimurarbröder att besöka loger utomlands - liksom ett ökat intresse från omvärlden för ”the Swedish Rite”. Sedan SFMO:s hemsida börjat uppmärksammas på nätet trefaldigades min e-postkorrespondens bara på ett par år. Allt flera hör av sig till Utrikesavdelningen med frågor om besöksöverenskommelser, adresser, klädsel och prydnader osv. Frågorna kom både från svenska och utländska bröder. Det internationella frimureriets protokoll kräver att om en större grupp av bröder, fler än fyra, planerar besöka en främmande loge skall detta i god tid anmälas via Ordnarnas respektive

kanslier. Skottland och Irland kräver en sådan anmälan t.o.m. vid en enstaka frimurarbroders besök. Det blir många brev och e-mail, men överallt är det broderliga bemötandet påfallande, vilket lett till många personliga kontakter. Jag brukar avkräva dessa resande bröder reserapporter, som samlas på kansliet för att kunna hjälpa andra bröder med praktiska upplysningar.

På samma sätt som ömsesidiga besök av bröder, enskilda som i grupper, har ökat genom att vår Orden har blivit mera känd i den internationella frimurarvärlden, så har också antalet inbjudningar till olika slags högtidligheter ökat i samma takt. Det ingår i utrikeschefens åtagande att hjälpa till med att besvara dessa inbjudningar.

Inbjudningar till SFMO från främmande Storloger och Ordnar till deras högtidsdagar, installationer o.likn. har ökat från ett 20-tal årligen under åren 2004 - 06 till ca 60 förra året.

Vår ordens ekonomi tillåter dock inte att vi deltar vid mer än ett tiotal tillfällen/år. Fr.o.m. 2008 inbjuder inte SFMO andra än de nordiska ordnarna och den Tyska Stora Landslogen till Ordens högtidsdag i mars, som ju genomförs i grad VIII. Som ersättning har införts en nyhet – Ordens Festkonsert med Bankett och dans där vi bjuder in flera av de utländska frimurarordnarnas representanter med damer. Denna årliga begivenhet avhålls i september och har redan blivit en framgång. Efter att 35 officiella inbjudningar sänts ut 2010, kom representanter från 14 olika utländska ordnar och storloger till Stockholm.

Men det uppstår ibland oväntade och känsliga situationer i umgänget med omvärlden. Bland de länder vars storloger vi inte erkänner finns Libanon. Min första erfarenhet av frimureriet i detta land var när två libanesiska bröder kom upp till Erik Cornell och mig och föreslog att Svenska Frimurare Orden skulle erkänna den libanesiska Storloge som de företrädde. Då vi var tveksamma till huruvida deras storloge var allmänt erkänd, Frimuraren

förklarade de att den ju ingick i CLIPSAS, och visade upp plastkort utställt av organisationen. Varken jag eller Erik hade hört talas om denna frimurarorganisation, vilket förvånade libaneserna storligen. När de gått sökte jag på namnet på nätet. Där öppnades en helt ny frimurarvärld! Det var som att genom ett s.k. maskhål1 blicka in i ett helt annat universum – ett frimurarvärld bestående av ett otal, för mig och Erik okända, storloger och ordnar.2 Bröderna återkom efter ett par veckor med ett stiligt dokument om ömsesidigt erkännande som vi skulle skriva under. Erik stod som Stormästare och jag som Storsekreterare i den Svenska Frimurarorden!

Då och då hör libanesiska bröder, som flyttat till Sverige, ofta till Södertälje, av sig om att bli adopterade i en svensk loge. Vi erkänner inte någon av de libanesiska storlogerna – enligt Henderson & Pope3 finns det 16 olika storloger i detta land och många har bara en loge under sig. Det krävs minst tre loger för att bilda en erkänd, nationell Storloge. Jag föreslår då att de istället börjar om i grad I i t.ex.

S:t Johanneslogen S:t Ansgar, vilket de gärna accepterar. Senast en libanesisk broder hälsade på mig i detta ärende visade han upp medlemskorten i sin loge och i storlogen ”The Lebanese Grand Lodge of Justice”. När jag inte hittade namnet i Henderson & Pope förstod jag att den måste vara landets 17:e storloge. en av mina första uppgifter var att bereda ett ärende att slutgiltigt säga upp förbindelserna med Grand Oriente d’Italie, som periodvis varit nedfrusna pga. den s.k. P2-skanda1 Begrepp i Science Fiction.

2 CLIPSAS står för Centre de Liaison et d’Information des Puissances Maçonniques Signataires de l’Appel de Strasbourg, som grundades 1961. Medlemmar är olika Grand Orient och blandade storloger (med både manliga och kvinnliga medlemmar) runt om i världen varav de flesta inte erkänns av den reguljära frimurarvärlden.

3 En bok som beskriver världens alla storloger m.fl.

Frimuraren

len. I stället upprättade vi förbindelser med en annan italiensk storloge; Grande Loggia Regolare d’Italia.

Detta visade sig inte vara särskilt populärt i Rom, och när jag deltar i det Europeiska Storsekreterarmötet är storsekreteraren från Grand Oriente alltid på mig om denna orättvisa.

Vissa länders Storloger, t.ex. Nederländernas erkänner fortfarande Grand Oriente d’Italie.

I utrikeschefens uppdrag ingår nämligen att delta i Europeiska Storsekreterarmöten. Varje år, i början av oktober, träffas de europeiska storlogernas utrikesansvariga för att diskutera gemensamma frågor. T.ex. har frågorna om Minimum Requirements for Masonic Passports, och gemensamma besöksregler behandlats där. Platsen för mötena roterar; varannan gång i något av de frimureriska ursprungsländerna, i London, Edinburgh och Dublin, varannan gång i något av de övriga länderna. Ansvaret för att anordna mötena växlar alltså och naturligtvis får inga beslut fattas. Mötena handlar inte minst om erfarenhetsutbyte och personliga kontakter. Senast träffades vi i Dublin där 44 delegater från 35 olika länder deltog. År 2011 står Storlogen i Kroatien som värd i Zagreb.

Ett mycket viktigt krav på en erkänd storloge eller orden är att den är självständig inom sitt territorium, den är, som det formulerats i vår Ordens stadga, inte underordnade någon annan frimurarmyndighet. Men ibland dyker det tyvärr upp krafter som vill bygga upp någon form av överordnad frimurarorganisation.

European Masonic Forum – EMF. Men nu handlade det om att samla alla Europas frimurarorganisationer under en topporganisation med en ständig sekreterare – i konkurrens med de Europeiska Storsekreterarmötena. Ytterligare konferenser hölls, program utvecklades som, om man läste dem noga, syftade till att EMF avsågs bli en politisk kraft i Europa. Flera frimurarordnar reagerade starkt mot dessa planer; i synnerhet i Nederländerna, Belgien och Norden.

Detta skulle ju blåsa liv i den gamla förtalskampanjen om en sammansvärjning av judar och frimurare om världsherravälde, som fordom fick fäste i folks medvetande och fortfarande lever kvar, som t.ex. i Polen. De Nordiska Ordnarna gick ut hårt mot detta försök till imperiebyggande, som ju dessutom stred mot frimureriets grundläggande värderingar, och försöket rann lyckligtvis ut i sanden.

I höstas uppmärksammade den tjeckiska Storlogen oss på att Grande Orient du France, som inte erkänns av flertalet reguljära frimurarorganisationer, hade tagit initiativ till att upprätta ett ”officiellt kontor” vid EU i Bryssel. Även de av oss ej erkända storlogerna Grand Loge de France och Grande Oriente Lusitano samt den f.d. portugisiske premiärministern J. M. Barroso medverkade. Avsikten är att där lobba mot det romerskt katolska inflytandet i Europa genom bl.a. Opus Dei, men även mot islamisk extremism. I Portugal finns f.ö. en andra storloge som vi inte erkänner, i Frankrike finns fem, varav vi erkänner en, GLNF.

i samband med frigörelsen i de forna Öst-staterna engagerade sig flera storloger på kontinenten i att på olika sätt hjälpa storlogerna i dessa länder att komma igång igen. Den Österrikiska Storlogen anordnade konferenser som utvecklades till ”the Sinaia Protocol Conference”.4 När detta var genomfört ville man gå vidare och utveckla det hela till något kallades

när jag tillträdde min tjänst hade Berlinmuren fallit och en rad återupprättade storloger på andra sidan Östersjön; i Estland, Lettland, Litauen och Polen, även i Tjeckoslovakien och Ungern, hade redan erkänts av SFMO. Frimureriet, som hade varit förbjudet under kommunisttiden och i vissa fall redan under de diktaturer som föregått andra världskriget, kunde nu åter verka fritt – mer eller 

4 Sinaia är en ort i Rumänien.

61

mindre. Men i flera av de forna Öststaterna uppstod ibland interna motsättningar och turbulens. I vissa fall mellan två konkurrerande storloger beroende på att övervintrade bröder återupptog sitt gamla frimureri medan de från exilen återvändande bröderna startade nytt. Gamla strukturer biter sig också fast och korruption förekommer. Vår Orden intog till en början en avvaktande hållning tills situationen, särskilt i länderna på Balkan, skulle klarna. Själv räknade jag inte med att jag skulle komma att bereda särskilt många ansökningar om erkännande från dessa länder. Men det senaste året har UGLE:s representant tryckt på att vi skulle hjälpa dessa återetablerade och relativt små och resurssvaga storloger att komma igång genom att stödja dem genom ett erkännande. Förutom storlogerna i Bulgarien, Rumänien har vi, efter nordiskt samråd, nu även erkänt de flesta på Balkan och nyligen i Slovakien. Däremot avvaktar vi med Moldavien och Ukraina, den senare har ännu inte skickat in sina handlingar till UGLE. I Ryssland kom det att uppstå två storloger. Enligt UGLE:s regler får det 62

bara finnas en storloge per land, men London har på sistone dock ruckat på denna princip genom att godta två storloger under förutsättning att de erkänner varandra. I Ryssland konkurrerade de båda storlogerna med varandra och för att lösa konflikten deltog sommaren 2007 representanter från UGLE, Franska GLNF och Pennsylvanias Storloge, vilka tidigare hade hjälpt igång frimureriet i Ryssland, vid ett stort möte i Moskva för att få dessa två att enas. Resultatet blev istället att det bildades en tredje storloge i Ryssland. Vi avvaktar således. det ligger sedan länge en lång rad ansökningar om erkännande från storloger på olika håll i världen och väntar på SFMO:s kansli, men vi är också ganska pragmatiska och menar att om vi egentligen inte kan räkna med något reellt utbyte framöver eller kontakter med detta lands storloge - det kan vara i Moçambique, Togo, Bolivia, Mexiko, Filippinerna så får behandlingen av begäran om erkännande anstå. Jag har uppfattat det så att många nybildade storloger gärna vill framhäva att de har erkänts

av så och så många av världens reguljära ordnar, och eftersom Svenska Frimurare Orden tydligen har ett högt anseende i den frimureriska världen så framstår SFMO som en trofé värd att erövra.

SFMO har vänskapliga förbindelser med storloger och andra ordnar i alla världsdelar – men inte i Afrika.

Till skillnad från de övriga nordiska Ordnarna, har vi inget avtal om erkännande med Storlogen i Syd-Afrika.

Det verkar som att de aldrig ha hört av sig till Stockholm. Jag har genom åren och genom bröder som varit på logebesök i landet (i engelska loger) försökt förmedla budskapet att en ansökan om erkännande från Storlogen i Syd-Afrika skulle välkomnas, men ingenting har hänt hittills. I Nordamerika har SFMO förbindelser med alla storlogerna i USA:s 51 stater, i Kanadas tio men inte med så många av dem i Central- och Sydamerika. en frimurarbroder från Storlogen i São Paulo, som vi då inte hade förbindelse med, hörde av sig till kansliet. Han var anställd på Ericsson och var på kurs i Stockholm. Han kunde alltså inte delta i en loge här, men Frimuraren

när jag nu lämnar tjänsten som chef för Utrikesavdelningen är det med stor saknad. Det har varit ett intressant och spännande uppdrag

med ständigt nya utmaningar. Det jag mest kommer att sakna är kontakten med alla kollegor och bröder runt om i världen – och i Sverige. Jag lyckönskar min efterträdare Per Olson till sitt nya jobb.

Ordens basinformation Informationsbroschyrerna Frimureri på Kristen grund och Ordens informationsbroschyr ger en bra basinformation om verksamheten i Svenska Frimurare Orden. Under det gångna jubileumsåret har dessa broschyrer använts flitigt i informationsarbetet och varit mycket efterfrågade. De har därför tryckts om i oförändrat skick.

Fråga efter broschyrerna i din loge eller Brödraförening.

Informationsdirektoriet

Gunnar Lantz, X Svea OHT.

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

loger som kan besökas. Fråga AChU eller ÖS för besked.

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Europeisk storsekreterarekonferens i Edinburgh. Från vänster; representanter för storlogerna i Turkiet, Tjeckien, Sverige och Nederländerna.

när vi vid ett besök i vårt Stamhus stötte ihop med en svensk broder som också visade sig vara anställd på Ericsson, insåg jag att det förelåg behov av att upprätta förbindelser med denna storloge. Det visade sig nämligen att det finns en del frimurarbröder, svenska och brasilianska, som tjänstgör på svenska storföretag i São Paulo; Ericson, Scania, Alfa Laval och Astra Zeneka. Det var alltså dags att tipsa Storlogen där att skriva till oss och föreslå erkännande. Idag har vi utvecklat bra kontakter med dem. Av andra skäl har vi tidigare också erkänt Storlogen i Chile.

Det inträffar att en broder som varit på semester i Thailand hört av sig och beklagat att SFMO ännu inte erkänt detta lands frimurarorden. Men det förhåller sig som så att det inte existerar någon Thailändsk Storloge!

Däremot finns det flera engelska och skotska loger i landet som lyder under UGLE, Grand Lodge of Scotland osv. och dessa kan en svensk broder besöka. Nu lär det viss vara på gång att starta en nationell storloge i Thailand.

I många småstater utan egen Storloge finns engelska, skotska eller franska

ORDENS INFORMATIONSBROSCHYR

FRIMURERI PÅ KRISTEN GRUND

Nya skrifter från Ordens Nämnd för Utbildningsfrågor Under våren sände Nämnden ut ett större antal skrifter till alla enheter. I litteraturpaketet fanns tre nya skrifter för den nye Lärlingen, Medbrodern och Mästaren i Johannesskedet. Två av de andra skrifterna har ett tydligt historiskt fokus och är avsedda att hjälpa talmännen: en handlar om Johannesskedets utveckling under 1700-talet och en om Andreasskedets framväxt. Även för kapitelbröderna finns åtskilligt nytt. Redan tidigare har nya skrifter kommit i grad VIII och IX och nu finns flera nya skrifter om grad X. Slutligen har en helt ny serie om bibeln och dess roll i vårt frimureri tagits fram.

Frimuraren

Den består av sju olika skrifter. Tre av dem handlar om bibeln i sig: en för nybörjaren och två för den som vill veta lite mer. Fyra skrifter går sedan in mer i detalj på kopplingen mellan bibeln och våra olika grader. I början av 2011 kommer ytterligare en ny skriftserie som handlar om ämbetsmännen. Det ämbetsmannen säger och gör i de olika graderna beskrivs och sätts in den röda tråd som löper genom vårt frimureri. Förhoppningen är alla dessa nya skrifter skall ge ökad kunskap och förståelse. De finns att låna på biblioteket i din loge eller brödraförening.

Ulf Lindgren O i UN 63

Från Ordens Kansli

Inrikes ärenden Drätseldirektorium

Granstedt, X Svea, som ledamot från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2012.

Förordnanden Förlängt för lagmannen Erik Ternert, IX Svea, och direktören Lars Wijkman, IX Svea, som ledamöter från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2016.

Utbildningsdirektorium

Barmhärtighetsdirektorium

Förordnanden Professorn Per Wramner, X Svea, som ledamot från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2016.

Civilingenjören Bengt Orhall, X Svea, som sekreterare i Ordens nämnd för utbildningsfrågor från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2012.

Enhetschefen Lars Sjöstedt, X ÖNPL, som ledamot i Ordens nämnd för utbildningsfrågor från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2013.

Rektorn Ronny Brännbacka, IX SCF, som ledamot i Orden nämnd för utbildningsfrågor från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2016.

Filosofie kandidaten Viktor Nordström, IX Svea, som medaljvårdare vid Ordens museum från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2013.

Entledigande Kanslichefen Lars Lindquist, R&K, som Ordens Administrator tillika Ordförande i Barmhärtighetsdirektorium från och med den 31 december 2010.

Logedirektorium Förordnanden Förlängt för avdelningsdirektören Johan F Wijnbladh, X MNPL OHT, som ledamot från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2011.

Adjunkten Rolf Prag, X SPL, som ledamot från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2016.

Informationsdirektorium Entledigande Informationschefen Lars von Knorring, R&K, som Ordens Överarkitekt tillika Ordförande i Informationsdirektorium från och med den 19 mars 2011.

Förordnande Kanslichefen Lars Lindquist, R&K, som Ordens Överarkitekt tillika Ordförande i Informationsdirektorium från och med den 19 mars 2011 till och med den 22 mars 2014.

Planeringsdirektorium Entledigande Civilekonomen Ulf Barkman, VIII Svea, som ledamot från och med den 1 januari 2011.

Förordnanden Förlängt för civilekonomen Stig Heimer, X MNPL, som ledamot från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2013.

Förlängt för civilingenjören Olof 64

Entledigande Bankkamreren Johan Magnusson, X MNPL, som ledamot från och med den 1 januari 2011.

Ordens kansli Förordnanden Filosofie kandidaten Per Olson, X Svea, som biträdande Kanslichef och Avdelningschef för utrikes ärenden från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2016.

Majoren Ronny Schultz, X Svea, som Avdelningschef för inrikes ärenden från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2016.

Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Museifond Förordnande Avdelningsdirektören Ulf Åsén, X Svea, som ledamot och sekreterare från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2016.

Stora Landslogen

Göta Provinsialloge

Entlediganden Bitr. professorn em. Örjan Zetterqvist, R&K, som Storhistoriograf från och med den 19 mars 2011.

Civilekonomen Sture Mossberg, R&K, som Storprovisor tillika vice ordförande i Drätseldirektorium från och med den 19 mars 2011.

Entledigande Sjökaptenen Peter Hultman, IX GPL, som Ordförande i Brödraföreningen Västerhavet i Kungsbacka från och med den 1 januari 2011.

Magistralrådet Förordnanden Diplomingenjören Göran Andersson, R&K, specialläraren Bengt Larsson, R&K, kanslichefen Lars Lindquist, R&K, säkerhetschefen Nils Magnusson, R&K, och diplomingenjören Tom Waselius, R&K, som ledamöter från och med den 1 februari 2011, Bengt Larsson till och med den 30 juni 2013, övriga till och med den 31 januari 2014.

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Entlediganden Teologie doktorn Jarl Jergmar, R&K, och arkitekten SAR Gunnar Lantz, X Svea OHT, som arbetande ledamöter från och med den 20 november 2010.

Förordnanden Docenten Thomas Ekstrand, X Svea, filosofie magistern Gunnar Nyström, IX SCF, och kantorn Mats Åberg, X Svea, som arbetande ledamöter från och med den 20 november 2010 tills vidare.

Svea Provinsialloge Entledigande Jur kandidaten Olle Sahlin, X Svea, som Ordförande i Brödraföreningen Gustaf Dahlén i Lidingö från och med den 27 januari 2011.

Förordnande Marknadsekonomen Bruno Ahlqvist, X Svea, som Andre Deputerad Provinsialmästare från och med den 1 december 2010 till och med den 30 november 2016.

Frimuraren

Östgöta Provinsialloge Förordnanden Förlängt för adjunkten Olof Nimhed, X ÖPL, som Ordförande i Brödraföreningen Diorit i Västervik från och med den 1 januari 2011 till och med den 10 januari 2011.

Rådmannen Bo Lundgren, IX ÖPL, som Ordförande i Brödraföreningen Diorit i Västervik från och med den 11 januari 2011 till och med den 10 januari 2017.

Värmländska Provinsiallogen Förordnande Översten Ingvar Klang, X VPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Pilgrimen i Karlstad från och med den 21 januari 2011 till och med den 20 januari 2017.

Stor Capitlet i Finland Den 14 januari 2011 invigdes Brödraföreningen Hans Henrik Boije i Tammerfors till arbete i graderna I-III. Entledigande Diplomingenjören Leif Rehn, X SCF, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Tyrgils i Borgå från och med den 9 mars 2011.

Förordnanden Agrologen Ralf Sandbacka, IX SCF, som Ordförande Mästare i S:t Johannelogen S:t Peder i Jakobstad från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2016.

Diplomingenjören Per Fröberg, VII SCF, som Ordförande i Brödraföreningen Hans Henrik Boije i Tammerfors från och med den 14 januari 2011 till och med den 13 januari 2017.

Frimuraren

Mellersta Norrlands Provinsialloge

Utrikes ärenden

Deputationsloge Brödraföreningen Aquila i Örnsköldsvik verkar som deputationsloge under S:t Johanneslogen Moria i Härnösand även i grad III från och med den 1 januari till och med den 31 december 2011. Under denna period hålls inga sammankomster i graderna VII och VIII.

Ordens Stormästare har beslutat om upprättande av vänskapliga förbindelser med Supreme Council 33º A.&A.R. for Latvia, Prince Hall Grand Lodge of North Carolina och Grand Lodge of Cyprus.

Entledigande Avdelningsdirektören Johan Wijnbladh, X MNPL OHT, som Andre Deputerad Provinsialmästare från och med den 30 november 2010.

Förordnanden Avdelningsdirektören Johan Wijnbladh, X MNPL OHT, som Förste Deputerad Provinsialmästare från och med den 1 december 2010 till och med den 31 december 2011.

Officeren Erik Thorsell, VIII MNPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Vintergatan i Sollefteå från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2016.

Förlängt för byggnadsingenjören Bo Lundvik, X MNPL, som Ordförande i Brödraföreningen Aquila från och med den 1 januari 2011 till och med den 30 juni 2011.

Officeren Leif Haglund, VII MNPL, som Ordförande i Brödraföreningen Urania i Östersund från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2016.

Upprättande av vänskapliga förbindelser med främmande frimurarorganisationer

Utnämning av representanter för Svenska Frimurare Orden Ordens Stormästare har som representant för Svenska Frimurare Orden utnämnt: hos the Grand Lodge of Ohio, Ryan Christopher Posey, som föreslagits som innehavare av detta ämbete. hos the Supreme Council 33O A.&A.R. of Freemasons of Canada, Harold E. Crosby som föreslagits som innehavare av detta ämbete. hos the Grande Lodge of Quebeck, Adrian Cretu som föreslagits som innehavare av detta ämbete. hos the Regular Grande Lodge of Serbia, Predrag Novikov som föreslagits som innehavare av detta ämbete.

Utnämning av representanter för främmande Storloge Ordens Stormästare har som representant hos Svenska Frimurare Orden föreslagit: för Regular Grand Lodge of Serbia, Dragan Buvac.

Notis till Frimuraren 1/2011 En irreguljär grupp som kallar sig; ”Czech National Grand Lodge” (”Narodni Velika Lože Česka”) har brutit sig ur den av SFMO erkända Storlogen; Grand Lodge of the Czech Republic (Veliká Lóze Ceske Republiky). Inga kontakter får tas med denna irreguljära Storloge. Även i Serbien har en grupp bröder brutit sig ur den av SFMO erkända Storlogen Regular Grand Lodge of Serbia (Regularna Velika Loža Srbije). Det är oklart om dessa bildat en egen Storloge. Bröder som besöker Serbien bör vara uppmärksamma på detta.

AChU 65

Ny Johannesloge i Stamhuset En ny Johannes Loge som riktar sig till alla främmande sökande men framför allt till dem med oregelbundna arbetstider såsom konstutövare, egna företagare samt verksamma inom tjänste- och servicesektorn planeras i SVEA. Arbetet skall företrädesvis ske på dagtid i Stamhuset. den nya logen får namnet Victoria som syftar på den segerlön som envar frimurare strävar att uppnå och har koppling till den 7:e Sefirot Victory, Drottning Victoria (donator till Stamhuset och som namneligen fö-

rekommer i våra stiftelser). Namnet passar även det frimureriska namngivningsskicket efter svenska kungligheter och här finns även precedens till logen Elisabeth i Göteborg.

Logens valspråk kommer att bli Förkovran, Glädje och Seger och logens vapen skall framhäva valspråket och logenamnet.

Den Nordiska Första S:t Johannislogen kommer att vara fadderloge till S:t Johanneslogen Victoria.

Logens invigning beräknas kunna ske under senare delen av 2011 och nu finns möjlighet att bli Grundläggare till den nya logen genom att erlägga minst tio Johannesdaler (totalt 6 000 SEK) eller Bidragsgivare genom att erlägga minst en Johannesdaler (600 SEK).

Grundläggarna kommer att få underteckna original¬dokumentet rörande logens instiftande och bidragsgivarna kommer att skrivas in i logens annaler.

Alla intresserade bröder ombedes vänligen insända bifogad svarstalong och inbjuds samtidigt till informationsmöte den 10 mars och/eller grundläggarmöte den 31 mars 2011 kl. 17.00 i Bankettsalen i Stamhuset.

Dan Molander leder interimsstyrelsen som hoppas på grundlägganing under november månad 2011.

inbjuder medlemmarna till stadgeenlig

Allmän sammankomst torsdagen den 14 april 2011

Samling kl 17:00 i Ordens Stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, varför föranmälan om deltagande emotses till telefon 08-463 37 03 före tisdag 5 april

Styrelsen

Svenska Frimurare Ordens Högtidsdag 2011 Lördagen den 19 mars kl. 15.00 (platserna intagna 14.40) Klädsel: Högtidsdräkt.

Samtliga bröder av lägst grad VIII äger rätt att delta. Mer detaljer, priser och information om anmälningsförfarandet finns att tillgå på Ordens hemsida samt på fördelningarnas kanslier.

Varmt och broderligen välkommen!

Nr 1 Årgång 83 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v:a 18.

Materialstopp den 28 mars 2011.

Chefredaktör: Kjell Mazetti 070 - 726 19 31 Almstagatan 12, 602 16 Norrköping frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Lars von Knorring R&K 036 - 35 15 30 lars.von.knorring@telia.com

SCM Lars Berggren

66

Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

Frimuraren

Redaktionskommitté: Kjell Mazetti, ÖPL, Ordförande John Fahlnaes, GPL Pierre Dunbar, SVEA Björn Federley, SCF Bo Pettersson, VPL Björn A Strömberg, SVEA Patrik Andersson ÖNPL Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Björn A Strömberg 08 - 661 24 08 bjorn.stromberg@gmail.com Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se

Prenumeration: Helår 250:- Utland 300:Lösnummer 70:PG SFMO 34 40 -5 Tryck: Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 000 ex, 4 ggr/år Hemsida: www.frimurarorden.se För adressändring - kontakta din loge.

Posttidning

B

Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM