Frimuraren nummer 1 2018

TIDSKRIFT FÖR SVENSKA FRIMURARE ORDEN | NO 1 | 2018

Marinens James Bond Eckleff Knightfall Salomos tempel

Nya OAL

Nyheter och förändringar

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM

Alltsedan 1753 har stiftelsen givit stöd till barn och ungdomar.

Under 2017 har stiftelsen delat ut 18 miljoner kronor som bidrag, 10 miljoner kronor till forskning om barn- och ungdomssjukdomar och 8 miljoner kronor till organisationer.

Stipendiater inom de olika forskningsgrupperna får mottaga sina diplom från H. M. Drottningen.

Följande forskningsgruppledare i stockholmsregionen har tilldelats anslag för 2017.

Docent Tobias Alfvén Professor Catarina Almqvist Malmros Professor Klas Blomgren Professor Sven Bölte Docent Andrei Chagin Professor Rochellys Diaz Heijtz Professor Ann-Christin Eliasson Professor Helena Erlandsson Harris Professor Hans Forssberg Docent Magdalena Fossum

Med dr Giedre Grigelioniene Senior professor Gunilla Hedlin Professor Eric Herlenius Docent Tatja Hirvikoski Docent Lena Krumlinde Sundholm Docent Svetlana Lajic Professor Claude Marcus Professor Agneta Nordenskjöld Docent Anna Nordenström Professor Mikael Norman

Docent Paulina Nowicka Professor emeritus Martin Ritzén Professor Eva Sverremark-Ekström Professor Lars Sävendahl Professor Olle Söder Docent Cilla Söderhäll Professor Marie Wahren-Herlenius Professor Anna Wedell Professor Tomas Wester Docent Ulrika Ådén

Svenska Frimurare Orden och dess närstående stiftelser, som alla skapats genom gåvor och testamentariska förordnanden från frimurare och deras anhöriga, delar årligen gemensamt ut över 45 miljoner kronor till medicinsk forskning, social hjälpverksamhet och kultur.

Box 170, 101 23 Stockholm

Innehåll I detta nummer Seminarium hos Eckleff

4

David och Salomo – har de funnits?

7

Högtidsdag i Stamhuset

11

Så här kom de till – Ordens allmänna lagar 2018

13

Julgransskakning i Visby

16

Årets frimurarresa till Rhodos

17

Från Bach till Strauss – Musikstaden Weimar

19

Marinens James Bond

22

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff 20 år

26

Dikt – Frimuraren tar steg

29

Frimureriska fickur och hur de ser ut

30

Frimurarbaler i Karlskrona

33

Shetland och Lodge Delting 1736

34

Rasslande kedjan i Åbo

38

OAL: Varför är medlemskriteriet förändrat?

43

Klädsel i loge, sammankomster

46

1800-talsboken är ett förnämligt uppslagsverk

47

Recension tv-serien Knightfall

48

Bokrecension: Måttlighet och barmhärtighet Påven Franciskus

49

8

30

I varje nummer Henrik Langes teckning: Vart leder min vandring? 40 Frimuraren för 70 år sedan

40

Ordens högste prelat: Varför får man inget veta på förhand? 41 Krysset 44 Krysslösning 45 Från Ordens kansli

52

Stormästarens sida

55

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp 22 januari 2018.

34

Omslag: Omslaget till den nya utgåvan av Ordens Allmänna Lagar.

Foto: John Fahlnaes

Seminarium och boksläpp

Seminarium hos Eckleff

Seminarium med boksläpp av ”Svenskt frimureri under 1800-talet”.

Att skriva en bok tar tid. Väldigt lång tid eftersom själva skrivandet bara är en liten del i processen att göra en bok. Den 3 februari var det seminarium och boksläpp av ”Svenskt frimureri under 1800-talet”.

P

latsen är Frimurarehuset i Uppsala och Johannessalen. På schemat står ett seminarium som både är målgång och slutstation för ett fyra­ årigt projekt. Så lång tid har det tagit för forskningslogen Carl Friedrich Eckleff att färdigställa boken ”Svenskt frimureri under 1800-talet”.

– Jag kom in i ett ganska tidigt skede som redaktör och det har varit en mycket spännande och underhållande resa från tanke till färdig bok, säger Marcus Willén Ode som även skrivit bokens introduktion och de fem bidragen med namnen: ”Frimurarna och Par Bricole”, ”Tal och talare”, ”Carl Fredric Dahlgren”, ”Cederborghs ordensroman Uno von Trasenberg” och ”Carl David af Wirsén”.

– Carl David af Wirsén är idag i princip bortglömd, men han var en mycket fascinerande personlighet och var bland annat

Boksignering av de närvarande författarna.

4

Seminarium och boksläpp Svenska Akademiens ständige sekreterare mellan åren 1883 och 1912. Han styrde verkligen litteratursverige med järnhand under den här tiden, berättar Marcus.

Kommer du att åta dig något liknande i framtiden?

– Nu måste först den här boken så att säga få sjunka in, men det både tror och hoppas jag. Jag bistår gärna med mina kunskaper från det här bokprojektet.

26 personer Seminarium brukar innebära en del föreläsningar och så även denna dag. Men först ett välkomstanförande av OM Sune Lindh. Därefter redaktör Marcus Willén Odes perspektiv på arbetets gång med att färdigställa texterna till en bok. Hela 26 personer har bidragit med texter. Däribland Harriet Sandvall som bidragit med texten ”Tempelbygget som kunglig propaganda”. Inte bara män och frimurare med andra ord.

Förutom Marcus talade även Andreas Önnerfors, Ulf Åsén och Pierre Dunbar.

Pierre berättade från perspektivet att tillverka en bok – hur går det till att trycka en bok i dagens digitala värld? Pierres ord och erfarenhet av detta är något alla som tänkt tanken på att göra en bok borde få höra. Här diskuterades det ekonomi och upplägg, redigering och tryckning – detaljer som lätt glöms bort i stridens hetta att skriva en bok.

Niels Peter Leiche från den danska forskningslogen Friedrich Münter.

”Svenskt frimureri under 1800-talet” blev även något tjockare än beräknat. Boken landar på 586 sidor plus omslag. Det här är både en bastant och vacker pjäs som med sin närvaro lyser upp vilken bokhylla som helst.

Nu var det inte enbart seminarium och föreläsningar, utan även boksläpp. Det innebar att gästande bröder kunde köpa boken och även få den signerad av de närvarande författarna.

Redaktör Marcus Willén Ode.

En recension av ”Svenskt frimureri under 1800-talet”, skriven av Lars Billström, finns på sidan 47 i detta nummer av Frimuraren. X Text och bild: ULF HJELTING

B O OC H ÄT PÅ R A D I SSO N B LU S T R A N D H OT EL

RADISSON BLU STRAND HOTEL Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm T: +46 8 50664000 radissonblu.com/sv/strandhotell-stockholm

Marcus Willén Ode överräcker ”Svenskt frimureri under 1800-talet” till Stormästare Anders Strömberg.

5

the golden days Frimurarsalongerna

Välkommen till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort!

Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

6

Vinjett

David och Salomo – har de funnits? ”Saul och David” av Rembrandt Harmensz van Rijn, cirka 1650-1670.

Ska allt det som står i bibeln tolkas bokstavligt eller inte?

Har exempelvis David och Salomo funnits? Historieprofessor Dick Harrison har några teorier om detta.

F

å byggnader genom tiderna har blivit mer mytomspunna än Salomos tempel, det första av de israelitiska tempel som restes i Jerusalem under forntiden och antiken. Att döma av Första Kungaboken i Gamla testamentet skall det ha skapats i mitten av 900-talet f.Kr. med beredvillig hjälp av kung Hiram av Tyros, och dess proportioner är så exakt återgivna att de utan större problem kan läggas till grund för rekonstruktioner. Templet skall ha varit indelat i en förgård, ett heligt utrymme och ett ”allra heligaste” rum längst in. Här uppges kung Salomo ha placerat de viktigaste föremålen i riket, de som ti-

digare stått i tabernaklet, och där förblev de ända tills babylonierna förstörde templet år 587 f.Kr. Källkritik För en bokstavstroende är templet en självklarhet. De noggranna byggnadsredogörelserna i Bibeln har resulterat i ett flertal ambitiösa rumsliga rekonstruktionsförsök, något som torde vara välbekant för alla frimurare, liksom för kristna i allmänhet. Men när tempelredovisningen i Gamla testamentet konfronteras med modern historievetenskaplig och arkeologisk källkritik har den gamla byggnaden 7

råkat i blåsväder. Hur vet vi att Bibeln talar sanning? Om vi lämnar teologin därhän är det ju en text skriven av människor som levde långt efter de händelser som behandlas. Har templet överhuvudtaget funnits eller är det en myt som skapades för att rättfärdiga senare politiska och religiösa handlingar?

Ifrågasättandet gäller inte bara Salomos tempel utan hela det monarkiska utanverket. Det äldsta israelitiska kungariket är dåligt belagt i icke-bibliska källor, och arkeologin är oss inte till någon större hjälp.

Kan vi ens vara säkra på att kung Salomo och hans far David har existerat?

Historia

Gamla Jerusalem med Salomos Tempel.

Tanken må förefalla hädisk, särskilt ur staten Israels perspektiv, men under de senaste decennierna har det faktiskt hänt att även israeliska akademiker gjort gällande att David, landets mest kände härskare genom tiderna, aldrig har funnits utan är att betrakta som en rent litterär gestalt.

Strikt genomförd källkritik kan vara obarmhärtig. Om Samuelsböckerna, Kungaböckerna och Krönikeböckerna inte uppfattas som historiska verk i egentlig bemärkelse utan som projekt med syftet att teckna en bild av ett israelitiskt förflutet vars innehåll fyller bestämda teologiska och ideologiska krav är det omöjligt att uttala sig om de gamla kungarnas historicitet. De förvandlas från historiska till halv-historiska, en sorts sagokungar.

Davids hus Men fullt så enkelt är det inte. Lyckligtvis har vi också andra källor att utgå från, till exempel inskrifter på stelar och byggnader i Främre Orienten. Ibland berör dessa texter händel-

ser och personer som också förekommer i Gamla testamentet. År 1993 upptäcktes en arameisk segerstele med inskrift i Tel Dan i norra Israel.

Stelens upphovsman var en kung av Damaskus i mitten av 800-talet f.Kr. som önskade berätta om sina segrar över grannfolk och grannriken, däribland Israel och ”Davids hus”. Tolkningen är omstridd, eftersom ordet ”Davids” även kan utläsas som ”onkelns” eller ”den älskades”, men med tanke på omständigheterna – skrytet över segern över Israel – menar flertalet forskare att ”Davids hus” är den troligaste läsningen. I så fall var dynastibenämningen allmänt känd i regionen ett drygt sekel efter kungens förmodade regeringstid, vilket talar starkt för att David har existerat. Bevarade inskrifter gör det också möjligt att eventuellt utläsa namnet David i Meshastelen, som restes av en moabitisk kung i nuvarande Jordanien omkring 840 f.Kr. och som numera förvaras på Louvren i Paris.

Meshastelen skänker oss dessutom en 8

Modell av Salomos Tempel, utställd på ”Museum für Hamburgische Geschichte” i Hamburg, Tyskland.

Historia

Kung Josias död.

utförlig skildring av krigen mellan Moab och Israel – sett ur moabitisk synvinkel – som på ett antal konkreta punkter bekräftar politiska och militära scenarion i Gamla testamentet. Detta stärker den gamla uppfattningen att Kungaböckerna innehåller åtskillig korrekt grundinformation om kungar, krig och riken.

Följaktligen ställer sig flertalet forskare idag bakom tanken på att David har funnits. Men hur är det med Salomo? Han nämns inte i några inskrifter. De äldsta källorna som uttalar sig om kungen ifråga är de som återfinns i Gamla testamentet, och de nedskrevs flera sekler efter kungens förmodade död. Alltså har många forskare ställt sig skeptiska till åtskilliga berättelser om Salomo, hans byggnadsprojekt och ryktbara vishet. Lägg därtill att inga entydiga rester efter det berömda templet har påträffats i Jerusalem.

Kung Josia Bristen på källmaterial har delat forskarna i olika läger. Skeptiker menar att de lärda men politiskt medvetna män som skrev de historiska texterna i Gamla testamen-

tet kraftigt överdrev de tre första kungarna Sauls, Davids och Salomos betydelse för att få senare israelitiska kungar att framstå som sämre. Orsakerna skall ha varit politiska och religiösa: de senare kungarna var inte sällan polyteister som höll sig med flera gudar, varför de första monarkernas era måste framställas som en gyllene era för monoteismen. Salomos tempel, såsom det skildras i Bibeln, behöver alltså inte ha funnits. Det kan ha hittats på som ett led i konstruktionen av en förfluten guldålder, som något att drömma sig tillbaka till och måla upp i en vision av en bättre framtid.

Om ett första Jerusalem-tempel existerat är det, har man framhållit, mer troligt att det byggdes av den fromme kung Josia på 600-talet f.Kr. Andra forskare skakar dock på huvudet åt sådana resonemang och framhåller att dylika fantasifulla konspirationsteorier är omöjliga att belägga. I brist på bättre källor måste vi acceptera huvuddragen i den gammaltestamentliga redogörelsen. I de fall den går att jämföra med andra texter, som i fallet med den ovannämnda Meshastelen, visar det ju sig att Bibelns författare inte överdrev alltför mycket.

9

Templets mysterium När det gäller Salomos tempel är det inte alls besynnerligt att arkeologerna inte har funnit det. Platsen för det förmodade templet har varit föremål för upprepad förstörelse och nybyggnation under tusentals år. I teorin kan man givetvis söka råda bot på problemet genom arkeologisk forskning, men i praktiken lär detta stöta på patrull redan på planeringsstadiet. Jerusalem är en helig stad för tre världsreligioner, och den gamla tempelplatsen är synnerligen helig för muslimer. Möjligheten att dessa, liksom övriga andliga intressenter, skulle upplåta marken för mångåriga vetenskapliga utgrävningar är försvinnande liten, och den spända politiska situationen i staden gör det inte lättare för forskarna.

Templets mysterium lär alltså, även inom den närmast överskådliga framtiden, förbli ett mysterium – trots att det är högst sannolikt att svaren på frågorna väntar på oss några meter ner i Jerusalems jord. X Text: Dick Harrison

Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

inbjuder medlemmarna till stadgeenlig

Allmän sammankomst torsdagen den 26 april 2018 Samling kl 18:00 i Ordens Stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, varför föranmälan om deltagande emotses till telefon 08-463 37 03 före torsdagen den 5 april

Styrelsen

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.799;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 10

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Högtidsdag

Mingel i Riddarsalen i samband med högtidsdagen i januari.

Högtidsdag i Stamhuset Den Nordiska Första S:t Johannislogens högtidsdag i januari är alltid välbesökt.

Så även i år då högtidsdagen hölls söndagen den 28 januari.

Givetvis var redaktionen för Frimuraren på plats.

V

älbesökt. Ja, mer exakt än så går knappast att beskriva deltagandet under Johanneslogen Nordiska förstas högtidsdag i slutet av januari.

Givetvis fanns Stormästare Anders Strömberg på plats precis som 15 av Ordens högsta ämbetsmän.

Den här logen har en mycket intressant historia för de bröder som inte redan känner till den. Den här logen har en historia som går tillbaka till den ursprungliga logen som Axel Wrede Sparre skapade i Sverige. År 1799 lät hertig Carl logen S:t Jean Auxiliaire omvandlas till Den Nordiska Första S:t Johannislogen och han intar själv platsen som dess Ordförande mästare.

Målsättning Vid förra årets högtidsdag kretsade en hel del runt Salomon Arvid Achates Lindman som 1927 utsågs till logens Ordförande mästare. Lindman var inte bara Ordförande mästare utan blev även Ordens sigillbevarare och kansler. Detta har avhandlats i den aktuella utgåvan av Acta Masonica.

Förra året var det även 80 år sedan Arvid

Ämbetsmännen i Den Nordiska Första S:t Johannislogen som möjliggjorde genomförandet av högtidsdagens loge.

Lindman lade ned sina jordiska verktyg. Även om hans ande även detta år svävade med ett bevakande öga över högtidsdagen var hans närvaro inte lika påtaglig som förra året.

11

Årets fokus låg istället på verksamheten för 2018. Målsättningen är att ha recipierat 20 lärlingebröder och 20 mästarbröder under verksamhetsåret. Det genomsnittliga antalet besökare per sammankomst

Högtidsdag

Christer Persson blev utnämnd Riddare av Kungliga Carl XIII:s Orden.

Skönsång av Staffan Alveteg och vid flygeln Axel Rystedt.

under år 2017 har varit 20 personer och totalt har cirka 1 500 besök registrerats under året.

Med detta som bakgrund kretsade Arvid Lindmans ande även över årets högtidsdag.

på medeltids- och barockkonst. Där finns bland annat en Pietastaty i sten från 1410, en kopia av Hans Memlings altartriptyk ”Den yttersta domen” och det berömda astronomiska uret. Miniatyrerna kommer att placeras i Ordens museum.

Presenter Gratulationer under en sådan här högtidsdag tillhör sedvanorna. Så även i år. Denna dag gästades logen av fyra bröder från den polska frimurarlogen i Krakow. De deltog givetvis både på loge och under måltid.

Som en present till Orden överräcktes två små handgjorda och inglasade prydnadskopior av S:t Mariakyrkan i Gdańsk. Kyrkan är den största tegelkyrkan i Europa och inredningen är ett mästerligt exempel

Biffrad Under denna måltid avhandlas allt från president Trumps stolligheter till goda franska viner och Rom som sommarstad.

Helstekt biffrad, rödvinssås, örtfrästa vaxbönor och brännvinsostgratinerad potatishalva slank ner tillsammans med ett glas Piquemal Pygmalion 2014, LanguedocRoussillon och det bjöds på sedvanlig sång mellan huvudrätt och dessert, som i år var en chokladparfait med hallon och lakrits-

sås – ackompanjerad av ett glas Chateau Manos 2012, Cadillac (dessertvin). För den alldeles lysande sånginsatsen stod broder Staffan Alveteg. Vid flygeln satt broder Axel Rystedt. Och den gemensamma insatsen i avslutande O Sole Mio renderade i stående ovationer och idel muntra tillrop från bröderna.

Det blev även en slant till de behövande. Högtidsdagens insamling resulterade i 6 400 kronor som går till Stockholms Stadsmission.

Kunde året ha börjat bättre? Knappast.

Nu tar vi sikte mot januari 2019 och låter 2018 bli ett alldeles lysande år. X Text och bild: ULF HJELTING

Följande utnämningar offentliggjordes under högtidsdagen.

Dessa träder i kraft 17 mars.

Riddare och kommendör med Röda korset Komminister Harald Gustafsson, X SPL, AT SPL. Juvelerare Torsten Bergström, X Svea, ADPM Svea.

Akademisekreterare Sune Lindh, X Svea, OM CFE. Verkställande direktör Per Andersson, X VPL, ACM VPL, ADM Pil. Medicine doktor Måns Jungner, X Svea, ECM SLL. Byggmästare Bengt Davidson, X VPL, FKa VPL, L DD. Innehavare av Ordens Hederstecken Skolchef Carl-Gunnar Sandahl, X SPL, FÖS SPL.

Gåvor från de polska bröderna i Krakow.

Och Angående utnämning av Riddare av Kungliga Carl XIII:s Orden Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf har den 28 januari 2018 utnämnt bankdirektör Christer Persson, R&K, PM SPL till ny Riddare av Kungliga Carl den XIII:s Orden.

12

Ordens allmänna lagar

Så här kom de till – Ordens allmänna lagar 2018 Få inom vår Orden har väl missat att Ordens allmänna lagar (OAL) utkommit i en ny reviderad version gällande från den 1 januari 2018. De flesta bröder behöver information om vad som står i ”lagarna” först då de skall genomföra något särskilt eller har fått ett problem som skall lösas. Frimuraren har därför tagit sig en titt på vad som är nytt. för att ta hand om de förseelser som försumliga bröder kunde göra sig skyldiga till vid sammankomsterna. (Se Frimuraren nr 4-2016, sid 4 - 8)

Ordens stormarskalk Gunnar Adell, tillika ordförande i Logedirektoriet.

A

lla bröder borde dock då och då läsa i lagarna, för det är allmänbildande. Eftersom det nu är nya lagar är det också lämpligt att berätta något om hur de kommit till och påminna om vad de innehåller, säger Gunnar Adell, ordförande i Logedirektoriet vars Lag- och ritualkommitté har arbetat med den nya versionen av OAL. 426 paragrafer Vad innehåller våra lagar? Kapitelindelningen ger svaret: Inledningsvis Ordens grundvalar och En frimurares plikter.

Därefter följer bestämmelserna om Ordens uppbyggnad med Ordens organisation, Ordens Stormästare, och så vidare, följda av kapitel som handlar om Stora landslogen, kapitelloger, arbetsloger, brödraföreningar, frimurarklubbar och forskningslogen.

Allmänna bestämmelser och regler för medlemskap följs av de särskilda bestämmelserna om tillsättning och entledigande av ämbetsmän. Ett kapitel behandlar visitation, ett om förhållandet till utländska storloger och slutligen ett om Ordens utmärkelser. Tillsammans 20 kapitel och 426 paragrafer.

Internt rättsväsende – Ordens allmänna lagar utgavs första gången av hertig Carl år 1800 och var då inte alls tillgängliga för icke frimurare. I tryckt folioformat fanns 21 kapitel med inte mindre än 1 112 paragrafer. En del paragrafer behandlade sådant som vi nu har i våra slutna ritualer, som bestämmelser om gradprydnader och liknande, säger Gunnar.

– Något annat blev helt enkelt inte av, som ett internt rättsväsende inom Orden 13

Klokt beslut Ordens allmänna lagar gavs därefter ut i ny utgåva åren 1912 och 1952, fortfarande som slutna skrifter. År 2000 blev Ordens allmänna lagar offentliga, så också utgåvan 2007 och de nu utgivna år 2018.

– Det var ett klokt beslut att ge allmän spridning av lagarna år 2000. Vem som helst kunde då ta del av dem och se att inom Orden inte företas något som strider mot några lagar, etiska eller sociala normer, inga mystiska straff eller hemlighetsfulla eller hotfulla ordalag förekommer, påpekar Gunnar.

– De nya lagarna vill på ett okonstlat sätt spegla både det gamla och det nya.

Det gamla syns tydligast i en del formuleringar som har litet ålderdomlig prägel.

De är oftast hämtade från OAL 1800.

– Det nya är oftast praktiska och handfasta bestämmelser om firmateckning, attesträtt, regler om Ordens fasta egendom och liknande som i dag är ett måste för att en så stor organisation skall kunna fungera praktiskt i det moderna samhället.

Omvälvande Den som letar efter omvälvande förändringar hittar inte något sådant i årets OAL. – Möjligen kan huvudprincipen att längsta tid på ett ämbete bestämts till sex år med ett måttligt antal undantag kanske betecknas som en stor förändring, säger Gunnar.

– Det gör verklighet av inriktningen och önskemålet att låta så många bröder som möjligt vara särskilt aktiva i våra loger och brödraföreningar.

– Införandet av amanuenser i arbetslogerna är ett ytterligare exempel på Or-

Ordens allmänna lagar

dock utan förslag till svar. Arbetet i logedirektoriet startade omedelbart och alla ledamöter involverades. Därtill arbetade en mindre krets i lag- och ritualkommittén med några särskilda frågor, berättar Gunnar.

Arbetet omfattade ett stort antal bearbetningar av lagarna med åtskilliga successivt upparbetade arbetsversioner. Stormästaren hade redan i sitt uppdrag gett en mycket viktig, värdefull och orubblig regel för hela arbetet: Alla förslag, om att ta bort, lägga till eller ändra, skulle motiveras och ha en konsekvensbeskrivning.

SVENSKA FRIMURARE ORDENS ALLMÄNNA LAGAR 2018

dens vilja att engagera sina bröder. Inträdesreglerna har moderniserats och är nu i takt med den allmänna världens lagstiftning. Reglerna för besöksrätt i vår Orden och i av Orden godkända storloger har förenklats.

Fascinerande faktum – Lagar och regler kan nästan aldrig anses vara romantiska eller känslomässiga.

Det är bra, eftersom de skall spegla ett regelverk som skall följas och som har bestämmelser om effekter för den som bryter mot dem. Helheten kan man dock se med olika ögon. Särskilt för oss som är medlemmar i Orden är det ett fascinerande faktum att det som det svenska systemets grundare, hertig Carl, sedermera konung Karl XIII, föreskrev i sina allmänna lagar, hade så många bestämmelser som vi fortfarande i dag kan använda.

– Styrkan och stabiliteten i de grundläggande reglerna för Svenska Frimurare Orden och dess medlemmar kan allra tydligast läsas i lagarnas två första kapitel. De är lika levande för dagens frimurare som de var för Ordens bröder för mer än 200 år sedan. Hur många av nutidens lagar har en sådan varaktighet och styrka? Åtskilliga synpunkter För Ordens bröder kan det vara intressant att veta hur de nya lagarna 2018 tillkommit. Logedirektoriet fick uppdraget i maj 2016. Sedan förra OAL-utgåvan 2007 hade det hos Ordensledningen samlats åtskilliga synpunkter och önskemål om lagändringar.

– Som stöd vid arbetets start överlämnades från Ordens sigillbevarare och kansler (OSK) till logedirektoriet ett inte ringa antal öppna frågor, föredömligt samlade, 14

På remiss – Det kravet skulle visa sig vara en av de värdefullaste faktorerna för att kunna bedriva ett konstruktivt och genomtänkt arbete. På våren 2017 kunde föredragning av då föreliggande utkast ske för Stormästaren och presidiet. Efter kompletteringar gick lagutkastet ut på remiss till hela Högsta rådet under maj månad.

– Vid Högsta rådets sammanträde i september 2017 kunde OSK sedan redogöra både för inkomna remissvar och Stormästarens preliminära inriktning beträffande de frågor som väckts. Efter ytterligare bearbetning kunde logedirektoriet den 20 oktober 2017 till Stormästaren överlämna ett slutgiltigt förslag till lydelse av Ordens allmänna lagar 2018. Stormästaren godkände förslaget och beslutade i november 2017 att de nya lagarna skulle träda i kraft den 1 januari 2018.

Respekt för arvet – Tack vare ett stort arbete av logedirektoriets ledamöter, värdefulla remissvar och ett utmärkt konstruktivt samarbete mellan logedirektoriet, drätseldirektoriet, presidiet och Stormästaren har lagarna kommit att fånga upp betydligt fler ståndpunkter och frågor än vad som först kunde överblickas, avslutar Gunnar.

– Denna gemensamma strävan efter att få till stånd moderna bestämmelser med respekt för Ordens historiska arv och med en ständig blick på konsekvenserna av förändringarna har tillsammans lett till den nya utgåvan av OAL. Förhoppningsvis skall detta under lång tid framöver tjäna Ordens och alla bröders intressen. X

Text: LARS BILLSTRÖM Foto: Privat

Ordens allmänna lagar De viktigaste förändringarna i OAL Inledning Ordens Allmänna Lagar (OAL) reviderades senast 2007. Över tiden har framkommit ett behov av en ny tryckning och att införa förändringar som beslutats under hand. Utgångspunkt för revisionen och nytryckningen har också varit att öka förståelsen av texterna och att försöka behålla det ursprungliga anslaget i texterna från Hertig Carl (OAL 1800).

1 kap. 2 och 3 §§ Begreppet ”kristen bekännelse” som krav för medlemskap har ersatts av ”kristen tro” för att bättre svara mot en bredare förståelse av kravet. Benämningen ”kristen tro” används sedan tidigare i kap 16 §1.

Begreppet ”Konungsliga Konsten” har åter införts och anknyter till den ursprungliga formuleringen i OAL 1800.

2 kap. 9, 10, 13, 15 och 17 §§ En påminnelse har införts (§ 9) i texten om att gradprydnader, ämbets- och utmärkelsetecken tillhör Orden och skall återställas till Orden.

Detsamma gäller skrifter (§ 10) som överlämnats till en broder eller lånats av denne. De tillhör Orden.

Förbudet mot att använda sig av sin ställning i Orden för att skaffa sig personliga fördelar har skärpts (§ 13). Förbudet är tänkt att inte bara avse personliga fördelar utan också att på annat sätt bli gynnad.

Begreppet ”att utöva barmhärtighet” (§ 15) har utvecklats också till ”att ta sig an sjuka”. Den utvecklade texten anknyter till ursprungliga formuleringar från Hertig Carl.

En skrivning som finns i Hertig Carls originalutgåva berör hanteringen av oenighet mellan bröder (§ 17). Formuleringen tar fasta på att ”komma överens och uppnå ömsesidig förståelse” när det gäller meningsskiljaktigheter och tvistefrågor.

3 kap. 3, 9, 10, 11, 12 och 13 §§ avseende behörighet att teckna enhets firma, konton och om attestinstruktion.

(3 kap. 1 §, 9 kap. 2 §, 9 kap. 35 §, 10 kap.

1 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1 §, 13 kap. 6 §) Tillägg har gjorts vad gäller beslut på alla nivåer inom Orden om behörighet att

teckna enhets firma och konton samt att det skall finnas en attestinstruktion. Det har under hand visat sig finnas ett behov av förtydliganden som nu kommer att innebära en ökad tydlighet för loger och brödraföreningar när det gäller formalia vid ekonomiska transaktioner och förfaranden.

Detta ger väsentligt ökad möjlighet att professionellt och problemfritt uppfylla Ordens egna, men också myndigheters och andra organisationers, krav avseende ansvar och befogenhet.

med väsentligt. Detta blir en av flera åtgärder för att på ett positivt sätt få bröderna att trivas och införlivas i brödragemenskapen.

5 kap. med flera, främst 17 kap. avseende förordnandetider för olika befattningshavare.

Ett förordnande gäller nu i princip alltid i sex år. För att säkra kompetens och undvika luckor på viktiga ämbeten eller funktioner finns möjlighet att vid synnerliga skäl förlänga tiden för ett förordnande med ytterligare högst tre år på alla ämbeten (inom direktorier och kapitelloger).

Sexårsregeln utan undantag gäller förordnanden som OM och O. Grundregeln om sex år är viktig för att upparbeta det naturliga i att ge så många bröder som möjligt chans att medverka som ämbetsmän. Samtidigt måste tas i beaktande att det finns kunskapstunga specialistuppdrag där sex års förordnande kan vara för kort tid, exempelvis i direktorierna. Detsamma kan vara fallet för de ledande ämbetena i kapitellogerna. Ämbetsmän i loger och brödraföreningar förordnas som tidigare för ett år i sänder där annat inte regleras. Möjlighet till obegränsat antal omförordnanden bibehålls för de viktigaste förstaämbetsmännen i alla loger och brödraföreningar. Nu införs också att alla musikföreståndare, inte bara förste, får omförordnas obegränsat antal gånger för att underlätta möjligheten att bibehålla hög kvalitet och god kontinuitet i musikarbetet i logerna.

Det är samtidigt viktigt att notera att 75-årsgränsen inte gäller för amanuenser och ledamöter i kommittéer och utskott.

Eftersom amanuensfunktionerna bedöms bli väsentligt utökade är detta mycket viktigt för att helheten skall innefatta många möjligheter för alla bröder att kunna engagera sig aktivt i logearbetet på alla nivåer.

10 kap. om amanuenser i arbetsloge och om krav på deputationslogerna.

Möjlighet att utnämna amanuenser också i arbetslogerna har nu öppnats för att ge större möjligheter till att engagera bröderna i logearbetet. Arbetslogernas amanuensbefattningar medför inte officiantsvärdighet eller ämbetsmannaställning men kan införas i matrikeln.

Möjligheterna att ta tillvara såväl yngre som äldre bröders kompetens och önskan att medverka i logernas arbeten ökas här15

Genom införandet av amanuenser också i arbetslogerna görs inga ändringar i 75-årsregeln för ämbetsmän. Regeln behålls för att framför allt positivt påverka föryngringen i all verksamhet inom Orden. En höjning av åldersgränsen är betydligt mindre väsentlig än alla de andra åtgärder som nu finns för att öka brödernas engagemang och aktivitet i verksamheten.

För deputationsloger föreskrivs minst fyra recipienter per år. Det framstår som värdefullt att säkerställa kvalitet och förmåga i deputationslogerna.

16 kap. om ålder för inträde, krav på faddrarna samt återvändarbrev ”För att kunna föreslås för inträde i Orden fordras att sökanden uppnått 21 år.” Åldersgränsen har tidigare justerats och införs nu i OAL. ”Av faddrarna skall den ene ha lägst VII graden och den andre lägst III graden.”

Detta är en återgång till krav som funnits tidigare och som avses leda till en mera ansvarsfull och övervägd fadderinsats.

Begreppet ”fribrev” ersätts av ”återvändarbrev” som bättre beskriver syfte och innehåll för den som får brevet. Övergångsbestämmelser får hantera tillämpningen för de bröder som nu har ”fribrev”.

19 kap. om krav på kristen tro för besökande bröder.

Vid besök från erkända utländska loger i kapitelgraderna slopas kravet på kristen tro hos besökaren. Kravet ersätts dock med behovet av information till besökaren om den kristna grunden i det Svenska Systemet. Förändringen bygger på en överenskommelse mellan Stormästarna inom det Svenska Systemet och är också avsedd att underlätta besöksmöjligheterna för bröder från andra erkända loger. X Textbearbetning: LARS BILLSTRÖM

Kultur

Julgransskakning i Visby

Julgåvor från S:t Nikolaus säck är alltid populära.

Trettondagknut då dansas julen ut. Men inte i Visby – där gör man lite annorlunda. Eller gör man?

E

n gammal tradition inom det gotländska frimureriet har återuppstått. Inte sedan någon gång i slutet av 1900-talet har julgransplundring, eller julgransskakning, ägt rum hos frimurarna i Visby. Men i år var det dags att återuppta en gammal tradition.

Spänningen var stor över hur det skulle utfalla. Trettondagsafton hade närmare 50 barn med far och mor, och med faroch morföräldrar infunnit sig. Tillsammans var det 120 personer som samlats i logens stora matsal. Här bjöds på fika, dans kring granen, lotteri med mera.

Eftermiddagens höjdpunkt var när S:t Nikolaus i egen hög person inträdde i lokalen och delade ut julgåvor till barnen.

Efter den traditionella dansen kring granen hjälpte flitiga händer till att kasta ut granen och därmed var julfirandet hos de gotländska frimurarna till ända. X

Text: LARS SJÖHOLM Foto: MANNE MALMROS

S:t Nikolaus anlände i egen hög person till Visby.

16

Rhodos

Bröderna samlade framför riddarnas gamla tingshus. Uppe från vänster guiden Kosta Panagos, Henrik Nordell, Dimitrios Kontesis, Tapani Kivinen och Leif Polviander. I nedre raden Guy Catani, Hannu Kauppala, Erkki Ojala och Reino Martikainen.

Årets frimurarresa till Rhodos ”Pámen” – nu går vi och ”Yiamas” – skål. Det blev ledorden för 7 frimurarbröder med damer som sista veckan i september besökte Rhodos under ledning av vår rutinerade reseledare, broder Guy Catani. Sällskapet bestod av 3 par från vårt eget svenska system och 4 par från vår finska broderorganisation.

T

emat för resan var riddarorganisationernas, främst Johanniterordens uppehåll på Rhodos samt den egeiska övärldens rika matkultur såsom den har utvecklats under århundraden. De praktiska arrangemangen hade på utmärkt sätt ordnats av det finsk-grekiska företagarparet Ann-Sofi Sydholm och Kosta Panagos, Kosta dessutom grekisk frimurare.

Redan första kvällen med välkomstmiddagen visade det sig vad som komma skulle. Det skulle bli välkomponerade luncher och middagar veckan ut. Det gällde att smaka sig igenom 7–8 rätter varje gång, smaksatta enligt grekisk tradition.

Det friska något fruktiga vita vinet, gjort på öns egna druvor visade sig också vara

utmärkt, avnjutet i sin egen naturliga miljö. De två första dagarna ägnades i huvudsak åt riddarorganisationerna. Bakgrunden till riddarnas drygt 200- åriga vistelse på Rhodos, var att de riddare som hade etablerat sin Orden i Jerusalem omkring 1100 för att ge de kristna pilgrimerna skydd och stöd hade blivit fördrivna från Jerusalem av muslimerna. De seglade via Cypern till Rhodos och kom dit år 1306.

Den gamla staden, som riddarna hade byggt upp var ett av våra huvudmål för resan. Med sina snillrikt byggda 4 kilometer långa sandstensmurar runt staden behärskade och levde riddarna i ett förhållandevis välorganiserat eget samhälle. Portarna från den gamla staden till öns befästa 17

hamnar var av stor betydelse och har alla sin egen historia.

Stormästarpalatset Vi besökte och fick en ingående beskrivning av Stormästarpalatset, som ligger högst upp på Riddaregatan. Detta var Johanniterordens administrativa centrum och högkvarter och den mest betydande byggnaden i Riddarkvarteren. Palatset har genomgått många öden och blev restaurerat av italienarna under första delen av 1900-talet. Restaureringen är omstridd av arkeologer och yrkesmän. För den yrkesmässiga okunniga kan konstateras att palatset har bibehållit sin storslagenhet som anstår dess ursprungliga roll. Ingången till

Rhodos palatset öppnar sig mellan två stora halvcirkelformade torn. Rummen är luftiga och sparsamt möblerade och ger en god överblick över strukturen, rummens tidigare användning och mosaikerna.

Från Stormästarpalatset hade vi möjligheter att vandra längs Riddaregatan, där många av ordenshärbärgena låg. Den här gatan finns avbildad i de flesta turistböcker och anses vara av de mest fullkomliga medeltida gatorna i världen. Johanniterorden var indelad i åtta olika sk. nationer, som ofta fick sitt namn efter riddarnas ursprungliga hemland.

Varje nation tilldelades ett härbärge och styrdes av en prior som hade utsetts av Stormästaren. Varje nation hade sin uppgift. Italienarnas marina talanger gjorde det självklart att de skulle hantera flottan. Den franska nationen var den starkaste och utsåg därmed också ofta Stormästaren. De mindre nationerna hade sina separata uppgifter och var ansvariga att bevaka sina egna delar av stadsmuren. Högst uppe på Riddaregatan finns resterna av Johanneskyrkan, som har fått namnet av Johanniterordens beskyddare.

Dag tre tog vi förbindelsebåten till ön Symi för att återvända till Rhodos senare på eftermiddagen. När båten anländer till Symis hamn, möts besökarna av en mäktig syn. Hundratal nyklassicistiska stenfasader och järnbalkonger blandade med tusentals pastellfärgade fönsterluckor sträcker sig från hamnen upp på de närliggande sluttningarna. På strandkajen fick vi avnjuta på kol grillad dorada-fisk, som länge kommer att stanna i minnet. Högt ovanför hamnen ligger den statliga riddarborgen, som byggdes vid ruinerna av Symis gamla stenmurar. Hit kommer man via en väg bestående av 357 trappsteg, Kali Strada, ”den goda vägen”.

Akropolis Följande dag blev det en sjötur igen. Vi åkte med egen lyxfarkost till Lindos. Den här staden finns noterad i flera skrifter före Kristi födelse. Högt belägen på en brant vid kusten har Lindos under historiens gång betraktats som ett strategiskt fäste.

Både bysantiner och riddarna befäste platsen. Klättringen upp till Akropolis, halvöns högsta punkt, kräver god kondition. Från riddarnas 1300-talsmurar har man god utsikt över Lindosbukten och den lilla klippiga Paulusbukten i söder. Det sägs att det var här som Paulus landade när han kom ur kurs under en häftig storm år 58 e kr.

På resans sista hela arbetsdag gjorde vi en busstur till västra delen av Rhodos, som visade sig vara mycket intressant. Vårt första besöksmål var klostret Filerimos. Klos-

Gruppen njuter av den egeiska övärldens rika matkultur.

Företagarparet Ann- Sofie Sydholm och maken Kosta Panagos samt barnen Mikael och Olivia. I mitten reseledaren Guy Catani.

tret har haft en skiftande historia. Den mycket imponerande byggnaden på platsen är 1300-talskyrkan Filerimos Heliga Madonna. Kyrkan har fyra separata kapell.

Mosaikgolvet i det innersta kapellet är från 500-talet. På platsen känner man historiens vingslag och ett hisnande tidsperspektiv. Här tillbad antikens greker sina gudar Athena och Zeus, här anlade de katolska riddarna ett kloster och här tillber fortfarande de ortodoxa kristna sina helgon. Här kan man vandra genom en lång pinje-allé, som symboliserar Kristi väg till Golgata.

Efter lunchen blev det ännu ett besök i en av riddarnas borgar, Kritinia. Borgen byggdes på 1500-talet som en i raden av de borgar som korsriddarna byggde för att försvara öns västkust. Den ligger inom synhåll från två andra borgar längre västerut. Huvudtornet har byggts runt den klippiga bergstoppen, och skyddsmurarna stupar lika brant som berget. Under början av 1500-talet ökade den ottomanska makten i östra Medelhavet. Rhodos blev därmed ett begärligt byte för turkarna. Under sommaren 1522 belägrades Rhodos ett flertal gånger. I december samma år kapitulerade Johanniterna och avseglade den 1 januari 1523 med Malta som nästa längre stationsort. I västra delen av ön Rhodos finns i dag en stor del av den moderna vinindustrin. Vi fick också tillfälle att besöka en av vinproducenterna med ”tasting” av huvudsakligen söta viner.

18

Blåloge Sista kvällen var vi bjudna hem till Ann-Sofi och Kosta, till deras privata residens. Vi blev hälsade välkomna av Ann-Sofi på klingande närpesiska. Kosta talar en utmärkt finska efter att ha avlagt en magisterexamen vid Vasa Universitet. Och middagen vi blev bjudna på kommer även den att länge finnas i våra minnen. Det var inte bara Ann-Sofi och Kosta som såg till att vi hade det bra, utan även familjens två barn, Mikael 11 år och Olivia 8 år.

Det verkade som om den vida berömda österbottniska företagarandan också har ett ordentligt fotfäste i den egeiska övärlden.

På avresedagen hade vi ännu möjlighet att besöka en logelokal i centrala Rhodos, möblerad som en så kallad ”blåloge”. Här kunde symboler studeras efter intresse och kunskaper.

Det här var den andra resan till ön och staden Rhodos med ett för frimurare komponerat program. Den gav många ahaupplevelser och initiativ till självstudier.

Om liknande resor ordnas i framtiden kan de varmt rekommenderas. En förutsättning är ett visst intresse av historia och frimureri och ingen skräck för några extrakalorier. X Text: Henrik Nordell, IX och Ingegerd Wikström Foto: Tapani Kivinen Har tidigare publicerats i Föreningsbandet.

Kultur

Musiker och frimurare Det bästa med det tyska musiklivet är dess geografiska spridning över hela landet. De många självständiga småstaterna har visserligen inte varit någon god jordmån för demokratins framväxt och skapandet av en enhetlig nation men för kulturen har de varit ytterst fruktbärande.

E

tt belysande exempel på partikularismens välsignelse är den lilla staden Weimar i hjärtat av Tyskland, delstaten Thüringen.

Trots den blygsamma folkmängden har Weimar attraherat stora musiker, tonsättare och författare från 1500-talet till början av 1900-talet. Denna kulturella mångfald torde sakna motstycke i Europa! Om denna stad, som i dag har 65 000 invånare, har förre rektorn för Weimars Musikhögskola Wolfram Huschke skrivit en utförlig, faktaspäckad monografi: Musikort Weimar (2017). En mera journalistisk, kortfattad behandling av ämnet svarar Heinz Stade för: Bach, Liszt und Wagner (2017).

Kurfurstendömet Sachsen var Reformationens kärnområde. Efter uttåget av franciskanermunkarna från Weimar 1533 var staden rent luthersk. Nu krävdes nya, evangeliska kyrkosånger. Den som skulle bidra till förnyelsen var Johann Walter (1496– 1570), Luthers gode vän. År 1530 kunde han överlämna till reformatorn ett kompendium med flerstämmiga sånger för gudstjänsterna under hela kyrkoåret, ett slags koralbok.

Hans sista verk var den sexstämmiga motettcykeln som är en del av den evangeliska kyrkans sångskatt.

I början av 1500-talet hade staden blygsamma 1 800 invånare.

Leipzig År 1615 blev Hermann Schein hovkapellmästare i Weimar, en av sin tids stora tonsättare – hundra år före Bach! Han stannade dock bara 15 månader på posten för att i stället tillträda den mera prestigetyngda tjänsten som Thomaskantor i Leipzig.

Omkring 1600 hade Weimar 3 500 invånare.

Johann Sebastian Bach var bara 18 år, när han första gången kom som organist till Weimar 1703. Han anställdes som ”laquey” … Som ”prao” måste han ha gjort

ett gott intryck för han återkom 1708 och stannade till 1717 som hovorganist och senare ”Kammermusicus”. Han gjorde snabb karriär, blev hovkonsertmästare med god lön.

Här föddes sex av hans sju barn, bland dem de blivande tonsättarna Carl Philipp Emanuel och Wilhelm Friedemann. Åren i Weimar var en lycklig tid i Bachs liv, han komponerade ca hälften av sina orgelverk, mer än 30 kantater, delar av Brandenburgkonserterna, talrika solostycken för violin och cembalo samt klaverbearbetningen av en del av Vivaldis verk.

En höjdpunkt i Bachs Weimar-kantater är BWV 21 Ich hatte viel Bekümmernis in meinem Herzen. Huschke ägnar den hela åtta sidors analys!

Hermann Schein

19

Kultur 1717 fick Bach erbjudande om att bli hovkapellmästare i Köthen. Han undertecknade kontraktet innan han begärt avsked i Weimar. Detta renderade honom fyra veckors arrest och ”onådigt entledigande”. Under de veckorna komponerade han preludier och fugor för det kommande Das wohltemperierte Klavier.

1756 kom den unga Anna Amalia som nygift storhertiginna till Weimar. Hon spelade cembalo, harpa och hade t.o.m. musikteoretiska insikter. Hennes insatser för de sköna konsterna, särskilt teater och musik, kan inte nog betonas.

Anna Amalia städslade professorn Christoph Martin Wieland som prinsinformator. Tillsammans med kapellmästaren Anton Schweitzer skapade han ett mästerverk av musikhistorisk betydelse: den tyskspråkiga operan Alceste i fem akter.

Hovkapellet Wieland skrev också en essä om det tyska sångspelet, där han framlägger kloka maximer som librettister borde ta till sig, bland annat ”Komplicerade handlingar är olämpliga” och ”I en enkel handling bör endast få personer framställas”.

Det kurfurstliga hovkapellet, vokalt dominerat, grundades 1491 och hörde då till de tre viktigaste europeiska hovkapellen.

Orkestern ambulerade i Sachsen (Coburg, Eisenach, Gotha och Altenburg), allt efter hovets tillfälliga lokalisering. 1602 blev kapellet stationärt i Weimar. Före Bachs anställning bestod det av 22 sångare och musiker.

1791 fick hovteatern en ”stående” ensemble som spelade regelbundet. Musik var ett självklart inslag i teaterverksamheten, i synnerhet mellanaktsmusik i skådespelen.

Mozart var klassikens tonsättare par préférence, han kom dock aldrig till Weimar; det berömda kapellet i Mannheim lockade mera. I slutet av 1790- talet stod i alla fall sex av hans stora operor på repertoaren. 1799 restes i Weimar den första Mozart-statyn i Tyskland. Frågan är om inte Mästaren var mera uppskattad här än i Wien.

Weimars Goethe levde drygt 50 år i Weimar, hans betydelse för musiken kan inte nog betonas. Skaldens musikaliska och rytmiska lyrik har inspirerat otaliga kompositörer av skiftande dignitet. Av hans dramatiska verk är det främst Faust I (1808) som legat

Johann Sebastian Bach

till grund för operor, ouvertyrer, baletter, skådespelsmusik, kantater, symfonier och symfoniska dikter, sammanlagt drygt 100 alster.

Schiller levde i Weimar 1799–1805.

Musiken spelade en mindre roll i hans liv.

Dock har flera av hans dramer varit underlag för operalibretton: Don Carlos, Luisa Miller (original: Kärlek och politik) och Jungfrun av Orléans. Dessutom förtjänar hans Ode an die Freude att nämnas, slutkörens ord i Beethovens 9:e symfoni, til�lika Europahymnen.

Den andra märkeskvinnan i Weimars kulturrika historia är Maria Pavlovna, storfurstinna av Ryssland, arvprinsessa av Sachsen-Weimar (1786–1869). Hon kom att påverka musikens ställning, speciellt för pianister och pianomusik. När hennes pianolärare A. E. Müller från St. Petersburg dog, gällde det att hitta en värdig kandidat. Goethes favorit var Felix Mendelssohn, men han avböjde på grund av åtaganden i Leipzig och Berlin. Det blev i stället Johann Nepomuk Hummel (1778– 1837), elev till Mozart och Haydns mindre framgångsrike efterträdare hos fursten Esterházy i Eisenstadt. Som pianist hade han få jämbördiga konkurrenter. Han lär ha varit en oöverträffad improvisatör.

(Det förtjänar också att nämnas att Hummel skrivit en av de bästa trumpetkonserterna, 1804.)

En av de klarast lysande stjärnorna i Weimars musikhisto20

ria är Franz Liszt (1811–1886), utbildad av Carl Czerny som i sin tur var elev till Beethoven. Trots sin enkla härkomst – han var född i en ungersk by – gjorde han kometliknande karriär i Paris under femton år, där han umgicks i de fina salongerna. Under de följande tio åren befann han sig ständigt på resande fot i Europa och rönte pyramidala framgångar.

1841 imponerade pianovirtuosen Liszt på publiken i Weimar med bland annat sin Don Juan-Fantasie. Det gästspelet ledde till fast anställning som hovkapellmästare med ”exceptionell tjänstgöring”.

Han var trött på sin flackande tillvaro och längtade efter koncentration, kontemplation och komposition, nu med ny partner, den gifta (!) furstinnan Carolyne von Sayn-Wittgenstein.

Liszt inte bara komponerade (till exempel Faust-Symfonin och h-Moll-sonaten) och dirigerade (Beethovens symfonier).

Han hade också högtflygande planer: en årlig ”kulturolympiad” (på Goethes födelsedag den 28 augusti), vidare ett kostnadskrävande projekt: Uppförandet av en teater enkom för Wagners operor. Därav blev intet. Fiender fanns det naturligtvis gott om: ”stupida, svartsjuka lakejer som missunnar geniet varje framgång”. Hans dröm var att få leda Weimars musikliv tillsammans med Wagner, liksom Goethe och Schiller hade lett teaterns verksamhet.

Liszts mentorskap för yngre lovande tonsättare och musiker, till exempel Wagner, Berlioz, Cornelius och Strauss, kan

Christoph Martin Wieland

Kultur (Det finns ett tiotal kompletta cd, varav en med bland andra Nicolai Gedda.) Det var en av de många operaskandalerna liksom Barberaren i Sevilla av Rossini. Båda fick snart sin upprättelse… (Stockholmsoperan har sällsamt nog inte spelat Cornelius – ännu.)

Franz Liszt

Richard Strauss

inte nog betonas! På 1850-talet arrangerade han en Wagner-vecka (före Bayreuth!) och tre Berlioz-veckor.

Särskilt nämnvärt är Liszts finansiella och konstnärliga stöd för Wagner som hade det trögt i portgången, efterlyst som han var för deltagandet i Dresdenrevolten, en majvecka 1849. Med stor framgång

Res med till

framfördes Tannhäuser i Weimar (den hade floppat i Paris!) och uruppfördes Lohengrin, en av 1800-talets viktigare operahändelser. Utan Liszt och Ludwig II av Bayern hade Wagner kanske blivit en parentes i musikhistorien.

Peter Cornelius komiska opera Barberaren i Bagdad uruppfördes 1858 av Liszt.

Guntram Richard Strauss gjorde sina första lärospån som ung kapellmästare i Weimar, under åren 1889 till 1894. Han uruppförde där den omåttligt populära operan Hans och Greta av Engelbert Humperdinck och sin egen, sällan hörda opera Guntram.

Den första orkesterskolan i Tyskland grundades i Weimar 1872 som blev musikhögskola 1830. Bland skolans mera ryktbara elever hör Marlene Dietrich (sic!) som 1919 kom till Weimar för att utbilda sig till violinist! En sensträckning stäckte hennes konsertplaner. Resten är filmhistoria…

Om epitetet Excellent Musikstad funnes, vore Weimar en värdig aspirant. X Text: FOLKE FREUND, X Har tidigare publicerats i Föreningsbandet.

KENYA

November 2018

I bröders gemenskap

Vill du möta Afrikas savann och djur, människor och kulturer? Besöka utländskt frimureri, äta exotisk mat och dricka kaffe på Blixens terrass? Då ska du följa med på resan! Under ledning av safariguiden broder Jarle W Furali kommer vi uppleva 3 olika naturreservat, sol och bad i Mombasa. Minst 1 logebesök. Samt vänner, byar och projekt som vi är med och driver b.la. föräldralösa barn i Nairobis slum. En resa som gör dig till en vän och inte bara turist. För bröder med familj & alla vänner. Billigaste priset på marknaden!

509 000 €

För bröder som blickar mot söder

För mer info & program kontakta Broder Jarle W. Furali Tel. 0708-635616 - info@wfsafaris.se www.wfsafaris.se 19.995kr för 14 dagar inkl. nästan all mat!

Det enda som tillkommer är flyg ca 4500kr

Resegaranti för resan kommer ställas till kammarkollegiet.

21

Nu kan vi erbjuda ett exklusivt boende i natursköna Polop strax utanför Benidorm där du kan njuta av lyxig panoramautsikt över medelhavet, bergskedjor och byar. Platsen passar perfekt för dig som söker ett unikt hem i en trivsam och fridfull miljö, med direkt närhet till natur, vackra badstränder, pulserande storstäder och idylliska småbyar. Stora, öppna ytor och fönster ger ett genomgående naturligt ljusinsläpp. Kontakta oss för privat visning av fastigheten.

Kontakta Broder Stefan Lindberg eller Felicia Stjernestam via info@burt.se eller ring +34 692 157 725

Personporträtt

Marinens James Bond Hängiven frimurare och kommendörkaptenen av första graden.

Ragnar Thoréns levnadsöde är spännande ur många perspektiv.

U

pprinnelsen till denna artikel är som så mycket annat, en ren tillfällighet. Direkt efter att jag hade erhållit tredje graden i Den Mellersta Pelaren i Jönköping lånade jag litteratur från vår arkivarie.

En kväll när jag satt och läste ”Förklaringar till S:t Johannesgradernas symbolik” föll blicken på författarens namn, Ragnar Thorén. Var författaren ”farbror Ragnar” som min fru hade berättat om? Jag frågade henne om Ragnar Thorén hade varit frimurare och hon svarade –Oh, ja…!

Min hustru har ofta berättat om ”farbror Ragnar” som tillsammans med sin hustru Märta hyrde ett sommarhus på skogsgården Alvasjö på Hökensås. Gården hade varit i min hustru Agnetas släkt sedan slutet av 1800-talet. Jag och min hustru förvärvade så småningom Alvasjö som blev vår familjs fritidsställe. Gården rymmer ett antal bostadshus, men det råkade sig så att vi bodde i det så kallade ”Märtahuset”, namngivet efter Märta som var en nära släkting till min fru och som blev Ragnar Thoréns hustru. Agneta har ofta berättat om sin barndoms somrar på Alvasjö och där ”farbror Ragnar” berättade sina fantastiska historier för alla som kom i hans väg, oavsett om de önskade lyssna eller inte. Men min hustru tillhörde de som fascinerat lyssnade på Ragnar.

Ragnar var inte endast en hängiven frimurare, utan visade sig ha en närmast genialisk ådra som ledde till ett oerhört spännande liv i nationens tjänst.

Tuff start Ragnar fick en god och kristlig uppfostran. Hans far Adolf var läkare och blev så småningom chefsläkare för Jönköpings sjukhus. För sina insatser inom sjukvården utsågs Adolf till riddare av Nordstjärneorden, en orden som senare skulle erhållas av bägge hans söner, Ragnar och Torgil. Ragnars mor kom även hon från en läkarfamilj och hennes morfar hade

bads Ragnar att under kvällen underhålla en av tsarens döttrar, den då 14 år gamla Tatjana.

Ragnar Thorén i paraduniform.

varit livmedikus. Senare skulle Ragnars son Claes Thorén utses till livmedikus.

När Adolf oväntat dog 1904 förändrades familjens livssituation från en dag till en annan. Lägenheten i Jönköping var knuten till faderns läkartjänst och mamman saknade inkomster och några besparingar av större mått fanns inte. Bägge sönerna, Torgil och Ragnar, tog värvning i flottan och Ragnar blev den yngste sjökadetten någonsin, endast 12 år gammal. Det stundande en tuff tid för denne pojke och han blev som yngste kadett utsatt för olika former av bestraffningar och ren pennalism. Sannolikt hjälpte hans starka gudstro honom att genomlida kadettiden.

När Ragnar, 17 år gammal, befann sig ombord på en torpedbåt fick fartyget order om att eskortera pansarskeppet Oscar II till Viborgska viken. Ombord på pansarskeppet fanns kung Gustaf V och hans maka Victoria. Kungaparet var på väg till en ”släktträff” med den ryska tsarfamiljen.

På grund av sin väluppfostrade stil om22

Karriären Ragnar avancerade inom flottan och blev tidigt bland annat torpedbåtschef. När bolsjevikisk militär 1918 landsteg på Åland bad Finland Sverige om hjälp.

Ragnar ledde en av de svenska landstigningstrupperna, men efter att bolsjevikerna avlossat ett enda kanonskott fann de för gott att fly ön. Ragnar lade beslag på tomhylsan som därefter fick tjäna som paraplystöd i hans hem på Lidingö.

Ragnar gjorde sex långresor till havs och en av dessa skedde med Fylgia där han som löjtnant blev ansvarig för flottans första radiotelefonistation.

Ragnar blev snabbt fascinerad av den nya tekniken. Fartygschefen var dock inte imponerad när Ragnar meddelade att han haft radiokontakt med ett fartyg på 500 sjömils avstånd. Ragnars skepp var på väg till Gibraltar och fartygschefen undrade retoriskt om Ragnar kunde ta reda på vilka båtar som låg i Gibraltars hamn och vilka deras befälhavare var, en omöjlig uppgift i fartygschefens värld. Efter någon timme presenterade Ragnar en rapport med samtliga fartyg och deras befälhavare. En perplex fartygschef fick ta del av Sveriges första radiospaningsrapport. Nu började försvarsmakten inse Ragnars snille och kapacitet och han skickades utomlands för vidareutbildning inom radioteknik och han blev snart chef för radiosignalskolan och hade introducerat radiopejling 25 år innan Försvarets radioanstalt blev till.

Fotografering Än mer uppmärksammat blev Ragnars upptäckt att det gick att använda infraröd fotografering som spaningsmetod där, som det hette, man kunde se ”bortom horisonten”.

Ragnar fortsatte att förkovra sig under 1930-talet i London, Dresden och i

Personporträtt Schweiz. Han bedrev även studier i teknisk fysik på Kungligha Tekniska Högskolan. Han började bygga egna kameror och blev konstruktör till världens första långdistanskamera för infraröd fotografering.

Man installerade laboratorier på fartygen så att bilder kunde presenteras för analys endast någon minut efter att bilden tagits.

Detta skedde således innan radarn var uppfunnen. Ragnar höll föredrag för marinstaben och intresset var stort och snart blev Ragnars tekniska begåvning allmänt känd inom hela försvaret.

Snart blev Ragnar skickad till Finland där han började med att utbilda officerare i tekniken. Redan 1936 fick Ragnar uppdrag från Finlands underrättelsetjänst.

Mannerheim När det finsk-ryska kriget bröt ut 1939 kallades Ragnar till ÖB, generalen Thörnell, som berättade att Marskalk Mannerheim ville framföra ett tack till Ragnar för hans insatser för Finland samt be honom om fortsatt hjälp att bygga motordrivna radiostationer. Detta var naturligtvis känsligt på grund av Sveriges neutralitet. Ragnar tog avsked och anslöt sig till den finska armén och han blev därmed den förste svensk som anslöt sig till den finska armén som frivillig och hans rang blev kommendör. Ragnar lyckades bland annat med att långdistansfotografera de ryska ubåtarna och kartlägga hur de navigerade genom sina egna minfält. Med fotografierna till hjälp kunde finnarna såväl undvika ryska minor som placera ut egna minor längs de rutter som ryssarna ansåg säkra. Följden blev att ett antal ryska fartyg sprängdes i luften när de trodde att de färdades i minfria vatten. Finnarna lyckades även stänga in den sovjetiska flottan längst inne i Finska viken nära S:t Petersburg. Ryssarna

blev varse att Ragnars fotografier gav finnarna ett försprång och genom infiltration av delar av det finska försvaret erhöll ryssarna kännedom om Ragnar Thorén som nu av Mannerheim döpts till ”vildmarksöversten”! Självklart stod nu Ragnar högt på ryssarnas ”elimineringslista”.

Militärattaché I januari 1942 skickades Ragnar till Helsingfors som svensk militärattaché, ett uppdrag som varade i fyra år.

Ragnar inledde ett samarbete med Victor Hasselblad vilket ledde till utvecklandet av en kamera som gjorde det möjligt att konstruera fotokartor till hjälp för bombflyget. Utifrån denna militära applikation utvecklades så en kamera för civilt bruk, den världskända ”Hasselbladskameran”.

På grund av Ragnars geniala lösningar blev Hasselblad Sveriges mest kända bolag internationellt. Ragnar fick tyvärr ingen direkt uppskattning för sin uppfinning och tjänade inte heller några pengar på kameran. Det bekom honom inte särskilt då hans intresse var helt inriktat på försvaret och svensk säkerhet. Han var en patriot i dess bästa bemärkelse.

Ragnar skulle hinna med en andra karriär och nu som polarforskare. Hans far hade deltagit som fartygsläkare i en expedition till Spetsbergen 1882 och hans berättelser för sonen väckte tidigt ett intresse. Ragnar skulle komma att delta i sex forskningsresor till alla delar av Arktis och han blev snart en ledande och internationellt erkänd expert på arktiska förhållanden. Som 80-åring samlade han fullsatta universitetssalar runt om i världen där han föreläste om såväl sin egen som andras forskning kring Arktis.

HMS Fylgia.

23

Tatjana Romanov.

Stella Polaris När det stod klart att Sovjetunionen skulle ockupera Finland gav Mannerheim order om att rädda avancerat signalspaningsmaterial genom att skeppa över det till Sverige. Fyra fullastade båtar med 700 lådor material stävade snart mot svenska hamnar. Sverige trodde att endast 10-15 finska underrättelseofficerare skulle medfölja lasten. De facto kom 750 man vilket bland annat gjorde det omöjligt att hemlighålla operationen. Thorén var i hög grad inblandad i projektet. Från regeringens synpunkt var det naturligtvis ytterst olämpligt att som ”neutralt” land involvera sig i sådana operationer och man försökte på olika vis ”bli av med materialet” genom att sälja det till annat land eller helt enkelt gömma det hela. Senare skulle såväl den svenska som den finska regeringen förneka all kännedom om affären.

När det Kalla kriget utbröt önskade USA utröna lämpliga inflygningsbanor för sitt bombflyg. Inte minst när det gällde Baltikum hade USA bristfälliga underlag och man vände sig till Sverige, enkannerligen till framför allt Ragnar. Tanken var att USA:s flygvapen skulle leverera avancerade spaningskameror och signalspaningsutrustning. Motprestationen var att Sverige skulle förse USA med flygbilder tagna över Baltikum och Sovjetunionen. 1947 for Ragnar till USA för att förhandla om och konkretisera ett avtal mellan länderna.

Ragnar fick ”fronta” som avtalspart då det var politiskt omöjligt för Försvarsmakten

Personporträtt i det ”neutrala” Sverige att ingå ett sådant samarbetsavtal med USA. Av avtalet framgår bland annat att: ”Innehållet i detta avtal får inte komma till det svenska folkets kännedom utom för underrättelsetjänsten representerat av Kommendör Tham och Kommendörkapten Thorén, chefer för den svenska underrättelsetjänsten”!

Catalina En DC-3:a fullproppad med spaningsutrustning var ett nödvändigt redskap för att uppfylla Sveriges del av avtalet. Av planets besättning på 8 man var endast piloten från flygvapnet. Övriga kom från FRA (Försvarets radioanstalt). Planet sköts ned den 13 juni 1952 trots att flygningarna skedde över internationellt vatten. Samtliga i besättningen omkom.

Dagen efter skickades flera plan av typen Catalina ut för att spana efter den ”försvunna” DC-3:an. Ett av dessa besköts av sovjetiska jaktplan av typen Mig-15. Planet tvingades nödlanda men besättningen kunde rädda sig i en gummiflotte och plockades senare upp av ett västtyskt fartyg. Först 2003 återfanns den nedskjutna DC-3:an med besättning. 1991 hade Ryssland erkänt att man hade skjutit ned planet.

Sveriges regering försökte hemlighålla det hela och meddelade endast att man förlorat kontakten med DC-3:an efter att planet rapporterat tekniska problem. Sedan besättningen i Catalinaplanet plockats upp gick det dock inte att hålla det hela hemligt men de svenska protesterna blev ganska hovsamma. Statsminister Erlander såg det hela som en skarp varning till Sverige att inte gå USA:s ärenden. Det Kalla kriget hade kommit till Sverige.

Sekretessen angående det svensk-amerikanska avtalet hävdes 1991 och innehållet i avtalet slogs upp stort i Rapport. En frilansjournalist, Cecilia Zadig, åkte till Washington och tog del av avtalet. Kommendör Tham hade lagt ned sina jordiska redskap men Zadig fick information om att Thorén var vid livet, 96 år gammal!

Ragnar befann sig på Alvasjö där jag nu sitter och skriver och tv-teamet kom hit med andan i halsen för att göra en intervju. Ragnar blev bestört när han informerades om vad saken gällde. När de anhöriga bänkade sig framför tv-apparaten för att se inslaget blev de förskräckta. I deras värld var Ragnar fortfarande helt klar i huvudet men nu framstod han som slagrörd och var helt främmande inför de handlingar som pekade ut honom som ansvarig för kontakterna med USA. Ragnar spe-

Carl Gustaf Emil Mannerheim.

lade senil för att slippa svara på frågorna.

Han var en sann patriot som inte skydde några medel för att bevara försvarets hemligheter.

Spionen Wennerström 1900-talets största spionaffär avslöjades i början av 1960-talet. Det visade sig att den ansedde översten och flygattachén Stig Wennerström under lång tid sålt stora delar av det svenska försvarets hemligheter till Sovjetunionen. Det anses ha varit Wennerström som informerade Sovjetunionen om att Sverige bedrev signal- och fotospaning med DC-3:an över Östersjön.

I slutet av 1950-talet blev Ragnar övertygad om att det fanns en läcka i hans närhet och han beslutade sig för att informera försvarsstabschefen. Ragnar kunde visa att hemlig information hade hamnat i Sovjetunionens ägo. Han avslutade mötet med att säga att det endast fanns tre tänkbara spioner; Han själv, försvarsstabschefen eller Wennerström. Wennerström greps under midsommarhelgen 1963 och det framkom snart att han varit sovjetisk spion sedan 1948.

Forskning kring Arktis 1958 bjöds Ragnar in av USA:s Vetenskapsakademi att delta i världens första arktiska havsiskonferens. Han inbjöds se24

nare till Japan för att föreläsa vid Hokkaido University. Under 1960-talet ansågs Ragnar vara en av världens ledande experter på arktiska isförhållanden. Intresset hade som sagt väckts när Ragnars far på sängkanten berättade om sina resor och upplevelser på ishavet. Pappan hade deltagit som läkare på kanonbåtarna Urd och Verdandi när dessa utforskade Spetsbergen och Arktis. Själv deltog Ragnar i sex polarexpeditioner under åren 1955-1974.

Som ersättning för sina insatser på amerikanska forskningsresor fick Ragnar disponera en amerikansk polarhelikopter med besättning. Även Sovjetunionen efterfrågade Ragnars tjänster och man får väl se det som ödets ironi att en person som klassats som Sovjetunionens fiende under två världskrig, och som de åtskilliga gånger försökte mörda, nu i stället var av stort värde för dem.

Medaljerna Ragnar var sannolikt 1900-talets mest betydelsefulle marinofficer. I militärhistorikernas publikation Pennan och svärdet 2004 skrevs en artikel om Ragnar under rubriken ”Marinens James Bond”!

Ragnar blev rikt dekorerad. Ett urval av utmärkelserna är: Tsar Nikolaus II:s förtjänstmedalj, Hederslegionen, Riddare av Kungliga Svärdsorden, Riddare av Kungli-

Personporträtt dens Hederstecken (OHT). Ragnars sonson, Johan Thorén, har berättat att Ragnar var mycket engagerad i frimureriet men att han aldrig närmare talade om detta.

Hasselblad 1600F.

ga Vasaorden, Finlands Vita Ros 1:a klass, tre finländska Frihetskors i olika klasser, Kommendör av Finlands Vita Ros, Riddare av Kungliga Nordstjärneorden med flera. Till dessa skall läggas Frimurarordens Hederstecken (OHT).

Frimureriet Ragnar upptogs i S:t Johanneslogen Den Nordiska Första 1919, erhöll VIII graden 1930 och X graden 1943. I november 1962 utsågs Ragnar till OM i Logen S:t Erik. Det skedde på logens högtidsdag och omkring 350 bröder deltog varav ett stort antal riddare och kommendörer med Röda korset. Kören framförde Deo dicamus gratias av G.A. Homilius. Ragnar beledsagades av sina faddrar, Ordens kansler, livmedikus Erik Böttiger och (fOSM) civ. ing. Gustaf Piehl. 1972 erhöll Ragnar Or-

Kyrkan Ragnar var engagerad i Hedvig Eleonoras kyrka på Östermalm där han var kyrkvärd och medlem i kyrkobröderna. Han var också aktiv i Svenska kyrkans lekmannaförbund. Enligt den ovan nämnde Johan Thorén hade Ragnar en stark gudstro men var aldrig fördömande gentemot andra.

Vid Kyrkomötet i Stockholm 1953 avslutade Ragnar ett föredrag med följande ord; ”Ett gott samvete och ett rent hjärta ger styrka och andlig resning. Må vi därför vara lyhörda till vad samvetet har att säga oss och handla med ansvar därefter. Må vi frammana hedersbegreppen, vårda samvetet och bliva för ungdomen ett föredöme”.

En sann frimurares sätt att uttrycka sig.

En kämpe Ragnar övergick att arbeta för FOA när han redan var pensionär och arbetet kom nu att koncentreras på hans arktiska forskning. 1983 vid 88 års ålder hade han tjänstgjort inom försvaret i 75 år. Han blev den äldste statstjänstemannen genom tiderna. Han promenerade varje morgon från bostaden på Lidingö till FOA på Gärdet.

Emellertid, den arktiska forskningen blev med åren allt mindre intressant för

Spetsbergen.

25

försvaret och Ragnars ålder sågs dessutom som ett problem. Till slut kände Generaldirektören sig tvingad att ta ifrån Ragnar hans tjänsterum och passerkort. Han meddelades även att FOA inte längre kunde stå för hans resekostnader. Detta var ett hårt slag för Ragnar men han gav inte upp.

På morgonen ställde han sig vid inpasseringen till FOA och, som han sa, ”liftade” med någon som var betrodd med inpasseringskort. Han placerade sig sedan vid ett bord i myndighetens bibliotek och fortsatte oförtrutet sitt arbete.

Slutet I januari 1992 lade Kommendörkaptenen av första graden Ragnar Thorén ned sina jordiska redskap. Han ligger begravd på Brandstorps kyrkogård endast några kilometer från Alvasjö, den plats som han och hans hustru älskade så mycket och där paret tillbringade 70 somrar. Ragnar lämnade inget åt slumpen och mer eller mindre regisserade sin egen begravning i detalj. Kistan var draperad i den svenska flaggan och upprätt på kistlocket stod hans frimurarsköld. Vid båren prestaverade finska frivilligkåren med fana och fanbärare då Ragnars insatser för vårt östra grannland hade varit extraordinära. Den 6 maj 1992 hölls en Minnesfest på Stora Landslogen till minne av bland andra Ragnar Thorén. X Text: Olof G. Hedengren, III ETDMP Fotnot. En stor del av underlaget till artikeln har jag hämtat från Ragnar Thoréns sonsons, Johan Thoréns, bok ”Bortom horisonten” som han skrivit till åminnelse av sin farfar.

Forskningsloge

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff 20 år

Möte med redaktionskommittén för 1800-talsboken.

Den 25 november 2017 firade Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff sin 20:e högtidsdag. Samtidigt installerades två nya arbetande ledamöter. Under den tid som logen varit etablerad har den blivit en drivande kraft när det gäller forskning inom det svenska frimurarsystemet.

F

orskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) verkar inom hela Svenska Frimurare Orden och utgör en sammanslutning av frimurare som har speciellt intresse för frimurerisk forskning. Resultaten ska spridas inom Orden och göra det möjligt för alla frimurare att få en ökad kunskap.

Logens valspråk är ”Ad Fontes” (= till källorna), vilket syftar till att forskningen bör starta i ursprungsmaterialet. Till hjälp finns mycket material samlat i Stamhusets arkiv, hos övriga loger och föreningar samt hos andra arkivbildare.

Logens namn Logen är uppkallad efter en av det svenska frimureriets främsta arkitekter, Carl Friedrich Eckleff. Han föddes 1723 och avled 1786. Eckleff hade cirka år 1756 fått tillgång till utländska ritualer som han översatte. Han bildade på grundval av dessa samma år Andreaslogen S:t Andreae eller

Skotska logen L´Innocente i Stockholm.

Eckleff mottog ytterligare utländska ritualer från Strasbourg och Genève. På grundval av dessa stiftade han på juldagen 1759 ett kapitel i Stockholm där han var dess förste stormästare. Han arbetade sedan även fram grad VII-X . Eckleff kvarstod som ordensmästare till år 1774. Han lämnade då över ämbetet till hertig Carl, som förfinade och byggde ut det svenska frimureriet till det som vi känner idag.

Forskningslogens verksamhet Forskningsprojekten är den viktigaste delen av verksamheten. En betydelsefull uppgift är därför att sprida de resultat som kommer fram i forskningen. Det sker genom föredrag, symposier och skrifter. Forskningen genererar både öppna och gradbundna resultat av varierande inriktning. Den gradbundna forskningen handlar mycket om att hitta bakgrunden 26

Omslag till 1800-talsboken.

Forskningsloge

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff på besök i Visby.

till gradernas ritualer. Resultatet får därför förbehållas dem som uppnått aktuell grad.

Symposier Vartannat eller vart tredje år arrangerar CFE symposier under en helg med parallella föredrag i olika grader. Vid dessa tillfällen ges möjlighet att sprida forskningsresultat och att utbyta tankar och idéer med andra bröder. Symposierna bidrar därmed till att skapa och underhålla värdefulla kontakter med likasinnade. Kommande symposium äger rum nu i vår under helgen den 21-22 april i Stamhuset.

Skrifter Forskningsresultaten presenteras skriftligt i de publikationer som CFE ger ut. Den icke gradbundna årsboken Acta Masonica Scandinavica utkommer en gång per år.

Den är ett samarbete mellan forskningslogen i Sverige, forskningslogen Niels Treschow i Norge, forskningslogen Friederich Münter i Danmark och forskningslogen Snorri på Island. Den brukar omfatta 200300 sidor och innehålla tiotalet artiklar.

I skriftserien Ad Fontes presenteras både gradbundna och icke gradbundna forskningsresultat.

Utnämning av bröderna Rosenberg och Krey i forskningslogen Carl Friedrich Eckleff.

27

Forskningsloge

Johanessalen i Uppsala.

I det digitala informationsbladet Ecklöfwet, som utkommer med två nummer per år och återfinns på Eckleffs hemsida, summeras den verksamhet som bedrivits.

Där finns även kommande program, logens styrelse och ledamöter, litteratur till salu samt hur man blir medlem.

Bokutgivning Med några års mellanrum utges även större bokverk på ett speciellt tema. Den helt nyligen utgivna boken ”Svenskt frimureri under 1800-talet” är ett exempel på detta. I den finner vi 32 artiklar skrivna av ett tjugotal författare. Bland andra större verk som nyligen publicerats kan nämnas Frimurarnas hus, Hertig Carl och svenska frimureriet samt Caritas - Frimurarnas Välgörenhetsarbete.

Organisation Eckleff bedriver sin verksamhet med stöd av 13:e kapitlet i Ordens allmänna lagar.

Där anges bland annat att: ”Forskningslogens syfte är att bedriva och främja forskning kring frimureriet och dess historiska och kulturella bakgrund, sociala miljö, samhälleliga roll och ideologiska utveckling, i första hand vad gäller det svenska

frimurarsystemet.” CFE ska verka inom hela Orden och i graderna I-X. Organisatoriskt är Eckleff underställd Stora landslogen. Stormästarens prokurator är provinsialmästare för CFE. Ordförande mästaren i CFE är sjävlskriven ledamot i Utbildningsdirektoriet.

Logen har tio ordinarie ämbetsmän, en musikföreståndare och sju extra ämbetsmän.

Logearbetet Logearbetet sker dels i ritualenliga sammankomster, dels i arbetssammanträden i akademiform. Eftersom Eckleff inte har några receptioner påminner arbetet om det som bedrivs inom en brödraförening.

CFE har sitt säte i logehuset i Uppsala och håller normalt sex sammankomster (loger) per år. Hälften av sammankomsterna är förlagda till Uppsala. De övriga äger rum i Ordens alla fördelningar, även i Storkapitlet i Finland.

Det krävs inte medlemskap för att delta i Eckleff sammankomster - alla intresserade bröder är välkomna att delta.

En gång per år hålls möte med arbetande ledamöter och seniorledamöter. Då diskuteras och planeras forskningslogens verksamhet för det kommande året. Även 28

forskningsläget för varje ledamot gås igenom och diskuteras.

Medlemskap Forskningslogen Eckleff har cirka 420 medlemmar. De kallas ledamöter och är av tre slag: • Arbetande ledamöter Antalet ska vara 27, ledamöterna får vara högst 75 år och inneha lägst grad VIII. De utnämns av Stormästaren på förslag av logens styrelse. Det eftersträvas att alla fördelningar inom Orden blir representerade.

Logens ämbetsmän utses bland de arbetande ledamöterna.

• Seniorledamöter En arbetande ledamot som uppnått 75 års ålder övergår till att bli seniorledamot. Det vill säga samma åldersregler som gäller för ämbetsmän i Orden.

• Korresponderande ledamöter Övriga medlemmar benämns korresponderande ledamöter. X Text: Jan Krey

Frimurardikt från Föreningsbandet

Frimuraren tar steg Livet måste ge mig min dag, då mina tankar strövar fritt, en dag när jag tar mitt första steg.

Känner att steget är mitt.

Vill vakna i ett frimurare rum.

Resa mig upp och stå!

Stå på golvet tyst en stund!

Frågar åt vilket håll ska jag gå?

Ett steg i sänder!

Sedan ett steg till!

Det blir befriande att se vad som händer då jag går åt det håll frimureriet vill!

Fråga mig vem jag är varför gör jag det jag gör?

Kan inte leva med dörren stängd Livet väntar där utanför.

Ropar människor på mig då svarar jag: Vänta en stund!

Idag följer jag frimureriets röst.

Får tro, hopp och tröst Ett steg i sänder!

Och sedan ett till!

Befriande att förstå vad som händer om jag går åt det håll frimureriet vill!

Alf Günsberg, VI

Foto: Pixabay

Har tidigare publicerats i Föreningsbandet.

29

Frimureriska fickur

Frimureriska fickur och hur de ser ut

Detta fickur i silver är tillverkat i London under 1700-talets andra hälft. Det är den äldsta sortens frimurarefickur. Den vackra tavlan i emaljmåleri är prydd med olika frimurarmotiv.

Att mäta vår tid har vi människor gjort sedan soluret uppfanns. Troligtvis ännu längre. Fickur kan pryda och ge lite extra flärd åt en frimurare i frack.

Här kommer en guide till vad du kan hitta för typer av passande fickur.

U

r är en uppfinning som sannolikt är cirka 700 år gammal. Det äldsta svenska uret lär vara det i Lunds domkyrka från 1400-talet. De tidiga uren drevs med hjälp av vikter som alstrade kraften som behövdes. I slutet av 1400-talet uppfanns uppdragningsfjädern, som är en förutsättning för bland annat fickur. De första fickuren, eller i vart fall bärbara ur, konstruerades under 1500-talet.

Det som vi idag menar med fickur började tillverkas under 1600-talet. De tidi-

gaste svenska fickuren tillverkades under 1600-talets andra hälft. Svenska fickur från 1600-talet är utomordentligt sällsynta. Tillverkningen sköt fart i Sverige först under 1700-talets andra hälft, vilket till stor del hade ekonomiska orsaker. Krigen hade utarmat landet och fickur var mycket dyra. När de dyra fickuren blev mer populära i slutet av 1700-talet passade staten på att införa en särskild lyxskatt på bland annat fickur. Skatten upphörde under början av 1800-talet.

30

Det finns några olika slag av fickur som har anknytning till frimureriet.

1) Fickur med frimuraremotiv på urtavlan.

2) Fickur med frimuraremotiv som pryder själva boetten.

3) Fickur där urets delar består av frimuraresymboler.

4) Fickur som har inskriptioner av frimurarkaraktär som är graverade i boetten. De sista behandlas ej här.

Såvitt jag känner till finns det tyvärr inga svenska fickur inom kategorin 1-3. Där-

Frimureriska fickur

Detta är ”den schweiziska triangeln”. Boetten är i silver och urtavlan prydd med symboler och visdomsord.

Baksidan av triangeluret. Frimurarsymboler visas i relief.

emot finns det svenska ur med frimureriska gravyrer, men egentligen är då inte uret särskilt intressant utan endast gravyren.

Frimurarmotiv på urtavlan De äldsta kända fickuren med frimuraranknytning tillhör denna kategori. De äldsta är tillverkade i England och det påstås (Julius) att det allra äldsta är från 1768. Porslinsurtavlorna är målade med emaljfärger och har olika symboler varav många kan återfinnas i det svenska frimureriet.

Under 1800- och 1900-talen tillverkades mängder av olika sådana ur med olika symboler. Bilderna till denna artikel är ett litet axplock av vad som finns. De ur jag sett har alla haft boetter tillverkade i silver eller förnicklat stål. Det finns även boetter tillverkade i guld, men de är avseende de tidiga uren mycket sällsynta.

Frimurarmotiv som pryder boetten De mest kända uren i denna kategori är den ”schweiziska triangeln”. Dessa ur började tillverkas i slutet av 1800-talet. Såväl den gjutna boetten som urtavlan består av olika frimurarsymboler och boetten är som framgår av namnet triangulär. De tidiga exemplaren har boetter i guld. De är mycket sällsynta. Från och med 1900-talet började uren tillverkas i gjutet silver och har ibland en halvädelsten på toppen vid uppdragskronan.

De flesta urverken är runda och har tillverkats av firman Solvil Watch Co. Urverken är av enkel kvalitet och det är själva boetten som är intressant. Det finns dock triangelformade urverk av högre kvalitet.

Ett sådant exemplar har sålts i Göteborg men såvitt jag känner till är uret inte do-

Frimurareur tillverkat i Schweiz under 1900-talets första del. Förutom den dekorerade urtavlan innehåller urtavlan rörliga delar förutom visarna: Frimuraren rör vänster arm upp och ner i takt med sekundvisaren. Högklassiga ur av detta slag, bland annat erotiska ur, har rörelser som aktiveras av särskild fjäder, samma som vid repeterfunktion. Repeteruren har klangskålar och tiden kan höras om funktionen aktiveras. Fickuret slår slag.

kumenterat. Det kanske finns i någon frimurares ägo? På senare tid har det dykt upp kopior med boetter i brons. De är nytillverkade och säljs frekvent. Kvaliteten är blandad, tyvärr mest låg.

Utöver de triangulära uren finns det 31

även runda ur med dekorerade boetter.

Många av dessa är amerikanska ur från de stora tillverkarna Elgin, Waltham och Hamilton. Dessa ur hade ibland urverk av yppersta världsklass och är intressanta för såväl frimurare som vanliga klocksamlare.

Frimureriska fickur Fickur med frimuraresymboler Dessa ur anses av många som kungen av frimurareur. Upphovsmannen till dessa var en urmakare som hette William Wallace Dudley. Han var född 1853 och arbetade från det han var tonåring som urmakare hos olika amerikanska firmor. I början av 1900-talet började han fundera på att konstruera ett frimurareur som hade ett verk helt uppbyggt av frimurarsymboler.

1920 startade han ett företag med två andra urmakare. Efter att ha gjort några provmodeller, en sådan finns i det stora frimurarepalatset i Washington, producerades de första exemplaren 1922 och började säljas.

Försäljningen gick trögt. Uren var dyra och lite för stora för tidens smak. Ett nytt ur producerades och började säljas något år senare, modell 2, men tillverkningen skedde då av ett annat företag. Tyvärr fick Dudley ytterligare konkurrens av ett nytt mode: Armbandsuren. Stiliga amerikaner övergav fickuren och marknaden vek. Pengarna tog slut och Dudley fick gå tillbaks till sitt förra jobb. Andra urtillverkare tog över produktionen och det tillverkades även en modell 3. Det sista uret tillverkades 1976.

Urverken är av hög kvalitet och har 19 så kallade stenar. Flera av konstruktionsdelarna i uret är frimuraresymboler som fyller en mekanisk funktion i uret. Boetterna kan vara av guld eller vara guldpläterade. Vissa boetter har ett baklock medan andra har en baksida av glas så att det vackra urverket lätt kan beskådas. Dudleys företag tillverkade ca 1400 ur och de är mycket eftersökta. Även de senare tillverkade uren har ett stort samlarintresse.

Vissa av Dudleys ur har även en urtavla med frimurarsymboler, men de flesta har en ordinär urtavla.

Dudleyur, typ 1. Som synes är uret uppbyggt av frimureriska symboler. Typ 1 tillverkades av uppfinnaren själv.

Den stora stölden Frimuraremuseet i Stamhuset utsattes under 1960-talet för en stöld där ett antal fickur med frimurarebakgrund stals. En stor del av uren återfanns hos en känd antikhandlare, som blev tvungen att lämna tillbaka en del av dem, men det är en annan historia som kräver en egen artikel. X Text: Sven-Åke Bergkvist Referenser: Brother C Clark Julius: Masonic Timepieces rings, balls & watch fobs, 1987.

Tom Engle m.fl.: Complete price guide to watches, 2011.

Gunnar Pipping m.fl.: Urmakare och klockor i Sverige och Finland, 1995.

Dudleyur, typ 3. Skillnaden mot typ 1 är dels storleken, typ 3 är mindre, dels också bibeln som på typ 2 och 3 är framställd i silver. På typ 1 är den graverad.

32

Historia

Frimurarbaler i Karlskrona S:t Johannes Logen Gustaf hade under början av 1800-talet ekonomiska svårigheter bland annat på grund av kostsamma byggnadsarbeten i frimurarhuset. För att förbättra logens ekonomi anordnades under början av 1830-talet ett antal baler och assembléer.

D

essa baler och assembléer skedde på dåvarande ordförande mästaren C H Gyllenhaals initiativ.

Ekonomiska direktoriet beslöt att anordna 4 baler till ett pris av 2 Rdr per person.

Balerna hölls i den restaurerade övre våningen i stenhuset, Johanneslogens lokaler. Balgästerna skulle till ett pris av 8 skilling per person serveras te, tebröd, grädde, lemonad och svagdricka. Balerna skulle pågå från kl 1700 till kl 0200. Förteckningen över balgästerna visar på en bred representation av dåvarande samhällsklasser. Källarmästaren fick följande direktiv för frimurarbalerna: ”att i avseende på elegansen följa den ordning, som förut blivit iakttagen, så att ställets och tillställningarnas redan i allmänna omdömet vunna anseende icke må förfelas.”

Murare Balen I det gemensamma arkivet finns ett antal redogörelser för sådana tillfällen, bland annat nedanstående ”Redogörelse för Fri Murare Balen den 5:te Martii 1830.” Inkomsterna utgjordes av ”Försålde biletter a 24 Sk pr st, 272 st 138,24 Rdr, Kortpängar för 7 spelbord 7 Rdr och Dito för ett Kille1 Bord 32 Rdr. Totalt 146,8 Rdr.” Inkomsterna av denna bal blev ringa och logens ceremonimästare premierlieutnant Carl E Rosén redovisade utgifterna till

”163.124 Rdr” ”således mig tillgodo 17.4.4 Rdr”.

Bland utgifterna finner man inköp av stora mängder ljus, vaxdukar, vidare te, mjölk, tebröd, vin (exempelvis ”4 kannor Röd Vin 9 Rdr”), socker och grädde. Uppsättning av speglar, lampetter, ljuskronekrokar och diverse andra decorationer uppgick till 24 Rdr. Bland posterna fanns även detaljer för den kvinnliga delen av gästerna såsom ”2 flaskor Eau de Collogne”, hårnålar och ”Redkammar.” Betjäning fanns naturligtvis, en verifikation berättar om kronomatrosen H Steür som uppburit 2 Rdr ”för uppassning vid Kappor och Galosjer.” En liknande verifikation från kronojungman Hansson uppgick till 24 skilling.

För musiken är en liqvid uppgjord med 12 Rdr B-co den 6 mars 1830 ”För begagnandet af Kongl. Sjö-Artilleri-Corpsens Harmonie-Musik.”

Diverse Effecter Dessa baler blev mycket omtyckta och gav goda inkomster för fyra baler och en assemblée som genomfördes hösten 1830 33

och våren 1831. Där redovisades en behållning ”uti Diverse Effecter” och ”Inventarier till allmänt bruk” av 163.20 Rdr. En bal i november 1831 gav ett överskott med 4.11.8 Rdr. Ännu bättre resultat fick logen av två baler och en långfredagskonsert 1832, nämligen en behållning (i inventarier och förbrukningsmateriel) av 130.36 Rdr. Förekomsten av frimurarbaler upphörde senare på grund av att logen hade besvär med sina källarmästare främst avseende de ekonomiska mellanhavandena. X Text och foto: Maths Dackehag 1) Ett vid denna tid populärt kortspel.

Vinjett

Shetland och Lodge Delting 1736 Gerth Molander har gjort en resa till Shetland för att där besöka Lodge Delting 1736 i Brae. Denna gång med avsikten att närvara vid installation av ny OM – broder Adam Roberts.

Ruinen efter fästningen Broch of Clickimin.

B

esöket på Shetland och Lodge Delting 1736 blev mycket speciellt för mig personligen då jag är fadder till broder Adam i Svenska Frimurare Orden (SFMO), där han nu har Grad VII. I det skotska systemet har Adam grad 18.

I det skotska systemet byter man Ordförarande Mästare (OM) vart annat år och vid installationen väljs och tillsätts även nya ämbetsmän. Den installationen är att likställa vid en högtidsdag i SFMO, enda skillnaden är att man tillsätter OM samtidigt. Installationen sker med andra ord varje år – ämbetsmän utses och har sina uppdrag i ett år. Vart annat år tillsätts OM. Resesällskap Resesällskapet var familjeprästen och käre broder Baldur Baldursson. Resan hade varit planerad länge, eftersom det krävs en hel del planering för att få allting att fungera. Vi startade resan 15 november från Stockholm Arlanda till London Heathrow terminal 5. Därifrån flög vi vidare till Edinburgh, och därefter till Sumburgh som ligger på Shetlands södra spets. Där väntade Adam på oss och det blev ett kärt återseende med många kramar. Resan från flygplatsen till Adams hem i Brae som lig-

Baldur Baldursson, Adam Roberts och Gerth Molander njuter utsikten via en selfie.

ger i mitten på huvudön, tar cirka 30–45 minuter med bil.

Väl hemma hos Adam, strax efter klockan 20:00, inviterade Doris och broder Jim Milne oss på middag, och som vanligt var Doris fantastiskt i köket och hon är en härlig värdinna. Jim är även han 34

en fantastiskt värd. Jim är ginälskare och hade vid detta tillfälle 27 olika sorter till sitt förfogande. Som tur bor Adam granne med Doris och Jim, så det blev en kort promenad tillbaka i stark vind med regn.

Så är vädret ofta på mitt älskade Shetland.

Shetlad Fästning Den 16 och 17 november ägnade Adam, Baldur och jag oss åt upplevelser som jag alltid älskar att återvända till. Broch of Clickimin – som är en gammal fästning med en 8000-årig historia. Efter ett besök där rekommenderas Shetland Museum, där man kan se hur museet har byggt upp miljön just från denna tid. Museet erbjuder även en massa andra spännande saker om Shetland. Sedan besökte vi Mavis Grind som är en smal remsa mark mellan Atlanten och Nordsjön. Marken rymmer endast en smal väg och om man står på den kan man kasta en sten till Atlanten eller Nordsjön. När Vikingarna seglade här så tog de en genväg genom att dra skeppen över strandremsan. Det sparade med all säkerhet flera dagars resa.

Gerth Molander och fadderbarnet Adam Roberts.

Vulkan Esha Ness Cli s är nog en av de vackraste platser jag varit på. Här kan man se hur mäktigt havet är, och vilken kraft det har.

Esha Ness kan även skryta med att ha en av världens högsta kustlinjer. Sprängd av Nordatlantens fulla kraft visar den upp en fantastisk uppsättning staplar, blåshål och geos (smala inlopp). Halvön Ehales berättar även en fascinerande historia om en död vulkan och en helt annan förfluten miljö.

Under Devonianperioden, för 350– 400 miljoner år sedan, låg Shetland nära ekvatorn i hjärtat av en stor superkontinent och upplevde då ett tropiskt klimat som varierade från vått och fuktigt till torrt. Eshaness vulkan låg då vid norra änden av en bred dal som innehöll en sötvattensjö kallad Lake Orcadie. De spektakulära klipporna som man kan se idag skär direkt genom flanken av vad som var vulkanen.

Platsen har beskrivits som ”den bästa delen genom flanken av en vulkan i de brittiska öarna” Klipporna avslöjar även olika skikt av lava och «pyroclastic» sten, (vulkanisk aska som slungats ut från vulkankratern). Vulkanutbrott byggde snabbt upp dessa lager.

fiskarna över när vädret var som värst och stormigast. Detta för att tyska fartyg i Norge inte skulle våga sig ut. Shetlands fiskare ansågs, och gör det nog fortfarande, som de bästa i världen. Det var inte alla som klarade denna resa. En hel del omkom. Det har därför upprättats ett monument av en fiskebåt nere vid havet. Där har norska kungafamiljen och folket alltid nedlagt kransar. Norge visar också sin tacksamhet genom att översända stora julgranar till Scalloway och London varje år.

Båtturerna har fått namnet Shetland bus.

Det deltog även fiskare från Skottland på dessa resor.

Sedan rekommenderar jag ett besök till Scalloway Hotel som i år har utsetts till Skottlands bästa hotell och restaurang.

Jag själv äter alltid i pubdelen, fullständigt fantastiskt. Själv är jag fiskälskare, och det som serveras här är av absolut världsklass.

Under den här resan blev det marulk och priserna är hälften av vad det kostar i Sverige. Naturen är karg på Shetland. Inga träd, bara det som har planterats, torv, ljung och buskar, men vackert. Berg med fanatiska stup och utsikter. Och så finns det en massa får överallt.

Motståndsmän En annan plats som ligger mig varmt om hjärtat är den lilla orten Scalloway som tidigare var huvudort och störst på öarna.

Numera är det Lerwick som är huvudort.

Vad Scalloway är mest känt för är att här utgick fiskare från Shetland för att hämta norska motståndsmän under Andra världskriget. Mellan 1940 och 1945 åkte

Installationsgåva Den 18 november hade bröderna Jonny Silen VIII Svea, Baldur Baldursson IV-V NC, Kjell Persson III NF Elias III NF med hustru Margareta, Andreas Taby III ”FLIKKE TIL DE TVENDE FIORDE” Norge med hustru Ebba anslutit sig.

Innan Logemötet började förfriskade vi oss alla tillsammans. Många kära brö35

der anslöt sig och härliga minnen vällde upp.

När Logen öppnades ger de skandinaviska bröderna hälsningar från Svea, NF, NC, D2N och SJL ”FLIKKE TIL DE TVENDE FIORDE” Norge och Island.

Därefter hölls ett personligt tal till Adam och en installationsgåva överlämnades från Gerth, Tommy Hed IX Svea, Jonny, Baldur, Kjell, Elias och Andreas.

Det var en Antique solid silver circular hip ask is hallmarked for London 1879 with the maker›s mark For George Fox. Diameter: 7 cm Weight: 79 g med handgraverat ”Adam Roberts 20 18/11 17” gjord av gravör Kerstin Östberg i Stockholm.

Dans Efter logen dukades logerummet upp för middag. Till förrätt blev det musslor, och varje broder serverades en karott var. Som huvudrätt serverades kycklingcurry. Maten tillagades av broder Iain Mills och var fantastiskt god.

Medan vi bröder hade loge och middag, befann sig alla damer i Moorfield Hotel och åt middag tillsammans. Adams mor Valmai arbetar där och tog väl hand om damerna.

Efter detta samlades alla till stor fest med dans i logen och på plats fanns levande folkmusik bestående av tillresta kvinnliga och manliga musiker. Mycket trevligt – något som vi borde ta till oss här i Sverige också. Jag har med andra ord haft en fantastisk resa och upplevelse. X Text: GERTH MOLANDER

N

JU

EC

PN

Forskningslogen

EFF

CARL

RI

EDRICH

G

F

ÖRD

D O

KL

MÅ

AL

IN

GF

G

18

SY

ÅN

SYMPOSIUM 2018 FA

LD

OSIUM

OCH FÖRD

IN

M

CARL FRIEDRICH ECKLEFFS M P 20

G

JU

PN

20 APRIL

JU

G

FA

LD

SIUM

20

OCH FÖRD

JU

G

PO

18

M

IN

G

IN

18

OCH FÖRD

PN

EDR I CH EC

CARL

CARL

20

ÅN

LD

SIUM

M

FA

PO

SY

ÅN

M

RI

EFF

EFF

SY

M

G

F

EDR I CH EC

KL

RI

KL

F

I STAMHUSET I STO CKHOLM

PN

Många av föredragen handlar om 1800-talets svenska frimureri och ger möjlighet att träffa några av dem som skrivit i Svenskt frimureri under 1800-talet. Ta gärna med en gäst som inte är frimurare och som kan delta i det gradlösa spåret och i måltiderna.

Möjlighet att delta i loge med reception i grad i hos La Lumière eller i grad iv-v i Glindrande Stiernan.

Se dessa logers hemsidor för mer information samt om hur man anmäler sig till loge och måltid.

Symposieavgiften är 650 kr per person. Luncherna kostar 140 kr per person och dag.

21 APRIL

Deltagande i trerätters symposiemiddag kostar 650 kr per person.

Registrering från kl. 08.15, symposiestart kl. 09.00

Sista anmälningsdag till såväl symposium som de olika måltiderna är den 28 mars.

Välkomsthälsningar i plenum från Forskningslogen och Svea provinsialloge. Därefter parallella föredrag i två spår varav det ena spåret är gradlöst och det andra gradbundet.

Lunch för dem som anmält sig.

Anvisningar för hur man anmäler sig finns på

www.frimurarorden.se/loger/stora-landslogen/ carl-friedrich-eckleff liksom bokningslänk för hotell.

Ur programmet: • Det svenska frimurarsystemets införande i Danmark.

• Viktor Rydberg.

• Tempelbygget som kunglig propaganda.

• Oscar II som frimurare.

Frågor om anmälningsförfarandet kan skickas till cm.cfe@frimurarorden.se. Frågor om symposiets innehåll

m.m. kan skickas till cfe@frimurarorden.se.

Guidad tur i Stamhuset, sång- och musikframträdande följt av symposiemiddag.

Bröder som inte har tillgång till dator kan kontakta Symposiegruppen på telefon 070-572 8500 så skickar vi anmälningsblanketter i pappersform.

22 APRIL Morgonandakt i Riddarsalen Därefter parallella föredrag i två spår varav det ena spåret är gradlöst och det andra gradbundet.

Ur programmet: • Brödraföreningarnas tillkomst.

• Talmansrollen genom århundradena.

• 1803 års statliga reglering av ordenssällskapen.

• Det svenska frimurarsystemets införande i Norge.

• Sammanfattning och avslutning kl. 12.20.

Lunch för dem som anmält sig.

SYMPOSIET GENOMFÖRS AV FORSKNINGSLOGEN CARL FRIEDRICH ECKLEFF I SAMVERKAN MED SVEA PROVINSIALLOGE

36

Storintendentens expedition

Vantar 75 kr

Handskar 250 kr

Slips/ Axelbandshållare med frimurarkors 75 kr

Ficknäsdukar 175 kr Bordsflagga 24x10 cm med stativ 350 kr

Slips med rött frimurarkors 150 kr

Bordsflagga 13,5x13,5 med stativ 300 kr

Slips med frimurarkors-mönster 275 kr Manschettknappar med frimurarkors 175 kr

Nyckelring med frimurarkors 75 kr

Frackknappar med frimurarkors 150 kr Manschettknappar + Frackknappar (paket) 300 kr

Fickur med frimureriska symboler 1 750 kr

Sedelklämma med frimurarkors 75 kr

Servietthållare, silverfärgad med frimurarkors 175 kr

Servietthållare, guldfärgad med frimurarkors 175 kr

Frimurardekaler i olika storlekar: 25 mm 30 kr 40 mm 35 kr 65 mm 30 kr 80 mm 40 kr

Pins med frimurarkors, 10 eller 4 mm 50 kr

Klackplånbok 75 kr

Bälte med frimurarkors 200 kr

Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se eller via vår hemsida som nås via www.frimurarorden.se.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

37

OM-installation

Rasslande kedjan i Åbo Det rasslade i dörren när Kenneth Jönsson installerade sig som den tionde Ordförande Mästaren i St Johanneslogen S:t Henrik i Åbo. Både kollegor, och bröder från Rasslande Kedjan fyllde logesalen till sista plats.

N

är S:t Johanneslogen S:t Henrik bjöd in till OM-installation blev ja-svaren överväldigande. Inte bara från det som brukar kallas Sveriges Östra del utan också från den västra landsändan där både aktiva OM och före detta OM/O tackade ja till att deltaga i högtiden och festmåltiden.

I Rasslande Kedjan fanns redan åtta bröder som tidigare installerat sig och de nu aktiva ämbetsmännen gladdes åt att ytterligare en motorcykelåkare fått och åtagit sig ansvaret för en Sankt Johannes Loge som dessutom varit värdloge för en av sommarutflykterna. Talet nio uppfylldes därmed. Åbo Akademi Även denna gång tog Logen S:t Henrik väl hand om sina gäster. Vid färjan hämtades bröderna och kördes till hotellet för frukost. Sedan togs en promenad till Åbo Akademi, vars vice-rektor Christina Nygren-Landgärds trevligt och informativt berättade om detta universitet med anor från Drottning Kristina vilket fortfarande bedriver undervisning på svenska.

Efter några steg till Domkyrkan mötte Rasslande Kedjans egen Esa Wuorenpää upp och guidade förtjänstfullt mellan adliga gravar och finska helgonlegender. Efter gemensam lunch gavs tillfälle till fria aktiviteter och eventuell vila inför kvällens begivenheter.

Redan kl 17.00 började bröder strömma till logen på Kaskisgatan 13A. Alla visste att det skulle bli fyllt till sista plats och redan på inbjudan stod skrivet att intåget skulle börja kl 18.10. Och det blev precis så stämningsfullt och trivsamt som en OM-installation skall vara i det svenska frimureriet.

Framtidsvisioner Tillsammans med sina faddrar, Guy Catani fDKM numera OHT och företrädaren på posten som OM, Sven Matsson, trädde Kenneth Jönsson in i logerummet och genomförde ritualen som om han aldrig gjort något annat. I sitt välformulerade installationstal fanns plats för både tack för förtroendet och spännande framtidsvisioner för Logen S:t Henrik och dess bröder.

Han avslutade med att citera ord ur Gab-

Kapitelmästaren för Stor Capitlet Tom Waselius gjorde sitt sista framträdande i Åbo. Den kommande lördagen skulle en ny kapitelmästare installera sig i Helsingfors.

Bo Magnusson hälsade både från Rasslande Kedjan och från Forskningsseminariet Folke Filbyter när han överlämnade malmljusstake och forskningslitteratur.

38

OM-installation rielas sång från filmen Så som i himmelen och då strömmade känslorna fram och rösten bröts en aning.

För den efterföljande festmåltiden hade under resans gång ett antal olika förslag på restauranger diskuterats, men det blev bröderna ur det finska systemet, eller bröderna på Klostergatan som man säger här, (Logen St Henrik och Brf Erasmus är Bröderna på Kaskisgatan) som löste lokalproblemet, och den restaurangansvarige Stellan Hartman kunde komponera en härlig meny med laxröra till förrätt och tournedos till huvudrätt. Ett tack till de finska bröder som denna kväll efter sin loge intog sin brödramåltid i helt andra lokaler än matsalen.

Tal och gåvor Efter måltiden hölls mängder av tal och ett stort antal gåvor överlämnades till den nyblivne ordförande mästaren, vars tack från djupet av hans hjärta gav alla deltagande bröder en varm känsla av att fått vara med om en härlig kväll i en fantastisk loge tillsammans med trivsamma bröder tillresta från när och fjärran och från både det svenska frimurarsystemet och den finska broderorganisationen. X

Mikko Auvinen, en av ”Bröderna på Klostergatan”, gratulerade sin nyinstallerade kollega bland ”Bröderna på Kaskisgatan.”

Text och bild: Kjell Mazetti

Frimurarresor till Skottland

Upplev det skotska arvet Mother Kilwinning no 0 Grand Lodge of Scotland Frimurarmuseum Frimurarbutiker Rosslyn Chapel Logebesök mm.

Aktuell information på

www.pyramid.nu Distriktsmästaren Henrik Nylander från det finska systemet har öppnat logen på Igelsta i Södertälje och hjälpte gärna till med att tända ljusen på matbordet. Bakom honom syns Filip von Schantz och den outtröttlige ceremonimästaren Rickard Skog.

39

Tecknat

Frimuraren för 70 år sedan Meddelanden från svenska frimurare orden Årg 20 februari 1948 nr 4 Redaktör och ansvarig utgivare Patrik Påhlson

Vart leder min vandring?

Vår broder Henrik Lange har medverkat i Frimuraren med en teckning i varje nummer ända sedan han blev kallad till

Från när och fjärran Bättre murare - inte endast fler!

En intressant diskussion över ämnet >More Masonry into men, rather than more men into Masonry> d. v. s. att det inte i första rummet gäller att öka murarnas antal utan framför allt deras kvalitet, har den senaste tiden förts i de anglosaxiska frimuraretidskrifterna. Då ämnet förefaller att ha en viss aktualitet hos oss, där ävenledes strömmen av främmande sökande, som klappa på våra portar, är betydande, har Redaktionen velat ge en koncentrerad redogörelse för de synpunkter, som framkommit under diskussionen mellan valår med brittiska Bröder.

Diskussionerna öppnades i >New Zealand Craftsman>, som är organ för Brr. på nya Zealand.

Naturligtvis vänder sig tidskriften inte polemiskt mot det faktum, att ett ständigt ökande antal sökanden anmäler sig till inträde i Logerna. Däremot understryker tidskriften starkt faddrarnas stora ansvar samt nödvändigheten av att dessa med största noggrannhet och försiktighet kontrollerar sina adepter. Emellertid ser >New Zealand Craftsman> en inte obetydlig fara i att Ämbetsmännen i Logerna allt mer absorberas av det betungande och tidsödande receptionsarbetet och att till följd härav redan recipierade inte erhåller den oundgänglighet nödvändig handledning av äldre och kunnigare Brr. >Det är en plikt> heter det i tidningen, >som numera sorgligt ofta kommit att åsidosättas.>

Ljuset man behöver för att finna ljuset.

40

sin första reception. Nu har han vandrat genom fler än hälften av graderna. X

OHP:s Reflexioner

Varför får man inget veta på förhand?

D

en frågan har många presumtiva frimurare ställt, kanske även en och annan broder som har en eller flera receptioner bakom sig. Vi har alla mött frågan, kanske inte minst från dem som ställer sig kritiska till frimureriet. Och kanske har vi tänkt att det skulle vara enklare att vara frimurare om man fick avslöja åtminstone en del av det som sker i våra receptioner. Kanske skulle hela vår Ordens ställning i samhället positivt förändras om man på förhand kunde avslöja något av det som sker i våra receptioner.

Man skulle kanske vilja säga något utöver detta, att det som sker i vårt rituella arbete vilar på kristen grund och att det yttersta syftet med vårt arbete är frimurarens ”närmare förening med sitt första upphov, hela världens Trefalt Store Byggmästare”, det vill säga gemenskap med skapelsens Gud. Men om detta undervisas och predikas i offentliga gudstjänster i våra kyrkor, det kan väl knap-

past vara något så ”hemligt”, att man inte får på förhand avslöja åtminstone något av det som sker i våra receptioner?

Sammanhang Det finns olika sätt att initieras i ett sammanhang eller en gemenskap. Man kan initieras genom att någon berättar om gemenskapen på förhand och därefter själv söka sig in i gemenskapen. Man kan också ledas in i en gemenskap, utan att på förhand, veta särskilt mycket om den, men efterhand upptäcka alltmer. I de flesta sammanhang där vi finns med har det förmodligen gått till på det senare sättet. Och sannolikt är det så vi har kommit in i de gemenskaper som betyder mest för oss.

Gemenskap Det blev också mycket tidigt den kristna gemenskapens sätt att initiera nytillkommande troende. Under kyrkans första århundraden

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

torde de som skulle döpas (som då kom från en icke kristen omgivning och praktiskt taget alltid var vuxna) inte vetat något på förhand om vad som skulle ske i dopet. Ovetande fördes dopkandidaten in i dopkapellet med ryggen mot öster. Först efter själva dophandlingen vändes den nydöpte med ansiktet mot öster. Tydligen ansåg man att riten i sig själv talade utan att behöva förklaras på förhand. Man kan jämföra med en dikt.

Om den ska förklaras på förhand, innan den deklameras, förlorar den lyssnande något av upplevelsen i diktläsningen.

I samma riktning har förmodligen våra frimureriska fäder tänkt när det slutna frimureriska systemet skapats.

Samband Tänker vi efter, tror jag att de flesta av oss tillhör skilda sammanhang, om vilka vi på förhand haft ringa kunskap men efterhand lärt känna allt djupare. Det är förmodligen de gemenskaperna som präglat oss mest och med vilka vi känner det starkaste samband.

Men sägs inte också sådant som inte får eller kan sägas i våra kyrkor i de frimureriska sammanhangen? Egentligen inte, möjligen sägs det som sägs i våra offentliga gudstjänster på ett annat och för många fräscht sätt i frimureriska sammanhang.

Därför får man inte veta något på förhand! X LEIF NORRGÅRD

41

Frimurarna i samhället Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 14,9 mkr; huvuddelen, 11,6 mkr, går till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärtoch kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid en högtidlig utdelningsceremoni.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

H.M. Drottningen har fr. o. m. 2018 övertagit uppdraget som Frimurarestiftelsens Höga Beskyddare.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

Ordens allmänna lagar

Varför är medlemskriteriet förändrat?

D

en som uppmärksamt har tagit del av förändringarna i OAL har förmodligen reagerat inför förändringen i 1 Kap § 2 där kriteriet för medlemskap i Orden inte längre sägs vara ”kristen bekännelse”, utan ”kristen tro”.

Det stora flertalet bröder uppfattar nog förändringen som enbart en ändring i formulering, men inte i sak. Och så har vi, som deltagit i de förberedande samtalen kring 1 kap § 2 i OAL, tänkt.

Kristen grund Det råder ingen som helst tvekan om att Svenska Frimurare Orden alltjämt vilar på kristen grund. Just OAL:s Kap 1 § 2 inleds med orden: ”Orden vilar på kristen grund.” Och Kap 1 § 3 klargör att ”religionen eller dyrkan av Gud den Allra Högste” är Ordens första grundsten, och en frimurare sägs i OAL ”visa vördnad för Guds sanna och uppenbarade ord i den Heliga skrift, vara nitisk i bön och bevista gudstjänster”. Och gång efter annan återkommer det i OAL sådant som gör att man förstår att Orden vilar på kristen grund.

Varför då uttrycka medlemskriteriet på ett annat sätt än hittills?

Kristen tro Svaret är helt enkelt, att vi människor uttrycker oss på skilda sätt. Flertalet människor, som i positiva ordalag, uttalar sig om kristen tro torde därmed mena tron på Gud som skapare, utan att vara beredda att argumentera för någon viss teori om hur skapelsen gått till, man torde vidare mena att den som har med Jesus Kristus att göra har med samme Gud att göra, och att den gemenskap man har i Kristus sträcker sig över den gräns som döden utgör. Detta är på vanligt enkelt språk vad våra historiska bekännelser säger på ett betydligt mer detaljerat sätt. Mera sällan talar vanligt folk om sin kristna tro som anslutning till de historiska bekännelserna. Man talar snarare helt enkelt om just kristen tro. Och som flertalet bland vanligt folk uttrycker sig, vill vi uttrycka oss i OAL – en skrift som är öppen för alla.

Betydelser Härtill kommer det förhållandet att i vårt avlånga land lägger vi skilda betydelser i vissa ord. Ordet ”bekännelse”, eller ”att bekänna”, betyder, särskilt i de delar av vårt land som berörts av de s k väckelserörelserna, att själv kunna formulera sin kristna tro i ett s k personligt vittnesbörd, 43

vilket för andra än de mycket talföra, kan vara svårt. Och något sådant krav ställer inte vår Orden.

Sammantaget är dessa synpunkter en kortfattad framställning av skälen för bytet av formulering. X LEIF NORGÅRD, OHP

Korsord

Lös Frimurarens kryss – få Det skotska arvet MOTSTÅND BAKSLAG

BEHANDLING INFÖLL

BLIR BLÅSTA

GÅR MAN OFTA UT MED KÖPS VANTAR I HUGGS I SKOGEN SLUMMER

VITAMIN

ÄR SMÅ AV LITET

DRICKS

2

SPELAR I PERIODER SOLSKYDD

FYLLS

YTLIGA RÄTTSBEVÄXTER DÖMNING

LOVORD

FARA PÅ VÄGEN

LÄGGS

IN I FART OCH FLÄKT ILSKET ENERGISK

POCKANDE

FYND I SKALET FORMELLT FÖRSLAG

STYCKE TILL TEXT HEJAR MAN PÅ

KUNGATROGEN HAR KLÖVER HÅLLER

ÄR 22 TRIVS I VÅTT

MASSORS MISSNÖJE BONDGÄNG VARA RÅDANDE

HALV SIFFRA

FÖR VARJE

LJUGER AVOCH SLAGEN BEDRAR

INNEHÅLLER KUVERT SÄTTA FART

TOG HAR KOLL PÅ BLADEN

1

HA LJUDLIG TVIST

DUBBELBOKSTAV

STÄNGT

4

LEDER TILL MÅL BOKSLUT

9

AKT

KRYP I BARA I SHORTS HANDÄGARBEBOLL TECKNING

ELEMENT

5

FÅR SMÅ SVIN

BÄR GUL TRÖJA

BLÄNKARE

r man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen.

Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna.

SKENA

KALLADE

SÄTTA FÄRG

Ä

ÖVERGÅ TILL

VIND

3

LAST

JR BESPRUTAT

VATTNINGSPLATSER

BORT OCH IVÄG MED HERRE MIN

8

VÄSEN I VATTEN

OTILLÅTET SPEL

HAR OFTA SKOR FRAMSIDOR

UTDRAGEN DAGLIGT TAL

MITT I BOLLTRIO

DRAS I 7 DRAGNING

SOVER VAKEN

BIBLISK KVINNA

STENBOCK

Vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa fall, kan ge ekonomiskt oberoende.

Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. Men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

Mejla ordet till Frimuraren tillsam44

6

mans med namn och adress – eller skicka ett vykort till redaktören. Adresserna finns i redaktionsrutan på sidan 50 i tidningen.

Senast den 20 april 2018 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. X

Korsord Lösning till förra numrets kryss Ö B S E G R A L I N A D A L T O B V A N D R S I L Y A K G S A R G A R I S A R E K G K A R R A I L S M Ä S V K U S K E S A R M E R A A T A M O R T E S A T R L A S A ATT SE UPP MED SLUTAR VID NIO

HÖJER PRISET TRALLDEL TÅG

BÖR MAN TITTA EXTRA PÅ

STÄMMA RÖR SIG FÖR ATT LEKA

SLÄPPER BARA IGENOM EN DEL

LÄGGA TILL SÖNDERHANDLING- SLITET ARNA

E A D E R L K A V S I S K S E R T O E R V R A

Y T B L Ä R G M A R B E

UTBRAST VÄTSKA AV RÖRELSE SKIVA

DÅNADE

FARA FÖR MASSOR I RÖRELSE ÄR RIK OCH MÄKTIG

NATURELL GE RESPONS

4

T Å R T A

T R R A I C E S R O B G N A Å N S V A JUNIOR

MÄRKA

SUGER INTE ÅT SIG

HAR BOKENS BLAD

DRAR

PLANERA

3

P A O C S K A D V E R E R D E

TRYCKTE FÖRIHOP MINSKAD BESÖKER KRAFT MÅNGA

SER MAN BRYTS INTE FIRAD SKAPAS VERKAR FORTPÅ RÄDDARE BOTTEN LÖSANDE FARANDE OSTRAFFAT PÅ TRYCKS PÅ

AVGIFTNING SKELETT

STÅR MELLAN MOTSTÅNDARE

FETT

5

FÖRSTÖR HERRGÅRD

DREV MED NORRMÄN

GÖR VINST I TIPSBOLAG

KAN VISAS MED FINGRET KÖRKORT

INGÅR DRIVA I MED PRISET VINDEN KROPPSMÅTT TITTAR FRAMÅT KAN DET LIGGA NÅGOT I

LIGGER SKAVANDE

LANDSDEL INLEDS MED FLAGGNING

BRUKAR HA STEGE

8

BLIR ALLT MAN GÖR

OSKADLIGGÖRA

KLINKA

MINSKA GÄLDEN ÅTER I BÖRJAN

SKÖTS VID VILLA

VISAR FELSLAG TRIVS I BLÖTA

ÖVERRASKNINGSUPPDRAG

INGÅR TALARE I

NJUTER ALDRIG

HINDER

1

FLACKA OMKRING DRA JÄMNT

GRÖN- ATTACKOMRÅDE START

FICK FRAM

7

STOPPAR I ÖGAT INLEDNING

KAMP FÖR HELA VÄRLDEN

B R E E N S A R R A S A T N V I I D S A A R A L R A Ä R V M

SAKNAR BYST HÖJER SIG

Passion for homes

RINGER MAN TILL

2

Fastighetsmäklare i samverkan

PEKAR UT

6 BLEV

UPPHÖJD AV SYSKON

HAR DET HÄNT NÅGOT VID

SOVER LURIG

Bröder i såväl söder som norr anlitar auktoriserade fastighetsmäklaren brodern Bo Lingserius 08 - 23 70 00 eller 070 - 723 10 40 www.remaxsverige.se www.boetgruppen.se

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Douglas Roth, Hans Barkevall och Marianne Forssblad.

De tre kan se fram emot att få var sitt exemplar av Henrik Nilssons bok ”Det skotska arvet”. X

Begravningsbyrån på Sibyllegatan 41 öppnar igen Nu slår vi åter upp portarna på den välkända adressen på Östermalm, Sibyllegatan 41.

I över ett kvarts sekel har vi hjälpt tusentals anhöriga att ordna ett sista farväl. Nu är vi tillbaka på samma plats igen, med skillnaden att vi nu heter Far & Son Begravningsbyrå.

När en närstående går ur tiden uppstår många frågor. Då kan det vara skönt att prata med någon som har lång erfarenhet. Vi finns här för dig.

Du berättar. Vi lyssnar. Tillsammans hittar vi det som passar dig bäst. Välkommen!

Tel 08-30 03 20 | farsonbegravning.se 45

Information

Klädsel i loge, sammankomster Det har frågats om hur vi skall klä oss i olika sammanhang inom Orden.

Här nedan några exempel tagna ur Ordens broschyr i ämnet.

V

id icke rituella sammankomster i frimurarlokaler skall inte gradprydnader bäras, till exempel vid konserter och damaftnar.

Gradprydnader skall inte bäras utanför frimurarlokaler. Dock kan vid icke rituella sammankomster i lokaler där endast frimurare är närvarande, till exempel seminarier, biblioteksaftnar och utbildningskvällar, prydnader bäras om kapitelmästare, ordförande mästare eller provinsialmästare/kapitelmästare beslutar det.

Vid vanlig brödramåltid bärs i regel endast gradprydnaderna murslev eller gradband. Det är kapitelmästare, ordförande mästare eller provinsialmästare/kapitelmästare som i sista hand avgör om gradprydnader skall bäras.

dock alltid med frihet för den som så önskar att bära mörk kostym. Tjänstgörande ämbetsmän bör ha enhetlig klädsel.

Logesammankomst Vid logesammankomst bärs svart frack med svart väst eller prästdräkt, som kaftan eller talar. I stället för frack/prästdräkt kan bäras svart/mörkblå kostym, som inte är randig, med vit skjorta, svart slips alternativt svart rosett till biskops-/präst-/ diakonskjorta, svarta strumpor och svarta skor. Lackskor bärs varken till frack eller kostym. Slips kan uppta SFMO tillhörande loges eller brödraförenings vapen alternativt ett tempelkors. Uniform, folkdräkt och klandräkt är inte tillåten.

Korrekt klädsel är en del av stil och värdighet vid våra sammankomster.

Ingen broder får övervara sammankomst utan att vara klädd i de prydnader som tillkommer hans grad.

I övrigt får utan särskilt tillstånd bland annat bäras inhemsk eller utländsk, av statsöverhuvud eller regering förlänad förtjänstorden, förtjänsttecken eller medalj samt kommunala och civila förtjänstmedaljer.

Det åligger faddrar att upplysa sina recipienter om att detta är obligatorisk klädsel vid sammankomst. Kapitelmästaren (ordförande mästare, provinsialmästare/ kapitelmästare) får rekommendera frack,

• Vid sammankomst i frimurarklubb bärs i regel vardagsklädsel utan gradprydnader, förkläde och handskar. Gradprydnader kan dock användas om ledaren så bestämmer.

• Vid måltidsloge bärs gradprydnader och ämbetstecken som vid övriga sammankomster men inte förkläde och inte heller ämbetsmannaförkläde, handskar eller svärd.

• Vid instruktionsloge och forskningsloge bärs gradprydnader och ämbetstecken, men inte förkläden och handskar. Dock bär ämbetsmännen ämbetsmannaförkläden.

• Vid sammankomst i brödraförening bärs gradprydnader och ämbetstecken samt handskar, men inte förkläden.

• Vid sammankomst i utländsk loge som SFMO erkänt bärs egna gradprydnader och handskar.

Allmänna bestämmelser En frimurare får i sitt förvar ha endast de prydnader som tillhör hans grad eller värdighet, och han skall tillse att de efter hans död tillställs den loge han sist tillhörde.

Om man av annan anledning lämnar Orden anmodas man att till vederbörande loge återställa sina frimurarprydnader.

Såväl gradprydnader och ämbetstecken som hederstecken och andra tecken, undantagandes frimurarring, jubileumsmedaljen och medlemsnål, skall återställas till Orden vid utträde, vid innehavarens död eller, när det gäller ämbetstecken, vid avgång från ämbetet. X Fördelningskansliet/SCF Har tidigare publicerats i Föreningsbandet.

46

Fracken är en högtidsdräkt för män. En del ser fracken som en symbol för jämställdhet, eftersom när alla är klädda i frack kan ingen överglänsa den andra. På bilden den engelske herren Mr John Delacour i frack med svart väst 1885. (Wikipedia)

Kultur

1800-talsboken är ett förnämligt uppslagsverk När vår forskningsloge Carl Friedrich Eckleff, CFE, ger ut en bok vet man att det handlar om en produkt som är späckad med grundligt genomarbetade fakta.

Fakta som för varje intresserad frimurare ökar förståelsen för hans Orden och dess historia.

1

800-talsboken, eller som den korrekta titeln lyder ”Svenskt frimureri under 1800-talet” är inget undantag från kvalitetsregeln. Låt mig direkt säga, för den som inte orkar läsa hela den här texten: Köp boken!

Uppslagsverk Det har tagit drygt sju år att producera boken och dess 586 sidor är ingenting som man sträckläser. Men man tar gärna ett kapitel i taget och använder sedan boken som uppslagsverk om det århundrade som utgjorde Ordens mest expansiva period.

1800-talsboken har 33 olika kapitel med vitt skilda rubriker. Det börjar med 1803 års statliga reglering av ordenssällskapen och om vad det innebar för frimurarordens ställning och acceptans.

Därpå följer kapitel om Svenska kyrkan och frimurarorden. Det var självklart för hertig Carl att kyrkan hade en plats även inom frimurarorden. Men kanske inte lika mycket för hans företrädare som kung, Gustav IV Adolf. Om Carl kan man dock läsa att han redan 1811 reserverade platser för präster i Carl XIII:s orden och även gav dem en uppgift i alla grader.

Frimureriets utveckling Tio kapitel ägnas av olika författare åt frimureriets utveckling och utbredning både i Sverige och i form av Svenska Systemet i utlandet. Som det står på bokens omslag: ”Artiklarna skildrar en tid då ståtliga frimurarhus uppfördes i takt med järnvägens utbredning…”. Här beskrivs hur och varför brödraföreningarna bildades och hur det Svenska Systemet på konstiga vägar kom till Danmark.

Sju kapitel har samlingsrubriken ”Den konungsliga konsten”. Här kan man fördjupa sig i Stamhusets arkitektur, frimurarmedaljer, exlibris med frimurarmotiv och inte minst frimurerisk musikhistoria under 1800-talet. Ett särskilt kapitel redo-

Det finns mycket läsning i 1800-talsboken som är på 586 sidor och väger inte mindre än 1,5 kilo.

gör för svensk frimurerisk litteratur under århundradet.

Avslutningsvis i boken hittar man åtta kapitel som vart och ett berättar om berömda frimurare och kulturpersonligheter som på olika sätt satt sina avtryck i vår gemensamma historia. Här berättas exempelvis om Viktor Rydberg, Erik Gustaf Geijer, Carl David av Wirsén och Johan Olof Wallin.

Sist i boken finns förutom ett personregister, en kronologisk översikt av händelser ända från mitten av 1600-talet, då Bååtska palatsets uppfördes, över 1800-talet fram till 1907 då Oscar II avlider.

Nästa stora jubileum Det gedigna arbetet med boken inleddes redan på hösten 2010, berättare Ulf Åsén, Ordens överarkivarie och överbibliotekarie, som har ingått i redaktionen.

– Initiativtagare var Erik Cornell, som hade hållit ihop arbetet med hertig Carlboken. Som är ”1700-talsboken”. Större delen av dess skribenter närvarade för att diskutera nästa projekt, berättar Ulf. – Bland annat resonerades löst om hur forskningslogen skulle tackla nästa stora jubileum – alltså frimureriets 300 47

år 2035. Likaså hur man skulle förbereda en 1900-talsbok genom att intressera 1900-talsfrimurare att skriva ner hågkomster innan det blev för sent.

– Vid nästa möte, på våren 2011, hade idén tagit form om att uppmärksamma 200-årsdagen av Carls XIII:s frånfälle med en bok om 1800-talets svenska frimureri.

Så blev det Och så blev det. Nästan åtta år senare den 5 mars, på dagen 200 år sedan Carl XII avled på Stockholms slott, kunde det första exemplaret av boken överlämnas till Stormästare Anders Strömberg vid en sammankomst i Uppsala.

Där kunde också alla som hade förhandsbeställt boken och hade möjlighet att ta sig till Uppsala, hämta sitt exemplar och samtidigt delta i ett seminarium i Carl Friedrich Eckleffs regi. Det ägnades helt åt bokverket och deltagarna kunde lyssna till fem föredrag som presenterade delar av innehållet. Seminariet inleddes av fil. dr Marcus Willén Ode som också varit huvudredaktör för boken. X Text och bild: LARS BILLSTRÖM

Tv-serie

Tom Cullen spelar Landry du Lauzon i tv-serien ”Knightfall”.

Knightfall Regi: Douglas Mackinnon, David Petrarca, Metin Hüseyin m. fl.

I rollerna: Tom Cullen, Pádraic Delaney, Simon Merrells, Julian Ovenden, Olivia Ross, Ed Stoppard, Sabrina Bartlett, Bobby Schofield, Sam Hazeldine.

H

amnstaden Akko i det heliga landet har fallit och tempelriddarna flyr för att rädda både sig själva och det som återstår av deras Orden. De försöker därför fly med så mycket de kan, men ett av fartygen som ska ta dem från det heliga landet sprängs och sjunker. Med fartyget försvinner även den heliga graalen i djupet utanför Accra.

1306, 15 år senare, befinner sig tempelriddarna i Frankrike. När deras stormästare Godfrey (Sam Hazeldine) mördas efterlämnar han ett kryptiskt meddelande som säger att den heliga graalen faktiskt finns i Frankrike. Samtidigt blir relationen mellan den franske kungen Philip IV (Ed Stoppard) och det engelska kungahuset allt frostigare.

Ett krig är i antågande samtidigt som äktenskapet mellan kung Philip IV och drott-

ning Joan (Olivia Ross) rostar allt mer.

1300-talet Lite förenklat kan man säga att tv-serien ”Knightfall” tar vid där filmerna om Arn baserade på Jan Guillous böcker och regissören Ridley Scotts ”Kingdom of Heaven” med Orlando Bloom i huvudrollen slutar. Handlingsmässigt befinner vi oss i 1300-talets Frankrike där tempelriddarorden nu hotar att förtvina.

Knightfall visas i dagsläget på betalkanalen HBO Nordic (snart även på History Channel) och befinner sig i första säsongen som tv-serie. En hel del kritiska röster har höjts angående den historiska riktigheten i tv-serien och att det visas våld på ett väldigt närgånget och mycket grafiskt vis.

Men kan man se mellan fingrarna med exempelvis att tempelriddarna leds av stormästaren Landry du Lauzon (Tom Cullen) som historiskt aldrig lär ha existerat och att blodet formligen skvätter mellan svärdshuggen, så är ”Knightfall” riktigt sevärd – inte minst för en magnifik bild48

sättning och en rekvisita som nästan doftar 1300-tal genom tv-rutan.

Downton Abbey Icke heller att förglömma är de utsökta rollprestationerna – där Julian Ovendens gestaltning av kung Philip IV högra hand Wiliam de Nogaret sticker ut allra mest. De av er som nu funderar över var huvudrollsinnehavaren Tom Cullen medverkat förut så är svaret tv-serien ”Downton Abbey”. Där spelade han Anthony Gillingham.

Och Drottning Joan – det vill säga Olivia Ross – har medverkat i flera uppsättningar för Shakespeare´s Globe och även i mini tv-serien ”Krig och Fred” från 2016. ”Knightfall” är med andra ord full av lovande yngre skådespelare som med största sannolikhet kommer att medverka i många filmer och tv-serier i framtiden.

Tv-serien har inte för inte jämförts med kultförklarade ”Vikings”. X Text: Ulf Hjelting Bild: HBO NORDIC

Kultur

Måttlighet och barmhärtighet Påven Franciskus Få internationella ledare har de senaste åren fascinerat mig mera än påven Franciskus. Nåja, t.ex. USAs president är en festlig typ. Men på ett lite annat sätt. Franciskus däremot – han ger frimureriska vibrationer.

Tystlåten är han nog inte, men däremot måttlig och barmhärtig.

F

rån sin utsiktspunkt i hemstaden Rom tecknar den svenska journalisten och författaren Kristina Kappelin ett varmt porträtt av en frisk fläkt som svept igenom Vatikanen. Den argentinska påven hade inför konklaven som valde honom till påve talat om att den katolska kyrkans ledning blivit en navelskådande maktapparat, som låst in Jesus i sina kalla kyrkorum. Franciskus har öppnat portarna och släppt ut honom.

Det konventionella vardagslunket har skakats om i grunden. Till många katolska traditionalisters fasa. För mig personligen sitter det här väl. Jag har en oppositionell gen som kittlat mig hela livet. Men att få se Vatikanen i gungning hade jag inte väntat mig.

Franciskus som enligt traditionen är aposteln Petrus efterträdare på jorden, och därmed besitter gudomlig insikt, förespråkar ett kollegialt styre i Vatikanen. Han håller på att reformera den ofta ljusskygga administrationen. Han arbetar för transparens och nolltolerans vad gäller pedofili, bedrägerier och maktmissbruk.

På ett likartat sätt som till exempel inom vår lutherska kyrka tacklar Franciskus kyrkans position i dagens samhälle. Hur skall kyrkan kännas relevant för dagens troende?

I fokus kommer nya familjekonstellationer.

Påven som kom ner på jorden.

Skriven av Kristina Kappelin, Brombergs förlag.

Hur närma sig de homosexuella? Hur bereda kvinnorna plats och position i kyrkans organ och församlingar? Det finns de som tror att prästernas celibat kan föras upp på agendan.

Teologer I boken konstaterar Kappelin, att Franciskus givetvis möter hårt motstånd. På pappret är påven en av världens få enväldiga statschefer. Men eftersom hans främsta uppgift är att hålla samman sin kyrka, är hans makt 49

i själva verket begränsad. Förändringsprocessen är komplicerad. Och påven är ingen ungdom. Snabba ryck, utan en bred uppbackning, kan leda till en motreaktion när nästa påve skall väljas. Just när jag skriver detta, ser jag i nyheterna att 62 katolska teologer i en formell korrigering anklagar påven för att sprida irrlära. En åtgärd som inte vidtagits sedan 1300-talet.

Jorge Mario Bergoglio, som blev påven Franciskus, är den förste latinamerikan som har bestigit den Heliga

Kultur Stolen. Och den första jesuiten. Det är inte okomplicerat. Jesuiterna avlägger ett löfte att lyda påven.

Men de har ofta varit på kollisionskurs med Vatikanen. Ordens grundare på 1500-talet, den spanska adelsmannen Inigo av Loyola delade länge Martin Luthers kritiska inställning till påven och Vatikanen.

Jesuiterna är kända för att missionera och undervisa. De har genom århundraden rört sig över hela världen, och grundat framstående skolor och universitet. De har varit väl Påve och medmänniska. rustade andligt och intellektuellt. Jesuiterna rannsakar ständigt sitt inre och söker Gud i fanns inte många yttre tecken som visade vardagslivets minsta detalj. Påve Francispå det. Han levde ytterst enkelt. Och han kus ägnar sig åt discernimento, andlig urhöll sig på avstånd från den politiska makskiljning, inför svåra och stora beslut. Det ten för att undgå risken att bli korrumpehandlar om att under bön söka sig fram rad. Argentina stod på ruinens brant. Fattill det rätta svaret, försöka förstå vad Gud tigdomen ökade. Kyrkan gjorde en massiv vill. Det kunde alla förkunnare gärna göra. insats. Småningom utsågs den kontroversiella ärkebiskopen till kardinal.

Dansör Franciskus föregångare Benedictus XVI Jorge Mario föddes 1936 i Buenos Aiförsökte stå rak i stormen när den katolska res. Hans pappa var bokhållare och hans kyrkan framstod som en tummelplats för mamma hemmafru. Jorges farmor tog ofta perversa sexbrottslingar. Också han förhand om honom när han var liten. Hon sökte rensa upp i de insnöade strukturerna var djupt religiös. Som ung var Jorge duki Vatikanen. Men krafterna tog slut. Han tig i skolan, älskade fotboll och var redan avgick i februari 2013. troende. Småningom utbildade han sig till Inför den kommande konklaven konlivsmedelskemist. Han gick på kvällarna staterade Bergoglio bland annat att den ut med sina kompisar för att dansa tango. nye påven skall vara en man som med JeOch lär ha varit en strålande dansör. En sus som inspirationskälla kan ta sig ut till vanlig dag i september när han var på väg de platser där människorna bäst behöver till sin flickvän, drog en stark inre kraft in honom, evangelisera och frälsa. Det är honom i San José-basilikan. Han biktade inte Jesus som står utanför kyrkans port sig och talade med en okänd präst. ”Jag och knackar för att få komma in. Det är visste plötsligt att jag måste bli präst”, har den självupptagna, navelskådande kyrkan han själv berättat. som har stängt in honom i kyrkan och inte Han sökte inträde i jesuiternas prästskola låter honom komma ut. Sade alltså den ari Cordoba. Det tar tio till femton år att fullgentinska kardinalen. Mannen som konfölja studierna. I utbildningen ingår att arklaven sedan valde till ny påve. beta bland fattiga jordbrukare på landet eller i städernas slumområden. Han såg misären i Budskap vitögat och det skakade om honom. Något Han antog namnet Franciskus. Namnet som ännu starkt lever kvar i hans arbete som i sig var ett budskap. Kyrkan skulle byta den katolska kyrkans överhuvud. riktning.

Själv tackade han nej till påvens svarta Ärkebiskop Mercedesbilar och valde en blå Ford FoEfter många svåra prövningar i det policus. Han tackade nej till att bo i påvens tiskt turbulenta Argentina, som dramaApostoliska palatset och fortsatte att bo i tiskt beskrivs i boken, utsågs Bergoglio hotellet Domus Sanctae Marthae. Han viltill ärkebiskop i Buenos Aires. Men det le inte ha sin påvering i guld utan i silver.

50

Plötsligt hade vi en påve som levde som han lärde. Enkla symbolhandlingar som visade vägen. Franciskus framstod som en trovärdig religiös ledare. Han vandrade i Jesus fotspår.

Franciskus vill att kardinaler och prelater skall se upp med den största faran för en präst, att bli ”andligt världslig”. En kyrkans man får inte glömma sin sanna mission, sätta sig själv i centrum och använda kyrkan för personlig vinning. Det försvagar bilden av kyrkan i de troendes ögon.

En röd tråd genom hela boken är vänskapen mellan påven Franciskus och den argentinska revolutionären Carlos. Han var aktiv under militärdiktaturen i Argentina, men lyckades med jesuiternas hjälp fly till Sverige. I relationen mellan de här männen, flyktingen och påven, fördjupas Hans Helighets barmhärtighet. X Text: Peter Heinström, X Har tidigare publicerats i Föreningsbandet.

SVENSKA FRIMURARE ORDEN Informationsdirektoriet

K AN DU GR AFISK FOR MGIV NING OCH DESIGN? Informationsdirektoriet söker nu en Art Director som vill vara med och skapa framtidens informationsmaterial för Orden, såväl för webb som print.

Informationsdirektoriet hanterar all information på central nivå inom Orden. Vi söker nu dig som är en skicklig och erfaren grafisk formgivare både inom digital produktion och print.

Du kommer att spela en viktig roll i informationsdirektoriets framtida uppdrag.

Du har mångårig dokumenterad vana av att arbeta med formgivning i de för branschen förekommande mjukvarorna, inte minst InDesign och Photoshop.

Givetvis är uppdraget på helt ideell basis.

Detta är en riktigt bra möjlighet för dig som vill engagera dig i Orden på ett nytt sätt och samtidigt ha stor möjlighet att påverka vår framtoning i framtiden.

Frågor besvaras av John Fahlnaes, R&K. Tel: 0733–94 67 17 E-post: vo.id@frimurarorden.se.

Ansökan skickas till John Fahlnaes via ovan angivna e-postadress, senast 30 mars 2018.

51

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Drätseldirektorium (DD 1797) Förordnande Bolagsjurist Anders Jarn, X Svea, förlängt förordnande som sekreterare i drätseldirektoriet från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2023.

Universitetsjurist Johan Hammarberg, IX Svea, förordnas som ledamot i drätseldirektoriet från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2023.

Informationsdirektorium (ID 1978) Förordnande Redaktör Lars Billström, X Svea, förlängt förordnande som ledamot av informationsdirektoriet från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2020.

Civilingenjör Göte Gabrielsson, X SPL, förlängt förordnande som ledamot av informationsdirektoriet från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2020.

Ordens nämnd för arkiv, bibliotek och museum (ABM 1987) Förordnande Museichef Berndt Arell, X SCF, förlängt förordnande som ledamot av ABM från och med den 1 januari 2018 till den 31 december 2020 Informationschef Per-Magnus Bonthron X Svea, förordnad som amanuens i Ordens arkiv och bibliotek från och med den 1 januari tills vidare.

Ordens nämnd för utbildningsfrågor (UtbN 1999, VLN 1928) Entledigande Postmästare Ove Henriksson X ÖNPL entledigad som ledamot av UtbN från den 31 december 2017.

Civilekonom Stig Heimer X MNPL PBF entledigad som ledamot av UtbN från den 31 december 2017.

Förordnande Projektledare Tommy Andersson IX ÖPL, som ledamot av UtbN från och med den 1 januari till den 31 december 2023 Filosofie magister Gunnar Nyström, X SCF, förlängt förordnande som ledamot av UtbN från och med den 1 januari till den 31 december 2020.

Fil. dr Karl-Arne Gustafsson X ÖNPL förordnad som ledamot av UtbN från den 1 januari 2018 till den 31 december 2023.

Verksamhetsutvecklare Lars Brandhammar X MNPL, som ledamot av UtbN från och med den 1 januari 2018 till den 31 december 2020.

Ingenjör Patrik Berg X GPL, som ledamot av UtbN från den 1 januari 2018 till den 31 december 2023.

nad som avdelningschef inrikes ärenden (AChI) vid Ordens kansli från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2021.

Lars Nyman innehar värdighet som vanlig officiant inom Orden den tid han innehar IX graden.

Utbildningsdirektorium (UD 1998) Förordnande Domkyrkokaplan Ulf Lindgren, X Svea, förlängt förordnande som ledamot i utbildningsdirektoriet från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2019.

Organisationskonsult Bo Lextorp, X GPL, förordnad som ledamot i utbildningsdirektoriet från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2023.

Konsult, kapten Sten-Åke Thundal, X GPL, förordnad som ledamot i utbildningsdirektoriet från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2023.

Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Museifond (MmFond 1926) Avdelningsdirektör Ulf Åsén, X Svea, OHT, PBF, förlängt förordnande som ledamot i Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Museifond från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2019.

Civilekonom Thomas Hagberg, X Svea, förordnad som ledamot i Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Museifond från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2023.

Ordens Uppsyningsmästare (OU) Förordnande Överläkare Björn Börsbo, R&K, förordnad som Ordens Uppsyningsmästare (OU) från och med den 18 mars 2018 till och med den 30 juni 2023.

Ordens kansli (OK) Förordnande Ingenjör Lars Nyman, IX Svea, förord-

Stora Landslogen (SLL) Förordnande Överstelöjtnant Herman Håkansson, R&K, OÖ, förordnad som ledamot i Stora Landslogens Magistralråd från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2019.

Vice chefsåklagare Göran Sjödell, R&K, PM GPL och laboratorieingenjör Peter Granstam R&K, PM ÖPL som ledamöter i Stora Landslogens Magistralråd från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2020.

SKULL & BONES

TRE KRONOR

Ø 19mm Silverpläterad mässing

Ø 22mm Guldpläterad mässing

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMSB17 www.1664.se kundsupport@1664.se 070-245 29 31 Västra Strandgatan 1, 442 30 KUNGÄLV 52

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMTK17 16-64 IMPORT AB Vi säljer klockor, slipsar, manschettknappar, pennor och liknande herr accessoarer

Från Ordens kansli Nils-Erik Larsson IX, Svea förlängt förordnande som tredje ceremonimästare från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2020.

Måns Jungner X, Svea förlängt förordnande som extra ceremonimästare från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2020. Överstelöjtnant Torbjörn Höök, R&K, förordnad som Storväktare (SV) i Stora Landslogen (SLL) från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2023.

Advokat Bo Malmgren, R&K, förlängt förordnande som Storprovisor (SPv) i Stora Landslogen (SLL) från och med den 18 mars 2018 till och med den 30 juni 2018.

Förordnanden av Stormästarens Uppvaktande Bröder (SUB) 2018.

Filosofie kandidat Per G Olson X Svea, som SUB X, Systemekonom Michael Gorschelnik, IX Svea, som SUB IX, Verksamhetskonsult Peter Moberg, IX Svea, som SUB IX, Konsult Jonas Forseth, VIII Svea, som SUB VIII, IT-konsult Jens Nordin, VIII Svea, som SUB VIII Samtliga nämnda från och med den 1 januari 2018 till och med den 1 september 2018.

1. Fördelningen (Svea) Förordnanden Projektledare Sven Svensson, X Svea, som

ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen S:t David i Västerås från och med den 1 december 2017 till och med den 30 november 2023.

2. Fördelningen (SPL) Förordnande Skolöverläkare Lars Möller, IX SPL, förlängt förordnande som ordförande (O) för Hässleholms Frimurarförening i Hässleholm från och med den 2 februari 2018 till och med den 2 maj 2018.

3. Fördelningen (GPL) Entledigande Kyrkoherde Peter Bratthammar, X GPL, förordnad som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Elisabeth i Göteborg från den 2 februari 2018.

Förordnande Behandlingsassistent Halldór Sveinsson, X GPL, förordnad som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Astræa i Borås från och med den 2 mars 2018 till och med den 1 mars 2024.

Konsult Pontus Hellqvist, X GPL, förordnad som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Elisabeth i Göteborg från och med den 3 februari 2018 till och till och med den 2 februari 2024.

4. Fördelningen (ÖPL) Förordnande Marknadschef Micael Forsmyr, IX ÖPL, förordnad som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Magnus Ladulås i

53

Jönköping från den 5 mars 2018 till och med den 6 mars 2024.

Kriminalinspektör Magnus Thorén, X ÖPL, förordnad som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Den Gyllene Gripen i Linköping från och med den 11 april 2018 till och med den 10 april 2024.

Marknadskonsult Niklas Carlemar,VIII ÖPL, förordnad som ordförande (O) för Brödraföreningen Njudung i Vetlanda från och med den 19 januari 2018 till och med den 18 januari 2024.

5. Fördelningen (VPL) Förordnande Datakonsult Ture Magnusson, X VPL, förordnad som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen S:t Carolus i Karlstad från och med den 1 januari 2018 till och till och med den 31 december 2023.

6. Fördelningen (SCF) Ordens Stormästare har den 9 januari 2018 beslutat att Brödraföreningen Erasmus i Åbo, får arbeta även i grad X. Förordnande Ekonomie magistern, politices magistern Henrik Wikström, R&K, förordnad som kapitelmästare (KM) för Stor Capitlet i Finland från och med den 20 januari 2018 till och med den 19 januari 2024.

7. Fördelningen (MNPL) Förordnande Major Sten-Olof Eriksson, R&K, förlängt förordnande som provinsialmästare (PM) för Mellersta Norrlands Provinsialloge (MNPL) från och med den 4 maj 2018 till och med den 31 december 2018.

Företagare Mikael Karlsson, VIII MNPL, förordnad som ordförande (O) för Brödraföreningen Urania i Östersund från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december mars 2023.

Major Stefan Nilsson X, MNPL, förordnad som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Arcturus i Östersund från och med den 1 juli 2018 till och med den 30 juni 2024.

Avdelningschef Johan Båggagård, VIII MNPL, förordnad som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Höga Kusten i Örnsköldsvik från och med den 1 december 2017 till och med den 30 november 2023.

Storintendentens expedition

Frimurarringar

ca 9 gr: 4500:-

ca 11 gr: fr 6500:-

ca 19 gr: 10 000:-

Odd fellow

Regalieväska, läder 950 kr

Matriarkring: 2000:-

Patriarkring: 3000:-

Rebeckaringar

ca 3 gr: 1350:-

ca 4 gr: 1450:-

Vitguldstillägg: 300:-

Rebecka Regalieportfölj, läder 1590 kr Örhänge: 585:-

Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se eller via www.frimurarorden.se/organisation/ storintendenten/frimurarordens-webshop Betalning mot faktura, 20 dagar. Varorna skickas fraktfritt.

Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 1 Årgång 91 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v. 19.

Materialstopp den 26 mars 2018.

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Brosch: 650:-

Hänge: 450:-

För övriga Ordensringar lämnas offert.

Postadress: Box 105, 551 13 Jönköping • Barnarpsgatan 28 Jönköping 036-16 38 00 Öppet vard 9.30-18.00, lörd 10.00-14.00 www.guldsmedjan-snarberg.se • E-mail: thomas.snarberg@telia.com

Redaktör: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Lars Billström, SVEA Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL Anders Wennergren, GPL Lars Klingström, ÖPL Bo Pettersson, VPL Guy Catani, SCF Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

54

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning!

Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre.

Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Stormästaren

Förändringar i Ordens Allmänna Lagar 2018

Kristen tro Vilka är då de viktigaste förändringarna?

Jag kommer att ta upp några av de förändringar som vi alla berörs av som broder i Orden.

Begreppet ”kristen bekännelse” som krav för medlemskap har ersatts av ”kristen tro” för att bättre svara mot en bredare förståelse av begreppet. Uttrycket ”kristen tro” finns sedan tidigare på ett par andra ställen i OAL. Denna förändring har diskuterats inom Högsta rådet under ett antal år då det har framförts synpunkter mot formuleringen ”kristen bekännelse”. Det har ansetts att uttrycket felaktigt kunnat leda tanken till ett krav på viss kristen trosinriktning eller krav på bokstavstro i något avseende.

Det har också påpekats att ”kristen bekännelse” uppfattas olika i skilda delar av landet och att formuleringen kan leda till allvarliga missförstånd om vår Ordens öppna ståndpunkt.

Tillhör Orden Förklaring av begreppet ”Konungsliga Konsten” har återinförts i kap 1 § 3 sista stycket något som anknyter till hertig Carls formulering.

I kap 3 har ett antal förtydliganden och påminnelser införts.

En påminnelse har införts om att gradprydnader och skrifter tillhör Orden. Detta för att våra bröder inte tillräckligt informerar sina anhöriga om hur de skall förfara med frimurarprydnader och skrifter vid en broders frånfälle.

Vidare betonas att skrifter som inköpts från, överlämnats av eller lånats ut av Orden eller Orden tillhörig enhet inte får mångfaldigas, kopieras eller överföras till digitalt medium. Jag poängterade redan i nummer 3/2017 av tidskriften Frimuraren att vi skall värna om vårt rituella arv då det är en del av den upplevelsebaserade pedagogiken vilken är kärnan i vår verksamhet.

Vi skall således inte riskera att vårt rituella arv sprids utanför vår egen krets.

Hertig Carl Förbudet mot att använda sig av sin ställning i Orden för att skaffa sig personliga fördelat har skärpts. Texten tydliggör att inga förmåner får uppnås genom åberopande av medlemskap eller ställning i Orden, varken för brodern själv eller för någon annan som han skulle vilja gynna.

Under rubriken ”Plikten mot nästan” har frimurarens plikt att utöva barmhärtighet tydliggjorts med en text i hertig Carls anda.

Orden har en strävan att så många bröder som möjligt skall ha möjlighet att vara ämbetsman under olika skeden av sin frimureriska resa. Den grundläggande förutsättningen är nu att ett förordnande gäller under sex år. Grundregeln om sex år gäller utan undantag för förordnanden som OM/O med flera ämbeten. Undantag kan vid synnerliga skäl förekomma för att säkra kompetens och undvika luckor på viktiga ämbeten eller funktioner.

Nya befattningar Den av vissa bröder kritiserade 75-årsregeln finns kvar. Vi vill framför allt positivt påverka föryngringen i all verksamhet inom Orden. Vi önskar ge så många bröder möjlighet att medverka som ämbetsman samt att vi måste få yngre bröder att ta ansvar för Orden och dess verksamhet in i 2020- och 2030- talet.

En höjning av åldersgränsen har därför lägre prioritet än alla de andra åtgärder som nu finns att öka brödernas engagemang och aktivitet i verksamheten. Vi har bland annat infört en möjlighet att utnämna amanuenser i arbetslogerna från grad III. Detta för att ge större möjlighet 55

Foto: Joe Sundelin

J

ag fastställde vid årsskiftet den genomgångna fundamentalstadgans första bok. Den som vi kallar Ordens Allmänna Lagar (OAL). Detta arbete avslutade därmed genomgången av Ordens fundamentalstadgas samtliga böcker.

OAL reviderades senast 2007. Det har över tiden uppstått behov av en ny upplaga i vilken vi har fört in de förändringar som beslutats under hand. Utgångspunkt för revisionen av den nya upplagan har varit att öka förståelsen av texterna och att försöka behålla i möjligaste mån det ursprungliga anslaget i texterna från hertig Carls OAL av 1800.

att engagera äldre och yngre bröder i logearbetet. Dessa nya amanuensbefattningar medför inte officiantsvärdighet eller ämbetsmannaställning.

Det krävs att en sökande har uppnått 21 år för att kunna föreslås för inträde i Orden. Därmed tas möjligheten att ge dispens bort. Vi har vidare återinfört att en av faddrarna skall inneha lägst grad VII för att en fadder skall ha bredare kunskap om Ordens olika skeden och därmed ha möjlighet att bedöma och informera sökande och fadderbarn ur ett bredare perspektiv.

Jag rekommenderar varje broder att först och främst studera kapitel 1 och 2 och du som har förmånen att vara ämbetsman skall studera hela innehållet i 2018 års OAL. Du kommer säkert att finna avsnitt som blivit tydligare och därmed skapar ökad förståelse för vår verksamhet. X

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige.

Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig.

Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund